Skogsstyrelsens syn på hållbar utveckling i skogen
|
|
- Susanne Hansson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 7 Datum Punkt 8 PM 1(12) Skogsstyrelsens syn på hållbar utveckling i skogen Utgångspunkter Hållbar utveckling i skogen Skogen har stor betydelse för Sverige. Hållbar utveckling i skogen 1 ur ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter är centralt för ett hållbart samhälle. Våren 2018 beslutade regeringen om en strategi för det nationella skogsprogrammet 2. Där läggs följande innebörd i begreppet hållbart skogsbruk 3 : Det hållbara skogsbruket handlar om förvaltning och nyttjande av skog och skogsmark på ett sådant sätt och i en sådan takt som upprätthåller dess biologiska mångfald, produktivitet, föryngringskapacitet, vitalitet och dess förmåga att nu och i framtiden fylla relevanta ekologiska, ekonomiska och sociala funktioner på lokal, nationell och global nivå, och som inte skadar andra ekosystem. I strategin framhålls att Ett hållbart skogsbruk kännetecknas av att alla tre dimensioner av hållbar utveckling, ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet, upprätthålls i samklang i syfte att fylla relevanta funktioner i enlighet med ekosystemansatsen. Det innebär att vi över tid och geografi strävar efter att balansera alla dimensioner och nyttor. Det hållbara skogsbruket utvecklas med ny kunskap och förändringar i omvärlden, inte minst samhällets syn på vad hållbart skogsbruk innebär. Internationella åtaganden Sverige har ingått ett flertal internationella överenskommelser som berör den nationella skogspolitiken. Den svenska skogspolitiken har som en av sina utgångspunkter de åtaganden som gjordes vid FN:s konferens om miljö och utveckling Bland dessa finns konventionen om biologisk mångfald, skogsprinciperna och klimatkonventionen. Av den skogspolitiska propositionen från 1992/93 framgår att Sverige är berett att i enlighet med våra internationella åtaganden bidra till brukande, bevarande och hållbar utveckling av våra egna skogar och därigenom bevara den biologiska mångfalden i skogsekosystemen. 1 Hållbar utveckling i skogen avgränsas här till att omfatta de delar som ligger inom Skogsstyrelsens verksamhetsområde och som rör skogen i Sverige. 2 Strategi för Sveriges nationella skogsprogram Regeringskansliet. 3 Texten i följande avsnitt baseras på strategin för skogsprogrammet där begreppet hållbart skogsbruk används. Definitionen är från Forest Europe, tidigare känt som Ministerkonferensen för skydd av Europas skogar (MCPFE), Helsingforsresolutionen, H TeamEngine Document E-Sign ID: 9B9C291B-3DE DC-ADBB5D Page 185 of 197.
2 Skogsstyrelsen (12) Dessutom finns regelverk inom EU som påverkar skogspolitiken. Några av de viktigaste är EU:s art- och habitatdirektiv, fågeldirektiv och ramdirektiv för vatten. Sverige har även ratificerat den europeiska landskapskonventionen. Agenda 2030 formulerar mål för ett brett spektrum av områden av betydelse för hållbar utveckling. Exempelvis omfattar Mål 15 att Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald vilket är centralt för en hållbar utveckling i skogen. Skogs- och miljöpolitiska utgångspunkter De jämställda skogspolitiska målen för produktion och miljö gäller sedan Miljömålet Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga ska bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen ska säkras. Skogen ska brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper ska skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden ska värnas. Produktionsmålet Skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens inriktning ska ge handlingsfrihet i fråga om användningen av vad skogen producerar. I den skogspolitiska propositionen från 2008 bedömde regeringen att den gällande skogspolitiken fungerar väl och i huvudsak bör ligga fast. Skogspolitiken bör dock i högre grad beakta framtida klimatförändringar. Flera av miljökvalitetsmålen berör skogssektorn. Det gäller främst Levande skogar, Ett rikt växt och djurliv, Begränsad klimatpåverkan, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, Storslagen fjällmiljö och God bebyggd miljö. Till detta kommer bland annat de nationella målen för kulturmiljöarbetet och friluftspolitiken. Sektorsansvar Av propositioner från 2008 och 2014 framgår att det skogliga sektorsansvaret medför att åtgärder för att nå skogs- och miljöpolitiska mål i skogslandskapet vilar gemensamt på myndigheterna och skogsbruket. För att nå dessa mål förutsätts det i praktiken att skogsägarna i genomsnitt har högre ambitioner än vad som uppnås genom att enbart följa lagstiftningens krav. Det gäller exempelvis miljöhänsynen vid skogsbruksåtgärder och röjning i ungskog. Ansvarsfördelningen tydliggörs i vissa delar också i etappmålen för formellt skydd och frivilliga avsättningar inom miljömålssystemet. Syfte med dokumentet Syftet med detta dokument är att ange riktning och vara styrande främst vid policyutveckling, samt ge vägledning vid rådgivning och information, tillsyn, TeamEngine Document E-Sign ID: 9B9C291B-3DE DC-ADBB5D Page 186 of 197.
3 Skogsstyrelsen (12) inventeringar och uppföljning samt andra verksamheter. Det ska därigenom bidra till att uppnå de skogs-, miljö-, och klimatpolitiska målen. Dokumentet utgår från politikens och Skogsstyrelsens ställningstaganden i frågor som är principiella och strategiskt viktiga för en hållbar utveckling i skogen. Varje avsnitt inleds med för området principiellt viktiga ställningstaganden som gjorts av riksdag och regering, där citaten är i kursiv stil, vilka följs av Skogsstyrelsens ställningstaganden. Det tecknar en bild av avvägningar och tillämpningar av hållbar utveckling i skogen i svensk kontext. Dokumentet utgör ett komplement till Skogsstyrelsens vision, verksamhetsidé och verksamhetsstrategi. För att syftet ska uppfyllas behöver dokumentet ses över och uppdateras regelbundet, vilket kan ske inom ramen för Skogsstyrelsens strategiprocess. Skogsstyrelsens ställningstaganden baseras på tillgänglig kunskap och dokumentet beslutas av styrelsen. Ställningstaganden Skogens ekosystemtjänster I strategin för biologisk mångfald och ekosystemtjänster framhålls att Begreppet ekosystemtjänster innefattar ekosystemens bidrag till människors välbefinnande. Ekosystemtjänster tydliggör människans beroende av naturen och att mångfalden av bl.a. växt- och djurarter i skogar, hav, sjöar, våtmarker och andra ekosystem förser mänskligheten med ett brett urval av nyttigheter. De mer synliga ekosystemtjänsterna, exempelvis produktion av livsmedel, bioenergi och träråvara, påverkar och är beroende av andra ekosystemtjänster, som t.ex. jordmånsbildning och närings- och vattenreglering. Skogsstyrelsen bedömer att skogens ekosystemtjänster har stor betydelse för människans välfärd och människan påverkar i stor grad skogens förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster. Detta sker i form av direkt påverkan genom att vi strävar efter att främja vissa ekosystemtjänster. Det sker även indirekt genom att produktionen av andra varor och främjandet av vissa ekosystemtjänster har negativ påverkan på andra ekosystemtjänster. Det finns behov av ytterligare åtgärder som ökad uppmärksamhet, utvidgat skydd och/eller försiktig förvaltning för flera ekosystemtjänster, främst bland de reglerande och stödjande tjänsterna. Skogens roll i bioekonomin I klimatstrategin skriver regeringen att Biobaserade bränslen och biobaserade material som ersätter material producerat av fossila råvaror har ett mycket stort värde för samhället i en klimatomställning. Regeringen anser att Sverige har mycket goda förutsättningar för att förena ett aktivt skogsbruk med höga miljökrav samtidigt som en betydande kolsänka kan upprätthållas. Strategin för skogsprogrammet framhåller att För en god och säkerställd tillgång till nationell biomassa behövs åtgärder för hållbar tillväxt i den svenska skogen. Behovet av förnybar råvara för ett biobaserat samhälle ska TeamEngine Document E-Sign ID: 9B9C291B-3DE DC-ADBB5D Page 187 of 197.
4 Skogsstyrelsen (12) tillgodoses inom ramen för skogspolitikens jämställda mål, inklusive de nationella miljömålen och de tre dimensionerna av hållbarhet. Skogsstyrelsen anser att skogsbruk kan bidra till ett hållbart samhälle genom att leverera betydande kvantiteter energi och material utan större klimatpåverkan. Skogens betydelse för ett hållbart samhälle och för en cirkulär och biobaserad samhällsekonomi ska tas tillvara. Samtidigt ska skogens övriga ekosystemtjänster vidmakthållas och den biologiska mångfalden bevaras. Skogens klimatnytta I klimatstrategin skrivs att Regeringen bedömer att ett aktivt, hållbart skogsbruk bättre kan bidra till klimatomställningen än en tillfälligt ökad inlagring av kol i skogsmark samtidigt som övriga miljökvalitetsmål, bland annat Levande skogar ska nås. Detta bekräftas även i strategin för det nationella skogsprogrammet. Skogsstyrelsen anser att vid jämförelser mellan olika skogsskötselsystem bör den klimatnytta de kan medföra på såväl kort som längre sikt beaktas. En ökad virkestillväxt ökar generellt sett klimatnyttan. Den ökade tillväxten kan leda till ökad avverkning och substitution 4 och/eller ökade virkesförråd med mer kol bundet i skogen. Torrläggning av torvmark och humusrika marker kan dock ge negativa klimateffekter genom ökad avgång av växthusgaser. Fortsatt teknikutveckling bedöms möjliggöra att biomassa från skogen tillgodoser mer av samhällets råvarubehov. För att inte begränsa denna samhällsomställning är det för närvarande inte motiverat att undanta skog från skogsbruk specifikt av klimatskäl. Det är viktigt att under kommande decennier behålla en valfrihet i virkesråvarans användning. Skogens klimatnytta ska inte användas som argument för att avverka skogar med höga naturvärden. Skogshushållning I det skogliga produktionsmålet framhålls att skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Skogsstyrelsens definierar begreppet hållbar avverkningsvolym på följande sätt: Med hållbar avverkningsvolym menas en avverkningsvolym som inte överstiger den högsta volym som kan avverkas utifrån den uttolkning av de tre dimensionerna i hållbarhetsbegreppet den ekonomiska, den miljömässiga respektive den sociala dimensionen som är gjord i politiska ställningstaganden. 4 Användning av förnybara bränslen och material för att ersätta fossila bränslen och produkter som under sin livscykel ger stora utsläpp av växthusgaser. TeamEngine Document E-Sign ID: 9B9C291B-3DE DC-ADBB5D Page 188 of 197.
5 Skogsstyrelsen (12) För uttolkning av begreppet är det så kallade generationsperspektivet centralt. Hållbarhetsbegreppet och generationsperspektivet beskrevs av Brundtlandkommissionen 5 som: En hållbar utveckling är en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Skogsstyrelsens bedömning är att kommande generationers behov av virkesråvara är minst lika stora som dagens behov. Härav följer att den högsta hållbara avverkningsnivån inte är större än att avverkningsmöjligheterna i framtiden är lika stora eller högre. En hållbar utveckling i skogen kräver att de olika aspekterna av skogsförvaltningen är hållbara. Den högsta hållbara avverkningsvolymen är därmed bara ett av ett antal kriterier för att förvaltningen av skogen ska betraktas som hållbar. Skogsstyrelsen ska med jämna mellanrum (5 10 år) bedöma den högsta hållbara avverkningsnivån i landet för den kommande årsperioden och löpande följa utvecklingen i förhållande till denna nivå. Bedömningen ska baseras på fattade politiska beslut som rör de tre dimensionerna, t.ex. vad gäller omfattningen av formella skydd eller frivilliga avsättningar. Skogsproduktion I det skogspolitiska beslutet 2008 framgår att En ökad tillväxt av skogen bör främjas genom en fortsatt aktiv skogspolitik, högkvalitativ produktionsforskning och ökade skogsvårdsinsatser av skogsbruket samt ske inom ramen för skogspolitikens jämställda mål. Ansvaret för detta vilar på myndigheter och skogsnäring gemensamt. Strategin för skogsprogrammet framhåller att Likaväl som att skydd och miljöhänsyn ska öka är en ökad produktion av skoglig råvara viktig i en omställning till ett biobaserat samhälle och för att fasa ut fossil energi. Enligt strategin.. finns utrymme för åtgärder som exempelvis bättre föryngring, växtförädling, röjning, gallring, minskade skador som kan öka produktionen med små eller inga negativa miljöeffekter. Skogsstyrelsen anser att det för att nå samhällsmålen är viktigt med en hög, värdefull och ekonomiskt lönsam skogsproduktion som sker så att miljömålen kan uppnås, med samtidig hänsyn till andra ekosystemtjänster. Väl utförda åtgärder i skogsbruket på de stora arealerna, särskilt föryngring och val av skogsodlingsmaterial, samt minskade skador av hjortdjur 6 har störst betydelse för en hög och värdefull skogsproduktion. Röjning och gallring är viktiga skötselåtgärder för att höja det framtida värdet och användbarheten av virket. Dikesrensning kan upprätthålla och kvävegödsling kan öka skogsproduktionen och framtida avverkningsmöjligheter. Åtgärderna kan ge 5 World Commission on Environment and Development, UN Our Common Future. 6 Här avses de vilda hjortdjuren älg, rådjur, kronhjort och dovhjort. TeamEngine Document E-Sign ID: 9B9C291B-3DE DC-ADBB5D Page 189 of 197.
6 Skogsstyrelsen (12) effekter relativt snabbt och hänsyn ska tas till aspekter som rör produktionsoch miljömål samt klimateffekter. Skador på skog Skador på skogen kan ha olika orsaker och uppstå på många olika sätt. Av propositionen om en ny älgförvaltning från 2010 framgår att Älgförvaltningen bör vara lokalt förankrad och ekosystembaserad. Målet är en livskraftig älgstam av hög kvalitet som är i balans med betesresurserna och en produktionsanpassad älgjakt. I strategin för det nationella skogsprogrammet skrivs att En ökad hållbar skoglig tillväxt förutsätter att skador på växande skog begränsas, framför allt betesskador. Åtgärden för anpassning till ett förändrat klimat bör integreras med åtgärder för tillväxt och begränsning av skador. Samtidigt står det klart att det krävs en minskning av klövviltstammarna för att älgförvaltningen ska behålla sin trovärdighet och vara kostnadseffektiv ur ett samhällsperspektiv. Skogsstyrelsen anser att hjortdjurens betestryck inte ska försämra förutsättningen för kommande generationer att få god tillgång till värdefull skogsråvara och biologisk mångfald. Markägare ska ha möjlighet att välja för ståndorten lämpliga trädslag utan att riskera stora kostnader till följd av ett högt betestryck. Viltskadorna ska inte vara större än att majoriteten av de stammar som anläggs vid föryngringen är oskadade när beståndet lämnat den höjd då kvistbete förekommer. Inväxningen av lövträd som är särskilt begärliga för hjortdjur behöver säkerställas. Det är viktigt att förhindra omfattande skogsskador av exempelvis snytbagge, rotröta och granbarkborre. Detta gäller även skademönster med omfattande viltskador i kombination med återkommande angrepp från en rad skadesvampar, så kallad multiskadad skog. Nya skadegörare av svampar och insekter måste förhindras från att etablera sig i landet. Skogsskötseln behöver anpassas för ett förändrat klimat för att minska riskerna för skador och öka skogens motståndskraft, både avseende en hög och jämn skogsproduktion och skogens övriga värden. För att skogstillståndet ska kunna anpassas i tid krävs lång framförhållning. God beredskap bör hållas för att minimera skogsbränder och skogsbruksåtgärder bör anpassas för att förebygga brandrisk. Variationsrikt skogsbruk I strategin för det nationella skogsprogrammet framhålls att Skogsbrukets miljöarbete behöver förbättras ytterligare och effektiviseras för att främja ett variationsrikt skogslandskap och skogens ekosystemtjänster där nationella miljömålen nås. Skogsstyrelsen anser att det med ökad variation i brukandet 7 går att ta tillvara skogens olika värden, minska risker jämfört med ett ensidigt skogsbruk och sammantaget få ut mer av skogen. Mer varierade skogar kan skapas 7 Ett variationsrikt skogsbruk avser både brukningssätt, val av trädslag, föryngringsmetod och skogsodlingsmaterial. TeamEngine Document E-Sign ID: 9B9C291B-3DE DC-ADBB5D Page 190 of 197.
7 Skogsstyrelsen (12) långsiktigt både genom att skötseln varierar inom en fastighet och att olika skogsägare sköter sin skog med olika inriktningar samt genom ett hållbart brukande av de skogsgenetiska resurserna. Hyggesfritt skogsbruk är ett komplement till trakthyggesbruk och bör öka i omfattning där det är motiverat ur miljö-, kulturmiljö-, eller skogsskötselsynpunkt, eller med hänsyn till rekreationsvärden och renskötsel. Landskapsperspektiv och grön infrastruktur En hållbar markanvändning förutsätter att landskapet ses som en helhet. Den europeiska landskapskonventionen understryker att landskap är en gemensam tillgång och ett gemensamt ansvar. I landskapet möts många olika värden och tillgångar kulturella, ekologiska, estetiska, sociala och ekonomiska. Det finns ofta vägval för hur landskapet kan nyttjas och utvecklas. Det behövs därför ett nära samarbete mellan myndigheter, organisationer, företag och enskilda för att landskapets mångfald av värden ska kunna hanteras på ett hållbart sätt. EU:s strategi för biologisk mångfald har mål om att bevara och förbättra ekosystem och ekosystemtjänster genom arbete med grön infrastruktur. I propositionen om en sammanhållen klimat- och energipolitik framhålls att För att säkerställa den biologiska mångfalden och förmågan hos ekosystemen att kunna leverera ekosystemtjänster i ett förändrat klimat är det nödvändigt att utveckla en grön infrastruktur med exempelvis spridningskorridorer och nyckelbiotoper som knyter ihop skyddade områden i landskapet. Skogsstyrelsen anser att den gröna infrastrukturen 8 i landskapet bör stärkas genom att gemensamma kunskapsunderlag används i den strategiska planeringen för en långsiktigt hållbar mark- och vattenanvändning. Arter, livsmiljöer, ekosystemfunktioner och naturliga processer samt kulturmiljöer och friluftslivets behov beaktas på ett medvetet sätt i brukande och förvaltning. I praktiken kräver detta såväl hänsyn, bevarande och skydd som restaurering och återskapande. En stärkt grön infrastruktur behöver vara en självklar del i den lokala och regionala utvecklingen. Skogsmark undantagen från virkesproduktion Inom miljömålssystemet har regeringen beslutat om etappmål om skydd av landområden som bidrar till att nå nationella och internationella mål för biologisk mångfald. Etappmålet anger mål för i vilken omfattning ytterligare arealer skogsmark undantas från skogsbruk genom formellt skydd och frivilliga avsättningar till Där anges även att skydd och annat bevarande av områden ska ske med ekologiskt representativa och väl förbundna system. I strategin för skogsprogrammet framhålls att Den samlade effekten av att undanta skogsmark från virkesproduktion i förhållande till god och säkerställd tillgång på nationell biomassa för ett biobaserat och fossilfritt samhälle behöver analyseras löpande. 8 Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande. TeamEngine Document E-Sign ID: 9B9C291B-3DE DC-ADBB5D Page 191 of 197.
8 Skogsstyrelsen (12) Skogsstyrelsen anser att ytterligare arealer skog behöver skyddas formellt även efter 2020 för att uppnå miljömålen. Detta underlättas av att nya etappmål för formellt skydd av skog formuleras. Arbetet med formellt skydd bör fortsatt utgå från en värdebaserad ansats 9. Hög prioritet bör ges åt en förnyad nationell vetenskapsbaserad behovsanalys och en djupare utredning av den ekologiska representativiteten i formellt skydd och frivilliga avsättningar. Skötsel för natur- och kulturmiljövärden I 2008 års skogspolitiska beslut framhålls att Många skogar med höga naturoch kulturvärden, så kallade värdekärnor, har historiskt sett påverkats av naturliga störningar som exempelvis skogseld och översvämningar vilka i dag i huvudsak är satta ur spel, eller av historiska markanvändningsformer som i det närmaste har upphört. För att vårda de värden som har skapats av dessa störningar och brukningsformer samt vidmakthålla natur- och kulturlandskapets processer, krävs aktiva skötselåtgärder av varierande omfattning. Skogsstyrelsen anser att skötsel behövs med utgångspunkt från historik och tidigare brukande för att bevara, utveckla och främja skogens natur- och kulturmiljövärden samt för att göra dem tillgängliga. I detta ingår såväl biologisk mångfald, mark- och vattenfrågor som kulturmiljö- och upplevelsevärden. Synergieffekter mellan alla dessa värden ska eftersträvas. Om vi i dag inte efterliknar den kulturhistoriska hävd eller de naturliga störningsregimer som präglat ett visst område, riskerar en betydande del av den biologiska mångfalden att utarmas på sikt. Miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder I det skogspolitiska beslutet från 2008 framhålls att Den generella hänsynen till natur- och kulturmiljövärden i skogsbruket bör förbättras. I strategin för biologisk mångfald och ekosystemtjänster skrivs att Miljöhänsynen i skogsbruket har, tillsammans med ett anpassat brukande, frivilliga avsättningar och det formella skyddet av land- och sötvattensområden, en avgörande betydelse för att skapa förutsättningar för att uppnå miljökvalitetsmålen Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och Begränsad klimatpåverkan. Av propositionen om kulturarvspolitiken framgår att Regeringen är medveten om att arbetet för att minska skadorna utvecklats på flera plan under senare år och särskilt att skogsnäringen och skogsforskningen blivit allt mer involverad i detta. Det är därför särskilt viktigt att arbetet med att förhindra skador på kulturmiljöer och fornminnen som uppkommer i samband med skogsbruk fortsätter att utvecklas och stärks till dess att genomslag för målen nås och en stabil förändring kan skönjas. 9 Strategin för formellt skydd av skog bygger på en värdebaserad ansats som i korthet innebär att det är mer kostnadseffektivt att skydda befintliga värden än att låta dem gå förlorade och sedan försöka återskapa dem. TeamEngine Document E-Sign ID: 9B9C291B-3DE DC-ADBB5D Page 192 of 197.
9 Skogsstyrelsen (12) I strategin för skogsprogrammet framhålls att Arbetet med att införliva målbilder för miljöhänsyn i det praktiska skogsbruket är av grundläggande betydelse för fortsatt effektivisering och en ökad miljöhänsyn. Skogsstyrelsen anser att miljöhänsynen behöver utvecklas och förbättras för att bidra till att miljömålen uppnås. Ökad samsyn och kunskap, utökad tillsyn samt uppföljning är viktiga insatser för det. Målbilderna för miljöhänsyn ska spegla en förväntad genomsnittlig hänsynsnivå utifrån sektorsansvaret. För att målbildsarbetet ska få önskad effekt krävs fortsatt bred uppslutning av skogsbruket samt uthållighet i genomförandet. Miljöhänsyn till befintliga värden prioriteras före hänsynsåtgärder som går ut på att skapa värden. Mångbruk av skogen I strategin för skogsprogrammet framhålls att Utvecklingen av mångbruk kommer, tillsammans med en växande bioekonomi, att ge upphov till många nya jobb i skogens hela värdekedja. Skogarna, både de brukade och de skyddade, kan generera ytterligare nyttor utöver traditionell skogsproduktion och bevarande av biologisk mångfald. Skogsstyrelsen anser att samverkan är viktig för att uppnå ett mångbruk 10 av skogen. Samverkan mellan olika skogliga aktörer bör stärkas för att ge synergier i form av större gemensam kunskapsbas och bättre resursutnyttjande för ökad sysselsättning och regional och lokal utveckling. Naturturismföretagande med skogens upplevelsevärden som grund bör utvecklas för att bidra till utveckling på landsbygden. Här är kunskap om allemansrätten och värdet av civilrättsliga avtal viktiga för att öka möjligheten till utveckling. Folkhälsan främjas genom att människors behov av och tillgång till skogar för vardagsrekreation och ett rikt friluftsliv tillgodoses. Skogsbruk och renskötsel I strategin för skogsprogrammet framhålls att Renbruksplaner är ett viktigt verktyg vid samråd mellan skogsbruk och rennäring och för att förbättra hänsynen. Skogsstyrelsen har påbörjat ett arbete med uppföljning av skogsbrukets hänsyn till rennäringen. Även fortsatt kompetensutveckling är viktig som grund för utvecklad hänsyn mellan näringarna. Det finns ett fortsatt behov av att utveckla samverkan och öka ömsesidigt hänsynstagande mellan skogsbruk och rennäring. Grundläggande delar för att nå det är att stärka respekt och kunskap inom skogsbruk och rennäring för varandras näringar. Dialogmöten, ajourhållning av renbruksplaner och andra underlag, utökad tillsyn, uppföljning av hänsyn samt utvecklade samrådsprocesser och kompetensutveckling är viktiga insatser. 10 Med mångbruk menas att skogen används för flera olika syften, såväl kommersiella som icke-kommersiella. Bland annat skogsproduktionen ingår i begreppet mångbruk, liksom svampplockning och naturturism. Mångbruk utgår i första hand från markägarens drivkraft och vilja att utveckla nya verksamhetsområden i den egna skogen, genom egen verksamhet eller genom avtal med andra. TeamEngine Document E-Sign ID: 9B9C291B-3DE DC-ADBB5D Page 193 of 197.
10 Skogsstyrelsen (12) Referenser och underlag Här redovisas referenser och underlag som använts för respektive avsnitt. Utgångspunkter Strategi för Sveriges nationella skogsprogram Regeringskansliet. Näringsdepartementet. Artikelnummer: N Bilaga till protokoll IV 5 vid regeringssammanträde den 17 maj 2018, N2018/03142/SK. Citat från sidan 8. Forest Europe, tidigare känt som Ministerkonferensen för skydd av Europas skogar (MCPFE), Helsingforsresolutionen, H En ny skogspolitik. Proposition 1992/93:226 Agenda 2030 underlag för genomförande. Skogsstyrelsens Meddelande 8, En skogspolitik i takt med tiden. Proposition 2007/08:108 Svenska miljömål. Proposition 1997/98:145 Kulturarvspolitik. Proposition 2016/17:116. Mål för friluftspolitiken. Regeringens skrivelse 2012/13:51 Skogens ekosystemtjänster En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Proposition 2013/14:141. Citat från sidorna Skogens ekosystemtjänster status och påverkan. Skogsstyrelsens Rapport 13/2017. Skogens roll i bioekonomin En klimatstrategi för Sverige. Regeringens skrivelse 2017/18:238. Citat från sidan 55. Strategi för Sveriges nationella skogsprogram Regeringskansliet. Citat från sidan 14. Skogsstyrelsens förslag till reviderad klimatpolicy. Skogens klimatnytta En klimatstrategi för Sverige. Regeringens skrivelse 2017/18:238. Citat från sidan 57. Skogsstyrelsens förslag till reviderad klimatpolicy. Skogshushållning Rundvirkes- och skogsbränslebalanser för år 2007 SKA-VB 08. Skogsstyrelsens Meddelande 4/2008. World Commission on Environment and Development, UN Our Common Future. Rundvirkes och skogsbränslebalanser för år 2013 SKA 15. Skogsstyrelsens Meddelande 3/2015. Skogsproduktion En skogspolitik i takt med tiden. Proposition 2007/08:108. Citat från sidan 47. Strategi för Sveriges nationella skogsprogram Regeringskansliet. Citat från sidan 14. Kunskapsplattform för skogsproduktion. Skogsstyrelsens Meddelande 1/2016. Skogsskötsel med nya möjligheter. Rapport från Samverkansprocess skogsproduktion. Remissversion TeamEngine Document E-Sign ID: 9B9C291B-3DE DC-ADBB5D Page 194 of 197.
11 Skogsstyrelsen (12) Skador på skog Älgförvaltningen. Proposition 2009/19:239. Citat från sidan 20. Strategi för Sveriges nationella skogsprogram Regeringskansliet. Citat från sidorna 14 och 16. Skogsstyrelsens viltskadepolicy. Kunskapsplattform för skogsproduktion. Skogsstyrelsens Meddelande 1/2016. Skogsstyrelsens förslag till reviderad klimatpolicy. Variationsrikt skogsbruk Strategi för Sveriges nationella skogsprogram Regeringskansliet. Citat från sidan 16. Skogsstyrelsens rådgivningsmaterial om Variationsrikt skogsbruk Skogsträdens genetiska mångfald: status och åtgärdsbehov. Skogsstyrelsens Rapport 7/2017. Variationsrikt skogsbruk. Skogsstyrelsen Policy för hyggesfritt skogsbruk. Skogsstyrelsen. Protokoll 111/2010. Landskapsperspektivet och grön infrastruktur Landskap för alla. Samverkan kring europeiska landskapskonventionen. Riksantikvarieämbetet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Proposition 2013/14:141. En sammanhållen klimat- och energipolitik. Proposition 2008/09:162. Citat från sidan 122. PM Skogsstyrelsens roll och prioriteringar i arbetet med grön infrastruktur Skogsmark undantagen från virkesproduktion Etappmål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Regeringsbeslut M2014/593/Nm. Strategi för Sveriges nationella skogsprogram Regeringskansliet. Citat från sidan 17. Värdefulla skogar. Redovisning av regeringsuppdrag Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen Skötsel för natur- och kulturmiljövärden En skogspolitik i takt med tiden. Proposition 2007/08:108. Citat från sidan 77. Skogsstyrelsens strategi för naturvårdande skötsel i biotopskydd och naturvårdsavtal. Protokoll 47/2010. Skogsstyrelsens policy för Skogens sociala värden. Protokoll 43/2017. Miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder En skogspolitik i takt med tiden. Proposition 2007/08:108. Citat från sidan 65. En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Proposition 2013/14:141. Citat från sidan 116. Kulturarvspolitik. Proposition 2016/17:116. Citat från sidan 146. Strategi för Sveriges nationella skogsprogram Regeringskansliet. Citat från sidan 18. Målbilder för god miljöhänsyn. Skogsstyrelsens Rapport 5/2013. Implementering av målbilder för god miljöhänsyn. Skogsstyrelsens Meddelande 9/2016. TeamEngine Document E-Sign ID: 9B9C291B-3DE DC-ADBB5D Page 195 of 197.
12 Skogsstyrelsen (12) Mångbruk av skogen Strategi för Sveriges nationella skogsprogram Regeringskansliet. Citat från sidan 21. Skogsstyrelsens policy för Skogens sociala värden. Protokoll 43/2017. Skogsbruk och renskötsel Strategi för Sveriges nationella skogsprogram Regeringskansliet. Citat från sidan 19. Renskogsavtal och lägesbeskrivning i frågor om skogsbruk-rennäring. Skogsstyrelsens Meddelande 4/2015. TeamEngine Document E-Sign ID: 9B9C291B-3DE DC-ADBB5D Page 196 of 197.
13 Signatures for document with ID: 9B9C291B-3DE DC-ADBB5D TeamEngine Document E-Sign ID: 9B9C291B-3DE DC-ADBB5D Page 197 of 197.
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Läs merHållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Läs merMILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Läs merMed miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Läs merSeminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef
Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa
Läs merArbetet med biologisk mångfald måste fortsätta
Pressmeddelande 67/2017 2017-05-18 Miljö- och energidepartementet Hanna Björnfors Pressekreterare hos miljöminister Karolina Skog 072-500 92 11 Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Regeringen
Läs merSkogsstyrelsen för frågor som rör skog
Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se
Läs merRemissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).
Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.
Läs merPlanerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Läs merVerksamhetsstrategi 2015
Verksamhetsstrategi 2015 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag 5 Bruka utan förbruka 5 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 6 Miljömålet 6 Sveriges miljömål och miljöarbete
Läs merMiljömålen i Västerbottens län
Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild
Läs merREMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION
2018-10-04 1 (5) Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION ÅTGÄRDER FÖR ATT MOTVERKA NETTOFÖRLUSTER AV BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER,
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merUppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
Läs merSkogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)
DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika
Läs merm.fl. Uppdrag att uppdatera, utveckla och tillhandahålla digitala kunskapsunderlag med skogliga grunddata
Regeringsbeslut II 2 2019-03-28 N2019/01449/SK Näringsdepartementet Lantmäteriet 801 82 Gävle m.fl. Uppdrag att uppdatera, utveckla och tillhandahålla digitala kunskapsunderlag med skogliga grunddata Regeringens
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
Läs merSKOGSVISION. Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande
SKOGSVISION Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande LIVFULLA SKOGSLANDSKAP OCH EKOSYSTEMBASERAT NYTTJANDE Världens skogar är en vital resurs som förser oss alla med ekonomiska och miljömässiga
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merProposition 2013/14:141 Miljödepartementet
En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
Läs merEffekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö
Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö Klimatförändringens effekter på biodiversitet Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Syntesrapporten de Jong, J., Akselsson, C., Berglund,
Läs merKOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2
Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2006-12-18 124 2007-01-01 2004/396-403 Kf 2012-10-29 170 2012-10-30 2011/120 LOKALA MILJÖMÅL FÖR BROMÖLLA
Läs merÖ vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:
Läs merEtt rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Läs merLRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar
LRF SKOGSÄGARNA YTTRANDE Skogsstyrelsen Naturvårdsverket LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar LRF Skogsägarna vill ge följande synpunkter
Läs merTemagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Läs merNaturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
Läs merStrategi för formellt skydd av skog i Gotlands län
www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar
Läs merDET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Läs merFörslag/uppslag till examensarbeten
Datum 2016-02-02 1(9) Förslag/uppslag till examensarbeten Förslagen utvecklas vid behov i samråd med det distrikt där examensarbetet kommer att utföras. Gudrunhyggen och vilt Den goda fodertillgången som
Läs merSkogsstyrelsens åtgärder för att bidra till att miljömålen nås
1(8) Datum 2016-02-24 Diarienr 2016/335 Skogsstyrelsens åtgärder för att bidra till att miljömålen nås De åtgärder som tas upp i denna åtgärdslista svarar mot regeringsuppdraget om att bistå Miljömålsrådet
Läs merVerksamhetsstrategi FÖR SKOGSSTYRELSEN
Verksamhetsstrategi FÖR 2014 Foto: Josefina Sköld Innehåll Inledning 5 Vårt uppdrag 6 Bruka utan att förbruka 6 Skogsriket med värden för världen 7 Skogspolitiska mål 7 Produktionsmålet 7 Miljömålet 7
Läs merSkador på skog och jordbruk orsakade av klövvilt Skogsstyrelsen
Skador på skog och jordbruk orsakade av klövvilt Skogsstyrelsen Viltförvaltarkonferensen 2018 Christer Kalén 1 Uppdrag och mål för skogen Kärnan i skogspolitiken Åtgärdsområden Koppling till viltförvaltning
Läs merFörslag: Policy - klimatfrågor i skogen
Remissversion 1(5) Datum 2017-09-12 Förslag: Policy - klimatfrågor i skogen Syfte Syftet med denna policy är att förmedla Skogsstyrelsens ståndpunkter vad gäller skogens roll och nytta i klimatarbetet
Läs merNaturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5
Regeringsbeslut 1 :5 REGERINGEN 2012-03-08 M2012/722/Nm Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag till Naturvårdsverket att utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel
Läs merSkogen och klimatet. Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! komma samhället till del som substitution för fossila och resurskrävande råvaror.
LRF Skogsägarnas Agenda för Skogen och klimatet Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! LRF Skogsägarna anser att skogen som förnybar resurs har en central roll i den pågående klimat om ställningen
Läs merMöjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år
Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling
Läs merMILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck
Läs merKoppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Läs merSkydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden
Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Historik Nationella och internationella mål Skyddsformer Hur går arbetet och vad behöver förbättras? Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Sjöar
Läs merENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE
ENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2018-11-05 1 Innehåll Kommunens skogspolicy... 3 Inledning varför en skogspolicy?... 4 Vem ansvarar för kommunens skogar?...
Läs merSKA 15 Resultatpresentation. Skogskonferens 4 november 2015
SKA 15 Resultatpresentation Skogskonferens 4 november 2015 SKA 15 Global analys av framtida efterfrågan på och möjligt utbud av virkesråvara. Scenarioberäkningar. Rundvirkes- och skogsbränslebalanser för
Läs merLokala miljömål för Tranemo kommun
Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska
Läs merMILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Läs merRegional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström
Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön
Läs merRegeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom
Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Regeringsuppdraget 2017 Havs- och vattenmyndigheten ska i samarbete med Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen
Läs merDe gröna frågorna i årets forskningsproposition
De gröna frågorna i årets forskningsproposition Kopplingen till det nationella skogsprogrammet (och Skogforsk) Göran Örlander, ordförande, Skogforsk Kort om Skogforsk Skogsbruket och staten i samverkan
Läs merDet nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens
Läs merLänsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie
Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald
Läs merKulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska
Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska Kulturmiljö en miljö som är präglad av människors verksamhet - ibland över mycket lång tid Sven Göthe Kulturmiljö i kultur- och
Läs merSKA 15 Resultatpresentation
SKA 15 Resultatpresentation RIU-konferens 5 november 2015 Svante Claesson, Skogsstyrelsen /Kalle Duvemo (fd. Skogsstyrelsen) SKA 15 Global analys av framtida efterfrågan på och möjligt utbud av virkesråvara.
Läs merBeslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010.
PROTOKOLL Nr 111 1(1) Datum 2010-08-19 Närvarande: Monika Stridsman Johan Wester Håkan Wirtén Generaldirektör, beslutande Enhetschef Avdelningschef Handläggare, föredragande Justeras Monika Stridsman 1
Läs merUppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Läs mersom bidrar till ett hållbart samhälle med hög livskvalitet i hela landet
En Strategi nationell för Sveriges cykelstrategi för nationella ökad och skogsprogram säker cykling som bidrar till ett hållbart samhälle med hög livskvalitet i hela landet Illustration: Itziar Castany
Läs merGrön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering
Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering Vattendagarna 14/11 2017 Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merNATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR
NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR Stockholm 14 mars 2019 Mikael Lindberg Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-03-25 1 Bakgrund och motiv till områdesskydd Internationella konventioner
Läs merLivskraftiga ekosystem
Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2892 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merRegionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-05-08 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Läs merRemissyttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Hållbar markanvändning, Del 1, SOU 2013:43
SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Sofia Backéus 2013-09- 30 REMISSYTTRANDE M2013/1659/Nm Till Miljödepartementet 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se michael.lofroth@regeringskansliet.se
Läs merBioenergi, klimat och biologisk mångfald
Bioenergi, klimat och biologisk mångfald Mats Björsell, Naturvårdsverket Enheten för styrmedel klimat och luft Örebro 5 okt 2011 Naturvårdsverket är miljömålsansvarig myndighet för 7 av de 16 miljömålen.
Läs merStrategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra
Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet
Läs merRegionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-04-05 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Läs merPEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen
PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Läs merSmålands skogar får värden att växa
MÅLANDS skogar Smålands skogar får värden att växa Regional skogsstrategi för Småland Foto: Ingela Eriksson, Länsstyrelsen i Kronobergs län FÖRORD INLEDNING Skogen är viktig för Småland och är en del av
Läs merLångsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-18 M2013/1659/Nm Regeringskansliet Miljödepartementet 103 33 Stockholm Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43) Miljömålsberedningen har i uppdrag
Läs merBiologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.
NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för
Läs merSkogspolitik. Motion till riksdagen 2016/17:3172. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) M132 Kommittémotion
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3172 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) Skogspolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att
Läs merFörslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen
Sida 1 (6) 2008-12-19 Version: 1.0 Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Redovisning av regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191
Läs merVad är skogsstrategin? Dialog
Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och
Läs merSkogsstyrelsens åtgärder för att bidra till att miljömålen nås för år 2017
Datum 2017-02-10 Diarienr 2016/1708 1(9) Skogsstyrelsens åtgärder för att bidra till att miljömålen nås för år 2017 De åtgärder som tas upp i denna åtgärdslista svarar mot regeringsuppdraget om att bistå
Läs merUppdrag att, inom ramen för det nationella skogsprogrammet, stödja regionala dialoger och strategier
Regeringsbeslut IV 11 2018-07-12 N2018/04157/SK Näringsdepartementet Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping Uppdrag att, inom ramen för det nationella skogsprogrammet, stödja regionala dialoger och strategier
Läs merMyllrande våtmarker och torvbruket
Myllrande våtmarker och torvbruket Vägar till ett hållbart torvbruk Konferens på KSLA 31 augusti 2011 2011-09-06 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Miljömålssystemet t Miljökvalitetsmål
Läs merRemiss: Skogsstyrelsens policy för skogsskador orsakade av hjortdjur
Bilaga 1 Nr 1(6) 2017/1147 Remiss: Skogsstyrelsens policy för skogsskador orsakade av hjortdjur Ställningstaganden Skogsstyrelsens ställningstaganden indelas i målbilder och ståndpunkter. Målbilder beskriver
Läs merKristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?
Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga
Läs mer16 Ett rikt växt- och djurliv
16 Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner
Läs merSvenskt Friluftsliv. Tidigare FRISAM
Svenskt Friluftsliv Tidigare FRISAM Instrumentvägen 14, 126 53 Hägersten, Sweden Tel +46 (0)8 549 041 21, Fax +46 (0)8 447 44 44 Bankgiro 5447-5801, Organisationsnummer 802409-1731 www.frisam.org 2007-01-12
Läs merUppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd
Regeringsbeslut I:4 2015-02-12 M2015/771/Nm Miljö- och energidepartementet Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 GÖTEBORG Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden
Läs merStor inverkan nationellt (ja/nej) Myndigheten stödjer möjligheten till livslångt lärande genom arkiv/bibliotek samt besöksmålsverksamhet (ja).
Mål och delmål 4. Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. Stor inverkan nationellt (ja/) Verksamhet inom myndigheten som avses samt om
Läs merPolicy för Hållbar utveckling
Policy för Hållbar utveckling Ett normerande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om 2017-03-27 Policy för hållbar utveckling Kommunfullmäktige 2017-03-27 1 (3) Policy för hållbar utveckling i
Läs merHållbarhet, skog och frihet under ansvar. Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 23 februari 2011
Hållbarhet, skog och frihet under ansvar Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 23 februari 2011 Slaget om den svenska skogen Biologisk mångfald Vatten Virke Bioenergi Rennäring Topic can go here Presentation
Läs merMiljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning
Läs merLektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Läs merUppdrag att utarbeta prognoser för flöden av växthusgaser till och från skog och skogsmark för åren
Regeringsbeslut IV 1 2018-02-22 N2018/01213/SK Näringsdepartementet Sveriges lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Uppdrag att utarbeta prognoser för flöden av växthusgaser till och från skog och
Läs merGotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?
Gotlands miljö Hur går det och vad kan vi göra? Titel: Gotlands miljö - Hur går det och vad kan vi göra? Foto omslagsbild: Mostphotos. Foto inlaga: Sidan 3, foton från vänster: 1 Scandinav Bildbyrå, 2
Läs merÅtgärdsprogram för levande skogar
sprogram för levande skogar Hyggesfritt skogsbruk i Spikbodarna Östersunds kommun Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt
Läs merKrokoms kommuns styrdokument
Skogsbrukspolicy Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY Krokoms kommuns
Läs merLevande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.
Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i
Läs merSkogsindustrierna har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på ovanstående förslag och vill anföra följande.
Stockholm den 8 mars 2004 Miljödepartementet Maria Schultz 103 33 Stockholm Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget att ta fram förslag till ett sextonde miljökvalitetsmål: Ett rikt växt- och
Läs merInformation från Miljödepartementet
Information från Magnus Bergström 11 september 2014 Naturmiljöenheten Naturvård, biologisk mångfald, havsmiljöfrågor, vattenförvaltning, EU-rättsakter, ca 20 internationella naturvårds- och havskonventioner,
Läs merBehovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden
1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten
Läs merEkologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering
Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering Hållbar kommun, 23 Januari 2018 Jörgen Sundin, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-01-24 1 Vad
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen Naturvårdsverkets forskningsdag 19 mars Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Naturvårdsverkets forskningsdag 19 mars Hans Wrådhe, Naturvårdsverket En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige
Läs merAktuella regeringsuppdrag, översikt
PM 1(11) Datum 2018-02-05 Diarienr Enheten för Policy och analys Svante Claesson 551 83 Jönköping svante.claesson@skogsstyrelsen.se Tfn 036-359 368 Aktuella regeringsuppdrag, översikt Regeringen har gett
Läs merFÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun
FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Version 2016-12-16 Bilaga 1. Nationella miljömål och kommunala naturvårdsmål I Ramslökedalens kommunala naturreservat syns trevliga mål Foto:
Läs merBærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter
Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten
Läs mer