Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten

Transkript

1 IF Metalls framtidsdiskussion Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten

2 Innehåll InArbe Vårt samhälle och solidariteten 1

3 Innehåll IF Metalls framtidsdiskussion inför kongressen 2011 Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten InArbe Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten 1

4 Förord IF Metalls kongress den juni 2011 kommer att ha tre fokusområden: Vårt samhälle och solidariteten Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten Vår organisation och starkt medlemskap Som underlag för medlemsdiskussionen inför kongressen har tre arbetsgrupper på uppdrag av förbundsstyrelsen tagit fram rapporter på dessa tre teman. Rapporterna beskriver inte alla aspekter inom områdena, men tar upp några viktiga frågeställningar. För att stimulera diskussionen ytterligare finns också flera öppna frågor i anslutning till texterna. Syftet med rapporterna är att bredda diskussionerna inom förbundet och bädda för en bred principinriktad debatt inför och under kongressen. Rapporterna kan under hösten 2010 användas som diskussionsunderlag vid olika träffar och sammankomster i avdelningar, på klubbar och arbetsplatser. De är också ett underlag för avdelningar och medlemmar att skriva motioner kring. Utifrån motioner, åsikter och idéer från de lokala diskussionerna samt de tre rapporternas slutsatser kommer förbundsstyrelsen att forma ett förslag till framtida handlingslinjer. Dessa handlingslinjer kommer att debatteras och beslutas på kongressen. 2 IF Metalls kongress 2011

5 Rapporten Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten tar upp frågeställningar kring det framtida industriarbetet. Hur kan förbundets medlemmar stärkas på arbetsplatserna och hur kan arbetsplatserna utvecklas? Hur ser vi på arbetsplatsernas roll för att stärka industrins konkurrenskraft? Rapporten diskuterar också den framtida lönepolitiken och yrkesutbildningarnas betydelse för vägen till jobb inom industrin. Stockholm i juni 2010 Arbetsgrupperna för IF Metalls framtidsdiskussion Erica Sjölander, huvudsekreterare Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten 3

6 Innehållsförteckning Hållbart arbete för industrins konkurrenskraft och varje medlems utveckling... 6 Krisens effekter på hållbart arbete... 9 Hållbart arbete och globaliseringen... 9 Arbetets organisation som startpunkt för varje medlems utveckling Lean production och annat som dyker upp på arbetsplatsen vad vill vi inom IF Metall? Fackliga handlingsvägar vid förändring av arbetets organisation hur ska dessa se ut?.. 14 Hur jobbar vi med dagens möjligheter? Hur uppmärksammar vi och möter de målkonflikter som kan uppstå? Jämlik fördelning av utvecklingen ett måste men hur? Arbetsorganisationen och rehabiliteringen Lönesättning och förändrad arbetsorganisation hur hänger dessa samman? Arbetsorganisation och bemanning Kompetensutveckling Brett genomslag för kompetensutveckling, är det möjligt? Vår bild av orsakerna till bristande genomslag vår väg till lösningar? IF Metalls kongress 2011

7 Hållbart arbete och insatserna för en bättre arbetsmiljö En arbetsmiljö för trygga och utvecklande jobb Erfarenheter av nedskärningar på arbetsmiljöområdet och vad som är mest angeläget att återställa Vilken roll vill vi att företagshälsovården ska spela? Lönebildning för uppvärdering av industriarbetet Industriavtalet hela Sveriges grund för lönebildningen Samverkan inom Facken inom industrin Samordningen inom LO Utbildningen och vägen till industrjobben.. 49 Dagens och framtidens industrijobb Utbildningens roll för människors livschanser Det nära avgör det mesta Arbetslatserna spelar en viktig roll för yrkesutbildningarna Yrkesutbildningsavtalens roll för vägen till industrijobben Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten 5

8 Hållbart arbete för industrins konkurrenskraft och varje medlems utveckling Kongressen 2011 ger IF Metall ett tillfälle att flytta fram positionerna i vårt arbete för hållbart industriarbete. Under detta avsnitt lyfter vi fram: fackliga förhållningssätt till arbetsplatsernas förändring av arbetsorganisationen förnyade insatser för kompetensutveckling på arbetsplatserna stöd för arbetsplatsernas förebyggande och systematiska arbetsmiljöarbete. Hållbart arbete summerar IF Metalls arbete för varje enskild medlems utveckling i arbetslivet. Avsikten är att Hållbart arbete ska ses sammanhållet och ge mening och sammanhang till ett stort antal insatser som dagligen sker på industriarbetsplatserna. I centrum står vårt fackliga arbete för att skapa alternativ till det detalj- och toppstyrda arbetets utarmande effekter på människor. Alternativ som handlar om ett bättre sätt att organisera arbetet, betydelsen av kompetensutveckling och en god arbetsmiljö. Arbetets organisering ska främja jämställdhet och göra det lättare att förena yrkesarbete med hem och familj. Detta behöver stöd av lönesystem som främjar utveckling i arbetet, 6 IF Metalls kongress 2011

9 jämställdhet och samtidigt medverkar till ökad produktivitet. Varje enskild arbetsplats är arenan för dessa insatser målet är varje enskild medlems utveckling. Arbetsplatsen är också mål och startpunkt för alla insatser som utvecklar den industriella konkurrenskraften. Det är på industriarbetsplatserna som industrins viktigaste tillgång finns. Om, och hur, vi gemensamt agerar för att ge denna tillgång varje industriarbetare möjlighet att använda och utveckla sin kompetens har betydelse för konkurrenskraften. Arbetsplatsens insatser för arbetsmiljön fysiskt eller psykiskt avgör hur vi värnar industrins viktigaste kapital, och om vi med trovärdighet kan förmedla en bild till ungdomen av att industrin erbjuder en framtid väl värd att investera sitt arbetsliv i. Det är på arbetsplatserna som produktutveckling och ny teknik ska fångas upp i effektiva former för arbetets organisering. Kort sagt, arbetsplatsen avgör industrins framtida konkurrenskraft. Med detta i minne ska Hållbart arbete betona att den utveckling som sker på arbetsplatserna har två samtidiga och jämbördiga perspektiv varje enskild medlems utveckling och industriarbetsplatsernas behov av att Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten 7

10 utveckla produktivitet och konkurrenskraft. De gemensamma insatserna för företagsledning och fackliga organisationer ska ses som en vinna-vinna-fråga där drivkrafterna för det fackliga arbetet är: ökat arbetsinnehåll som berikar arbetet och ökar trivseln ökad anställningstrygghet och möjlighet till ständig utveckling i arbetet förutsättningar för god löneutveckling ökad anställningsbarhet både på arbetsmarknaden som helhet och inom företaget förbättrad arbetsmiljö så att alla får möjlighet att arbeta ett helt yrkesliv. För företaget är samtidigt drivkraften möjligheten till: en mer flexibel produktion som snabbt kan möta nya utmaningar förbättrad produktivitet som stärker konkurrenskraften förutsättningar för ständiga förbättringar som förbättrar produkter och processer att underlätta rekryteringar och forma arbetsplatser som erbjuder attraktiva jobb. Långt ifrån alla industriarbetsplatser befinner sig i dag i denna vinna-vinna-situation. Därför är det angeläget för oss i IF Metall att driva engagemanget för Hållbart arbete framåt. 8 IF Metalls kongress 2011

11 Krisens effekter på Hållbart arbete Efterdyningar av krisen påverkar våra möjligheter att driva engagemanget för Hållbart arbete framåt. Krisen innebar, och innebär alltjämt, i sig tuffa utmaningar för våra medlemmar på såväl stora som små arbetsplatser. Arbetskamrater förlorade sina jobb och organiseringen av arbetet sätts under press. Arbetsmiljön inte minst den psykosociala riskerar att försämras. Framförhandlade lönesystem för att underlätta medlemmars utveckling i arbetet riskerar att tappa i betydelse. Möjligheterna till vidareutbildning kan komma att skjutas på framtiden. Arbetet har formats av den akuta situationen, och utvecklingsfrågorna fick ta några steg tillbaka på att-göra-listan. Vi ser också tecken på att återhämtningen från krisen kan komma att ske med omstruktureringar som kan leda till nya och svåra utmaningar för insatserna för Hållbart arbete. Arbetsgivarnas vilja att öka flexibiliteten har satt ny fart på frågan om inhyrning av personal. Kraven på arbetsplatserna, att snabbt vända röda siffror till vinst, kan leda till ökat intresse att införa produktionssystem som lika snabbt ökar effektiviteten. Detta är något som vi inom IF Metall inte kan bortse från. Hållbart arbete och globaliseringen Förutsättningen för att det ska gå bra för svensk industri är att det finns tillräckligt många som vill köpa våra produkter. I och med globaliseringen har många fler Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten 9

12 länder blivit duktiga på att tillverka industriprodukter konkurrensen har blivit tuffare. På det viset har det blivit svårare för Sverige. Men det är också så att när industrin och ekonomin växer i nya länder ökar möjligheterna för svensk industri. Under de senaste 15 åren har Sverige haft större fördelar än nackdelar av globaliseringen. Men hur ser vi till att den utvecklingen håller i sig? Om fler blir duktiga på det vi hittills har gjort, ligger svaret i att utveckla nya produkter som fortfarande inte så många klarar av. Detta tar sin tid, men om vi samtidigt ökar vår effektivitet att tillverka dagens produkter, skaffar vi oss en bra utgångspunkt för att utveckla det nya som ska försörja oss i morgon. Global konkurrenskraft handlar alltså om två saker: att bli ännu bättre på att tillverka dagens produkter och att också vara först med morgondagens produkter. Vi måste klara båda uppgifterna samtidigt. Maskiner och annan teknisk utrustning ser ungefär likadan ut i alla utvecklade industriländer. Det som skiljer sig åt är hur arbetet organiseras. IF Metall har länge drivit på industriarbetsplatsernas utveckling. Syftet är dubbelt; dels att utveckla hållbara arbeten som bygger på en god arbetsmiljö, dels att utveckla smartare och mer effektiva sätt att arbeta på än det traditionella sättet som präglar de flesta industri- 10 IF Metalls kongress 2011

13 länder. Genom en modern och hållbar arbetsorganisation, kan industrin ta tillvara mycket bredare kompetens hos dem som arbetar i produktionen. Med bättre utbildning och effektivare sätt att organisera arbetet kan både produktivitet och arbetsinnehåll förbättras. Det ger både företaget och de anställda fördelar. Inför kongressen 2011 behöver vi skapa oss en gemensam bild av var vi på arbetsplatserna befinner oss i förhållande till målet om Hållbart arbete. Utifrån denna bild kan vi fördjupa diskussionen om hur vi tar nya steg framåt för förverkligandet av Hållbart arbete för varje enskild medlem och för en starkare konkurrenskraft för svensk industri. Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten 11

14 Arbetets organisation som startpunkt för varje medlems utveckling Varje industriarbetsplats har en organisation som fördelar arbetsuppgifter och befogenheter samt bestämmer hur flöden fungerar. Hur väl denna organisation utvecklas är helt avgörande för företagets konkurrenskraft och för våra medlemmars arbetsvardag. Arbetsplatsernas organisation är i mångt och mycket startpunkten för möjligheterna till våra medlemmars utveckling. Organisationen bestämmer om och hur arbetsinnehållet kan utvecklas. Den öppnar eller stänger möjligheter att förebygga risker i arbetsmiljön. Arbetets organisering ger svar på frågan om det går att skapa lönesystem som premierar utveckling i jobbet. Hur organisationen av våra medlemmars arbetsuppgifter utformas är avgörande för om, och hur, det är möjligt att uppnå en rättvis och jämställd fördelning av utvecklingen. Lean production och annat som dyker upp på arbetsplatsen vad vill vi inom IF Metall? Lean production har kommit att stå som symbol för utvecklingen av arbetsorganisationen och får nog sägas vara den dominerande trenden inom industrin. Runt om på industriarbetsplatserna i landet, inom många olika branscher, genomförs i dag förändringar av arbetsorganisationen med mer eller mindre tydliga utgångspunkter från lean production. 12 IF Metalls kongress 2011

15 På en del arbetsplatser, till exempel på Scania, möter vi system som bär företagets namn. Andra närliggande begrepp som förekommer inom industrin är bland andra Toyota Production Management (TPM), Six Sigma, ISO/TS16949, Total Quality Management och Kaisen. Begreppen är många, men syftet för alla system är gemensamt att skapa en effektivare och konkurrenskraftigare produktion. Lean production är en produktionsfilosofi, men har också blivit en symbol för en bredare diskussion om hur arbetet organiseras i våra medlemmars arbetsvardag. I vår fackliga organisation är lean production värdeladdat. För en del fackliga företrädare är begreppet förknippat med negativ utveckling något som står för utarmning av arbetsuppgifter och nya arbetsmiljörisker. Andra ser lean production som något positivt, där exempelvis tänkandet om ständiga förbättringar blivit ett verktyg för att berika medlemmars arbetsinnehåll. Som med så mycket annat, visar erfarenheterna av introduktionen att lean production kan genomföras både på ett bra och på ett dåligt sätt. Detta är olika verklighetsbilder som på olika sätt formar våra fackliga företrädares uppfattning om dagsformen för Hållbart arbete. Den tudelade bilden av den utveckling vi ser på industriarbetsplatserna ska vara en del i vår diskussion om det fortsatta arbetet. Erfarenheter av Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten 13

16 både brister och möjligheter, utgör ett underlag för vårt arbete för att forma fackliga handlingsvägar. Den splittrade bilden finns inte bara mellan olika arbetsplatser. I stor utsträckning är effekterna av lean production och andra produktionsmetoder något som skär rakt igenom arbetsplatser. Goda och negativa effekter på medlemmarnas utvecklingsmöjligheter kan verka sida vid sida. Detta kan leda till målkonflikter som fackliga företrädare på arbetsplatserna ställs inför och behöver förhålla sig till. Därför är det kanske mindre viktigt att forma en enda åsikt om exempelvis lean production är bra eller dåligt det leder inte vårt engagemang framåt. Desto mer angeläget är det att skapa ett förhållningssätt till den utveckling som sker runtom på industriarbetsplatserna att vi blir bra på att delta i och påverka hur organisationsutvecklingen verkligen genomförs. Vilka är våra fackliga erfarenheter av förändring av arbetsorganisationer påkallad av lean production eller andra system? Fackliga handlingsvägar vid förändring av arbetets organisation hur ska dessa se ut? Arbetets organisation är i mångt och mycket startpunkten för möjligheterna att ge alla medlemmar utveckling 14 IF Metalls kongress 2011

17 i arbetet. Vår fackliga organisation behöver därför ha engagemang och kompetens för att vara en aktiv part vid arbetsplatsernas utvecklingsarbete. Mer grundläggande ingångar för vårt arbete kan beskrivas i ett antal punkter, nämligen att: vår fackliga organisation alltid ska medverka konstruktivt i företagens produktions- och arbetsorganisationsutveckling vårt fokus ska vara på de mål som avses uppnås med utvecklingen och på de processer som krävs för genomförandet vår fackliga organisation ska ha ett öppet förhållningssätt till metoderna hur utvecklingen genomförs det finns mer än en väg att gå för att nå målen de mål som vi vill uppnå med utvecklingen av organisationsförändringen ska se till betydelsen av såväl ökad produktivitet för företaget som utveckling för de enskilda arbetstagarna utveckling för de anställda handlar om möjligheter till utvecklad kompetens, flexibilitet, befogenhet och löneutveckling vår fackliga organisation redan från början tar med den expertis som skyddsombuden har gällande arbetsmiljön. Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten 15

18 När det handlar om resan fram till genomförandet av förändring av arbetsorganisationen till exempel lean production ska våra fackliga krav vara att: genomförandet av förändringen sker i samverkan mellan fack och företag det råder en öppenhet om målen och metoderna alla som är berörda av förändringen också ska bli delaktiga i denna det ska finnas tydliga och klargjorda former för uppföljning av resultat. Det här upplägget kan ses som en ram för den fortsatta diskussionen om fackliga handlingsvägar vid förändring av arbetsorganisation. Upplägget svarar samtidigt inte på frågan vilket innehåll förändringsprocesserna bör ha. Som facklig organisation ska vi ha modet att, tillsammans med företag och experter, gå in i processerna. Vi har skäl att tro på oss själva, om att varefter processerna fortgår, kunna avgöra vad som är bra och vad som fungerar. Vi har omfattande kunskaper om arbetets utförande som inte nödvändigtvis experter och företagsledning har. Ett gott samspel och en ömsesidig respekt mellan fack och företag är givetvis nödvändigt för att detta ska kunna fungera väl. Vad är angeläget att IF Metall lyfter fram som våra handlingsvägar när arbetsplatserna ställs inför förändringar av arbetsorganisationen? 16 IF Metalls kongress 2011

19 Hur jobbar vi med dagens möjligheter? Arbetet med att ta nya steg för att fördjupa våra fackliga handlingsvägar vid förändring av arbetets organisation väcker också frågor om hur vi arbetar med detta i dag. Hur använder vi de avtalade och lagliga möjligheterna till inflytande som finns i dag? Hur står det till med genomslaget för utvecklingsavtalets möjligheter till facklig delaktighet vid förändringar av arbetsorganisationen och för att möta behoven vid teknisk utveckling? Är företagsledningarna på arbetsplatserna medvetna om den rätt till facklig delaktighet som avtalen ger? Hittar våra fackliga företrädare rätt ingångar för att omsätta avtalstext till handling? Fungerar avtalen på såväl stora som små arbetsplatser? Vår fortsatta diskussion om utvecklingen av Hållbart arbete väcker också frågor om hur vi använder de rättsliga möjligheterna som finns i dag för att föra in arbetsmiljöfrågorna i förändringsarbetet. Har skyddsombuden möjlighet att delta då det blir aktuellt med att införa lean production eller andra system för produktionsorganisation? Kan också de mjukare frågorna om hur arbetets organisation påverkar den psykosociala hälsan få utrymme i bedömningen? Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten 17

20 En hög ambitionsnivå i vårt fackliga engagemang kring arbetsplatsernas arbete med att utveckla produktionsoch arbetsorganisation, fordrar också att avdelningar och förbund kan stödja det fackliga arbetet på arbetsplatserna. Förbundet har under de senaste åren genomfört riktade utbildningsinsatser om produktionssystem och dess inverkan på arbetets organisation, insatser som är uppskattade och efterfrågade. Inför kongressen behöver vi ställa oss frågan vilka ytterligare steg vi kan ta för att öka klubbarnas möjligheter att ta en aktiv roll vid förändring av arbetets organisation. Vad är erfarenheterna av genomslaget för avtalade och lagliga möjligheter till inflytande vid förändring av arbetsorganisation? Kan vi öka stödet till arbetsplatserna genom att skapa nätverk inom och mellan avdelningarna för erfarenhetsutbyte direkt mellan fackliga företrädare? Hur uppmärksammar vi och möter de målkonflikter som kan uppstå? I en diskussion om de fackliga handlingsvägarna vid förändring av arbetsorganisationen, är det viktigt att uppmärksamma de målkonflikter som kan uppstå på arbetsplatserna. Förändringen kan, som nämnts, föra med- 18 IF Metalls kongress 2011

21 lemmars utveckling både framåt och bakåt. När vi ser dessa knutar kan vi också metodiskt hitta angreppssätt för att lösa upp dem. Jämlik fördelning av utvecklingen ett måste men hur? Målkonflikter som arbetsplatserna stöter på, kan handla om behovet av att uppnå en rättvis och jämställd fördelning av utvecklingen. Förändring av en arbetsplats arbetsorganisation kan mycket väl leda till både ökad produktivitet och att en stor grupp medlemmar får nya chanser till berikande arbetsuppgifter. Dock kan det finnas monotona arbetsuppgifter kvar som riskerar att leda till ohälsa, men som ändå måste utföras för att klara produktionen. Om vi inom IF Metall inte uppmärksammar risken för ojämn utveckling, kan förändringarna i arbetets organisation leda till att ojämlikhet på arbetsplatserna biter sig fast. Att det kan bli kvinnor, arbetstagare utan tydliga yrkeskvalifikationer, ungdomar eller människor med härkomst utanför Sverige som i mindre utsträckning får utveckling i arbetet. Tidigare genomförda undersökningar av läget i förbundet har visat att exempelvis nästan 60 procent av kvinnorna arbetar på arbetsplatser där den dominerande trenden är att detaljstyrningen av arbetsuppgifterna har ökat. Vi behöver vara uppmärksamma på att visstidsanställda eller inhyrda arbetstagare inte bara kan fungera som arbetsplatsens buffert för upp- och nedgångar i produk- Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten 19

22 tionstakten. Det kan också bli de som får utföra de mindre berikande arbetsuppgifterna. Detta är en fråga som direkt rör arbetets organisation. Inom ramen för Hållbart arbete finns målsättningen att anställda ska kunna växla mellan arbetsuppgifter, så att sammantaget högst 75 procent av arbetstiden upptas av ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete. I denna målsättning ligger att arbetet organiseras så att det under arbetsdagen finns en naturlig arbetsväxling mellan olika typer av arbetsuppgifter. Arbetsväxling är en tänkbar lösning för att möta riskerna för att det blir en bestämd grupp arbetstagare på arbetsplatserna som får ta de monotona jobben, men detta fordrar att det finns en medvetenhet om arbetsväxlingens möjligheter samt praktiska förutsättningar för genomförandet. Vad behövs för att få en arbetsorganisation som motverkar att monotona arbetsuppgifter koncentreras på bara en viss grupp anställda? Arbetsorganisationen och rehabiliteringen För att ge människor i behov av rehabiliteringsinsatser en chans att komma tillbaka till arbete, krävs det att arbetsplatser kan anpassa arbetsuppgifter efter den enskildes behov vid rehabilitering. En del i detta sker via olika hjälpmedel för att underlätta arbetsuppgifternas utförande. Det kan också röra sig om att den anställde kan få andra, för rehabiliteringen mer lämpliga, arbets- 20 IF Metalls kongress 2011

23 uppgifter som kan finnas på arbetsplatsen. Vi vet samtidigt att många arbetsplatser får svårare att erbjuda alternativ och att mindre arbetsplatser inte har samma förutsättningar som de större. Arbetsorganisationerna på stora arbetsplatser blir alltmer slimmade och det blir vanligare att kringuppgifter, som inte omedelbart är knutna till produktionen, outsourcas. Arbetsplatsernas svårigheter att möta behoven vid rehabilitering försvårar människors väg tillbaka till arbete. I grunden handlar det om hur vi inom IF Metall ser på arbetsplatsernas roll för att i praktiken kunna stödja rehabiliteringsinsatserna. Frågan ställs på sin spets: klarar arbetsplatserna av att möta behoven, eller är vi på väg mot en utveckling där människor trängs bort från sina anställningar och kanske också bort från hela arbetsmarknaden? Vilka insatser ser vi från fackligt håll som angelägna för att stödja arbetsplatsens roll för arbetslivsinriktad rehabilitering? Lönesättning och förändrad arbetsorganisation hur hänger dessa samman? Arbetets organisation är i stor utsträckning utgångspunkten för hur lönesättningen på arbetsplatserna kan se ut. Förändringar i arbetsorganisationen kan öppna, men också stänga portarna för lönesystem som främjar utveckling i arbetet. Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten 21

24 Vi vet av erfarenhet att förändringar i arbetets organisation alltför sällan följs upp med matchande lönesystem. Detta kan i sig skada det tänkta genomslaget för förändringen och det kan skada medlemmarnas faktiska möjligheter till utveckling i jobbet. Om tidigare arbetsorganisation premierat konkurrens mellan arbetstagare via betoning på prestationer, eller genom att lönerna varit knutna till avancemang till mer kvalificerade arbetsuppgifter, kan exempelvis arbetsväxling eller arbete i självstyrande grupper snarare försvåra löneutveckling. Om förändring av arbetsorganisationen leder till en ojämn fördelning i utvecklingsmöjligheterna, riskerar dessutom lönesystem på objektiva eller subjektiva grunder att premiera endast dem som har förutsättningar att ta del av utvecklingen i arbetet. Andra på samma arbetsplats riskerar att få en sämre löneutveckling. IF Metalls målsättning är att lönesystem både ska stimulera de anställda till utveckling i arbetet och bidra till företagets utveckling. Lönesystemen ska även bidra till jämställda löner. Lite förenklat kan vi formulera detta som att vi ska verka för anständiga golv, men inga tak. Själva principen för lönesättningen som sådan har givetvis större ingångar än arbetsplatsernas förändringar av arbetets organisation. Samtidigt är det organisationen av arbetsuppgifterna som i stor utsträckning avgör om formuleringen om inga tak för löneutvecklingen kan blir verklighet för den enskilde medlemmen. 22 IF Metalls kongress 2011

25 Förbundets tidigare undersökningar om läget på arbetsplatser med 50 eller fler medlemmar visar att det bara är, högt räknat, varannan medlem som arbetar på en arbetsplats med lönesystem som stödjer utveckling i arbetet. Inför kongressen 2011 bör det vara angeläget att vi diskuterar hur tanken bakom anständiga golv men inga tak kan förverkligas, och att vi också knyter denna fråga till förändringar av arbetets organisation. Hur bör IF Metall se på lönesättningens roll för att både främja medlemmars utveckling i arbetet och för att samtidigt klara en jämlik fördelning i utvecklingen? Arbetsorganisation och bemanning Andelen arbetstagare som har anställningar med tillfällig koppling till industriarbetsplatserna, växlar med konjunkturen och tenderar att bli vanligare på allt fler industriarbetsplatser. Bara de senaste åren har det i lag och avtal blivit lättare att visstidsanställa. Det blir också vanligare att industriföretag, stora som små, anlitar bemanningsföretag. Orsakerna till att det har blivit vanligare med visstidsanställningar och inhyrning av personal varierar mellan arbetsplatserna, bland annat beroende på arbetsuppgifternas art. Likaså varierar de fackliga förutsättningarna att genom lokala avtal hitta fungerande former för anlitande av inhyrning eller för visstidsanställningar. Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten 23

26 IF Metalls grundläggande inställning är att vi ska sträva efter fasta anställningar. Detta ger arbetstagare en tryggare ställning i arbetslivet. Samtidigt vet vi att arbetsmarknaden inte fungerar enligt vår strävan. Arbetsgivarna vill av olika skäl uppnå ökad flexibilitet och det finns flera kompletterande vägar att uppnå flexibilitet, varav tidsbegränsade anställningar kommit att bli en av de mest använda. Industriföretag kan vid tillfälliga uppgångar i produktionen vara i behov av visstidsanställningar för att klara produktionen utan att kraftigt öka övertidsuttaget. Vi kan också se att för den enskilde arbetstagaren kan en visstidsanställning vara en fot in, eller en väg tillbaka, på arbetsmarknaden och ett väsentligt bättre alternativ än arbetslöshet. Samtidigt skapar stor användning av tillfälliga anställningar problem både för den anställde och för företagen. Inhyrning där den anställde ofta har en fast anställning på ett bemanningsföretag kan för vissa företag vara lösningen för att rekrytera arbetstagare med unika kompetenser och erfarenheter som den lokala arbetsförmedlingen har svårt att få fram. Som förbund strävar vi efter att fackligt organisera arbetstagare på bemanningsföretagen och vi verkar för att anställda även där ska ha goda avtalsvillkor. En del av de företag som står för insatserna, inom ramen för vårt omställningsavtal, är också verksamma inom bemanning. 24 IF Metalls kongress 2011

27 Ett antal avgöranden från Arbetsdomstolen har direkt eller indirekt gett frågan om inhyrning av arbetstagare en ny dimension. Företrädesrätten som vi tidigare trodde oss veta hur den gällde enligt LAS, kunde i praktiken rundas. Industrikrisen vände snabbt läget från arbetskraftsbrist inom stora delar av industrin till massarbetslöshet. En stor grupp av IF Metalls medlemmar som förlorat sitt arbete och som har laglig rätt till företräde vid återanställning riskerar, helt enligt lagpraxis, att kunna ersättas av inhyrd personal. Krisen har i praktiken öppnat för en omfattande utsortering av arbetskraft. Den avslöjade samtidigt brister i arbetsplatsernas arbete för kompetensutveckling och rehabilitering. I årets avtalsrörelse drev vi, som ett gemensamt fackligt krav, på för att få ordnade former för anlitandet av inhyrda arbetstagare på arbetsplatserna. IF Metall träffade en överenskommelse som, utöver LAS, innebär en förstärkt företrädesrätt. Överenskommelsen är viktig för medlemmarnas anställningstrygghet, men också för industrins framtid. Arbetsplatsernas utveckling mår bra av ordnade former för hur bemanningen sker oavsett om det gäller inhyrning eller visstidsanställningar. Det krävs en fungerande helhetssyn på företagets verksamhet för att skapa en optimal bemanning. Det är svårt att se hur industrin på ett hållbart sätt ska klara den internationella konkurrensen, om rekrytering till yrkesutbildningar och industrijobb ska ske med bilden av att det råder osäkerhet kring jobbtryggheten. Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten 25

28 Överenskommelsen om kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt är viktig för medlemmarnas anställningstrygghet, men avtalet sätter inte punkt för vår diskussion om visstidsanställningar och inhyrning. Inom IF Metall behöver vi fortsätta att resonera om vår grundinställning till inhyrning och visstidsanställningar. Frågan kan sägas ha tre perspektiv för vår fackliga organisation: det finns ett medlemsperspektiv om att det fackliga medlemskapet alltid ska ha samma värde oavsett anställningsform det finns ett villkorsperspektiv om att avtalen för visstidsanställda och inhyrda ska ge goda villkor. Möjligheterna till utveckling i arbetet ska kunna finnas där oavsett anställningsform det finns ett industriperspektiv om en fungerande arbetsmarknad för industrin, och att det på arbetsplatserna ges fackligt inflytande över anlitandet av bemanning och anställningar på visstidskontrakt. Dessa perspektiv kompletterar varandra. Tillsammans ger de en struktur för hur vi inom förbundet går vidare med frågan. Under vilka omständigheter kan vi som facklig organisation inte acceptera förekomsten av visstidsanställningar och anlitandet av bemanningsföretag? 26 IF Metalls kongress 2011

29 Kompetensutveckling Brett genomslag för kompetensutveckling, är det möjligt? Industrin står inför en allt snabbare omställningstakt. Global konkurrens driver på företagens behov av att snabbt ställa om inför nya och skiftande krav från kunder och nya konkurrensutmaningar som uppstår i teknikskiften. Kunskap och kompetens blir allt viktigare för att bli vinnaren på en tuff världsmarknad. Denna utveckling talar för att kompetenskraven på industriarbetarna kommer att öka. Vi ser detta också i förbundets tidigare medlemsundersökningar där mer än var tredje medlem själv säger sig inte tro, eller vara osäker på om, den kompetens som hon eller han har i dag kommer att vara tillräcklig om fem år. Kompetensutveckling handlar också om den enskilde medlemmens utveckling på arbetsplatsen från att över huvud taget känna sig trygg med att vara anställningsbar på det egna jobbet inom ett antal år, till att få en chans att uppleva avancemang i arbetsuppgifter och lön. Det handlar om den enskilde medlemmens ställning på arbetsmarknaden som helhet. Kompetensutveckling under tiden i arbetslivet ger en starkare grund ifall det blir aktuellt med omställning från ett jobb till ett annat. Kompetensutveckling i arbetslivet är en given vinnavinna-fråga mellan fack och arbetsgivare. På en hel del arbetsplatser fungerar det så, men den generella bilden säger något annat. Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten 27

30 IF Metalls tidigare undersökningar visar att runt fyra av tio av våra medlemmar inte fått någon vidareutbildning de senaste tre åren. Än färre blir det om vi ser närmare på medlemmar som jobbar inom mindre företag. Vi ser också en tydlig könsmässig snedfördelning. Det är vanligare att en man får kompetensutveckling än att en kvinna får det. Kompetensutveckling spelar också en viktig roll som en del i rehabiliteringsinsatserna för långtidssjukskrivna medlemmar. Ju bredare kompetens en anställd har, desto större möjlighet finns det att hitta arbetsuppgifter som fungerar för rehabiliteringen. Saknas bredden, kan kompetensutveckling vara lösningen för att den som ska rehabiliteras ska kunna erbjudas arbetsuppgifter som fungerar bättre än de arbetsuppgifter som utfördes tidigare. Det är dock alltför få av våra medlemmar i behov av rehabilitering som får kompetensutveckling. IF Metall har tidigare krävt att varje anställd ska vara garanterad ett visst antal timmar kompetensutveckling. Kravet har stött på kraftigt motstånd från arbetsgivarna som säger att de inte vill utbilda i onödan. Hur kan IF Metall driva på i kompetensutvecklingsfrågorna och visa att ett mer jämlikt genomslag för kompetensutveckling även kan ligga i arbetsgivarnas intresse? 28 IF Metalls kongress 2011

31 Vår bild av orsakerna till bristande genomslag vår väg till lösningar? Orsakerna till det bristande genomslaget för kompetensutveckling har länge diskuterats inom IF Metall. Orsakerna är många, och innehåller var för sig olika handlingsvägar för att kunna nå större genomslag för våra medlemmars möjlighet till kompetensutveckling. Finns en medvetenhet om behoven? På varje enskild arbetsplats behöver det finnas en medvetenhet om behoven av att utveckla de anställdas kompetens alltså kunna svara på frågan vad ska det vara bra för?. Denna medvetenhet måste bygga på kännedom om hur det egentligen ser ut på arbetsplatsen och kunskap om vad som sker inom den bransch som företaget är verksamt inom. Medvetenheten om behovet behöver följas upp med verktyg för att kunna bedöma och möta de konkreta behoven på arbetsplatsen. Det behövs inventeringar av nuläget och utvecklingsplaner för att nå de mål som arbetsplatsen har för kompetensen. Här hittar vi en svag länk i möjligheterna att få ett större genomslag för kompetensutveckling. Vi vet att det förvisso är ganska vanligt att arbetsplatserna genomför utvecklingssamtal, men att det mer sällan leder till några individuella utvecklingsplaner. Vad är kompetensutveckling? En oklar bild av vad kompetensutveckling egentligen innebär kan också vara ett hinder. Kompetensutveckling Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten 29

32 är också det lärande som på ett välorganiserat sätt genomförs på arbetsplatsen och ska inte bara ses som insatser som köps upp hos externa utbildningsanordnare. Hur kompetensutvecklingen i praktiken genomförs, avgörs av vilka former som bäst når målen. Är det lönt med kompetensutveckling? Vi kan hitta orsaker i att lönesystemen inte i tillräcklig utsträckning stimulerar kompetensutveckling. Endera kan utformningen ge för svaga motiv för den enskilde medlemmen, eller så kan utformningen medverka till att arbetsgivarna upplever att kompetensutvecklingen plötsligt blir lönedrivande utan att ge motsvarande tydlig vinst i produktionen. Frågan ställs på sin spets: ska kompetensutveckling generellt sett värdesättas, eller gäller värdet bara om den nya tillförda kompetensen kommer till tydlig användning genom ändrade arbetsuppgifter? Resurser finns men inte tid tid finns men inte resurser Vi ser en svårlöst och klassisk knut i att när det är goda tider finns det resurser till kompetensutveckling, men inte tid. När det är sämre tider så finns det förvisso tid, men inte resurser eller beredskap för att genomföra kompetensutveckling. Under krisen fanns det gott om tid för kompetensutveckling, men varken företagen eller staten hade några avsatta resurser för att det skulle bli verklighet för våra medlemmar. 30 IF Metalls kongress 2011

33 Det blir allt svårare att finna tiden för kompetensutveckling i takt med att arbetsorganisationerna blir mer slimmade. Arbetskamrater riskerar att få mer att göra för att täcka upp för arbetskamrater som deltar i kompetensutveckling. Arbetsgivarna ser också tydligare riskerna med produktionsbortfall. Därför behöver insikten förstärkas om att fortlöpande utveckling av arbetsorganisation och produktivitet hänger på att det också finns tid och resurser för kompetensutveckling. Vad krävs för att öka arbetsplatsernas engagemang för kompetensutveckling? Var finns pengarna till kompetensutveckling? För att kompetensutveckling ska bli något verkligt på arbetsplatserna, krävs resurser till stöd för att organisera lärandet i arbetet på arbetsplatsen, eller för att kunna köpa insatserna av extern utbildningsanordnare. Det är resurser som inte alla arbetsplatser har i tillräcklig omfattning för att nå den kompetensnivå som företaget behöver, eller vill avsätta för att ge alla arbetstagare möjligheter till utveckling. Den betydelse som kompetensutveckling har för att både stärka den svenska industrins konkurrenskraft och för arbetstagarnas styrka på arbetsmarknaden talar för att det behövs offentlig finansiering. I dagsläget är det klent beställt med detta. Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten 31

34 Europeiska socialfonden en resurs för kompetensutveckling till fler medlemmar? Deltagande i projekt som finansieras via Europeiska socialfonden (ESF) är i dag en faktisk väg att hitta finansiering till kompetensutveckling inom ramen för arbetslivet. EU och svenska staten bidrar tillsammans med resurser, totalt sett stora summor. Inom området som specifikt stödjer kompetensutveckling för anställda finns det, utöver tidsåtgången för medverkan, inga krav på medfinansiering från projektdeltagarna. I praktiken kan det emellertid vara svårt att hitta ingångarna för att nå arbetsplatser inte minst bland de mindre företagen som kan delta i projekt och själva ansökningsförfarandet kan i sig vara krångligt. Förbundet har därför under de senaste åren byggt upp nätverk för erfarenhetsutbyte mellan avdelningar som deltar eller funderar på att delta i ESF-projekt. Hur kan vi inom IF Metall, lokalt och regionalt, utveckla vårt arbete med Europeiska socialfonden? Kan vi använda kompetensutveckling som alternativ till varsel? När industrikrisen slog till hösten 2008 tog IF Metall initiativ till att utarbeta en lösning som gick ut på att staten var med och finansierade kompetensutveckling för anställda som redan varslats, eller riskerade att 32 IF Metalls kongress 2011

35 bli varslade. Tanken var att motverka att varsel övergick till arbetslöshet och på så sätt ge industriföretag en chans att överbrygga krisen utan att förlora viktig kompetens. Statliga arbetsmarknadsresurser kunde också bättre komma till nytta direkt på arbetsplatserna, snarare än att invänta tusentals människors inträde i öppen arbetslöshet. Som bekant blev det aldrig någon lösning. Regeringen gav direkt kalla handen. Våra medlemmar har i stället fått bära ett stort eget ansvar via krisavtal för att rädda jobb och industriell överlevnad. I den senaste avtalsrörelsen träffades en överenskommelse om att fack och arbetsgivare gemensamt ska titta vidare på frågan. Tankarna på att använda kompetensutveckling på industriföretagen som ett alternativ till uppsägningar, lever alltså kvar. Inför kongressen 2011 behöver förbundet diskutera hur vi ser på att vi vid allvarliga kriser skulle kunna få tillgång till statliga resurser för att motverka att varsel övergår till arbetslöshet. Även om vi framöver får en mer industrivänlig regering behöver IF Metall precisera tankarna på hur det ska kunna genomföras på arbetsplatserna. Parterna på arbetsmarknaden måste finnas med i utformningen. Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten 33

36 Hur bör en lösning se ut för att kompetensutveckling på arbetsplatserna ska kunna bli ett alternativ till varsel om uppsägningar? Vad är det som krävs på arbetsplatserna för att en sådan möjlighet ska kunna förverkligas? Kompetensförsäkring för alla löntagare? Genom åren har olika modeller för offentlig finansiering av kontinuerlig kompetensutveckling kommit upp på den politiska dagordningen. För ett antal år sedan diskuterades till exempel för- och nackdelar med individuellt kompetenssparande, men några bredare satsningar har aldrig sett dagens ljus. Tidvis kan vi se att staten finansierar insatser för kompetensutveckling för vissa offentliga tjänster, till exempel lärare eller omsorgspersonal. Insatser inom den privata sektorn har lämnats till företag och arbetstagare att lösa på egen hand. Kompetensförsäkring är ett begrepp som på senare tid dykt upp för att sammanfatta ett nationellt system där staten står för en del av kostnaderna för kompetensutveckling under anställningstiden. Det kommer att behövas medverkan från fack och arbetsgivare för att klargöra hur en kompetensförsäkring i praktiken ska fungera för att bli verklighet på arbetsplatserna. IF Metall kommer att behöva ta ställning i frågan. 34 IF Metalls kongress 2011

37 Det kan till exempel handla om vem som har makten över vilken typ av kompetensutveckling som en försäkring kan bekosta. Med andra ord: vad kan den enskilde få bestämma själv, vad kan enskilda företag vilja ha knutet till arbetsplatsernas specifika behov och hur mycket ska staten tillåtas styra för att få en rättvis fördelning i tillgången till kompetensutveckling? Dessutom kan en statlig kompetensförsäkring få inverkan på de avtalade lösningar som redan i dag finns på arbetsmarknaden. Vad bör IF Metall ha för uppfattning om de mål en kompetensförsäkring ska möta och hur bör vi se på en kompetensförsäkrings utformning? Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten 35

38 Hållbart arbete och insatserna för en bättre arbetsmiljö En arbetsmiljö för trygga och utvecklande jobb Industriarbetet har på många sätt förändrats till det bättre. Många bullriga, tunga och fysiskt slitsamma arbetsuppgifter har med teknikens hjälp förändrats eller helt försvunnit. Kunniga och engagerade skyddsombud har genom dagliga insatser, steg för steg, arbetat bort hälsorisker och medverkat till sundare arbetsmiljöer runt om på tusentals små och stora industriarbetsplatser. Nutidens industrijobb ger förutsättningar för såväl mäns som kvinnors utveckling i arbetet, skyddsombudens insatser ger effekt. Det är med den övertygelsen som vi bygger upp IF Metalls fortsatta engagemang för det förebyggande och systematiska arbetsmiljöarbetet. Inför kongressen 2011 behöver vi diskutera hur detta engagemang kan få ett större genomslag. Arbetsmiljön inom industrin kan tveklöst bli avsevärt mycket bättre. Många industriyrken ligger fortfarande på topplistan över yrken där riskerna är jämförelsevis stora att drabbas av arbetsplatsolyckor eller arbetsskador. Brister i arbetets organisering med otillräcklig bemanning, svagt inflytande och bristande möjligheter till utveckling leder till att många arbetstagare är utsatta för psykiskt ohälsosamma miljöer. Många medlemmar har fått se stressen öka och på merparten av arbetsplatserna finns det arbetsuppgifter som kan riskera 36 IF Metalls kongress 2011

39 att ge belastningsskador. Detta är något som drabbar kvinnor i högre utsträckning än män. Industriarbetsplatserna har ett stort eget ansvar att bära för att arbetsmiljön ska förbättras. Goda arbetsvillkor ger fler produktiva arbetstimmar och detta är mer lockande på en arbetsmarknad där konkurrensen om arbetskraften i framtiden kan förväntas bli allt tuffare. Förebyggande och systematiskt arbetsmiljöarbete är i denna mening helt avgörande för industrins konkurrenskraft. Det förebyggande och systematiska arbetsmiljöarbetet är kärnverksamhet för IF Metall och handlar om att värna om varje enskild medlems rätt till en trygg arbetsplats. Därför är det också viktigt att arbetsmiljöarbetet är tätt integrerat i det fackliga arbetet, så att inte skyddsfrågor ses som någon separat del av insatserna för medlemmarnas utveckling. På samtliga nivåer på nationell, avdelnings- och arbetsplatsnivå finns det utrymme för att partsgemensamt hitta lösningar som stödjer det dagliga arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna. Hur kan vi partsgemensamt fack och arbetsgivare medverka till insatser som stödjer arbetsplatsernas arbetsmiljöarbete? Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten 37

40 Erfarenheter av nedskärningar på arbetsmiljöområdet och vad som är mest angeläget att återställa Grunden är att arbetsgivaren är huvudansvarig för arbetsmiljön och varje enskild arbetsplats är startpunkten för insatserna för en god arbetsmiljö. Samtidigt finns det ett behov av att samhället ser arbetsmiljöarbetet som ett viktigt område för att utveckla arbetslivet. Tyvärr har landets styre haft en annan syn. Under alliansregeringens tid vid makten har stora nedskärningar gjorts på arbetsmiljöområdet. Arbetsmiljöfrågorna har i stället kommit att alltmer handla om vem som kan komma undan kostnaderna för bristerna. När arbetsgivare och stat spelar svartepetter om vem som ska bära de ekonomiska konsekvenserna, är det till sist enskilda människor som får bära kostnaden. Det är en helt oacceptabel utveckling. IF Metall behöver diskutera hur vi ska se på möjligheterna att öka arbetsmiljöinsatserna. Vad har nedskärningarna på arbetsmiljöområdet fått för konsekvenser på arbetsplatserna, och vilka åtgärder är mest angelägna för att kunna höja ambitionsnivån för arbetsmiljöarbetet? Vilken roll vill vi att företagshälsovården ska spela? Företagshälsovården spelar en viktig roll för arbetstagares hälsa och för att förebygga uppkomsten av ohälsa 38 IF Metalls kongress 2011

41 på arbetsplatserna. IF Metall är därför pådrivande för en företagshälsovård som är tillgänglig för alla medlemmar oavsett om medlemmen finns på en stor eller liten arbetsplats. Tillgängligheten är givetvis en avgörande utgångspunkt, men vi behöver också skapa oss en bild av vad vi menar med en kvalificerad företagshälsovård. Det kan handla om företagshälsovårdens kompetenser för exempelvis den psykosociala hälsan och för rehabilitering. Det kan också handla om företagshälsovårdens roll som expertstöd för arbetsplatsens systematiska arbetsmiljöarbete. Vilka kompetenser bör finnas inom företagshälsovården för att den ska kunna vara en resurs för både fack och arbetsgivare i det förebyggande och systematiska arbetsmiljöarbetet? Hur kan företagshälsovården fungera som en resurs för de riskanalyser av arbetsmiljön på arbetsplatserna som fack och arbetsgivare regelbundet behöver ta fram gemensamt för att förebygga och åtgärda ohälsoproblem? Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten 39

42 Lönebildning för uppvärdering av industriarbetet Kongressen 2011 kommer att ske mot bakgrund av årets avtalsrörelse. Erfarenheterna av krisen kommer därtill att påverka både vår egen och övriga arbetsmarknadens bild av lönebildningen. IF Metall spelar en avgörande roll för hur vi kan värna Industriavtalet och samtidigt, offensivt, ta nya steg för att uppvärdera industriarbetet i lönebildningen. Vi ser tre nyckelfrågor som förbundet närmare bör diskutera: industrins ställning som lönesättande norm på arbetsmarknaden möjligheten att utveckla samverkan inom Facken inom industrin vägledande förhållningssätt för IF Metalls ställningstagande i LO-samordningen. Industriavtalet, hela Sveriges grund för lönebildningen Vår vägledande utgångspunkt för lönebildningen i Sverige är att lönerna på sikt inte kan överstiga den internationellt konkurrensutsatta sektorns betalningsförmåga. Utrymmet för reallöneökningarna bestäms i sin tur av prisutvecklingen alltså inflationen och hur produktiviteten växer. Samsynen kring detta bär upp Industriavtalet och formar en genensam norm för hur vi mellan fack och arbetsgivare ser på löneutrymmets storlek. Industriavtalet bygger upp ett samspel mellan parterna som ger formerna för avtalsrörelsernas genomförande. 40 IF Metalls kongress 2011

43 Det är ingen slump att det är den internationellt konkurrensutsatta sektorns bärkraft som bildar normen för den svenska lönebildningen. Det är en logisk konsekvens av hårda ekonomiska fakta som beskriver industrins stora betydelse för svensk ekonomi. Den nedgång i sysselsättningen som vi inom industrin sett i krisens spår, är en spegelbild av bortfall i industriproduktion och därmed svensk exportkapacitet. Förlorad produktionskapacitet inom exportindustrin urholkar den grundläggande styrkan i den svenska ekonomin och därmed förutsättningarna för utvecklad välfärd. Hur Sverige agerar framöver för att kunna återta förlorad industrikapacitet och fortsatt utveckla konkurrenskraften måste därför vara en av de mest angelägna politiska frågorna. För att kunna hävda konkurrenskraften i en allt tuffare global konkurrens, ökar svensk industris behov att kunna behålla och nyrekrytera kvalificerad arbetskraft. IF Metalls strävan efter en god reallöneutveckling för våra medlemmar hänger samman med möjligheterna för industrin att i konkurrens med andra sektorer på arbetsmarknaden kunna rekrytera yrkeskvalificerade arbetstagare. Industrins behov av att kunna säkerställa kompetensförsörjningen behöver komma till uttryck i lönebildningen, och är ett viktigt motiv för vår fortsatta diskussion om hur vi kan uppvärdera industriarbetet. Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten 41

44 Lönebildningens starka koppling till utvecklingen i den svenska ekonomin beskriver också grunden till samspelet mellan politiken och parternas självständiga ansvar för lönebildningen. En stark lönebildning medger att parterna tar ansvar för löner och villkor på arbetsmarknaden, utan att politik och riksbank direkt blandar sig i. Vi har under alliansregeringens tid sett tecken på att politiken, steg för steg, rör sig in på parternas spelplan och de vill ge sig själva rätten att peta i lönebildningen. Den rörliga a-kasseavgiften, med öppet och uttalat krav på att kyla av fackens lönekrav, är ett av de mer uppenbara exemplen på detta. Planerna på att göra anslutning till a-kassan tvingande, är ett annat exempel på att hotet om de borgerliga partiernas önskan om att styra över förutsättningarna för lönebildningen är verkligt. Indirekt har alliansregeringens negativa attityd till insatser för kompetensutveckling i företagen, som alternativ till uppsägningar, dessutom medverkat till att tvinga fram IF Metalls krisavtal. Det är svårt att se något fungerande alternativ till Industriavtalet som bärare av normen för lönebildningen. Inga normer alls, att det får bli som det blir, är knappast ett alternativ. Inte heller går det att förlita sig på varierande normer som förändras från en avtalsrörelse till en annan utifrån växlande styrkeförhållanden inom, eller mellan parterna. Att i praktiken låta regering och 42 IF Metalls kongress 2011

45 riksdag avgöra hur lönebildningen ska skötas vore direkt förödande. Därför är det naturligt att se Industriavtalet som grunden för kongressens diskussion om hur industriarbetet kan uppvärderas i lönebildningen. Vad är viktigt att vi inom IF Metall uppmärksammar i den fortsatta diskussionen om att uppvärdera industriarbetet i lönebildningen? Samverkan är nyckeln till framgång Samverkan är en nyckelfråga för Industriavtalet och för våra möjligheter att kunna uppvärdera industriarbetet i lönebildningen. Samverkan handlar om gemensamt agerande och om förankring av industrins löneledande roll. Samverkan inom Facken inom industrin Facken inom industrins samverkan är en nödvändig förutsättning för Industriavtalets genomförande. De fackliga organisationerna IF Metall, Unionen, Pappers, GS, Sveriges Ingenjörer och Livs kan genom samarbetet gemensamt bedöma löneutrymme, beskriva prioriteringar och gemensamt arbeta fram en ram för avtalskraven. Genom samverkan uppnår vi avgörande utgångspunkter för lönebildningen i form av förankring, samordning och kraft till gemensamt agerande. Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten 43

46 Samverkan följer också en gemensam logik. Alla fackliga organisationer inom industrin delar samma villkor och restriktioner som den konkurrensutsatta sektorn verkar under. Vi finns på varandras arbetsplatser och delar de verkligheter som gäller för arbetsplatsernas framtida utveckling. Vi har gemensamma motparter. Alla ingående parter är avtalsbärare och tar ansvar för avtalsrörelsernas resultat. Samverkan går också i takt med utvecklingen inom industrin där vi kan se ett allt tydligare ömsesidigt beroende mellan tillverkning och tjänsteproduktion. De är i dag oskiljaktiga förutsättningar för varandras utveckling. Tillverkningsindustrin använder, producerar och säljer mer tjänster än någonsin för att utveckla sin konkurrenskraft. I själva verket är stora delar av tjänstesektorn så sammanflätade med exportindustrin att vi i dag egentligen kan tala om en gemensam exportsektor. I grunden finns det starka skäl för samverkan inom Facken inom industrin. Samtidigt behöver vi inom IF Metall, tillsammans med de övriga samverkande förbunden, fortsätta att hitta former för en tydligare samordning för vårt agerande i avtalsrörelser. Samarbetet inom Facken inom industrin är unikt i den meningen att det omfattar såväl LO-anslutna förbund som TCO- respektive SACO-förbund. Det är en styrka som lägger grund för en sammanhållen lönebildning för hela industrin. Samtidigt innebär det att arbetare, 44 IF Metalls kongress 2011

47 tjänstemän och ingenjörer kan komma att ha olika utgångspunkter för hur avtalsrörelser ska genomföras. Något som riktar särskild uppmärksamhet på fungerande former för samverkan mellan de olika grupperna av arbetstagare inom industrin. Årets avtalsrörelse visade på svagheter. Det var möjligt för arbetsgivare att utnyttja olikheter i avtalsprioriteringar hos förbunden inom Facken inom industrin för att till slut spela ut fackförbund mot varandra. Förbunden kom i otakt. Teknikarbetsgivarna tog därefter steget längre när de i slutet av april gick ut med att de lämnar Industriavtalet. På sikt kan denna utveckling komma att bli mycket besvärlig. I vågskålen ligger inte bara möjligheterna att samordna de fackliga organisationernas agerande i avtalsrörelser, utan respekten för industrin som normgivande på den svenska arbetsmarknaden. Hur kan vi, som ett led i ambitionen att stärka industriarbetet i lönebildningen, utveckla samverkan inom Facken inom industrin? På vilket sätt kan vi stärka formerna för samverkan i frågor som rör avtalsrörelser mellan de LO-anslutna förbunden och Unionen respektive Sveriges Ingenjörer? Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten 45

48 Samordningen inom LO För oss i IF Metall har samordningen inom LO betydelse för en sammanhållen lönebildning för arbetsmarknadens alla sektorer. LO-samordningen ger oss möjlighet att tillsammans med övriga LO-anslutna förbund värna och utveckla villkoren för arbetare. De LO-anslutna förbunden delar idémässigt arbetarrörelsens värderingar, vilket grundlägger förtroende och tillit mellan förbunden. LO-samordningen har betydelse för genomslaget för våra avtal genom att förankra Industriavtalets utgångspunkt för lönebildningen och utifrån denna utgångspunkt forma en gemensam position om det totala löneutrymmets storlek. Tillsammans kan förbunden hålla samman avtalsperioderna, vilket är väsentligt för normering i lönebildningen och för att kunna upprätthålla gemensam styrka i de respektive avtalsförhandlingarna. LO-samordningen ger också möjlighet att nå överenskommelser som behöver ha genomslag för alla arbetare på hela arbetsmarknaden, till exempel avtalspensioner där LO också är avtalsbärande part. Helt avgörande för möjligheterna att uppvärdera industriarbetet i lönebildningen är förankringen av att de internationellt konkurrensutsatta sektorerna ska vara normbildande. Större avtalsområden inom en internationellt konkurrensutsatt sektor ska gå ut först och sätta märket i lönerörelserna. 46 IF Metalls kongress 2011

49 Om denna utgångspunkt inte kan förankras, vare sig hos den fackliga sidan eller hos arbetsgivarsidan, riskerar vi hamna i en situation där Industriavtalet översätts till att industriarbetarna står för golvet för löneökningarna. Ett golv, varpå andra sektorer bygger på med sina specifika eller i LO-samordningen framkomna krav. LO-samordningen kan också öppna för en fördjupad samverkan för att i avtalskraven prioritera grupper på arbetsmarknaden. Prioriteringar som ger samverkan en räckvidd in på de enskilda förbundens avtalsområden. För att det ska vara möjligt krävs det mer än en gemensam vilja; det förutsätter också att det går att uppnå en tydlig fokusering, förutsägbarhet och ett för alla parter kontrollerbart genomslag. Med andra ord handlar det om möjligheten att hitta metoder för hur de LO-anslutna förbunden i sina respektive avtal agerar för den gemensamma prioriteringen. Det handlar om att samordningen sker på några få områden, och ges högsta prioritet. Mixen av att förbunden prioriterar många områden och att allt ska uppnås samtidigt, riskerar annars att leda till att den faktiska löneökningen överstiger vad ekonomin tål. Inflationen stiger med följden att reallöneökningarna uteblir, Riksbanken höjer räntorna och regeringen drar åt bromsen för reformutrymmet. Sverige har i modern tid varit i den situationen och det leder vare sig till högre reallöner, utvecklad välfärd eller en position för att kunna uppvärdera industriarbetet i lönebildningen. Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten 47

50 IF Metall, liksom alla övriga LO-anslutna förbund, har ett ansvar för att samordningen hanteras på ett för lönebildningen ansvarsfullt sätt. IF Metalls kongress 2008 slog i programförklaringen fast att Industrins löneökningar får inte vara andra gruppers golv. Förändringar av olika gruppers relativa löneläge måste lösas utan att åsidosätta den internationellt konkurrensutsatta sektorns normgivande roll. Kongressbeslutet gav med detta en övergripande vägledning för IF Metall. Vi ser nu framför oss en möjlighet att konkretisera denna vägledning. Att vi för en öppen diskussion om hur formerna och de faktiska metoderna för LO-samordningen framöver kan ta sig uttryck. Det ger de valda ombuden på kongressen 2011 möjlighet att ge IF Metall ytterligare vägledande principer för våra positioner när samverkan inom LO ska ta form. Hur kan vi inom IF Metall, som ett led i att stärka industriarbetet i lönebildningen, konkretisera vår position i LO-samordningen? 48 IF Metalls kongress 2011

51 Utbildningen och vägen till industrijobben Konkurrenskraften för svensk industri bygger på kunskap och förmåga att bättre än våra konkurrenter dra nytta av arbetskraftens kompetens. Industrin i Sverige håller generellt sett en hög kunskapsnivå. Med kunskap kan industrin i Sverige konkurrera med ett högt förädlingsvärde som gör att vi kan ta hyggligt betalt för våra varor och tjänster. Det gör Sverige till ett bra produktionsland. Den fördel vi har i dag är givetvis ingen säker trygghetsgarant inför framtiden. Omvärlden satsar också på utbildning. Teknikproduktionsutvecklingen går framåt i snabb takt och ställer nya kompetenskrav. Sverige måste ständigt förbättra våra tekniskt och industriellt inriktade utbildningar och ge fler människor reella möjligheter till vidareutbildning. Allt annat leder till förlorad konkurrenskraft. IF Metalls engagemang i utbildningsfrågor är en viktig del i vårt arbete för att stärka just industrins konkurrenskraft och trygga industrijobben. Dagens och framtidens industrijobb Vårt engagemang i utbildningsfrågor stärker också vårt eget arbete för att utveckla industrijobben. När vi ställer oss frågan vad studerande på yrkesutbildningarna behöver lära sig för att få jobb, då ställer vi oss också den viktiga frågan om hur vi ser på industrijobben. Vad ställs egentligen för krav på kunskaper och färdigheter på industriarbetsplatserna för att kunna bli anställd, Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten 49

52 och för att kunna förbli anställningsbar genom hela arbetslivet? Vad förväntar vi oss av en CNC-operatör, fordonsmekaniker eller processtekniker i dag och i en nära framtid? Frågan sorterar upp vår bild av kompetenser. Det finns generella kompetenser i form av exempelvis kunskaper i matematik, svenska, engelska och om arbetssätt inom industrin som alla industrianställda behöver. Det finns kompetenser som rör vissa teknik- eller yrkesområden inom till exempel skärande bearbetning eller processindustri. Det finns också specialkompetenser som direkt rör skickligheten i utförandet av specifika arbetsuppgifter inom till exempel fräsning eller fordonselektronik. Frågan är hur sammansättningen av dessa kompetenser ser ut i dagens industriyrken och hur vi ser att dessa utvecklas. Frågor som egentligen bara är möjliga att svara på utifrån den erfarenhet och kunskap som finns i den verklighet som gäller på arbetsplatserna. Kompetens som vi har inom IF Metall. Möter utformningen av dagens industriellt och tekniskt inriktade utbildningar förväntningarna på industriarbetsplatserna? Hur ser vi på framtidens industriarbete i fördelningen mellan olika kompetenser som behövs i jobbet och för att kunna utvecklas i arbetslivet? 50 IF Metalls kongress 2011

53 Utbildningens roll för människors livschanser IF Metalls engagemang i utbildningsfrågor tar också sin utgångspunkt i vårt arbete för att stärka medlemmarnas ställning i samhället. Gymnasieskolans yrkesutbildningar utbildar framtidens arbetskraft som också (förhoppningsvis) är framtidens IF Metallmedlemmar. Men vilka är dessa? Den kraftiga obalans mellan flickors och pojkars val av yrkesutbildningar lägger redan i tidiga åldrar en grund till varför det är så få kvinnor som arbetar inom industrin. När kvinnor ses som något ovanligt på arbetsplatsen, ökar också risken för att kvinnor får sämre tillgång till utveckling i arbetet. Hur kan vi inom IF Metall medverka till att öka rekryteringen av fler flickor till tekniskt och industriellt inriktade yrkesutbildningar? Kommunal vuxenutbildning är en resurs för människor att kunna bygga på kunskaper. Det kan handla om att få gymnasiebehörigheten i matte och engelska som behövs för vidareutbildning eller via en yrkesinriktad utbildning få chansen till ett nytt jobb. När den kommunala vuxenutbildningen skärs ned, eller när det tummas på kvaliteten, då får också färre människor möjlighet att bygga på sina kunskaper. Sverige blir fattigare på utvecklingsmöjligheter. Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten 51

54 Yrkeshögskoleutbildningarna har över tiden vuxit fram som ett tydligt yrkesinriktat alternativ inom IF Metalls yrkesområden till högskoleutbildningar. Utbildningarna är direkt matchade för arbetsmarknadens behov och leder i stor utsträckning också till att de studerande får jobb efter avslutad utbildning. Yrkeshögskolans utbildningar ger arbetstagare möjlighet att ta nya kvalificerade steg i jobbet eller välja en helt ny yrkesbana, men för att möjligheten ska blir verklighet krävs det att studiestöden studielån och studiebidrag är tillräckligt väl utvecklade. Vad behöver prioriteras i utvecklingen av utbildning riktad till vuxna? Hur behöver studiestöden utvecklas för att ge fler människor möjlighet till utbildning i vuxen ålder? Arbetsmarknadsutbildningar har under lång tid fungerat som ett viktigt instrument för att både ge industrin tillgång till utbildad arbetskraft inom bristyrken och ge arbetslösa en snabb och effektiv väg tillbaka till arbete. Under alliansregeringens styre har tillgången till arbetsmarknadsutbildningar minskat dramatiskt. När det rådde brist på yrkesutbildad arbetskraft drog regeringen ned på antalet utbildningsplatser. När nu tusentals arbetslösa via utbildning skulle kunna stärka sina utsikter till jobb sker ingen uppväxling av antalet platser. Det är lätt att se att fler platser behövs, men det behövs också 52 IF Metalls kongress 2011

55 en tanke om hur dessa utbildningar läggs upp för att ge kvalitet i innehållet och se till vilka yrkesområden som får tillgång till resurserna. Hur kan vi inom IF Metall medverka till att fler människor får tillgång till arbetsmarknadsutbildningar som är inriktade mot industrijobbens behov? Många av våra medlemmar kan ha sin formella utbildning en tid bakom sig. Under arbetslivet byggs kunskaper och färdigheter på. Kunskaper och färdigheter som det dock sällan finns papper på. Ett betyg från 1980-talets verkstadsskola säger lite om vad ett mångårigt yrkesarbete egentligen inneburit för den faktiska kompetensen. Validering och kartläggning av kompetenser som förvärvats under arbetslivet är därför ett viktigt instrument för att ge människor ett kvitto på vad hon eller han kan. Ett kvitto till nytta för den enskilde inför vidareutbildning eller för att övertyga företag som söker personal att just hon eller han har de rätta meriterna för jobbet. Validering och kompetenskartläggning är ett område som behöver utvecklas. Tillgången till validering och kompetenskartläggning varierar mellan olika delar av landet. Med undantag för några yrkesspecifika områden, till exempel svetscertifikat, finns det heller inga nationellt gemensamma Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten 53

56 former för hur valideringen och kompetenskartläggningen ska gå till. Hur kan vi inom IF Metall medverka till att utveckla kompetenskartläggning och validering som ett instrument för människors tillgång till vidareutbildning eller som grund för att hitta ett nytt jobb? Kompetenskartläggning tillhör de insatser som kan ske inom ramen för omställningsavtalet. Omställningsavtalet omfattar inte tillräckligt med resurser för att i någon större utsträckning fördjupa insatserna. I övergången från omställningsavtalets insatser behöver arbetsmarknadspolitiken kunna ge många av våra arbetslösa medlemmar en fortsättning. Därtill når omställningsavtalet inte, så vida det inte gjorts någon särskild lokal överenskommelse, medlemmar med visstidsanställning. Finns det behov av att utveckla omställningsavtalen så att de kan ge fördjupade insatser och för att bredda målgruppen för insatserna? Vad är erfarenheten av övergången från omställningsavtalets insatser till den reguljära arbetsmarknadspolitiken fungerar länken mellan omställningsinsatsen och Arbetsförmedlingen? 54 IF Metalls kongress 2011

57 Det nära avgör det mesta IF Metall kan hålla en hög ambitionsnivå för vårt arbete med utbildningsfrågor tack vare vår möjlighet att länka samman de övergripande frågorna med de jordnära frågor om hur utbildningen i praktiken genomförs på ort och ställe. IF Metall är lokalt och regionalt aktivt i utbildningsfrågor och det är ett viktigt arbete. I det nära på orten eller i närregionen sker nämligen det mesta som i praktiken avgör utbildningarnas kvalitet och industriarbetsplatsernas kompetensförsörjning. Inom pendlingsavståndets radie finns de människor som utgör underlaget för utbildningarnas genomförande och industriarbetsplatsernas möjliga framtida arbetskraft. Få utbildningar rekryterar från hela landet och för de flesta industriarbetsplatser är det osannolikt att de kan förlita sig på att lösa sina arbetskraftsbehov av människor som är beredda att flytta långa sträckor. Det är också i det nära som svaren på många av de praktiska frågorna finns: Matchar profilen på till exempel gymnasieskolans elprogram behoven för industrin som finns i närregionen eller får industrin hitta kommande industrielektriker eller automationstekniker någon annanstans? Hur står det till med kvaliteten på yrkesutbildningarna har eleverna en chans att få jobb på sin utbildning? Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten 55

58 Varför har industriprogrammet så få förstahandssökanden, och varför finns det sällan några flickor bland de sökande? Finns det ett sökandeunderlag till en yrkesvuxutbildning som lär ut industrikurser? Kan vi inom regionen starta en yrkeshögskoleutbildning för att ge industrin spetskompetens i exempelvis produktionsteknik? Om vi vill att arbetslösa industriarbetare ska kunna få sina kunskaper och färdigheter validerade, vart vänder vi oss då? I samverkan mellan utbildningar och arbetsliv går det också hitta lösningar för att möta behoven och utveckla utbildningarna. Teknikcollege är en sådan lösning som ger arbetslivet och utbildningarna en gemensam plattform för att hitta lösningar på de lokala och regionala kompetensförsörjningsbehoven. Teknikcollege är ett samarbete, om industriellt och tekniskt inriktade utbildningar, som genomförs inom ramen för Industrikommittén. I centrum står tanken om att tydligt och nära knyta arbetslivets engagemang till utbildningarnas utformning. IF Metall tillhör initiativtagarna och deltar, nationellt, regionalt och lokalt, i utvecklingen. I dag finns det runtom i landet cirka 25 regionala teknikcollegesamarbeten som totalt omfattar över 90 utbildningsanordnare. 56 IF Metalls kongress 2011

59 Teknikcollege handlar i praktiken om att utveckla utbildningarna i alltifrån att utbildningarnas profil ska matcha regionens industri, till mer utbildningsnära frågor såsom kvaliteten på studerandes arbetsplatspraktik och att lokaler, maskiner och utrustning ska hålla en hygglig standard. Hur kan vi inom IF Metall medverka till att främja det lokala och regionala engagemanget för industrins kompetensförsörjning? Arbetsplatserna spelar en viktig roll för yrkesutbildningarna Arbetsplatserna fungerar i dag i stor utsträckning som utbildningsplatser. Det är bara att lista upp hur det ser ut. Gymnasieskolans yrkesprogram ska ge eleverna minst 15 veckors arbetsplatsförlagd utbildning APU. Runt om på industriarbetsplatserna finns elever från industriprogrammet som vill lära sig mer om exempelvis svetsning eller underhållsteknik inför framtida jobb. Bilverkstäder har APU-elever som lär sig det praktiska handlaget kring service av tunga fordon. Även andra utbildningsformer ska ge de studerande praktik. Yrkeshögskolans utbildningar innebär att minst en fjärdedel av utbildningstiden ska vara lärande i ar- Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten 57

60 bete. Arbetsmarknadsutbildningar och yrkesinriktad SFI kan innehålla praktikperioder. I och med att gymnasiereformen förverkligas nästa år, kommer det att finnas ett lärlingsspår där halva utbildningstiden kommer att förläggas på arbetsplatser. Antalet lärlingar kan förväntas bli väsentligt högre. Hög kvalitet på den arbetsförlagda utbildningen betyder mycket för hela utbildningskvaliteten, de studerandes kommande anställningsbarhet och intresse för att fortsätta att arbeta inom industrin. Omvänt innebär det att det också ställs krav på hur arbetsplatserna organiserar de studerandes praktiktid. Ett antal nyckelfrågor behöver få rätt svar, och det gäller oavsett om praktikplatsen är en stor eller en liten arbetsplats: Får de studerande tillgång till praktikplatser som är planerade för att vara en kvalitetshöjare i utbildningen? Har handledarna på arbetsplatserna förutsättningar för att stödja eleverna både i form av tillgång till handledarutbildning och förutsättningar att kunna kombinera handledarskapet med de krav som de egna arbetsuppgifterna innebär? Fungerar kontakterna mellan skolan och handledarna så att det går att följa upp och löpande kvalitetssäkra de studerandes utbildning? 58 IF Metalls kongress 2011

61 Vad behöver genomföras för att stärka arbetsplatsens funktion för att ge högre kvalitet i de arbetsplatsförlagda delarna av yrkesutbildningarna? Vilken roll kan den fackliga organisationen spela för till exempel studerandes tillgång till utbildningsplaner och handledare? Hur ser vi inom IF Metall på industriarbetsplatsernas möjligheter att ge ett ökat antal lärlingar yrkesutbildning av hög kvalitet? Yrkesutbildningsavtalens roll för vägen till industrijobben Yrkesutbildningsavtalen som finns för förbundets olika branscher rör direkt arbetsplatsernas möjligheter att aktivt verka för högre kvalitet i yrkesutbildningar för gymnasieelever och för vuxna. Avtalen understryker parternas gemensamma engagemang för yrkesutbildning. De beskriver formerna för lokala förhandlingar om att bland annat kunna skilja utbildning från reguljärt arbete, där det kan bli aktuellt att ge lärlingar lön. Vi kan förutse att betydelsen av yrkesutbildningsavtalen växer i takt med att arbetsplatserna blir alltmer betydelsefulla för att fylla gymnasieskolans lärlingsplatser och skapa fler arbetsmarknadspolitiska insatser som Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten 59

62 ger arbetslivspraktik. Avtalen kan också lägga en grund för att hitta nya former att ge nyanlända i Sverige eller unga arbetslösa en väg till jobb inom industrin via insatser som erbjuder arbetsförlagd utbildning. Kort sagt: yrkesutbildningsavtalen förtjänar ännu större uppmärksamhet. Vilka är erfarenheterna av yrkesutbildningsavtalen hur används avtalen i praktiken på arbetsplatserna? Vilka behov och möjligheter finns det att använda avtal motsvarande yrkesutbildningsavtalen för att nå fler grupper på arbetsmarknaden? 60 IF Metalls kongress 2011

63 Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten 61

64 62 IF Metalls kongress 2011

65 Innehåll InArbe Vårt samhälle och solidariteten 1

66