Bokslutskommuniké 2016

Transkript

1 Bokslutskommuniké Bokfört värde på mark- och skogstillgångar uppgår till (18.251) TEUR Eget kapital uppgår till 1,06 (1,03) EUR per aktie Fastighetsinnehaven uppgår till (8.131) hektar Virkesvolymen uppskattas till ca ( ) kubikmeter Omsättningen uppgick till 123,7 (196,6) TEUR Operativt rörelseresultat uppgick till -289,6 (-305,3) TEUR Värdeförändring skog uppgick till 792 (1.310) TEUR Resultatet efter skatt uppgick till 395,9 (588,3) TEUR Omsättningen för uppgick till 6,6 (25,4) TEUR Operativt rörelseresultat uppgick till -101,9 (-180,5) TEUR Värdeförändring skog uppgick till 231,7 (287,9) TEUR Resultatet efter skatt uppgick till 92,5 (54,8) TEUR (Uppgifter inom parentes avser motsvarande period föregående år) Detta är Latvian Forest Company Latvian Forest Company AB (publ) är ett svenskt noterat bolag som investerar och bedriver skogsbruk i fördelaktigt värderad skog i Lettland. De tre huvudsakliga grunderna för verksamheten, förutom att skog är en eftertraktad realtillgång som växer av egen kraft, är: - en förväntad ökning av prisnivåerna för lettiska skogs- och jordbruksfastigheter - att skapa värdeökning genom en aktiv skogsförvaltning; - att skapa värdeökning genom att bygga upp en större fastighetsportfölj Expansionen finansieras genom att etappvis genomföra nyemissioner allteftersom fastigheter förvärvas och verksamheten utvecklas. Aktieägarna blir genom Latvian Forest Company delägare i många fastigheter istället för en enskild, vilket ger en god riskspridning. Den verksamhet som bedrivs inom det löpande skogsbruket skapar den omsättning som behövs för att över tid täcka företagets kostnader och på sikt generera ett överskott. Latvian Forest Company AB har euro som redovisningsvaluta och all rapportering sker i euro. Handel i aktien på Aktietorget sker i svenska kronor.

2 Status & fastighetsinnehav Investeringar i skogsfastigheter har skett kontinuerligt och innehaven uppgick vid utgången av perioden till sammanlagt (8.131) hektar. Av dessa var (5.780) skog och (1.790) jordbruksmark och resterande annan mark. Det totala virkesförrådet uppskattades samtidigt till ca ( ) kubikmeter efter genomförda avverkningar och fastighetsförsäljningar. Under har sammanlagt ca 1,345 MEUR investerats i 71 enskilda fastigheter och 1097 hektar med ett virkesförråd om ca kubikmeter förvärvats. Under perioden okt-dec har sammanlagt ca 248 TEUR investerats och 257 hektar med ett uppskattat virkesförråd om ca kubikmeter förvärvats. Det genomsnittliga förvärvspriset per kubikmeter var ca 13,06 EUR. Om värdet på jordbruksmarken beaktas var det genomsnittliga historiska förvärvspriset ca 15,7 EUR per kubikmeter. Det genomsnittliga priset per förvärvat hektar var ca EUR. I enlighet med Danske Bank Skog & Ekonomi nyhetsbrev från februari, 2017 värderas produktionsskog i de stora svenska skogsbolagen till ca. 17,01-23,98 EUR per kubikmeter (i jämförbara tillväxtzoner). Under året genomfördes avverkningar om kubikmeter vilket är betydligt mindre än ursprungligen planerat. Den genomsnittliga nettointäkten för genomförda avverkningar under var 21,3 EUR per kubikmeter. Befintliga och sökta avverkningstillstånd uppgick vid utgången av perioden till en sammanlagd volym om ca kubikmeter. Avverkningsvolymen för har påverkats av en markant försvagning av marknaden under inledningen av året. Planerade avverkningsvolymer för det första halvåret var ca kubikmeter men beslut fattades att avvakta med ytterligare försäljningar av rotposter till dess att marknaden återhämtat sig. Försvagningen sågs som tillfällig och planerade avverkningar sköts på framtiden. Vid utgången av perioden hade ingen märkbar förbättring skett varför avverkningsvolymerna har skjutits ytterligare på framtiden. Omsättning och resultat Omsättningen för året uppgick till 123,7 (196,6) TEUR. Intäkterna är till största del hänförliga till avverkningar. Den svaga virkesmarknaden har gjort att en stor del av planerade avverkningar för skjutits på framtiden. Det har resulterat i att intäkterna för perioden har varit betydligt lägre än planerat. Efter VD-bytet har en allmän genomgång av de tidigare etablerade förvaltningsrutinerna initierats. Som en följd av detta har bolaget omstrukturerat förvaltningsavtalets innehåll och tecknat ett nytt förvaltningsavtal med den tidigare förvaltaren Valerijs Ginko (via bolaget VDI Energy SIA). VDI Energy SIA har valts som skogsförvaltare för skogsinnehavet från den 1 maj. Bolagets ledning har antagit en skogsförvaltningsplan som inriktas på förbättring av tillgångarnas långsiktiga värde genom en mera aktiv insats inom återbeskogning och röjning. I samband med ovannämnda samt med andra kostnadsbesparingsinsatser har bolaget lyckats att minska kostnadsbasen från -533 TEUR () till -413 TEUR () och som en konsekvens var rörelseresultatet -289,6 (-305,3) TEUR. Finanskostnaden var -99,9 (-148,5) TEUR som en konsekvens av omstrukturering av villkor för banklån. Värdeförändring på skogen uppgick till sammanlagt 792 (1.310) TEUR och avser skillnaden mellan det bokförda anskaffningsvärdet och det beräknade verkliga värdet. Den uppskjutna skatten om -62,2 (-263,9) TEUR är beräknad på värdeförändringen. Resultat för perioden uppgick till 395,9 (588,4) TEUR. Inga förändringar har gjorts i antagandena som ligger till grund för beräkningen av verkligt värde för perioden. I övrigt påverkas resultatet av för verksamheten normala kostnader för röjning, fastighetsrelaterade kostnader som nya fastighetsmätningar, inventeringar och stämpling av bestånd inför avverkningar, samt vissa kostnader i samband med avverkningar. Externa kostnader består till stor del av andra inköpta tjänster i samband med skogsbruket, konsulttjänster som bokföring, revision, juridisk rådgivning, samt kostnader för resor, hyror och transport m.m. Sedan

3 ingången av ingår även ersättning till VD i posten övriga externa kostnader. Rörliga kostnader för inköpsprovisioner m.m. har till viss del bokförts som del av förvärvskostnaden för de enskilda fastigheterna och belastar i dessa fall inte resultatet. Övriga rörliga ersättningar för bl.a. förvaltning och röjning bokförs under råvaror och förnödenheter. Avverkning och röjning En stor del av de avverkningsvolymer, dvs försäljning av rotposter, som hade planerats för perioden har inte genomförts på grund av en markant försvagning av virkesmarknaden under inledningen av året. Beslut fattades då att avvakta med försäljning av ytterligare rotposter till dess att marknaden och prisnivåerna på de olika sortimenten återhämtat sig. Bedömningen var att försvagningen var av en tillfällig och säsongsbetonad karaktär. Under det tredje och fjärde kvartalet hade ännu ingen märkbar förbättring noterats varför beslutet fattades att avvakta ytterligare. Av en planerad årlig avverkningsvolym om ca kubikmeter avverkades under perioden endast kubikmeter. Avsikten är att kvarvarande volymer kommer att avverkas i framtiden under förutsättning att prisnivåerna på framförallt massaved och energisortiment förbättrats. Därtill kommer en tänkt avverkning av större volymer gråal. Dessa avverkningar kräver inga särskilda tillstånd och kan göras vid behov. Nettointäkten för gråal är visserligen förhållandevis låg men ger ändå ett positivt resultat under normala förutsättningar. I dagsläget är dock prisnivåerna fortsatt låga och även dessa avverkningar har skjutits på framtiden. Efter gråalsavverkning kan andra, mer värdefulla bestånd antingen röjas fram eller planteras och därmed öka värdet på fastigheterna. Sammanlagt har under året röjning skett av 201 hektar. Bolaget fick inte bidrag för röjning eftersom det nya systemet prioriterar de mindre skogsägarna som bidragstagare. Avsikten är att röjningsvolymerna kommer fortsätta bli större och uppnår ca 300 hektar under året. Finansiering Under finansierades bolaget genom kortfristiga lån från Galjaden Fastigheter AB med sammanlagt 889,9 TEUR och kvarstående kassa från emissionen. Eget kapital och värdering I samband med övergången till IFRS beslutades att inte längre löpande offentliggöra ett beräknat substansvärde utan istället redovisa eget kapital per aktie. Skillnaden är huvudsakligen att substansvärdet även tar hänsyn till uppskattade övervärden på marken. Enligt IFRS är det däremot endast skogstillgångarna som tas upp till ett beräknat verkligt värde. Eget kapital per aktie var vid utgången av perioden 1,06 (1,03) EUR per aktie. Aktien Vid utgången av perioden uppgick aktiekapitalet till EUR fördelat på A-aktier och B-aktier. A-aktier representerar tio röster och B-aktier en röst vardera. Varje aktie representerar 0,112 Euro (1,0 SEK) i aktiekapital. De fem röstmässigt största ägarna kontrollerar enligt de senaste uppgifter som kommit bolaget till del 55,69% av kapitalet och 50,43% av rösterna. Marknaden Marknaden för skogsfastigheter i Lettland präglas av att den företrädesvis består av många små fastigheter på mellan 5 och 40 hektar. Skogsfastigheterna i Lettland är oftast spridda på många olika ägare. Detta har till stor del sitt ursprung i den privatisering och markreform av fastigheterna som skedde efter Sovjetunionens kollaps. Efter frihetskriget (under 1920-talet) delades mark, som tidigare ägdes av den baltiska adeln, ut till de som deltagit i frihetskriget. Generellt kan sägas att ju större och mer geografiskt samlat ett innehav är desto högre

4 värdering har beståndet. Priset på den enskilda fastigheten är givetvis beroende av virkesbestånd, ålder och kvalitet, men generellt kan sägas att priserna i Lettland endast uppgår till ca procent av de svenska. Enskilda fastigheter har oftast ett lägre pris än större paket och/eller samlade innehav. De större innehaven är oftast mer attraktiva för större skogsbolag, större investerare eller institutionellt kapital i olika former som t.ex. pensionsfonder eller liknande. Latvian Forest Company har som integrerad del av strategin att bygga just sådana innehav som kan vara intressanta för dessa aktörer. Virkesmarknaden Lettland är en av Europas ledande producent och exportör av träprodukter. Medan den skandinaviska marknaden präglas av långsiktiga leveranskontrakt till skogsindustrin är lettiskt virke, massaved och energived främst hänvisat till spotmarknaden. En gradvis omställning mot mindre volatilitet kan dock skönjas. Latvijas Finieris har stort inflytande på den lokala virkesmarknaden. Det är en av Europas största fanérproducenter. Fanérpriset har visat en stigande pristrend sedan 2009; björkfanér av A-klass handlades i genomsnitt för 100,95 EUR/m 3. Lövtimmerpriserna har varit svaga de senaste 3 åren, under var snittpriset för asp (ø26 cm) och klibbal (ø26 cm) 44,63 EUR/m 3 respektive 41,27 EUR/m 3. De största importörerna av lettiskt rundvirke är Sverige ( kbm barrtimmer) och Kina ( kbm lövtimmer). Storbritannien ( kbm) är den största importören av sågat trä producerat i Lettland; de importerar kbm sågat barrtimmer och kbm sågat lövtimmer, liksom kbm rundvirke av lövträ. Lettland är den tredje största leverantören av träpellets till Storbritannien som är Europas största marknad för träpellets. Med en marknadsandel på 9% för Lettland ligger endast USA (58%) och Kanada (21%) före. Det kommer att vara viktigt med förhandlingar om BREXIT och hur handelsvillkoren kommer att påverka handeln med Storbritannien. Den förväntade ökningen i produktionskapacitet på andra sidan Östersjön kommer att ha en positiv inverkan på virkes-, pappersmassa- och särskilt energiskogsmarknaden på medellång sikt. På det hela taget är stämningen på marknaden att den rådande prisnivån kommer att förbättras. Verksamheten i Latvian Forest Company är beroende av utvecklingen på virkesmarknaden i så måtto att den löpande omsättningen påverkas av vilka priser som kan erhållas för det virke som från tid till annan ska säljas. Virkespriserna återspeglas visserligen i fastighetspriserna men dessa påverkas dock mer av den förväntade långsiktiga utvecklingen snarare än kortsiktiga svängningar i virkespriserna som kan bero på faktorer som dåligt väder eller liknande. Väsentliga händelser under årets gång Styrelsen i Latvian Forest Company AB utsåg i början på februari Aleksandrs Tralmaks till ny VD. Han tillträde den 15 februari och har sedan tillträdet arbetat halvtid med Latvian Forest Co på samma sätt som den avgående VD:n Fredrik Zetterström. Aleksandrs är 42 år, statsvetare och civilekonom från Handelshögskolan i Riga. Aleksandrs är baserad i Riga och pratar flytande svenska. Aleksandrs är sedan tidigare styrelseordförande i Catella Corporate Finance i Riga och har etablerat Catellas verksamheter i alla de tre baltiska länderna. Han har bland annat medverkat vid försäljningen av Lettlands största sågverk samt stora skogsinnehav. Transaktioner med närstående Moderföretaget har tagit ut en total management fee på TEUR 60 för från de båda dotterföretagen. Nästa rapport Delårsrapport för perioden Jan-Mar 2017 är planerad att offentliggöras den 22 maj Utdelning

5 Styrelsen och verkställande direktören föreslår att ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret. Årsredovisning och årsstämma Årsredovisning för räkenskapsåret är planerad att offentliggöras på sedvanligt sätt i slutet på maj eller början av juni Årsredovisningen kommer att hållas tillgänglig på bolagets kontor och hemsida samt finnas på Aktietorgets hemsida. Årsstämma är planerad att hållas i Stockholm i juni Datum för offentliggörande av årsredovisning och tid och plats för årsstämma kommer att presenteras så snart som möjligt men senast i samband med kallelse till årsstämma. Redovisningsprinciper Bokslutsrapporten har för koncernen upprättats i enlighet med IAS 34 Delårsrapportering och Årsredovisningslagen. För moderföretaget har delårsrapporten upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, vilket är i enlighet med bestämmelserna i RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Moderföretagets och koncernens redovisningsprinciper för rapporten är oförändrade jämfört med bokslutskommunikén för, då IFRS tillämpades för första gången. Belopp anges i TEUR om inte annat anges. Verkligt värde av växande skog har beräknats på de tillgångar som fanns i företaget per 31 december. Värdet beräknas genom att diskontera en 100-årig serie av uppskattade avverkningsvolymer/försäljningsintäkter och skogsförvaltningskostnader till en ränta av 7,25 % (7,25 %). Dessutom görs antaganden om pris- och kostnadsutveckling samt inflation. Se även företagets årsredovisning för 2014, not 12. För en beskrivning av risker, osäkerhetsfaktorer samt riskhantering hänvisas till företagets årsredovisning för 2014, not 18. Om denna rapport Denna rapport har inte varit föremål för särskild granskning av bolagets revisor. Stockholm, Styrelsen För ytterligare information kontakta Aleksandrs Tralmaks, VD info@latvianforest.se Eller besök vår hemsida:

6 KONCERNENS RESULTATRÄKNINGAR (TEUR) 2014 Nettoomsättning Övriga intäkter Summa intäkter Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar Övriga kostnader Operativt rörelseresultat Reavinster fastighetsförsäljningar Rörelseresultat före värdeförändring skog Värdeförändring skog , Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto Resultat före skatt Aktuell skatt Uppskjuten skatt PERIODENS RESULTAT AKTIEDATA Genomsnittligt antal aktier 15,856,792 14,271,028 9,812,338 Antal aktier 15,856,792 15,856,792 12,685,434 Resultat per aktie efter skatt, euro (Genomsnittligt antal före och efter utspädning) Eget kapital per aktie, euro (före och efter utspädning) Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie, euro

7 KONCERNENS BALANSRÄKNINGAR (TEUR) TILLGÅNGAR Skogsmark och övrig mark 7, , ,292.9 Biologiska tillgångar, växande skog 13, , ,843.1 Inventarier Depositioner Fordran uppskjuten skatt Summa anläggningstillgångar 20, , ,274.8 Kundfordringar Kortfristiga fordringar Likvida medel , Summa omsättningstillgångar , SUMMA TILLGÅNGAR 20, , ,961.1 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 16, , ,376.0 Långfristiga skulder 1, , ,762.2 Skuld uppskjuten skatt 1, , ,102.0 Räntebärande kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder 4, , ,585.1 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 20, , ,961.1 Ställda säkerheter: generell pant i tillgångarna 1, , ,764.5 Soliditet 80.2% 78.9% 81.4% Skuldsättningsgrad

8 KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS (TEUR) Rörelseresultat Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet: - Beräknad värdeförändring skog , Avskrivningar anläggningstillgångar Erhållna räntor Erlagda räntor Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Förändring av kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Avyttring / Investering (+/-) i inventarier Depositioner , Avyttring / Investering (+/-) i fastigheter -1, , Kassaflöde från investeringsverksamheten -1, Finansieringsverksamheten Nyemissioner 0.0 2, Inbetalt ej registrerat aktiekapital Emissionskostnader Förändring av lån Kassaflöde från finansieringsverksamheten , PERIODENS KASSAFLÖDE Likvida medel vid periodens ingång 1, ,549.8 Periodens kassaflöde enligt ovan Likvida medel vid periodens utgång , ,092.6

9 KONCERNENS FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL (TEUR) Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Balanserade resultat inkl periodens resultat Totalt eget kapital Eget kapital 1 januari 1 420, , , ,0 Periodens resultat ,4 588,4 Omräkningsdifferenser Summa intäkter och kostnader för året ,4 588,4 Nyemissioner 355, , ,5 Inbetalt ej registrerat kapital ,8-69,8 Kapitalanskaffningskostnader - -83, ,2 Eget kapital 31 december 1 776, , , ,9 Eget kapital 1 januari 1, , , ,373.6 Periodens resultat Omräkningsdifferenser Summa intäkter och kostnader för året Nyemissioner Inbetalt ej registrerat kapital Kapitalanskaffningskostnader Eget kapital 31 december 1, , , ,769.5

10 MODERBOLAGETS RESULTATRÄKNINGAR (TEUR) 2014 Nettoomsättning Kostnader för sålda varor Övriga externa kostnader Personalkostnader Summa rörelsekostnader Övriga kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto Resultat efter finansiella poster Uppskjutna skatter PERIODENS RESULTAT MODERBOLAGETS BALANSRÄKNINGAR (TEUR) TILLGÅNGAR Andelar i dotterföretag 6, , ,073.9 Fordran koncernbolag 5, , ,803.8 Depositioner Uppskjuten skattefordran Summa anläggningstillgångar 11, , ,979.3 Kortfristiga fordringar Kassa och bank , Summa omsättningstillgångar , SUMMA TILLGÅNGAR 11, , ,328.9 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 10, ,900.6 Övriga skulder Upplupna kostnader Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 11, ,923.6 Soliditet 92.2% 99.8%