Ärende öppet sammanträde Dnr Föredragande. Britt-Marie Knutsson 1 Nytt Hälso- och sjukvårdsavtal KA2016/1221 kl 08.30

Transkript

1 Kallelse Kallelse kommunstyrelsen Tid Onsdagen den 1 februari 2016 kl lats Ordförande Kommunhuset, lokal: Tryggö, Kungshamn Mats Abrahamsson OBS! Distribution av handlingar sker endast DIGITALT. Kallelsen får du via e-post. Behöver du hjälp så hör av dig till kansliavdelningen Ärende öppet sammanträde Dnr Föredragande Britt-Marie Knutsson 1 Nytt Hälso- och sjukvårdsavtal KA2016/1221 kl Ändringar i högkostnadsskyddet för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen Förlängning av samverkansavtal ungdomsmottagning mellan Sotenäs kommun och norra hälso- och sjukvårdsnämnden för 2017 Revidering av drogpolitiskt handlingsprogram KA 2017/35 KA 2016/1194 KA 2013/189 5 Motion om Allmänna ordningsföreskrifter KA 2015/709 Marianne Lundin kl Maria Hassing kl Maria Hassing Maria Hassing, Anna-Lena Höglund 6 Motion om bättre tillfartsväg till Sotenäs KA 2016/787 Anna-Lena Höglund 7 Medborgarförslag att Hovenäs blir en egen postort KA 2015/199 8 Sotenäs Näringslivsgala KA 2016/1056 Stefan Mellgren kl Tomas Larsson kl Framtidens besöksnäring KA 2016/711 Tomas Larsson 10 Antagande av Informations- och Kommunikationspolicy KA 2016/957 Jenny Borg Webbsändning av kommunfullmäktiges sammanträden KA 2015/44 Jenny Borg 12 Medel till ny hemsida KA 2016/983 Jenny Borg 13 Förslag till VA-strategi och godkännande av VA-översikt som grund till kommande VAplan för Sotenäs kommun KA 2016/1089 Bo Hallgren kl Funktionen beställare mot kommunala bolag, Sotenäs Vatten och Västvatten KA2016/1140 Bo Hallgren \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\offentlig\sammanträden\ks\2017\ks \001 KS Kallelse.doc Sida: 1(3)

2 Kallelse Ärende öppet sammanträde Dnr Föredragande Förslag till kompletterande Renhållningstaxa för Sotenäs kommun Förslag till lokala avfallsföreskrifter för Sotenäs kommun KA 2017/21 KA 2016/ Förlängning av parkering i Kungshamn KA2016/ Affärsöverenskommelse mellan Sotenäs kommun och Sotenäsbostäder ang försäljning av småhustomter Ändring av kommunstyrelsens delegationsordning - anpassning till ny organisation, Samhällsbyggnadsförvaltning Taxa 2017 småbåtshamnar, landförvaring, kran. Tillägg för mastställ och sommarförvaring av kärror Verksamhetsområde allmänt vatten, spill- och dagvatten inom Örn och Knutsvik Motion om förbättrad integration och mottagande av nyanlända Budgetuppföljning Jan-okt 2016, handling utsändes senare KA 2016/1090 KA 2017/30 KA 2016/793 KA 2016/846 KA 2015/704 KA 2016/196 Bo Hallgren Bo Hallgren Eveline Savik kl Eveline Savik Eveline Savik Eveline Savik Harald Olofsson Kl Jeanette Andersson Kl Jörgen Karlsson kl Behörighet att underteckna handlingar KA 2016/425 Jörgen Karlsson 25 Hantering av överskottsmedel från avslutande föreningen Fiskeriområde Bohuslän KA 2016/566 Jörgen Karlsson 26 Meddelanden* 27 Redovisning av delegationsbeslut * 28 Revidering av Arvodesreglementet KA2014/291 Erika Hassellöv Kl Ärende ej offentligt sammanträde Dnr Föredragande 29 Strukturell lönesatsning 2016 KA 2017/47 Erika Hassellöv 30 Övergripande personalförsörjningsstrategi KA 2016/955 Erika Hassellöv 31 Rätt till heltid, möjlighet till deltid KA 2016/368 Erika Hassellöv 32 Räddningstjänstens taxor och avgifter KA 2016/912 eter Bergman \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\offentlig\sammanträden\ks\2017\ks \001 KS Kallelse.doc Sida: 2(3)

3 Kallelse Ärende ej offentligt sammanträde Dnr Föredragande 33 Förslag om justering av nuvarande taxa för ansökningsavgifter och tillsynsavgifter rörande alkoholtillstånd, serveringstillstånd 34 Detaljplan för Ödegården 1:9 m fl, Väjern 35 Exploateringsavtal med Sotenäsbostäder ang genomförande av del av detaljplan Finntorp 1:99 m fl. KA 2017/27 KA 2016/1146 KA2016/ Medel till skyddsåtgärder i slöjdsalar KA 2017/32 * Se pärm på sammanträdet Kallelsen finns publicerad på hemsidan, Torbjörn Ericson Amanda Jansson Kl Harald Olofsson Kl Lars Bennersten Kl Skickas till: Britt-Marie Knutsson Mariann Lundin Maria Hassing Stefan Mellgren Tomas Larsson Jenny Borg Bo Hallgren Eveline Savik Harald Olofsson Jeanette Andersson Jörgen Karlsson Erika Hassellöv eter Bergman Torbjörn Ericson Amanda Jansson Lars Bennersten \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\offentlig\sammanträden\ks\2017\ks \001 KS Kallelse.doc Sida: 3(3)

4 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll ON 1 Avtal som reglerar ansvaret för hälso- och sjukvård mellan VG-regionen och kommunerna i Västra Götaland Sedan regionbildningen 1999 har avtal funnits som reglerar ansvarsfördelningen mellan regionen och kommunerna som sjukvårdshuvudmän enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Det nya avtalsförslaget omfattar tiden och innehåller också ett underavtal kring personer med psykisk funktionsnedsättning och missbruk. Förslagen har genomgått synpunktsrunda till alla kommuner i Västra Götaland och förvaltningar inom Västragötalandsregionen och justerats utifrån inkomna synpunkter. Omsorgsförvaltningen har varit delaktig i processen kring avtalet och lämnat synpunkter. Direktionen i Fyrbodal har ställt sig bakom förslaget till nytt Hälso- och sjukvårdsavtal i Västra Götaland och Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. Omsorgsnämndens beslut Omsorgsnämnden ställer sig bakom Hälso- och sjukvårdsavtalet och föreslår att Kommunfullmäktige antar förslaget till avtal om hälso- och sjukvårdsansvaret i Västra Götaland för Skickas till Kommunfullmäktige \\ks.internt\dfs\begränsadesotenäs\omf ON_R_KA\ONROT\ON\17\on doc Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 3(3)

5 Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr 2016/ Sida 1(1 Avtal som reglerar ansvaret för hälso- och sjukvård mellan VGregionen och kommunerna i Västra Götaland och överenskommelse om samarbete mellan VG-regionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk (underavtal). Beskrivning av ärendet Sedan regionbildningen 1999 har avtal funnits som reglerar ansvarsfördelningen mellan regionen och kommunerna som sjukvårdshuvudmän enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Det nya avtalsförslaget omfattar tiden och innehåller också ett underavtal kring personer med psykisk funktionsnedsättning och missbruk. Förslagen har genomgått synpunktsrunda till alla kommuner i Västra Götaland och förvaltningar inom VGR och justerats utifrån inkomna synpunkter. Omsorgsförvaltningen har varit delaktig i processen kring avtalet och lämnat synpunkter. Direktionen i Fyrbodal har ställt sig bakom förslaget till nytt Hälso-och sjukvårdsavtal i Västra Götaland och Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. Förslag till beslut Omsorgsnämnden ställer sig bakom Hälso och sjukvårdsavtalet och hemställer att Kommunfullmäktige antar förslaget till avtal om hälso- och sjukvårdsansvaret i Västra Götaland för Bilaga/Bilagor Missivbrev Fyrbodal Tjänsteutlåtande Fyrbodal Avtalsförslag Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Nina Roos, förvaltningschef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

6 Till Medlemskommunerna i Fyrbodals kommunalförbund Direktionen i Fyrbodal har den 15 december 2016 ställt sig bakom förslaget till ett nytt Hälso- och sjukvårdsavtal i Västra Götaland med giltighet fr.o.m. 1 april 2017 t.o.m. 31 december Avtalet ersätter nuvarande Hälso- och sjukvårdsavtal, som upphör gälla den 1 april Direktionen i Fyrbodal ställde sig också bakom underavtal Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk med giltighet fr.o.m. 1 april 2017 t.o.m. 31 december Ersätter nuvarande överenskommelse som därmed upphör att gälla den 31 mars Avtalet omfattar patientgrupper där kommunerna och Västra Götalandsregionen har ett gemensamt hälso- och sjukvårdsansvar. (HSL 18) atientnyttan är vägledande! Direktionen beslutade att rekommendera kommunerna ställa sig bakom förslaget till Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland, avtal reglerar hälso- och sjukvårdsavtalet mellan Västra Götalandsregionerna och kommunerna i Västra Götaland, med giltighet från den 1 april 2017 till den 31 december 2020 och som ersätter nuvarande Hälso- och sjukvårdsavtal, som därmed upphör att gälla fr. o. m 1 april Senast 12 månader före avtalet löper ut har parterna möjlighet att säga upp avtalet. Om ingen part skriftligen säger upp avtalet förlängs det med två år i taget. att rekommendera kommunerna ställa sig bakom förslaget till underavtal, Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk, med giltighet från den 1 april 2017 till den 31 december 2020 och som ersätter nuvarande överenskommelse, som därmed upphör att gälla fr.o.m. den 1 april att rekommendera kommunerna ställa sig bakom förslag om ändrad avtalstid i underavtal, Ramavtal om läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård, till samma avtalstid som Hälso- och sjukvårdsavtalet som är huvudavtal. att ovanstående beslut är under förutsättning att Västkom tar beslut om avtalet. Se mer information om HSA på Västkoms hemsida. Information HSA

7 FoU-Socialtjänst Fyrbodal Tjänsteutlåtande Datum Fyrbodals kommunalförbund Handläggare: Lis alm, tf. beredningsansvarig E-post: Till Kommunfullmäktige i kommunerna i Fyrbodal Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Kommunerna i Fyrbodal föreslås ställa sig bakom nedanstående beslut. Förslag till beslut: 1. Ställa sig bakom förslaget till Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland, avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland, med giltighet från den 1 april 2017 till den 31 december 2020 och som ersätter nuvarande Hälso- och sjukvårdsavtal, som därmed upphör att gälla fr.o.m. den 1 april Senast 12 månader före avtalet löper ut har parterna möjlighet att säga upp avtalet. Om ingen part skriftligen säger upp avtalet förlängs det med två år i taget. 2. Ställa sig bakom förslaget till underavtal, Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk, med giltighet från den 1 april 2017 till den 31 december och som ersätter nuvarande överenskommelse, som därmed upphör att gälla from den 1 april Ställa sig bakom förslag om ändrad avtalstid i underavtal, Ramavtal om läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård, till samma avtalstid som Hälso- och sjukvårdsavtalet som är huvudavtal.

8 Sammanfattning av ärendet Inför ny avtalsperiod för Hälso- och sjukvårdsavtalet mellan VGR och kommunerna i Västra Götaland har parterna genomfört en gemensam översyn av nuvarande avtal. Hälso- och sjukvårdsavtalet reglerar ansvarsfördelning och samverkan inom de områdena där kommunen och VGR har ett gemensamt hälso- och sjukvårdsansvar enligt 3 och 18 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). För patienter som får kommunal hälso- och sjukvård har parterna alltid ett gemensamt ansvar genom att kommunen ansvarar för sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut medan landstinget ansvarar för läkarresurser och övriga kompetenser. Såväl sjukhusvården som primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården är i ständig förändring och utveckling. För att en patient med insatser från båda huvudmännen ska få en patientsäker, sammanhållen och en god vård med god kvalitet krävs en välfungerande samverkan mellan verksamheterna. atientens perspektiv ska alltid sättas i första rummet. Alla medarbetare måsta ha kunskap om Hälso- och sjukvårdsavtalet och dess underavtal och tillämpa dessa med fokus på patientnyttan. En delprocess i översynen av Hälso- och sjukvårdsavtalet var att ta fram ett förslag till ny överenskommelse mellan parterna kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. Målsättningen är att överenskommelsen ska ge praktiskt stöd för samverkan mellan huvudmännen och deras företrädare. Förutom representanter från VGR och kommunerna har deltagare från brukarorganisationer deltagit i utarbetat förslag. Hälso- och sjukvårdsavtalet föreslås vara ett huvudavtal där Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk och Ramavtal om läkarinsatser i kommunal hemsjukvård och blir underavtal. Underavtalen har samma avtalstid och förutsätter att huvudavtalet är giltigt. Fördjupad beskrivning av ärendet Gemensam översyn av Hälso- och sjukvårdsavtalet och Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. Hösten 2014 genomfördes en uppföljning av det nuvarande Hälso- och sjukvårdsavtalet genom inhämtning av synpunkter från berörda verksamheter. Resultatet presenterades för det politiska samrådsorganet, SRO, som beslutade om förlängning av nuvarande avtal för att ge utrymme för en översyn och utveckling av Hälso- och sjukvårdsavtalet. Den gemensamma politiska viljeinriktningen som uttalades om förutsättningarna för översynen var att inga nya gränssnitt eller skatteväxlingar ska ske och att utvecklingen 2

9 ska baseras på inkomna synpunkter med ett tydligare fokus på patientnyttan och samverkan mellan huvudmännen. En processorganisation med arbetsgrupper, operativ ledningsgrupp och politisk styrgrupp har utarbetat förslag på nytt hälso- och sjukvårdsavtal. En av arbetsgrupperna har utarbetat förslag på ny överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. arterna har en skyldighet enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen att upprätta en överenskommelse om dessa målgrupper. I länet finns sedan 2011 en sådan överenskommelse. Huvudmännen har konstaterat att överenskommelsen var i behov av revidering och har beslutat att det skulle ske som en del av framtagandet av nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Båda förslagen har genomgått synpunktsrunda, till alla kommuner i Västra Götaland och förvaltningar inom VGR, och justerats utifrån inkomna synpunkter. Nyheter i Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland, avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Några nya avsnitt har tillkommit för att stärka samverkan och gemensam syn på samverkan mellan parterna. Gemensam värdegrund och gemensamt åtagande Det nya avtalsförslaget poängterar vikten av god samverkan med fokus på individens behov. Genom att Hälso- och sjukvårdsavtalet inte reglerar ansvar på detaljnivå utan vill uppnå ett individbaserat förhållningssätt så finns ett behov av väl fungerande samverkan. En högkvalitativ hemsjukvård som är integrerad med socialtjänst tillsammans med ett gott samarbete med primärvård och slutenvård ger god vård för den enskilde samt samhällsekonomiska vinster. arterna har ett gemensamt åtagande att säkerställa att Hälso- och sjukvårdsavtalet efterlevs av verksamheter som företräder dem så att hälso- och sjukvården upplevs som en välfungerande helhet. Ny struktur Avtalet har fått en ny struktur i syfte att vara mer lättläst och lättillgängligt för den som ska tillämpa avtalet. Hälso- och sjukvårdsavtalet föreslås vara ett huvudavtal där övriga överenskommelser som enligt hälso- och sjukvårdslagen ska upprättas mellan parterna blir underavtal. Underavtalens giltighet förutsätter ett giltigt huvudavtal. Nya avsnitt om avtalsvård och utveckling Avvikelsehantering samt tvister är områden där ökad tydlighet efterfrågades inför översynen. Dessa områden ingår i avsnitt om avtalsvård som i sin helhet sätter fokus på följsamheten till den samverkan som regleras i Hälso- och sjukvårdsavtalet. Särskilda 3

10 tillämpningsanvisningar i form av vägledande patientfall tas fram inför avtalsstart inom ett antal områden som konkretisering av Hälso- och sjukvårdsavtalet. Ett nytt avsnitt som beskriver viktiga gemensamma utvecklingsområden för att stärka kvaliteten för den enskilde och skapa förutsättningar för nya gemensamma vårdformer och använda gemensamma resurser effektivt. Nyheter i Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk VGR och länets kommuner har en skyldighet enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen att träffa överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. I länet finns sedan 2011 en sådan överenskommelse. Huvudmännen konstaterade att överenskommelsen behövde revideras och beslutade att det skulle ske som en del av framtagandet av nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Översynen har utgått från de förbättringsområden som pekats ut som särskilt angelägna. I linje med den politiska viljeinriktningen har överenskommelsen ett tydligare fokus brukar- och patientnyttan. Nyheter: - Ökad tydlighet genom bättre definierade ansvarsgränser och ansvarsfördelning och särskilt när det gäller samverkan kring personer med missbruk. - Förslag till hantering av avvikelser och tvister - Förslag till hantering av ansvars- och kostnadsfördelning vid delat ansvar vid placering på HVB-hem. - Utvecklingsområden där huvudmännen är överens om att fortsätta arbetet med att utveckla samverkan: o Länsgemensam handlingsplan för psykisk hälsa o Om integrerade arbetssätt och mottagningar o Om insatser för ungdomar med missbruk o Vid upphandling av HVB-platser Ändrad avtalstid i Ramavtal om läkarinsatser inom kommunens hälso- och sjukvård i Västra Götaland Nuvarande ramavtal om läkarinsatser mellan huvudmännen är upprättat enligt hälso-och sjukvårdslagen som ett underavtal till Hälso- och sjukvårdsavtalet. Underavtalens giltighet föreslås sammanfalla med huvudavtalets giltighetstid. Kommunikation arternas gemensamma åtagande innebär att implementera, kommunicera och säkerställa att innehållet i avtalet med tillhörande tillämpningsanvisningar är kända i samtliga verksamheter. 4

11 Beredning En gemensam politisk styrgrupp har inrättats inför översynen av Hälso- och sjukvårdsavtalet, denna har löpande tagit del av förslag och överväganden under arbetsprocessen. Arbetsprocessen har varit transparent där politiker; tjänstemän och medarbetare regelbundet fått ta del av arbetets aktuella underlag och informerats återkommande nyhetsbrev och via webbsidor. Lis alm, tf. beredningsansvarig beredning Välfärd, Fyrbodals kommunalförbund 5

12 Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Gäller från och med 1 april 2017

13

14 3 Innehåll 1 Allmänt om Hälso- och sjukvårdsavtalet s Bakgrund s Syfte s Avtalsparter s Avtalstid s Omfattning s Termer och begrepp s.4 2 Gemensam värdegrund s Gemensam värdegrund s Gemensamt åtagande s.5 3 arternas ansvar s Lagstiftning s Gemensamt ansvar och samverkan s Västra Götalandsregionens s.7 åtagande och ansvar 3.4 Kommunens åtagande och ansvar s Kommunikation, informationsöverföring s.8 och vårdplanering 3.6 Läkarmedverkan i kommunal s.8 hälso- och sjukvård 3.7 Rehabilitering och habilitering s ersoner med psykisk funktionsnedsättning s.8 och personer med missbruk 3.9 Egenvård s Läkemedel s Akutläkemedelsförråd s Dosexpedition s Medicintekniska produkter s ersonliga hjälpmedel s Läkemedelsnära produkter s Spolvätskor s Övriga medicintekniska produkter s Livsmedel för särskilda näringsändamål s Munhälsa - uppsökande och nödvändig tandvård s Vårdhygien s Omhändertagande av avlidna s Ickesvenska medborgare och asylsökande s Tjänsteköp s.11 4 Avtalsvård s Tillämpningsanvisningar s Gemensam stödstruktur s Avvikelser s Tvister s Uppföljning av Hälso- och sjukvårdsavtalet s.13 5 Gemensamma utvecklingsområden s.13 Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

15 Allmänt om Hälso- och sjukvårdsavtalet 1.1 Bakgrund Sedan regionbildningen 1999 har kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen, VGR, reglerat ansvarsfördelning och samverkan för hälso- och sjukvård genom ett gemensamt hälso- och sjukvårdsavtal. Inför ny avtalsperiod har avtalstiden förlängts för att skapa utrymme för en gemensam översyn. Hälso- och sjukvårdens och den tekniska utvecklingen innebär bland annat att hälso- och sjukvård som ges i öppen vård och i hemmet förändras över tid. Den politiska viljeinriktningen med Hälso- och sjukvårdsavtalet fokuserar på individens behov framför alltför skarpa gränser mellan huvudmännens ansvarsområden. Gränsdragning ner på detaljnivå i alla situationer skapar organisatoriska mellanrum som kan leda till att patienten inte får sina behov av hälsooch sjukvård tillgodosedda. En förtroendefull och öppen dialog mellan kommunerna i Västra Götaland och VGR är en förutsättning för att tillsammans möta framtidens gemensamma utmaningar. 1.2 Syfte Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland ska säkra ett gott, säkert och jämlikt omhändertagande för de personer som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser från både kommunen och VGR. Avtalet ska stärka och främja samverkan och samarbete mellan parternas vårdgivare så att resultatet bidrar till ett tryggt och självständigt liv för individen. 1.3 Avtalsparter Avtalsparter i detta avtal är var och en av kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen vilka fortsättningsvis i avtalet benämns som parterna. Avtalet gäller under förutsättning att beslut tas av regionfullmäktige respektive kommunfullmäktige. 1.4 Avtalstid Avtalet gäller under perioden Senast tolv månader innan avtalstiden löper ut har parterna möjlighet att säga upp avtalet. Om ingen part skriftligen sagt upp avtalet förlängs det med två år i taget med tolv månaders uppsägningstid. Vid väsentliga förändringar av förutsättningarna för avtalet kan initiativ till en översyn tas av det politiska samrådsorganet, SRO, mellan kommunerna i Västra Götaland och VGR. Se avsnitt Omfattning Avtalet reglerar ansvarsfördelning och samverkan inom de områden där kommunen och VGR har ett gemensamt hälso- och sjukvårdsansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen, HSL, 3 och 18. Detta avtal är ett huvudavtal för 1.6 Termer och begrepp Se bilaga Termer och begrepp. hälso- och sjukvård där övriga överenskommelser som enligt HSL ska upprättas mellan parterna utgör underavtal till detta avtal. Underavtalens giltighet är direkt kopplat till huvudavtalets giltighet. Avtalet omfattar även samverkan mellan VGR:s hälso- och sjukvård och kommunens socialtjänst. Ansvarsfördelningen beskrivs närmare under avsnitt 3 i avtalet och baseras på den lagreglerade ansvarsfördelningen samt de överenskommelser som tidigare gjorts. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

16 5 Gemensamt ansvar med individens perspektiv i centrum 2 Gemensam värdegrund Region Kommun 2.1 Gemensam värdegrund Samarbetet mellan parterna ska kännetecknas av att individens behov, inflytande och självbestämmande alltid är utgångspunkt för hälso- och sjukvården.... utifrån patientens perspektiv ska vården vara lättillgänglig, effektiv och säker med god kvalitet och gott bemötande.... varje medarbetare aktivt bidrar med sin kunskap och kompetens samt samarbetar så att hälso- och sjukvården upplevs som en välfungerande helhet. 2.2 Gemensamt åtagande arternas gemensamma åtagande innebär att implementera och säkerställa att innehållet i avtalet med tillhörande tillämpningsanvisningar är kända i samtliga verksamheter.... ställa krav på att överenskommelser som VGR och kommunen har träffat enligt detta avtal även gäller i avtal med upphandlade entreprenörer enligt lagen om offentlig upphandling, LOU, samt enligt lagen om valfrihetssystem, LOV. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

17 arternas ansvar 3.1 Lagstiftning Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, är den lag som reglerar grundläggande skyldigheter för VGR och kommunen. Hälso- och sjukvårdsansvaret för VGR och kommunen regleras i 3 och 18 HSL, (1982:763), och ansvaret omfattar även rehabilitering, habilitering och hjälpmedel samt sjuktransporter och omhändertagande av avlidna. För tandvård finns särskilda bestämmelser. Lag (1992:567). atientgrupper som ingår i kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar enligt 18 HSL: - ersoner i särskilda boendeformer samt bostäder med särskild service (5 kap. 5 andra stycket, 5 kap. 7 tredje stycket eller 7 kap. 1 första stycket 2 socialtjänstlagen (2001:453), SoL). - ersoner under vistelsetiden vid biståndsbedömd dagverksamhet (3 kap. 6 SoL) samt daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Sedan regionbildningen 1999 har kommunen även ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende enligt 18 HSL andra stycket: "en kommun får även i övrigt erbjuda dem som vistas i kommunen hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård)." För personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk är VGR och kommunen, genom likalydande bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen, skyldig att ha överenskommelse om samarbete (8 a och 8 b HSL respektive 5 kap. 8 a och 9 a SoL). Samordnad individuell plan, SI, ska upprättas enligt HSL (3 f ) och SoL (2 kap. 7 ) för personer som har behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård. lanen ska upprättas om kommunen eller VGR bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. (Länk) För att stärka individens integritet, självbestämmande och delaktighet kompletterar patientlagen (2014:821) regelverket för hälso- och sjukvård. Utöver det lagstadgade ansvaret för hälso- och sjukvården har VGR och kommunen flera överenskommelser om ansvarsfördelning och samverkan som beskrivs nedan i avsnitt Gemensamt ansvar och samverkan arterna ska i egenskap av sjukvårdshuvudmän erbjuda en hälso- och sjukvård av god kvalitet samt den kompetens som krävs för att fullgöra sitt hälso- och sjukvårdsansvar. För patienter som får kommunal hälso- och sjukvård har parterna alltid ett gemensamt ansvar genom att kommunen ansvarar för sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut medan VGR ansvarar för läkare och övriga kompetenser. arterna ansvarar för att hälso- och sjukvårdsinsatser individanpassas och koordineras så att patienten upplever trygghet, säkerhet, kontinuitet och värdighet. Se även avsnitt atienten ska ges medinflytande i planering av vård och behandling. Även närstående ska ges medinflytande om patienten samtycker. atientens vård och behandling sker efter beslut eller ordination. Huvudprincipen är att parterna var för sig har ett ekonomiskt ansvar för beslut, ordinationer och förskrivning som görs av respektive huvudman. KOMMUN REGION Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

18 Västra Götalandsregionens åtagande och ansvar arterna har ett gemensamt ansvar för att hälso- och sjukvårdsinsatser individanpassas och koordineras så att patienten upplever trygghet, säkerhet, kontinuitet och värdighet. VGR ska erbjuda en god hälso- och sjukvård till de som är bosatta eller som vistas i Västra Götaland. Ansvaret omfattar öppen och sluten vård, akut och planerad vård. Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsansvar omfattar: atienter som utan större svårigheter kan besöka mottagningar (inom primärvård eller specialistsjukvård). I ansvaret ingår hälso- och sjukvård i hemmet eller annan plats där patienten vistas, då insatserna är av tillfällig karaktär och ingår i pågående behandling, rehabilitering eller utredning. Läkarmedverkan för patienter som omfattas av den kommunala hälsooch sjukvården enligt ramavtal mellan parterna. Se avsnitt 3.6. Rehabiliterings- och habiliteringsinsatser på specialist- samt primärvårdsnivå. För personer över 18 år finns en vägledning som beskriver rehabiliterings-/habiliteringsansvaret på primärvårds- respektive specialistnivå. (Länk) Handledning och kunskapsöverföring om enskild patient av primärvård eller specialistsjukvård till kommunens personal i vård, omsorg, rehabilitering samt i hantering av medicintekniska produkter. Specialistsjukvård till patienter inom kommunal hälso- och sjukvård enligt gällande vårdprogram och medicinska riktlinjer, eller enligt upprättad vårdplan/ SI. Omhändertagandet av avlidna. Se avsnitt Kommunens åtagande och ansvar arterna har ett gemensamt ansvar för att hälso- och sjukvårdsinsatser individanpassas och koordineras så att patienten upplever trygghet, säkerhet, kontinuitet och värdighet. Kommunen ska enligt 18 HSL erbjuda hälso- och sjukvård åt personer med beslut om särskilt boende, bostad med särskild service samt under vistelsetiden åt personer med beslut om dagverksamhet, (SoL), samt i daglig verksamhet, (LSS). Se bilaga Termer och begrepp. Sedan regionbildningen 1999 har kommunen även ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. Kommunens hemsjukvårdsansvar omfattar: atienter som på grund av somatisk, psykisk eller kognitiv funktionsnedsättning inte kan ta sig till VGR:s mottagningar utan större svårigheter och där det på grund av nsatsernas omfattning och frekvens motiverar att vården ges i patientens hem. atienter med behov av hemsjukvård över tid, oavsett ålder eller diagnos, som kan ges med bibehållen patientsäkerhet i patientens hem. atienter som enligt ovanstående punkter har behov av hemsjukvård kan samtidigt få vissa hälsooch sjukvårdsinsatser utförda på mottagning baserat på upprättad vårdplan/si. Se även avsnitt 3.5. Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar omfattar även: Att när överenskommelse skett i enskilda fall utföra planerade och/eller förutsägbara hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet under kvälls- och nattetid för patienter som normalt besöker VGR:s vårdcentraler. Under mottagningarnas öppethållande har VGR hälso- och sjukvårdsansvaret för dessa patienter. Hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet till patienter på permission från sluten vård som inte kan ta sig till mottagning. Detta gäller endast under förutsättning att en överenskommelse skett som stöd för de kommunala insatserna. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland Omhändertagande av avlidna. Se avsnitt 3.15.

19 Informationsöverföring och vårdplanering Beslut om kommunal hemsjukvård förutsätter att en vård- och omsorgsplanering genomförs där parterna är överens om ansvarsfördelning samt där nödvändigt informationsutbyte sker. atienten ska ges medinflytande i planeringen av sin vård och behandling. Även närstående ska ges medinflytande om patienten samtycker och/ eller inte kan företräda sig själv. Vid utskrivning från sjukhus ska den länsgemensamma rutinen Samordnad vård- och omsorgsplanering, SVL, tillämpas och vårdgivarna ska använda det gemensamma it-stödet för detta. (Länk) VGR:s verksamheter ska i samband med beslut om kommunal hemsjukvård och vid utskrivning från sjukhus säkerställa att nödvändig information medföljer samma dag som överflyttningen sker. Med nödvändig information avses i första hand: - medicinska epikriser - aktuella läkemedelsordinationer En samordnad individuell plan, SI, upprättas för personer som behöver insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård om någon av parterna bedömer att det behövs för att den enskildes behov ska tillgodoses. Den enskilde måste då ge sitt samtycke till SI. Initiativ till SI kan tas av den enskilde, närstående eller av personal inom parternas verksamheter. Länsgemensam Riktlinje för SI i Västra Götaland som kommunerna och VGR tagit fram ska följas. (Länk) 3.6 Läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård Läkarinsatser inom kommunal hälso- och sjukvård regleras i underavtalet till Hälso- och sjukvårdsavtalet Ramavtal om läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård i Västra Götaland. (Länk) Ramavtalet avser läkarmedverkan utifrån patientens behov oberoende av läkarens organisatoriska tillhörighet. Enligt 26 d HSL ska VGR avtala med kommunerna om omfattningen och formerna för läkarmedverkan och avsätta de läkarresurser som behövs för att patienten inom kommunal hälso- och sjukvård ska erbjudas god hälso- och sjukvård. 3.7 Rehabilitering och habilitering Rehabilitering och habilitering är hälso- och sjukvårdsinsatser som bedrivs både av VGR och kommunen i enlighet med detta avtal, se avsnitt I Västra Götalands län finns en särskild vägledning som beskriver samverkan och ansvarsfördelning gällande rehabilitering och habilitering för vuxna personer. (Länk) Det finns också gemensamt framtagna rutiner för tillämpning av SOSFS 2008:20, samordning av insatser för habilitering och rehabilitering i Västra Götaland. (Länk) 3.8 ersoner med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk ersoner med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk ska erbjudas hälso- och sjukvård i enlighet med detta avtal, se avsnitt VGR och kommunerna i Västra Götaland har upprättat en överenskommelse enligt (8 a och 8 b HSL respektive 5 Kap. 8 a och 9 a SoL) om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning och för personer med missbruk. Överenskommelsen är ett underavtal till hälso- och sjukvårdsavtalet och reglerar samarbete och ansvarsfördelning för de båda målgrupperna. (Länk) Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

20 Beslut om egenvård Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt och beslutat att en patient själv eller vårdnadshavare kan utföra och ansvara för. I de fall då patienten behöver praktisk hjälp med egenvården behöver den legitimerade yrkesutövaren samråda med den som ska hjälpa patienten, för att bedöma samt dokumentera om hälso- och sjukvårdsinsatsen kan ske på ett patientsäkert sätt. I enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter har parterna fastställt gemensamma rutiner som ska tillämpas i Västra Götaland. (Länk) 3.10 Läkemedel Läkemedelsbehandlingar är en integrerad del i hälso- och sjukvården och ingår därmed i regelverk för samverkan mellan VGR och kommunerna i Västra Götaland. En särskild samverkansgrupp hanterar gemensamma läkemedelsfrågor mellan kommunerna i Västra Götaland och VGR. Läkemedelsgenomgång ska utföras enligt VGR:s regionala medicinska riktlinje. (Länk) Ansvarig sjuksköterska bör medverka vid läkemedelsgenomgång. VGR ansvarar för kostnader, exklusive patientens egenavgift, avseende läkemedel som omfattas av läkemedelsförmånen och som är förskrivna enligt lagen om läkemedelsförmåner till enskild patient Akutläkemedelsförråd VGR tillhandahåller akutläkemedelsförråd avsedda för patienter med kommunal hälso- och sjukvård. Akutläkemedelsförråd och dess sortiment beslutas av VGR. (Länk) Läkemedlen i förrådet kan användas för akut ordination eller för att behandla under en begränsad tidsperiod (t.ex. antibiotikakur). VGR ansvarar för läkemedelskostnaderna och kontrollen av de kommunala akutläkemedelsförråden. Kommunen har kostnadsansvaret för transporten av läkemedel till förråden Dosexpedition Dosexpedition beslutas av läkare som tar ställning till att kriterier enligt regional medicinsk riktlinje för dosexpedition är uppfyllda. Samråd ska ske med patienten alternativt närstående och/eller sjuksköterska. (Länk) Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

21 Medicintekniska produkter Medicintekniska produkter som hälso- och sjukvården tillhandahåller ska vara CE- märkta utifrån det medicintekniska direktivet. Förskrivning av medicintekniska produkter (hjälpmedel för det dagliga livet och medicinteknisk behandling) är en del av vård och behandling och följer hälso- och sjukvårdsansvaret ersonliga hjälpmedel arterna har tagit fram gemensamma riktlinjer och produktanvisningar, Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel, där bland annat kostnadsansvar och förskrivningsrätt beskrivs. (Länk) VGR har kostnadsansvar för personliga hjälpmedel för barn och ungdomar upp till 18-årsdagen. Det finns även personliga hjälpmedel för vuxna där VGR alltid har ansvaret. I varje produktanvisning anges fördelning av kostnadsansvar för den aktuella produkten. Förtroendeförskrivning kan ske på annan sjukvårdshuvudmans kostnadsansvar enligt handbokens anvisningar. Detta för att underlätta en obruten vårdkedja Läkemedelsnära produkter arterna har antagit gemensamma riktlinjer för förskrivning av läkemedelsnära produkter. Dessa är samlade i handböcker för respektive område: - Diabetes - Inkontinens, blås- och tarmdysfunktion - Stomi - Sondmatningstillbehör och nutritionspump. Se avsnitt Förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion Fördelningen av statsbidrag för inkontinensprodukter regleras i samarbetsavtal mellan parterna. Kommunen ansvarar för förskrivning av förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion till personer i kommunal hälso- och sjukvård. (Länk) Diabeteshjälpmedel och stomiprodukter VGR bär kostnaden för diabeteshjälpmedel och stomiprodukter. Förtroendeförskrivning kan ske av behörig personal inom kommunen enligt Handbok vid förskrivning av Diabeteshjälpmedel (Länk) samt Handbok vid förskrivning av Stomihjälpmedel. (Länk) Spolvätskor Spolvätskor för katetersättning och kateterspolning samt behandling som kräver steril produkt och där kranvatten inte bör eller får användas förskrivs på recept. VGR ansvarar för kostnaderna för de produkter som ingår i VGR:s Rutin för förskrivning av CE-märkta produkter. (Länk) Övriga medicintekniska produkter VGR tillhandahåller även andra medicintekniska produkter till patienter som har sin hälso- och sjukvård i hemmet. Medicintekniska produkter som ordineras av läkare är ett ansvar för VGR. Generellt gäller att den vårdgivare som förskriver produkten är kostnadsansvarig. För sårläkningsartiklar och kompressionsförband finns ett avtal där det framgår vilka produkter VGR respektive kommunen har kostnadsansvar för. (Länk) 3.12 Livsmedel för särskilda näringsändamål Barn under 16 år kan erhålla Livsmedel för särskilda näringsändamål enligt läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:13). VGR subventionerar livsmedel för särskilda näringsändamål till barn samt till personer från och med 16 år, enligt särskilt regelverk (HSS ). Kostnadsansvaret mellan VGR och kommunen regleras i tillämpningshänvisningen. (Länk) Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

22 Munhälsa - uppsökande och nödvändig tandvård VGR har, enligt tandvårdslagen (1985:125), ansvar för uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård till personer med vissa funktionshinder och med stort behov av vård och omsorg för att dessa personer ska ges större möjlighet till god munhälsa. Berörda personer ska årligen erbjudas avgiftsfri munhälsobedömning och individuell rådgivning. Målgrupper: - ersoner som har behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser enligt HSL och/eller SoL. - ersoner som omfattas av LSS. VGR och kommunen är enligt tandvårdsförordningen (1998:1338) skyldiga att samverka så att berörda personer identifieras och får tillgång till det särskilda tandvårdsstödet. Kommunen identifierar, utfärdar intyg och informerar berörda personer och deras närstående och VGR erbjuder undersökningar och behandlingar. En gemensam överenskommelse ska upprättas mellan parterna som reglerar samverkan, uppföljning samt utvärdering av målgruppens tillgång till nödvändig tandvård Vårdhygien Både kommunen och Västra Götalandsregionen har ansvar för att förebygga och förhindra smittspridning och infektioner i vård och omsorg. VGR:s vårdhygienenheter har i uppdrag att bistå kommunerna med vårdhygienisk experthjälp enligt VGR:s riktlinjer Omhändertagande av avlidna Det är läkarens ansvar att konstatera dödsfall. Efter överenskommelse kan sjuksköterska utföra undersökningen för att fastställa att döden har inträtt, förutsatt att dödsfallet är förväntat. Att ta hand om och stå för transport och förvaring av avlidna ingår i respektive huvudmans ansvarsområde. Transport till och från sjukhus för obduktion eller borttagande av implantat är VGR:s ansvar även om patienten ingår i kommunens hälso- och sjukvårds ansvar. (SOSFS 2005:10) Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar i samband med dödsfall regleras i föreskriften HSLF-FS 2015:15. (Länk) 3.16 Asylsökande Hälso- och sjukvård till asylsökande är VGR:s ansvar. För dessa personer har kommunen inget hälso- och sjukvårdsansvar, detta gäller även patienter med behov av sjukvård i boendet Tjänsteköp Lokala avtal om tjänsteköp kan ingås under förutsättning att båda parter är överens och att det på alla sätt uppfyller Hälso- och sjukvårdsavtalet i övrigt. I det lokala avtalet kommer parterna överens om formerna för tjänsteköp. I detta bör framgå vem som har mandat att besluta om tjänsteköp och på vilket sätt information och kommunikation sker parterna emellan. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

23 Avtalsvård 4.1 Tillämpningsanvisningar För praktisk tillämpning av detta hälso- och sjukvårdsavtal finns av parterna gemensamt framtagna tillämpningsanvisningar, med bland annat vägledande patientfall, som ska användas av alla vårdgivare inom VGR och kommuner i Västra Götaland. Tillämpningsanvisningarna fastställs och revideras av Ledning i samverkan, LiSA och utgår från den ansvarsfördelning som regleras i detta avtal. Syftet är att ge stöd och vägledning för jämlik och patientsäker vård samt att underlätta samarbetet mellan vårdgivarna. 4.2 Gemensam stödstruktur Den gemensamma stödstruktur som ska förvalta och utveckla intentionerna med det gemensamma Hälso- och sjukvårdsavtalet bygger på den vårdsamverkansstruktur som finns delregionalt samt regionalt i Västra Götaland. Den gemensamma samverkansstrukturen ska fokusera på förbättringsarbete utifrån systematiskt kvalitetsarbete. Varje huvudman ska ställa krav på sina vårdgivare att delta i den gemensamma samverkansstrukturen. Det politiska samrådsorganet, SRO, mellan kommunerna i Västra Götaland och VGR samordnar frågor rörande avtalet och kan vid väsentliga förändringar av förutsättningarna för avtalet, ta initiativ till en översyn. Gemensamma it-stöd En välfungerande informationsöverföring mellan individer och olika aktörer behövs för att information ska kunna överföras på ett säkert och effektivt sätt och samtidigt underlätta koordinering av insatser till den enskilde. Varje part har ansvar för att it-stöd är kända hos berörda verksamheter och att rutinerna följs. Gemensamma it-stöd ska följas upp och utvecklas för att stödja intentionerna i avtalet. 4.3 Avvikelser 4.4 Tvister Tvister mellan parterna om tolkning av avtalets innebörd ska i första hand lösas lokalt och i andra hand delregionalt, inom vårdsamverkan. Tvist av principiell karaktär kan lyftas till LiSA. atientens vård och omsorg ska alltid säkerställas oavsett om parterna är överens om ansvarsfördelning eller inte. arterna har gemensamt ansvar att omgående komma överens om tillfällig ansvarsfördelning, i väntan på långsiktig lösning. Den rekommendation som utfärdas kan innebära ansvarsjustering i efterhand från den dag gemensam ansvarsfördelning finns. Om tvist inte kan lösas inom 30 dagar på delregional nivå hänförs den direkt till LiSA som ska bereda frågan inom 30 dagar. Varje vårdgivare har rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud. Inom ramen för detta avtal sätts fokus på avvikelser gällande åtaganden enligt detta avtal och gemensamma rutiner. Respektive vårdsamverkansområde ansvarar för att gemensam rutin för avvikelsehantering finns framtagen. Rutinen ska beskriva ärendegång och tidsramar för återkoppling och åtgärder. Varje delregionalt vårdsamverkansområde ska regelbundet rapportera till LiSA. Rapporten ska redovisa de mest frekventa avvikelserna, och identifierade systembrister enligt anvisningar från LiSA. Rapporten ska även innehålla redovisade åtgärder lokalt/delregionalt samt förslag på åtgärder för hantering på regional nivå. Avvikelser då någon part inte uppfyller det som är överenskommet i detta avtal hanteras inom ramen för uppföljning av Hälso- och sjukvårdsavtalet. LOKALT DELREGIONALT REGIONALT Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

24 Uppföljning av Hälso- och sjukvårdsavtalet Detta avtal ska följas upp årligen. De delregionala vårdsamverkansgrupperna lämnar rapport enligt anvisningar från LiSA. Rapporten bör innehålla: - Följsamhet till avtalet fokus på uppföljningsområden enligt anvisningar. - Uppföljning av ramavtal om läkarmedverkan. - Uppföljning av länsöverenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. - Uppföljning av rutinen för samordnad vård- och omsorgsplanering, SVL. - Övriga gemensamma rutiner enligt anvisning. 5 Gemensamma utvecklingsområden Den demografiska, medicinska och tekniska utvecklingen innebär att en ökande andel av sjukvårdsinsatserna kommer att utföras i hemmet. Sjukvårdshuvudmännen har en gemensam utmaning i att säkra kvaliteten för den enskilde och skapa förutsättningar för nya gemensamma vårdformer. Utvecklingsåtaganden Gemensamma mobila vårdformer. Förebyggande insatser för riskgrupper. Förändrad vårdlogik från reaktivt till proaktivt arbete. Utvecklingsarbete kring de mest sjuka äldre. Samverkan kring patienter med specialiserad och avancerad vård i hemmet. Utarbeta ny överenskommelse utifrån kommande lagförslag Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård. Gemensamma strategiska beslut om e-hälsa, it-stöd och informationsförsörjning. - It-stöd ska kunna omhänderta överföring av medicinsk information, information om rehabilitering och omsorg, aktuella läkemedelsordinationer samt avvikelserapporter i samverkansfrågor. - Individens perspektiv och behov är i centrum för utveckling av nya digitala lösningar. Gemensamma utmaningar: Utarbeta gemensam strategi för kompetensförsörjning och kompetensutveckling för Västra Götaland. Säkra kompetens till områden med stora avstånd till tätorter. Anordna gemensamma utbildningar och kurser inom områden som avtalet reglerar. Ta fram länsgemensamma riktlinjer utifrån nationella riktlinjer och vårdprogram för de gemensamma patientgrupperna. Resurser - Utforma ersättningsmodeller och patientavgifter så att intentionerna i avtalet stödjs. - Skapa mervärde för patienter genom att använda de gemensamma resurserna effektivt. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

25 Avtalets 50 parter Ale kommun Alingsås kommun Bengtsfors kommun Bollebygd kommun Borås Stad Dals-Eds kommun Essunga kommun Falköpings kommun Färgelanda kommun Grästorps kommun Gullspångs kommun Göteborgs Stad Götene kommun Herrljunga kommun Hjo kommun Härryda kommun Karlsborgs kommun Kungälvs kommun Lerums kommun Lidköpings kommun Lilla Edets kommun Lysekils kommun Mariestads kommun Marks kommun Melleruds kommun Munkedals kommun Mölndals stad Orust kommun artille kommun Skara kommun Skövde kommun Svenljunga kommun Strömstads kommun Sotenäs kommun Stenungsunds kommun Tanums kommun Tibro kommun Tidaholms kommun Tjörns kommun Tranemo kommun Trollhättans stad Töreboda kommun Uddevalla kommun Ulricehamns kommun Vara kommun Vårgårda kommun Vänersborgs kommun Åmåls kommun Öckerö kommun Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

26 Grafisk formgivning: Anna Karlsson, kommunikatör, Västra Götalandsregionen och VästKom

27 Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk Gäller från och med den 1 april 2017 Överenskommelsen är ett underavtal till Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland.

28 2 Innehåll 1 Allmänt om överenskommelsen s Bakgrund s Syfte s arter s Giltighetstid s Målgrupper s.3 2 Utgångspunkter s Individens behov i centrum s Brukarinflytande s Lagstiftning s Nationella riktlinjer ger s.4 rekommendationer om insatser 3 Ansvarsområden s ersoner med psykisk s.5 funktionsnedsättning 3.2 ersoner med missbruk av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel s ersoner med samsjuklighet s Barn och ungdomar med s.7 sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik 3.5 Ansvar vid placering utanför hemmet s ersoner i psykiatrisk tvångsvård s Samordnad individuell plan, SI, s.9 verktyg för att verkställa ansvarsfördelningen 4 Genomförande s Tillämpning s Avvikelser s Tvister s Uppföljning s.10 5 Gemensamma s.11 utvecklingsområden 1 Allmänt om överenskommelsen 1.1 Bakgrund Överenskommelsen om samarbete mellan Västra Götalandsregionen, VGR, och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk är ett underavtal till Hälso- och sjukvårdsavtalet (Länk) och ersätter tidigare överenskommelse för personer med psykisk funktionsnedsättning. Överenskommelsen ska stärka samverkan mellan kommun och VGR för att bättre tillgodose behovet av vård, stöd och behandling för målgrupperna. Den behandlar även hur uppföljning och utvärdering ska bedrivas samt hur tvister ska lösas. Framtagandet av överenskommelsen har skett som en delprocess i hälso- och sjukvårdsavtalsprocessen och representanter för anhörig- och brukarföreneningar har deltagit i den partssammansatta arbetsgruppen. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

29 Syfte Syftet är att personer inom målgrupperna ska ges möjlighet till återhämtning och delaktighet i samhällslivet på samma villkor som andra. Vård, stöd och insatser ska bidra till att individen behåller och/eller förbättrar sin hälsa samt sina funktioner inom livsområden som boende, sysselsättning och mellanmänskliga relationer. Den enskilde ska få vård, stöd och insatser som är samordnade mellan kommunens och Västra Götalandsregionens verksamheter och upplevs som en välfungerande helhet. Individen ska inte hamna mellan huvudmännens olika ansvarsområden och därför inte få den hjälp som hen behöver. 1.3 arter arter i denna överenskommelse är var och en av kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen, vilka fortsättningsvis benämns som parterna. Avtalet gäller under förutsättning att beslut tas av kommunfullmäktige respektive regionfullmäktige. Om kommunen eller VGR tecknar avtal med någon annan och överlåter uppgifter de har ansvar för, ska denna överenskommelse tillämpas. Respektive huvudman ansvarar för att verkställa sitt åtagande inom den egna organisationen. 1.4 Giltighetstid Överenskommelsen gäller från och med Senast tolv månader innan avtalstiden löper ut har part möjlighet att säga upp avtalet. Om ingen part skriftligen sagt upp avtalet förlängs det med två år i taget med tolv månaders uppsägningstid. Överenskommelsen är ett underavtal till Hälso- sjukvårdsavtalet i Västra Götaland (Länk) vilket innebär att överenskommelsens giltighet är beroende av ett gällande huvudavtal. 1.5 Målgrupper Målgrupperna för överenskommelsen är personer i alla åldrar med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk som har behov av insatser från både kommunen och VGR:s hälso- och sjukvård. Överenskommelsen omfattar även personer med samsjuklighet, barn och ungdomar med sammansatt psykisk/ psykiatrisk och social problematik, personer placerade på HVB-hem samt i psykiatrisk tvångsvård. 2 Utgångspunkter 2.1 Individens behov i centrum Vården och stödinsatserna ska planeras och utvärderas tillsammans med den enskilde och med respekt och lyhördhet för de erfarenheter och önskemål som den enskilde och/eller dennes närstående eller företrädare har. Det är viktigt att utgå från individens egen målsättning för insatserna. Verksamheterna ska underlätta för den enskilde och/eller närstående att vara delaktig och fatta beslut som rör den egna personen. I huvudmännens samverkan är det av särskild vikt att beakta barnens bästa. Verksamheterna inom kommunen och VGR har ett gemensamt ansvar att ha rutiner och arbetssätt så att vård och insatser harmonierar med varandra. Den enskildes intressen får aldrig åsidosättas på grund av att huvudmän har olika syn på verksamhets- och kostnadsansvar. Även om kostnadsansvaret är oklart ska individens behov av utredning eller behandling fullföljas utan dröjsmål. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

30 Brukarinflytande En utgångspunkt i samverkan mellan huvudmännen är att öka enskildas och brukarorganisationers medverkan för att utveckla vård- och stödinsatser. ersoner med egna erfarenheter av psykisk sjukdom/missbruk är en viktig källa till kunskap. Det är angeläget att deras erfarenheter och önskemål tas tillvara. Brukare och brukarföreträdare ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande när frågor kring samverkan enligt denna överenskommelse planeras och följs upp både på lokal, delregional och regional nivå. 2.3 Lagstiftning Överenskommelsen bygger på en lagstiftad skyldighet om samarbete kring två målgrupper och en generell skyldighet att samverka på individnivå. Samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Sedan den 1 januari 2010 är landsting/region och kommun genom likalydande bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen, HSL (8 a ) och i Socialtjänstlagen, SoL (5 kap 8 a ) skyldiga att ha överenskommelser om samarbetet när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. Samarbete kring personer med missbruk Sedan den 1 juli 2013 är landsting och kommun genom likalydande bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen, HSL (8 b ) och i socialtjänstlagen, SoL (5 kap 9 a ) skyldiga att ha överenskommelser gällande samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. Samordnad Individuell plan, SI Den 1 januari 2010 infördes en lagstadgad skyldighet i både HSL (3 f ) och SoL (2 kap. 7 ) som innebär att huvudmännen tillsammans ska upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser från båda huvudmännen. lanen ska upprättas om kommunen eller VGR bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Initiativ till SI kan även tas av den enskilde eller närstående. I Västra Götaland har VGR och kommunerna genom VästKom fastställt gemensamma riktlinjer för samordnad individuell plan, SI. 2.4 Nationella riktlinjer ger rekommendationer om insatser Socialstyrelsen anger, i vissa fall, genom nationella riktlinjer vilka insatser som huvudmännen i första hand ska genomföra för personer som omfattas av överenskommelsen. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende är viktiga exempel på detta. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

31 Ansvarsområden Kommunen ska främja invånarnas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet. Kommunen ska erbjuda stöd till meningsfull sysselsättning, försörjning, bostad och utbildning. Kommunen erbjuder också insatser enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet. Västra Götalandsregionen ska medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador genom att erbjuda hälso- och sjukvårdsinsatser i så väl öppen som sluten vård. Hälso- och sjukvården ges av primärvården, habiliteringen, tandvården och den somatiska och psykiatriska specialistvården. 3.1 ersoner med psykisk funktionsnedsättning Målgruppen består av personer oavsett ålder med psykisk funktionsnedsättning som upplever väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Dessa svårigheter kan bestå av funktionshinder, det vill säga begränsningar som uppstår i relation mellan en person med en funktionsnedsättning och brister i omgivningen, eller vara direkt effekt av funktionsnedsättningen. Svårigheterna ska ha funnits, eller kan antas komma att bestå, under en längre tid. Viktiga delar i kommunens ansvar för målgruppen är att: Bedriva uppsökande arbete och upplysa om kommunens verksamheter. Initiera och påtala de behov av stöd från samhället som identifierats för personen i den uppsökande verksamheten. Utreda och utfärda biståndsbesut på grund av psykisk funktionsnedsättning: - Utredning och bistånd/insats enligt SoL och LSS. - Utredning, ansökan om och verkställighet av vård enligt LVU. - Utreda, ansöka om och verkställa vård enligt LVM. Tillhandahålla boende och stöd i hemmet så att personen får möjlighet att bo på ett sätt som är anpassat efter hens behov. Erbjuda meningsfull sysselsättning och/eller stöd till att arbeta eller studera. Tillhandahålla elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser utifrån elevens skolsituation. Erbjuda stöd till anhöriga och närstående. Erbjuda hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet. Viktiga delar i Västra Götalandsregionens ansvar för målgruppen är att: Erbjuda hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet. Arbeta för tidig upptäckt och med tidiga insatser. Särskilt beakta barns rätt till information, råd och stöd. Motverka somatisk ohälsa, skada och förtida död och även uppmärksamma behovet av tandvård. Uppmärksamma och behandla självskadebeteende. Arbeta med suicidprevention. Erbjuda stöd till anhöriga och närstående. För personer som vistas i hem för vård och boende, HVB, eller hem för viss annan heldygnsvård erbjuda samtliga hälso- och sjukvårdsinsatser hen är i behov av. Bistå med intyg/bedömning av individens funktion, behov och förutsättningar. Ge handledning och kunskapsöverföring till kommunens personal i patientrelaterade ärenden. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

32 ersoner med missbruk av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel Målgruppen omfattar personer oavsett ålder med missbruk av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Missbruk innebär att bruket av drogen påverkar individen eller hens omgivning negativt. Missbruket går ut över individens sociala liv, såsom hem, familj, arbete och skola, men leder också till ökad risk för fysisk skada. I fråga om narkotika räknas ofta en användare som missbrukare oberoende av mängd, eftersom narkotikainnehav/bruk är kriminaliserat. Viktiga delar i kommunens ansvar för målgruppen är att: Bedriva uppsökande arbete och upplysa om kommunens insatser och verksamheter. Initiera och påtala de behov av stöd som identifierats för personen i den uppsökande verksamheten. Göra utredning av behov och bedömning av insatser, stöd och behandling för missbruks- och beroendeproblem: - Utredning och bistånd/insats enligt SoL. - Utredning, ansökan om och verkställighet av vård enligt LVU. - Utredning, ansökan om och verkställighet av vård enligt LVM. Erbjuda stöd till boende och sysselsättning. Arbeta med återfallsprevention. Ge motiverande och familjeorienterade insatser. Särskilt beakta insatser till ungdomar med missbruk. Tillhandahålla elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser utifrån elevens skolsituation. Ge stöd till barn som har en förälder eller annan närstående med missbruks- och beroendeproblem. Erbjuda stöd till anhöriga och närstående. Medverka vid läkemedelsassisterad behandling vid opiatmissbruk. Erbjuda hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet. Viktiga delar i Västra Götalandsregionens ansvar för målgruppen är att: Arbeta för tidig upptäckt och med tidiga insatser. Särskilt beakta insatser till ungdomar med missbruk. Ge tvärprofessionella behandlingsinsatser som. inkluderar psykologiska behandlingsmetoder. Identifiera samsjuklighet och säkerställa att behandling av missbruk och samtidig psykisk sjukdom sker parallellt och integrerat. Erbjuda stöd till anhöriga och närstående. Särskilt beakta barns rätt till information, råd och stöd. Motverka somatisk ohälsa, skada och förtida död samt bedriva smittskyddsarbete och tandvård. För personer som vistas i hem för vård och boende, HVB, eller hem för viss annan heldygnsvård erbjuda samtliga hälso- och sjukvårdsinsatser hen är i behov av. Bistå med intyg/bedömning av individens funktion, behov och förutsättningar. Fullfölja anmälningsskyldighet enligt gällande lagar. Erbjuda hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet. Ge handledning och kunskapsöverföring till kommunens personal i patientrelaterade ärenden. Initiera samverkan kring tillnyktring. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

33 ersoner med samsjuklighet Samsjuklighet innebär att man har två eller flera sjukdomar, psykiska och/ eller somatiska samtidigt. Samsjuklighet fördröjer och försvårar många gånger behandling och återhämtning. Samsjuklighet är ofta vanligt vid psykisk sjukdom och vid missbruksproblem. ersoner med samsjuklighet löper en större risk för allvarliga skador, sjukdomar och förtida död. Både kommunen och VGR har ett ansvar för att tidigt identifiera samsjuklighet och att särskilt uppmärksamma denna problematik hos ungdomar. Båda huvudmännen ska säkerställa att behandling av missbruk och samtidig psykisk sjukdom sker parallellt och integrerat. Samsjuklighet får aldrig vara ett skäl till att inte ge vård eller att vård och behandling försenas. Uthållighet och kontinuitet ska prägla vården och insatserna. 3.4 Barn och ungdomar med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik (Västbus) Målgruppen är barn och ungdomar med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik som behöver tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter. Den sammansatta problematiken innebär att barnet/ ungdomen har svårigheter inom flera livsområden som exempelvis skola, hemmiljö och socialt samspel. Denna överenskommelsen ska stärka samverkan mellan parterna för att målgruppens behov av vård, stöd och behandling ska tillgodoses. Länets kommuner och VGR har antagit gemensamma riktlinjer och rutiner för samverkan kring barn och ungdomar med sammansatt psykisk/ psykiatrisk och social problematik, Västbus. Riktlinjerna omfattar kommunernas socialtjänst och skola och VGR:s primärvård, barn- och ungdomshabilitering och barn- och ungdomspsykiatri. (Länk) Hantering av avvikelser och tvister ska ske i enlighet med punkterna 4.2 och Ansvar vid placering utanför hemmet av personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk (Hem för vård och boende, familjehem och hem för viss annan heldygnsvård) Hem för vård och boende, HVBhem, är en verksamhet som bedriver behandling, omvårdnad och stöd till barn, ungdomar, vuxna eller familjer med någon form av behov inom socialtjänstens ansvarsområde. Hem för viss annan heldygnsvård är ett tillfälligt boende som ger möjlighet till avlastning för anhöriga eller rehabilitering för individen. Båda huvudmännen ska sträva efter att minska behovet av placeringar genom att själva tillhandahålla individanpassade vård- och stödinsatser. Innan frågan om placering aktualiseras ska huvudmännen ha kommit fram till att resurser i närmiljön är uttömda och att den enskildes behov inte kan tillgodoses på annat sätt än genom placering. Om en placering bedöms nödvändig ska en placering inom det egna länet i första hand väljas. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

34 8 Ansvar Varje huvudman ansvarar för bedömning, utredning, insatser och uppföljning utifrån sitt uppdrag. Kommunen ansvarar för sociala insatser enligt SoL, LSS, LVU och LVM samt skolgång enligt skollagen. VGR ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser. Båda huvudmännen har rätt att själva utföra insatserna eller träffa avtal med annan part som har kompetens att utföra uppdraget. Socialtjänsten har det yttersta samordningsansvaret för placeringen i sin helhet. Vid placering av barn är barnens hälsa och skolgång de enskilt viktigaste faktorerna att ta hänsyn till. Gemensam planering Inför en placering där båda huvudmännen är delaktiga, ska en samordnad individuell plan eller motsvarande upprättas där ansvarsfördelningen tydliggörs. Vid placering ska särskilt beskrivas: - målsättning med placeringen. - individens önskemål. - respektive huvudmans och parts ansvar för de vård- och stödinsatser som ska utföras. - om huvudmännen själva utför insatsen eller om de utförs av annan part. - hur skola/sysselsättning tillgodoses Överenskommelse om kostnadsansvar Huvudregeln är att varje huvudman ansvarar för de kostnader som kan knytas till var och ens ansvar för vård, stöd och insatser, oavsett om insatserna utförs av huvudmannen eller om avtal med annan part upprättats. Varje placering ska föregås av en överenskommelse om kostnadsansvar mellan huvudmännen, oavsett vilken huvudman som gör placeringen. I den skriftliga kostnadsfördelningen ska det framgå: - respektive huvudmans och parts ansvar för de vård- och stödinsatser som ska utföras. - hur hälso- och sjukvårdsinsatser ska tillgodoses. - fördelning av kostnader i kronor eller procent. I de fall HVB tillhandahåller både socialtjänstinsatser och hälso- och sjukvårdsinsatser och fördelningen mellan dessa är oklar kan huvudmännen dela på kostnaden utifrån en schablon där VGR betalar en tredjedel och kommunen två tredjedelar av placeringskostnaden, om inget annat är överenskommet. I takt med att den enskildes behov förändras ska parterna bedöma om och hur kostnadsfördelningen ska justeras. Då placering sker akut bör kostnadsfördelningen vara klarlagd senast 30 dagar efter placeringen. Kostnaden för akutplaceringen ligger kvar på placerande huvudman till dess att ansvars- och kostnadsfördelning fastställts. Uppföljning Uppföljning av den enskildes placering ska ske gemensamt och regelbundet av huvudmännens berörda verksamheter. Inför avslut av placering ska gemensam planering för vidare insatser göras. 3.6 ersoner i psykiatrisk tvångsvård En person som lider av allvarlig psykisk störning, som utgör en fara för sig själv eller sin omgivning, och som inte frivilligt samtycker till vård, kan tvingas till vård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, LT. En person med allvarlig psykisk störning som begått brott kan som påföljd dömas till rättspsykiatrisk vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV. En person som är häktad eller fängslad och som får en psykisk störning, kan också överföras till rättspsykiatrisk vård. Viktiga delar i kommunens ansvar för målgruppen är: Att medverka vid samordnad vårdplanering inför utskrivning från slutenvård och vid upprättande av SI. Insatser enligt SoL och LSS vid permission från slutenvård. Insatser enligt SoL och LSS vid öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk tvångsvård. Hälso- och sjukvårdsinsatser enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet, med undantag av tvångsåtgärder. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

35 9 Viktiga delar i Västra Götalandregionens ansvar för målgruppen är att: Erbjuda behandling i slutenvård enligt LT och LRV. Besluta om permission från sluten tvångsvård. Ansöka till allmän förvaltningsdomstol om övergång till öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk tvångsvård. Genomföra samordnad vård- och omsorgsplanering, SVL, vid utskrivning från slutenvård i samråd med kommunen. Erbjuda behandlings- och rehabiliteringsinsatser i öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk tvångsvård. I samråd med kommunen föreslå förvaltningsdomstolen placering i boende. Vid placering gäller den under punkt 3.5 beskrivna ansvarsfördelningen. Upprätta en SI vid utskrivning från öppen tvångsvård till frivillig öppenvård om behov finns av insatser från båda huvudmännen. Betalningsansvarslagen är tillämplig även vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. En förutsättning är att patienten bedöms vara utskrivningsklar av ansvarig läkare samt att förvaltningsrätt fattat beslut om öppen tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård. En patient är utskrivningsklar när behandlande läkare bedömer att behandling i slutenvård inte längre behövs. Kommunens betalningsansvar inträder om personen inte får de insatser som hen har behov av enligt SoL/LSS och därför blir kvar i slutenvård enligt HSL (frivillig vård). 3.7 Vårdplaneringen - verktyg för att verkställa ansvarsfördelningen Samordnad individuell plan, SI En samordnad individuell plan, SI, upprättas för personer som behöver insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård om någon av parterna bedömer att det behövs för att den enskildes behov ska tillgodoses. Den enskilde måste då ge sitt samtycke till SI. Initiativ till SI kan tas av den enskilde, närstående eller av personal inom parternas verksamheter. lanen ska innehålla: 1. Insatser den enskilde behöver. 2. Huvudmännens ansvar. 3. Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen och landstinget. 4. Vem av huvudmännen som har det övergripande ansvaret för planen. Upprättande och uppföljning av SI ska ske enligt de riktlinjer som antagits av Västra Götalandsregionen och Västkom. (Länk) Samordnad vård- och omsorgsplanering, SVL Vid utskrivning från sjukhus ska den länsgemensamma rutinen SVL tilllämpas och vårdgivarna ska använda det gemensamma it-stödet för detta. (Länk) Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

36 Genomförande 4.1 Tillämpning Överenskommelsen ska verkställas på lokal nivå, nära brukaren. Detta förutsätter en organiserad delregional och lokal samverkan mellan huvudmännen så att överenskommelsen kan tillämpas lokalt. Vid framtagande av lokala tillämpningar ska brukar- och anhörigföreningarna ges möjlighet att delta. I den lokala samverkan ska också det gemensamma förebyggande arbetet beaktas. 4.2 Avvikelser Avvikelsehantering enligt de principer som anges i Hälso- och sjukvårdsavtalet. Detta innebär att: Varje vårdgivare har rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud. Här avses avvikelser från åtaganden enligt denna överenskommelse och gemensamma rutiner. Respektive vårdsamverkansområde ansvarar för att gemensam rutin för avvikelsehantering finns framtagen. Rutinen ska beskriva ärendegång och tidsramar för återkoppling och åtgärder. Från respektive delregionalt vårdsamverkansområde ska en rapport redovisas regelbundet till Ledning i samverkan, LiSA. Rapporten ska redovisa de mest frekventa avvikelserna, och identifierade systembrister enligt anvisningar från LiSA. Rapporten ska även innehålla redovisade åtgärder lokalt/delregionalt samt förslag på åtgärder för hantering på regional nivå. Avvikelser då någon part inte uppfyller det som är överenskommet i denna överenskommelse hanteras inom ramen för uppföljning av Hälsooch sjukvårdsavtalet. 4.3 Tvister Tvister ska hanteras enligt de principer som anges i Hälso- och sjukvårdsavtalet. Detta innebär att: Tvister mellan parterna om tolkning av överenskommelsens innebörd ska i första hand lösas lokalt och i andra hand delregionalt, inom vårdsamverkan. Om en tvist inte kan lösas inom delregional vårdsamverkan kan den lyftas den till LiSA som utfärdar rekommendation om hantering av ärendet. atientens vård och omsorg ska alltid säkerställas oavsett om parterna är överens om ansvarsfördelning eller inte. arterna har gemensamt ansvar att omgående komma överens om tillfällig ansvarsfördelning, via SI, i väntan på lösning. Den rekommendation som utfärdas kan innebära ansvarsjustering i efterhand från den dag gemensam ansvarsfördelning finns. Om tvist inte kan lösas inom 30 dagar på delregional nivå hänförs den direkt till LiSA som ska bereda frågan inom 30 dagar. 4.4 Uppföljning Uppföljning av överenskommelsen ska ske enligt de principer som anges i Hälso- och sjukvårdsavtalet. Detta innebär att den följs upp årligen enligt anvisningar av LiSA. Tillgänglighet, samordning och kvalitet i insatser ska bland annat vara i fokus. Uppföljning placeringar HVB-hem Gemensam uppföljning av förslaget om tillämpning vid placering HVBhem, (volymer, motiv samt vård och behandlingsinnehåll). Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

37 Gemensamma utvecklingsområden Huvudmännen har identifierat några viktiga utvecklingsområden att samverka kring för att säkra kvaliteten för den enskilde och skapa förutsättningar för en sammanhållen vård och omsorg. Länsgemensam handlingsplan psykisk hälsa Genom årliga överenskommelser mellan regeringen och SKL ges huvudmännen stöd i arbetet med att erbjuda befolkningen individanpassade och effektiva insatser av god kvalitet inom området psykisk hälsa. Inom ramen för detta tas en länsgemensam handlingsplan för psykisk hälsa fram för att stärka förutsättningarna för ett långsiktigt arbete som bygger på ett gemensamt ansvarstagande mellan parterna. Syftet är att tillsammans utveckla insatser inom området psykisk hälsa, och också för personer som denna länsöverenskommelse omfattar. Integrerade mottagningar I de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende bedömer socialstyrelsen att det krävs en utökad samverkan mellan kommuner och landsting för att kunna införa riktlinjerna och för att kunna erbjuda ett bredare utbud av insatser samt en integrerad vård och behandling. Utifrån patientens perspektiv ska vården vara lättillgänglig, effektiv och säker med god kvalitet. Integrerade mottagningar underlättar en smidig och integrerad vård och behandling. Integrerade arbetssätt ersoner med komplex problematik och omfattande vårdbehov behöver ofta samordnade insatser. Case management, vård- och stödsamordning och ACT är exempel på integrerade arbetssätt. Insatser för ungdomar med missbruk Missbruk bland barn, ungdomar och unga vuxna är ofta komplext och samsjuklighet är vanligt. En avgörande framgångsfaktor för denna målgrupp är att huvudmännens insatser samordnas och att behandlingsutbudet utvecklas. Utvecklingsarbetet bör omfatta samtliga delar av vården samt hur denna organiseras. Samverkan kring berusade och drogpåverkade personer Det finns behov av att utveckla samverkan på organisations- och individnivå kring personer med missbruk, för att tidigt fånga upp, lösa vårdbehov i samband med tillnyktring och om möjligt i en samordnad individuell plan ge fortsatt stöd och behandling från primärvård, specialistvård och socialtjänst. Samverkan kan utvecklas tillsammans med polismyndigheten, för omhändertagande av berusade och drogpåverkade personer. Samverkan kring upphandling av HVB-platser Huvudmännen bör utreda förutsättningarna för att utveckla ett samarbete i upphandlingsförfarandet av HVB-platser. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

38 Bilaga 1 Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götalands län I denna bilaga beskrivs termer och begrepp som används i Hälso- och sjukvårdsavtalet för att klargöra innebörden samt förtydliga hälso- och sjukvårdsansvaret i detta avtal. 1.6 Termer och begrepp 1. Dagverksamhet enligt SoL Bistånd i form av sysselsättning, gemenskap, behandling eller rehabilitering utanför den egna bostaden, som drivs av kommunen exempelvis för äldre, psykiskt funktionshindrade eller missbrukare och där insatsen ges med stöd av 4 kap 1 SoL. Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar under vistelsetiden som framgår av 18 HSL. 2. Daglig verksamhet enligt LSS Insats enligt LSS i form av sysselsättning för personer med funktionsnedsättning som är i yrkesverksamålder, saknar förvärvsarbete och inte är under utbildning. Kommunen har hälsooch sjukvårdsansvar under vistelsetiden som framgår av 18 HSL. (Enligt SKL M ) 3. Fysioterapeut/sjukgymnast I avtalet används benämningen fysioterapeut även då sjukgymnast avses. 4. Habilitering Insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. 5. Hemsjukvård Hälso- och sjukvård när den ges i patients bostad eller motsvarande och som är sammanhängande över tiden. 6. Hälso- och sjukvård Enligt HSL definieras hälso- och sjukvård som åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda, och behandla sjukdomar och skador. 7. Rehabilitering Insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. 8. Samrådsorganet, SRO Det politiska samrådsorganet, SRO, är en samrådsgrupp som avhandlar och rekommenderar huvudmännen att fatta beslut i frågor som rör samtliga 49 kommuner och Västra Götalandsregionen. SRO består av politiker från Västra Götalandsregionen och kommunerna. 9. Särskilda boendeformer och bostäder med särskild service enligt SoL och LSS där kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar som framgår av 18 HSL: a. Särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre som avses i 5 kap 5 2 st. SoL. b. Bostäder med särskild service för fysiskt och psykiskt funktionshindrade enligt 5 kap 7 3 st. SoL där insatsen ges med stöd av 4 kap 1 SoL. c. Bostäder med särskild service för LSS personkrets enligt 5 kap 7 3 st. SoL där insatsen ges med stöd av 9 8. eller 9 9. LSS. d. Korttidsvistelse där insatsen ges med stöd av 4 kap 1 SoL, där kommunen driver verksamhet med egen personal. De enheter där personer tillfälligt vistas/bor för exempelvis rehabilitering, växelvård eller avlastning är när det gäller hälso- och sjukvårdsansvaret att jämställa med särskilt boende. 10. Särskilda boendeformer och bostäder med särskild service enligt SoL och LSS där kommunen inte har hälso- och sjukvårdsansvar. a. Hem för vård eller boende, HVB (6 kap resp. 7 kap1 1st 1. SoL) är inte en sådan särskild boendeform som avses i 18 HSL. Kommunen har inte hälso- och sjukvårdsansvaret för den som vistas där. b. Korttidsvistelse där insatsen ges med stöd av 4 kap 1 SoL, där kommunen köper platser från enskild verksamhet som har tillstånd enligt 7 kap 1 1 st 3 SoL (hem för viss annan heldygnsvård). Kommunen har inte hälso- och sjukvårdsansvaret för den som vistas där. c. Korttidsvistelse för LSS personkrets där insatsen ges med stöd av 9 6. LSS. Kommunen har inte hälso- och sjukvårdsansvar enligt 18 HSL för dessa verksamheter. Detta gäller oavsett om korttidshemmet drivs av kommun eller enskild. (Enligt SKL M ) 11. Ledning i samverkan, LiSA LiSA är den länsövergipande ledningsstrukturen för vårdsamverkan i Västra Götaland. I gruppen sitter direktörer och chefer som företräder de 49 kommunerna och Västra Götalandsregionen. 12. VästKom Västsvenska kommunalförbundens samorganisation är en politiskt styrd organisation som arbetar på uppdrag av de fyra kommunalförbunden i Västra Götalands län. VästKom företräder och samordnar kommunernas intressen på regional nivå samt tillsammans med kommunalförbunden. 13. Västra Götalandsregionen, VGR I hälso- och sjukvårdsavtalet avses VGR som hälso- och sjukvårdshuvudman och som avtalspart gentemot kommunen. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

39 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll ON 40 ON 2016/45 Ändringar i högkostnadsskyddet för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen I socialtjänstlagen finns en bestämmelse, 8 kap. 5, om ett högkostnadsskydd, (maxtaxa), för hemtjänst, dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård. Alla avgifter räknas ihop och det sammanlagda beloppet jämförs med högkostnadsskyddet. Om detta belopp är högre än högkostnadsskyddet är kommunen skyldig att jämka summan ner till nivån för högkostnadsskyddet eller avgiftsutrymmet. Högkostnadsskyddet utgår ifrån prisbasbeloppet och justeras vanligen en gång per år, i takt med att prisbasbeloppet ändras. I meddelandeblad nr 5/2016 april 2016 från Socialstyrelsen ges kommunerna möjlighet att ändra högkostnadsskyddet från och med 1 juli Socialstyrelsen utgår från proposition 2015/16:1 budgetpropositionen för 2016 och utgiftsområde 25. Ändringen i socialtjänstlagen blir, den enskildes avgifter för hemtjänst och dagverksamhet, tillsammans med vårdavgifter för viss långvård, ska ändras från högst en tolftedel av 0.48 % av prisbasbeloppet till högst en tolftedel av 0,5392 % av prisbasbeloppet. Samtidigt som detta sker minskar staten sina anslag till kommunerna i systemet för kommunalekonomisk utjämning med en summa som beräknas motsvara de ökande intäkterna. Nuvarande lagstiftning innebär att det är fritt för kommunerna att ta ut en avgift som är maximerad till 1772 kr per månad, enligt 2016 års prisbasbelopp. Den nya lagen innebär att det är fritt för kommunerna att ta ut alternativt avstå från en högre avgift upp till 1991 kr per månad. Sotenäs kommun tillämpar i dagsläget en max avgift, 1772 kr per månad, denna avgift tillämpas för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård Beslutsunderlag Enhetschefens tjänsteutlåtande \\ks.internt\dfs\begränsadesotenäs\omf ON_R_KA\ONROT\ON\16\on doc Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 9(19)

40 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll Forts ON 40 ON 2016/45 Omsorgsnämndens beslut Omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta om att höja högkostnadsskyddet enligt socialstyrelsens rekommendation och i enlighet med den lagändring som genomförts i socialtjänstlagen, 8 kap 5. Avgiften för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, dagverksamhet samt kommunal hälso- och sjukvård får från och med 1 januari 2017 uppgå till högst en tolftedel av gånger prisbasbeloppet. Detta motsvarar 1991 kr i per månad för Skickas till Avgiftshandläggare Systemadministratör Enhetschef Kommunfullmäktige \\ks.internt\dfs\begränsadesotenäs\omf ON_R_KA\ONROT\ON\16\on doc Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 10(19)

41 Omsorgsförvaltningen Enhetschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2016/XX Sida 1(3) Ändringar i högkostnadsskyddet för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen Beskrivning av ärendet I socialtjänstlagen finns en bestämmelse, 8 kap. 5, om ett högkostnadsskydd, (maxtaxa), för hemtjänst, dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård. Alla avgifter räknas ihop och det sammanlagda beloppet jämförs med högkostnadsskyddet. Om detta belopp är högre än högkostnadsskyddet är kommunen skyldig att jämka summan ner till nivån för högkostnadsskyddet eller avgiftsutrymmet. Högkostnadsskyddet utgår ifrån prisbasbeloppet och justeras vanligen en gång per år, i takt med att prisbasbeloppet ändras. I meddelandeblad nr 5/2016 april 2016 från Socialstyrelsen ges kommunerna möjlighet att ändra högkostnadsskyddet från och med 1 juli Socialstyrelsen utgår från proposition 2015/16:1 budgetpropositionen för 2016 och utgiftsområde 25. Ändringen i socialtjänstlagen blir, den enskildes avgifter för hemtjänst och dagverksamhet, tillsammans med vårdavgifter för viss långvård, ska ändras från högst en tolftedel av 0.48 % av prisbasbeloppet till högst en tolftedel av 0,5392 % av prisbasbeloppet. Samtidigt som detta sker minskar staten sina anslag till kommunerna i systemet för kommunalekonomisk utjämning med en summa som beräknas motsvara de ökande intäkterna. Nuvarande lagstiftning innebär att det är fritt för kommunerna att ta ut en avgift som är maximerad till 1772 kr per månad, enligt 2016 års prisbasbelopp. Den nya lagen innebär att det är fritt för kommunerna att ta ut alternativt avstå från en högre avgift upp till 1991 kr per månad. Sotenäs kommun tillämpar i dagsläget en max avgift, 1772 kr per månad, denna avgift tillämpas för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård Konsekvensbeskrivning av ärendet Avgiften kommer att höjas för de personer som idag betalar ett maxbelopp i avgift för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, dagverksamhet eller kommunal hälso- och sjukvård. Ekonomi Omsorgsförvaltningen ökar intäkterna med ca kr per månad. Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

42 Omsorgsförvaltningen Enhetschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2016/XX Sida 2(3) Regelverk Budgetproposition 2016 Socialtjänstlagen Meddelandeblad nr 5/2016, Socialstyrelsen Slutsats Socialstyrelsen möjliggör för omsorgsförvaltningen att höja högkostnadsskyddet från och med 1 juli En höjning medför merarbete både med information och genomförande till enskilda, därför föreslås att höjningen av högkostnadsskyddet görs från och med 1 september Förvaltningens förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar att höja högkostnadsskyddet enligt socialstyrelsens rekommendation och i enlighet med den lagändring som genomförts i socialtjänstlagen, 8 kap 5. Avgiften för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, dagverksamhet samt kommunal hälso- och sjukvård får från och med 1 september 2016 uppgå till högst en tolftedel av gånger prisbasbeloppet. Detta motsvarar 1991 kr i per månad för Bilaga/Bilagor Meddelandeblad Nr 5/2016, april 2016 Skickas till Avgiftshandläggare Systemadministratör Enhetschef Mariann Lundin Enhetschef Nina Roos Förvaltningschef Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

43 Omsorgsförvaltningen Enhetschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2016/XX Sida 3(3) Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax:

44

45 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 3 KA 2016/1194 Förlängning av samverkansavtal ungdomsmottagning mellan Sotenäs kommun och norra hälso- och sjukvårdsnämnden för 2017 Sammanfattning Sotenäs kommun har ett samverkansavtal med Västra Götalandsregionen, Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden gällande ungdomsmottagningsverksamhet. Ett nytt inriktningsdokument håller på att arbetas fram avseende ungdomsmottagningar. I avvaktan på detta förslås Sotenäs kommun att förlänga nuvarande samverkansavtal under Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden har för sin del fattat beslut om att förlänga nu gällande avtal även för Beskrivning av ärendet Ungdomsmottagning är en lågtröskelverksamhet för ungdomar år. Det är en basverksamhet som ska ses som ett komplement till övrig hälso- och sjukvård och till kommunens hälsofrämjande och förebyggande arbete. Kommunen och hälso- och sjukvårdsnämnden samverkar genom ungdomsmottagningen kring den gemensamma målgruppen ungdomar. Ungdomsmottagningen ska utgå från lokala förutsättningar och ungdomars behov. Sotenäs kommun delfinansierar verksamheten och bidrar i dagsläget med kr per år. Kostnaden fördelas lika mellan utbildningsförvaltningen och omsorgsförvaltningen/ifo och ryms inom befintlig ram. Ett nytt inriktningsdokument för hela regionen håller på att arbetas fram för ungdomsmottagningar och i avvaktan på detta har norra hälso- och sjukvårdsnämnden fattat beslut om att för sin del förlänga gällande avtal att gälla även för Beslutsunderlag Folkhälsostrategens tjänsteutlåtande Samverkansavtal ungdomsmottagningsverksamhet Norra Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen beslutar att förlänga nuvarande samverkansavtal för ungdomsmottagningsverksamhet att gälla för Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 6(31)

46 Kommunstyrelsens förvaltning Folkhälsostrateg Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KAA 2016/1194 Sida 1(3) Förlängning av samverkansavtal ungdomsmottagning mellan Sotenäs kommun och norra hälso- och sjukvårdsnämnden för 2017 Sammanfattning Sotenäs kommun har ett samverkansavtal med Västra Götalandsregionen, norra hälsooch sjukvårdsnämnden gällande ungdomsmottagningsverksamhet. Ett nytt inriktningsdokument håller på att arbetas fram avseende ungdomsmottagningar. I avvaktan på detta förslås Sotenäs kommun att förlänga nuvarande samverkansavtal under Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden har för sin del fattat beslut om att förlänga nu gällande avtal även för Bakgrund Sotenäs kommun samverkar med Västra Götalandsregionen, norra hälso- och sjukvårdsnämnden gällande ungdomsmottagningsverksamhet. Ett samverkansavtal reglerar samverkan. Avtalet löper ut den 31 dec 2016 med möjlighet till förlängning. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden önskar förlänga nuvarande avtal att gälla även för Beskrivning av ärendet Ungdomsmottagning är en lågtröskelverksamhet för ungdomar år. Det är en basverksamhet som ska ses som ett komplement till övrig hälso- och sjukvård och till kommunens hälsofrämjande och förebyggande arbete. Kommunen och hälso- och sjukvårdsnämnden samverkar genom ungdomsmottagningen kring den gemensamma målgruppen ungdomar. Ungdomsmottagningen ska utgå från lokala förutsättningar och ungdomars behov. Sotenäs kommun delfinansierar verksamheten och bidrar i dagsläget med kr per år. Ett nytt inriktningsdokument för hela regionen håller på att arbetas fram för ungdomsmottagningar och i avvaktan på detta har norra hälso- och sjukvårdsnämnden fattat beslut om att för sin del förlänga gällande avtal att gälla även för Koppling till vision, programförklaring och mål Sotenäs kommuns inriktningsmål om: - Ett gott liv i Sotenäs hela livet, präglat av respekt för den enskilde och människors lika värde Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

47 Kommunstyrelsens förvaltning Folkhälsostrateg Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KAA 2016/1194 Sida 2(3) - Hållbar utveckling demokratiskt, socialt, ekonomiskt och miljömässigt rogramförklaring om att "Förebyggande insatser är viktiga i hälsoarbetet." Sotenäs kommuns "Strategisk plan för folkhälsoarbetet". Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Norra hälso- och sjukvårdsnämnden och Sotenäs kommun samfinansierar ungdomsmottagningsverksamheten. För Sotenäs kommuns del innebär detta kr per år med årlig indexuppräkning enligt Västra Götalandsregionens riktlinjer. Summan fördelas lika mellan utbildningsförvaltningen och omsorgsförvaltningen/ifo och ryms inom befintlig ram. Regelverk Ingen påverkan Organisation och personal Ingen påverkan Medborgarperspektiv En ungdomsmottagning ska stärka och hjälpa ungdomar i övergången mellan ungdom och vuxenliv samt främja fysisk och psykisk hälsa hos ungdomar. Genom en tillgänglig ungdomsmottagning stöttas ungdomar att göra hälsosamma val samt få tillgång till kunskap, information, stöd och behandling i sexuell och reproduktiv hälsa. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att förlänga nuvarande samverkansavtal för ungdomsmottagningsverksamhet att gälla för Bilaga/Bilagor Samverkansavtal ungdomsmottagningsverksamhet Norra Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut Skickas till Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

48 Kommunstyrelsens förvaltning Folkhälsostrateg Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KAA 2016/1194 Sida 3(3) Maria Hassing Karlander Folkhälsostrateg Maria Vikingsson Kommunchef Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax:

49 29 (44) rotokoll från norra hälso- och sjukvårdsnämnden, Förlängning av samverkansavtal ungdomsmottagning mellan Sotenäs kommun och norra hälso- och sjukvårdsnämnden för 2017 Diarienummer HSNN Beslut 1. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner för sin del förlängning av samverkansavtal med Sotenäs kommun avseende ungdomsmottagning för Sammanfattning av ärendet Ett nytt inriktningsdokument för hela regionen håller på att arbetas fram avseende ungdomsmottagningar. I avvaktan på detta föreslås samtliga kommuner att nuvarande samverkansavtal avseende ungdomsmottagningar mellan kommunen och norra hälso- och sjukvårdsnämnden förlängs under Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Yrkanden på sammanträdet Ordförande Ulrik Hammar (L): Bifall till tjänsteutlåtande Skickas till Karin.davidsson@vgregion.se kommun@sotenas.se Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

50

51

52

53

54

55

56

57 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 217 KA 2013/189 Revidering av drogpolitiskt handlingsprogram Sammanfattning Utbildningsnämndens arbetsutskott efterfrågade beslut gällande revidering av drogpolitiskt handlingsprogram. Någon revidering är inte genomförd. De drogförebyggande frågorna finns idag upptagna som ett prioriterat arbetsområde i Strategisk plan för folkhälsoarbetet och som mål i utbildningsnämnden. Nämnderna har efter beslut i kommunstyrelsen också fått uppdrag att ta fram två egna mål för folkhälsoarbetet. En separat handlingsplan för det drogförebyggande arbetet anses därmed inte vara nödvändig. Bakgrund Ett drogpolitiskt handlingsprogram fastställdes att gälla för perioden Frågan om eventuell revidering väcktes i utbildningsnämndens arbetsutskott Beslut om revidering fattades i kommunstyrelsens arbetsutskott med uppdrag till kommunchefen om att genomföra en revidering. Någon revidering är inte genomförd. De drogförebyggande frågorna finns sedan flera år tillbaka upptagna som ett prioriterat arbetsområde i ett flertal dokument bl a i Strategisk plan för folkhälsoarbetet och som mål i utbildningsnämnden. Beslutsunderlag Folkhälsostrategs tjänsteutlåtande Strategisk plan för folkhälsoarbetet Folkhälsopolitisk policy Utbildningsnämndens verksamhetsmål Yrkande Lars-Erik Knutsson (S) föreslår bifall till förslaget med revidering enligt följande; att upphäva det nuvarande drogpolitiska handlingsprogrammet, samt att besluta att mål och insatser för det drogförebyggande arbete inarbetas i gällande styrdokument. Mikael Sternemar (L) föreslår att det drogförebyggande arbetet inarbetas i Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete. ropositionsordning Ordföranden ställer proposition på Lars-Erik Knutsson (S) och Mikael Sternemars (L) förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar dessa. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen beslutar att upphäva Drogpolitiskt handlingsprogram Kommunstyrelsen beslutar att mål och insatser för det drogförebyggande arbete inarbetas i Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete och i övriga styrdokument. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 6(41)

58 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 217 Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 7(41)

59 Kommunstyrelsens förvaltning Folkhälsostrateg Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2013/189 Sida 1(3) Revidering av drogpolitiskt handlingsprogram Sammanfattning Utbildningsnämndens arbetsutskott efterfrågade beslut gällande revidering av drogpolitiskt handlingsprogram. Någon revidering är inte genomförd. De drogförebyggande frågorna finns idag upptagna som ett prioriterat arbetsområde i Strategisk plan för folkhälsoarbetet och som mål i utbildningsnämnden. Nämnderna har efter beslut i kommunstyrelsen också fått uppdrag att ta fram två egna mål för folkhälsoarbetet. En separat handlingsplan för det drogförebyggande arbetet anses därmed inte vara nödvändig. Bakgrund Ett drogpolitiskt handlingsprogram fastställdes att gälla för perioden Frågan om eventuell revidering väcktes i utbildningsnämndens arbetsutskott Beslut om revidering fattades i kommunstyrelsens arbetsutskott med uppdrag till kommunchefen om att genomföra en revidering. Någon revidering är inte genomförd. De drogförebyggande frågorna finns sedan flera år tillbaka upptagna som ett prioriterat arbetsområde i ett flertal dokument bl a i Strategisk plan för folkhälsoarbetet och som mål i utbildningsnämnden. Beskrivning av ärendet Utbildningsnämndens arbetsutskott efterfrågade beslut gällande revidering av drogpolitiskt handlingsprogram. Kommunen har enligt avtal med Hälso- och sjukvårdsnämnden en gemensam dokumentation för prioriteringar av folkhälsoarbetet. Antagna folkhälsoplaner har funnits sedan många år tillbaka där drogförebyggande frågor har ingått och varit ett prioriterat område. Som ett led i att implementera och integrera folkhälsoarbetet i den ordinarie verksamheten har Sotenäs kommun antagit en strategisk plan för folkhälsoarbetet. Strategin ska vara ett stöd för kommunens verksamheter att ta fram verksamhetsnära planer för det egna folkhälsoarbetet. Inriktning och insatser för det drogförebyggande arbetet kan med fördel involveras i dessa planer. Nämnderna har efter beslut i kommunstyrelsen också fått uppdrag att ta fram två egna mål för folkhälsoarbetet. Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

60 Kommunstyrelsens förvaltning Folkhälsostrateg Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2013/189 Sida 2(3) Koppling till vision, programförklaring och mål Inriktningsmål om Ett gott liv i Sotenäs och Hållbar utveckling. rogramförklaring " Sotenäs skolor är en trygg miljö för elever och personal - Det råder nolltolerans mot droger, kränkande behandling, mobbning och klotter." Folkhälsopolitisk policy, antagen i KF Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Sotenäs med målområde "Goda levnadsvanor - Motverka användning av tobak, alkohol, narkotika och dopningspreparat." Utbildningsnämndens mål om "Nolltolerans mot droger" Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Ingen påverkan Regelverk Ingen påverkan Organisation och personal Ingen påverkan Medborgarperspektiv Ett väl integrerat folkhälsoarbetet med inriktning på drogförebyggande frågor skapar förutsättningar för minskad drogkonsumtion samt god hälsa hos Sotenäs befolkning. Analys En separat handlingsplan för det drogförebyggande arbetet anses inte vara nödvändig då det redan finns styrdokument som omfattar området. Mer konkreta handlingsplaner bör upprättas i förvaltningarnas verksamheter. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att inte revidera drogpolitiskt handlingsprogram, eventuella mål och insatser för det drogförebyggande arbetet inarbetas i nämndernas ordinarie måldokument och i verksamhetsplaner. Bilaga/Bilagor Strategisk plan för folkhälsoarbetet Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

61 Kommunstyrelsens förvaltning Folkhälsostrateg Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2013/189 Sida 3(3) Folkhälsopolitisk policy Utbildningsnämndens verksamhetsmål Skickas till Nämnderna Förvaltningschefer Maria Hassing Karlander Folkhälsostrateg Maria Vikingsson Kommunchef Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax:

62 Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete SOTENÄS KOMMUN Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

63 Datum: Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor som främjar hälsa och förebygger ohälsa. Arbetet grundas på kunskap om befolkningens hälsa och livsvillkor och på sambanden mellan samhällets utformning och människors hälsa. Folkhälsoperspektivet måste därför finnas med i alla delar av samhälls- och verksamhetsplaneringen. lanen skall vara styrande och vägledande och en sammanhållande länk för det främjande och förebyggande arbetet för samtliga verksamheter i Sotenäs kommun. Med detta dokument som stöd kan nämnder, verksamheter och andra folkhälsoaktörer ta fram egna mål och handlingsplaner för det egna folkhälsoarbetet. 2. Inriktning och värdegrund Kommunfullmäktige antog Folkhälsopolitisk policy för Västra Götaland att gälla för folkhälsoarbetet i Sotenäs. olicyn skall användas som stöd för att utveckla samverkan och ett gemensamt förhållningssätt i arbetet med att förbättra folkhälsan i Sotenäs. Den anger inriktning, värdegrund och förhållningssätt och skall vara vägledande för det främjande och förebyggande folkhälsoarbetet i Västra Götaland. olicyn tar sin utgångspunkt i FN;s deklaration om mänskliga rättigheter samt det nationella folkhälsomålet. olicyn identifierar sex utmaningar vilka är avgörande för folkhälsans utveckling och i arbetet för en jämlik och jämställd hälsa: o Jämlika och jämställda livsvillkor o Trygga och goda uppväxtvillkor o Livslångt lärande o Ökat arbetsdeltagande o Åldrande med livskvalité o Goda levnadsvanor olicyns vision, synsätt och inriktning skall integreras i ordinarie organisations verksamheter. Övriga styrande dokument för folkhälsoarbetet är: Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland Regeringens propositioner och mål för folkhälsan En förnyad folkhälsopolitik 2007/08:110 och Mål för folkhälsan 202/03:35 Vision Västra Götaland - Det goda livet Sotenäs Vision 2020 med inriktningsmål Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

64 Datum: Jämlikhet i hälsa Ökad jämlikhet i hälsa är en förutsättning för att uppnå ett långsiktigt socialt hållbart samhälle och ska särskilt beaktas i folkhälsoarbetet. Ett socialt hållbart samhälle innebär att grundläggande mänskliga rättigheter respekteras och att inga grupper missgynnas strukturellt. Barn och ungas behov och rättigheter ska särskilt uppmärksammas. 3. Struktur och inriktning för folkhälsoarbetet Det övergripande målet med folkhälsoarbetet i Sotenäs är att Skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa hos Sotenäs befolkning Folkhälsoarbetet i Sotenäs ska inriktas på att uppnå det övergripande målet genom insatser som bidrar till att möta de sex utmaningarna i den folkhälsopolitiska policyn. Varje nämnd och förvaltning har i uppdrag att formulera egna verksamhetsmål för folkhälsoarbetet genom att: Identifiera och prioritera åtgärder/aktiviteter i nämndens verksamhet som har betydelse för folkhälsans utveckling i Sotenäs. Genomföra åtgärder och aktiviteter vilka bidrar till att förbättra folkhälsan i Sotenäs. Följa upp folkhälsoarbetet inom ramen för ordinarie verksamhetsuppföljning 3.1 Jämlika och jämställda livsvillkor Hälsan är ojämlikt fördelad mellan socioekonomiska grupper, mellan kvinnor och män och mellan flickor och pojkar. Jämlika och jämställda livsvillkor, liksom social integration, har betydelse för god hälsa och social hållbarhet. Möjlighet till delaktighet och att kunna påverka samt tillgång till sociala nätverk och mötesplatser skapar möjlighet till engagemang och handlingskraft. Att känna sig trygg är en rättighet och en förutsättning för att kunna delta i samhällslivet. Arbetet ska inriktas på att: Motverka socioekonomiska skillnader och hälsoklyftor i befolkningen Verka för ökad integration och inkludering Verka för ökad delaktighet och inflytande Verka för ökad trygghet och minskad brottslighet Motverka våld i alla former 3.2 Trygga och goda uppväxtvillkor Barns hälsa är nära förknippad med deras uppväxtvillkor. Under barndomen grundläggs förutsättningar för den fysiska och psykiska hälsan senare i livet. Familjens livssituation är betydelsefull för barnens villkor och framtid och påverkar barnets hälsa redan i Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

65 Datum: graviditeten. Barn och ungdomar skall ges förutsättningar att stärka sin sociala identitet och skaffa sig erfarenheter och kunskap som krävs vid livsval och vuxenliv. Arbetet ska inriktas på att: Öka barns och ungas möjlighet till delaktighet och inflytande Utgå från att föräldrar är barnets främsta resurs och stötta dem i den uppgiften Främja en positiv livsstil och god hälsa bland barn och unga Bidra till flickor och pojkars lika villkor 3.3 Goda levnadsvanor Vår livsstil och våra levnadsvanor har stor betydelse för hälsan. Var och en ska ges förutsättningar att ta ansvar för sin hälsa. För att främja goda levnadsvanor behövs mötesplatser och verksamheter som är positiva för människors hälsa och en resurs i arbetet för goda levnadsvanor Arbetet ska inriktas på att: Motverka användning av tobak, alkohol, narkotika och dopningspreparat Främja allas lika möjligheter till deltagande i kultur och fritidslivet Möjliggöra för individen att göra hälsosamma val Stimulera utveckling av hälsofrämjande mötesplatser 3.4 Livslångt lärande Människors livschanser och hälsa påverkas av deras möjligheter till utbildning och kompetensutveckling, vilket i sin tur skapar förutsättningar att välja livsstil och arbete. Kvinnor och män skall ges samma förutsättningar att göra studie- och yrkesval som inte är traditionellt könsbundna. Livslångt lärande bidrar till ökad självkänsla och medvetenhet för individen och ökad handlingsberedskap såväl för individen som för samhället. Arbetet ska inriktas på att: Uppmuntra till att använda mötesplatser och nya arenor för lärande Verka för utbildning och kompetensutveckling utifrån individuella förutsättningar och behov. Skapa förutsättningar att göra studie- och yrkesval som inte är traditionellt könsbundna 3.5 Ökat arbetsdeltagande Möjlighet till arbetsdeltagande är grundläggande i ett välfärdssamhälle. Det bidrar till hållbar utveckling och skapar mervärde genom delaktighet och inflytande. Arbete är en hälsofrämjande faktor och är av avgörande betydelse för människors hälsa och för Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

66 Datum: folkhälsan. Kvinnor och män skall ges möjlighet att delta i ett arbetsliv fritt från diskriminering. Ett lättillgängligt arbetsliv som är anpassat till människors olika förutsättningar och livets olika faser bidrar till välfärdsutveckling och kan motverka utanförskap. Arbetet ska inriktas på att: Främja hälsoperspektivet inom arbetslivet Verka för meningsfull sysselsättning för alla grupper Verka för utvecklande former av vägledning för att möta arbetsmarknadens behov Stimulera till ökat antal arbetstillfällen 3.6 Åldrande med livskvalité Andelen äldre ökar. Äldres livserfarenhet, kunskap och kompetens är en samhällsresurs som skall tas tillvara. Sociala, fysiska, psykiska och ekonomiska livsvillkor påverkar förutsättningarna för åldrande med livskvalité. Kvinnors och mäns olika villkor skall särskilt uppmärksammas. Stärkt och bevarad hälsa ökar möjligheterna till ett självständigt liv. Viktiga hälsofrämjande faktorer är att kunna behålla och skapa sociala nätverk och att leva ett aktivt liv. Åldrande med livskvalité måste utgå från den enskildes förutsättningar och behov. Arbetet ska inriktas på att: Öka äldres möjligheter till delaktighet och inflytande Främja äldres möjligheter att påverka sin vardag och leva självständigt Stimulera till aktivt liv Verka för ökad känsla av trygghet 4. Stöd och samordning Som stöd i arbetet finns möjlighet att ansöka om utvecklingsmedel för folkhälsoinsatser hos Hälsorådet. Kommunens folkhälsostrateg finns som resurs och stöd för nämnder och förvaltningar i arbetet. 5. Uppföljning Varje nämnd och förvaltning ansvarar för planering och uppföljning av insatser inom ramen för det ordinarie uppföljningssystemet. Folkhälsoarbetet följs upp årligen i kommunens årsredovisning. Välfärdsredovisning tas fram vartannat år. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

67 FOLKHÄLSOOLITISK OLICY Västra Götaland 1

68 DENNA FOLKHÄLSOOLITISKA OLICY har tagits fram i samverkan mellan Västra Götalandsregionen, kommunerna, den ideella sektorn och andra folkhälsoaktörer. rocessen med att formulera policyns innehåll har bland annat skett via dialogmöten på ett flertal platser i regionen. Den folkhälsopolitiska policyn antogs av regionfullmäktige den 31 mars

69 INNEHÅLL FOLKHÄLSOOLITISK OLICY FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN GOD HÄLSA FOLKHÄLSOUTMANINGAR JÄMLIKA OCH JÄMSTÄLLDA LIVSVILLKOR TRYGGA OCH GODA UVÄXTVILLKOR LIVSLÅNGT LÄRANDE ÖKAT ARBETSDELTAGANDE ÅLDRANDE MED LIVSKVALITET GODA LEVNADSVANOR SLUTORD STYRDOKUMENT ORD OCH BEGRE I OLICYN

70 FOLKHÄLSOOLITISK OLICY olicyn är en gemensam plattform för Västra Götaland och förhållnings- sättet är samarbete och samverkan. FOLKHÄLSOARBETE ÄR ETT LÅNGSIKTIGT ARBETE för att stärka och utveckla livsvillkor som främjar hälsa och förebygger ohälsa. Arbetet grundas på kunskap om befolkningens hälsa och om sambanden mellan samhällets utformning och folkhälsa. Folkhälsoperspektivet måste därför finnas med i alla delar av samhällsplaneringen. Folkhälsopolitik handlar om att med politiska ställningstaganden skapa förutsättningar och möjligheter för en positiv hälsoutveckling i befolkningen och att utjämna skillnader i hälsa. INRIKTNING, VÄRDEGRUND OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT Denna policy har en hälsofrämjande inriktning och den är en del av arbetet med att förverkliga Vision Västra Götaland Det goda livet. olicyn anger inriktning, värdegrund och förhållningssätt och ska vara vägledande för det främjande och förebyggande folkhälsoarbetet 4

71 i Västra Götaland. Med policyn som grund kan folkhälsoaktörer ta fram egna mål och handlingsplaner både för den egna organisationen och tillsammans med andra. olicyn har sin värdegrund i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och i det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Den folkhälsopolitiska policyn har tagits fram i samverkan mellan Västra Götalandsregionen, kommunerna, den ideella sektorn och andra folkhälsoaktörer. olicyn är en gemensam plattform för Västra Götaland och förhållningssättet är samarbete och samverkan. Detta, tillsammans med organiseringen av folkhälsoarbetet i Västra Götaland, skapar möjligheter att med gemensamma krafter förbättra förutsättningarna för en god och jämlik hälsa. För ett framgångsrikt folkhälsoarbete och en fortsatt välfärdsutveckling krävs sektors- och verksamhetsövergripande arbete. Det är av avgörande betydelse att varje aktör tar sitt ansvar i folkhälsoarbetet. FOLKHÄLSANS UTMANINGAR I VÄSTRA GÖTALAND Folkhälsan i Västra Götaland är generellt god, men inte jämlikt fördelad. I denna policy identifieras sex utmaningar som är avgörande i arbetet för en jämlik och jämställd hälsa i Västra Götaland. Utmaningarna är beroende av och förstärker varandra och de ansluter till det övergripande nationella folkhälsomålet med tillhörande målområden. Arbetet med policyns utmaningar kommer att följas av Folkhälsokommittén tillsammans med övriga folkhälsoaktörer, universitet och högskolor i Västra Götaland. 5

72 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN GOD HÄLSA EN GOD FOLKHÄLSA är en förutsättning för hållbar utveckling och tillväxt. Även det omvända gäller en hållbar utveckling och tillväxt är en förutsättning för god hälsa. Grunden i Vision Västra Götaland Det goda livet är en hållbar utveckling där de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna är beroende av och förstärker varandra. Folkhälsan finns i samtliga dimensioner, men är tydligast i den sociala. Där ryms demokratiska värden som människors lika rätt, tillgänglighet för alla och allas möjlighet att delta i samhällsutvecklingen. Delaktighet och inflytande, i samhällslivet och över sina egna livsvillkor, är grundläggande för god hälsa. Alla samhällssektorer i Västra Götaland näringsliv, offentliga och ideella är arenor där den enskilde kan vara delaktig. Förutsättningar för en god och jämlik hälsa finns i en sammanhållen region med goda livsmiljöer, där de olika delarna samspelar och förstärker varandra. Folkhälsoarbetet ska bidra till att människor känner sig trygga och säkra både i samhället och i den egna närmiljön. Alla insatser ska genomsyras av jämställdhet, integration och internationalisering. Att främja lika rättigheter och möjligheter skapar framtidstro och utvecklingskraft i ett mångkulturellt samhälle. I ett föränderligt samhälle spelar kultur en viktig roll för folkhälsan. Kulturen belyser existentiella och samhälleliga frågor, och genom den kan människan uttrycka sig, förstå sig själv och möta andra. Människans nära sociala relationer och livsstil påverkar hälsan. Men, samhällets sociala, ekonomiska och miljörelaterade förhållanden avgör individens möjligheter att ta ansvar för sin hälsa. 6

73 FOLKHÄLSOUTMANINGAR Alla samhällssektorer i Västra Götaland näringsliv, offentliga och ideella är arenor där den enskilde kan vara delaktig. VISION VÄSTRA GÖTALAND DET GODA LIVET innehåller fem fokusområden varav ett är En god hälsa. Detta fokusområde är tillsammans med det övergripande nationella folkhälsomålet med sina målområden utgångspunkt för de sex folkhälsoutmaningarna i Västra Götaland. Utmaningarna har tagits fram tillsammans med folkhälsoaktörer i regionen och de grundar sig på regionala och lokala förhållanden som påverkar människors livsvillkor. De sex utmaningarna är att skapa förutsättningar för: Jämlika och jämställda livsvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor Livslångt lärande Ökat arbetsdeltagande Åldrande med livskvalitet Goda levnadsvanor 7

74 Utmaningen är att skapa förutsättningar för JÄMLIKA OCH JÄMSTÄLLDA LIVSVILLKOR FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR GOD HÄLSA skiljer sig åt mellan olika delar av Västra Götaland. Hälsan är ojämlikt fördelad mellan socioekonomiska grupper, mellan kvinnor och män samt mellan flickor och pojkar. Jämlika och jämställda livsvillkor, liksom social integration, har betydelse för god hälsa och hållbar utveckling. Möjligheten att vara delaktig och kunna påverka främjar integrering och motverkar diskriminering som leder till utanförskap. Tillgång till sociala nätverk och mötesplatser skapar möjligheter till delaktighet, engagemang och handlingskraft. Att känna sig trygg är en rättighet och en förutsättning för att kunna delta i samhällslivet. 8

75 Utmaningen är att skapa förutsättningar för TRYGGA OCH GODA UVÄXTVILLKOR I EN VERKLIGHET SOM STÄNDIGT FÖRÄNDRAS är barn och unga särskilt sårbara. Förhållanden under uppväxten får konsekvenser långt fram i livet. I barndomen grundläggs förutsättningar för god psykisk och fysisk hälsa. Flickors och pojkars olika uppväxtvillkor ska särskilt uppmärksammas. Familjens livssituation är betydelsefull för barnets uppväxtvillkor och framtid. Därför ska familjen ges förutsättningar att vara barnets främsta resurs. Barn och ungas deltagande och inflytande möjliggör utveckling för individen och för samhällets demokratiska processer. Barn och unga ska ges förutsättningar att stärka sin sociala identitet och skaffa sig erfarenheter och kunskaper som krävs för livsval och vuxenliv. Exempel på arenor är familjecentral, förskola och skola, ungdomsmottagning samt fritids- och föreningsliv. 9

76 Utmaningen är att skapa förutsättningar för LIVSLÅNGT LÄRANDE TILLGÅNG TILL UTBILDNING och annan kompetensutveckling skiljer sig mellan olika grupper och geografiska områden. Människors livschanser och hälsa påverkas av deras möjligheter till utbildning och kompetensutveckling, vilket i sin tur skapar förutsättningar att välja livsstil och arbete. Kvinnor och män ska ges samma förutsättningar att göra studie- och yrkesval som inte är traditionellt könsbundna. Utbildningsmöjligheter och kompetensutveckling inom utbildningssystemet, arbetslivet och den ideella sektorn ska finnas under livets olika skeden och anpassas efter individuella förutsättningar och behov. Livslångt lärande bidrar till ökad självkänsla och medvetenhet för individen och ökad handlingsberedskap såväl för individen som för samhället. 10

77 Utmaningen är att skapa förutsättningar för ÖKAT ARBETSDELTAGANDE MÖJLIGHET TILL ARBETSDELTAGANDE är grundläggande i ett välfärdssamhälle. Det bidrar till hållbar utveckling och skapar mervärde genom delaktighet och inflytande. Arbete är en hälsofrämjande faktor, förutsatt att arbetsmiljön är anpassad efter individuella förutsättningar och behov. Grunden för ett hälsosamt arbetsliv är en god psykisk och fysisk arbetsmiljö. Detta är av avgörande betydelse för människors hälsa och för folkhälsan. Kvinnor och män ska ges möjlighet att delta i ett arbetsliv fritt från diskriminering. Ett lättillgängligt arbetsliv, som är anpassat till människors olika förutsättningar och livets olika faser, bidrar till välfärdsutveckling och kan motverka utanförskap. Den ideella sektorn är en arena för arbetsdeltagande och en viktig del i den sociala ekonomin som stimulerar till samhällsutveckling genom privata initiativ och entreprenörskap. 11

78 Utmaningen är att skapa förutsättningar för ÅLDRANDE MED LIVSKVALITET ANDELEN ÄLDRE ÖKAR. Äldres livserfarenhet, kunskap och kompetens är en samhällsresurs som ska tas tillvara. Sociala, fysiska, psykiska och ekonomiska livsvillkor påverkar förutsättningarna för ett åldrande med livskvalitet. Kvinnors och mäns olika villkor ska särskilt uppmärksammas. Stärkt och bevarad hälsa ökar möjligheterna att leva ett självständigt liv. Viktiga hälsofrämjande faktorer är att kunna behålla och skapa sociala nätverk och att leva ett aktivt liv. Åldrande med livskvalitet måste utgå från den enskildes förutsättningar och behov. 12

79 Utmaningen är att skapa förutsättningar för GODA LEVNADSVANOR MÄNNISKANS KRAFT OCH VILJA till förändring ska tas till vara. Var och en ska ges förutsättningar att ta ansvar för sin hälsa. I arbetet för att främja hälsa och förebygga ohälsa är det angeläget att se individens hela situation och livsmönster och inte enskilda faktorer var för sig. Hälsa och livsstil påverkas till stor del av samhällets sociala, ekonomiska, miljömässiga och kulturella förhållanden. För att främja goda levnadsvanor behövs mötesplatser och verksamheter som är positiva för människans hälsa och hälsoutveckling. En väl fungerande och aktiv ideell sektor är en betydelsefull del av samhällets strävanden för en jämlik hälsa och en resurs i arbetet för goda levnadsvanor. Hälso- och sjukvården och tandvården ska stödja en jämlik och jämställd hälsoutveckling i befolkningen. Hälsofrämjande hälsooch sjukvård och tandvård har en nyckelroll i arbetet för goda levnadsvanor genom sin specifika kompetens och sina kontaktytor gentemot befolkningen. 13

80 SLUTORD DET GEMENSAMMA ARBETET med att formulera innehållet i denna folkhälsopolitiska policy har inneburit ett unikt tillfälle för Västra Götalands folkhälsoaktörer att samlas och se framåt. olicyn är en del av arbetet med att skapa förutsättningar för att utjämna hälsoklyftorna och därmed förverkliga visionen Det goda livet för alla invånare i Västra Götaland. Med policyn som grund kan folkhälsoaktörer utforma egna mål och handlingsplaner utifrån lokala och regionala förutsättningar. Att varje aktör tar sitt ansvar är avgörande för ett framgångsrikt folkhälsoarbete. Arbetet med policyns utmaningar kommer att följas. En förhoppning är att arbetet med genomförande och uppföljning kommer att ske i samma anda av samarbete och samverkan som i arbetet med att ta fram den folkhälsopolitiska policyn. 14

81 STYRDOKUMENT Bruntlandskommissionens rapport Our common future De nationella miljökvalitetsmålen Diskrimineringslag (2008:567) EU:s folkhälsoprogram Tillsammans för hälsa FN:s deklaration om mänskliga rättigheter FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättningar Regeringens proposition 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik Vision Västra Götaland Det goda livet 15

82 ORD OCH BEGRE I OLICYN Förklaringar av ord och begrepp ska läsas och förstås utifrån de sammanhang som de förekommer i texten. HÅLLBAR UTVECKLING En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter. Det handlar om tre dimensioner; social, ekonomisk och ekolo- gisk utveckling som är ömsesidigt beroende av varandra. Hållbar utveckling är när alla tre dimensionerna tillmäts lika stort värde. ARENOR latser där människor samlas och kan nås. Exempel på arenor är familjecentraler, skolor, arbetsplatser, bostadsområden, bibliotek och intresseorganisationer. FOLKHÄLSA Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt. (Folkhälsovetenskapligt lexikon, Janlert 2000) FOLKHÄLSOAKTÖRER Den eller de som arbetar med, har ansvar och/eller intresse och engagemang för folkhälsans utveckling. FRÄMJA Gagna, underlätta, understödja, gynna och vara bra för. Ett hälsofrämjande arbete är inriktat på att bibehålla och/eller utveckla folkhälsan. FÖREBYGGA Förhindra att något inte önskvärt uppstår. Före- byggande folkhälsoarbete är inriktat på att förhindra hälsorisker och/eller ohälsa. HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Ett mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. IDEELLA SEKTORN Organisationer utanför offentlig verksamhet och näringsliv som har medlems- och samhällsnytta som drivkraft. Den verksamhet som bedrivs av och inom dessa organisationer kan beskrivas som ideell eller idéburen verksamhet. 16

83 JÄMLIK, JÄMLIKHET Att alla människor har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. JÄMSTÄLLD, JÄMSTÄLLDHET Att kvinnor och män har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITET Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. (Diskrimineringslag 2008:567) LEVNADSVANOR Mat- och motionsvanor, alkohol- och tobaksvanor, socialt deltagande med mera. LIVSVILLKOR Samhällets sociala, ekonomiska och miljörelaterade förhållanden som påverkar individens möjligheter att ta ansvar för sin hälsa. Exempel på detta är familj, sociala nätverk, boende och närmiljö, utbildningsnivå, ekonomi, anknytning till arbetsmarknad. MÖTESLATSER latser där människor träffas, skapar kontakt, utbyter idéer och utövar aktivitet. SOCIAL EKONOMI Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. (Inrikesdepartementet 1998) SOCIAL INTEGRATION Avser full tillgänglighet till samhällets möjligheter, rättigheter och service. SOCIOEKONOMISKA GRUER Grupper som beskrivs av rangordnande strukturer, till exempel utbildningsnivå, yrke och inkomst. 17

84 18

85 19

86 GCL Kommunikation Nässjötryckeriet 2009 Fler exemplar av denna policy kan beställas från: Adress och Distributionscentrum, Regionens hus, Mariestad Telefon: , E-post: Informationen i trycksaken finns i anpassad form. 20

87 Nämndens styrande ve rksamhetsmål Sotenäs kommun satsar på hög kvalitet i våra förskolor och skolor: o Skolresultaten är bland de 10 bästa i nationella mätningar o All personal har formell kompetens o Det finns förstelärare inom alla ämnesområden o Barn- och elevinflytandet ökar Vi bidrar till att bevara, dokumentera och synliggöra vårt kulturarv: o Barn och ungdomar har kunskap om vår natur- och kulturmiljö Trygg och säker livsmiljö i våra verksamheter: o Nolltolerans mot droger, kränkande behandling, mobbning och klotter. o Säkra gator och motionsspår o Goda förutsättningar för kultur- och fritidsaktiviteter o Kommunmedlemmarna är delaktiga och har inflytande över utbudet av fritidsaktiviteter Minska klimatutsläppen: o Återvinningen av sopor ökar i förvaltningens verksamheter

88 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 218 KA 2015/709 Motion om Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Sotenäs kommun Sammanfattning Lars-Erik Knutsson (S) föreslår i en motion att kommunens Allmänna lokala ordningsföreskrifter ska ses över och aktualiseras. De nu gällande Allmänna lokala ordningsföreskrifter är reviderade av kommunfullmäktige och är tillkännagivna av Länsstyrelsen i Västra Götalands län den 15 augusti Grundläggande bestämmelser om allmän ordning och säkerhet på offentlig plats finns i 3 kap. ordningslagen (1993:1617). Lokala ordningsföreskrifter innehåller ytterligare bestämmelser om hur den allmänna ordningen i en kommun skall upprätthållas. Beskrivning av ärendet Kansliavdelningen har tagit fram ett förslag till revidering utifrån Svenska kommunförbundets Cirkulär 1995:41. Redigering har gjorts av nu gällande föreskrifter med hänvisning till Språklagen (2009:600) Språkanvändningen i offentlig verksamhet, 11 Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt, ord som är svåra att förstå har bytts ut i förslaget. Revidering är också gjord utifrån aktuell samhällsbild, problematik och behov samt bilagda kartor är uppdaterade. Förslaget är framtaget i samarbete med räddningstjänsten. Beslutsunderlag Motion Översyn av allmänna lokala ordningsföreskrifter Allmänna lokala ordningsföreskrifter 2008 Förslag Allmänna lokala ordningsföreskrifter Remissvar Miljönämnden i mellersta Bohuslän Remissvar Tekniska utskottet Remissvar Arbetsgruppen "säker och trygg" Folkhälsostrategs tjänsteutlåtande Yrkande Lars-Erik Knutsson (S) föreslår bifall till tjänstemannaförslaget. ropositionsordning Ordföranden ställer proposition på Lars-Erik Knutssons (S) förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 8(41)

89 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 218 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige bifaller motionen. Kommunfullmäktige antar reviderat förslag till allmänna lokala ordningsföreskrifter. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 9(41)

90 Kommunstyrelsens förvaltning Folkhälsostrateg Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2015/709 Sida 1(4) Allmänna ordningsföreskrifter för Sotenäs kommun Sammanfattning Lars-Erik Knutsson (S) föreslår i en motion att kommunens Allmänna lokala ordningsföreskrifter ska ses över och aktualiseras. Ett reviderat förslag var uppe för behandling på kommunstyrelsens arbetsutskott men återremitterades för vidare utredning och komplettering. Klargöranden och ytterligare utredningar är genomförda och ett nytt förslag är framtaget. Bakgrund Lars-Erik Knutsson (S) föreslår i en motion att kommunens Allmänna lokala ordningsföreskrifter ska ses över och aktualiseras. Grundläggande bestämmelser om allmän ordning och säkerhet på offentlig plats finns i 3 kap. ordningslagen (1993:1617). Lokala ordningsföreskrifter innehåller ytterligare bestämmelser om hur den allmänna ordningen i en kommun skall upprätthållas. De nu gällande Allmänna lokala ordningsföreskrifter är reviderade av kommunfullmäktige och är tillkännagivna av Länsstyrelsen i Västra Götalands län den 15 augusti Beskrivning av ärendet Kansliavdelningen har tagit fram ett förslag till revidering utifrån Svenska kommunförbundets Cirkulär 1995:41. Redigering har gjorts av nu gällande föreskrifter med hänvisning till Språklagen (2009:600) Språkanvändningen i offentlig verksamhet, 11 Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begriplig, ord som är svåra att förstå har bytts ut i förslaget. Revidering är också gjord utifrån aktuell samhällsbild, problematik och behov samt bilagda kartor är uppdaterade. Förslaget är framtaget i samarbete med räddningstjänsten. Förslaget har varit ute på remiss till följande instanser: Omsorgsnämnden Utbildningsnämnden Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

91 Kommunstyrelsens förvaltning Folkhälsostrateg Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2015/709 Sida 2(4) KSTU Byggnadsnämnden Miljönämnden i Mellersta Bohuslän Folkhälsorådet olismyndigheten Räddningstjänsten Synpunkter på förslaget har framförts av kommunstyrelsens tekniska utskott (KSTU), miljönämnden i Mellersta Bohuslän (MiMB)och av kommunens arbetsgrupp "Säker och trygg". Kansliavdelningen har efter remisstidens utgång gjort tillägg och klarlägganden i vissa paragrafer som påpekats i remissvaren. Remissvaren finns i bifogade bilagor. Förslag till reviderade allmänna ordningsföreskrifter behandlades på kommunstyrelsens arbetsutskott Ärendets återremitterades med önskemål om ytterligare utredning av behov och formuleringar av 12, insamling av pengar där behovet att denna paragraf ifrågasattes. 13, Förtäring av alkohol på allmän plats där områdenas storlek ifrågasattes. 14 om ambulerande försäljning, områden som omfattas ifrågasattes och 24 Luftvapen, fjädervapen, bestämmelser för drönare efterfrågas. Förvaltningen har i samråd med polisen gått igenom de paragrafer som det var oklarheter kring. Genomgången har bidragit till följande justeringar: Insamling av pengar, aragrafen tas bort Förtäring av alkohol. Justering av område för alkoholkonsumtion på allmän plats till att följa "strandlinjen" Ambulerande försäljning. Ingen förändring då några problem inte finns på annan plats Luftvapen, fjädervapen. Frågan om tillägg gällande bestämmelser för drönare efterfrågades. Vid användandet av drönare hänvisas till regler på trafikverket och regler i kameraövervakningslagen vilket innebär att det krävs tillstånd från länsstyrelsen för att flyga drönare med kamera över områden där allmänheten vistas. Koppling till vision, programförklaring och mål Ärendet kan kopplas till kommunens inriktningsmål; 1) Ett gott liv i Sotenäs hela livet, präglat av respekt för den enskilde och människors lika värde. 2) Hållbar utveckling demokratiskt, socialt, ekonomiskt och miljömässigt Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

92 Kommunstyrelsens förvaltning Folkhälsostrateg Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2015/709 Sida 3(4) Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Ingen påverkan Regelverk Ingen påverkan Organisation och personal Ingen påverkan Medborgarperspektiv Lokala ordningsföreskrifter innehåller bland annat regler som behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats och som behövs för att förhindra att människors hälsa eller egendom skadas till följd av användningen av pyrotekniska varor. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige antar reviderat förslag till allmänna lokala ordningsföreskrifter. Bilaga/Bilagor Allmänna lokala ordningsföreskrifter 2008 Förslag Allmänna lokala ordningsföreskrifter Remissvar Miljönämnden i mellersta Bohuslän Remissvar Tekniska utskottet Remissvar Arbetsgruppen "säker och trygg" Skickas till Länsstyrelsen Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

93 Kommunstyrelsens förvaltning Folkhälsostrateg Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2015/709 Sida 4(4) Maria Hassing Karlander Folkhälsostrateg Maria Vikingsson Kommunchef Anna-Lena Höglund Administrativ chef Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax:

94 Förslag till Allmänna lokala ordningsföreskrifter Kommunfullmäktige Dnr KA 2015/709 Sid 1/7 Förslag till Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Sotenäs kommun Ny text som föreslås läggas till är understruken Text som föreslås tas bort är genomstruken Beslutade av kommunfullmäktige den 2016-XX-XX XX Sotenäs kommun föreskriver följande med stöd av 1 förordningen (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617). Föreskrifternas innehåll och tillämpningsområde 1 Grundläggande bestämmelser om allmän ordning och säkerhet på offentlig plats finns i 3 kap. ordningslagen (1993:1617). Dessa lokala ordningsföreskrifter innehåller ytterligare bestämmelser om hur den allmänna ordningen i Sotenäs kommun skall upprätthållas. Bestämmelserna i 22 och 23 har till syfte att hindra att människors hälsa eller egendom skadas till följd av användningen av pyrotekniska varor. 2 Föreskrifterna är tillämpliga på alla platser inom kommunen som är offentlig plats enligt 1 kap. 2 första stycket 1 4 ordningslagen om inte annat anges. Bestämmelsen i 22 och 23 är även tillämplig på andra än offentliga platser inom kommunen. För områden som kommunen har upplåtit till torghandel gäller också kommunens föreskrifter om torghandel. 3 Vid tillämpningen av 3 kap. ordningslagen och dessa föreskrifter skall, med stöd av 1 kap. 2 andra stycket ordningslagen, nedanstående områden jämställas med offentlig plats: a) Följande begravningsplatser: Kyrkogården Sandbogen Vägga kyrkogård Hovenäsets kyrkogård Tossene gamla och nya kyrkogård Askums g.a kyrkogård Bovallstrands kyrkogård Malmöns kyrkogård Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

95 Förslag till Allmänna lokala ordningsföreskrifter Kommunfullmäktige Dnr KA 2015/709 Sid 2/7 Sandö kyrkogård Hunnebostrands kyrkogård b) Följande badplatser: Malmön Kattesand, ärlane och Badhuset Hunnebostrand Sankt Görans Ö och Hästedalen Kungshamn Fisketången, Stenbogen och Ramnerer Bovallstrand Badholmarna Smögen Sandö, Vallevik och herr- och dambadet vid Makrillviken Väjerns badplats Hammarudden Hovenäsets badplats Reso Röds badplats c) Följande idrottsplatser: Idrottsplatsen Kungshamnsvallen Idrottsplatsen Hunnebostrand Idrottsplatsen Bovallstrand Idrottsplats Smögen 4 Innan polismyndigheten fattar beslut om tillstånd enligt 7, 10 första stycket, 11, 12, 14 andra stycket, 23 första stycket och 24 bör kommunen ges tillfälle att yttra sig. Lastning av varor m.m. 5 Vid lastning, forsling, lossning och annan hantering skall den som är ansvarig för åtgärden göra vad som behövs för att undvika att allmänheten utsätts för tillfälliga olägenheter genom damm, spill eller dålig lukt. Avlastning och uppläggning av gods får inte ske så att brandposter, brandsläckningsutrustningar och utrymningsvägar blockeras eller att räddningstjänstens arbete hindras. Schaktning, grävning m.m. 6 Den som är ansvarig för upptagande av grus, jord eller sand, tippning av fyllnadsmassor, schaktning, grävning eller annat liknande arbete skall se till att det sker på ett sådant sätt att allmänheten utsätts för minsta möjliga olägenhet. Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

96 Förslag till Allmänna lokala ordningsföreskrifter Kommunfullmäktige Dnr KA 2015/709 Sid 3/7 Störande buller 7 Arbete som orsakar störande buller för personer på offentliga platser, t.ex. stenkrossning, pålning och nitning, får inte ske utan polismyndighetens tillstånd. Containrar 8 Ägaren eller nyttjanderättshavaren till en container, som skall ställas upp på en offentlig plats, är skyldig att tydligt märka containern med ägarens eller nyttjanderättshavarens namn, adress och telefonnummer. Tillstånd för uppställning krävs av polismyndigheten. Markiser, flaggor och skyltar 9 Markiser, flaggor och skyltar får inte sättas upp så att de skjuter ut över en gångbana på lägre höjd än 2,30 meter 2,50 meter och längre än 2 meter från husvägg eller den del över en körbana som ligger inom 0,5 meter från körbanekant på lägre höjd än 4,50 meter 4,60 meter. Tillstånd för trottoarpratare, markiser, banderoller, parasoller, klädställningar o dyl måste sökas hos olismyndigheten. All otillåtet nyttjande av offentlig platsmark anmäls till olismyndigheten för åtgärd. Affischering 10 Affischer, annonser eller liknande anslag får inte utan tillstånd av polismyndigheten sättas upp på sådana husväggar, staket, stolpar eller liknande som vetter mot offentlig plats. Tillstånd behövs inte för att sätta upp anslag på tavlor, pelare eller andra liknande anordningar som är avsedda för detta ändamål. Inte heller krävs tillstånd för näringsidkare att sätta upp annonser och andra tillkännagivanden som avser näringsidkarens rörelse på byggnad där rörelsen finns. Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

97 Förslag till Allmänna lokala ordningsföreskrifter Kommunfullmäktige Dnr KA 2015/709 Sid 4/7 Högtalarutsändning 11 Information, reklam, propaganda eller andra budskap som riktar sig till personer på offentliga platser, får inte ske genom högtalare eller liknande utan tillstånd av polismyndigheten. Insamling av pengar 12 olismyndighetens tillstånd krävs för insamling av pengar i bössor eller liknande, om insamlingen inte utgör led i en tillståndspliktig allmän sammankomst eller offentlig tillställning. När insamlingen skall ske i samband med framförande av gatumusik krävs inte tillstånd. Förtäring av alkohol 13 Spritdrycker, vin och starköl får inte förtäras inom följande områden annat än i samband med tillåten servering: Smögen: Smögenbryggan som definieras som området mellan Smögens Fiskauktion och Smöghålet. Till detta räknas angränsande trappor och gränder som används som allmän samfärdsel allmänna gångvägar och begränsas norrut av gatorna Vikingagatan, Evert Taubes väg och Jakobhällsvägen. Kungshamn: Gästhamnen från och med parkeringen vid Kungshamnen till och med Bäckevikstorget och Hamngatans sträckning däremellan. arkeringen vid gästhamnen till och med Bäckevikstorget och Hamngatans sträckning däremellan. Hunnebostrand: Gästhamnen från och med parkeringsplatsen i sydväst, vid hamnkontoret, till och med parkeringen vid Köpmansgatan. Området begränsas av Södra och Norra Strandgatorna Samtliga områden finns beskrivna i bilagda kartor. Ambulerande försäljning 14 Ambulerande försäljning får inte ske på följande plats: Smögenbryggan. Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

98 Förslag till Allmänna lokala ordningsföreskrifter Kommunfullmäktige Dnr KA 2015/709 Sid 5/7 Med ambulerande försäljning avses sådan gatuförsäljning som tar offentlig plats i anspråk endast tillfälligt och i obetydlig omfattning och som därför inte kräver tillstånd enligt 3 kap. 1 ordningslagen. Camping 15 Camping får inte ske på offentliga platser. Hundar 16 Hundens ägare, den som tagit emot en hund för underhåll eller nyttjande eller den som endast tillfälligt vårdar en hund är skyldig att följa bestämmelserna i 17,18 och 19. Det som sägs i dessa paragrafer gäller inte för ledarhund för synskadad person eller för polishund i tjänst. 17 Hundar ska hållas kopplade på begravningsplatser och badplatser vilka är angivna i 3 i dessa förskrifter får inte vistas på begravningsplatser och på skyltade kommunala badplatser. 18 Under tiden f r om 1 maj t o m 30 sept får hundar inte vistas på i 3 i dessa föreskrifter angivna badplatser 19 Föroreningar efter hundar skall plockas upp på offentliga platser i de centrala delarna av tätorterna Kungshamn, Smögen, Hovenäset, Väjern, Hunnebostrand, Ulebergshamn, Bovallstrand och Malmön inom de områden som markerats på bilagorna 1-8 samt på de i 3 i dessa föreskrifter angivna begravningsplatser, badplatser och idrottsplatser. Växlighet från tomt 20 Innehavare av fastighet skall förhindra ut- och uppväxande växtlighet vid tomtgräns såsom buskar, häckar och träd. Om inget annat framgår av följande skrivningar skall fri höjd för växtlighet vara 2,50 m över gång- och cykelbana och 4,60 m över körbana. Växtligheten får inte inkräkta på gångbanans eller körbanans bredd. å tomt, med egen utfart mot gata, får höjd på växtligheten högst vara 0,80 m över körbanan på en sträcka av 2,50 m på vardera sidan om utfarten och åt vardera hållet utmed fastighetens gräns. å hörntomt, vid gata eller cykelbana, får höjd på växtligheten vara högst 0,80 m räknat från körbanornas närmsta kant och skärningspunkt och 10 m åt vardera hållet. Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

99 Förslag till Allmänna lokala ordningsföreskrifter Kommunfullmäktige Dnr KA 2015/709 Sid 6/7 Adressnummer skyltar 21 Ägare av fastighet som av byggnadsnämnden tilldelats adressnummer är skyldig att anskaffa, uppsätta och bekosta adressnummerskylt. Fyrverkeri och andra pyrotekniska varor 22 Det är alltid förbjudet att använda pyrotekniska varor inom markerat område i Hovenäset, Smögen, Malmön och Hunnebostrand enligt bilaga. 23 Inom kommunens övriga områden är det förbjudet att utan polismyndighetens tillstånd använda pyrotekniska varor på andra tider än nyårsafton, påskafton samt valborgsmässoafton mellan klockan 16:00 och 03:00 påföljande dag. Det är förbjudet att utan polismyndighetens tillstånd använda pyrotekniska varor närmare än 200 meter från närmaste del av byggnad tillhörande Kvarnbergshemmet, Hunnebohemmet och Bankeberg. Luftvapen, fjädervapen mm 24 Luftvapen, fjädervapen, paintballvapen samt pil- eller slangbågar får inte användas på offentlig eller därmed jämställd plats. Undantag kan medges genom tillstånd av polismyndigheten för idrottsutövning som innefattar dessa skjutvapen Avgift för att använda offentlig plats 25 För användning av offentlig plats och område som kommunen jämställt med sådan plats har kommunen rätt att ta ut en avgift enligt de grunder som har beslutats av kommunfullmäktige. Överträdelse av lokal ordningsföreskrift 26 Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot någon av 5 9, 10 första stycket, 11, 12 första stycket, 13, 14 första och andra styckena, 15, kan dömas till penningböter enligt 3 kap. 22 andra stycket ordningslagen. I ordningslagen finns också bestämmelser om förelägganden och förverkande. Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

100 Förslag till Allmänna lokala ordningsföreskrifter Kommunfullmäktige Dnr KA 2015/709 Sid 7/7 Dessa föreskrifter träder i kraft den... Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

101 Lokala ordningsföreskrifter - Smögen Område där spritdrycker, vin och starköl inte får förtäras. Datum: Ritad av: Frida Göthberg Skala 1:4000

102 " B B B B B B B B B B Lokala ordningsföreskrifter - Kungshamn Område där spritdrycker, vin och starköl inte får förtäras. " " " " Bäckevikstorget Vadbrusegatan Hotellgatan B Bäckeviksgatan G G G G G G B " B B B B B B " " " " " " " B G G G " " GG G G G G B B q B q " " q q G B B B Hvitfeldtsbacken Datum: Ritad av: Louise Fredriksson Skala 1:2000 Hamngatan Nygatan Kroggatan Tjuvsundsgatan Torggatan Nygatan illas gata Brunnsplatsen Hans Lots Gata B B B B B Åsengatan Kyrkogatan B B B J q q q

103 q " Lokala ordningsföreskrifter - Hunnebostrand B " " B Område där spritdrycker, vin och starköl inte får förtäras. " " q q q q q q B q q B B B B B B q q q q q q q q B B B B q q B B B B B B B B B B B B B Datum: Ritad av: Louise Fredriksson Skala 1:2500 B B " B B B B B q q " q Hunnebovägen q qq " " Södra Strandgatan " " Norra Strandgatan qq q q B B B B B Torggatan q q q q B q q q q q q B B

104 Lokala ordningsföreskrifter - Kungshamn Bilaga 1. Föroreningar efter hundar skall plockas upp inom markerat område. Datum: Ritad av: Frida Göthberg Skala: 1:12 000

105 Lokala ordningsföreskrifter - Smögen Bilaga 2. Föroreningar efter hundar skall plockas upp inom markerat område. Datum: Ritad av: Frida Göthberg Skala: 1:13 000

106 Lokala ordningsföreskrifter - Väjern Bilaga 3. Föroreningar efter hundar skall plockas upp inom markerat område. Datum: Ritad av: Frida Göthberg Skala: 1:7 000

107 Lokala ordningsföreskrifter - Hunnebostrand Bilaga 4. Föroreningar efter hundar skall plockas upp inom markerat område. Datum: Ritad av: Frida Göthberg Skala: 1:12 000

108 Lokala ordningsföreskrifter - Bovallstrand Bilaga 5. Föroreningar efter hundar skall plockas upp inom markerat område. Datum: Ritad av: Frida Göthberg Skala: 1:8 000

109 Lokala ordningsföreskrifter - Malmön Bilaga 6. Föroreningar efter hundar skall plockas upp inom markerat område. Datum: Ritad av: Frida Göthberg Skala: 1:7000

110 Lokala ordningsföreskrifter - Hovenäset Bilaga 7. Föroreningar efter hundar skall plockas upp inom markerat område. Datum: Ritad av: Frida Göthberg Skala: 1:5 000

111 Lokala ordningsföreskrifter - Ulebergshamn Bilaga 8. Kara visar var man måste plocka upp hundbajs. Datum: Ritad av: Louise Fredriksson Skala 1:5 000

112 Bilaga, Förbudsområde yroteknik Hovenäset Förbudet avgränsas norrut av Hovenäsvägen, i öster av Kryssnäsvägen, i söder av Långebryggans början och följer strandlinjen till att i väster begränsas av Smidesvägen. Hunnebostrand Förbudet begränsas norrut av Restaurang Kanten och sträcker sig österut mot Bankebergshemmet, avgränsas i öster från Bankebergshemmet rakt söderut mot Torggatan och följer gångväg mot Storkgatan och över berget mot Östanvindsvägen. Begränsas i söder av Hunnebovägen och Lahällevägen och i väster av Kaptensgatan ner mot gästhamnen och följer strandlinjen norrut. Malmön Norrut begränsas förbudet av bebyggelsens slut, i öster mot strandlinjen, i söder följer Smithebacken och Knapes väg. I väst Myrvägen, Ostegatan, Stengatan och Bygdegårdsgatan. Smögen Begränsas norrut av Brunnsgatan och Bredabergsvägen, arkgatan, Hamngatan och ut mot Nordmanshuvudet. Begränsas i öster av sträckan från Normanshuvudet mot Kleven och i söder av Dykcenter Kontiki och Klevenvägen. I väster av Klevenvägen.

113 " " " " q q Lokala ordningsföreskrifter - Hovenäset q q q q q Kartan visar inom vilket område man inte får använda pyroteknik. q q q q q q q q q q q q q q q q q q q q q q Datum: Ritad av: Frida Göthberg Skala: 1:2000

114 Lokala ordningsföreskrifter - Hunnebostrand Kartan visar inom vilket område man inte får använda pyroteknik. Datum: Ritad av: Frida Göthberg Skala: 1:3000

115 Lokala ordningsföreskrifter - Malmön Kartan visar inom vilket område man inte får använda pyroteknik. Datum: Ritad av: Frida Göthberg Skala: 1:4000

116 Lokala ordningsföreskrifter - Smögen Kartan visar inom vilket område man inte får använda pyroteknik. Datum: Ritad av: Frida Göthberg Skala: 1:5000

117 Kommunstyrelsens tekniska utskott Sammanträdesprotokoll KSTU 3 KA 2015/709 Remiss Allmänna lokala ordningsföreskrifter från Sotenäs kommun Lars-Erik Knutsson (S) har lämnat en motion att kommunens Allmänna lokala ordningsföreskrifter ska ses över och aktualiseras. De nu gällande Allmänna lokala ordningsföreskrifter är reviderade av kommunfullmäktige och är tillkännagivna av Länsstyrelsen i Västra Götalands län den 15 augusti Kansliavdelningen har tagit fram ett förslag till revidering utifrån Svenska kommunförbundets Cirkulär 1995:41. Tekniska avdelningen har följande synpunkter på förslaget: 3: Det bör framgå vilken typ av badplatser som avses tex officiella kommunala badplatser. 8 kompletteras med: Vid utplacering av en container eller annan anordning skall brandskyddsaspekter beaktas. Vidare skall hänsyn tas till framkomligheten för gång- och cykeltrafiken. Tillstånd till uppställning krävs från polismyndigheten. 9: Höjdangivelserna bör vara 2,50 m över gångbana och 4,60 m över körbana. 13: Rätt benämning är Smyghålet. 17: Skyltade badplatser bör bytas till tex officiella kommunala badplatser. Ny : Innehavare av fastighet skall förhindra ut- och uppväxande växtlighet vid tomtgräns såsom buskar, häckar och träd. Om inget annat framgår av följande skrivningar skall fri höjd för växtlighet vara 2,50 m över gång- och cykelbana och 4,60 m över körbana. Växtligheten får inte inkräkta på gångbanans eller körbanans bredd. å tomt, med egen utfart mot gata, får höjd på växtligheten högst vara 0,80 m över körbanan på en sträcka av 2,50 m på vardera sidan om utfarten och åt vardera hållet utmed fastighetens gräns. å hörntomt, vid gata eller cykelbana, får höjd på växtligheten vara högst 0,80 m räknat från körbanornas närmsta kant och skärningspunkt och 10 m åt vardera hållet. Beslutsunderlag Tf Teknisk chefs tjänsteutlåtande Förslag till Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Sotenäs kommun Svenska kommunförbundets Cirkulär 1195:41 Gällande Allmänna lokala ordningsföreskrifter 2008 Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 5(14)

118 Kommunstyrelsens tekniska utskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSTU 3 Kommunstyrelsens tekniska utskotts beslut Kommunstyrelsens Tekniska utskott beslutar att lämna synpunkterna ovan som svar på remiss avseende Allmänna lokala ordningsstadgan. Skickas till Kansliavdelningen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 6(14)

119 Miljönämnden i mellersta Bohuslän Sammanträdesprotokoll MN 10 Dnr MimB 2015/1630 Remiss Förslag till Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Sotenäs kommun Miljönämnden i mellersta Bohuslän har erhållit rubricerad remiss från kommunstyrelsen i Sotenäs kommun. Kansliavdelningen har tagit fram ett förslag till revidering utifrån SKL-cirkulär 1005:41. De nya uppdaterade föreskrifterna planeras att gälla från vår/sommar Miljönämndens synpunkter Miljönämnden önskar framföra följande synpunkter: Nämnden uttalar sig endast över miljöaspekten och tillstyrker kompletteringen om tillståndsplikt och förbud vad gäller användande av fyrverkeri och andra pyrotekniska varor (19-21 ). Det är bra att det regleras med tanke på störningsrisk samt med hänsyn till djur. I övrigt har nämnden inga synpunkter. Beslutsunderlag Miljöchefens tjänsteutlåtande Miljönämnden i mellersta Bohusläns arbetsutskotts beredningsprotokoll Miljönämnden i mellersta Bohusläns beslut Miljönämnden i mellersta Bohuslän beslutar att lämna yttrande till kommunstyrelsen i Sotenäs kommun, enligt tjänsteskrivelsen daterad Skickas till Kommunstyrelsen i Sotenäs kommun. \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\miljö och Byggförvaltningen\ADMINISTRATION\Nämnder\Miljönämnden\Samm anträden\2016\ \kallelser & rotokoll\mn protokoll docx Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 13(16)

120 Datum: Yttrande gällande revidering av allmänna ordningsföreskrifter för Sotenäs kommun Mot bakgrund av att Sotenäs är utsedd till en Vattensäker kommun av Svenska livräddningssällskapet och att kommunen har säkerhet och trygghet som ett prioriterat arbetsområde ställer vi oss tveksamma till att kommunen tillåter bad i hamnar med båttrafik. Vi föreslår därför att en paragraf införs med vissa restriktioner kring bad i hamnar med båttrafik, t ex i småbåtshamnar och gästhamnar. Frågan bör beredas i samråd med tekniska avdelningen och Räddningstjänsten. Arbetsgruppen för En säker och trygg kommun gm Maria Hassing Karlander Folkhälsostrateg i Sotenäs kommun Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: arkgatan fax: info@sotenas.se

121 Kommunfullmäktige Motion om översyn av kommunens allmänna lokala ordningsföreskrifter Kommunens allmänna lokala ordningsföreskrifter firar nästa år 20-årsjubileum. Med någon marginell justering har de varit helt oförändrade under denna period och är i behov av översyn, både med anseende på var de ska gälla och vad de ska reglera. Jag föreslår därför att fullmäktige remitterar motionen till kommunstyrelsen med uppdrag att se över och aktualisera de allmänna lokala ordningsföreskrifterna. Lars-Erik Knutsson (s)

122 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 220 KA 2016/787 Motion om bättre tillfartsväg till Sotenäs Sammanfattning Lars-Erik Knutsson (S) föreslår i en motion att kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda hur frågan om bättre tillfartsvägar i Sotenäs ska ges en mycket högre prioritet. Motionären avser avsnittet från E6 vid Gläborg, väg 162 till Hallinden, vidare väg 171 Hunnebo Stycke (rondell) och därefter väg 174 till Kungshamn/Smögen. Motionären menar att man under många år har framfört klagomål mot denna väg från företagare och arbetspendlare att vägen är smal, krokig och allmänt trafikfarlig. Frågeställningar som bör utredas är bland annat: Bör en särskild arbetsgrupp eller fullmäktigeberedning hantera frågan? Kan näringslivet engageras? Kan kommunalförbundet Fyrbodal utnyttjas bättre? Redovisning av hur kommunen idag arbetar med infrastrukturfrågor Sotenäs kommun ingår tillsammans med 14 kommuner i Kommunalförbundet Fyrbodal. Kommunernas uppdrag till Kommunalförbundet är att arbeta för en sammanhållen, enkel och mer rationell hantering av de mellankommunala frågorna. En av uppgifterna för Fyrbodals kommunalförbund är att gemensamt svara för regionalt tillväxt- och utvecklingsarbete, där infrastrukturen är viktig del och där utbyggnad av vägar ingår. Fyrbodal menar att investeringar i infrastruktur i Västsverige och Fyrbodal är lönsamma för hela landet vilket är fokus för kommunalförbundet. Att företagen kan tillgodose sina behov av godsflöden och säkerställa tillgången på kompetens arbetskraft förutsätter en funktionell infrastruktur. Fyrbodal vill satsa på infrastrukturen och binda samman olika regioner för att på det mest effektiva sättet skapa god sysselsättning och tillväxt i Sverige. I Fyrbodals direktion ingår kommunalråden från medlemskommunerna och oppositionsråden som ersättare. Fyrbodals prioriteringsordning för vägobjekt Fyrbodals kommunalförbunds direktion har fastställt en prioriteringsordning för prioriterade vägobjekt. Listan togs fram i samband med revideringen av regional infrastrukturplan och fastställdes Fyrbodal har beslutat att lyfta fram och stödja de beslutade objekten i denna ordning. Vissa åtgärder är genomförda för prio 1-4. Näst i tur är prio 5 som gäller väg 162/171/174 Gläborg-Kungshamn. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 11(41)

123 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 220 Näringslivsråd och Samhällsbyggnadsförvaltning Näringslivsrådet, som består av näringsidkare i Sotenäs kommun, tar också upp infrastrukturfrågor. Dessa frågor kanaliseras via näringslivsutvecklaren vidare till samhällsbyggnadsförvaltningen till trafikplaneraren som ingår i Kommunalförbundet Fyrbodals beredningsgrupp för infrastruktur. Beredningen för hållbar utveckling (BHU) Beredningen för hållbar utveckling (BHU) är ett politiskt samverkansorgan för Västra Götalandsregionen och länets kommuner i frågor kring hållbar utveckling. I BHU sitter 19 ledamöter från Västra Götalandsregionen och 14 representanter från kommunerna och norra Bohuslän representeras av Tanums kommunalråd. BHU är ett organ för informell samverkan. Det betyder att dess arbetsformer inte regleras i kommunallagen och att beredningen inte har någon självständig beslutanderätt utan dess uppgift är att diskutera frågor där det finns gemensamma beröringspunkter och där det är klokt att region och kommuner samråder. Dessa samrådsdiskussioner utgör sen underlag för Regionstyrelsens beslut i vissa strategiska frågor med betydelse för en hållbar utveckling i tex infrastruktur- och kollektivtrafikfrågor. Beslutsunderlag Administrativ chefs tjänsteutlåtande rioritering av vägar till regional plan Yrkande Lars-Erik Knutsson (S) föreslår bifall till förslaget. ropositionsordning Ordföranden ställer proposition på Lars-Erik Knutssons (S) förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen. Kommunfullmäktige uppdrar åt Kommunstyrelsen att utreda hur frågan om bättre tillfartsvägar i Sotenäs ska ges en mycket högre prioritet. Frågeställningar som bör utredas är bland annat, bör en särskild arbetsgrupp eller fullmäktigeberedning hantera frågan, kan näringslivet engageras, kan kommunalförbundet Fyrbodal utnyttjas bättre. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 12(41)

124 Kommunstyrelsens förvaltning Administrativ chef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige KA 2016/787 Sida 1(3) Motion om bättre tillfartsväg till Sotenäs Sammanfattning Lars-Erik Knutsson (S) föreslår i en motion att kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda hur frågan om bättre tillfartsvägar i Sotenäs ska ges en mycket högre prioritet. Motionären avser avsnittet från E6 vid Gläborg, väg 162 till Hallinden, vidare väg 171 Hunnebo Stycke (rondell) och därefter väg 174 till Kungshamn/Smögen. Motionären menar att man under många år har framfört klagomål mot denna väg från företagare och arbetspendlare att vägen är smal, krokig och allmänt trafikfarlig. Frågeställningar som bör utredas är bland annat: Bör en särskild arbetsgrupp eller fullmäktigeberedning hantera frågan? Kan näringslivet engageras? Kan kommunalförbundet Fyrbodal utnyttjas bättre? Bakgrund Redovisning av hur kommunen idag arbetar med infrastrukturfrågor Sotenäs kommun ingår tillsammans med 14 kommuner i Kommunalförbundet Fyrbodal. Kommunernas uppdrag till Kommunalförbundet är att arbeta för en sammanhållen, enkel och mer rationell hantering av de mellankommunala frågorna. En av uppgifterna för Fyrbodals kommunalförbund är att gemensamt svara för regionalt tillväxt- och utvecklingsarbete, där infrastrukturen är viktig del och där utbyggnad av vägar ingår. Fyrbodal menar att investeringar i infrastruktur i Västsverige och Fyrbodal är lönsamma för hela landet vilket är fokus för kommunalförbundet. Att företagen kan tillgodose sina behov av godsflöden och säkerställa tillgången på kompetens arbetskraft förutsätter en funktionell infrastruktur. Fyrbodal vill satsa på infrastrukturen och binda samman olika regioner för att på det mest effektiva sättet skapa god sysselsättning och tillväxt i Sverige. I Fyrbodals direktion ingår kommunalråden från medlemskommunerna och oppositionsråden som ersättare. rioriteringsordning Fyrbodals kommunalförbunds direktion har fastställt en prioriteringsordning för prioriterade vägobjekt. Listan togs fram i samband med revideringen av regional infrastrukturplan och fastställdes Fyrbodal har beslutat att lyfta fram och stödja de beslutade objekten i denna ordning. Åtgärder är genomförda för prio 1-4. Fyrbodal står nu därför i tur att stödja åtgärder för rio 5 som gäller väg 171/162 Gläborg-Kungshamn. Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

125 Kommunstyrelsens förvaltning Administrativ chef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige KA 2016/787 Sida 2(3) Se bifogat dokument rioritering av vägar till regional plan Kommentarer rio 1. Delen Rotvik-Bäcken är beslutad och arbetet påbörjas Återstår delen Bäcken-Skår. rio 2. Div åtgärder har genomförts på 172 inom ramen för den s.k. stråkpotten. rio 3. Säckebäck-Varekil. lanering pågår, byggstart 2017/2018. rio 4. Trafikplats Torp avslutat och klart. (Överby är f.n. inte aktuellt) rio /162 Gläborg-Kungshamn. I princip inget har skett mer än sporadiska kontakter med Trafikverket om räta ut kurvor, siktförbättringar etc. Observera att 1-3 ovan inte är färdiga, mycket återstår men man har åtminstone gjort en hel del. Näringslivsråd och Samhällsbyggnadsförvaltning Näringslivsrådet, som består av näringsidkare i Sotenäs kommun, tar också upp infrastrukturfrågor. Dessa frågor kanaliseras via näringslivsutvecklaren vidare till samhällsbyggnadsförvaltningen till trafikplaneraren som ingår i Kommunalförbundet Fyrbodals beredningsgrupp för infrastruktur. Beredningen för hållbar utveckling (BHU) Beredningen för hållbar utveckling (BHU) är ett politiskt samverkansorgan för Västra Götalandsregionen och länets kommuner i frågor kring hållbar utveckling. I BHU sitter 19 ledamöter från Västra Götalandsregionen och 14 representanter från kommunerna och norra Bohuslän representeras av Tanums kommunalråd. BHU är ett organ för informell samverkan. Det betyder att dess arbetsformer inte regleras i kommunallagen och att beredningen inte har någon självständig beslutanderätt utan dess uppgift är att diskutera frågor där det finns gemensamma beröringspunkter och där det är klokt att region och kommuner samråder. Dessa samrådsdiskussioner utgör sen underlag för Regionstyrelsens beslut i vissa strategiska frågor med betydelse för en hållbar utveckling i tex infrastruktur- och kollektivtrafikfrågor. Koppling till vision, programförklaring och mål I rogramförklaring under Infrastruktur och IT står att Kommunens infrastruktur stödjer en tillväxt av företag och befolkning. Trafikverket har förbättrat och säkerställt tillfartsvägarna. Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

126 Kommunstyrelsens förvaltning Administrativ chef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige KA 2016/787 Sida 3(3) Slutsats Arbetet med att bedriva lobbyverksamhet för att utveckla tillfartsvägarna till Sotenäs är en mycket viktig strategisk fråga. Det är viktigt att kommunen driver på utvecklingen nu så att den av Direktionen fastställda prioriteringsordningen genomförs. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen. Kommunfullmäktige uppdrar åt Kommunstyrelsen att utreda hur frågan om bättre tillfartsvägar i Sotenäs ska ges en mycket högre prioritet. Frågeställningar som bör utredas är bland annat, bör en särskild arbetsgrupp eller fullmäktigeberedning hantera frågan, kan näringslivet engageras, kan kommunalförbundet Fyrbodal utnyttjas bättre. Anna-Lena Höglund Administrativ chef Maria Vikingsson Kommunchef Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

127 rioritering av vägar till regional plan Utgångspunkter för prioriteringarna Rundare & robustare region öst-väst Näringslivets- och invånarnas behov Regionförstoring med Norge, Skaraborg och Värmland Avlasta tätorter rioritet Vägnr Relation Objekt Tidsplan Kommentar Uddevalla-Lysekil Rotvik-Bäcken Breddning/mötesseparering (del av stråk 5) Bäcken-Skår Färgelanda-Bengtsfors Bengtsfors - Ödskölt Uddevalla-Bengtsfors (del av stråk 1) St: Bön-Skällsäter Stigningsfält Hela sträckan Standard motsvarande 90 km/h Säckebäck - Varekil Trafikplats Torp Trafikplats Överby Inför IKEA/IKANO etablering Köpcentret expanderar 5 171/162 Gläborg-Kungshamn Hela sträckan Färgelanda - Frändefors Hela sträckan Åmål - Strömstad (del av stråk 2) Hela sträckan Förbindelselänk öst-väst 8* 44/161 Stråk 5 (Götene-Lysekil) Helhetslösning Förbindelselänk öst-väst Dals-Ed Järnvägsviadukt Hökedalen Viaduktens höjd anpassas till standardhöjd Munkedal-Hedekas Väg 832 (Håby) -925 Breddning, räta ut kurvor Hästekälla - Tuvesvik Upprustning, breddning Kville - Tanumshede Upprustning av ej gjorda etapper Förbifart Henån Nybyggnad Avlasta tätorten Bengtsfors - Halden Allmän upprustning Tjärnö / Saltövägen Allmän upprustning Kosterhavets nationalpark Förbifart Örn mellan väg 872 och Bohus-Malmön Besöksnäringen/näringslivet Bohus-Malmön Delen Allmän upprustning Avlastar tätorten Förbifart Grebbestad Nybyggnad Avlastar tätorten Krokstrandsvägen Allmän upprustning Gemensamt intresse med Halden Varekil - Svanesund Allmän upprustning Delen Allmän upprustning 22 Anslutning Resö-E6 Upprustn/nybyggn Bengtsfors-Årjäng Allmän upprustning Standard motsvarande 90 km/h Gläborg-Lysekil Hela sträckan Upprustning Sjuntorp - Myrtuvan Ombyggnad inkl CGbana Lökholmsvägen Strömstad Utv av boende i anslutning till Nordby 27 Anslutning E6-Grebbestad I samband med E6 utbyggnad Förbifart Fjällbacka Nybyggnad Avlastar tätorten * Avser en helhetslösning av stråket Götene-Lysekil och tar f.n. ej ställning till vägdragning eller vägnummer då vidare utredning krävs (väg 678 ingår dock som ett bland flera alternativ i stråket). ostadress Besöksadress Telefon Bankgiro Reg.nr Box 305 Museigatan Uddevalla Uddevalla Fax

128 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 227 KA 2016/290 Medborgarförslag att Hovenäset blir egen postort Sammanfattning Bengt Arne Ljung, Kungshamn, föreslår i ett medborgarförslag att Sotenäs kommun ansöker hos osten AB om att Hovenäset blir egen postort. Förslaget att Hovenäset skall bli en egen postort stöds av Hovenäsets Intresseförening med ca 200 medlemmar där frågan har behandlats av två av varandra efterföljande årsmöten. Förvaltningen har utrett frågan i samråd med osten som ställer sig positiv till förslaget under förutsättning att området begränsas enligt förslag. En mindre justering av berört område är därför gjord och det finns därmed inget hinder att bifalla förslaget. Bakgrund Byte eller återtagande av postortnamn kan ske om särskilda skäl föreligger. Ansökan om byte av postort kan bara göras av kommuner och postoperatörer. Några av de förutsättningar som gäller är att Kommunen före ansökan ska inhämta och bifoga till ansökan yttrande från Institutet för språk och folkminnen. Ansökan ska ha kommit osten Meddelande, ostnummergruppen, Stockholm tillhanda senast den 1 mars. Beslut fattas omkring den 15 juni av ostnummerrådet. Vid eventuellt bifall träder ändringen i kraft första helgfria måndagen i mars påföljande år. Beslutsunderlag Mätingenjörens tjänsteutlåtande Kartbilaga Yttrande från Institutet för språk och folkminnen Yrkande Mikael Sternemar (L) och Britt Wall (S) föreslår bifall till förslaget. ropositionsordning Ordföranden ställer proposition på Mikael Sternemars (L) med fleras förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige bifaller medborgarförslaget. Kommunfullmäktige uppdrar åt Kommunstyrelsen att ansöka hos osten om att Hovenäset ska bli en egen postort. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 22(41)

129 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 227 Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 23(41)

130 Miljö Byggförvaltning Stefan Mellgren Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Fullmäktige Dnr KA 2015/199 Sida 1(2) Medborgarförslag. Att Hovenäset blir egen postort. Sammanfattning Medborgarförslag om att Sotenäs kommun ansöker hos osten AB om att Hovenäset blir egen postort. Efter mindre justering av berört område finns inget hinder att bifalla sökanden. osten är underrättad och har inget att invända mot begärt område. Bakgrund Enligt Bengt Arne Ljung, ombud för "Hovenäsets intresseförening" och "Vägsamhällighetsföreningen Vägga södra" är Hovenäset som ortsnamn ett gammalt och välkänt namn bland lokalbefolkningen. Namnet Hovenäset har funnits i olika former sedan tidigt 1900-tal. Samhället fick sitt nuvarande namn Av denna anledning ansöker de nu om att byta från nuvarande postort Kungshamn till postort, Hovenäset. Beskrivning av ärendet inkom ärendet för handläggning. Telefonkontakt togs omgående med Bengt Arne Ljung om behovet av en detaljerad avgränsning av postområdets utbredning. Ljung kunde som hjälp och underlag för detta hämta en utskriven karta i receptionen på kommunhuset Möte med B A Ljung där önskad utbredning av postområdet presenterades Sände önskat framtaget postnummerområde till osten, Sören Lindqvist Utlåtande från osten som förhåller sig positiva till ett nytt postnummerområde Det krävs dock ett beslut från kommunen före Besluten kommer inte att kunna fattas av kommunen inom denna tid Inriktningen blir därmed att framföra ansökan till nästa år Meddelade B A Ljung "Hovenäsets intresseförening" att posten varit positiv till det nya området. Skriver ett tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen för beslut Tjänsteutlåtande till kommunsekreteraren jämte bifogad kartbilaga 1. Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

131 Miljö Byggförvaltning Stefan Mellgren Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Fullmäktige Dnr KA 2015/199 Sida 2(2) Koppling till vision, programförklaring och mål Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Ingen påverkan Regelverk Ingen påverkan Organisation och personal Ingen påverkan Medborgarperspektiv En återgång till det ursprungliga namn Hovenäset för områdets post. Analys Slutsats Efter mindre justering av berört område finns inget hinder att bifalla ansökan. osten är underrättad och har inget att invända mot begärt område. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige ger bifall till förslaget. Bilaga/Bilagor Kartbilaga 1 Skickas till Stefan Mellgren MBK-samordnare Eveline Savik Förvaltningschef Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

132 Hovenäset

133 o Hovenäs postort 6 december 2016 Lantmäteriet Den redovisade fastighetsindelningens kvalité kan inte garanteras och har ingen rättsverkan [m] 1:10 000

134

135

136

137

138

139 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 216 KA 2016/1139 Sotenäs Näringslivsgala Sammanfattning För att stärka företagsklimatet och ge bra förutsättningar för en positiv utveckling föreslås att kommunen, i nära samverkan med näringslivet, inrättar en årlig näringslivsgala för och med kommunens näringsliv. Bakgrund Detta förslag har arbetats fram i näringslivsrådet som ställer sig positiv till evenemanget. Genom en årlig näringslivsgala vill vi visa fram bra förebilder inom näringslivet och bygga nätverk. Sotenäs näringslivsgala planeras bli ett årligt återkommande evenemang i samarbete mellan kommunen, kommunens företagarföreningar och Sotenäs näringslivsråd. I den nyss antagna Näringslivsstrategin beskrivs i handlingsplanen (4.8 "Företagen skall vara sedda och hörda") att en årlig fest skall arrangeras i samverkan med näringslivet. risklasserna inrymmer Företagarnas pris till "Årets Företagare" liksom Turismpriset som annars delats ut i samband med nyårsfyrverkerierna. Beslutsunderlag Näringslivsutvecklarens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen beslutar att medfinansiera arrangemanget Sotenäs näringslivsgala med kr under Finansiering sker genom att medel tas ur kommunstyrelsens ofördelade anslag. Medfinansieringen prövas därefter årligen. Näringslivsgalan ska utvärderas efter genomförande. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 5(41)

140 Kommunstyrelsens förvaltning Näringslivsutvecklare Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2016/1056 Sida 1(3) SOTENÄS NÄRINGSLIVSGALA Sammanfattning För att stärka företagsklimatet och ge bra förutsättningar för ett positiv utveckling föreslås att kommunen, i nära samverkan med näringslivet, inrättar en årlig näringslivsgala för och med kommunens näringsliv. Bakgrund Detta förslag har arbetats fram i näringslivsrådet som ställer sig positiv till evenemanget. Genom en årlig näringslivsgala vill vi visa fram bra förebilder inom näringslivet och bygga nätverk. Sotenäs näringslivsgala planeras bli ett årligt återkommande evenemang i samarbete mellan kommunen, kommunens företagarföreningar och Sotenäs näringslivsråd. I den nyss antagna Näringslivsstrategin beskrivs i handlingsplanen (4.8 "Företagen skall vara sedda och hörda") att en årlig fest skall arrangeras i samverkan med näringslivet. risklasserna inrymmer Företagarnas pris till "Årets Företagare" liksom Turismpriset som annars delats ut i samband med nyårsfyrverkerierna. Beskrivning av ärendet Genom att arrangera ett årligt evenemang, i slutet av mars, med prisutdelningar vill näringslivsrådet lyfta fram goda förebilder inom vårt lokala näringsliv. risklasserna kan förändras och alla klasser kommer eventuellt inte att vara årliga. Kategorier: - Årets unga företagare - Årets turismföretag - Årets landsbygdsföretag - Årets hedersperson - Årets miljöpris - Årets kommunala innovatör - Årets företagare (Företagarnas pris) För att kunna nomineras finns fastslagna kriterier som ska uppfyllas. Dessa är: - Företaget/organisationen skall ha sitt säte i Sotenäs kommun. - Företaget/organisationen skapar bestående lönsamhet med eget finansiellt engagemang. - Företaget/organisationen följer samhällets etiska regler och normer. - Företaget/organisationen står för en bra personalpolitik. - Företagaren/eller motsvarande skall ha ett betydande ägande i företaget. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

141 Kommunstyrelsens förvaltning Näringslivsutvecklare Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2016/1056 Sida 2(3) Ekonomi Olika aktörer har redan beslutat att medfinansiera detta evenemang enligt grönmarkerat nedan. Ett positivt svar väntas inom kort från stiftelsen Sotenäs Turism. För att kunna genomföra detta evenemang söker jag en medfinansiering om kr. för näringslivsgalan Detta belopp är lika stort som näringslivet i övrigt medfinansierar arrangemanget. Samtidigt önskar jag att detta belopp avsätts årligen för detta evenemang. Vad Kostnad Finansiärer Intäkt Tryck Kommunen Underhållare Kusthandlarna Moderator Sotenäs Turism Kostnad mat finalister 18x400 kr Företagarna Diplom och blommor till alla nominerade (18x300kr) LRF ris unga företagare 1x5000 kr Swedbank ris till 6 vinnare á 2000 kr SE-banken Övrigt Hafvsbadet Lokal Smögens Hafvsbad Ljus-ljud-tekniker Hafvsbadet Mat 100 personer inträden Summa kr: Slutsats Genom att arrangera ett festligt arrangemang tillsammans med näringslivet stärker vi en positiv utveckling av företagsklimatet i Sotenäs kommun. Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att medfinansiera arrangemanget Sotenäs näringslivsgala med kr under Finansiering sker genom att medel tas ur kommunstyrelsens ofördelade anslag. Medfinansieringen sker därefter årligen med indexuppräkning enligt KI och arbetas in i kommunstyrelsens budget under Turist- och utvecklingsavdelningen. Bilaga/Bilagor Beskrivning av arrangemanget. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

142 Kommunstyrelsens förvaltning Näringslivsutvecklare Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2016/1056 Sida 3(3) Skickas till Näringslivsutvecklare, chef för TUA, kommunchef Datum Tomas Larsson Näringslivsutvecklare Erika Hassellöv Chef för TUA Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

143 Bilaga Sida 1 av 3 Datum: Sotenäs näringslivsgala Ett årligt återkommande evenemang i samarbete mellan kommunen, kommunens företagarföreningar och Sotenäs näringslivsråd. lats: Smögens Hafvsbad Tid: rel. Fredagen den 24 mars 2017, kl Syfte: Lyfta fram goda förebilder, bygga nätverk och ett positivare företagsklimat. Klädsel: Vårdad klädsel Kostnad: Ca 495 kr/kuvert rogram Kl Mingeldrink med alkoholfri dryck och lätt tilltugg vid stående bord Enklare musikunderhållning Sittning till bords. Moderator hälsar välkomna risutdelning Huvudrätt inklusive alkoholfri dryck Underhållning Dessert och kaffe Ks ordförande avslutar (Starköl/vin mot egen kostnad) Kategorier: - Årets unga företagare - Årets turismföretag - Årets landsbygdsföretag - Årets hedersperson - Årets miljöpris - Årets kommunala innovatör - Årets företagare (Företagarnas pris) Förutsättningar - Tre nominerade/kategori visas från scenen genom bild/text med kort information om resp. företagare. risutdelare river ett kuvert och läser först upp juryns motivering, sedan vinnarens namn. Vinnaren går upp på scenen för att motta priset. - Max 6 personer från respektive deltagande företag. - Ksau bjuds in på egen bekostnad. - Kommunchef, förvaltningschefer och näringslivsutvecklare bjuds in på egen bekostnad. - riser i form av inramat diplom med motivering, sak och blommor. - Kvällen fotograferas och presenteras på kommunens hemsida/facebook mm. - Tre finalister/kategori bjuds på evenemanget. Alla övriga betalar. - Kommunen sammanställer foton och text för de nominerade som skickas till kommunens kommunikatör senast den 1 mars. Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: arkgatan fax: info@sotenas.se

144 Sida 2 av 3 Datum: Hur utses vinnarna? Respektive förening/organisation nominerar 3 finalister/kategori, skriver motiveringstext, utser vinnare och informerar Näringslivsrådet senast 1 mars. Motiveringstexterna skickas till kommunens kommunikatör för sammanställning. Kriterier för respektive kategori: Följande grundkrav gäller för samtliga kategorier (förutom innovationspriset): Företaget skall ha sitt säte i Sotenäs kommun. Företaget skapar bestående lönsamhet med eget finansiellt engagemang. Företaget följer samhällets etiska regler och normer. Företaget står för en bra personalpolitik. Företagaren skall ha ett betydande ägande i företaget. Årets unga företagare risutdelare: Näringslivsrådets ordförande Nomineras av alla. Näringslivsrådet utser finalister och vinnare. riset är i form av konsulcheck om kr. som bekostas av bankerna tillsammans. Näringslivsrådet vill med priset lyfta fram och skapa uppmärksamhet kring målgruppen unga företagare. För att erhålla priset ska företaget vara verksamt i Sotenäs kommun samt främja tillväxt och utveckling i näringslivet. Företaget ska drivas av en ägare under 30 år. Vidare ställs krav på innovationshöjd, marknadsbehov och kundnytta. Årets landsbygdsföretagare risutdelare: LRF Nomineras och beslutas av LRF. Utdelning sker ev inte varje år. Årets landsbygdsföretag berikar Sotenäs näringsliv med nya sätt att tänka och är en förebild för företag utanför kommunens tätorter. Årets turismföretagare risutdelare: Ordförande stiftelsen Sotenäs turism Nomineras och beslutas av Stiftelsen. Årets turismföretagare berikar Sotenäs besöksnäring är en förebild för besöksnäringen. Årets hederspris risutdelare: Kommunstyrelsens ordförande. Nomineras av alla. Näringslivsrådet utser finalister och vinnare. Årets hederspris tillägnas en person som är särskilt engagerad i att stödja en positiv utveckling av det lokala näringslivet och är en god förebild för alla i kommunen. Årets miljöpris risutdelare: Sotenäs SymbiosCentrum Nomineras och beslutas av styrelsen för SymbiosCentrum. Årets miljöföretagare är en föregångare i arbetet med att främja en positiv miljömässig utveckling på lokal och/eller global nivå. Årets kommunala innovatör risutdelare: Kommunchefen Nomineras och beslutas av kommunstyrelsen. Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: arkgatan fax: info@sotenas.se

145 Sida 3 av 3 Datum: Årets kommunala innovatör skall vara anställd i Sotenäs kommun och föreslagit en innovation som utvecklar kommunen på ett positivt sätt. Inom vilka områden innovationerna skall belysa beslutas årsvis. Innovationspriset är ett sätt att inspirera och skapa dialog om kommunens kvalitetsarbete. riset vill uppmärksamma något som förbättrar kvaliteten, ökar effektiviteten och bidrar till en hållbar utveckling. Det kan vara ett nytt arbetssätt, ny metod, ny produkt, nya former för dialog eller andra innovativa lösningar som helst kan fungera inom flera verksamheter. Allt i syftet att öka nyttan för anställda i kommunen och inte minst för innevånare i Sotenäs kommun som nyttjar kommunala verksamheter. Årets företagare risutdelare: Företagarna. Nomineras och beslutas av Företagarna Kriterier enl. Företagarna. Budget 2017 Vad Kostnader Finansiärer Intäkt Tryck Kommunen Underhållare Kusthandlarna Moderator Sotenäs Turism Kostnad mat finalister 21x400 kr Företagarna Diplom och blommor till alla nominerade (18x300kr) LRF ris unga företagare 1x5000 kr Swedbank ris till 7 vinnare SE-banken Övrigt Hafvsbadet Lokal Smögens Hafvsbad Ljus-ljud-tekniker Hafvsbadet Mat 100 personer inträden Summa Kr: Tomas Larsson Näringslivsutvecklare Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: arkgatan fax: info@sotenas.se

146 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 7 KA 2016/711 Framtidens besöksnäring Sammanfattning Kommunen har startat en process tillsammans med besöksnäringen för att ta fram mål, handlingsplan, budget och organisation för ny verksamhet för Sotenäs besöksnäring från 1 januari Ett förslag är planerat att lämnas till kommunstyrelsen före sommaren 2017 för att kunna tas med i budgetarbetet för För att kunna genomföra detta föreslås att kommunstyrelsen avsätter medel till detta inledande arbete med kr under Beskrivning av ärendet En arbetsgrupp har bildats av representanter för besöksnäringen i Sotenäs, från Turistrådet samt från Ett enat Bohuslän och en styrgrupp kommer att väljas i början av 2017 med uppdrag att ta fram ett förslag till beslut. För att kunna ta fram statistik och relevanta uppgifter behöver en ekonomisk rapport tas fram i början av 2017 som visar besöksnäringens effekt i kronor för Sotenäs kommun. Denna rapport behöver köpas av konsult även om Turistrådet kan vara ett stöd i detta arbete. Även ett stöd från annan organisation behöver köpas vad avser formella och juridiska aspekter på planerad organisationsform. Beslutsunderlag Uppdragsbeskrivning Yrkande Britt Wall (S), Lars-Erik Knutsson (S), Mikael Sternemar (L) och Roland Mattsson (M) föreslår bifall till förslaget. ropositionsordning Ordföranden ställer proposition på Britt Walls (S) med fleras förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen beslutar att anslå kr för processen Framtidens besöksnäring Finansieras genom kommunstyrelsens ofördelade medel. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 13(31)

147 Kommunstyrelsens förvaltning Näringslivsutvecklare Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr 2016/711 Sida 1(2) Framtidens besöksnäring Sammanfattning kr önskas för att genomföra processen för Framtidens besöksnäring i Sotenäs kommun under Bakgrund Genom ett uppdrag från chef för TUA har jag påbörjat en process tillsammans med besöksnäringen för att ta fram mål, handlingsplan, budget och organisation för ny verksamhet för Sotenäs besöksnäring från 1/ Ett förslag är planerat att lämnas till kommunstyrelsen före sommaren 2017 för att kunna tas med i budgetarbetet för Beskrivning av ärendet För att genomföra uppdraget har jag bildat en informell arbetsgrupp som består av representanter för besöksnäringen i Sotenäs, från Turistrådet samt från Ett enat Bohuslän. Arbetsgruppen har påbörjat arbetet och en styrgrupp kommer att väljas i början av 2017 med uppdrag att ta fram ett förslag till beslut. Under hösten 2016 tar jag stöd av både Drivhuset i Göteborg och av internationell kompetens för att åstadkomma ett relevant underlag för den framtida verksamheten genom medel avsatt för För att kunna ta fram statistik och relevanta uppgifter behöver en ekonomisk rapport tas fram i början av 2017 som visar besöksnäringens effekt i kronor för Sotenäs kommun. Denna rapport behöver köpas av konsult även om Turistrådet kan vara ett stöd i detta arbete. Även ett stöd från annan organisation behöver köpas vad avser formella och juridiska aspekter på planerad organisationsform. Eventuellt behöver arbetsgruppen (eller del av arbetsgruppen) även göra studiebesök, medverka vid relevanta möten mm. för att lära av andra. Det är av största vikt att näringen känner sig involverad och engagerad i denna process och att jag (tillsammans med arbetsgruppen) har möjlighet att ta in kompetens och underlag inför ett förslag till beslut. Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att bevilja TUA kr för processen Framtidens besöksnäring Medel tas från kommunstyrelsens ofördelade medel. Bilaga/Bilagor Uppdragsbeskrivning Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

148 Kommunstyrelsens förvaltning Näringslivsutvecklare Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr 2016/711 Sida 2(2) Skickas till Sökande Näringslivsutvecklare Chef för TUA Datum Tomas Larsson Näringslivsutvecklare Chef för TUA Erika Hassellöv Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

149 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 225 KA 2016/957 Antagande av Informations- och kommunikationspolicy Sammanfattning Ett av kommunstyrelsens mål för 2016 är att införa en Informations- och kommunikationspolicy. Den ska ange ramarna för den externa och interna kommunikationen i Sotenäs kommun. Bakgrund Sotenäs kommun har som mål att införa en Informations- och kommunikationspolicy under 2016 för att sätta fokus på kommunikation internt och externt. Informations- och kommunikationspolicyn beskriver hur kommunikationen ska föras externt och internt i Sotenäs kommun. Den beskriver även hur kommunen ska hantera sociala medier och hur kommunen ska kommunicera i de sociala medier där kommunen är aktiv. Beslutsunderlag Kommunikatörens tjänsteutlåtande Förslag till Informations och kommunikationspolicy Yrkande Lars-Erik Knutsson (S) föreslår att kommunchefen får i uppdrag att implementera policyn i verksamheterna. ropositionsordning Ordföranden ställer proposition på Lars-Erik Knutssons (S) förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att fastställa Informations- och kommunikationspolicy för Sotenäs kommun och uppdrar åt att kommunchefen att implementera policyn i verksamheterna. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 19(41)

150 Kommunstyrelsens förvaltning Kommunikatör Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2016/957 Sida 1(2) Antagande av Informations- och kommunikationspolicy Sammanfattning Ett av kommunstyrelsens mål för 2016 är att införa en Informations- och kommunikationspolicy. Den ska ange ramarna för den externa och interna kommunikationen i Sotenäs kommun. Bakgrund Sotenäs kommun har som mål att införa en Informations- och kommunikationspolicy under 2016 för att sätta fokus på kommunikation internt och externt. Beskrivning av ärendet Informations- och kommunikationspolicyn beskriver hur kommunikationen ska föras externt och internt i Sotenäs kommun. Den beskriver även hur kommunen ska hantera sociala medier och hur kommunen ska kommunicera i de sociala medier där kommunen är aktiv. Koppling till vision, programförklaring och mål Kommunikationspolicyn är ett av de mål som kommunstyrelsen antagit för Från alliansens mål och prioriterade uppdrag för mandatperioden : "Syftet är att bredda demokratin, att stärka politikernas möjligheter att delta i samhällsbygget. Organisationen ska stimulera dialogen med medborgarna, göra de politiska uppdragen mer intressanta och inåt vara tydliga och värdeskapande". I detta arbete kan Informations- och kommunikationspolicyn vara ett stöd. Konsekvensbeskrivning av ärendet Informations- och kommunikationspolicyn är ett ramverk för både tjänstemän och politiker för hur de ska kommunicera och informera invånare, företagare och andra berörda på ett korrekt sätt. Den lyfter också upp förvaltningschefernas och medarbetarnas kommunikationsansvar. Medborgarperspektiv En Informations- och kommunikationspolicy innebär att kommunen sätter medborgarnas och medarbetarnas behov av information och kommunikation i fokus. Den kommer att bidra till en kvalitetsförbättring i kommunens kommunikationsarbete genom att den fastställer hur en kvalitativ kommunikation med medarbetare och medborgare ska utföras. Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

151 Kommunstyrelsens förvaltning Kommunikatör Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2016/957 Sida 2(2) Slutsats Ett allt större behov av information och kommunikation både internt och externt ställer högre krav på kommunens kommunikationsarbete. Genom Informations- och kommunikationspolicyn fastställer kommunen hur kommunikation med medarbetare och medborgare ska utföras med god kvalitet. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att fastställa Informationsoch kommunikationspolicyn för Sotenäs kommun Bilaga/Bilagor Informations och kommunikationspolicy Skickas till Jenny Borg Kommunikatör Erika Hassellöv TUA-chef Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax:

152 Datum: Informations- och kommunikationspolicy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-xx-xx, xx För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: Alla nämnder och förvaltningar Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax:

153 Datum: Innehåll Inledning... 3 Fastställande av informations- och kommunikationspolicy... 3 Ansvar och organisation... 3 Kommunikation en strategisk fråga för Sotenäs kommun... 4 Förhållningssätt i informations- och kommunikationsarbetet... 4 Sakligt, korrekt och väl underbyggt... 4 Lättillgängligt... 4 Jämlik kommunikation... 5 Enhetligt utformat... 5 Kommunicera kriser... 5 Hemsidan 6 Sociala medier... 6 Medierelationer... 6 Mediernas roll... 6 Lagar som reglerar kommunikationsarbetet... 6 Förvaltningslagen och serviceskyldigheten... 6 Offentlighets- och sekretesslagen... 6 ersonuppgiftslagen... 7 Yttrandefrihetsgrundlagen... 7 Bilaga 1. olicy och rutiner för hemsida och intranät... 8 Bilaga 2. olicy och rutiner för sociala medier Bilaga 3. Kriskommunikationsplan Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

154 Datum: Inledning Den kommunala verksamheten i Sotenäs kommun är till för dess invånare, besökare, företag och föreningar, de som lever och verkar i kommunen. Kvalificerad och kontinuerlig information och kommunikation skapar goda betingelser för ett allsidigt och vitalt åsiktsutbyte. Det ger också goda möjligheter till insyn, delaktighet och påverkan i den kommunala verksamheten. Sotenäs kommun ska vara generös med information och kommunicera med allmänheten i många olika kanaler. Information är i många sammanhang också marknadsföring av kommunen. Snabb och korrekt information och kommunikation ger ett positivt intryck av Sotenäs, vilket är mycket viktigt för kommunens framtida utveckling. Kommunikationspolicyn anger ett antal huvudregler som allt kommunikationsarbete inom och utom organisationen bygger på, men även riktlinjer som är specifika för just Sotenäs kommun. Fastställande av informations- och kommunikationspolicy Kommunfullmäktige fastställer varje ny mandatperiod en informations- och kommunikationspolicy för Sotenäs kommun. Övriga revideringar av informations- och kommunikationspolicyn under mandatperioden delegeras till kommunstyrelsen för fastställelse. Ansvar och organisation Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens information. Detta gäller främst policyfrågor, övergripande politiska beslut och frågor som rör hela organisationen. Nämnderna, förvaltningarna och kommunstyrelsens enheter är alla ansvariga för kommunikationen inom sina respektive områden. De medarbetare inom förvaltningen som har verksamhetsansvar har även kommunikationsansvar. Ytterst ansvarig är förvaltnings- respektive enhetschef. Varje chef har kommunikationsansvar gentemot sina medarbetare och varje medarbetare har rätt att få den information som krävs för att kunna utföra sitt arbete på bästa sätt. En välinformerad medarbetare känner delaktighet, motivation och ansvar i sitt uppdrag. Medarbetarna inom Sotenäs kommun har en viktig roll som kunskapsbärare, marknadsförare och som kommunens ansikte utåt. Varje enskild medarbetare ansvarar själv för att söka och ta del av den information som krävs för att kunna genomföra ett bra arbete. Allmän intern information finns på Sotenäs kommuns intranät, SoteNet. Se bilaga 2 olicy och rutiner för sociala medier. Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

155 Datum: Kommunens kommunikationsenhet ska utveckla kommunens övergripande kommunikationsarbete och underlätta för både chefer och medarbetare att få ta del av information. Kommunikationsansvarig kan också fungera som stöd för enskilda verksamheter i olika informationsfrågor. Kommunens bolag har enligt aktiebolagslagen eget ansvar för verksamheten utifrån de direktiv som ägaren anger. Kommunikation en strategisk fråga för Sotenäs kommun Kommunikation ger kunskap, kraft och skapar dialog och engagemang. Behovet av information ska beaktas i all kommunal verksamhet. Ju tidigare information ges, desto större möjligheter får invånarna att utnyttja sina demokratiska rättigheter att påverka beslut och verksamhet. För att förvalta det demokratiska uppdraget, skapa förtroende för verksamheten och därigenom säkra den folkliga förankringen är det viktigt att tänka på informations och kommunikationsaspekten både som tjänsteman och förtroendevald. Förhållningssätt i informations- och kommunikationsarbetet Sakligt, korrekt och väl underbyggt Det är viktigt att tänka på att den som informerar eller kommunicerar med enskilda personer eller grupper om kommunala angelägenheter ska vara öppen, saklig och korrekt. Öppenhet är viktigt i allt informations- och kommunikationsarbete. Information som publiceras ska ha en tydlig avsändare, så att mottagaren förstår att det är Sotenäs kommun som är avsändare för informationen. Lättillgängligt Lättillgänglig och begriplig information ska ge invånarna, besökare, andra berörda, företag och organisationer kunskap om sina rättigheter och skyldigheter. Information är också en viktig del i den demokratiska processen. Information är en färskvara och ska därför ges så snabbt som möjligt, i synnerhet i krissituationer. Vid information i en fråga är det viktigt att vara beredd på att kommunicera om den. För att verksamheten ska fungera väl är det viktigt att anställda känner till planer och beslut och har möjlighet att hålla sig informerade i frågor som rör dennes arbete. Det ska vara lätt att söka och få information om Sotenäs kommun och att kunna kommunicera med någon anställd eller politiker. När kommunen informerar ska alltid en tydlig avsändare och kontaktperson med telefonnummer och/eller e-postadress vara tydligt angiven. Efterfrågad information ska utan onödiga fördröjningar lämnas ut. Undantag görs bland annat för uppgifter som rör personliga förhållanden och annat som regleras i Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) samt för vissa typer av arbetsmaterial. Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

156 Datum: Jämlik kommunikation Språket och budskapet i kommunens kommunikationskanaler ska vara lättförståeligt och tydligt. Funktionshinder eller etnisk bakgrund skall inte vara ett hinder för människor att ta del av kommunens information eller för att kunna kommunicera med kommunen. Kommunens kommunikation ska också vara inkluderande. Det handlar om att använda jämställdhet och jämlikhet för hur kommunen ser och framställer människor. Kommunen ska beskriva och porträttera människor utan att producera och förstärka fördomar och normer. Genom att kommunicera jämlikt får kommunen en mer gedigen och heltäckande representation av alla invånare. Att kommunicera jämlikt kan till exempel vara att framställa människor med en funktionsnedsättning på bilder eller i texter som inte handlar om funktionsnedsättning. å så sätt undviker vi att skapa uppfattningar om personer med funktionsnedsättningar som annorlunda och avvikande. Enhetligt utformat All skriftlig information ska utformas på ett enhetligt sätt för att det tydligt ska synas att Sotenäs kommun är avsändare. Varje producent av skriftlig kommunal information, såväl tryckt som elektronisk, är skyldig att följa Sotenäs kommuns grafiska profil. Fördelarna med en gemensam grafisk profil är att ett samlat och professionellt yttre skapar en positiv helhetsbild av kommunen. Det gör också att det klart och tydligt framgår att det är Sotenäs kommun som är avsändare vilket ger förtroende för kommunens verksamhet. Det skapar också en igenkänningsfaktor och är en del i kommunens varumärke. Undantag från den grafiska profilen kan bara göras när Sotenäs kommun producerar skriftligt material i samarbete med andra kommuner eller samarbetspartners. Vid tveksamheter som rör den praktiska användningen av profilen, kontakta alltid kommunikationsansvarig för rådgivning. Kommunicera kriser Sotenäs kommuns primära kommunikationskanal med kommuninvånarna är sotenas.se och det ska också vara den främsta platsen för att förmedla krisinformation. Men, det effektivaste sättet att nå ut med ett budskap till många vid kris är via sociala medier som Facebook. Som ett komplement till webbplats, radio, tv och tidningar bör därför även denna kanal användas. Det finns en kriskommunikationsplan, se bilaga 3, som hanterar kommunens beredskap och organisation vid en extraordinära händelse samt höjd beredskap. Kriskommunikationsplanen ligger som bilaga i Ledningsplanen vid extraordinära händelser. Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

157 Datum: Hemsidan De principer som gäller för vårt övriga informationsarbete, ska gälla även för hemsidan. Det innebär att informationen ska vara korrekt, aktuell och lättläst. Den ska följa det utseende vårt tryckta material har med vapnets uppställning, typsnitt och färger. Syftet med hemsidan är att bättre sprida information om den kommunala verksamheten. Den ska ses som en grundbult i kommunikationsarbetet och med möjlighet att nå nya grupper av kommuninvånare. Se bilaga 1. olicy och rutiner för hemsida och intranät. Sociala medier Se bilaga 2. olicy och rutiner för sociala medier. Medierelationer Mediernas roll Medierna spelar en viktig roll i den kommunala demokratin. Medierna är förmedlare av information, opinionsbildare och inte minst kritiska granskare av den kommunala verksamheten. Kontakterna med media ska präglas av största möjliga öppenhet. Det är viktigt att media snabbt kan komma i kontakt med den medarbetare som har ansvar och kompetens i sakfrågan. Yttrandefriheten ger alla rätt att i tal, skrift, bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Meddelarfriheten ger dessutom anställda i förvaltningar en lagstadgad rätt att kontakta media och efterforskningar om vem som lämnat informationen får inte förekomma. Lagar som reglerar kommunikationsarbetet Förvaltningslagen och serviceskyldigheten För alla myndigheter gäller en allmän serviceskyldighet gentemot allmänheten, 4 förvaltningslagen. Den innebär att kommunen ska lämna upplysningar, vägledning, råd och annan hjälp till enskilda i frågor som rör kommunens verksamhetsområde. Hjälp ska ges i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art och den enskildes behov av hjälp. Frågor ska besvaras från enskilda så snart som möjligt och hänvisning ska ges om någon av misstag har vänt sig till fel myndighet. Offentlighets- och sekretesslagen Inlägg som innehåller sekretessbelagd information får inte förekomma i sociala medier. Om personer som kommunicerar med Sotenäs kommun i sociala medier tar upp frågor som är av känslig eller till och med sekretessbelagd karaktär ska konversationen avbrytas. Inlägget ska raderas och konversationen istället överföras till traditionell ärendehantering för vidare handläggning. Sociala medier är inte lämpliga forum för Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

158 Datum: kommunikation inom verksamhetsområden där det förekommer mycket sekretessbelagd information, till exempel inom socialtjänsten eller vård- och omsorg. ersonuppgiftslagen ersonuppgiftslagen syftar till att värna om den personliga integriteten. UL förbjuder att namn och andra personuppgifter i såväl text och bild läggs ut på Internet, om inte berörd person gett sitt samtycke skriftligt eller muntligt. Undantag görs för namnuppgifter som publiceras i enbart litterära, konstnärliga eller journalistiska sammanhang. Ostrukturerat material t.ex. publicering av personuppgifter i löpande text på en webbsida, får publiceras av kommunen så länge det inte kränker den enskildes integritet. Man kan hantera ul genom ett samtycke, till exempel publicering av foton på personer. (Datainspektionen 2011) Sveriges grundlagar, det vill säga tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, är överordnade UL. Detta innebär att bestämmelserna i UL inte gäller om de skulle strida mot myndighets skyldighet att lämna ut allmänna handlingar. Undantag är handlingar som är sekretessbelagda. Yttrandefrihetsgrundlagen Anställda hos myndigheter har rätt till samma yttrandefrihet som andra medborgare (2 kap. 1 1 regeringsformen, RF). Det betyder att en anställd i Sotenäs kommun har rätt att fritt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Men rättigheten begränsas av sekretess och tystnadsplikt. Arbetsgivaren är också förbjuden att efterforska vem som har yttrat sig i en speciell fråga och får inte avskräcka en anställd från att yttra sig genom kritik eller bestraffningar. Men, den anställde har samtidigt lojalitetsplikt vilket innebär att utföra sitt arbete enligt arbetsgivarens instruktioner. Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

159 Datum: Bilaga 1. olicy och rutiner för hemsida och intranät olicy och rutiner för hemsidan och intranät Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-xx-xx, xx För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: Alla nämnder och förvaltningar Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax:

160 Datum: Innehållsförteckning Bakgrund Grundläggande principer IT-enheten Arkivarie Samtliga förvaltningar och Sotenäsbostäder Ansvarsfördelning Kommunstyrelsen IT-gruppen Kommunchef Webbredaktör/informationsansvarig Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax:

161 Datum: Bakgrund Hösten 1996 startade inom kommunstyrelsekontoret de första funderingarna på att skapa en officiell hemsida för Sotenäs kommun på Internet. I december gjordes en första version, som skapades snabbt för att tillgodogöra kommunen den R som gavs genom Konsumentverkets undersökning om billigt boende. Grundläggande principer Hemsidan ska ingå som en del i kommunens information. Informationen riktar sig främst till kommuninvånarna men också till andra med intresse för Sotenäs. Syftet med hemsidan är att bättre sprida information om den kommunala verksamheten. De principer som gäller för vårt övriga informationsarbete, ska gälla även för hemsidan. Det innebär att informationen ska vara korrekt, aktuell och lättläst. Den ska också följa kommunens grafiska profil. IT-enheten Teknikansvar (tekniska förutsättningar och serverplats) samt säkerhetsansvar (för att sidan ej kan förändras av obehöriga). Arkivarie Arkivansvar (att hemsidan regelbundet arkiveras). Samtliga förvaltningar och Sotenäsbostäder Ansvarar för det material som lämnas till hemsidan och för att detta är korrekt och aktuellt. Ansvarar för att lämna uppdateringar för det egna materialet till kommunledningskontorets berednings/informationsavdelning. För många dokument anges namn på kontaktperson med telefonnummer och e-postadress. Dessa kontaktpersoner har ett särskilt ansvar för att till berednings/ informationsavdelningen lämna uppdateringar av materialet. Ansvarsfördelning Kommunstyrelsen, ansvarar för kommunens centrala informationsverksamhet. Ansvarsfördelningen för hemsidan bör så långt som möjligt följa det övriga informationsarbetet: Kommunstyrelsen olitiskt ansvarig nämnd. IT-gruppen Ansvarar för den strategiska utvecklingen. Kommunchef Övergripande ansvarig. Ansvarig utgivare. Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

162 Datum: Kommunikationsansvarig/webbredaktörer Samordningsansvar. Övergripande ansvar för uppläggning, innehåll, kvalitet, aktualitet, uppdateringar. Samlar in och bearbetar material från övrig kommunal verksamhet. Ansvarar för layout och sidornas utseende. Systemansvar (web-master), uppläggning av länkar och länkstruktur Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax:

163 Datum: Bilaga 2. olicy och rutiner för sociala medier olicy och rutiner för sociala medier Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-xx-xx, xx För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: Alla nämnder och förvaltningar Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax:

164 Datum: Innehåll Inledning Vad är sociala medier? Möjligheter med sociala medier olicy Skapa dialog Marknadsföra kommunen Omvärldsbevaka Kommunicera kriser Rutiner Öppna ett konto Tala om vem du är Lyssna, svara snabbt och sätt dialogen i centrum å vår Facebook-sida får anställda och användare inte: Avsluta ett konto Ansvar Förhållningssätt Användning av sociala medier på konton som inte ägs av Sotenäs kommun Diarieföring Mät och utvärdera Lagar som styr Referenser: Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

165 Datum: Inledning Det ska vara enkelt att kommunicera med Sotenäs kommun. Sociala medier innefattar olika medskapande kanaler för dialog med kommuninvånarna och används som komplement till webbsida, telefon och e-post. Sotenäs kommun ska använda sociala medier för dialog, marknadsföring, relationsskapande, omvärldsbevakning och kriskommunikation. Rutinerna beskriver ansvar, förhållningssätt och hur inlägg hanteras. Vad är sociala medier? Kommunikationskanalerna blir fler och mer användarstyrda. Det är mottagarna själva som bestämmer vad de vill läsa och var. Webbplatser med länkar, chatt och kommentarsfält Facebook, Instagram, Twitter och YouTube är några exempel Bloggar Wikier där användarna hjälps åt att skapa innehållet Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax:

166 Datum: Möjligheter med sociala medier olicy Skapa dialog, förståelse, relationer och delaktighet Marknadsföra kommunen, dess verksamheter och tjänster Öka servicen Fråga efter synpunkter och svara på frågor Minska trycket på andra kanaler (färre telefonsamtal) Utöka nätverket med nya målgrupper Målgruppsanpassa kommunikationen Rekrytera nya medarbetare Tidigt fånga upp konflikter på den digitala skolgården (se sid. 3) Sotenäs kommun ska använda sociala medier för att: Skapa dialog Sociala medier kan användas för att skapa relation och utveckla dialogen med kommuninvånarna. De kan generera idéer som kan förbättra verksamheten och kommunens tjänster. Det möjliggör också en närmare och mer direkt dialog med framför allt de unga i Sotenäs kommun. Marknadsföra kommunen Användandet av sociala medier ger en möjlighet att bredda nätverket och sprida kommunens budskap i fler kanaler och till nya målgrupper. (Jens F Jensen, 2011) Det är ett kostnadsfritt sätt att marknadsföra kommunen, dess verksamhet och tjänster, vilket bidrar till ett stärkt varumärke. Sotenäs kommun behöver marknadsföras på fler och mer innovativa arenor. Omvärldsbevaka Sociala medier är ett effektivt verktyg för att på ett strukturerat sätt omvärldsbevaka på nätet. Sociala medier är även en bra returkanal för vad som skrivs om kommunen. Det är viktigt att ingripa och ge respons vid felaktig information eller missförstånd. Det är av särskild vikt att aktörer inom barn- och utbildning följer upp hur skolan och dess elever framställs i sociala medier. Lindqvist och Thorslund (2011) berättar om en skolgård som inte längre slutar borta vid staketet, utan som flyter över tid och rum. Kommunicera kriser Sotenäs kommuns primära kommunikationskanal med kommuninvånarna är Sotenas.se och det ska också vara den främsta platsen för att förmedla krisinformation. Men, det effektivaste sättet att nå ut med ett budskap till många vid kris är via sociala medier såsom Facebook och Instagram, vilket är de två sociala medier som Sotenäs kommun använder. Som ett komplement till webbplats, radio, tv och tidningar bör därför även dessa kanaler användas. Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

167 Datum: Rutiner Rutinerna beskriver ansvar, förhållningssätt och hur inlägg hanteras. Den person som kommunicerar för kommunens räkning i sociala medier ska ha fått uppdraget av sin närmaste chef som i sin tur ska förankra beslutet hos enhetschef och förvaltningschef. Med detta beslut klargörs att personen använder sociala medier som anställd och inte som privatperson. Det är viktigt att analysera syftet med deltagande i sociala medier. Fundera över hur användandet kan stärka verksamheten och dialogen med målgruppen. Säkerställ beredskap och resurser. Om verksamheten bjuder in till dialog via sociala medier, ska det också finns beredskap och resurser för att hantera den även långsiktigt. Det är viktigt att vara tydlig med sin roll i sociala medier. Att blanda privat och arbetsrelaterat innehåll ska undvikas. Skapa en tjänsteprofil istället för att använda en privat. Detta är viktigt för att skydda både egen och mottagarens integritet (särskilt om man för dialoger med unga i egenskap av t.ex. pedagog eller fritidsledare). Öppna ett konto Det ska finnas en förteckning på sotenas.se över de sociala medier som kommunen är aktiv i. Detta eftersom dessa kanaler genererar allmänna och offentliga handlingar som eventuellt ska registreras. Det måste finnas en god överblick och bevakning så att kommunen lever upp till de lagkrav som finns. Kommunikationsansvarig för kommunen ska därför alltid informeras när ett nytt konto öppnas för kommunens räkning. Närmaste chef ska alltid tillfrågas innan ett konto öppnas och se till att det är förankrat. Det måste vara fler än en som har tillgång till kontot så att sidan inte blir inaktiv vid frånvaro. Chefen ansvarar även för att det finns resurser att hantera kanalen och att den inte lämnas obevakad under ledighet, sjukdom eller när någon slutar sin anställning. Den grafiska profilen för Sotenäs kommun ska följas. Har Sotenäs kommun öppnat ett konto ska kommunens logotyp finnas med. Det ska alltid vara tydligt vem det är som kommunicerar (Datainspektionen 2010). Alla konton ska förses med en bild eller en illustration som symboliserar verksamheten i detta sammanhang. Ansvar Den person som utsetts som ansvarig för ett konto ansvarar också för att hantera de kommentarer, svar och synpunkter som kommer in. Sidan ska vara aktiv och hållas uppdaterad. Ansvaret innebär att besvara inkommande synpunkter som riktas till kommunen inom fyra dagar (enligt lagstiftning och Sotenäs kommuns kvalitetspolicy). Men sociala Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

168 Datum: medier ställer höga krav på snabbhet och närvaro. Därför bör alltid inlägg besvaras inom det närmaste dygnet på vardagar. Ett kontoansvar omfattar både kommunens egna och andras inlägg. Om det kommer ett inlägg som strider mot gällande lagstiftning ska kommentaren tas bort, aldrig redigeras. (T.ex. personuppgifter, förtal, personangrepp, hets mot folkgrupp, sexistiska yttranden, trakasserier, olovliga våldsskildringar, pornografi, uppmaningar till brott eller upphovsrättsligt skyddat material.) Tala om vem du är Använd ditt namn, var tydlig med vem du är och att du arbetar för Sotenäs kommun. Det är viktigt att du är en person och inte endast en kommunal funktion när du deltar i sociala medier. Kommenterar inte anonymt eller under falskt namn eller pseudonym. Om du har privat intresse i något som diskuteras, låt någon annan i kommunen ersätta dig i dialogen på sociala medier. rivata konton ska inte användas för kommunikation i tjänsten och inte under arbetstid. Förhållningssätt Var trovärdig, noggrann, sanningsenlig och tydlig Var konsekvent, uppmuntra konstruktiv kritik och eftertanke. Tänk på att du är en offentliganställd person och ambassadör för kommunen. Skilj på privat och professionellt agerande. I sociala medier används en personlig samtalston som är något ledigare än skrift i andra sammanhang. Inlägg ska alltid besvaras i en trevlig och positiv ton även om inlägget är osympatiskt. Lyssna, svara snabbt och sätt dialogen i centrum Sociala medier är kanaler som är till för att dela information, initiera och delta i samtal. Svara snabbt på frågor i sociala medier och använd gärna ett personligt tilltal, utan att bli privat. Vid frågor som redaktören för sidan inte kan besvara, inhämta skyndsamt svar från till exempel en förvaltningschef. Men alla frågor behöver inte besvaras av kommunen. Kommunens representanter bör se till relevans och situation och utifrån det välja att delta eller inte delta i en konversation. Vid osäkerhet, rådgör med närmaste chef eller kommunikationsansvarig. Hänvisa också vidare i de fall frågan uppfattas som ett personärende som kan beröra sekretesskyddad information. Exempel på svar gällande inlägg som uppfattas som en synpunkt: Hej! Tack för din åsikt. Vi tar gärna emot förslag, beröm och klagomål i formuläret: / Jenny Borg, kommunikationsansvarig Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

169 Datum: Exempel på svar gällande inlägg som uppfattas som ett personärende: Hej! Jag uppfattar att din fråga handlar om en specifik person därför ber jag dig att istället kontakta Individ och familjeomsorgen, telefon xxx eller e-post xxx. / Jenny Borg, kommunikationsansvarig Nedvärderande inlägg riktade mot kommunen eller medarbetare bör bemötas med svaret: Skriv gärna en tydligare formulerad synpunkt eller ett förslag till åtgärd så att vi kan behandla den och återkomma med svar. /Jenny Borg, kommunikationsansvarig å vår Facebook-sida får anställda och användare inte: - Uppge sekretessbelagda uppgifter - Bryta mot svensk lag - Kränka andra Mät och utvärdera Sotenäs kommuns deltagande i sociala medier bör kunna mätas och utvärderas. Har deltagandet någon effekt, nås uppställda mål? Vad kan förbättras och utvecklas? T.ex. Facebook har inbyggda verktyg som visar statistik över antal användare och interaktioner som inlägg och inläggsrespons. Har inte kanalen önskad effekt bör man i utvärderingen fundera på förbättringsåtgärder alternativt stänga kontot. Avsluta ett konto När ett konto ska avslutas måste det förankras hos närmste chef och kommunens kommunikationsansvariga måste underrättas. Innan ett konto stängs bör kontoansvarig informera om detta i den aktuella kanalen. Tacka för engagemanget från de kommuninvånare eller andra som varit aktiva. Användning av sociala medier på konton som inte ägs av Sotenäs kommun Med konton som inte ägs av Sotenäs kommun menar vi privata Facebook-konton, bloggars kommentarsfält, kommentarsfält i andra tjänster, artikelkommentarer, omnämnanden på Twitter, Instagram och liknande. Närmaste chef eller kommunikationsansvarig ska ha godkänt deltagandet och även utsett vem som är ansvarig för att följa och delta i den konversation som sker på konton som inte ägs av Sotenäs kommun. Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

170 Datum: Diarieföring Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL 2010), gäller samma regler för handlingar i sociala medier som för traditionella handlingar. En elektronisk handling är inkommen till kommunen när inlägget är publicerat. Ett inlägg av en tjänsteman på en extern, social webbplats är också upprättad direkt när den publicerats. Sotenäs kommun registrerar handlingar i verksamhetssystemet Diabas. Den kontoansvarige bör ha kunskap om detta samt själv registrera om en handling kräver det. Registratorerna är behjälpliga vid behov. Enligt offentlighetsprincipen ska alla handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter registreras. Övriga allmänna handlingar behöver inte registreras under förutsättning att de är ordnade så att det inte utan svårighet kan fastställas om de har kommit in eller upprättats av myndigheten. (E-delegationen 2010) Allmänna handlingar som inte har betydelse för en myndighets verksamhet behöver varken registreras eller hållas ordnade. T.ex. reklam, anonyma skrifter och skrifter med meningslöst eller obegripligt innehåll som kommer in från enskilda. Lagar som styr SKL (2010) har gjort en juridisk granskning och kommit fram till att kommuner får använda sig av sociala medier. Förenklat gäller samma regler för myndighetens verksamhet i sociala medier som i övrigt agerande. Viktiga lagar: Förvaltningslagen Lagen om elektroniska anslagstavlor (BBS) Offentlighets- och sekretesslagen ersonuppgiftslagen (ul) Tryckfrihetsförordningen (TF), handlingsoffentligheten Upphovsrättslagen (URL) Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) Referenser: Uppsala kommun: (2012) Riktlinjer för sociala medier i Uppsala kommun Munkedals kommun (2012) olicy och rutiner Sociala medier. Advokatfirman Fylgia (2011), Kommunutbildning, Facebook, twitter och kommunala webbplatser. Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

171 Datum: Axboms miniguide, pdf Datainspektionen (2010), ersonuppgifter i sociala medier,( ) E-delegationen (2010), Riktlinjer för myndigheters användning av sociala medier. ( ) Jensen F Jens, rofessor i Interaktive Multimedier, AAlborg Universitet, (2011), Marknadsføring sociale medier og viral marknadsføring. Karlstads kommun (2010), Kommunens strategi och riktlinjer för sociala medier, ( ) Lindqvist och Thorslund (2011), Stiftelsen för Internetinfrastruktur, Unga och Internet. SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, (2010), Sociala medier och handlingsoffentligheten. Thoresson Anders (2011), Stiftelsen för Internetinfrastruktur, Flöden, kvitter och statusuppdateringar. Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

172 Datum: Bilaga 3. Kriskommunikationsplan Kriskommunikationsplan Fastställd av kommunfullmäktige i Sotenäs kommun i samband när Ledningsplan vid extraordinär händelse togs. Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

173 Datum: Innehåll Bakgrund Fastställande av kriskommunikationsplanen Syfte med kriskommunikationsplanen Informationsansvar Övning och utbildning Organisation Dokumentation Larmplan Roller i Stabservice Inkallelse av personal Info/analysgruppen Upplysningscentralen Webb- och mediabevakningsgruppen Stabsservices uppgifter Riktlinjer Målgrupper Information Intern information Extern information Facebook Andra kanaler VMA Viktigt meddelande till allmänheten Dokumentation av information om händelsen Lägesrapportering Lokaler och utrustning Säkerställa kommunikation Lokal för upplysningscentralen Lokal för pressinformation Utrustning Reservkraft Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

174 Datum: Bakgrund Fastställande av kriskommunikationsplanen Kommunfullmäktige fastställer varje ny mandatperiod en kriskommunikationsplan för Sotenäs kommun i samband med att kommunens ledningsplan för extraordinära händelser samt höjd beredskap. Kommunfullmäktige godkänner även ändringar i kriskommunikationsplanens syfte. Övriga revideringar av Kriskommunikationsplanen under mandatperioden delegeras till kommunstyrelsen för fastställelse. Syfte med kriskommunikationsplanen Enligt kommunallagen åligger det kommunstyrelsen att ansvara för information under extraordinära händelser samt höjd beredskap. Kriskommunikationsplanen är en bilaga till kommunens ledningsplan och presenterar kommunens strategi i informationsfrågor vid extraordinära händelser samt vid höjd beredskap. Kriskommunikationsplanen ska även klarlägga, säkerställa och samordna behovet av erforderliga resurser för informationsverksamheten under extraordinära händelser samt höjd beredskap. Informationsansvar Kommunstyrelsens ordförande, tillika krisledningsnämndens ordförande, är ytterst ansvarig för kommunens insatser vid extraordinära händelser i fredstid. Kommunstyrelsens ordförande är även ytterst ansvarig för kommunens informationsinsatser. Följande funktioner rekommenderas att uttala sig å kommunens vägnar: krisledningsnämndens ordförande kommunchefen kommunikationsansvarig berörd förvaltningschef säkerhetssamordnare Krisledningsnämnden eller stabsgruppen kan i vissa frågor uppdra åt annan än ovanstående att uttala sig å kommunens vägnar. Vid händelser som berör flera verksamheter måste de verksamhetsansvariga rådgöra med varandra innan de går ut med information eller kommunicerar med enskilda personer eller grupper. Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

175 Datum: Övning och utbildning Regelbundet återkommande övningar är en förutsättning för att planen ska fungera i en verklig situation. Övning av kriskommunikationsplanens funktioner ska genomföras i samband med övningar av kommunens ledningsplan. I samband med att kommunen övar extraordinära händelser ska utvärdering av kriskommunikationsplanens funktionalitet och ändamålsenlighet göras. lanen ska därefter revideras om man vid utvärderingen finner detta nödvändigt. Tjänstemän är uttagna i samverkan med ledningsgruppen och ska utbildas till sina respektive uppgifter. Organisation översikt krisorganisationen, Det finns en informationspärm hos varje gruppansvarig, förvaltningschef, räddningschef, säkerhetssamordnare m fl i kommunens krisorganisation. I pärmen finns övergripande information om hur kommunen är organiserad och förberedd inför en extra ordinär händelse. Handlingsplaner för olika scenarion finns även i informationspärmen. Varje grupp i krisorganisation har egna checklistor/mallar för sin verksamhet i krishantering. Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

176 Datum: Varje grupp har en utsedd lokal, krishanteringspärm samt en krishurts med materiel, gruppansvarig ansvarar för uppdatering av material. Dokumentation Dokumentationsgruppen dokumenterar händelseförloppet och sammanträden, för dagbok över stabsgruppens åtgärder och är behjälpliga vid rapportering till länsstyrelsen. Dokumentationsgruppen bemannas av förvaltningarnas sekreterare. Larmplan Röd Krisledningsnämnden (KSAU) är beredd att starta sitt arbete. Förstärkningspersonal larmas för att kunna lösa av eller förstärka ledningsfunktioner. Rapportering till länsstyrelsen på börjas vid behov. Orange Gul Grön Stabservice startar. KSAUs ordförande hålls kontinuerligt informerad. Stabs-, logistik-och dokumentations- gruppen kallas in i sin helhet. Förbereder underlag för beslut till krisledningsnämnden. Regelbunden intern information delges alla kommunanställda. Kommunchef, berörd förvaltningschef, KSAUs ordförande, dokumentationsansvarig, Säkerhetssamordnare, Insatsledare/Räddningschef och ansvarig för Stabservice informeras för att senare få ytterligare information om inringning eller inte. Gemensam lägesbild skapas. Normalläge Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

177 Datum: Roller i Stabservice Översikt Stabservice organisation Inkallelse av personal Stabservice inkallas efter beslut av krisledningsnämndens ordförande eller kommunchef, alternativt dennes ersättare. Stabservice ska ha omedelbar förmåga att samordna informationen och skall kunna organiseras inom en timma och tjänstgöra dygnet runt. Info/analysgruppen Arbetar mot stabsgruppen. Informationsfunktionen är en strategisk resurs för ledningen och ingår i beredningsgruppen. Beroende på händelsens art avgör informationsansvarig om övriga tjänstemän ska kallas in. Det är viktigt att all information går via informationsansvarig tjänsteman, d v s att kommunen, inklusive dess förvaltningar och personal, använder sig av en gemensam informationskanal. Detta för att stabsgruppen ska få en samlad bild av den information som sprids. Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

178 Datum: Den informationsansvarige tar initiativ till samt godkänner allt material som ska ges till övriga inom och utom organisationen. Upplysningscentralen Kommunens växel/servicecenter ska fortgå i normalläge i så stor mån som möjligt. Servicecenter/växeln ska ta emot information och förmedla denna till Info/analysgruppen För att avlasta servicecenter/växeln vid högre belastning drar krisorganisationens upplysningscentral igång, kommunkontorets tjänstemän kan efter behov beordras svara i telefon för att möta allmänhetens behov av information. Upplysningscentralen skall även ta emot information och förmedla denna till Info/analysgruppen. Webb- och mediabevakningsgruppen Lägger ut pressmeddelanden, protokoll, basfakta samt annan information på kommunens hemsida och intranät. Bevakar massmedias rapportering på Internet av händelsen samt sammanställer detta till stabsgruppen. Stabsservices uppgifter Riktlinjer Stabsservice har till främsta uppgift att inhämta, sammanställa och förmedla information till och från kommunledning, stabsgrupp, kommunala förvaltningar, kommuninvånare, myndigheter, media m fl. Information till berörda, drabbade och anhöriga ska ske via: olisen Sjukvården Målgrupper En extraordinär händelse i fredstid samt höjd beredskap ställer oftast kommunen i fokus och kraven på kommunens roll gällande ledning, samverkan och information blir ofta mycket stora. Målgrupper för kommunens information är: kommunmedlemmar (innevånare + delårsboende) kommunens personal kommunbesökare myndigheter organisationer företag i samhället Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

179 Datum: berörda/anhöriga medier Informationen måste fungera både internt och externt samt vara anpassad till de olika målgruppernas särskilda behov av information eller särskilda krav på informationens utformning. Info/analysgruppen bör särskilt uppmärksamma behovet av särskild information till personer med funktionsnedsättning samt behovet av information på andra språk till de som inte är svensktalande. Info/analysgruppen utarbetar information till externa och interna målgrupper utifrån underrättelser från: Stabsgruppen Servicecenter (Växeln) Upplysningscentralen Webb- och mediabevakningsgruppen Information Informationen som ges är den samma för både internt (personal) som externt (allmänheten) och ska: Varna människor vid akut fara Ge råd och anvisningar om hur människor ska agera Ge besked om vilka åtgärder kommunen vidtagit och/eller avser att vidta. Redovisa händelseförlopp, orsaker till det inträffade samt vilka konsekvenser detta får för berörda. Till massmedier utsänds pressmeddelande och om det anses nödvändigt ska det kallas till presskonferens så snart en överblick av situationen är möjlig. Om det finns behov av upprepade presskonferenser ska ett tidschema över dessa tas fram. Information vid en extraordinär händelse ska vara snabb, lättillgänglig, korrekt, saklig och entydig. Det är av stor vikt att informationen är trovärdig och utgår ifrån mottagarens situation och behov av information. Intern information I varje chefsuppdrag ingår ett informationsansvar gentemot medarbetarna. En väl informerad personal känner delaktighet, motivation och ansvar i sitt uppdrag. Berörda anställda ska om möjligt informeras innan information ges till allmänheten. Det ingår i varje anställds uppdrag att hålla sig informerad, att ta del av den information som ges och att söka den information man saknar. Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

180 Datum: Allmän intern information finns på Sotenäs kommuns intranät, SoteNet. Sotenäs kommuns hemsida och kommunens officiella kanaler på sociala medier kan också fungera som informationskälla för anställda. Den grundläggande kanalen för interninformation är det personliga mötet mellan chefen och medarbetaren och mellan kollegor. Därutöver finns ett flertal olika kanaler för intern information, till exempel arbetsplatsträffar/avdelningsmöten. Det ingår också i varje anställds uppdrag att aktivt dela med sig av den information man själv har och som berör andra anställda. Extern information är kommunens officiella och primära informationskanal vid händelser. Spridning av information ska ske så snart som informationen är bekräftad, oavsett omfattning. Om möjligt ska besked ges när nästa informationstillfälle äger rum. Facebook Sotenäs kommun har lagt upp et Facebookkonto för att via den kanalen snabbt få ut information. Många tjänstemän har ett Facebookkonto, de uppmanas att dela information ut till sina vänner. Andra kanaler Vi kan sprida och få information med/från andra kanaler som är tillgängliga och i möjligaste mån anpassade mot specifika målgrupper, t ex genom: E-post internt/externt Lokal- och närradio ressmeddelande resskonferenser Informationstavlor vid informationsställen Informationsblad till allmänheten Annonser och artiklar i lokalpressen Telefax för att exempelvis nå större arbetsplatser Upplysningscentralen besvarar och inhämtar information från allmänheten. Myndighetsmeddelande, VMA, ett myndighetsmeddelande ska sändas i radio, tv samt text-tv. Föreningar/frivilligorganisationer krisledningsgruppen kan vid behov be föreningar/frivilligorganisationer om hjälp i informationsspridning, lämpar sig exempelvis vid dörrknackningar etc. Information till större företags personalavdelningar som vidarebefordrar informationen inom sin arbetsplats. Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

181 Datum: VMA Viktigt meddelande till allmänheten Enligt avtal mellan staten och Sveriges Radios olika programbolag kan pågående radiosändning vid större nödlägen avbrytas för varningsmeddelanden. Viktigt meddelande till allmänheten kan exempelvis sändas av Sveriges Radios lokala kanaler, Sotenäsradion, Sveriges Televisions kanaler, Text-TV samt TV4. Myndighetsmeddelanden finns på 2 nivåer: Varningsmeddelande Varningsmeddelande innehåller akut information och begärs vid omedelbar fara för liv eller överhängande risk för skada. Ett varningsmeddelande avbryter omedelbart all sändning och sänds i alla sändande kanaler. För vidare information hänvisas normalt till lokalradion. Före radiomeddelandet kan man på utomhusvarningssystemet utlösa signalen VIKTIGT MEDDELANDE. Insatsledaren, krisledningsnämndens ordförande och kommunchefen kan begära VMA, varningsmeddelande. Informationsmeddelande Informationsmeddelande begärs för att förebygga och begränsa skador på människor, egendom och miljö samt för att underlätta allmänhetens agerande och räddningstjänstens insatser. Ett informationsmeddelande sänds om möjligt omgående och vid behov i alla sändande kanaler. Meddelandet upprepas och hänvisning sker till lokalradion. Informationsmeddelande kan kommunaltjänsteman begära. Utformning av VMA Viktigt meddelande till allmänheten Av meddelandet till allmänheten bör följande framgå: Vem som står bakom meddelandet Vad som inträffat Var nödläget inträffat När nödläget uppstod Konsekvenserna av det inträffade Vilka meddelandet riktar sig till Förhållningsorder till allmänheten Dokumentation av information om händelsen Webb- och mediabevakningsgruppen är ansvariga för att dokumentera den information som kommunen lägger ut på hemsidan, intranätet och Facebook. Sammanställer kontinuerligt informationen om händelsen som massmedia lägger ut i etern, samt vidarebefodrar den till stabsgruppen, via info/analysgruppen. Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

182 Datum: Lägesrapportering Som samordningsansvarig måste stabsgruppen ständigt ha tillgång till sådan information som anger tillståndet i stort (nuläge och prognos) och hur det förändras inom alla viktiga samhällsfunktioner i kommunen. Information kan förmedlas omedelbart eller på bestämda tider. För att stämma av lägesbilden och ge stabsgruppen en sammanfattande bild av läget lämnas på i förväg bestämda tider en periodisk information. Denna förmedlas i form av olika rapporter, orienteringar m.m. Information som därutöver behövs kan inhämtas var som helst där den finns att få. Lokaler och utrustning Säkerställa kommunikation För att upplysningscentralen ska kunna fungera är det av yttersta vikt att kommunen har möjlighet att kommunicera med omvärlden, exempelvis har kommunen säkerhetsställt upprätthållning av hemsidan genom extern inloggning. Mobila tjänstetelefoner ska reserveras för kommunens informationscentral. I kommunens växel finns sambandslistor för telefon, fax och e-post till massmedia, samverkande myndigheter samt kommunens personal. Dessa finns elektroniskt samt i pappersform. Uppdatering sker kontinuerligt i ordinarie verksamhet. Lokal för upplysningscentralen Upplysningscentralen upprättas i fyra kontorsrum i den korridor som utbildningsförvaltningen sitter. Vid behov kan en upplysningscentral som tar emot besökare placeras på Tumlarens Rehabcenter i Väjern. Lokal för pressinformation resskonferenser kan hållas i konferenslokalen Hållö i kommunhuset. Lokalen är placerad så att obehöriga inte kommer in i kommunhusets korridorer. Alternativt går det att hålla presskonferens i Idrottshallen och Folkets Hus i Kungshamn eller Kulturhuset Hav & Land i Hunnebostrand. Utrustning Det finns hurtsar för vissa specifika grupper såsom, Krisledningsnämnden, Dokumentation/Staben, Stabservice/Upplysningscentralen samt OSOM. Respektive gruppansvarig ansvarar för placering och innehållet i hurtsarna. För övrigt används befintlig utrustning i kommunhuset, ex: Datautrustning storbildskanoner smartboard Kopiatorer TV/Radio Faxar Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

183 Datum: Reservkraft Kommunhuset är försett med reservkraft. Driftsansvarig ska kallas in i händelse av driftsstörningar. Informationscentralen ska ändå gardera sig mot el-bortfall genom att upprätta manuella reservrutiner. Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

184 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 226 KA 2015/44 Webbsändning av kommunfullmäktiges sammanträden Sammanfattning Som ett led i att bredda demokratin, stärka politikernas och medborgarnas möjligheter att delta i samhällsbygget och stimulera dialogen med medborgarna, göra de politiska uppdragen mera intressanta har en utredning genomförts för att ta fram kostnaden för att webbsända kommunfullmäktige. Bakgrund Många av Sveriges kommuner webbsänder idag Kommunfullmäktiges möten och möjliggör därmed för medborgarna att följa det politiska arbetet i kommunen i realtid. Sändningarna sparas så att det är möjligt att i efterhand följa Fullmäktige. Uppdraget ligger i linje med alliansens mål och prioriterade uppdrag för mandatperioden "Syftet är att bredda demokratin, att stärka politikernas och medborgarnas möjligheter att delta i samhällsbygget. Organisationen ska stimulera dialogen med medborgarna, göra de politiska uppdragen mera intressanta och inåt vara tydlig och värdeskapande." Med målet att ständigt förbättra dialogen med medborgarna är webbsändning av kommunfullmäktige är något som skulle kunna ses som en naturlig utveckling av kommunens kommunikation. Beslutsunderlag Kommunikatörens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens protokoll Yrkande Lars-Erik Knutsson (S) föreslår att man prövar webbsändning under ett år och sedan utvärderar detta. Britt Wall (S) och Roland Mattsson (M) föreslår bifall till förslaget. ropositionsordning Ordföranden ställer proposition på Lars-Erik Knutssons (S) med fleras förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att som ett pilotprojekt webbsända kommunfullmäktiges möten under En utvärdering ska ske innan nytt beslut om fortsättning fattas. Finansiering sker med kommunstyrelsens ofördelade medel. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 20(41)

185 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 226 Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 21(41)

186 Kommunstyrelsens förvaltning Kommunikatör Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2015/44 Sida 1(2) Webbsändning av kommunfullmäktiges sammanträden Sammanfattning Som ett led i att bredda demokratin, stärka politikernas och medborgarnas möjligheter att delta i samhällsbygget och stimulera dialogen med medborgarna, göra de politiska uppdragen mera intressanta har en utredning genomförts för att ta fram kostnaden för att webbbsända kommunfullmäktige. Bakgrund Många av Sveriges kommuner webbsänder idag Kommunfullmäktiges möten och möjliggör därmed för medborgarna att följa det politiska arbetet i kommunen i realtid. Sändningarna sparas så att det är möjligt att i efterhand följa Fullmäktige. Uppdraget ligger i linje med alliansens mål och prioriterade uppdrag för mandatperioden "Syftet är att bredda demokratin, att stärka politikernas och medborgarnas möjligheter att delta i samhällsbygget. Organisationen ska stimulera dialogen med medborgarna, göra de politiska uppdragen mera intressanta och inåt vara tydlig och värdeskapande." Med målet att ständigt förbättra dialogen med medborgarna är webbsändning av kommunfullmäktige är något som skulle kunna ses som en naturlig utveckling av kommunens kommunikation. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Följande företag har varit i kontakt med kommunen med erbjudande att webbsända kommunfullmäktige (ingen upphandling är genomförd); 1. Nöjesskräddarn i Strömstad - webbsänder Strömstads och Tanums kommunfullmäktigemöten. a. Kostnad kronor per tillfälle samt kostnad för ett Bambuser-konto för kronor per år. 2. Dream Broker - kostnad kronor per år 3. Mediapoolen kronor per år. 4. Radio Sotenäs kronor per år Beroende på vilken lösning kommunen väljer behöver eventuellt en upphandling av tjänsten att genomföras. Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

187 Kommunstyrelsens förvaltning Kommunikatör Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2015/44 Sida 2(2) Organisation och personal För att möjliggöra webbsändning av kommunfullmäktiges möten krävs resurser utöver kommunens kommunikatör, att tjänsten köps in alternativt att en person anställs för att genomföra uppdraget. Slutsats Idag sänder Radio Sotenäs kommunfullmäktigemötena och protokollen läggs ut på kommunens hemsida. Mötena är även öppna för allmänheten. Med webbsändning av kommunfullmäktigemötena kan medborgarna även gå in i efterhand och lyssna och titta på mötena, eller bara vissa utvalda delar. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att som ett pilotprojekt webbsända kommunfullmäktiges möten under första halvåret Därefter ska förvaltningen utvärdera lösningen innan nytt beslut om fortsättning fattas. Skickas till Kommunchef Maria Vikingsson ersonalchef Erika Hassellöv Kommunikatör Jenny Borg Jenny Borg Kommunikatör Erika Hassellöv ersonalchef Maria Vikingsson Kommunchef Sotenäs kommun arkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

188 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 84 KA 2015/44 Webbsändning av kommunfullmäktiges sammanträden Sammanfattning Sotenäs kommun har fått en förfrågan/förslag från Mediapoolen om att delta i ett pilotprojekt med avseende av att livesända kommunfullmäktiges sammanträden via en kommunal playkanal under 1 år, 12 månader, 6 sammanträden. Samtliga sammanträden kommer därefter att finnas på Sotenäs kommuns hemsida så att de som är intresserade kan titta vid en tidpunkt som passar dem bäst. Det är möjligt att hoppa direkt till utvalda delar av webbsändningen, t.ex. olika punkter på ärendelistan, vilket underlättar för tittarna att ta del av den eller de delar av webbsändningen som intressanta för den enskilde. Bakgrund Mediapoolen (fd AV-centralen) är en mediecentral som i dagsläget servar 37 kommuner i Västra Götaland. Samtliga dessa kommuner är delägare till Mediapoolen via sitt kommunalförbund. Mediapoolens service en resurs för skola och omsorg i Västra Götaland - utgår från kontor på tre orter, Borås, Skövde och Uddevalla. Koppling till vision, programförklaring och mål Från alliansens mål och prioriterade uppdrag för mandatperioden "Syftet är att bredda demokratin, att stärka politikernas och medborgarnas möjligheter att delta i samhällsbygget. Organisationen ska stimulera dialogen med medborgarna, göra de politiska uppdragen mera intressanta och inåt vara tydlig och värdeskapande." Med målet att ständigt förbättra dialogen med medborgarna är detta en åtgärd som skulle kunna ses som en naturlig och lämplig aktivitet. Beslutsunderlag Informationsansvarigs tjänsteutlåtande Mediapoolens förfrågan och förslag Radion Sotenäs förfrågan Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Yrkande Roland Mattsson (M) föreslår att ärendet återremitteras för komplettering och att ärendet tas upp på kommunstyrelsens första möte till hösten. Ola Strand (KD) föreslår bifall till Roland Mattssons (M) förslag. Britt Wall (S) föreslår att ärendet kompletteras med en handling som visar vilka tjänster som ska köpas in och vad dessa tjänster ska leverera. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 12(44)

189 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 84 ropositionsordning Ordföranden ställer proposition på Roland Mattsson (M) Ola Strand (KD) förslag och finner att kommunstyrelsen antar detta. Ordföranden ställer proposition på Britt Walls (S) tilläggsförslag och finner att kommunstyrelsen antar detta. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet för att komplettera med en handling som visar vilka tjänster som ska köpas in och vad dessa tjänster ska leverera och att ärendet tas upp på kommunstyrelsens första möte till hösten. Skickas till Kommunstyrelsens arbetsutskott Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 13(44)