Välkomna till: Do Tank Center Science Park Borås

Transkript

1 Välkomna till: Do Tank Center Science Park Borås Okt. 02, 2019 Mats Johansson

2 Program (fm). Visioner och möjligheter Välkomna Programinformation & Info om HB, SPB, ST Dagens, morgondagens och framtidens textila material ur hållbarhetsperspektiv Cirkulära textila värdekedjor Circular Hub och drivkrafter för en cirkulär ekonomi Material är inte allt, textila processers påverkan & att göra resurseffektiva val Inblick i två projekt Summering och frågestund Info om lunch och rundvandring.

3 Program (em). Rundvandring bland innovationer. Från prat till verkstad Rundvandring bland innovationer. - Re:textile, återbruk i ny kostym. - Skogens tyg, textil av papper. - Smarta textilier för Medtech. - Materialåtervinning och nygamla materialval Fika / Mingel Innovationer och leverantörsförväntningar Hur vi vände trenden Nationell kravstrategi Mingelbuffé (Pumphuset)

4

5 From idea to sustainable impact Science Park Borås kärnverksamhet är projektarenan där aktörer från akademi/forskning, näringsliv, offentliga organisationer och det civila samhället möts. Science Park Borås tillhandahåller de resurser och processer som krävs för att transformera innovation till samhällsnytta. Science Park Borås kanaliserar innovationssystemet från idé till hållbar utveckling.

6 Science Park Borås Fokusområden Textil Smart Textiles Textile & Fashion 2030 Re:Textile Marketplace Borås Konsumtion Handel och logistik SIIR E-handelsstaden Samhällsutveckling Innovationsplattform Borås Waste Refinery CHS CAV CVS KPC Pre-Hospen Cirkulär ekonomi SMF Testbäddar, prototyping design

7 Smart Textiles for a better world through textile innovation

8 Focus Areas Fokusområden Hälsa & Medicin Hållbar textil Arkitektur & Interiör

9 Prototype Factory & DoTank

10 ASSOCIATION SMART TEXTILES Kan du nämna tre ord/begrepp som du förknippar med Smart Textiles? De vanligaste orden: Innovation Hållbarhet Textil Framtid Nytänkande 27 personer 10 personer 10 personer 9 personer 9 personer

11

12 Etablera en nationell arena för hållbart mode och hållbara textilier som bidrar till att människors behov och värderingar är i samstämmighet med miljöhänsyn och god resurshushållning.

13 Kunskapsgrupper Syftet med kunskapsgrupperna är att skapa en neutral miljö där experter på området kan samarbeta om hållbarhetsfrågor och omvärldsbevakning, policy, utbildning och projektgenerering Material, Kemi och Återvinning Produktdesign, Produktion och Teknik Affärsmodeller och Kommunikation Designperspektiv Systemperspektiv

14 Re:textile För en textilindustri som verkar inom planetens gränser Re:textile är ett projekt inom Science Park Borås som syftar till att utveckla nya designprinciper, affärsmodeller, och produktionssystem som möjliggör cirkulära flöden i textilbranschen.

15 Re:textile SCALE DEEP IMPACTING CULTURAL ROOTS SCALE OUT IMPACTING GREATER NUMBER SCALE UP IMPACTING LAWS AND POLICY RE:SOCIETY Hur får vi människor att göra hållbara val? THE RENEWAL WORKSHOP Från cirkulär pilot till cirkulär affärsmodell CONDITIONAL DESIGN Koppla cirkulär design till miljö- och affärsnytta Medvetandegöra och promota hållbar konsumtion CIRCULAR TEXTILE INITIATIVE Affärsutveckling och innovation för cirkulära textilflöden WARGOTEX Sorteringskriterier för re-manufacturing

16 Dagens, morgondagens och framtidens textila material ur hållbarhetsperspektiv. Okt. 02, 2019 Mats Johansson, Smart Textiles

17 Den globala konsumtionen av textila fibrer 2017 var ca. 105 miljoner ton. Source: ICAC, CIFRS, The Fiber Year, Textile Exchange, The Fiber Organon, Lenzing estimates

18 World fibre production Wool Cotton Cellulosic Polyprop Acrylic Nylon Polyester Source: Tecnon OrbiChem

19

20 Syntetfibrer >60 % av alla fibrer. Polyester är >80 % av all syntet. Syntetfibrer är vanligtvis oljebaserade men kan finnas som biobaserade (< 1%). Ca 14 % av all Polyester var återvunnen (till största del från PET flaskor) Källor: Prefered fiber & materials - Market report 2018; Textile Exchange, Sustainable Fibre Toolkit 2018; SST

21 Bomull < 25 % av alla fibrer. Bra* ny bomull utgör ca. 19 % av all bomull. (* BCI m.fl. Organic och Fairtrade) Mekaniskt återvunnen bomull tappar fiberlängd och ingår vanligen i nya blandgarner (ofta ihop med återvunnen stapelfiber av Polyester). Kemiskt återvinning av bomull används till regenererade cellulosafibrer. Källor: Prefered fiber & materials - Market report 2018; Textile Exchange, Sustainable Fibre Toolkit 2018; SST

22 Ca. 5 % av alla fibrer. Andra naturfibrer Exempel på fibrer är: Jute, Kokos, Lin, Sisal, Bast, Ramie, Kapok, Abaca, Hampa (Där Jute, Lin och Hampa är de vanligaste i traditionell textilindustri). Viktig inkomstkälla i många regioner (> 8 miljoner hushåll). Flera av dessa fibersorter kan vara intressanta i våra regioner då de kan odlas här utan att konkurrera med livsmedelsproduktion. Källor: Prefered fiber & materials - Market report 2018; Textile Exchange, Sustainable Fibre Toolkit 2018; SST

23 6,3 % av alla fibrer. Regenererade fibrer (MMC) Viskos är störst och utgör ca. 80 % av all MMC. Acetat är ca 13 % (mestadels icke textila produkter) Lyocell 4,4%, Modal ca. 3 % och Cupro < 1 % För att materialen skall klassas som prefered måste både skogsavverkning och produktion ske under kontrollerade former ökade denna andel för Viskos med 50 % till nästan 80 % av total produktion. Källor: Prefered fiber & materials - Market report 2018; Textile Exchange, Sustainable Fibre Toolkit 2018; SST

24 Regenererade fibrer (MMC) Återvunna MMC fibrer är ett starkt och växande forskningsområde. Det finns projekt i flera länder oftast baserat på bomullsplagg eller bomullsrester som råvara (sällan baserat på cirkulering av MMC). Used Cotton Textiles Dissolving Pulp Extraction of Cellulose Extraction of Cellulose Fiber spinning Yarn spinning Manufactoring of Textiles Finishing of Textiles Wood chips Dissolving Pulp Källor: Prefered fiber & materials - Market report 2018; Textile Exchange, Sustainable Fibre Toolkit 2018; SST

25 Protein(Djur)fibrer Ull är den största fibersorten och utgör ca 1 % av alla fibrer. Fårull är 95 % av all ull. Resterande 5 % utgörs av bl.a. Mohair, Kashmir, Alpacka, Angora, Lama m.m. Av all ull är bara ca 1% som kan klassas som prefered, organisk eller ansvarsfullt producerad. Siden är endast ca 0,2 % av alla fibrer. Källor: Prefered fiber & materials - Market report 2018; Textile Exchange, Sustainable Fibre Toolkit 2018; SST

26 Att välja rätt? Användning vs. Livslängd Material vs. Funktion Utveckling vs. Substitution

27 Framtidens fibrer. Det råder ingen brist på forskningsprojekt gällande att hitta nya och förhoppningsvis mer hållbara råvaror till textila fibrer. 3 tydliga inriktningar kan uppfattas: - Biobaserade råvaror för syntetmaterial. - ersätta olja i vanliga polymerer. - skapa nya nedbrytningsbara polymerer. - Använda restprodukter/avfall från andra branscher. - Skal från skaldjur. - Matrester. - Gamla material i ny tappning, Hampa, Humle, Nässlor o.dyl. Källor: Prefered fiber & materials - Market report 2018; Textile Exchange, Sustainable Fibre Toolkit 2018; SST

28 Cirkulära textila värdekedjor. Okt. 02, 2019 Lisa Schwarz Bour, RISE

29 Circular Hub och drivkrafter för en cirkulär ekonomi. Okt. 02, 2019 Erik Valvring, Science Park Borås

30 Material är inte allt, textila processers påverkan & att göra resurseffektiva val. Okt. 02, 2019 Mats Johansson, Smart Textiles

31 AV PÅVERKAN BESTÄMS AV DESIGN

32 DET BEROR PÅ.

33 Skifta hållbarhetsfokus från fiber till process. Transparens i produktionskedjan är en viktigare hållbarhetsfråga än vilken sorts fiber som används i plagget.

34 Conclusion from scientific facts: There are no sustainable or unsustainable fibres! It is the suppliers that differ! 2 supply 90,0 Climate impact (kg CO2-eq./kg fibre) 70,0 50,0 30,0 10,0-10,0 36,2 16,8 80,9 66,7 52,5 9,3 2,2 18,6 8,6 6,0 3,1-0,9-6,4-1,6 0,8-0,6-4,1 13,0 3,8-2,0 3,4 1,5 0,1 0,03 3,3 4,5 3,5 2,9 2,8 3,3 2,0 1,5 2,0 1,7 1,0 0,4 9,4 9,1 8,6 8,0 2,2 2,0 1,9 highest = 324 average = 166 8,0 4,0 3,0 2,5 2,0 5,4 3,0 4,8 2,8 highest lowest -30,0-26,0 wool (12) silk (2) cotton (51) flax (7) hemp (9) jute/ kenaf (14) viscose (13) lyocell (3) modal (1) PET granulate (10) PET fibre (5) PET granulate biobased (3) PET granulate recycled (6) PA6 granulate (4) PA66 granulate (4) PE granulate (3) PTFE granulate (2) PLA granulate (1) PLA fibres (2) acrylic fibre (1) acrylic granulate (1) elastane granulate (1) PP fibres (1) average

35 With one exception? In the future, what will conventional cotton cultivation look like? 35

36

37 Resursanvändning i textilindustrin. Source IPE, 2012

38 80% av klimatpåverkan från svensk klädkonsumtion kommer från produktionsfasen. Källa: Environmental assessment of Swedish clothing consumption (september 5, 2019) Författare: Gustav Sandin, Sandra Roos & Björn Spak (RISE) Bahareh Zamani & Greg Peters (Chalmers University of Technology)

39

40

41 Digitaltryckning av färg och funktion.

42 Fördelar med digitaltryck Effektiv användning av förbrukningsvaror Mycket snabbare introduktion av ny design Just-in-time anpassning / personalisering Mycket låg vattenförbrukning Vattenbaserade färger/inks Betydligt lägre energiförbrukning Nästan ingen spillfärg

43 The imogo innovation By using spray technology the dyeing line from imogo will dye fabrics using as little as 0.5 litre per kilo fabric. This compared to the most commonly used methods ranging from 5 to above 15 litre per kilo fabric Machine type Ratio litre/kg fabric Continuous 1:1 Winch 15:1-40:1 Jet 7:1-15:1 Jig 5:1 Beam 10:1 imogo D-Max 0,5:1 Source: Journal of Textile engineering & fashion technology. Volume 2 Issue

44 imogo D-Max Savings per kilo fabric * Compared to a Jet machine running a 5:1 ratio

45 Inblick i två projekt. Från lakan till komposit. Katarina Lindström Ramamoorthy

46 Inblick i två projekt. Nontoxtex. Mats Johansson

47 NONTOXTEX Utvärdering och utveckling för att kartlägga gifter i textilier

48 Medverkande:

49 Bakgrund Projektet bedrevs i två parallella spår; Förskolespåret: Att upprätta en matris med de vanligaste giftiga kemikalierna i de vanligaste textila materialen och produkterna. Instrumentspåret: Att utvärdera om ett mätsystem kan analysera materialinnehållet i en vara, och samtidigt ge larm om varan innehåller misstänkt farliga kemikalier

50 Genomförande Input Genomförande: Litteratursök Intervjuer / möten Labbarbete Konsultarbete Output Sammanställning av: Kemikalier i textil Inventering platsbesök Intervjuer / Enkäter Utbildningsmaterial

51 Källor till kemikalier i textil För att skapa förståelse för var, hur och varför olika kemikalier kommer med i de textila materialen delar vi in dem i följande grupper utifrån deras syfte/ursprung. - Ingående material - Processkemikalier - Funktionskemikalier - Föroreningar

52 Källor till kemikalier i textil TILLVERKNINGSKEDJA Material Fibrer Garn Väv/Trikå/ Nonwoven Plagg/ Produkt Tillbehör Förpackning/ Transport Pesticider Fyllnadsmedel Spinnfärgning Förbehandling E X E M P E L Färgning Förbehandling Färgning Kemisk behandl. Förbehandling Färgning, tryckning Kemisk behandl. Mekanisk behandl. Beläggning, laminering Färgning, tryckning Kemisk behandl. Mekanisk behandl. Förpackningsmaterial Pesticider

53 Varugrupper och kemikalierisker Lista Inspektion barnomsorg Lista Kemikalier i textil Lista Gemensamma nämnare Informationsmaterial för förskolepersonal.

54 SLUTSATSER - Svårt att kommunicera krav genom kedjan från personal genom inköpare & upphandlare till leverantörer. - Bra att ha ett system för dokumentation av material och inköpsdatum då tex lagkrav förändras. - Största källorna till riskprodukter är ofta de material som kommer till verksamheten utifrån. - Utgå ifrån existerande kända miljömärkningar, de håller alltid en högre nivå än minimikrav i tex lagar. - Kvalitet = livslängd är en mycket viktig men ofta svårhanterlig fråga vid inköp. - Bra kvalitet ger möjlighet till lång användning, flera liv, samt minskar risken för oönskad miljöpåverkan tex damm och/eller mikroplaster.

55 Summering och frågestund.