Fakta om inrikes och utrikes födda kvinnor och män i Dalarna

Transkript

1 Fakta om inrikes och utrikes födda kvinnor och män i Dalarna 219 Asyl-, migrations- och integrationsfonden främjar migrationens möjligheter

2

3 Producerad av Länsstyrelsen Dalarna inom ramen för Hedemora kommuns projekt En väg in - en inkluderande mötesplats för arbete och företagande som finansieras av EU-medel genom Asyl-, migrations-, och integrationsfonden. Layout: Sofia de Bourg Wetterlund Omslagsfoto: Illustration, Pixabay. En väg in och Länsstyrelsen Dalarna Tryck: PrintEliten, augusti 219 1

4 Förord Denna statistiksammanställning ger en översiktsbild av inrikes respektive utrikes födda kvinnor och mäns livsvillkor i Dalarna. Fokus är på förhållandena i Dalarnas län och dess kommuner, men i flera fall redovisas data på nationell nivå och över tid. På så sätt får läsaren en jämförande bild av utvecklingen och de förhållanden som gäller idag. Könsuppdelad statistik redovisas för ett antal utvalda områden och då uppdelat på de juridiska könen man och kvinna. Dalarnas län, precis som Sverige i stort, står inför en stor utmaning i att klara dagens och framtidens kompetensförsörjning. Vi har en åldrande befolkning samtidigt som behovet av kompetens ökar. Arbetsgivarna har svårt att hitta personal då tillgänglig arbetskraft inte alltid matchar kompetenskraven. Det finns således ett kompetensglapp. Internationellt sett har Sverige en hög syssel-sättningsgrad och även i Dalarna är arbetslösheten generellt låg. Men människor födda utanför Sverige och då främst utrikes födda kvinnor har betydligt lägre sysselsättningsgrad. De utrikes födda utgör en stor arbetskraftsresurs, majoriteten av dem är mellan 2 och 4 år. En snabb integration av dem på arbetsmarknaden gynnar länets utveckling samtidigt som den förbättrar individernas livsvillkor. För att tillgodose kompetensbehoven behöver vi bli bättre på att integrera och involvera utrikes födda i Sverige och i synnerhet de som är nyanlända. Och hur går det idag? Utvecklingen går och rätt håll, nyanländas inträde på arbetsmarknaden går allt snabbare och andelen som förvärvsarbetar har ökat för både inrikes födda och utrikes födda - men vi vill att det ska gå ännu snabbare. Vi vill också utjämna skillnaderna mellan kvinnor och män såväl mellan inrikes födda som utrikes födda. För att lyckas är det avgörande att offentlig, privat och ideell sektor utvecklar en väl fungerande samverkan och för detta krävs kunskapsunderlag och fakta på ett lättillgängligt sätt. Vår förhoppning är att foldern ska bidra som kunskapsunderlag i vårt gemensamma arbete för bättre integration och ett mer inkluderande län, genom att nuläget beskrivs och utmaningar synliggörs i den offentliga statistik som redovisas. Foldern är framtagen inom ramen för projektet En väg in en inkluderande mötesplats för arbete och företagande, där Hedemora kommun är projektägare. Projektet har medfinansierats av EU genom Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF). Det har varit Länsstyrelsen i Dalarnas läns uppgift att som partner i projektet ta fram denna statistiksammanställning. 2

5 Om projektet En väg in En väg in är ett treårigt projekt som genomförs Hedemora kommun äger projektet som finansieras med EU-medel från Asyl-, migrations och integrationsfonden (AMIF). Syftet med projektet är att skapa bästa möjliga förutsättningar för nya svenskar i Hedemora oavsett kön att kunna etablera sig på arbetsmarknaden, bland annat genom att stötta det sociala och yrkesinriktade nätverksbildandet mellan arbetsgivare och nyanlända. Målet är att utveckla nya hållbara metoder och verktyg för att hjälpa nya svenskar i Hedemora till arbete och företagande. Genom en öppen mötesplats och olika aktiviteter underlättar projektet för arbetsgivare och nya svenskar att hitta varandra. En viktig förutsättning för att nå målen är att arbeta utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. En väg in ska motverka rasism och diskriminering samt stärka integrationen och inkluderingen i samhället. Målgruppen för En väg in är tredjelandsmedborgare som är lagligen bosatta i eller som håller på att förvärva tillstånd att bo i medlemsstat. Då det inte varit möjligt att få fram statistik specifikt för projektets målgrupp har vi valt att använda de indelningar SCB och Migrationsverket använder i sin statistik (exempelvis födelseregioner eller svensk/utländsk bakgrund). Asyl-, migrations- och integrationsfonden främjar migrationens möjligheter 3

6 Innehållsöversikt och läsanvisning Det statistiska materialet i detta häfte är samlat i några olika teman. Urvalet av statistiskt material har styrts både av vad som bedömts vara relevant och av vad som finns att tillgå i form av publikt lätt tillgänglig officiell statistik. Många av de ord och begrepp som används i statistikredovisningen finns närmare definierade och förklarade längst bak i häftet. Innehåll/tema Sid Figur Temafärg Introduktion, om projektet och översikt 2-3 Befolkning Utbildning Sysselsättning och arbetsmarknad Inkomst och ekonomi Boende, hälsa, föreningsengagemang och inflytande Ordförklaringar

7 1. Antal invånare i Sverige respektive Dalarnas län år Antal invånare Sverige Dalarnas län Källa: SCB. 2. Andel invånare i Dalarnas län respektive Stockholms län av Sveriges invånare år Procent Stockholms län Dalarnas län Källa: SCB. 5

8 3 Folkmängd och andel av befolkningen i Sveriges län år Antal tusen invånare Andel % av Sveriges befolkning Län Stockholms län , 9,2 15,6 2,5 22,9 Uppsala län ,6 2,4 2,2 3,3 3,7 Södermanlands län ,4 3,3 3, 2,9 2,9 Östergötlands län ,4 5,4 4,9 4,6 4,5 Jönköpings län ,7 4, 3,9 3,5 3,5 Kronobergs län ,9 3,1 2,2 2, 2, Kalmar län ,8 4,4 3,4 2,6 2,4 Gotlands län ,3 1,,8,6,6 Blekinge län ,1 2,8 2,1 1,7 1,6 Skåne län ,7 12,2 11,9 12,7 13,3 Hallands län , 2,8 2,3 3,1 3,2 Västra Götalands län ,2 16,7 16,5 17, 16,7 Värmlands län ,4 5, 4, 3,1 2,8 Örebro län , 3,8 3,5 3,1 3, Västmanlands län ,8 2,9 2,9 2,9 2,7 Dalarnas län ,4 4,2 3,8 3,1 2,8 Gävleborgs län ,5 4,6 4, 3,1 2,8 Västernorrlands län ,9 4,5 4, 2,8 2,4 Jämtlands län ,5 2,2 2, 1,5 1,3 Västerbottens län ,9 2,8 3,3 2,9 2,6 Norrbottens län ,7 2,6 3,4 2,9 2,4 Riket Diagram 1-3: Befolkningen i Sverige har stadigt ökat från 18-talets början. Från cirka 3,4 miljoner invånare år 185 till tio miljoner idag. I Dalarnas län ökade befolkningen fram till omkring år 192. Under ett par decennier därefter planade befolkningskurvan ut för att återigen öka fram till år 196. Därefter har Dalarnas läns befolkning varierat mellan 275 invånare och 29 invånare. En jämförelse mellan Dalarnas och Stockholms län från år 185 till idag visar på koncentrationen av Sveriges befolkning till storstadsregionerna. Från mitten av 18-talet har Stockholms läns andel av landets befolkning ökat från ca 6% till ca 23% idag. Källa: SCB. 6

9 4 Antal födda, döda, invandrade och utvandrade i Sverige år Antal personer Födda Döda Invandrade Utvandrade 5 Folkmängd och andel av befolkningen i Sveriges län år Antal personer Födelsenetto Migrationsnetto Befolkningsökning Diagram 4 och 5: De demografiska faktorer som påverkar folkmängdens utveckling är antalet födda, döda, invandrade och utvandrade. Under efterkrigstiden har såväl invandringen som utvandringen successivt ökat. Invandringen har sedan dess, med undantag av ett par år i början på 197-talet, överstigit utvandringen. Tre större toppar under 196- och 199-talet kan urskiljas, samt perioden efter år 25 och då i synnerhet år 215. Källa: SCB. 7

10 6 Antal svenska och utländska medborgare, antal inrikes- och utrikesfödda samt antal invånare med svensk och utländsk bakgrund, i Sverige år Antal personer Totalt Svenska medborgare Inrikes födda Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Utrikes födda Utländska medborgare Diagram 6: Sveriges befolkning kan kategoriseras utifrån ett antal olika variabler för att belysa integrationsperspektivet. En variabel är medborgarskap där den mest övergripande nivån utgörs av uppdelningen i svenska och utländska medborgare. Antalet utländska medborgare har successivt ökat sedan början av 2-talet och antalet är idag cirka 9 personer, vilket motsvarar ungefär nio procent av landets befolkning. En annan variabel är födelseregion där den mest generaliserade nivån innebär en uppdelning i inrikes respektive utrikes födda. Med inrikes födda avses personer födda i Sverige, och med utrikes födda avses personer födda utanför Sverige. Antalet utrikes födda är betydligt fler än antalet utländska medborgare idag är närmare två miljoner invånare utrikes födda, vilket motsvarar drygt 19 procent av befolkningen. En tredje variabel är uppdelningen i svensk respektive utländsk bakgrund. Med utländsk bakgrund avses i det här sammanhanget utrikes födda och inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Andelen invånare med utländsk bakgrund har ökat de senaste decennierna. Sedan år 2 har antalet personer med utländsk bakgrund nästintill fördubblats och denna kategori utgör idag närmare en fjärdedel av befolkningen. Källa: SCB. 8

11 7 Antal inrikes- och utrikesfödda i Sverige år Antal invånare Totalt Inrikes födda Utrikes födda 8 Antal födda, döda, invandrade och utvandrade i Sverige år Diagram 7 och 8: År 196 utgjorde de utrikes födda ungefär fyra procent av Sveriges befolkning. År 2 hade andelen utrikes födda ökat till drygt elva procent. Källa: SCB. 9

12 9 Antal inrikes- och utrikesfödda i Dalarnas län år Antal invånare Totalt Inrikes födda Utrikes födda 1 Antal födda, döda, inflyttade och utflyttade i Dalarnas län år Antal personer Födda Döda Inflyttade Utflyttade Diagram 9 och 1: Under 2-talet har antalet utrikes födda i Dalarnas län mer än fördubblats, från 17 personer till drygt 37 personer. Under samma period har antalet inrikes födda minskat med drygt fyra procent och uppgår idag till cirka 25 personer. År 2 var andelen utrikes födda i Dalarnas län drygt sex procent. Idag är motsvarande siffra närmare 13 procent. Födelsenettot har också ökat under perioden. Inrikes flyttnetto har med undantag av ett par år varit negativt under hela perioden. Under samtliga år har det varit ett inflyttningsöverskott med en över perioden stigande trend. Källa: SCB. 1

13 11 Antal inrikes inflyttade och utflyttade, invandrade och utvandrade i Dalarnas län år Antal personer Inrikes inflyttade Inrikes utflyttade Invandrade Utvandrade Diagram 11: De flesta år har fler flyttat från Dalarnas län till andra delar av Sverige än från övriga landet till länet. Samtliga år har fler invandrat från andra länder till Dalarnas län än vad som utvandrat från länet till andra länder. Källa: SCB. 11

14 12 Antal invånare i Dalarnas läns kommuner år Kommun Förändring Falun % Borlänge % Ludvika % Avesta % Mora % Leksand % Hedemora % Säter % Rättvik % Smedjebacken % Gagnef % Malung-Sälen % Älvdalen % Orsa % Vansbro % Dalarnas län % Tabell 12: Sett över hela perioden har befolkningen ökat i åtta av Dalarnas kommuner och minskat i sju kommuner. De senaste åren har dock samtliga kommuner i Dalarnas län haft en ökande befolkning. Källa: SCB. 12

15 13 Antal inrikes och utrikes födda i Dalarnas läns kommuner år 218 Antal invånare Inrikes födda Utrikes födda Diagram 13: Staplarna är sorterade efter det totala antalet kommuninvånare i respektive kommun. Högst andel utrikes födda har Avesta, Ludvika, Borlänge och Hedemora kommuner. Lägst andel har Rättviks, Säters och Gagnefs kommuner. Källa: SCB. 13

16 14 Andel utrikes födda i Dalarnas kommuner år Kommun Avesta 8,2 8,6 8,8 9,4 9,9 1,2 1,7 13,6 18, 18,4 Ludvika 8,1 8,3 8,4 8,7 9,8 11,4 11,9 13,8 17,3 18,3 Borlänge 8,3 8,7 9,3 1,4 11,7 13,4 13,6 15,5 17,1 18, Hedemora 7,1 7,3 7,5 8,1 8,4 8,7 9,9 11,2 14,1 14,7 Orsa 4, 4,1 4,7 5,6 6,9 7,4 7,9 9, 11,5 12,4 Smedjebacken 7,3 7,3 7,3 7,8 8,2 9,2 9,5 1,4 11,5 11,6 Malung-Sälen 4,8 5,1 5,6 6,7 7,1 8, 8,6 9, 1,9 11,3 Falun 5,8 6,1 6,4 6,8 7,3 8, 8,4 8,9 9,7 1,7 Leksand 4,3 4,3 4,6 4,8 5,3 5,8 6,3 7,2 8,7 9,3 Älvdalen 3, 3,1 3,4 4, 4,7 5,4 6,3 6,8 8, 9, Vansbro 3,2 3,6 3,9 4,1 4,2 4,7 5,2 5,8 9, 8,4 Mora 3,4 3,8 4,3 4,5 5,3 5,7 6,1 6,5 7,5 8,2 Gagnef 4,8 5, 5,1 5,3 5,4 5,7 5,8 6,1 6,7 7,4 Säter 4,4 4,3 4,2 4,8 5,3 5,4 6, 6,4 6,9 7,2 Rättvik 3,6 3,6 3,7 4,2 4,5 4,7 5,1 5,4 6,8 7, Dalarnas län 6,1 6,4 6,7 7,2 7,9 8,8 9,2 1,4 12,3 12,9 Tabell 14: Andelen utrikes födda har ökat i samtliga kommuner i Dalarnas län under perioden. År 2 var mellan tre och åtta procent av kommunernas invånare utrikes födda. År 218 var mellan sju och arton procent av invånarna utrikes födda. Tabellen är sorterad efter andelen utrikes födda år 218. Källa: SCB. 14

17 15 Antal inrikes- och utrikesfödda i Sverige efter kön år Antal invånare Inrikesfödda kvinnor Utrikesfödda kvinnor Inrikesfödda män Utrikesfödda män 16 Antal inrikes- och utrikesfödda i Dalarnas län efter kön år Antal invånare Inrikes födda kvinnor Utrikes födda kvinnor Inrikes födda män Utrikes födda män Diagram 15 och 16: I Sverige ökar både antalet inrikes och utrikes födda. I Dalarnas län minskar antalet inrikes födda medan antalet utrikes födda ökar. Under perioden har det för såväl inrikes som utrikes födda och både på nationell och regional nivå gått från att vara fler kvinnor än män till det motsatta. Källa: SCB. 15

18 17 Antal inrikes- och utrikesföddda i Sverige efter ålder år Antal personer år 5-9 år 1-14 år år 2-24 år år 3-34 år år 4-44 år år 5-54 år år 6-64 år år 7-74 år år 8-84 år år 9-94 år år 1+ år Inrikes födda Utrikes födda 18 Antal inrikes- och utrikesfödda i Dalarnas län efter ålder år 218 Antal personer år 5-9 år 1-14 år år 2-24 år år 3-34 år år 4-44 år år 5-54 år år 6-64 år år 7-74 år år 8-84 år år 9-94 år år 1+ år Inrikes födda Utrikes födda Diagram 17 och 18: Andelen utrikes födda är högre i åldrarna omkring 25-5 år. Antalet utrikes födda är för både Sverige och Dalarnas län högst i åldersgruppen 3-34 år. Dalarnas läns inrikes födda är något äldre än i riket i stort och de utrikes födda i Dalarnas län är något yngre än i riket som helhet. Källa: SCB. 16

19 19 Antal asylsökande till Sverige år Antal personer Män / pojkar Kvinnor / flickor 2 Antal ensamkommande barn till Sverige år Antal personer Pojkar Flickor Diagram 19 och 2: Efter år 211 ökade antalet asylsökande markant för att kulminera år 215. För ensamkommande barn är stapeln för år 215 än mer markerad. Merparten av de ensamkommande barnen är pojkar. Efter år 215 antalet asylsökande legat på ungefär samma nivå som tidigare under 2-talet. Källa: Migrationsverket. 17

20 21 Antal beviljade uppehållstillstånd i Sverige år Grund för uppehållstillstånd ASYL Kvotflykting Konventionsflykting Alternativt skyddsbehövande Gymnasielagen Övriga asylgrunder Anhöriga - flykting-/asylgrunder Summa ARBETSMARKNAD Arbetstagare Övriga arbetsmarknad Anhöriga - arbetsmarknad Summa EU/EES Alla kategorier EU/EES Anhöriga - EU/EES Summa GÄSTSTUDERANDE/STUDERANDE Alla kategorier Anhöriga - gäststuderande/studerande Summa ANKNYTNING och övriga Adoption Anhöriga - övriga Barn födda i Sverige till föräldrar med PUT Övriga Summa Totalt Tabell 21: Tabellen visar antalet beviljade uppehållstillstånd efter olika huvudkategorier och några underkategorier år Vad gäller beviljade uppehållstillstånd av asylskäl är det en viss förskjutning jämfört med asylsökande i diagram 19. Där är det en markant topp år 216 istället för år 215. vilket förmodas bero på handläggningstiden för asylärenden. Källa: Migrationsverket. 18

21 22 Antal asylsökande till Sverige efter världsdel år Antal personer Europa Asien Afrika Statslösa och okänt Övriga världsdelar Diagram 22: Den stora ökningen av antalet asylsökande år 214 och 215 berodde i första hand på betydligt fler asylsökande från länder i Asien, men även på fler asylsökande från Afrika och på ett ökat antal statslösa asylsökande. Källa: Migrationsverket. 23 Antal asylsökande till Dalarnas läns kommuner efter världsdel år Antal personer Falun Borlänge Ludvika Avesta Mora Leksand Hedemora Säter Rättvik Smedjebacken Gagnef Malung-Sälen Älvdalen Orsa Vansbro Övriga Asien Afrika Europa utom EU28 och Norden EU28 utom Norden Norden utom Sverige Diagram 23: Diagrammet visar antalet som invandrade direkt till någon av kommunerna i Dalarnas län år 217 uppdelat på födelseland/världsdel. Fördelningen mellan olika födelseregioner varierar mellan kommunerna. Källa: SCB. 19

22 24 Antal kommunmottagna i Dalarnas kommuner år Samtliga Ensamkommande barn Kommun Falun Borlänge Ludvika Avesta Mora Leksand Hedemora Säter Rättvik Smedjebacken Gagnef Malung-Sälen Älvdalen Orsa Vansbro Dalarnas län Tabell 24: Antalet kommunmottagna 1 varierar mycket mellan kommuner och år. Räknat i per kommuninvånare är variationen ännu större. Källa: Migrationsverket. 1 Person som mottagits i en kommun och där ersättning för mottagandet betalats ut. Kommunerna har rätt till statlig ersättning för personer som beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av särskilt ömmande omständigheter, som flyktingar, skyddsbehövande eller som anhöriga till dessa grupper. Det kan vara både personer som fått hjälp med bosättning och personer som ordnat boende själva. 2

23 25 Länsantal och kommuntal i Dalarnas län och Dalarnas läns kommuner år Kommun Länstal och kommuntal 216 Länstal och kommuntal 217 Länstal och kommuntal 218 Länstal och kommuntal 219 Falun Borlänge Ludvika 2 3 Avesta Mora Leksand Hedemora Säter Rättvik Smedjebacken Gagnef Malung-Sälen Älvdalen Orsa Vansbro Dalarnas län Tabell 25: Tabellen visar länstal och kommuntal 2 för åren Det är regeringen som beslutar om antalet som ska omfattas av anvisningar för bosättning under det kommande året samt fördelningen på länsnivå. Länsstyrelserna beslutar om fördelningen inom respektive län genom kommuntalen. Källa: Migrationsverket. 2 De länstal som regeringen har fattat beslut om bygger på de tre parametrarna befolkningsstorlek, arbetsmarknad och sammantaget mottagande av nyanlända och asylsökande. Utifrån länstalen fattas beslut om mottagande på kommunnivå. I sin bedömning får länsstyrelserna, utöver dessa parametrar, även ta hänsyn till bostadssituationen i kommunerna. Kommuntalen gäller de personer som har fått uppehållstillstånd i Sverige och som inte på egen hand kan ordna boende. Merparten av de nyanlända ordnar sitt boende själva. Källa: Länsstyrelserna 21

24 26 Antal kommunmottagna i Dalarnas läns kommuner år Antal personer Antal ensamkommande barn i Dalarnas kommuner år Antal personer Diagram 26 och 27: Diagrammen visar antalet kommunmottagna i Dalarnas läns kommuner år , både det totala antalet kommunmottagna och antalet ensamkommande barn. Källa: Migrationsverket. 22

25 28 Antal invånare i Dalarnas län efter födelseregion år 218 Norden utom EU28 utom Övriga Utrikes Andel utrikes födda i % Kommun Folkmängd Inrikes födda Sverige Norden världen födda totalt Falun ,7 Borlänge Ludvika ,3 Avesta ,4 Mora ,2 Leksand ,3 Hedemora ,7 Säter ,2 Rättvik Smedjebacken ,6 Gagnef ,4 Malung-Sälen ,3 Älvdalen Orsa ,4 Vansbro ,4 Dalarnas län ,9 29 Andel invånare i Dalarnas läns kommuner efter födelseregion år 218 Norden utom EU28 utom Övriga Utrikes Kommun Folkmängd Inrikes födda Sverige Norden världen födda totalt Falun ,3 1,5 1,6 7,6 1,7 Borlänge ,2 1,2 14,7 18 Ludvika ,7 2,9 1,8 13,6 18,3 Avesta ,6 3,4 1,6 13,4 18,4 Mora ,8 1,3 2,4 4,6 8,2 Leksand ,7 1,6 1,7 6 9,3 Hedemora ,3 3,3 1,9 9,5 14,7 Säter ,8 1,6 1,2 4,4 7,2 Rättvik ,5 2,1 3,4 7 Smedjebacken ,4 3,8 1,8 5,9 11,6 Gagnef ,6 2,2 1,5 3,7 7,4 Malung-Sälen ,7 2,5 2,4 6,5 11,3 Älvdalen ,9 2,2 4,9 9 Orsa ,6 1,3 2,5 8,6 12,4 Vansbro ,6 1,3 2 5,1 8,4 Dalarnas län ,1 2,1 1,7 9,1 12,9 Tabell 28 och 29: Tabellerna visar antal respektive andel invånare efter den indelning i födelseregioner som används i SCB:s registerdata för integration och i många diagram/tabeller i detta häfte: Sverige, Norden utom Sverige, EU28 utom Norden, övriga världen. Källa: SCB 23

26 3 Utbildningsnivå i åldersgruppen år i Sverige efter inrikes/ utrikesfödda och kön år 217 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Kvinnor Män Kvinnor Män Inrikes födda Utrikes födda Uppgift om utbildning saknas Eftergymnasial utbildning Gymnasial utbildning Förgymnasial utbildning Diagram 3: Diagrammet visar utbildningsnivå för inrikes respektive utrikes födda kvinnor och män. Uppgift saknas för 9 % för de utrikesfödda männen och 6% för de utrikes födda kvinnorna, vilket gör de svårt att dra några långtgående slutsatser. Med reservation för detta visar diagrammet att det är samma andel män med eftergymnasial utbildning för utrikes och inrikes födda män (37%). Däremot skiljer det sig något för utrikes och inrikes födda kvinnor (5% för inrikes och 43 % för utrikes födda). Den största skillnaden är mellan utrikes respektive inrikes födda män med gymnasieutbildning (34 respektive 51%). Källa SCB 24

27 31 Utbildningsnivå i åldersgruppen år i Dalarnas län efter inrikes/utrikes födda och kön år 217 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Kvinnor Män Kvinnor Män Inrikes födda Utrikes födda Uppgift om utbildning saknas Eftergymnasial utbildning Gymnasial utbildning Förgymnasial utbildning Diagram 31: Diagrammet visar utbildningsnivå för inrikes respektive utrikes födda kvinnor och män i Dalarna. Uppgift saknas för 7% av utrikesfödda kvinnor och män, vilket gör det svårt att dra några långtgående slutsatser. Med reservation för detta visar diagrammet att utrikes födda kvinnor i nästan lika hög grad som inrikes födda kvinnor i Dalarna har eftergymnasial utbildning (37 resp. 4%). Nivåerna ligger dock lägre än i riket som helhet. Den största skillnaden mellan Dalarna och riket i stort är i andelarna med eftergymnasial utbildning för inrikes födda män och kvinnor, som ligger betydligt lägre i Dalarna. Därutöver är det stor skillnad i andelar utrikes födda kvinnor och män som saknar gymnasieutbildning i Dalarna jämfört med riket som helhet. Här ligger nivåerna betydligt högre i Dalarna. Källa SCB. 25

28 32 Utbildningsnivån för befolkningen i Sverige i åldersgruppen år efter födelseregion och kön år Procent Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Sverige Norden utom Sverige EU28 utom Norden Europa utom EU28 och Norden Afrika Asien Övriga Förgymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Gymnasial utbildning Uppgift om utbildning saknas Diagram 32: Diagrammet visar att det är stora skillnader i utbildningsnivå mellan olika grupper utrikes födda indelade efter födelseland. Högst utbildningsnivå har kvinnor från Sverige och från Övriga världen samt män från Övriga världen (5, 54 och 47% eftergymnasial utbildning). Minst skillnad mellan kvinnor och män återfinns i gruppen från Asien. Lägst utbildningsnivå har kvinnor och män från Afrika. Källa: SCB. 26

29 33 Andel behöriga till gymnasium i Sverige efter vistelsetid i landet år Procent Inrikes födda Vistelsetid 1- år Vistelsetid 4-9 år Vistelsetid 2-3 år Vistelsetid -1 år Diagram 33: Diagrammet visar andel som avslutat grundskolan som uppfyllde kriterierna för att vara behöriga för fortsatta studier på gymnasiet 3 (från och med år 211 behörighet till minst ett nationellt program). Innan läsåret 21/11 fick en elev behörighet till gymnasium om eleven hade som lägst betyget godkänt i ämnena svenska/svenska som andra språk, engelska och matematik. För att en elev ska vara behörig till ett nationellt yrkesprogram krävs godkänt i ämnena svenska/svenska som andra språk, engelska och matematik samt ytterligare betyg i fem ämnen. Diagrammet visar att vistelsetiden har betydelse vad gäller behörighet till gymnasiet. Tydligt är dock att i gruppen med kortast vistelsetid har andelen som är behöriga ökat betydligt mer än i gruppen inrikes födda. Källa: SCB. 3 För att få gå ett nationellt program i gymnasiet krävs att eleven har slutfört årskurs 9 i grundskolan eller motsvarande utbildning, inte redan har genomgått en gymnasieutbildning samt påbörjar utbildningen senast det första kalenderhalvåret då eleven fyller 2 år. För asylsökande ungdomar måste utbildningen påbörjas innan de fyllt 18 år. För behörighet till en så kallad särskild variant kan det ställas krav på förkunskaper i ett sådant ämne eller ämnesområde som är utmärkande för varianten. För att ha gymnasiebehörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen från grundskolan. Gymnasiebehörighet till Högskoleförberedande program: För att vara behörig till gymnasiets högskoleförberedande program krävs att man har godkänt betyg i: svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik och godkänt betyg i ytterligare minst 9 ämnen. Källa: Gymnasieguiden.se samt gymnasium.se 27

30 34 Andel behöriga till högskola i Sverige efter kön och födelseregion år Procent kvinnor män Sverige Norden exklusive Sverige EU/EFTA exklusive Norden Övriga världen 35 Andel behöriga till högskola i Dalarnas län efter kön och födelseregion år Procent Kvinnor Män Inrikes födda Utrikes födda Diagram 34 och 35: Diagrammen visar hur stor andel av de som avslutade behörighetsgivande utbildning som uppfyllde kriterierna för att vara behöriga för fortsatta studier på högre nivå. Kvinnor är i högre utsträckning än män behöriga till högskola både vad gäller inrikes och utrikes födda och på nationell respektive regional nivå. År 214 var det första året då studenter tog examen enligt den nya läroplanen GY 211. Observera att andelarna på regional nivå kan variera mycket mellan åren. En av förklaringarna till variationer kan vara att det är få personer i populationen som andelarna beräknas på. Populationen består av de som slutade gymnasiet det aktuella året. Källa: SCB. 28

31 36 Andel studerande i åldersgruppen 2-64 år i Sverige efter kön och födelseregion år Procent kvinnor män Sverige Norden exklusive Sverige EU/EFTA exklusive Norden Övriga världen 37 Andel studerande i åldersgruppen 2-64 år i Dalarnas län efter kön och födelseregion år Procent kvinnor män Sverige Norden exklusive Sverige EU/EFTA exklusive Norden Övriga världen Diagram 36 och 37: Diagrammet visar andelen studerande vid högskola, gymnasium, folkhögskola eller grundskola. Från och med år 27 ingår deltagare i svenska för invandrare (SFI) i gruppen studerande, därav den stora ökningen och högre nivå sedan dess. Mönstret är likartat för kvinnor män från de olika födelseregionerna. Generellt är andelen studerande högre i Dalarnas län än i riket som helhet. Källa: SCB. 29

32 38 Andel varken förvärvsarbetande eller studerande kvinnor 2-64 år i Dalarnas län efter födelseregion år Procent Född i Sverige Född i EU/EFTA Samtliga inrikes födda i riket Född i Norden Född i övriga världen Samtliga utrikes födda i riket 39 Andel varken förvärvsarbetande eller studerande män 2-64 år i Dalarnas län efter födelseregion år Procent Född i Sverige Född i EU/EFTA Samtliga inrikes födda i riket Född i Norden Född i övriga världen Samtliga utrikes födda i riket Diagram 38 och 39: Andelen som varken förvärvsarbetar eller studerar följer samma mönster för inrikes födda som utrikes födda. Andelen utrikes födda ligger på en högre nivå men gruppen födda i övriga världen uppvisar en markant större minskning än övriga grupper från 216 både vad gäller kvinnor och män. Källa: SCB. 3

33 4 Andel förvärvsarbetande 2-64 år i Sverige efter kön och födelseregion år Procent kvinnor män Sverige Norden exklusive Sverige EU/EFTA exklusive Norden Övriga världen Diagram 4: Andelen förvärvsarbetande har sammantaget ökat under perioden. För att klassificeras som förvärvsarbetande krävs att personen haft en löneinkomst som över-stiger ett skattat gränsvärde, alternativt deklarerat för aktiv näringsverksamhet under det aktuella året. För inrikes födda har skillnaden mellan män och kvinnor minskat under perioden. Störst skillnad mellan män och kvinnor är för gruppen övriga världen (1% till 8%). Det återstår fortfarande en stor utmaning för kvinnor inom gruppen övriga världen. Källa: SCB. 41 Andel förvärvsarbetande 2-64 år i Dalarnas län efter vistelsetid år Procent Inrikes födda Vistelsetid 1- år Vistelsetid 4-9 år Vistelsetid 2-3 år Vistelsetid -1 år Diagram 41: Andelen utrikes födda såväl som inrikes födda som förvärvsarbetar i Dalarna har ökat under perioden förutom i gruppen med vistelsetid i högst ett år. I denna grupp har dock andelen förvärvsarbetande ökat mycket mer än i alla andra grupper från 216. Källa: SCB. 31

34 42 Antal förvärvsarbetande respektive ej förvärvsarbetande i Sverige i åldersgruppen 2-64 år efter ålder år 217 Kategori 2-24 år år år år år 6 64 år 2-64 år Antal förvärvsarbetande inrikes födda Antal förvärvsarbetande utrikes födda Antal förvärvsarbetande totalt Inrikes föddas andel av förvärvsarbetande, procent 86,9 79,9 77,2 82,7 84,3 86,6 81,6 Utrikes föddas andel av förvärvsarbetande, procent 13,1 2,1 22,8 17,3 15,7 13,4 18,4 Antal ej förvärvsarbetande inrikes födda Antal ej förvärvsarbetande utrikes födda Antal ej förvärvsarbetande totalt Inrikes föddas andel av ej förvärvsarbetande, procent 7,3 53, 41,1 52,9 59,2 71,8 57,2 Utrikes föddas andel av ej förvärvsarbetande, procent 29,7 47, 58,9 47,1 4,8 28,2 42,8 Antal inrikes födda i åldersgruppen Antal utrikes födda i åldersgruppen Antal i åldersgruppen totalt De inrikes föddas andel av befolkningen 81,1 73,6 71,5 78,5 79,7 82,3 76,5 De utrikes föddas andel av befolkningen 18,9 26,4 28,5 21,5 2,3 17,7 23,5 Andel ej förvärvsarbetande i gruppen inrikes födda 3,1 16,9 9,1 9,6 13,6 25,7 15,6 Andel ej förvärvsarbetande i gruppen utrikes födda 54,7 41,6 32,6 31,2 36,9 46,8 38,1 Skillnad i procentenheter 24,6 24,7 23,6 21,6 23,3 21,1 22,5 Tabell 42: Tabellen visar antalet förvärvsarbetande och ej förvärvsarbetande utifrån åldersgrupp. Siffrorna är uppdelade på inrikes födda och utrikes födda. Källa: SCB 32

35 43 Andel öppet arbetslösa 2-64 år i Sverige efter kön och födelseregion år Procent kvinnor män Sverige Norden exklusive Sverige EU/EFTA exklusive Norden Övriga världen 44 Andel öppet arbetslösa 2-64 år i Dalarnas län efter kön och födelseregion år Procent kvinnor män Sverige Norden exklusive Sverige EU/EFTA exklusive Norden Övriga världen Diagram 43 och 44: Diagrammen visar andelen öppet arbetslösa 4 av invånarna inom respektive grupp. Andelen öppet arbetslösa har generellt minskat under perioden. Andelen öppet arbetslösa män födda i övriga världen är högre i Dalarnas län än i riket som helhet. Framför allt gäller det år 217, där det skiljer 17 % mellan Dalarna och riket. Motsvarande skillnad för kvinnor ligger på 1 %. Arbetslösheten för inrikes födda i Dalarnas län har närmat sig riksgenomsnittet under perioden. Observera att könsskillnaderna kan bero på att kvinnor inte i lika hög grad är aktivt arbetssökande som män. Källa: SCB. 4 Personer som varit arbetslös någon gång under året. Som öppet arbetslös räknas arbetssökande som inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program, som aktivt söker arbete. 33

36 45 Andel sökande 2-64 år i program med aktivitetsstöd i Sverige efter kön och födelseregion år Procent kvinnor män Sverige Norden exklusive Sverige EU/EFTA exklusive Norden Övriga världen 46 Andel sökande 2-64 år i program med aktivitetsstöd i Dalarnas län efter kön och födelseregion år Procent kvinnor män Sverige Norden exklusive Sverige EU/EFTA exklusive Norden Övriga världen Diagram 45 och 46: Andelen sökande i program med aktivitetsstöd 5 i gruppen födda i övriga världen har ökat under perioden. 217 är andelen betydligt högre i Dalarnas län än i Sverige. Dock ska statistiken tolkas med försiktighet på grund av få personer för Dalarnas län. Källa: SCB. 5 Avser personer som deltagit i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd någon gång under året. 34

37 47 Andel långtidsarbetslösa i Sverige efter kön och födelseregion år Procent kvinnor män Sverige Norden exklusive Sverige EU/EFTA exklusive Norden Övriga världen 48 Andel långtidsarbetslösa i Dalarnas län efter kön och födelseregion år Procent kvinnor män Sverige Norden exklusive Sverige EU/EFTA exklusive Norden Övriga världen Diagram 47 och 48: Andelen långtidsarbetslösa 6 i gruppen födda i övriga världen är betydligt högre i Dalarnas län än i Sverige. Diagrammet för Dalarnas län ska tolkas med försiktighet på grund av få personer. Källa: SCB. 6 Arbetslösa som varit anmälda på Arbetsförmedlingen i minst 6 månader om de är 25 år eller äldre, och under den tiden inte haft ett arbete eller deltagit i ett program med aktivitetsstöd. Ungdomar under 25 år räknas som långtidsarbetslösa efter 1 dagar. 35

38 49 Andel företagare 2-64 år av den förvärvsarbetande befolkningen i Sverige efter kön och födelseregion år Procent kvinnor män Sverige Norden exklusive Sverige EU/EFTA exklusive Norden Övriga världen 5 Andel företagare 2-64 år av den förvärvsarbetande befolkningen i Dalarnas län efter kön och födelseregion år Procent kvinnor män Sverige Norden exklusive Sverige EU/EFTA exklusive Norden Övriga världen Diagram 49 och 5: Andelen företagare av den förvärvsarbetande befolkningen skiljer sig inte nämnvärt när riket som helhet studeras. I gruppen som kommer från EU/ EFTA är det på nationell nivå förhållandevis många företagare. Det är större skillnader mellan olika grupper i Dalarnas län där exempelvis gruppen övriga världen hade störst andel företagare år 2, både bland kvinnor och män, för att till 217 hamna på ungefär samma nivå som i Sverige. Noteras bör dock att det på regional nivå handlar om relativt låga populationstal, vilket innebär att små förändringar i numerärer kan få relativt stort utslag i andelar. Generellt sett är det lägre andel kvinnor än män som driver företag. Källa: SCB. 36

39 51 Medianvärdet av disponibel inkomst i Sverige i antal prisbasbelopp efter födelseregion år Antal prisbasbelopp Sverige Norden exklusive Sverige EU/EFTA exklusive Norden Övriga världen 52 Medianvärdet av disponibel inkomst i Dalarnas län i antal prisbasbelopp efter födelseregion år Antal prisbasbelopp Sverige Norden exklusive Sverige EU/EFTA exklusive Norden Övriga världen Diagram 51 och 52: Den disponibla inkomsten har stigit under perioden för alla kategorier, men ökningen för kategorin födelseregion övriga världen har varit lägre i Dalarnas län än för landet i stort. Medianvärdets spridning har också blivit större i riket och Dalarna under perioden. Källa: SCB. 37

40 53 Andel personer i Sverige utan försörjningsstöd eller introduktionsersättning efter födelseregion år Procent Sverige EU/EFTA exklusive Norden Norden exklusive Sverige Övriga världen 54 Andel personer i Dalarnas län utan försörjningsstöd eller introduktionsersättning efter födelseregion år Procent Sverige EU/EFTA exklusive Norden Norden exklusive Sverige Övriga världen Diagram 53 och 54: Andelen personer utan försörjningsstöd eller introduktionsersättning i Sverige är lägre för kategorin födelseregion övriga världen, men skillnaden mot övriga grupper har minskat både på nationell och regional nivå under perioden. Källa: SCB. 38

41 55 Andel boende i olika boendeformer i Sverige respektive Dalarnas län efter födelseregion år Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Sverige Norden exklusive Sverige Riket EU/EFTA exklusive Norden Övriga världen Sverige Norden exklusive Sverige Egna hem Bostadsrätt Hyresrätt EU/EFTA exklusive Norden Dalarnas län Övriga världen Diagram 55: Andelen boende i egna hem är högre i Dalarnas län än i Sverige för samtliga grupper utom för män födda i övriga världen. För gruppen födda i övriga världen är hyresrätt den vanligaste boendeformen och detta förhållande är mer markant i Dalarnas län än i riket som helhet. Källa: SCB. 39

42 56 Andel hemmaboende vuxna barn år i Sverige efter födelseregion år 216 Procent Kvinnor Män Sverige Norden exklusive Sverige EU/EFTA exklusive Norden Övriga världen Diagram 56: Andelen hemmaboende vuxna barn 7 har ökat under perioden. Andelen är högre för män än för kvinnor. En del av förklaringen till de låga värdena för utrikes födda kan vara att kopplingen mellan barn och föräldrar saknas i registren för barn som fyllt 18 år vid invandringstillfället. Källa: SCB. 7 Antalet personer i åldern år som är folkbokförda på samma fastighet som minst en förälder dividerat med befolkningen i åldern år för respektive grupp. 4

43 57 Bra respektive dålig hälsa i Sverige efter bakgrund och kön år Procent kvinnor män kvinnor män Bra hälsa Dålig hälsa svensk bakgrund, inrikes födda med två inrikes födda föräldrar svensk bakgrund, inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder utländsk bakgrund, inrikes födda med två utrikes födda föräldrar utländsk bakgrund, utrikes födda Diagram 57: Statistiken bygger på SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden. Statistiken beskriver levnadsförhållanden för olika grupper i befolkningen 16 år och äldre i olika avseenden. Detta diagram bygger på svaren på frågan Hur tycker du att din hälsa är i allmänhet?. Kvinnor med svensk eller utländsk bakgrund upplever i större utsträckning än män att de har en dålig hälsa och en mindre andel kvinnor än män upplever att de har en bra hälsa, oavsett bakgrund. Källa: SCB, ULF/SILC. 41

44 58 Föreningsengagemang i Sverige efter bakgrund och kön år kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män Medlem i idrottseller friluftsförening Aktiv i idrotts- eller friluftsförening Svensk bakgrund Medlem i kultur-, musik-, dans- eller teaterförening Utländsk bakgrund Aktiv i kultur-, musik-, dans- eller teaterförening Diagram 58: Statistiken bygger på SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden. Statistiken beskriver levnadsförhållanden för olika grupper i befolkningen 16 år och äldre i olika avseenden. Detta diagram bygger på svaren på frågorna: Är du medlem i någon idrottsförening eller friluftsförening? Deltar du aktivt i föreningens verksamhet, till exempel är tränare eller ledare eller hjälper till att anordna olika aktiviteter? Är du medlem i någon kultur-, musik-, dans- eller teaterförening? Deltar du aktivt i föreningens verksamhet, till exempel är kör- eller teaterledare eller hjälper till att anordna olika aktiviteter? Källa: SCB ULF/SILC. 42

45 59 Andel kvinnor och män, inrikes och utrikes födda ledamöter i Sveriges riksdag år Procent Kvinnor inrikes födda Kvinnor utrikes födda Män inrikes födda Män utrikes födda Diagram 59: Andelen utrikes födda ledamöter som valts in i Sveriges riksdag har ökat något över tid, och andelen var under senaste mandatperioden cirka nio procent. Endast svenska medborgare är valbara till riksdagen. Källa: SCB. 43

46 6 Andel kvinnor och män, inrikes och utrikes födda ledamöter i Dalarnas läns landstingsfullmäktige år Procent Kvinnor inrikes födda Kvinnor utrikes födda Män inrikes födda Män utrikes födda Diagram 6: Andelen utrikes födda ledamöter i Dalarnas läns landstingsfullmäktige har varierat över tid och är idag ungefär nio procent. Källa: SCB. 44

47 Ordförklaringar Definitionerna är i huvudsak hämtade från SCB. Asylsökande. En utländsk medborgare som tagit sig till Sverige och begärt skydd, men som ännu inte fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol. Den som är asylsökande är inte folkbokförd i Sverige. Det är först om och när den asylsökande får uppehållstillstånd och har blivit folkbokförd som personen ingår i SCB:s officiella befolkningsstatistik. Disponibel inkomst. Disponibel inkomst är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. Redovisningen är inklusive kapitalvinst/kapitalförlust, det vill säga den vinst/förlust som uppkommer vid försäljning (realisering) av tillgångar, t.ex. aktier, fonder eller fastigheter. Dubbelt medborgarskap. Se Medborgarskap i Ordförklaringar. Ensamkommande barn. Asylsökande barn eller ungdomar under 18 år som kommer till Sverige utan föräldrar eller annan vårdnadshavare. EU28. EU28 är en förkortning som står för de nuvarande 28 medlemsländerna i EU. Om det i statistikredovisningen står EU28 betyder det att värdena gäller för de nuvarande 28 medlemsländerna sammantaget. Då antalet medlemsländerna ökat över tid så har olika förkortningar använts för att beteckna EU:s medlemsländer vid aktuell tidpunkt (exempelvis EU15 från år 1995 eller EU25 från år 24). Flykting. Utländsk medborgare som har ansökt om asyl och fått uppehållstillstånd i Sverige av flyktingskäl enligt Genèvekonventionen. Flykting är man om man flytt förföljelse på grund av: ras, religion, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk samhörighet, kön, sexuell läggning, eller lever i flyktingliknande situationer. Folkbokförd. Folkbokföringen är den grundläggande registreringen av befolkningen i Sverige. För att bli folkbokförd ska man ha tillstånd och för avsikt att stanna i Sverige minst tolv månader. Skatteverket ansvarar för den svenska folkbokföringen. Folkbokföringen. Det grundläggande registret över Sveriges befolkning. I folkbokföringen finns uppgifter om Sveriges invånare: vilka som bor i Sverige, var de bor, deras medborgarskap och födelseland samt civilstånd. I folkbokföringen finns även uppgifter om födslar och dödsfall. Folkbokföringen ligger till grund för den officiella befolkningsstatistiken. Vem som ska vara folkbokförd och var i Sverige en person ska vara folkbokförd regleras i folkbokföringslagen SFS 1991:481. Enligt huvudregeln i folkbokföringsförordningen skall en person anses vara bosatt där han eller hon regelmässigt tillbringar sin dygnsvila. 45

48 fortsättning Ordförklaringar Folkmängd. Antalet personer som finns folkbokförda vid en viss tidpunkt, inom ett visst område. Folkmängden är synonymt med antalet invånare i ett visst område. I folkmängden ingår alla invånare oavsett medborgarskap. Asylsökande ingår inte i folkmängden. Folkökning. Ett mått på folkmängdens förändring för en viss region under en viss period. Folkökningen för ett visst år beräknas som skillnaden mellan folkmängden den 31 december det året och den 31 december året innan. Folkökningen kan vara positiv eller negativ. Det finns ett alternativt beräkningssätt. Folkökningen beräknas då år t genom: antal födda år t - antal döda år t + antal inflyttningar år t - antal utflyttningar år t. Födda. Barn som fötts levande i Sverige och där modern vid tiden för barnets födelse var folkbokförd, eller där fadern var folkbokförd och angiven som vårdnadshavare. Barn som föds i Sverige och vars föräldrar är asylsökande eller tillfälliga besökare räknas inte som födda i statistiken. Födelseregion. I statistiken avses det land eller den grupp av länder eller den världsdel som en person är född i. Det finns många olika sätt att dela in födelseregioner på. I detta häfte är de vanligaste antingen inrikes född respektive utrikes född eller i fyra grupper: Sverige, Norden exklusive Sverige, EU/EFTA exklusive Norden, samt Övriga världen. Inrikes född är en person som är född i Sverige, se födda. Utrikes född är en person som är bosatt i Sverige men är född i ett annat land. Det finns vissa undantag där personer inte räknas som utrikes födda trots att de fötts i ett annat land än Sverige. Detta regleras i folkbokföringslagen. Ett viktigt sådant undantag är barn till asylsökande i Sverige som inte är folkbokförda i Sverige. Dessa barn registreras som regel i det svenska befolkningsregistret först när föräldrarna beviljas uppehållstillstånd och kan folkbokföras. I statistiken blir då barnens födelseland Sverige även om de är födda i ett annat land. Födelseregion Sverige innebär det samma som inrikes född. Födelseregion Norden exklusive Sverige innebär född i Danmark, Finland, Island, eller Norge. Födelseregion EU/EFTA exklusive Norden innebär född i övriga länder i EU eller EFTA. Beroende på vilket år statistiken avser kan olika länder omfattas det är när ett land går med i exempelvis EU som de som föds där räknas till denna födelseregion. Födelseregion Övriga världen innebär född i alla övriga länder i världen som inte ingår i EU eller EFTA. 46

49 fortsättning Ordförklaringar Födelseöverskott. Differensen mellan antal levande födda och antal döda under en viss period. Grund för bosättning. Anger på vilken beslutsgrund uppehållstillstånd har beviljats. Migrationsverket sätter en klassningskod på varje beslut där beslutsgrunden framgår. Invandring/invandrad/invandrare. I statistiken är det egentligen invandring som händelse som räknas. I praktiken är det dock mycket liten skillnad på antal invandringar som händelser och antal personer som invandrar. Begreppen invandrad/invandrare avser alla som flyttar till Sverige under aktuellt år och som dessförinnan varit folkbokförda utomlands och vid invandringstillfället har för avsikt att stanna i Sverige i minst ett år. Det innebär att även inrikes födda och svenska medborgare som bott utomlands räknas som invandrare det år de flyttar till Sverige. Kommunmottagna personer. Person som mottagits i en kommun och där ersättning för mottagandet betalats ut. Kommunerna har rätt till statlig ersättning för personer som beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av särskilt ömmande omständigheter, som flyktingar, skyddsbehövande eller som anhöriga till dessa grupper. Det kan vara både personer som fått hjälp med bosättning och personer som ordnat boende själva. Konventionsflykting. Person som enligt internationella överenskommelser definieras som flykting. En konventionsflykting ges permanent uppehållstillstånd. Kvotflykting. Utländsk medborgare som före resan till Sverige fått uppehållstillstånd inom den flyktingkvot som regeringen fastställt. Resan hit organiseras och betalas av Migrationsverket. LMA-kort. LMA betyder lagen om mottagande av asylsökande. LMA-kortet är ett plastkort med ett foto på som visar att en person är asylsökande. När en person söker asyl i Sverige blir den fotograferad. Senare får den asylsökande ett så kallat LMA-kort. Kortet är inte ett identitetskort, utan ett bevis på att personen är asylsökande och får vara i Sverige i väntan på beslut. Kortet är personligt och ersätter det kvitto som erhålls när ansökan om asyl lämnas in. Långtidsarbetslös. Arbetslösa som varit anmälda på Arbetsförmedlingen i minst 6 månader om de är 25 år eller äldre, och under den tiden inte haft ett arbete eller deltagit i ett program med aktivitetsstöd. Ungdomar under 25 år räknas som långtidsarbetslösa efter 1 dagar. 47