Kemikaliesäkerhet på LU MARTINA BALAZ, P.HD., KEMIKALIESÄKERHETSSAMORDNARE OCH KLARA SYSTEMFÖRVALTARE

Transkript

1 Kemikaliesäkerhet på LU MARTINA BALAZ, P.HD., KEMIKALIESÄKERHETSSAMORDNARE OCH KLARA SYSTEMFÖRVALTARE

2 Vad är en kemisk riskkälla? En kemisk riskkälla är något som kan orsaka skada på kemisk väg, oavsett i vilken form produkten förekommer. Kemiska riskkällor kan orsaka skador genom: Hälsofarliga egenskaper. Egenskaper som beror på användning och förekomst. Ökad risk för brand, explosion eller annan kemisk reaktion. O 2 Att minska syremängden i luften. Temperaturförändringar

3 Många produkter räknas till kemiska riskkällor Vilka förekommer i vårt arbete på LU? Laboratoriekemikalier Drivmedel Oljor Färg Gaser Aerosoler Bindemedel Rengöringsmedel

4 Kemiska risker Arbetsmiljö: exponering via andningsvägarna, hudkontakt, slemhinnor eller födointag. Ett stort antal av de kemikalier som hanteras på LU kan skada oss på något sätt. Brandsäkerhet: Kemiska reaktioner eller felaktig hantering av brandfarliga produkter kan orsaka explosion, brand eller förstärka ett brandförlopp. Säkerhet: stöld, missbruk, sabotage eller terrorism. Det är viktigt att vi har koll på våra kemikalier, exempelvis: gifter, explosiva produkter och prekursorer. Miljö: exponering av yttre miljön via avlopp, avfall, ventilation eller brand. Det finns kemikalier/toxiner som i mycket små mänger kan orsaka stor skada om de hamnar på fel ställe.

5 KLARA, LUs kemikaliehanteringssystem, innehåller säkerhetsinformation och stödverktyg för att underlätta ditt arbete med kemiska riskkällor. I KLARA hittar du bland annat: SDB

6 Alla ska ha tillgång till KLARA! För att logga in i KLARA använder du ditt LUCAT-ID och lösenord. Informationstillgång Användarnivåer Om ni behöver hjälp med behörigheter, kontakta din lokala KLARAadministratör eller systemförvaltaren. Sammanfattning av risk- och skyddsinformation Hänvisningar till lagar och förordningar Säkerhetsdatablad (SDB) Söka i kemikalieregister Möjlighet att utföra riskbedömningar Registrera/kassera/inventera kemiska riskkällor Söka i kemikalieregistret efter specifika klasser/grupper av kemiska riskkällor Kräver ingen behörighet Läsrättigheter: Kräver behörighet Skrivrättigheter: Kräver behörighet och utbildning

7 Vad är en riskbedömning? Syftet med riskbedömningen är att identifiera vilka risker som finns i arbetet och planera utförandet på ett sådant sätt att riskerna minimeras till obetydliga om en olycka skulle inträffa. En risk består av faktorerna: Fara Sannolikhet Konsekvens Viktiga frågor som därför ska besvaras i en riskbedömning är: Vilka arbetsmoment utgör en fara? Vad är sannolikheten för att olycka ska inträffa? Vad blir konsekvensen (skadan) av en olycka? Ställ dig frågan: Hur ska arbetet utföras för att riskerna ska minimeras? Kom ihåg! Den bästa olyckan är den som aldrig sker!

8 Varför är riskbedömningar nödvändiga? För att säkerställa att arbetet du utför inte utgör någon risk för dig, dina arbetskollegor eller din omgivning. För att du ska veta hur du ska agera vid olyckor eller oväntade situationer. Riskbedömningar är livsviktiga och en del av arbetet. Kom ihåg! Det är viktigt att riskbedömningar kommuniceras till alla berörda.

9 Vid hantering av kemiska riskkällor är det viktigt att vi vet vilka hälso- och miljöfaror hanteringen medför för att avgöra vilken fast skyddsutrustning vi behöver använda. Ska hantering av den kemiska riskkällan vara sluten, eller kan vi hantera den öppet? Sluten hantering använder du om den kemiska riskkällan exempelvis: - Har hygieniska gränsvärden - Är flyktig, giftig, hälsofarlig eller frätande - Är brandfarlig eller explosiv Öppen hantering använder du: - Om den kemiska riskkällan inte utgör någon direkt hälsofara för dig och din omgivning

10 För sluten, eller delvis sluten, hantering av kemiska riskkällor finns det två typer av ventilerande skyddsutrustning, dragskåp respektive dragbänk. För öppen hantering av kemisk riskkälla, som kräver ventilerat arbete, kan punktutsug användas.

11 Personlig skyddsutrustning använder vi för att skydda oss vid hantering av kemiska riskkällor. Det finns generella regler för klädsel samt olika personskydd som vi kan använda. Generell klädsel: Om vi vistas i utrymmen där kemiska riskkällor hanteras ska vi alltid ha: Skyddsglasögon Skyddskläder Kom ihåg! Även om vi inte hanterar en kemisk riskkälla kan en medarbetare i vår omgivning orsaka en olycka som drabbar oss. Viktigt att vi alltid skyddar oss! Klädsel som täcker benen (långbyxor, lång kjol eller klänning) Stängda skor! Skyddsutrustning måste sitta korrekt för att skydda oss! Tänk på!! Om det inte finns hel och ren skyddsutrustning som är anpassad för oss är vår arbetsplats skyldig att köpa in till oss.

12 Skyddskläder använder du för att undvika exponering av huden för kemiska riskkällor. Det finns olika typer av skyddskläder t.ex: Labbrock Arbetsoverall Renrumsdress Vår val av skyddskläder avgörs av: Vilka lokaler vi arbetar i Vilka kemiska riskkällor vi hanterar Vilket kroppsskydd vi behöver

13 !!!! Tänk på! Skyddskläderna kan behövas kompletteras med extra skyddsutrustning, t.ex. förkläde eller skyddsärmar. Skyddskläderna ska passa oss. Vi ska kunna knäppa dem och röra oss på ett bekvämt och smidigt sätt. Vi måste knäppa ärmar för att förhindra att de fladdrar. Oknäppta ärmar kan leda till att vi fastnar eller stöter omkull något. Skyddskläderna ska vara hela och rena. Trasiga och smutsiga skyddskläder ger ett dåligt skydd och kan skada oss om de har sugit åt sig olika kemiska riskkällor.

14 Skyddsglasögon används för att skydda våra ögon mot stänk av kemiska riskkällor. Det är viktigt att de är godkända för det arbete vi ska utföra och att de har en bra passform. Vilken typ av skyddsglasögon vi ska använda avgörs av om vi: Har glasögon Har linser Inte har synkorrigerande hjälpmedel?

15 Skyddsglasögon används för att skydda dina ögon mot stänk av kemiska riskkällor. Det är viktigt att de är godkända för det arbete du ska utföra och att de har en bra passform. Vilken typ av skyddsglasögon du ska använda avgörs av om du: Har glasögon Har linser Inte har synkorrigerande hjälpmedel Skyddsglasögon med bred kant runt kan du ha över dina vanliga glasögon. De skyddar sidorna runt dina vanliga glasögon och förhindrar stänk i ögonen.

16 Skyddsglasögon används för att skydda dina ögon mot stänk av kemiska riskkällor. Det är viktigt att de är godkända för det arbete du ska utföra och att de har en bra passform. Vilken typ av skyddsglasögon du ska använda avgörs av om du: Har glasögon Har linser Inte har synkorrigerande hjälpmedel Skyddsglasögon som är helt tätslutande använder du om du har linser eller glasögon. Stänk i ögonen när du har linser kan orsaka allvarliga skador på ögonen genom att den kemiska riskkällan gör att linsen fastnar på ögat.

17 Skyddsglasögon används för att skydda dina ögon mot stänk av kemiska riskkällor. Det är viktigt att de är godkända för det arbete du ska utföra och att de har en bra passform. Vilken typ av skyddsglasögon du ska använda avgörs av om du: Har glasögon Har linser Inte har synkorrigerande hjälpmedel Du kan fritt välja vilken modell av godkända skyddsglasögon du vill använda så längde de passar korrekt.

18 Det är viktigt att ha ett par personliga skyddsglasögon som passar individens behov och ansiktsform!

19 Skyddshandskar används för att skydda våra händer mot stänk av kemiska riskkällor. Information om vilken handske vi ska använda för hantering av en kemisk riskkälla finns i den kemiska riskkällans SDB avsnitt 8 Begräninsning av exponering/peronsligt skydd. Det är viktigt att alltid konsultera riskkällans SDB för val av skyddshandskar! Den medföljande bruksanvisningen till skyddshandskar beskriver bl.a.: Vilka kemiska riskkällor handsken skyddar mot och uppmätta genomträngningstider Faktorer som kan begränsa handskens livslängd eller skyddande egenskaper Om handskmaterialet innehåller ämnen som är kända för att orsaka allergier Hur handsken ska förvaras! Tänk på! Handskens skydd beror på dess material, tjocklek och ämnets genomträngningstid. En skyddshandske som! skyddar mot en kemisk riskkälla kan vara ett dåligt skydd mot en annan.

20 Tillståndspliktiga kemiska riskkällor Ibland kan det finns behov av att hantera tillståndspliktiga eller förbjudna ämnen och då finns det möjlighet att söka tillstånd eller dispens. Tillstånd sökes av enskilda forskargrupper och den kemiska riskkällan får endast användas till det ändamål som tillståndet omfattar. Tillstånd Dispens Den kemiska riskkällan får varken innehas eller hanteras innan tillstånd/dispens har beviljats. Hantering av kemiska riskkällor utan tillstånd/dispens kan leda till sanktionsavgifter för verksamheten. Exempelvis kr för A- ämnen. Varje tillstånd/dispens är tidsbegränsat och måste förnyas innan det gällande löper ut.

21 Grupp A- och B-ämnen A- och B-ämnen är klassade som mycket: Cancerframkallande Sensibiliserande/allergiframkallande Reproduktionsstörande Tillstånd Dispens Får endast innehas/hanteras efter tillstånd från Arbetsmiljöverket! Även kemiska riskkällor innehållande föroreningar av A- och B- ämnen är tillståndspliktiga. Om en kemisk riskkälla innehåller mer än följande gränsvärden gäller tillståndsplikt: 0,1 viktsprocent av ett A-ämne 1 viktsprocent av ett B-ämne

22 Hälsofarliga varor Ämnen som på grund av sina inneboende egenskaper medför fara för människors liv eller hälsa och som kan användas i syfte att uppnå berusning eller annan påverkan. Tillstånd Dispens För innehav och hantering av vissa hälsofarliga varor krävs tillstånd från Folkhälsomyndigheten.

23 Narkotika Det krävs inget tillstånd för LU att inneha narkotika i den mån det krävs för vetenskaplig forskning, undersökning eller undervisning. Tillstånd krävs för införsel, utförsel, tillverkning och handel av narkotika. Speciella hanteringsregler: uppgifter om t.ex. inköp, förbrukning och destruktion ska kunna redovisas. Narkotika ska förvaras och hanteras så att risken för olovlig befattning undanröjs. Gäller även vid transport. Får inte lagerhållas i större mängder än nödvändigt.

24 Narkotikaprekursorer Dessa ämnen används vid framställning av narkotika. Tillstånd Dispens För hantering av narkotikaprekursorer klass 1 krävs tillstånd från Läkemedelsverket. För hantering av narkotikaprekursorer klass 2a krävs tillstånd från Läkemedelsverket om mängden under ett år överstiger 100 liter för hela LU. Export, import och handel med alla klasser av narkotikaprekursorer kräver oftast tillstånd!

25 Kvicksilver I Sverige är det förbjudet att använda kemiska riskkällor som innehåller kvicksilver, oavsett mängd. Tillstånd Dispens För innehav och användning av kvicksilver krävs dispens från Kemikalieinspektionen. Det finns tidsbegränsade undantag från kvicksilverförbudet som gäller till årsskiftet 2019/2020: Kvicksilverföreningar för analys enligt internationella standardmetoder inom läkemedelsområdet. Kvicksilveranalyser av COD och ampuller för COD-analys. Kvicksilver för analys samt forskning och utveckling inom medicinsk diagnostik

26 Ozonnedbrytande ämne Ozonnedbrytande ämnen bryter ner ozonet i stratosfären vilket leder till att jordens skydd mot solens skadliga UV-strålar minskar. Ozonnedbrytande ämnen är märkta med EUH059 eller H420. Till dessa räknas bl.a.: Klorfluorkarboner (CFC) Klorfluorkolväten (HCFC) Haloner Vissa klorerade lösningsmedel Metylbromid Hantering av ozonnedbrytande ämnen är strikt reglerad. Grundbestämmelsen är att all användning är förbjuden. Det finns dock undantag som tillåter användning av ozon-nedbrytande ämnen för viktiga laboratorie- och analysändamål, under förutsättningen att det inte finns några alternativa ämnen som inte är ozonstörande.

27 CMR-ämnen CMR-ämnen är klassificerade som carcinogena, mutagena och reproduktionsstörande. CMR-ämnen har följande faroangivelser: C M R Carcinogent: H350 Mutagent: H340 Reproduktionsstörande: H360 Exempel på CMR-ämnen är: borsyra, akrylamid och formaldehyd. På grund av sina hälso- och miljöfarliga egenskaper ska CMR-ämnen alltid försökas bytas ut mot mindre hälsofarliga riskkällor. En substitutionsutredning görs med riskbedömningen. Blanketten för substitutionsutredningar, både på svenska och engelska, finns på HR-webben!!

28 Om ett CMR-ämne ej kan bytas ut Om substitutionsutredning visar att ett CMR-ämne inte kan bytas ut mot en mindre farlig produkt ska mängden som används minimeras. Kom ihåg: Arbete ska utföras i så liten skala som möjligt Gamla kemikalier och sådant som inte används ska kasseras Inköp görs i de mängder som krävs för experiment Prioritet: inköp av kit och färdiga lösningar för att minimerar hantering av koncentrerade lösningar. Vid arbete med CMR-ämnen gäller särskilda regler: Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19)

29 Teknisk sprit Den som köper teknisk sprit som inte är fullständigt denaturerad ska föra anteckningar över: Inköp Förbrukning Lager av sprit Lagerinventering ska ske med lämpliga intervall. Redovisning ska ske efter begäran från Folkhälsomyndigheten. Teknisk sprit ska stå under betryggande kontroll och förvaras så att åtkomst för obehöriga förhindras.

30 Allergiframkallande riskämnen Vissa kemiska riskkällor kan orsaka allergiska reaktioner som kontakteksem eller astmasymtom. För att få en allergisk reaktion krävs exponering för ett allergent ämne. Det är därför viktigt att undvika exponering. Om en medarbetare en gång har blivit allergisk mot ett allergent ämne räcker det med mycket små mängder av ämnet för att få en reaktion. Exempel på allergiframkallande riskämnen är: epoxiplastkomponenter, diisocyanater och processer som frisätter formaldehyd. Allergiframkallande riskämnen är märkta med följande faroangivelser: H317: Kan orsaka allergisk hudreaktion H334: Kan orsaka allergi- eller astmasymtom eller andnings-svårigheter vid inandning.

31 Arbeta med allergiframkallande riskämnen För att arbeta med vissa allergiframkallande riskämnen krävs särskild utbildning och utbildningsintyg. Exempel på sådana är: Epoxiplastkomponenter Akrylater och metakrylater märkta med H317 eller H334 Det finns allergiframkallande ämnen som kräver en läkarundersökning innan arbete. Exempel på ämnen: Produkter märkta H334 innehållande diisocyanater eller organiska syraanhydrider. Tjänstbarhetsintyg Arbete med cyanoakrylater som pågår > 30 min/vecka. Diarieförs!! Vi hantering av allergiframkallande kemiska riskkällor gäller särskilda regler och särskild information ska tydligt framgå av riskbedömningen.

32 Krav på medicinska kontroller Vid hantering av vissa kemiska riskkällor måste medarbetare genomgå en medicinsk kontroll innan arbete påbörjas. Medicinska kontroller gäller exempelvis för: Bly Kadmium Fibrosframkallande damm, t.ex. asbest och kvarts Allergiframkallande ämnen enligt ovan Arbetsgivare har skyldighet att informera medarbetarna om att genomföra lagstadgad medicinsk kontroll innan arbetet påbörjas, när krav föreligger. Vissa kontroller är obligatoriska medan andra ska erbjudas.

33 Märkning av behållare på arbetsplatsen Från och med 1 juni 2019 ska behållare som vid inköp var märkta enligt de tidigare reglerna i KIFS 2005:7 märkas om så att de följer märkning enligt CLP. Cancerogen Allergiframkallande Reproduktionsstörande Kan skada arvsmassan KIFS 2005:7 CLP

34 Inköp av kemiska riskkällor Produktvalsprincipen Enligt produktvalsprincipen ska vi arbeta för att byta ut hälso- och miljöfarliga kemiska produkter och ämnen mot mindre farliga alternativ genom aktiva produktval och substitution (Miljöbalken 1998:808). JA! LU ska kontinuerligt jobba med att aktivt minska mängderna av utfasnings- och riskminskningsämnen.

35 Kom ihåg! Innan vi beställer en produkt är det viktigt att kontrollera i KLARA vad som gäller för produkten. Krävs det tillstånd för produkten, krävs det utbildning för hantering av produkten eller måste vi kanske genomgå en medicinsk kontroll?

36 Inköp Inköp skall i första hand göras från upphandlade leverantörer (Lag 2016:1145 om offentlig upphandling). LU har en lång lista på leverantörer som tillhandahåller kemiska produkter. Om det ej är möjligt att köpa in produkt från upphandlade leverantörer, kom ihåg att köpa från leverantörer i Sverige! Vid inköp av varor utanför Sverige räknas LU som importör, vilket leder till att vi omfattas av lagstiftning som gäller för import av kemiska produkter till Sverige. LU räknas som EN organisation!

37 Import av kemiska produkter till Sverige Farliga ämnen ska anmälas till Echas klassificerings- och märkningsregister (EG nr 1272/2008). Gäller import till EU. Säkerställa att det finnas ett dokument med risk- och skyddsinformation (AFS 2011:19). Import av anmälningspliktiga kemiska produkter till Sverige ska anmälas till Kemikalieinspektionen (Förordning 2008:245). Anmälan till Giftinformationscentralen (EU-förordning (EG) 1272/2008 (CLP) artikel 45).

38 Kemiskt avfall Grundregeln är att allt kemiskt avfall ska samlas upp! Inget ska alltså släppas ut i avloppet. I LUs avfallshandbok beskrivs rutiner och regler för hur kemiskt avfall ska hanteras. Det finns vissa undantag för förbud mot utsläpp till avloppsvatten. Dessa regler har tagits fram i samarbete med VASYD. Regler för undantag från förbud mot utsläpp i avloppsvatten.

39 Vad styr arbetet med kemiska riskkällor? EU-direktiv och svenska lagar styr hur kemikalierelaterad verksamhet ska bedrivas. Hantering av kemiska riskkällor regleras i miljö- och arbetsmiljölagstiftningen samt i föreskrifter från ex.vis: Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19)

40 Vem ansvarar för kemikaliesäkerheten på LU? Rektor har det övergripande ansvaret för att lagkrav uppfylls. Rektor kan endast fördela uppgifter kopplade till kemikaliesäkerhet, men aldrig sitt ansvar. Uppgiftsfördelningen innebär ett operativt ansvar för mottagaren: vara aktiv och vidta åtgärder för att undanröja eller minska risker för ohälsa och olycksfall i arbetet. Rektor Uppgiftsfördelning i linjen Prefekt De som tilldelas uppgifter i kemikaliesäkerhet ska ha kunskaper, befogenheter och andra förutsättningar att lösa sina uppgifter. Enskilda medarbetare ansvarar för att följa arbetsplatsens lagar, regler och anvisningar.

41