Avlopp vid Väsby Gård

Transkript

1 Avlopp vid Väsby Gård Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning inom fornlämning Kumla 172 Fastighet Väsby 2:32, Kumla socken, Sala kommun, Västmanland, Västmanlands län SAU rapport 2017:20 Fredrik Thölin

2

3 Avlopp vid Väsby Gård Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning inom fornlämning Kumla 172 Fastighet Väsby 2:32, Kumla socken, Sala kommun, Västmanland, Västmanlands län SAU rapport 2017:20 Fredrik Thölin

4 SAU rapporter 2017:20 ISSN SAU 2017 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica Upsaliensis Thunbergsvägen 5B, Uppsala TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens dnr och datum för beslut: , SAU:s projektbeteckning: 4140 Företagare: Johan Andersson Belägenhet LANDSKAP: Västmanland LÄN: Västmanland KOMMUN: Sala SOCKEN: Kumla FASTIGHET: Väsby 2:32 KOORDINATER: E N HÖJD: 57 m ö h Undersökningen TYP AV UNDERSÖKNING: Schaktningsövervakning DATUM I FÄLT: UNDERSÖKT YTA: ca 100 m 2 KOORDINATSYSTEM: SWEREF 99TM HÖJDSYSTEM: RH 2000 INMÄTNINGSSYSTEM: RTK-GPS Personal: Fredrik Thölin och Jon Lundin Fynd förvaras: Inga fynd framkom Arkivmaterial: Förvaras hos SAU i väntan på fördelning Omslagsbild: Markbädden mot SV. Foto: Jon Lundin Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Medgivande MS2007/04080 Digitala planer: Jon Lundin Lektör: Niklas Stenbäck Layout: ord & form, Gudbrand Klæstad Tryck: KPH Trycksaksbolaget AB, Uppsala

5 Innehåll Sammanfattning 4 Inledning 5 Antikvarisk bakgrund 6 Topografi och fornlämningsmiljö 6 Tidigare undersökningar 7 Undersökningen 8 Metod och genomförande 8 Undersökningsresultat 10 Slutsats och utvärdering 12 Referenser 13 Bilaga 1 14 Schakttabell 14

6 60 55 Sammanfattning SAU har under en dag i juni 2017 utfört en arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning inom en bytomt/gårdstomt (fornlämning Kumla 172), del av fastigheten Väsby 2:32 i Kumla socken i Sala kommun. Bakgrunden till uppdraget var att fastighetsägaren planerar att anlägga ny avloppsanläggning. Vid schaktningsövervakningen, vilken omfattade ca 100 m 2, påträffades inget av antikvariskt värde. Sagån Trefoten 63 Evelund Ölboms Frebergs Siggängen 60 Sör Kivsta S Kumlaby Nygården Hättskär Tyskbo 55 Gulla grind Lugnet 50 Sörbäck 60 Boda 53 Fräbrunn Hummelbäcken Ynglinge 55 Fridhem Kängsbo Hagby Klasbo Hogla 50 Pålsbo Väsby Liljansberg Norr Husta 50 Bånsta Torskebo 60 Karlsro Skola Sör Husta 50 Åbo 50 Kivstabäcken Kumla kyrkby Engarn Vad Norrgården Hälla Nyängen Bredmossen Nyby 0 2Km Solbo Engarns kärr Kolarbo 62 FIGUR 1. Utdrag ur Terrängkartan med undersökningsområdet markerat. Lantmäteriet Gävle. Medgivande MS2007/ Skala 1: Heden Larsbo 4 SAU RAPPORT 2017:20

7 Inledning SAU utförde under juni månad 2017 i enlighet med Länsstyrelsens beslut dnr från en arkeologisk undersökning i form av en schaktningsövervakning inom fastigheten Väsby 2:32 (fig 1). Schaktningsövervakningen syftade till att dokumentera den del av fornlämningen som berördes av arbetsföretaget samt att omhänderta fynd om sådana framkom. Bakgrunden till uppdraget var att fastighetsägaren Johan Andersson var föranledd av Sala kommun att anlägga ny avloppsanläggning. Schakten för avloppsanläggningen drogs genom den sedan tidigare kända fornlämningen Kumla 172, en bytomt med kulturlager och anläggningar från yngre järnålder och historisk tid (Sundkvist 2011). Schaktningsövervakningen utfördes av Fredrik Thölin och Jon Lundin 5 juni SAU RAPPORT 2017:20 5

8 Antikvarisk bakgrund Topografi och fornlämningsmiljö Området där schaktningsövervakningen genomfördes ligger på en moränhöjd omgärdad av ett öppet åkerlandskap (fig 2). På moränhöjden ligger den historiska bebyggelsen Väsby by. Fornlämningsbilden i området domineras av ett flertal lösfynd som samlats in från de kringliggande åkrarna. Stenyxor har hittats främst nordväst om Väsby by. Stenåldersboplatsen Kumla 80:1 ligger ca 400 meter nordväst om Väsby by. Lösfynd av en spjutspets i järn samt sländtrissor (Kumla 76:2, 80:2) har givit indikationer om att inslag av fornlämningar från järnåldern kan förekomma i undersökningsområdet (FMIS). Kumla 76:1 Fyndplats Kumla 76:4 Fyndplats Kumla 80:1 Boplats Kumla 83:2 Fyndplats Kumla 83:1 Hög Kumla 77:1 Fyndplats Kumla 76:2 Fyndplats Kumla 80:2 Fyndplats Kumla 172 Bytomt/gårdstomt Kumla 73:1 Vägmärke Kumla 163:1 Husgrund, historisk tid Kumla 171 Fyndplats Kumla 127:1 Lägenhetsbebyggelse m Kumla 128:1 Lägenhetsbebyggelse FIGUR 2. Registrerade fornlämningar i närheten av undersökningsområdet (blå markering). Platsen för undersökningsområdet är också utmarkerat (röd ring). Skala 1: SAU RAPPORT 2017:20

9 Tidigare undersökningar År 2011 genomförde SAU en schaktningsövervakning intill den nu aktuella platsen (Sundkvist 2011). Fyra sökschakt drogs då inom området för Väsby by (Kumla 172). I tre av schakten förekom kulturlager och i ett av schakten fanns kulturlager samt anläggningar. Anläggningarna påträffades under kulturlagret och daterades till järnålder. Vid samma schaktningsövervakning hittades även en islägg med trolig datering till 1600-tal. I samband med anläggandet av en avloppsanläggning inom fastigheten Väsby 1:19 år 2015 genomförde SAU ytterligare en schaktningsövervakning (Westrin 2015). Den aktuella ytan var belägen ca 100 meter nordväst om det nu genomförda arbetsföretaget (Kumla 77:1). I ett av schakten hittades slagg men i övrigt framkom inga arkeologiska lämningar. SAU RAPPORT 2017:20 7

10 Undersökningen Metod och genomförande Tre sammanhängande schakt grävdes för hela anläggningen (fig 6). Den totala längden på schaktningen för arbetsföretaget blev ca 74 meter och omfattade ca 100 m 2. Schakten har mätts in med RTK-GPS och fotografering med digitalkamera av schakt och arbetet har gjorts fortlöpande. Avloppsschaktet grävdes med en 0,4 meter bred skopa ner till ett djup av ca 0,5 1,2 meter. Schaktet var ca 60 meter långt och ca 0,5 meter brett. Schaktet för markbädden grävdes med en planskopa som var 1,0 meter bred, ner till ett djup av 0,5 meter. Vid den nivån fanns en berghäll vilken förhindrade djupare grävning. Nedgrävningen för markbädden var ca 2 meter bred och ca 10 meter lång. Schaktet för trekammarbrunnen grävdes i ett redan befintligt schakt för en äldre avloppsbrunn. Schaktet för markbädden grävdes varsamt med planskopa i 0,1 meter skikt åt gången. Varje skikt avsöktes med metalldetektor samt handrensades med fyllhammare för att finna keramik eller andra daterande fynd (fig 3). Den skiktvisa avbaningen minskade även risken för skador på eventuella kulturlager och anläggningar. Schaktet för avloppsledningen mellan markbädden i öster och trekammarbrunnen i väster var för smalt för att på ett effektivt sätt kunna söka efter daterande fynd eller avsökas med metalldetektor (fig 4). I stället lades de ur arkeologisk synvinkel intressanta schaktmassorna åt sidan för avsökning med metalldetektor. Schaktet för trekammarbrunnen grävdes i ett redan befintligt schakt för en äldre avloppsbrunn (fig 5). Schaktet för den äldre avloppsbrunnen var ca fem meter i diameter och fyllnadsmassorna kring brunnen bestod av lera. Fyllnadsmassorna genomsöktes ej. FIGUR 3. Schaktet för markbädd avsöktes metodiskt med metalldetektor. Foto mot S. Foto: Fredrik Thölin. 8 SAU RAPPORT 2017:20

11 FIGUR 4. Schakt för avloppsledning. Foto mot Ö. Foto: Fredrik Thölin. FIGUR 5. Schakt för avloppsledning. Grävmaskinen står vid platsen för trekammarbrunnen. Foto mot SV. Foto: Jon Lundin. SAU RAPPORT 2017:20 9

12 Undersökningsresultat Schaktet för markbädden grävdes genom ett recent lager ner till berghäll (fig 6, 7). Det recenta lagret innehöll byggnadsmassor och recent skrot. Schaktet för avloppsledning grävdes genom gräsbevuxen matjord. Under matjorden fanns opåverkad lera. Schaktet för trekammarbrunnen grävdes genom fyllnadsmassor i ett redan befintligt schakt för en äldre avloppsbrunn. Inget av antikvariskt intresse framkom i schakten vid den arkeologiska undersökningen VÄSBY 3:5>1 VÄSBY 1:22>1 VÄSBY 1:19>1 Kulturlager VÄSBY 1:17>1 Fynd av islägg Stolphålen A201 och A208 Schakt för avlopp Schakt för trekammarbrunn VÄSBY 2:32>1 Schakt Schakt för markbädd VÄSBY 2:31>1 0 VÄSBY 2:33>1 1: m FIGUR 6. Undersökningsområdet med schakt 610 (röd markering). Från en tidigare undersökning (år 2011) syns schakt med arkeologiska lämningar (blå markering) (Sundkvist 2011). Skala 1: SAU RAPPORT 2017:20

13 FIGUR 7. Schakt för markbädd med berghäll i botten. Foto mot S. Foto: Fredrik Thölin. SAU RAPPORT 2017:20 11

14 Slutsats och utvärdering Syftet med undersökningen var att ta tillvara fornfynd och att löpande dokumentera den del av fornlämningen som berördes av arbetsföretaget. Schaktet för markbädden och östra delen av schaktet för avloppsledning grävdes i närheten av det område där det vid en schaktningsövervakning år 2011 framkom anläggningar som kunde dateras till yngre järnålder (fig 6) (Sundkvist 2011). Vid schaktningen för markbädden framkom berghäll då recenta byggnadsmassor avlägsnats. Förhoppningen att kunna datera lager eller finna anläggningar tillhörande den närliggande fornlämningen uteblev. Platsen för markbädden visade heller inga spår av det kulturlager eller äldre horisont av kulturlager vilken framkom vid schaktningsövervakningen år 2011 (fig 6) (Sundkvist 2011). De anläggningar och kulturlager som hittades då ligger ca 1 meter lägre och ca 10 meter norr om platsen där markbädden placerades. Eventuella anläggningar och kulturlager vid platsen för markbädden har förmodligen blivit förstörda eller borttagna vid senare tiders byggnation på platsen. Således framkom inget av antikvariskt intresse vid den arkeologiska undersökningen. 12 SAU RAPPORT 2017:20

15 Referenser Sundkvist, A Lägg och lager i Väsby by. Antikvarisk kontroll. Kumla 76:1, 77:1 och 80:1, Kumla socken, Sala kommun, Västmanland. SAU rapport 2011:11. Uppsala. Westrin, K Arkeologisk antikvarisk kontroll vid markarbeten inom och intill fornlämningarna Kumla 77:1, 172, 76:1-2 och på fastigheten Väsby 1:19, Kumla socken, Sala kommun, Västmanlands län. SAU rapport 2015:13. Uppsala. FMIS, Digital databas för fornminnesinformation, Riksantikvarieämbetet. SAU RAPPORT 2017:20 13

16 Bilaga 1 Schakttabell Id Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Notering Jordkaraktär botten ,5 1,2 Schaktet för markbädden dominerades av recent material och underst fanns en berghäll. Lera 14 SAU RAPPORT 2017:20

17

18