Bilaga 3 Sammanställning av remisyttranden

Transkript

1 Bilaga 3 Sammanställning av remisyttranden Bilagan redovisar en sammanställning av inkomna remissyttranden på Inriktningsdokument Trafikförsörjningsprogram för Skåne. Inkomna yttranden redovisas i den vänstra kolumnen. Region Skånes kommentarer finns i den högra kolumnen. Remissen sändes ut i till nedanstående lista: Bjuvs kommun Bromölla kommun Burlövs kommun Båstads kommun Eslövs kommun Helsingborgs stad Hässleholms kommun Höganäs kommun Hörby kommun Höörs kommun Klippans kommun Kristianstads kommun Kävlinge kommun Landskrona stad Lomma kommun Lunds kommun Malmö stad Osby kommun Perstorps kommun Simrishamns kommun Sjöbo kommun Skurups kommun Staffanstorps kommun Svalövs kommun Svedala kommun Tomelilla kommun Trelleborgs kommun Vellinge kommun Ystads kommun Åstorps kommun Ängelholms kommun Örkelljunga kommun Östra Göinge kommun Trafikverket Länsstyrelsen Skåne SKL Skåne Svenska Taxiförbundet Sydsvenska industri och handelskammaren Företagarna Sv näringsliv Sv Bussbranchens Riksförbund Tågoperatörerna Jernhusen Naturskyddföreningen Lantbrukarnas Riksförbund LRF Skåne Resenärsforum HSO Skåne RPG distriktet Skåne-Blekinge DHR PRO Skåne. SPF Skåne SRF Skåne SPRF Distrikt Skåne SKPF Skåne Malmö Högskola Kristianstads studentkår Lunds studentkårer Järnvägsfrämjandet Lokalavdelning Syd Region Blekinge Regionförbundet Södra Småland Region Halland Region Huvudstaden Region Själland Skåne Nordost Skåne Nordväst Sydöstra Skånes sammarbetskommitté 1 (13)

2 Skåne Nordväst Skåne Nordvästs elva kommuner har lämnat ett gemensamt yttrande. Skåne Nordväst anser att inriktningsdokumentet är en bra grund för fortsatt dialog. Skåne Nordväst anser att mer än bara arbetspendling och utbildning måste stödjas i programmet, tex rekreation, fritid, inköp, turism, mm. Skåne Nordväst anser att det är en viktig strategi att bygga i kollektivtrafik stråk och i stationsnära lägen. Skåne Nordväst anser det viktigt att resmöjligheterna byggs ut i takt med ökad efterfrågan i alla reserelationer, inte enbart i starka stråk. Skåne Nordväst anser att programmet bör tydliggöra behovet av samverkan mellan kommuner och med Region Skåne. Skåne Nordväst anser det viktig att kollektivtrafiken kopplas ihop med bilpooler, egen bil, moped, cykel, hyrcykelsystem, mm i trafiksystemets noder. Skåne Nordväst anser att programmet måste tydliggöra trafikansvarigas ansvar att ha ett enkelt och tillgängligt biljettsystem. Skåne Nordväst anser att programmet måste stödja och underlätta det fria skolvalet för Skåne som en attraktiv gymnasieregion genom fördjupad dialog mellan kommuner och Region Skåne. Skåne Nordväst anser att kostnadstäckningsgraden inte kan vara absolut utan måste beräknas på några års sikt. Skåne Nordväst anser att visionsarbetet bör ges ökad priorietet. Skåne Nordväst tycker att områden med betydande andel andra färdsätt utöver kollektivtrafik ska kartläggas och ges samma status som svag trafik. Skåne Nordväst anser att trafikförsörjningsprogrammet måste förtydligas med att Region Skåne kan ta fullt ansvar för den kommunala färdtjänsten. Det är också viktigt att den konventionella kollektivtrafiken anpassas för att ta hand om så många som möjligta av de resor som idag måste utföras med färdtjänst. Skåne Nordväst anser att det behövs en utökad samverkan för att nå målen om fossilfri kollektivtrafik Skåne Nordväst anser det viktigt att programmet innehåller en helhetssyn på den samhällsekonomiskanyttan med kollektivtrafiken inom områden som turism, fritidssektorn, fritt val inom skolan, mm. Skåne Nordväst anser att en utvärdering och översyn av kollektivtrafikavtalet om det är fortsatt fullt ändamålsenligt bör göras. Region Skåne tycker det är positivt att kommuner lämnat ett gemensamt yttrande. Region Skåne noterar synpunkten. Tillgängligheten för turister ska utredas under Frågan om fördjupad dialog är hanterad i Frågan om anpassning av den allmänna kollektivtrafiken är hanterad i Enligt skrivning i kollektivtrafikavtalet ska det utvärderas en gång per mandatperiod. 2 (13)

3 Skåne Nordost Skåne Nordosts sex kommuner har lämnat ett gemensamt yttrande. Skåne Nordost anser att det är viktigt att programmet visar på hur Fehmarn Bält förbindelse får för betydelse för kollektivtrafiken i Skåne. Skåne Nordost anser att det är en viktigt att underlätta för arbetspendling mellan Skånes två arbetsmarknadsregioner. Skåne Nordost anser det mycket angeläget att belysa att arbetsmarknaden utvidgas norr och öster ut och utanför samt hur det påverkar kollektivtrafiken. Skåne Nordost anser att trafikplaneringen i framtiden tydligare måste utgå ifrån kopplingen till omlandet utanför Skåne. Skåne Nordost anser det viktigt att det tas hänsyn till att Skånes kommuner har olika förtutsättningar och inte behandlas som en homogen grupp. Skåne Nordost anser det väsentligt att lyfta fram möjlighetera att bygga ut kollektivtrafiken med olika nya former av buss system. Skåne Nordost anser att det i programmet ska framgå att en bättre samverkan mellan samhällsaktörerna måste ske för att kollektivtrafiken ska bli strukturbildande med ett hela resan perspektiv. Skåne Nordost anser att målen bör vara mätbara och beskrivas tydlig. Skåne Nordost anser att kollektivtrafik också måste får utvecklas i redan bebyggda områden. Skåne Nordost anser att förändringar måste föregås av en tydlig dialog med berörda kommuner, invånare, resenärer och andra intressenter. Skåne Nordost anser att kostnadstäckningsgraden för nya satsningar måste ses över ett visst tidspann. Skåne Nordost anser att det viktigt att skapa olika nivåer på resandemöjligheter med buss likt den utvecklingen som skett för tåg. Skåne Nordost anser det viktigt att det finns en tydligare inriktning för vad man vill och kan säkerställa för kollektivtrafiklösningar på landsbygden. Skåne Nordost anser att samspelet mellan allmän kollektivtrafik och serviceresor tydligt måste lyftas fram. Skåne Nordost anser det djup tillfredsställande att målsättningen är att vara fossilbränslefri Skåne Nordost anser det önskvärt att det finns beräkningar för kollektivtrafikens samhällsnytta och att det gör analys av totalekonomiska konsekvenser för en väl utbyggd kollektivtrafik i samhället. Region Skåne tycker det är positivt att kommuner lämnat ett gemensamt yttrande. Region Skåne har beaktat synpunkten. 3 (13)

4 Sydöstra Skånes Samarbetskommitté, SÖSK SÖSK ställer sig bakom inriktningsdokumentet om följande synpunkter och kommentarer beaktas. SÖSK anser att Region Skåne bör ta tag i de stora skillnader som finns i kollektivtrafikutbudet i olika pendlingsstråk. SÖSK anser att det är viktigt med en koppling mellan RTI-plan och de övergripande målen. SÖSK anser att gymnasieelevernas behov av resor till utbildning måste tillgodoses. SÖSK är positiva till en tidig dialog i samband med bebyggelseplanering. SÖSK anser att nya bostadsområden ska ha kollektivtrafikförsörjning direkt. SÖSK anser inte att det är realistiskt att kräva 50 % kostandstäckningsgrad för nya satsningar. SÖSK anser att det är viktigt att samverka med skolskjuts, färdtjänst/sjukresor/närtrafik och taxi för att upprätthålla ett acceptabelt trafikutbud på landsbygd. SÖSK instämmer att högkvalitativa bussystem ska vara strukturbildande för stråk med stora resande flöden som saknar järnväg. Ev införandet av dessa ska inte behöva vänta till avtalsperiodens slut. SÖSK anser att det bör framgå att Region Skåne ska verka för fortsatt övertagande av färdtjänst. SÖSK instämmer att kommersiell trafik ger möjligheter att utveckla och bredda trafikutbudet. SÖSK anser att det bör tas fram ett gemensamt biljettsystem för allmän och kommersiellt kollektivtrafik. Region Skåne tycker det är positivt att kommuner lämnat ett gemensamt yttrande. Det pågår en oberoende granskning av färdtjänsten som ska ligga till grund för framtida utveckling. Bjuvs kommun Bjuvs kommun ställer sig bakom yttrandet från Skåne Nordväst. Bromölla kommun Bromölla kommun ansluter sig till det gemensamma yttrandet från Skåne Nordost. Burlövs kommun Burlövs kommun ställer sig bakom inriktningsdokumentet. Burlövs kommun anser att det är viktigt att Burlöv C, som blivande regional- och kommunalt centrum, beaktas i kollektivtrafiksystemen som utvecklas. Burlövs kommun anser att nya bussfiler måste göra på bekostnad av bilkörfält för att inte skapa mer biltrafik. Burlövs kommun anser att trafikförsörjningsprogrammet borde hantera frågor som kan utgöra hinder för utveckling i kollektivtrafiknära lägen, tex riksintressen, jordbruksmark. Ett förtydligande av vilka värden som trafikförsörjningstrafikförsörjningsprogr ammet. Detta ligger utanför trafikförsörjningsprogrammet verksamhetsområde. 4 (13)

5 ingår i riksintresset stationer borde göras. Burlövs kommun anser att det är viktig att lyfta fram andra målpunkter än kommuncentra, t ex stranden i Lomma, Hvila utbildning i Staffanstorp. Båstads kommun Båstads kommun ställer sig bakom yttrandet från Skåne Nordväst. Helsingborgs stad Helsingborgs stad ställer sig bakom det gemensamma yttrande för Skåne nordväst Höganäs kommun Höganäs kommun ställer sig bakom yttrandet från Skåne Nordväst. Höörs kommun Höörs kommun anser att målen om fördubbling samt fossilbränsle fritt 2020 är bra och ambitiösa. Höörs kommun poängterar att det är viktigt med en långsiktighet och kontinuitet i trafikeringen för att kunna planera kollektivtrafiknära för trovärdigheten mot medborgare och näringsliv. Höörs kommun anser att en satsning på tillväxtmotorerna inte får ske på bekostnad av övriga orter. Det finns ingen acceptans inte en försämring av tågtrafiken till Höörs tätort tillförmån för bättre trafikering till och från de regionala kärnorna. Höörs kommun ställer sig inte bakom indelningen av trafiken med Öresundståg och Pågatåg. Stopp med ett tåg måste kompenseras med ett annat. Höörs kommun anser att begreppen starka stråk, medelstarka stråk och svag trafik behöver förtydligas. Höörs kommun föreslår en fördjupning av Trafikverkets trafikeringsstudier på stambanan med utjämnade hastigheter för effektivare kapacitetsutnyttjande. Kävlinge kommun Kävlinge kommun ställer sig bakom inriktningsdokumentet men med tillägg av nedanstående synpunkter Kävlinge kommun förutsätter att det färdiga programmet kommer innehålla konkreta förslag på förändringar likt i TFP Kävlinge kommun delar uppfattningen om att bygga i kollektivtrafiknära lägen men anser att de själva måste ha möjligheter att planera för att utveckla och utnyttja andra attraktioner där kollektivtrafiken ännu inte har acceptabel standard. Kävlinge kommun anser att det är mycket angeläget att även arbeta med förbättringar på de svaga stråken. Region Skåne noterar synpunkten som måste vägas in i ett regionalt perspektiv. Region Skåne noterar synpunkten som måste vägas in i ett regionalt perspektiv. 5 (13)

6 Landskrona stad Landskrona stad ställer sig bakom inriktningsdokumentet men bilägger förslaget till fast förbindelse mellan Landskrona och Köpenhamn för kännedom. Lomma kommun Lomma kommun ställer sig bakom inriktningsdokumentet men utgår ifrån att det kommer presenteras konkreta förslag till förändringar i kollektivtrafiken likt Trafikförsörjningsprogram Lomma kommun anser att det är positivt med tuffa mål med fossilfrikollektivtrafik och fördubbling och ser fram emot satsningar som kan leda till ökat resande i Lomma kommun Lomma kommun anser det viktig att även arbeta för en förbättring av de svag stråken och inte enbart de starka och medelstarka stråken. Lunds kommun Lunds kommun vill lyfta vikten av samverkan med Köpenhamn, Öresundsregionen, övriga grannregioner och de större städerna för kollektivtrafikens utveckling. Lunds kommun anser att utvecklingen i MalmöLundregionen är beroende av en utvecklad kollektivtrafik både mellan och inom städerna. Lunds kommun anser att fokus i högre grad bör läggas tillväxtmotorernas behov av kollektivtrafiken. Lunds kommun anser att kollektivtrafiken spelar en betydande roll för att i samverkan med andra aktörer kunna uppnå en god tillväxt och stadsutveckling. Lunds kommun anser att utbudet av kollektivtrafik inte enbart ska tillgodose resor till arbete och studier utan också till service, handel, fritidsaktiviteter och nöjen. Lunds kommun anser att antalet resor kan användas som mätetal kopplat till målet marknadsandel. Lunds kommun anser att målet om 5 resmöjligheter även bör gälla för arbetspendling i område som inte motiverar busstrafik. Lunds kommun påpekar vikten av att satsa på tillväxtmotorernas förutsättning för ekonomisk tillväxt i resonemanget om flerkärnighet och regional utveckling. Lundskommun anser att ett av de övergripande målen bör vara att öka tillgängligheten till systemet och minska trösklarna för dess användning genom ett hela resan perspektiv. Lunds kommun är tveksam till ett samarbete kring kommunens skolskjutsar pga av lov och olika dagscheman. Lunds kommun anser att det behövs en översyn av den anropsstyrda trafiken för att utveckla ett modernt och kundanpassat resesätt för resenärer i trafiksvaga områden. 6 (13)

7 Lunds kommun är tveksam till att stora satsningar förankras med plankontrakt. De förordar istället en ökad dialog mellan berörda aktörer. Lunds kommun anser att det i nya området är viktigt att kollektivtrafiken är på plats från första inflyttningen även om underlaget är mycket begränsat. Lund kommun anser att det bör påpekas tydligare hur själva utförandet av trafiken bör genomföras, inkluderat kunskap och engagemang från trafikpersonal, information, biljettsystem, mm. Lunds kommun anser att kostandstäckningsgraden bör vara ett mått som årligen redovisas. Lunds kommun vill att det förtydligas hur kollektivtrafiken kan effektiviseras för att minska kostnaderna. Lunds kommun är tveksam till att formulera regionövergripande målbilder och strategier för den fysiska planeringen. De bedömer det som mer framgångsrikt att planering istället utgår ifrån den kommunala översiksplaneringen och att dialogen fokuserar på att stödja de olika behov som kommunerna i Skåne har. Malmö stad Malmö stad anser det vara mycket positivt att kollektivtrafikens roll som strukturbildande i samhällsplaneringen lyfts fram. Malmö stad anser att det är avgörande att alla aktörer samlas kring en gemensam målbild och konsekvent arbetar för att stärka befintliga system med såväl planeringverktyg som inversteringsplanering. Malmö stad anser att det gränsöverskridandet perspektivet bör förtydligas vad avser kopplingen till angränsande län och Själland. Malmö stad framhäver att det måste vågas investeras där nyttan för de skånska medborgarna är som störst och den reella utvecklingen sker. Malmö Stad påminner om kommunens tidigare yttrande över Region Skåne s strukturbildsarbete där Malmö stad inte kan stödja begreppet den flerkärniga miljonstaden Skåne samt den målbild och de strategier som begreppet medför. Malmö stad anser det viktigt att förtydliga vilken roll kollektivtrafiken har för bättre ekonomi, social och ekologisk miljö i de större städerna. Malmö stad vill särskilt poängtera att trafikförsörjningsprogrammet måste innehålla riktlinjer för minimistandard för stadsbusstrafiken i Malmö. Malmö stad anser att det krävs ett bra kollektivtrafikutbud även kvällar och helger för de som inte har möjlighet eller vill resa med bil. Malmö stad anser att det behövs tas mer hänsyn till kvalitetsfrågor vad gäller fordon, fordonsunderhåll, personal med mera. Frågan ryms inte inom trafikförsörjningsprogrammet som har fokus på Vad som ska genomföras istället för Hur det genomförs. 7 (13)

8 Malmö stad anser att det måste föras en nära dialog med kommunen vid upphandling en av trafik samt en aktiv dialog med upphandlad operatör i genomförandet. Malmö stad anser att marknadsföring, synlighet och enkla, tillgängliga biljettsystem måste stå i fokus för en ökad tillgängliget till systemet. Malmö stad anser att mål och indikatorer för restidskvot mellan bil och kollektivtrafik bör tas fram Malmö stad anser att kostandstäckningsgraden för kollektivtrafiken per transportslag bör förtydligas. Malmö stad vill betona betydelsen av att kollektivtrafiken finns på plats från dag ett när det gäller nya etableringar då det finns en benägenhet att ändra tidigare vanor. Malmö stad anser att biljetthanteringen och biljettsystemets utformning och dess påverkan på hållplatstider och total restid behöver lyftas. Malmö stad anser att satsningen på biogas för buss är bra men också att det krävs en utveckling mot eldriven kollektivtrafik för att förbättra de lokala miljöförhållandena. Malmö stad anser att frågan om underhåll av fordon bör beröras främst för att minska buller och avgasutsläpp. Malmö stad vill särskilt framhålla att det behöver skapas gemensamma forum för diskussioner och samverkan mellan Region Skåne, Skånetrafiken och Skånes kommuner. Malmö stad är positiv till att det ges möjlighet till att yttra sig över inriktningsdokumentet och ser fram emot en fortsatt dialog. Region Skåne beaktar synpunkten. Perstorps kommun Perstorps kommun ställer sig bakom yttrandet från Skåne Nordväst. Skurups kommun Skurups kommun ställer sig bakom målsättningar och ambitioner i dokumentet Skurups kommun understryker att en utbyggd kollektivtrafik förutsätter omfattande investeringar och underhåll av ny och befintlig infrastruktur. Skurups kommun lyfter att det är viktigt att ambitioner, målsättningar, prioriteringar och ekonomiska åtaganden samordnas i de styrande dokumenten; regional transportinfrastrukturplan, godsstrategi och trafikförsörjningsprogram 8 (13)

9 Staffanstorps kommun Staffanstorps kommun delar i stort de ställningstaganden som redovisas i inriktningsdokumentet. Staffanstorps kommun vill betona att samhällsbyggnad kommer ske där människor och företag vill bo och verka. Det kommer alltid att ske utbyggnader som förutsätter att kollektivtrafikutbyggnad sker. Staffanstorps kommun delar uppfattningen om att det bör finnas ett utökat regional perspektiv i den kommunala planeringen. Staffanstorps kommun anser att resenärernas målpunkter borde få ett större genomslag för busstrafikens linjesträckningar. Staffanstorps kommun anser inte att trafikförsörjningsprogrammet ska omfatta resor som avser färdtjänst. Svedala kommun Svedala kommun instämmer i stort i förslagaet till inriktningsdokument. Svedala kommun vill se en utvecklad trafik mellan kranskommuner och för att avlasta stadskärnorna samt öka utbytet mellan kommunerna. Svedala kommun önskar att tankar om spårtrafik lyfts in där det är möjligt. Svedala kommun anser att kopplingen mellan inriktningsdokumentet och RTI-planen borde tydliggöras. Svedala kommun anser att det är angeläget att utveckla kollektivtrafiken vad avser standard och status, både för buss och för tåg. Angelägna områden anses vara; standard på hållplats/station, punktlighet, biljettsystem, ny teknologi för fordon och trafikmiljöer. Trelleborgs kommun Trelleborgs kommun ställer sig bakom inriktningsdokumentet. Trelleborgs kommun anser dock att det krävs ett förtydligande av att det måste göras en bedömning på ett par eller några års sikt att kunna uppnå 50 procents kostnadstäckningsgrad på nya linjer. Region Skåne noterar synpunkten. Region Skåne noterar synpunkten. Huvudmannen för färdtjänst är skyldig att upprätta ett trafikförsörjningsprogram där av finns det med i 9 (13)

10 Vellinge kommun Vellinge kommun anser att det är viktigt att kollektivtrafiken erbjuds där kunderna finns, inte bara för arbetspendling utan även för fritidsresor. Vellinge kommun anser att det är viktig att fortsätta arbeta med hela resan och även förbättra och skapa attraktivare och tryggare bytespunkter/hållplatser. Vellinge kommun anser att en fortsatt utveckling av det starka pendlingsstråket mellan Skanör- Malmö måste ske och det ettappvis med förbättrad busstrafik och på lång sikt spårvagnstrafik. Vellinge kommun tycker att man bör satsa på kompletterande busstrafik till nya Pågatågsstationer. Vellinge kommun anser att det är viktigt utveckla färdtjänst och serviceresor samt tillgänglighetsanpassningen för busstrafik. Vellinge kommun är öppna för en dialog om samarbete i svaga stråk. Åstorps kommun Åstorps kommun anser att det är en utmaning att får bort de korta resorna med bil men som skulle ge en stor miljövinst. Åstorps kommun anser att attraktiviteten i resandet är viktigt för valet av resform. Åstorps kommun vill att besökare som kundgrupp lyfts fram tydligare. Åstorps kommun trycker på vikten av att studera kopplingarna i lokala arbetsmarknader och hur dessa kan stärkas. Ängelholms kommun Ängelholms kommun ställer sig bakom yttrandet från Skåne Nordväst Ängelholms kommun anser dock att för förbättringar på landsbygden ska linjeläggning av skolskjutsar ses som en möjlighet. Region Blekinge Region Blekinge anser att inriktningsdokumentet är en bra fortsättning på ett långt och framgångsrikt arbete med kollektivtrafik Region Blekinge är positiva till nya lösningar för kollektivtrafik i glesbygd och ser gärna ett erfarenhetsutbyte och utökat samarbete. Region Blekinge anser att det är positivt med höga ambitioner för miljöarbetet, främst genom satsningen på biogas. För framtida eldrift bör dock förtydligas att elen ska komma från förnyelsebara energikällor. Region Skåne noterar synpunkten. Frågan om tillgänglighetsanpassning är hanterad i Övriga synpunkter noteras. Region Skåne noterar synpunkten. Region Skåne noterar synpunkten. Tillgängligheten för turister ska utredas under Frågan om hur elen för eldrift produceras är hanterad i 10 (13)

11 Region Blekinge anser det positivt att dokumentet lyfter fram vikten av infrastruktursatsningar men att man kan lyfta superbussar och prioriterade busstråk tydligare. Region Blekinge anser att rollen för den kommersiella kollektivtrafiken har lyfts fram väl. Region Blekinge vill finnas med som en part för utvecklingen av trafiken i södra Sverige. Region Skåne beaktar synpunkten. Region förbundet södra Småland Regionförbundet södra Småland anser att inriktningsdokumentet stämmer väl överrens med tidigare samrådsdiskussioner och ser fram emot fortsatt dialog. Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen Skåne ställer sig positiv till de principiella ställningstaganden som görs i dokumentet. Länsstyrelsen Skåne anser att de intentioner som presenteras i remissen går väl i takt med både RTI-plan och den nationella planen för transportsystemet som pekar på vikten av att utveckla framför allt den spårburna trafiken i Skåne. Trafikverket Trafikverket saknar den nuvarande formuleringen i TFP 2012 om Region Skåne ska verka för fortsatt utveckling av en attraktiv regionaltågstrafik i Skåne, Sydsverige och Öresundsregionen i samarbete med berörda grannlän, Trafikstyrelsen i Danmark samt Köpenhamnsregionen. Trafikverket vill gärna ingå i samarbetet. Trafikverket poängterar att det är viktigt att hänsyn tas till boende på landsbygden där kollektivtrafiken idag är svag/obefintlig. Trafikverket ser gärna en utveckling av andra typer av lösningar för landsbygdstrafiken. Trafikverket delar synpunkten att tjänster kring kollektivtrafiken måste utvecklas som biljett/kortförsäljning, utformning av fordon för snabb av och påstigning, ökad komfort och hög kvalitet på bytespunkterna. Trafikverket anser att det behövs ett ökat fokus på samspelet mellan kollektivtrafik och gång och cykling. Så väl till och från bytepunkter/hållplatser som att kunna ta med cykel på tåg/buss och använda JoJo-kort till tex hyrcykelsystem. Trafikverket vill komplettera att även äldres resbehov ska tas hänsyn till vid utformning av trafiken. Trafikverket vill komplettera meningen Nya tågstopp och ny trafik bör bara planeras in, där det innebär ett nettotillskott av resande med och där behovet inte kan tillgodoses med en tillfredställande busslösning.. Region Skåne har beaktat synpunkten. Region Skåne har noterat synpunkten. 11 (13)

12 Lantbrukarnas riksförbund Lantbrukarnas riksförbund anser att det är viktigt att planen tar hänsyn till möjligheterna att driva verksamheter inom De Gröna Näringarna i hela Skåne Lantbrukarnas riksförbund poängterar att kollektivtrafiken är viktig för utveckling och företagande i hela landskapet och att många delar där av är beroende av kollektivtrafiken. Lantbrukarnas riksförbund anser att kollektivrafiken måste hitta nya och smarta lösningar förutom spårvägar och nya vägar. Moderna snabbussar och utvecklad matartrafik i mindre tätortorter och landsbygden föreslås. Svenska Bussbranschens riksförbund, BR och Skåne BR (båda BR nedan) BR anser att nomenklaturen för kategorisering av bussar när det gäller funktionsanpassning bör uppdateras. BR saknar ett effektiviseringsmål för kollektivtrafiken motsvarande det som finns i det branschgemensamma miljöprogrammet. BR anser att det bör finnas mål för marknadsöppning och de kommersiellas inslag i trafiken. BR anser att det saknas målsättning om hur nöjd resenären är med sina kollektivtrafikresor. BR önskar se de ekonomiska målsättningarna, både för intäkt och för kostnader, fördelat på trafikslag. BR anser att det är av yttersta vikt att branschgemensamt framtagna riktlinjer finns omnämnda då hela branschen står bakom dem. BR vill ha en tydligare skrivning av framkomlighet, MalmöExpressen och andra BRT-system. BR tycker att det är bra att Region Skåne har en positiv bild av framtida möjligheter för den kommersiella trafiken. HSO Skåne HSO Skåne anser det av vikt att andra funktionsnedsättningar som döva och kognitiva också ta hänsyn till i programmet. HSO Skåne trycker på vikten av betydelsen för tågvärdar och hjälp upp på tågen. HSO Skåne anser att programmet borde precisera vad som menas med funktionshindrad. HSO Skåne poängterar att enligt lagen ska fordon, hållplatser och gångvägar vara tillgängligt för alla medborgare. HSO Skåne vill ha en tydligare beskrivning och särskrivning av begreppen färdtjänst och sjukresa. Sjukresor hanteras inte av 12 (13)

13 SPF Seniorer i tiden SPF anser det viktig att sätta människan i centrum, att det finns balans mellan befolkningsgrupper och att anpassning till kunder med nedsatt rörelseförmåga och ned syn sker SPF förutsätter att utformningen anpassas till äldres behov SPF förutsätter att det finns lösningar för Skånes glesbygd SPF poängterar att färdtjänsten behöver bli bättre PRO Skåne PRO Skåne anser, med hänsyn till äldre och funktionshindrades behov, att trafikutbudet bör vara minst 10 resmöjligheter i veckan där underlag för utbyggd kollektivtrafik saknas. PRO Skåne anser att den begränsade betalningsförmågan hos funktionshindrade, äldre och glesbygdsbor måste beaktas vid prissättning av biljetter. PRO Skåne anser att varje medelstor och större ort bör ha flera hållplatser. PRO Skåne anser att färdtjänsten måste ta större hänsyn till de resandes krav på punktlighet och servicegrad. Allmän kollektivtrafik kan inte ersätta färdtjänst. PRO Skåne håller med om att kommersielltrafik i vissa fall kan ge möjligheter. Men en dialog med äldre och funktionshindrade krävs så att dess behov och krav uppfylls. SPRF Distrikt Skåne SPRF Distrikt Skåne anser det viktig att sätta alla människors behov i centrum. SPRF Distrikt Skåne oroas av att det talas om omöjligheten att kollektivtrafikförsörja en utspriddbebyggelse. SPRF Distrikt Skåne anser att det för färdtjänsten behövs radikala förändringar för att lyfta dagens skamfilade rykte. SPRF Distrikt Skåne anser att målet om att minska behovet av färdtjänst genom tillgänglighet och anpassning till funktionshindrade inte är realistiskt. Anpassning till individen är ett måste. Region Skåne har beaktat synpunkten. 13 (13)