Strategi för Funktionsrätt

Transkript

1 Strategi för Funktionsrätt För att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Avgränsning och metod... 3 Genomförande... 5 Område Område Område Område Bilaga

3 Inledning Riksdagen fattade i november 2017 beslut om ett nytt nationellt mål för funktionshinderspolitiken och en ny inriktning för genomförandet av funktionshinderspolitiken. Målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet beaktas. För att nå det nationella målet inriktas genomförandet av funktionshinderspolitiken mot de fyra områdena: Principen om universell utformning, Befintliga brister i tillgängligheten, Individuella stöd och lösningar för individens självständighet Att förebygga och motverka diskriminering. Syfte Kommunens strategi för funktionsrätt syftar till att möta regeringens målsättningar på ett lokalt plan. Regeringens funktionshinderspolitik utgår från Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Funktionshinderspolitiken är en del i arbetet för ett mer jämlikt samhälle, där människors olika bakgrund eller förutsättningar inte ska avgöra möjligheten till delaktighet i samhället och att personer med funktionsnedsättning, liksom andra i samhället, är rättighetsbärare. Inom FN:s Agenda 2030 finns mål och delmål som refererar till personer med funktionsnedsättning. Tidigare har begreppet personer med funktionsnedsättning använts för att beskriva individens funktionsförmåga. Begreppet funktionshinder beskriver numera i stället ett samspel mellan personer med funktionsnedsättning och hinder som är betingade av attityder och miljö, vilket motverkar det fulla och verkliga deltagandet i samhället för personer med funktionsnedsättning på jämlika villkor som andra. Avgränsning och metod Strategin bygger på nationella mål, FN:s konvention och arbetet ska ske med Filipstads kommuns mål, ambitioner och viljeinriktning inom olika områden som berör människor med funktionsnedsättningar och de som möter dessa i varierande sammanhang. Strategins syfte är fokusera på att undanröja hinder så att alla människor ska kunna bli delaktiga och jämlika i samhällslivet. Programmet ska inte ses som en ersättning av gällande lagstiftning eller av kommunens olika mål- och policydokument, utan komplettera dessa. Strategin kompletterar också arbetet inom kommunens Tillgänglighetsgrupp. 3

4 Utvecklingsarbetet att ta fram en ny strategi har skett via pensionärs- och handikapprådets kontaktpersonsgrupp samt kommunens förvaltningschefsgrupp. Utvärdering av handikappolitisk plan Analys av genomförandet för års beslutade program är genomfört: Mål 1 - förbättra bemötandet av människor med funktionshinder: Målet är delvis uppfyllt via årliga inbjudna föreläsare som berör olika teman, föreläsningarna har vänt sig explicit till skolan på förmiddagen och allmänhet, inklusive förtroendevalda och anställda på öppen föreläsning på kvällen. Mål 2 - handlingsplaner för tillgänglighet hos kommunala myndigheter ska tas fram: Målet är ej uppfyllt men kan sägas vara tillgodosett via den fungerande Tillgänglighetsgruppen. Mål 3 tillgänglighetsarbete: Verkställs via kommunstyrelsens Tillgänglighetsgrupp. I denna grupp deltar 3 representanter från råden och protokollen delges råden (åtgärd 3.1). Mål 3 - yngre representation: Uppfyllt genom att en yngre representant numer deltar i Handikapprådet (åtgärd 3.2) Förslag ny plan Från Handikappolitiskt program till Strategi för funktionsrätt Efter omvärldsgranskning föreslås; Att Handikappolitiska programmet byter namn till Strategi för funktionsrätt Att Handikapprådet byter namn till Rådet för funktionshinderfrågor Att begrepp som handikapp ersätts av funktionshinder och beskriver numera i stället ett samspel mellan personer med funktionsnedsättning och hinder som är betingade av attityder och miljö. Att för att nå det nationella målet inriktas genomförandet av funktionshinderspolitiken mot de fyra områdena. Att via Rådet för funktionshinderfrågor (RFF) engagera en årlig föreläsare i samband med Hälsoveckan, där rådet är representerat. Temat för den årliga föreläsaren beslutas av RFF. Att bevilja en årlig budget för den årliga föreläsaren, med maximalt 50 tkr att utbetalas via Kommunstyrelsen. Att via Rådet för funktionshinderfrågor (RFF) och Pensionärsrådet utse representanter till kommunens Tillgänglighetsgrupp, med uppdrag att representera målgruppen och vara rapportör till råden. 4

5 Strategin betonar och prioriterar FN:s konventioner genom: Artikel 9 Artikel 19 Artikel 21 Artikel 27 Tillgänglighet fysisk miljö Rätt att leva självständigt och att delta i samhället Yttrandefrihet och åsiktsfrihet Arbete och sysselsättning Genomförande Förvaltningarnas arbete skall särskilt beakta strategin för funktonsrätt i sitt dagliga arbete likväl som frågor inom barnrätt, arbetsmiljö, mångfald med mera alltid ska beaktas. Det här dokumentet är avsett att vara ett stöd i förvaltningarnas dagliga arbete men och i förändringsprocesser. Dokumentet ska också ses som ett tydliggörande av begreppet funktionsrätt Område 1 Principen om universell utformning Nationell tolkning: Universell utformning innebär att samhället utformas med medvetenhet om den variation som återfinns i befolkningen och möjliggör att personer med funktionsnedsättning får möjlighet att verka i vardagen på samma villkor som människor utan funktionsnedsättning. I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning artikel 2 anges en definition av begreppet universell utformning. Definitionen innebär sådan utformning av produkter, miljöer, program och tjänster att de ska kunna användas av alla i största möjliga utsträckning utan behov av anpassning eller specialutformning. Universellt utformade ska inte utesluta hjälpmedel för enskilda grupper av personer med funktionsnedsättning där så behövs. Kommunalt arbete: Principen om universell utformning kan innebära att när samhället utformas och planeras så är det grundläggande att göra rätt från början genom att redan initialt säkerställa tillgänglighet så att det inte finns behov av att åtgärda i efterhand. Exempel på principen eller inriktningen kan enligt rapport från Myndigheten för delaktighet (MFD) vara: Att säkerställa kompetensen hos personal De digitala systemens tillgänglighet 5

6 Att det finns tillräckligt breda dörrar. Det kan beröra allt från vallokaler och lekparker till en tågstation och omfatta allt från den byggda miljön till information och kommunikation. Alla fysiska produkter t.ex. mobiltelefoner, biljettautomater, hus och fordon bör utformas så att fler kan använda dem. I de system som binder samman olika tjänster och produkter måste det säkerställas att inte funktionshinder uppstår i överlappningarna mellan olika delar av systemen. Område 2 Befintliga brister i tillgängligheten Nationell tolkning: Avsaknaden av ett funktionshinderperspektiv i utformningen av relevanta delar leder till brister i tillgängligheten. Sådana brister försvårar för personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga på jämlika villkor som övriga befolkningen. Arbetet med att identifiera och åtgärda befintliga hinder för att öka tillgängligheten är enligt regeringens bedömning en prioriterad inriktning för genomförandet av funktionshinderspolitiken. Ett sådant arbete behöver bedrivas systematiskt och uthålligt och föregås av analys för att identifiera förekommande brister och hinder. FN:s konvention Artikel 9, gällande fysisk miljö, innehåller långtgående bestämmelser för att säkerställa att samhällets institutioner och tjänster, liksom enskildas anläggningar och service, blir tillgängliga för människor med funktionsnedsättning. Artikel 21, gällande yttrandefrihet och åsiktsfrihet samt tillgång på information, belyser att vi ska vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning kan utöva yttrandefriheten och åsiktsfriheten, inklusive friheten att söka, ta emot och sprida uppgifter och idéer på samma villkor som andra och genom alla former av kommunikation som de själva väljer. Kommunalt arbete: Att via Tillgänglighetsgruppen och övriga förvaltningar arbeta med frågeställningar inom tillgänglighetsområdet. Exempelvis: Förse personer med funktionsnedsättning med information som är avsedd för allmänheten i tillgängligt format och teknologi anpassad för olika funktionshinder. Godta och underlätta användning i offentliga sammanhang av teckenspråk, punktskrift, förstorande och alternativ kommunikation och alla andra tillgängliga medel, former och format för kommunikation som personer med funktionsnedsättning själva valt. Uppmana enskilda leverantörer av tjänster till allmänheten, däribland genom internet, att erbjuda information och service i tillgängliga och användbara format för personer med funktionsnedsättning. Uppmuntra massmedierna, däribland leverantörer av information genom internet, att göra sina tjänster tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Erkänna och främja användning av teckenspråk. 6

7 Område 3 Individuella stöd och lösningar för individens självständighet Nationell tolkning: Tillhandahållandet av individuella stöd och lösningar ska ses som en prioriterad inriktning för genomförandet av funktionshinderspolitiken. I många fall kan sådant stöd vara avgörande för individens möjlighet till delaktighet. Individuella stöd och lösningar bör dock ses som komplement i förhållande till den generella tillgängligheten i samhället. Som nämnts tidigare tar principen om universell utformning sikte på generella lösningar för att öka tillgängligheten. Detta är dock inte alltid tillräckligt och det finns därför behov av individuella stöd och lösningar som tillhandahålls av samhället. Dessa lösningar kan ses som kompensation av brister i samhällets utformning eller kompensation av funktionsförmåga och kan exempelvis vara hjälpmedel, ledsagning, färdtjänst, särskilt stöd i skolan och personlig assistans. FN:s konvention, artikel 19, rätt att leva självständigt och att delta i samhället, belyser lika rätt för alla personer med funktionsnedsättning att leva i samhället med lika valmöjligheter som andra personer och att samhället ska vidta effektiva och ändamålsenliga åtgärder för att underlätta att personer med funktionsnedsättning fullt åtnjuter denna rätt och deras fulla inkludering och deltagande i samhället. Artikel 27, arbete och sysselsättning, visar på rätten till arbete för personer med funktionsnedsättning, på samma villkor som för andra. Det innefattar rätten att kunna förtjäna sitt uppehälle genom fritt valt eller antaget arbete på arbetsmarknaden och i en arbetsmiljö som är öppen, som främjar integration och är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Kommunalt arbete: Att via det kommunala uppdraget som arbetsgivare utbilda vår personal i kunskap kring ovanstående. Exempelvis: Att personer med funktionsnedsättning har möjlighet att välja sin bosättningsort och var och med vem de vill leva, på samma villkor som andra och inte är tvungna att bo i särskilda boendeformer. Att personer med funktionsnedsättning har tillgång till olika former av samhällsservice både i hemmet och inom särskilt boende och till annan service, bl.a. sådant personligt stöd som är nödvändigt för att stödja boende och deltagande i samhället och för att förhindra isolering och avskildhet från samhället. Att samhällsservice och anläggningar avsedda för allmänheten är tillgängliga på samma villkor för personer med funktionsnedsättning och svarar mot deras behov. Att förbjuda diskriminering med anledning av funktionsnedsättning med avseende på alla frågor som gäller alla former av yrkesverksamhet, innefattande rekryteringsvillkor och Att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att få faktisk tillgång till arbets- och yrkesvägledning, arbetsförmedling, yrkesutbildning och vidareutbildning, som är allmänt tillgängliga. 7

8 Område 4 Att förebygga och motverka diskriminering Nationell tolkning: Att förebygga och motverka diskriminering handlar inte bara om det direkta förbudet mot diskriminering utan även om ett förebyggande arbete. FN:s artikel 2 skriver om diskriminering på grund av funktionshinder, som betyder varje åtskillnad, undantag eller inskränkning på grund av funktionsnedsättning som har till syfte eller verkan att inskränka eller omintetgöra erkännande, åtnjutande eller utövande på samma villkor som andra av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på det politiska, ekonomiska, sociala, kulturella och civila området eller på andra områden. Det omfattar alla former av diskriminering, inklusive underlåtenhet att göra skälig anpassning. Kommunalt arbete: Det finns möjlighet att använda sig av webbaserade utbildningar för att utbilda och förebygga inom området diskriminering. 8

9 Bilaga FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Artikel 1 Syfte Denna konventions syfte är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning och att främja respekten för deras inneboende värde. Personer med funktionsnedsättning innefattar bl.a. personer med varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar, vilka i samspel med olika hinder kan motverka deras fulla och verkliga deltagande i samhället på lika villkor som andra. Artikel 2 Definitioner För de syften som avses i denna konvention gäller följande definitioner: kommunikation innefattar bland annat språk, textning, punktskrift, taktil kommunikation, stor stil, tillgängliga multimedier, såväl som textstöd, uppläst text, lättläst språk och mänskligt tal, alternativa och kompletterande former, medel och format för kommunikation, samt tillgänglig informations- och kommunikationsteknik (IT). språk innefattar bl.a. talade och tecknade språk och andra former av icke talade språk. diskriminering på grund av funktionsnedsättning betyder varje åtskillnad, undantag eller inskränkning på grund av funktionsnedsättning som har till syfte eller verkan att inskränka eller omintetgöra erkännande, åtnjutande eller utövande på lika villkor som andra av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på det politiska, ekonomiska, sociala, kulturella och civila området eller på andra områden. Det omfattar alla former av diskriminering, inklusive underlåtenhet att göra skälig anpassning. skälig anpassning betyder nödvändiga och ändamålsenliga ändringar och anpassningar, som inte innebär en oproportionerlig eller omotiverad börda när så behövs i ett enskilt fall för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning på lika villkor som andra kan åtnjuta eller utöva alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. universellt utformade betyder sådan utformning av produkter, miljöer, program och tjänster att de ska kunna användas av alla i största möjliga utsträckning utan behov av anpassning eller specialutformning. Universellt utformade ska inte utesluta hjälpmedel för enskilda grupper av personer med funktionsnedsättning där så behövs. Artikel 3 Artikel 4 Artikel 5 Artikel 6 Artikel 7 Artikel 8 Artikel 9 Allmänna principer Allmänna åtaganden Jämlikhet och icke-diskriminering Kvinnor med funktionsnedsättning Barn med funktionsnedsättning Medvetandegörande om situationen för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet Prioriterat område i kommunens strategi 9

10 1. För att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att leva oberoende och att fullt ut delta på alla livets områden, ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång på lika villkor som andra till den fysiska miljön, till transporter, till information och kommunikation, innefattande informations- och kommunikationsteknik (IT) och -system samt till andra anläggningar och tjänster som är tillgängliga för eller erbjuds allmänheten både i städerna och på landsbygden. Dessa åtgärder, som ska innefatta identifiering och undanröjande av hinder och barriärer mot tillgänglighet, ska bl. a. gälla a) byggnader, vägar, transportmedel och andra inom- och utomhusanläggningar, däribland skolor, bostäder, vårdinrättningar och arbetsplatser, samt b) information, kommunikation och annan service, däribland elektronisk service och service i nödsituationer. 2. Konventionsstaterna ska även vidta ändamålsenliga åtgärder för att a) utveckla, utfärda och övervaka tillämpning av miniminormer och riktlinjer för tillgänglighet till anläggningar och service som är öppna för eller erbjuds allmänheten, b) säkerställa att enskilda enheter som erbjuder anläggningar och service dit allmänheten äger tillträde beaktar alla aspekter av tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, c) erbjuda intressenter utbildning i frågor som gäller tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, d) utrusta byggnader och andra anläggningar dit allmänheten äger tillträde med anvisningar i punktskrift och i lättläst och lättbegriplig form, e) erbjuda former av assistans och annan personlig service, däribland ledsagare, lektörer och yrkesverksamma teckenspråkstolkar, för att underlätta tillgänglighet till byggnader och andra anläggningar som är öppna för allmänheten, f) främja andra ändamålsenliga former av hjälp och stöd till personer med funktionsnedsättning för att säkerställa deras tillgång till information, g) främja tillgång för personer med funktionsnedsättning till ny informations- och kommunikationsteknik (IT) och nya system, däribland Internet, samt h) främja utformning, utveckling, tillverkning och distribution av tillgänglig informationsoch kommunikationsteknologi och -system på ett tidigt stadium så att de blir tillgängliga till lägsta möjliga kostnad. Artikel 10 Artikel 11 Artikel 12 Artikel 13 Rätten till liv Risksituationer och humanitära nödlägen Likhet inför lagen Tillgång till rättssystemet 10

11 Artikel 14 Frihet och personlig säkerhet Artikel 15 Rätt att inte utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Artikel 16 Artikel 17 Artikel 18 Rätt att inte utsättas för utnyttjande, våld eller övergrepp Skydd för den personliga integriteten Rätt till fri rörlighet och till ett medborgarskap Artikel 19 Rätt att leva självständigt och att delta i samhället Prioriterat område i kommunens strategi. Konventionsstaterna erkänner lika rätt för alla personer med funktionsnedsättning att leva i samhället med lika valmöjligheter som andra personer och ska vidta effektiva och ändamålsenliga åtgärder för att underlätta att personer med funktionsnedsättning fullt åtnjuter denna rätt och deras fulla inkludering och deltagande i samhället, bland annat genom att säkerställa att a) personer med funktionsnedsättning har möjlighet att välja sin bosättningsort och var och med vem de vill leva på lika villkor som andra och inte är tvungna att bo i särskilda boendeformer, b) personer med funktionsnedsättning har tillgång till olika former av samhällsservice både i hemmet och inom särskilt boende och till annan service, bland annat sådant personligt stöd som är nödvändigt för att stödja boende och deltagande i samhället och för att förhindra isolering och avskildhet från samhället, samt c) samhällsservice och anläggningar avsedda för allmänheten är tillgängliga på lika villkor för personer med funktionsnedsättning och svarar mot deras behov. Artikel 20 Personlig rörlighet Artikel 21 Yttrandefrihet och åsiktsfrihet samt tillgång till information Prioriterat område i kommunens strategi. Konventionsstaterna ska vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning kan utöva yttrandefriheten och åsiktsfriheten, inklusive friheten att söka, ta emot och sprida uppgifter och idéer på lika villkor som andra och genom alla former av kommunikation som de själva väljer enligt definitionen i artikel 2, däribland genom att a) utan dröjsmål och extra kostnader förse personer med funktionsnedsättning med information som är avsedd för allmänheten i tillgängligt format och teknologi anpassad för olika funktionsnedsättningar, b) godta och underlätta användning i offentliga sammanhang av teckenspråk, punktskrift, alternativ och kompletterande kommunikation och alla andra tillgängliga medel, former och 11

12 format för kommunikation som personer med funktionsnedsättning själva valt, c) uppmana enskilda leverantörer av tjänster till allmänheten, däribland genom internet, att erbjuda information och service i tillgängliga och användbara format för personer med funktionsnedsättning, d) uppmuntra massmedierna, däribland leverantörer av information genom internet, att göra sina tjänster tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, samt e) erkänna och främja användning av teckenspråk. Artikel 22 Artikel 23 Artikel 24 Artikel 25 Artikel 26 Artikel 27 Respekt för privatlivet Respekt för hem och familj Utbildning Hälsa Habilitering och rehabilitering Arbete och sysselsättning Prioriterat område i kommunens strategi 1. Konventionsstaterna erkänner rätten till arbete för personer med funktionsnedsättning på lika villkor som för andra. Det innefattar rätten att kunna förtjäna sitt uppehälle genom fritt valt eller antaget arbete på arbetsmarknaden och i en arbetsmiljö som är öppen, som främjar integration och är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Konventionsstaterna ska skydda och främja förverkligande av rätten till arbete, däribland för personer som förvärvar funktionsnedsättning under anställning, genom att vidta ändamålsenliga åtgärder, däribland lagstiftning, för att bland annat göra följande: a) förbjuda diskriminering på grund av funktionsnedsättning med avseende på alla frågor som gäller alla former av yrkesverksamhet, innefattande rekryteringsvillkor, anställning och sysselsättning, bibehållande av anställning, befordran samt säkra och hälsosamma arbetsförhållanden, b) skydda rätten för personer med funktionsnedsättning på lika villkor som andra till rättvisa och gynnsamma arbetsvillkor, innefattande lika möjligheter och lika ersättning för arbete av lika värde och till trygga och sunda arbetsförhållanden, innefattande skydd mot trakasserier, och lösning av klagomål, c) säkerställa att personer med funktionsnedsättning kan utöva sina arbetsrättsliga och fackliga rättigheter på lika villkor som andra, d) göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att få faktisk tillgång till arbets- och yrkesvägledning, arbetsförmedling, yrkesutbildning och vidareutbildning, som är allmänt tillgängliga, 12

13 e) främja möjligheter till anställning och befordran för personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden och hjälp med att finna, erhålla, bibehålla och återgå till en anställning, f) främja möjligheterna till egenföretagande, företagande, utveckling av kooperativ samt till att starta eget företag, g) främja möjligheten att anställa personer med funktionsnedsättning i den offentliga sektorn, h) främja anställning av personer med funktionsnedsättning inom den privata sektorn genom ändamålsenliga riktlinjer och åtgärder, vilka kan omfatta program för positiv särbehandling, stimulansåtgärder och andra åtgärder, i) säkerställa att skälig anpassning på arbetsplatsen erbjuds personer med funktionsnedsättning, j) främja att personer med funktionsnedsättning tillägnar sig arbetserfarenhet på den öppna arbetsmarknaden, samt k) främja program avseende yrkesinriktad och yrkesmässig rehabilitering, bibehållande i arbete och återinträde i arbete för personer med funktionsnedsättning. 2. Konventionsstaterna ska säkerställa att personer med funktionsnedsättning inte hålls i slaveri eller träldom och att de på lika villkor som andra är skyddade från att utföra tvångsarbete eller annat påtvingat arbete. Artikel 28 Artikel 29 Artikel 30 Artikel 31 Artikel 32 Artikel 33 Artikel 34 Artikel 35 Artikel 36 Artikel 37 Artikel 38 Tillfredsställande levnadsstandard och social trygghet Deltagande i det politiska och offentliga livet Deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott Insamling av statistik och information Internationellt samarbete Nationellt genomförande och övervakning Kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konventionsstaternas rapporter Granskning av rapporter Samarbete mellan konventionsstaterna och kommittén Kommitténs förhållande till andra organ 13

14 Artikel 39 Artikel 40 Artikel 41 Artikel 42 Artikel 43 Artikel 44 Kommitténs rapport Konventionsstatskonferensen Depositarie Undertecknande Samtycke till att vara bunden Organisationer för regional integration 14

15

16

17

18

19 Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2019/72 Sida 1(2) Strategi för funktionsrätt Förslag till beslut Föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta Att Handikappolitiska programmet byter namn till Strategi för funktionsrätt Att Handikapprådet byter namn till Rådet för funktionshinderfrågor Att begrepp som handikapp ersätts av funktionshinder och beskriver numera i stället ett samspel mellan personer med funktionsnedsättning och hinder som är betingade av attityder och miljö. Att för att nå det nationella målet inriktas genomförandet av funktionshinderspolitiken mot de fyra områdena. Att via Rådet för funktionshinderfrågor (RFF) engagera en årlig föreläsare i samband med hälsoveckan, där rådet är representerat. Temat för den årliga föreläsaren beslutas av RFF. Att bevilja en årlig budget för den årliga föreläsaren, med maximalt 50 tkr att utbetalas via Kommunstyrelsen. Att via Rådet för funktionshinderfrågor (RFF) och Pensionärsrådet utse representanter till kommunens tillgänglighetsgrupp, med uppdrag att representera målgruppen och vara rapportör till råden. Sammanfattning av ärende Strategi för funktionsrätt som tidigare hette handikappolitiskt program har reviderats av representant från socialförvaltningen tillsammans med kontaktpersonsgruppen för pensionärs-och handikapprådet. Det nya förslaget har sedan föreslagits och presenterats Pensionärs-och handikapprådet på sammanträde Beslutsunderlag Förslag strategi för funktionsrätt Protokoll pensionärs-och handikappråd

20 2 Ärendet Socialförvaltningen har tillsammans med representanter för Pensionärs och handikapprådet sett över och uppdaterat den handikappolitiska planen ( ). Kommunens nya strategi för funktionsrätt syftar till att möta regeringens målsättningar på ett lokalt plan. Regeringens funktionshinderspolitik utgår från Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Funktionshinderspolitiken är en del i arbetet för ett mer jämlikt samhälle, där människors olika bakgrund eller förutsättningar inte ska avgöra möjligheten till delaktighet i samhället och att personer med funktionsnedsättning, liksom andra i samhället, är rättighetsbärare. Tidigare har begreppet personer med funktionsnedsättning använts för att beskriva individens funktionsförmåga. Begreppet funktionshinder beskriver numera i stället ett samspel mellan personer med funktionsnedsättning och hinder som är betingade av attityder och miljö, vilket motverkar det fulla och verkliga deltagandet i samhället för personer med funktionsnedsättning på jämlika villkor som andra. Därav finns behov av namnändring både när det gäller strategin (före detta handikappolitisk plan) samt även Handikapprådets benämning. Strategin bygger på nationella mål, FN:s konvention och arbetet ska ske med Filipstads kommuns mål, ambitioner och viljeinriktning inom olika områden som berör människor med funktionsnedsättningar och de som möter dessa i varierande sammanhang. Strategins syfte är fokusera på att undanröja hinder så att alla människor ska kunna bli delaktiga och jämlika i samhällslivet. Programmet ska inte ses som en ersättning av gällande lagstiftning eller av kommunens olika mål- och policydokument, utan komplettera dessa. Strategin för är aktualiserad och godkänd av Pensionär- och handikapprådet Åsa Andersson Förvaltningschef Beslutet ska skickas till Socialnämnden

21 SÄKERHETSSKYDDSPLAN för Filipstads kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2019-xx-xx, xxx

22 2(15) Innehållsförteckning 1 INLEDNING SÄKERHETSSKYDD SYFTE MÅLSÄTTNING ANSVAR OCH ORGANISATION RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSSKYDDSARBETET Säkerhetsskyddsanalys Fysisk säkerhet -tillträdesbegränsning Informationssäkerhet IT-säkerhet Administrativ säkerhet Personalsäkerhet Säkerhetsklass Säkerhetsskyddad upphandling (SUA) Anvisningar, information och utbildning KONTROLL OCH TILLSYN Bilaga 1 Blankett om begäran om registerkontroll enligt 11 säkerhetsskyddslagen Bilaga 2 Stöd vid säkerhetsprövningsintervju 12

23 3(15) 1 Inledning Enligt säkerhetsskyddslagen (2018:585) och säkerhetsskyddsförordningen (2018:658) åläggs det Filipstads kommun att vidta åtgärder för att skydda den information och de verksamheter som är av betydelse för Sveriges säkerhet mot spioneri, sabotage, och terroristbrott. Ansvaret vad gäller säkerhetsskydd regleras bland annat i säkerhetsskyddslagen (2018:585), säkerhetsskyddsförordningen (2018:658), rikspolisstyrelsens föreskrifter om säkerhetsskydd (PMFS:2019:2) samt offentlighets och sekretesslagen (2009:400). Innehållet i dessa författningar och föreskrifter har varit styrande vid framtagandet av denna plan som reglerar säkerhetsskyddsarbetet inom Filipstads kommun. Varje enskild medarbetare skall ha så stor förståelse och kunskap för säkerhetsskyddet att han/hon vidtar nödvändiga åtgärder när han/hon upptäcker alla former av insiderbrott, kriminalitet, skadegörelse, terrorism eller underrättelseinhämtning som är riktad mot Filipstads kommun. 2 Säkerhetsskydd Med säkerhetsskydd avses enligt säkerhetsskyddslagen Skydd av säkerhetskänslig 1 verksamhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota verksamheten samt skydd i andra fall av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Med säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter avses uppgifter som rör säkerhetskänslig verksamhet och som därför omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller som skulle ha omfattats av sekretess enligt den lagen, om den hade varit tillämplig. Säkerhetsskyddet skall utifrån detta förebygga att: 1. Uppgifter som omfattas av sekretess och som berör rikets säkerhet obehörigen röjs, ändras eller förstörs, och förebygga skadlig inverkan i övrigt på uppgifter och informationssystem som gäller säkerhetskänslig verksamhet (informationssäkerhet). 2. Obehöriga inte får tillträde till områden, byggnader och andra anläggningar eller objekt där de kan få tillgång till uppgifter som avses i punkt 1 eller där verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet bedrivs(fysisk säkerhet). 3. Personer som inte är pålitliga från säkerhetssynpunkt deltar i verksamhet där de kan få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller i en verksamhet som av någon annan anledning är säkerhetskänslig, och säkerställa att de som deltar i säkerhetskänslig verksamhet har tillräcklig kunskap om säkerhetsskydd som har betydelse för rikets säkerhet (personalsäkerhet). 1 Med säkerhetskänslig verksamhet avses sådan verksamhet hos staten, kommuner, landsting och enskilda som är av betydelse för Sveriges säkerhet eller omfattas av ett internationellt säkerhetsskyddsåtagande. om uppgiften istället

24 4(15) 3 Syfte Syftet med denna plan är att den ska vara ett övergripande och gemensamt dokument för Filipstads kommuns säkerhetsskyddsarbete. Planen redovisar kommunfullmäktiges viljeinriktning och mål för säkerhetsskyddsarbetet. Planen konkretiseras i särskilda anvisningar i separata dokument som fastställs av kommunchefen. 4 Målsättning Filipstads kommuns säkerhetsskydd ska vara utformat så att den samhällsviktiga verksamheten 2 inom kommunens ansvarsområden skyddas. På så vis ges även ett skydd för riket. Några exempel på samhällsviktiga verksamheter som kan beröra eller ha betydelse för rikets säkerhet är bland annat energiförsörjning, tele och datakommunikationer, vattenförsörjning, transporter och livsmedelsförsörjning. 5 Ansvar och organisation Det yttersta ansvaret för säkerhetsskyddet i kommunen vilar på kommunchefen på delegation från kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen har utsett säkerhetsskyddschef och ersättare. Säkerhetsskyddschefen utövar under kommunchefen kontroll över att säkerhetsskyddet finns, är tillräckligt och fungerar. Denne ska vidare på tjänstemannanivå samordna och handlägga ärenden inom säkerhetsskyddet samt säkerställa att berörd personal ges erforderlig utbildning. Säkerhetsskyddschefen är kommunens kontaktperson mot Säkerhetspolisen. Ansvaret för säkerhetsskyddet följer dock det ordinarie verksamhetsansvaret. Förvaltningschefer, enhetschefer samt VD för kommunala bolag eller motsvarande ansvarar för att, i samarbete med säkerhetsskyddschefen, utforma säkerhetsskyddet vid deras verksamheter. Arbetet för cheferna omfattar att bidra till framtagandet av en säkerhetsskyddsanalys av verksamheten och att vidta relevanta skyddsåtgärder i samråd med säkerhetsskyddschefen. För att kommunen ska kunna bedriva ett bra säkerhetsskyddsarbete krävs kunskap om vad som behöver skyddas och vilka hot och risker som kan tänkas finnas mot det skyddsvärda. Syftet med säkerhetsskyddsanalysen är att få fram ett beslutsunderlag för säkerhetsskyddsåtgärder. Säkerhetsskyddschefen ansvarar för att säkerhetsskyddsanalysen upprättas. Personal som kommer i kontakt med områden som säkerhetsskyddsanalysen har kommit fram till är skyddsvärda, ska genomgå säkerhetsprövning. Förtroendevalda omfattas inte av säkerhetsprövning. Kommunernas säkerhetsskydd kontrolleras av Säkerhetspolisen. 2 Samhällsviktig verksamhet är ett samlingsbegrepp som omfattar de verksamheter, anläggningar, noder, infrastrukturer och tjänster som är av avgörande betydelse för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner.

25 5(15) 6 Riktlinjer för säkerhetsskyddsarbetet Säkerhetsskyddet omfattar Säkerhetsskyddsanalys Fysisk säkerhet (tillträdesbegränsning) Informationssäkerhet Personalsäkerhet Säkerhetsskyddad upphandling (SUA) Utbildning/kontroll och tillsyn Det ingår i förvaltningschefer, enhetschefer samt VD för kommunala bolag eller motsvarandes ansvar att i samråd med säkerhetsskyddschefen undersöka vilka uppgifter i verksamheten som är känsliga och ska hållas hemliga. Detsamma gäller de anläggningar som är av samhällsviktig karaktär. I enlighet med bestämmelserna i Säkerhetsskyddsförordningen (2018:658) 2 kap 1 sammanställs resultatet av denna undersökning i en säkerhetsskyddsanalys. 6.1 Säkerhetsskyddsanalys Enligt säkerhetsskyddslagen 2 kap 1 och säkerhetsskyddsförordningen 2 kap 2 ska Filipstads kommun undersöka vilka uppgifter i kommunens verksamheter som ska säkerhetsskyddsklassificerade och vad som i övrigt behöver ett säkerhetsskydd ska identifieras. Vilka delar av verksamheten som är skyddsvärda med hänsyn till Sveriges säkerhet samt vilka hot och sårbarheter som finns kopplade till detta skyddsvärde ska också identifieras. Säkerhetsskyddsanalysen ska även innehålla en bedömning av vilka säkerhetsskyddsåtgärder som är nödvändiga. Säkerhetsskyddschefen ansvara för att det i kommunen genomförs och finns en dokumenterad säkerhetsskyddsanalys. Revideringen av säkerhetsskyddsanalysen skall göras varje år och framkommer det behov av åtgärder ska detta beaktas utifrån denna plan. Säkerhetsskyddsanalysen är HEMLIG enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400 kap 15 2) och förvaras enligt inlåst enligt säkerhetskyddschefens bestämmande. 6.2 Fysisk säkerhet -tillträdesbegränsning Fysisk säkerhet handlar om förebygga att obehöriga inte får tillträde till områden, byggnader och andra anläggningar där det finns säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller där övrig säkerhetskänslig verksamhet bedrivs. Syftet med fysisk säkerhet är att obehöriga inte ska få inblick i eller skaffa sig information om verksamheten i anläggningen eller i del av anläggningen. Verksamheter som är att anse som skyddsvärda ur ett samhällsviktigt perspektiv är t.ex. vattenförsörjning, elförsörjning, serverrum, plats för reservkraft och datakommunikation.

26 6(15) 6.3 Informationssäkerhet Informationssäkerhet enligt säkerhetsskyddslagstiftningen syftar till att hindra obehöriga att få kännedom om sekretessbelagda uppgifter som har betydelse för totalförsvaret eller för rikets säkerhet. Dessutom ska informationssäkerheten hindra att sådana uppgifter ändras eller förstörs. För att ta del av säkerhetskänsliga uppgifter som har betydelse för totalförsvaret eller för rikets säkerhet måste en person; bedömas som pålitlig från säkerhetssynpunkt, ha tillräckliga kunskaper om säkerhetsskydd, behöva uppgifter för sitt arbete i den verksamhet där de hemliga uppgifterna förekommer. Den som ges behörighet ska även upplysas om vad sekretessen omfattar. För hantering av information gäller att författningar och verksamheten styr krav på tillgänglighet, skydd mot obehörig åtkomst och förvanskning samt spårbarhet. Utifrån dessa aspekter ska informationen identifieras/klassas, varefter lämpliga skyddsåtgärder vidtas. Informationssäkerheten omfattar alla verksamheter och gäller för all informationshantering inom Filipstads kommun. Med informationstillgång avses all information oavsett i vilken form eller hur den behandlas, t.ex. fysiskt på papper, muntligt eller elektroniskt lagrad. All information som skapas eller används i anknytning till Filipstads kommuns verksamhet ska skyddas mot hot oavsett hur den hanteras eller förvaras. Filipstads kommun skall ha ett ledningssystem för informationssäkerhet som ett instrument för strukturerat arbete syftande till att fullgöra gällande lagkrav inom området. Ledningssystemet ska även säkerställa att det finns utarbetade rutiner för riskoch avvikelsehantering. Ledningssystemet för informationssäkerhet skall utgå ifrån SIS standard Ledningssystem för informationssäkerhet SSISO/ IEC samt Riktlinjer för styrning av informationssäkerhet SS-ISO/IEC IT-säkerhet IT-säkerhet utgör idag en viktig del av informationssäkerheten pga. den omfattande användningen av datorer och datanätverk för skapande, visning, lagring och förmedling av information, vilket även medfört nya tillvägagångssätt för obehöriga att komma åt känsliga uppgifter. För att nå upp till lämplig skyddsnivå för IT-system krävs ofta en kombination av olika skyddsåtgärder. IT-säkerhet avser främst skyddsåtgärder av teknisk karaktär, exempelvis olika former av behörighetskontrollsystem, etc. IT-säkerhet inkluderar både datasäkerhet (säkerhet i samband med behandling och/eller lagring av data) och kommunikationssäkerhet (säkerhetvid överföring av data). För att höja den generella säkerhetsnivån behöver oftast IT-säkerhetsskyddsåtgärder kompletteras med exempelvis fysiska och administrativa säkerhetsåtgärder.

27 7(15) Åtgärd: Hemliga handlingar/uppgifter får inte finnas eller förmedlas i kommunens datanät. Särskilda standalone datorer och skrivare/kopiator ska användas för detta ändamål. Hemliga uppgifter får sändas med tele/datakommunikation endast om försvarsmaktens/liknande kryptosystem används. Driftsystem som anses känsliga ska inte anslutas till kommunens fiber eller externa internetuppkopplingar Administrativ säkerhet Administrativ säkerhet ska garantera att god säkerhet tryggas vid handläggning och rutiner bekräftande hemliga handlingar och dokument som har betydelse för Sveriges säkerhet och skyddet mot terrorism. Rikspolisstyrelsens föreskrifter om säkerhetsskydd ger direktiv för arbetsrutiner och förvaring av dessa handlingar- Säkerhetsskyddsklassklassificerade uppgifter delas in i säkerskyddsklasser utifrån den skada som röjande av uppgifterna kan förmedla för Sveriges säkerhet. Indelningen i säkerhetsskyddsklasser görs enlig följande: 1. Kvalificerat hemlig vid en synnerligen allvarlig skada 2. Hemlig vid en allvarlig skada 3. Konfidentiell vid en inte obetydlig skada, eller 4. Begränsat hemlig vid endast ringa skada Åtgärd: All hemlig information som upprättas, eller används i anknytning till Filipstads kommuns verksamhet ska skyddas mot hot oavsett hur den hanteras eller förvaras. Nedan följer rutiner vid hemliga handlingar gällande försvarssekretess enligt 15 kap. 2 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). All upprättad dokumentation ska registreras i kommunens diariesystem som ett ärende men sekretessbeläggas med laghänvisning. Dokumentet ska inte scannas in och förvaras digitalt i diariesystemet. Vid framställning av hemlig handling ska det framgå -Vilken säkerhetsskyddsklass uppgifterna i handlingen har -Hur många exemplar som framställs -Vilka som är ev. mottagare På första sidan i hemlig handling ska det noteras -Antal sidor. -Vid eventuella bilagor även antalet. -Hemlig betecknas genom utmärkning med stämpel eller på annat lämpligt sätt. Vid kopiering eller delgivning muntligt/visning av hemliga handling -Ska det antecknas på handlingen -Till vem kopian lämnas och när Hemliga handlingar ska förvaras i utrymme av minst säkerhetsskåpsstandar(svensk standard 3492).

28 8(15) Försändelser av hemliga handling ska ske i så kallad säkerhetskuvert och handlingen skall assureras. Förstörning av hemlig handling ska ske med stöd av ett gallringsbeslut och genom bränning eller i dokumentförstöringsapparat. Bilden visar en handlings livscykel och skyddsåtgärder ser ut under livscykeln. 6.4 Personalsäkerhet Säkerhetsprövning ska göras innan en person anställs och deltar i verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet eller är viktig till skydd mot terrorism. Säkerhetsprövning kan ske även under pågående anställning. Syftet med säkerhetsprövningen är att klarlägga om personen är lämplig, det vill säga lojal och pålitlig ur säkerhetssynpunkt, för att ta del av hemlig information eller på annat sätt delta i verksamhet där de kan få inblick i sekretessbelagda förhållanden. Säkerhetsprövningen ska grunda sig på; Personlig kännedom och särskild personutredning för den prövningen gäller. Sker genom intervju och personligt samtal(säkerhetsprövningsintervju). Uppgifter som framgår av till exempel betyg, intyg och referenser. Uppgifter som framkommit vid registerkontroll Före registerkontroll och särskild personlighetsutredning får utföras ska den som säkerhetsprövningen gäller ha gett sitt samtycke till åtgärden. Samtycke anses gälla också för förnyade kontroller och utredningar så länge som den kontrollerade innehar samma anställning/befattning.

29 9(15) Filipstads säkerhetsskyddschef, i samråd med personalchefen, genomför säkerhetsprövning för person som förordats till anställning eller innehar befattning som placerats i säkerhetsklass, se avsnitt 6.5. Registerkontroll och eventuell särskild personlighetsutredning i samband med säkerhetsprövning utförs av säkerhetspolisen (SÄPO) efter framställan från säkerhetsskyddschef. Förtroendevald kan inte säkerhetsprövas, men är den förtroendevalda även anställd i en säkerhetsklassad befattning säkerhetsprövas han/hon i denna egenskap. Förtroendevald som är styrelseledamot i ett kommunalt bolag kan säkerhetsprövas om bolaget har sådan verksamhet som omfattas av säkerhetsskyddslagen. Säkerhetsprövning, säkerhetsklassning och uppgifter från registerkontroll är HEMLIG handling enligt offentlighets- och sekretesslagen (15 kap :400) och säkerhetsskyddslagen och förvaras inlåst enligt säkerhetsskyddschefens bestämmande. Kommunens rutin och ansvar kring säkerhetsprövning och säkerhetsklassning redogörs i bilagor Säkerhetsklass Säkerhetsklassning innebär att en viss befattning endast får innehas av en person som dels säkerhetsprövats samt är svensk medborgare. Säkerhetsklassningen är kopplad till i vilken omfattning anställda kommer att hantera hemlig information och hur allvarligt det anses vara om de känsliga uppgifterna avslöjas på något sätt. Förvaltningschefer, enhetschefer och VD för kommunala bolag eller motsvarande, ska undersöka och ajourhålla vilka anställningar inom verksamheten som kräver säkerhetsprövning. Resultatet av denna undersökning ska dokumenteras och rapporteras till säkerhetsskyddschefen. Därefter görs en bedömning, tillsammans med säkerhetsskyddschefen, om personen ska säkerhetsklassas. En anställning eller ett annat deltagande i verksamheten ska placeras i säkerhetsklass om den anställde eller den som deltar i verksamheten: I en omfattning som inte är ringa får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig, eller till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka synnerligen allvarlig skada för Sveriges säkerhet. (säkerhetsklass 1) I en omfattning som inte är ringa får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig, i ringa omfattning får del av uppgifter i säkerhetsskyddslassen kvalificerat hemlig, eller till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka allvarlig skada för Sveriges säkerhet. (säkerhetsklass 2) Får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell, i ringa omfattning får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig, eller till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka en inte obetydlig skada för Sveriges säkerhet. (säkerhetsklass 3)

30 10(15) Filipstads kommun beslutar själv om placering i säkerhetsklass 2 och 3 för enskilda som bedriver säkerhetskänslig verksamhet, medan regeringen fattar beslut om placering i säkerhetsklass 1. Säpo ska informeras om säkerhetsklassad placering i kommunen. Tjänster/befattningar inom Filipstads kommun som skyddsklassas enligt säkerhetsskyddslagen är: Tjänst/Befattning Klass Kommunchef 2 Säkerhetsskyddschef 2 Ställföreträdande Säkerhetsskyddschef 2 Teknisk chef 2 Kanslichef 3 Personalchef 3 Förvaltningschefer 3 IT-chef 3 Informationschef 3 IT-tekniker 3 VA-personal 3 Registrator krypterat arkiv Säkerhetsskyddad upphandling (SUA) Allmänt gäller enligt säkerhetsskyddslagstiftningen att Filipstads kommun, innan en upphandling sker, är skyldig att pröva om upphandlingen helt eller delvis ska omges av säkerhetsskydd. Om så är fallet ska säkerhetsskyddad upphandling med säkerhetsskyddsavtal (SUA) upprättas med leverantör och/eller underleverantör. Inköpschefen ska underrätta kommunens säkerhetsskyddschef om detta. Säkerhetspolisen ska vidare, om SUA föreligger, alltid underrättas och är även behjälplig i dessa frågor. Säkerhetsskyddad upphandling (SUA) regleras i 8 säkerhetsskyddslagen, 15 säkerhetsskyddsförordningen samt RPSFS 2010:03 kapitel Anvisningar, information och utbildning Anvisningar som reglerar hur säkerhetsskyddets olika delar skall bedrivas tas fram av säkerhetsskyddschef och fastställs av kommunchef. Säkerhetsskyddschef skall tillse att personal som har säkerhetsprövats får utbildning i frågor om säkerhetsskydd får tillräcklig information och utbildning. 7 Kontroll och tillsyn Kontroller och tillsyn av säkerhetsskyddet vid berörda verksamheter genomförs av säkerhetsskyddschef.

31 Bilaga 1 11(15)

32 12(15)

33 13(15) Bilaga 2 Stöd vid säkerhetsprövningsintervju 1. Orsak till säkerhetsprövning (tjänst, uppdrag) Säkerhetsprövning är enligt säkerhetsskyddslagen (2018:585) och säkerhetsskyddsförordningen (2018:658) en sammanfattande benämning på åtgärder som ska klarlägga om en person kan antas vara lojal mot de intressen som lagen ska skydda och i övrigt är pålitlig från säkerhetssynpunkt. En säkerhetsprövning ska göras innan någon anställs på en tjänst i Filipstads kommun som är placerad i säkerhetsklass. Säkerhetsprövningen ska kompletteras med en registerkontroll. Förklara vilka moment som ingår i säkerhetsprövning (Kontroll av betyg och intyg, referenstagning, säkerhetsprövningsintervju, registerkontroll). Beskriv att säkerhetsprövning består av en initial prövning och därefter också uppföljande säkerhetsprövning. Innan intervju, kontrollera i vilken säkerhetsklass aktuell befattning är inplacerad i. Ange vilken tjänst eller uppdrag som är aktuellt för personen. Ange var i organisationen personen ska placeras. Reflektera över vilken omfattning personen kommer att ta del av hemliga uppgifter och övrig sekretessbelagd information. 2. Familjeförhållanden. (Make/maka/sambo/partner, föräldrar, syskon, barn) Diskutera familjebilden för att skapa en bild av personens livssituation. Vilka är och vad gör de närmaste släktingarna? Finns det någon i den närmaste kretsen som kan innebära en sårbarhet för personen? Hur hanteras i så fall denna situation? 3. Fritidsintressen Skapa dig en bild av vad personen gör på sin fritid. Något i fritidsintressen som sticker ut och som kan innebära en sårbarhet för personen. 4. Föreningsliv Vilka föreningar är personen engagerade i och hur är personen engagerad? Finns det någon föreningsverksamhet som kan innebära en sårbarhet för personen? T ex föreningsverksamhet som skulle innebära lojalitetskonflikt med arbetet. Observera att inte diskutera politiskt engagemang eller medlemskap i fackförening. 5. Bisysslor eller annan näringsverksamhet Har personen bisyssla eller engagemang i någon annan verksamhet som kan innebära lojalitetskonflikt med arbetet. 6. Boendeform Vad har personen för boendeform? Bor personen i ett område där det finns högre kriminell eller annan belastning och som innebär problem för personen? 7. Beskriv din resesituation Hur reser personen till och från arbetet? Innebär resorna några problem för personen? Kommer personen att arbeta under resorna till och från jobbet. I så fall påpeka vikten av att inte arbeta med sekretessbelagda uppgifter på tåg, buss m.m.

34 14(15) 8. Beskriv dina språkkunskaper Notera vilka språk personen talar, läser eller skriver. Om personen har kunskaper om främmande språk än de gängse som lärs ut i skolan, fråga varför personen har dessa kunskaper. Har personen kontakter, släkt eller andra relationer i landet? Bedöm därefter hur de eventuella kunskaperna eller kontakterna kan vara till fördel eller nackdel för aktuell befattning. 9. Resor i utlandet Resor förutom till gängse turistländer noteras om inte något anmärkningsvärt inträffat. Varför och vilka länder samt när noteras. 10. Utländska kontakter utomlands och i Sverige Om kontakterna har möjlig knytning till utländsk underrättelse- eller säkerhetstjänst eller andra anmärkningsvärda kontakter t ex kontakter med beskickningspersonal, företagskontakter. Vem, när var och i vilket sammanhang? Beskriv hur ett samröre med t ex utländsk underrättelse- eller säkerhetstjänst kan bli ett säkerhetshot eller en sårbarhet både för personen och Filipstads kommun. Diskutera hur personen ser på detta. 11. Misstänkt för brott? Dömd/utredd/strafföreläggande? Var, när och vilka omständigheter? Även om personen haft problem i tidigare anställningar, t ex anmäld till ansvarsnämnd. Hur ser personen idag på det eventuellt inträffade? 12. Kontakter med kriminellt belastade personer Klargör och exemplifiera att det finns personer och organisationer som har intresse av att ta del av den information Filipstads kommun förfogar över. Har personen eller närstående sådana kontakter och i så fall vilka och hur? 13. Alkohol och droger Här är syftet att klarlägga personens eventuella bruk av olika droger, t ex alkohol, narkotika och dopingpreparat. Omfattande bruk kan innebära en säkerhetsrisk. Alkoholbruk i omfattningen 4 burkar (33 cl) starköl/cider alternativt en flaska vin eller 18 cl starksprit vid ett och samma tillfälle mer än två gånger per vecka kan vara ett omfattande bruk. Om personen beskriver minnesluckor i samband med alkoholförtäring eller om personen blivit avvisad från fester eller offentliga lokaler vid ett flertal tillfällen på grund av alkoholförtäring bör personens alkoholvanor utredas noggrant. 14. Har du fått ovanliga frågor kring din tjänsteutövning? Gäller personens tidigare anställningar. Vem eller vilka? När och i vilket sammanhang och vad rörde sig frågorna om? 15. Hur ser du på ditt säkerhetsmedvetande? Balans mellan tjänste- och privatlivet. Hur agerar personen om utomstående ställer frågor som är arbetsrelaterat? Ser personen seriöst på vikten av ett bra säkerhetsskydd eller har personen en naiv inställning till säkerhetshotbild och säkerhetsskydd? 16. I vilken mån sprider du information om dig själv?

35 15(15) Diskutera säkerhet i vid bemärkelse samt bedöm personens inställning och förståelse för säkerhet och sekretess. Diskutera personens exponering via t ex sociala media. Diskutera risker. 17. Hur ser din ekonomiska situation ut? Skaffa en så klar bild som möjligt av personens ekonomiska situation, hur den varit över tiden samt hur personen hanterar sin ekonomi. Viktigt är att notera om personen har skulder i en storlek eller antal som kan påverka det vardagliga livet på ett negativt sätt. Hur skulden eller skulderna har uppstått och hur personen hanterar sin ekonomi kan vara viktigare än själva storleken på eventuell skuld. Eventuella betalningsanmärkningar bör diskuteras och personen måste kunna lämna en godtagbar bild av hur han/hon hanterar sina eventuella ekonomiska problem. Är det realistiskt? Om personen spelar t ex på trav, galopp, lotto eller poker, i vilken omfattning sker spelandet och är det ett problem för personen? 18. Eventuell övrig information som kan påverka säkerhetsprövningen av dig? Ge tid för reflektion. Låt personen fundera över om det finns något som inte tagits upp under intervjun och som borde klarläggas inom ramen för säkerhetsprövningen. Ställ gärna frågan om det är något som personen hade förväntats sig skulle tas upp under intervjun men som inte diskuterats. 19. Egna frågor kring säkerhet Ge möjlighet för personen att ställa egna frågor om säkerhet.

36 SAMMANSLAGNING AV STIFTELSER Sammanslagning till följande fonder: Kommunstyrelsefonden Augusta Dahlströms fond Kommunstyrelsefonden Fattiga/sjuka/behövande Fattigas & sjukas vård Fattiga/sjuka/behövande i Filipstad Filipstad Filipstads kommun Utd : kr Utd : kr Utd : kr Tillg : kr Tillg : kr Tillg : kr FEK: kr FEK: kr FEK: kr Samfond grundskola Carl Josefssons fond Johan & Julia Ekmans fond Filipstads ungdomsråd Samfond gymnskola Samfond lönedonationer Lönejordsfonden Norbäcks kanalfond August Larsson Samfond Skola Elever som visat god Till nytta för Slöjd & yrkesundervisning Ungdomsfrämjande Elever som visat god Skolledare/lärare Skolledare/lärare Förtjänt fattig yngling Studiebegåvad Studerande i kamratskap eller flit helnykter ungdom fattiga barn & ungdomar syfte kamratskap eller flit låg och mellanstadiet högstadiet & gymnasiet vid Fds folkskola. fattig ungdom Filipstads kommun Utd: kr Utd: 107 kr Utd : 830 kr Utd: 24 kr Utd: kr Utd: kr Utd: 467 kr Utd: 892 kr Utd: 603 kr Utd : kr Tillg : kr Tillg : kr Tillg : kr Tillg : kr Tillg : kr Tillg : kr Tillg : kr Tillg : kr Tillg : kr Tillg : kr FEK: kr FEK: 239 kr FEK: kr FEK: 735 kr FEK: kr FEK: kr FEK: kr FEK: kr FEK: kr FEK: kr Samfond 1 Maria & Carl Janssons fond Samfond Trivselfrämjande åtgärder Behövande gamla personer Pensionärer i för pensionärer Filipstads kommun Utd : 860 kr Utd : 915 kr Utd : kr Tillg : kr Tillg : kr Tillg : kr FEK: 612 kr FEK: kr FEK: kr INGEN ÅTGÄRD FÖR DESSA FONDER R M & M B Rymans fond Samfond 2 Nordmark Tabergs fl.fond Främja kulturell verksamhet Behövande inom Kvinnliga elever bland utvecklingsstörda kommunen i Nordmark Utd : kr Utd : kr Utd: kr Tillg : kr Tillg : kr Tillg: kr FEK: kr FEK: kr FEK:

37 TAXA för prövning och tillsyn enligt lagen om tobak och liknande produkter Denna taxa är antagen och fastställd av kommunfullmäktige i Filipstads kommun 2019-mm-dd; kf xx

38 Föreskrifter Filipstads kommuns taxa för prövning och tillsyn enligt lagen om tobak och liknande produkter Inledande bestämmelser 1 Denna taxa gäller avgifter för Filipstads kommuns kostnader för prövning och tillsyn enligt lagen om tobak och liknande produkter (2018:2088) och bestämmelser meddelade med stöd av denna lag. 2 Avgift enligt denna taxa ska betalas för: 1. Handläggning i samband med prövning av tillstånd för försäljning av tobaksvaror. 2. Handläggning av anmälan om försäljning av elektroniska cigaretter och/eller liknande produkter. 3. Tillsyn och kontroll över verksamheter som bedriver försäljning av tobaksvaror, elektroniska cigaretter och/eller påfyllningsbehållare, örtprodukter för rökning och liknande. 3 Avgift enligt denna taxa tas inte ut för: 1. Tillsyn som föranleds av klagomål som är obefogat och inte kräver utredning. 2. Handläggning som föranleds av att beslut av nämnd överklagas. 4 Avgiftsskyldig är den som bedriver anmälningspliktig försäljning enligt tobakslagen eller lagen om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare. Timtaxa 5 Vid tillämpning av denna taxa är avgift för handläggning (timtaxa) enligt denna taxa de senast fastställda avgift enligt taxa för offentlig kontroll inom livsmedels- och foderområdena i Filipstads kommun. Avgift tas ut 1. i förhållande till den handläggningstid som i taxan bestämts för ärendet (fast avgift), 2. i förhållande till den årliga handläggningstid som anläggningen eller verksamheten tilldelats (årlig tillsynsavgift), 3. i förhållande till den faktiskt nedlagda handläggningstiden i det enskilda ärendet (timavgift), eller 4. enligt de andra grunder som anges i taxan 6 I de fall timavgift tas ut i förhållande till faktiskt nedlagd handläggningstid avses med handläggningstid den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid nämnden har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med experter och myndigheter, inspektioner, revisioner, provtagning och kontroller i övrigt, beredning i övrigt i ärendet samt föredragning och beslut. Sådan avgift tas ut för varje halv timme nedlagd handläggningstid. Om den sammanlagda handläggningstiden understiger en halv timme per år tas ingen timavgift ut. För inspektioner, mätningar och andra kontroller som utförs vardagar mellan klockan och lördagar, söndagar, julafton, nyårsafton, påskafton, trettondagsafton, midsommarafton och helgdagar, tas avgift ut med 1,5 gånger ordinarie timavgift. 2

39 7 Miljö- och byggnadsnämnden får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att höja de i denna taxa antagna fasta avgifterna och timavgifterna med den procentsats som anges för det innevarande kalenderåret i den version av Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som finns publicerad på SKL:s hemsida i oktober månad. Basmånad för indexuppräkning är oktober månad Avgift för tillståndsprövning 8 Avgift för prövning av tillståndsansökan om stadigvarande försäljning av tobak ska betalas i form av en fast avgift motsvarande 8 timmar. Avgiften tas ut även om ansökan avslås. Avgiften för prövning beräknas genom att tilldelad handläggningstid multipliceras med timtaxan. 9 Avgift för prövning av tillståndsansökan om tillfällig försäljning av tobak ska betalas i form av en fast avgift motsvarande 5 timmar. Avgiften tas ut även om ansökan avslås. Avgiften för prövning beräknas genom att tilldelad handläggningstid multipliceras med timtaxan. 10 Avgift för prövning vid ändring av tillståndet av tobaksförsäljning ska betalas i form av en fast avgift motsvarande 2 timmar. Avgiften tas ut även om ansökan avslås. Avgiften för prövning beräknas genom att tilldelad handläggningstid multipliceras med timtaxan. Avgift med anledning av anmälan 11 Avgift för handläggning med anledning av anmälan om försäljning av elektroniska cigaretter och/eller påfyllningsbehållare och liknande produkter tas ut med en fast avgift motsvarande 2 timmar. Anmälningsavgiften beräknas genom att tilldelad handläggningstid multipliceras med timtaxan. Avgift för tillsyn 12 För regelbunden tillsyn ska en årlig tillsynsavgift betalas med de belopp som anges nedan. 1. För försäljning av enbart tobak motsvarar den årliga tillsynsavgiften 5 timmar. 2. För försäljning av enbart elektroniska cigaretter och/eller påfyllningsbehållare motsvarar den årliga tillsynsavgiften 2 timmar. 3. För försäljning av både tobak och elektroniska cigaretter och/eller påfyllningsbehållare motsvarar den årliga tillsynsavgiften 6 timmar. Den årliga tillsynsavgiften beräknas genom att tilldelad tillsynstid multipliceras med timtaxan. 13 Årlig tillsynsavgift omfattar kalenderår och kan tas ut i förskott. Om verksamheten tillståndsprövats eller anmäls under året tas tillsynsavgift ut endast om verksamheten inspekterats under året. 14 Behövs uppföljande inspektioner eller andra tillsynsåtgärder på grund av väsentliga brister, ingår dessa inte i den årliga tillsynsavgiften. Avgift för detta tas ut i form av timavgift genom att den faktiska nedlagda tiden multipliceras med timtaxan. Nedsättning av avgift 3

40 16 Om det finns särskilda skäl med hänsyn till verksamhetens art och omfattning, tillsynsbehovet, nedlagd handläggningstid och övriga omständigheter, får avgift i ett enskilt fall enligt denna taxa sättas ned eller efterskänkas. Avgiftens erläggande m.m. 17 Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till Filipstads kommun. Betalning ska ske inom tid som anges i beslutet om avgift eller i faktura. 18 Vid ansökan om tillstånd ska avgift för prövning betalas innan handläggning av ärendet påbörjas. Verkställighetsfrågor m.m. 19 Av 25 tobakslagen, 41 lagen om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare samt 22 a förvaltningslagen framgår att nämndens beslut om avgift kan överklagas hos förvaltningsrätten Denna taxa träder i kraft Vid ärenden som kommer in efter denna dag tillämpas den nya taxan. 4

41 Tjänsteskrivelse Datum Referens: Dnr: (ECOS) Sida 1(2) Kommunstyrelsen Nya avgifter enligt lag om tobak och liknande produkter (SFS 2018:2088) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att föreslå kommunfullmäktige - att fastställa avgiften i taxa för prövning och tillsyn enligt lagen om tobak och liknande produkter i enlighet med förslag upprättat och att den därmed träder i kraft från och med att nuvarande taxa för prövning och tillsyn enligt tobakslagen och lagen om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare fastställd av kommunfullmäktige KF upphör att gäller från Lagstöd 8 kap 1 lag om tobak och liknande produkter (SFS 2018:2088) Kommunen får ta ut en avgift för prövningen av ansökan om försäljningstillstånd enligt 5 kap. 1 enligt de grunder som beslutas av kommunfullmäktige. 8 kap 2 lag om tobak och liknande produkter (SFS 2018:2088) En kommun får ta ut avgifter för sin tillsyn av den som bedriver tillståndspliktig försäljning enligt 5 kap. 1 och av den som bedriver anmälningspliktig försäljning enligt 5 kap. 15. Bakgrund Kommunen får ta ut en avgift för prövning av ansökan om försäljningstillstånd samt tillsyn av den som bedriver tillståndspliktig försäljning och anmälningspliktig försäljning av tobak och liknande produkter. Försäljningstillstånd och tillsyn är intäktsfinansierat. Avgifterna behöver nu fastställas. Miljö- och byggnadsnämnden beslutade vid sammanträdet 19 juni 2019, 36, att föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa avgiften i taxa för prövning och tillsyn enligt lagen om tobak och liknande produkter i enlighet med förslag upprättat och att den därmed träder i kraft från och med , att nuvarande taxa för prövning och tillsyn enligt tobakslagen och lagen om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare fastställd av kommunfullmäktige upphör att gälla

42 Bedömning Miljö- och stadsarkitektkontoret föreslår ändringar i taxan mot tidigare taxa för prövning och tillsyn enligt tobakslagen och lagen om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare: Avgift: Avgiften för handläggning (timtaxa) föreslås följa de senast fastställda avgift enligt taxa för offentlig kontroll inom livsmedels- och foderområdena i Filipstads kommun (Livsmedelstaxa). För 2019 är avgiften för handläggning (timtaxa) 1032 kronor. Livsmedelstaxans timavgift kan uppräknas enligt prisindex för kommunal verksamhet. Detta görs årligen och fastställs av miljö- och byggnadsnämnden. I taxan ingår kostnader för IT-system, egen kompetensutveckling, lokaler och utrustning, lön och länssamarbete. Nya avgifter för tillstånd för försäljning av tobaksprodukter En ny lag om tobak och liknande produkter träder i kraft den 1 juli Enligt denna lag får endast den som ha tillstånd bedriva detaljhandel eller partihandel med tobaksvaror. För handläggning av ansökan om tillstånd för försäljning av tobaksprodukter ska det tas ut en prövningsavgift. Avgiften föreslås motsvara 8 timmar. Avgiften tas även ut om ansökan avslås. För ett tillfälligt tobakstillstånd (vid till exempel marknader och festivaler) tas det ut en mindre prövningsavgift. Prövningen bedöms vara mindre omfattande och avgiften föreslås motsvara 5 timmar. Avgifter för tillsyn av försäljning av tobaksprodukter För planerad tillsyn av försäljning av tobaksprodukter tas ut en årlig avgift. Avgiften föreslås motsvara 5 timmar per år. För uppföljande tillsynsbesök som görs med anledning av konstaterade brister tas avgift ut med timavgift för den faktisk nedlagda handläggningstiden. Avgifter vid försäljning och tillsyn av elektroniska cigaretter Elektroniska cigaretter är inkluderade i den nya lagen men inget tillstånd krävs för försäljning av elektroniska cigaretter. Näringsidkare ska endast anmäla försäljningen till kommunen. Anmälningar av försäljning av elektroniska cigaretter samt tillsyn av försäljning av elektroniska cigaretter föreslås vara 2062 kronor för närvarande. Bilaga Taxa för prövning och tillsyn enligt lagen om tobak och liknande produkter Miljö- och stadsarkitektkontoret Hendrikje Böhlert Kruse Livsmedels- och hälsoskyddsinspektör

43 DELÅRSBOKSLUT 2019 PROGNOS 2019

44 INNEHÅLL Förvaltningsberättelse Redovisningsprinciper.. 10 Resultaträkning Filipstads kommun Kassaflödesanalys Filipstads kommun Balansräkning Filipstads kommun Noter Filipstads kommun Driftssammanställning Kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Övriga nämnder Investeringar Personalredovisning

45 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sammanfattning och bedömning om Filipstads Kommun Prognostiserat resultat för helåret uppgår till tkr mot årsbudget tkr. Budgetavvikelsen, baserat på redovisningen från augusti 2019, beräknas till tkr. Se nedanstående uppställning: Budgetavvikelser 2019 tkr Kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Övriga nämnder 0 Summa verksamheterna Finansiering Total prognosavvikelse Några kommentarer avseende prognos augusti: Kommunstyrelsen prognostiserar ett överskott tkr. Inom KSau beräknas överskott med tkr främst beroende på att tillgängliga medel inte förbrukas fullt ut och att utfasningen av extratjänster beräknas ge överskott med 900 tkr. Inom KFU beräknas resultatet vara i balans med budget. Inom TU beräknas överskott med tkr. Överskott finns inom de flesta verksamheter. Miljö- och byggnadsnämnden redovisar ett överskott med 250 tkr till följd av ökade intäkter och vakans. Barn- och utbildningsnämndens prognostiserar ett underskott om tkr. Avvikelserna finns främst inom Grundskola och Gymnasium. Socialnämnden prognostiserar ett underskott med tkr. Avvikelserna hänför sig främst till individoch familjeomsorg IFO där kostnad för försörjningsstöd och placeringskostnader ökar. Övriga nämnder prognostiserar ett resultat i balans med budget. Finansieringens totala prognos för 2019 visar ett överskott med 92 tkr. Skatter och generella statsbidrag beräknas öka med tkr medan Schablonintäkten minskar med tkr. Finansiella intäkter ger överskott med tkr (utdelning Filipstads Värme AB 500 tkr, utdelning konkurs Bergskolan tkr och överskottsutdelning från Kommuninvest med 522 tkr). 3

46 Finansiering tkr Budget Prognos Prognos Avvikelse budget /prognos Skatteintäkter Slutavräkning Mellankommunal utjämning Ink.utjämningsbidrag/avgift Kostn.utjämningsbidrag/avgift Regleringsbidrag/avgift LSS-utjämningsbidrag/avgift Kommunal fastighetsskatt Välfärdsmiljoner Avsatta integrationsmedel Schablonintäkter HVB-hem intäkter kommuners bidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Pensionskostnad Pensionskostnad intern Kapitalkostnad intern Total Finansiering Måluppfyllelse Enligt antagen budget för 2019 skall resultatet vara minst 1,5 % av skatteintäkter och generella bidrag. Undantag för detta görs Enligt prognosen kommer resultatet att uppgå till 3,4 mkr. Resultatmål enligt budget 2019 är 5,1 mkr vilket enligt prognos inte kommer att uppnås. För att uppnå 1,5 % krävs ett resultat på ca 10,6 mkr. En resultatförbättring med 7,2 mkr krävs. Balanskrav Enligt kommunallagen kap 8 5 skall negativt resultat regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansdagen återställas under de närmaste återföljande tre åren. Det finns inget negativt underskott som skall återställas under Prognostiserat resultat för 2019 visar att överskott kommer att uppstå med tkr under 2019, vilket gör att det inte kommer att finnas något underskott att återställa under

47 Finansiella mål 2019 Resultatet ska vara minst 1,5 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Undantag från detta mål görs Verksamheten ska bedrivas så effektivt att kostnaderna, med bibehållen kvalité, inte överstiger genomsnittliga kostnaden för motsvarande verksamhet med jämförbara kommuner. (Redovisas i årsbokslut 2019) Filipstads kommuns verksamheter skall bedrivas på ett sätt som är förenligt med god ekonomisk hushållning. Med god ekonomisk hushållning menas att vi förvaltar våra resurser så att vi skapar en långsiktig hållbar utveckling. Detta innebära att resultatet ska finansiera normal investeringsnivå och nya pensionsåtaganden. Följande prioriterade områden/insatser och uppdrag/utredningar ska hjälpa kommunen att uppnå en god ekonomisk hushållning av befintliga resurser enligt budget Prioriterade områden/insatser och uppdrag/utredningar enligt budget Barn och Ungas deltagande och inflytande. Att under verksamhetsåret ta ställning till hur vi ska säkerställa barn och ungas rättigheter, deltagande och inflytande enligt Barnkonventionen. Måluppfyllelse: Arbetet pågår. Styrande dokument avses upprättas under hösten. Lågtröskelboende för missbrukare Att utreda möjligheterna för tillskapande och etablering av ett Lågtröskelboende för missbrukare i Filipstads kommun för att reducera kostnaderna för andra placeringar och institutionsvård. Måluppfyllelse: Kartläggning av behov pågår. Bredbandsutveckling Fortsatt arbete med att bevaka och påverka en snabb utbyggnad av fiber till såväl tätort som landsbygd. Måluppfyllelse: Ett nytt samverkansavtal med IP-Only om fiberutbyggnad på landsbygden har tecknats. Utbyggnaden i Asphyttan-Kalhyttan området har återupptagits och de första fastigheterna beräknas få sin fiberanslutning under Fiberutbyggnaden i hela kommunen ska enligt planen vara färdigställd 2020/2021. Projekt- och styrgrupper har etablerats för att kontinuerligt följa upp och säkerställa att planen följs. Rätt till heltid (ersätter tidigare Heltid inom socialförvaltningen ) Uppdrag att ta fram modeller, metoder och kostnader för att förverkliga heltidsanställning inom Kommunals avtalsområde. Se över möjligheter till förvaltnings-övergripande anställningar. Måluppfyllelse: Arbetet pågår och redovisning sker löpande i KSau, KS samt Socialnämnden. Projektet har samlat in och analyserat fakta från verksamheten inom vård och omsorg, främst särskilt boende (Älvkullen). Information och förändringsarbete fortlöper. En central bemanningsenhet har organiserats och startar upp under oktober Utredning av förskolans dimensionering Utreda behov och dimensionering samt möjlighet att organisera framtida förskoleverksamhet. Måluppfyllelse: Utredning pågår och presenteras i BUN oktober. 5

48 Försörjningsstöd Att utreda organisation och rutiner för försörjningsstöd. I arbetet ska såväl socialförvaltningens som arbetsmarknadsenheten inkluderas och ansvar och samarbete belysas. Förslag på organisation och rutiner för arbetet som kan gälla ska arbetas fram. Måluppfyllelse: Utredning pågår. Uppdraget har kompletterats enligt beslut i KS och inkluderar vux. Presenteras i Ksau i oktober. Stiftelsens Filipstadsbostäder Att genomlysa stiftelsens lägenhetsinnehav och bedöma allmännyttans framtida bostadsbestånd och organisation. Måluppfyllelse: Arbetet pågår, beräknas vara klar under året. Kompetensförsörjningsplan En kompetensförsörjningsplan skall upprättas för kommunens verksamheter. Planen skall innefatta bl.a. kartläggning av rekryteringsbehov, strategi och åtgärder. Arbetet leds av personalavdelningen och sker i nära samverkan med respektive förvaltning. Måluppfyllelse: En kompetensförsörjningsplan är framtagen och består av Policy för kompetensförsörjning (fastställd av KF 36/2018) samt Riktlinjer för kompetensförsörjning (fastställd av KS 71/2018). Handlingsplaner upprättas och fastställs av respektive förvaltning och redovisas årligen till personalutskottet. Utveckla vuxenutbildningen Utreda vuxenutbildningens utformning utifrån ett arbetsmarknads- och integrationsperspektiv. Måluppfyllelse: Utredning pågår. Uppdraget har kompletterats enligt beslut i KS och inkluderar vux. Presenteras i Ksau i oktober. Handlingsplan för integration Att ta fram förslag på förvaltningsövergripande handlingsplan för integrationen. Måluppfyllelse: Arbetet har påbörjats och ligger inom ramen av analysen av 32-kommuneransökan, framtida organisationsuppdrag gällande AIE, IFO och vux. Vision för Filipstads kommun Att under 2019 ta fram en reviderad Vision för Filipstads kommun. Måluppfyllelse: Arbetet kommer ske under hösten. Startskottet går i samband med Kommunfullmäktige den 12 september och beslut avses fattas under senare delen av hösten. Handlingsplan för att motverka barnfattigdom Att ta fram en policy/handlingsplan för att motverka barnfattigdom i Filipstad. Måluppfyllelse: Arbete pågår. Arbetet med att upprätta en handlingsplan för att motverka barnfattigdom är en övergripande kommunal fråga och kommer att införlivas i kommunens gemensamma planerade hälsoarbete. Energiutredning Utreda förutsättningarna för ökad etablering av sol-energi i Filipstads kommun och för energiförsörjning av kommunala fastigheter och prövning för anslutning till fjärrvärmenätet. Måluppfyllelse: Fastighetsenheten har, vid de gånger förutsättningar medgivits, utvärderat solenergi som en möjlig väg till minskat energibehov av kommunala fastigheter vid exempelvis takbyte och/eller takrenoveringar. Arbetet fortsätter succesivt med att öka etableringen av solenergi och beräknas ge resultat under första delen på

49 Trygghet och säkerhet i Filipstads centrum Utreda såväl teknisk som personell förstärkning av trygghet och säkerhet i Filipstads centrum för ökad trygghet för boende och besökare. Denna förstärkning kan bestå i såväl ordningsvakter som kameraövervakning. Måluppfyllelse: Delvis uppfyllt. Tillsammans med kommunpolisen har arbetet startat med att formera gemensamma strukturer. Boende inom Funktionsstöd (LSS) Socialförvaltningen ges i uppdrag att utreda framtida utveckling av behovet av boende inom Funktionsstöd (LSS). Måluppfyllelse: Arbete pågår, kartläggning är genomförd. Förvaltningen bedömer att nya lagförslaget gällande LSS ska inväntas innan kommunen fattar ett beslut om eventuell utökning av platser. Motverka igenväxande vyer vid infarterna Uppdra åt kommunstyrelsen att ta fram en plan för att motverka igenväxande vyer vid infarter. Filipstads kommun och dess olika tätorter erbjuder ofta vackra vyer invid vatten, vilket infarterna mot Nykroppa och Filipstad utmed riksväg 26 kan utgöra exempel på. Vyerna mot vatten tas dock inte tillvara som ett välkomnande sätt att presentera vår hembygd på, därför att infarter, strandkanter och tätortsnära markområden förslyas. Detta behöver åtgärdas och motverkas. Måluppfyllelse: Arbetet har påbörjats med att se över vilka markområden som kommunen äger i anslutning till infarterna i Filipstad och Nykroppa och upprätta en plan för vilka åtgärder som behövs. En del mindre röjningsarbeten har utförts längs infarten efter väg 63 från Karlstad och det planeras en fortsättning så snart det finns tid och möjlighet. En del områden har grövre skog och där behöver gallring/avverkning utföras maskinellt. Investeringar Nettoinvesteringar uppgår till tkr varav teknikutskottet svarar för tkr. Totalt för året kommer investeringarna att uppgå till en prognostiserad nivå på tkr. En sänkning av beslutad investeringsram med tkr. Enligt tidigare erfarenheter är det osäkert om alla investeringar kommer att hinna genomföras under Låneskuld Långfristig skuld per uppgår till ca 120,1 mkr. Under året har inga nya lån tagits upp. Personalredovisning Sjukfrånvaron avseende tillsvidareanställda och visstidsanställda inklusive timanställda uppgick till 6,26 % för (6,55 % ) var nivån på likvärdig statistik 6,31 %. Jämfört med , 6,26 %, är det en ökning av sjukfrånvaron med 0,05 % uppgick sjukfrånvaron till 6,72 %. Arbetet med det främjande friskvårdsarbetet (FFA) och med rehabilitering av sjukskrivna har fortsatt hög prioritet. Arbetet med rehabilitering innebär kontinuerlig uppföljning av alla långtidssjukskrivna och att se till att individuella planer och åtgärder tas fram och följs för att personerna skall kunna återgå till lämpligt arbete i någon omfattning. Regelbundna möten med Försäkringskassan och företagshälsovården, eller annan behandlande läkare, och köpta tjänster av fristående, lämpliga företag är en viktig del av arbetet med att finna individuella åtgärder och lösningar i varje enskilt fall. 7

50 Koncerninformation Filipstads kommun En viss andel av Filipstads kommuns verksamhet bedrivs i andra företagsformer. Syftet med informationen är att ge en mer heltäckande kunskap om kommunens ekonomi, vilket också ger ökade möjligheter till effektivare styrning. Koncern Årets resultat före koncernbidrag, bokslutdisp. och skatt Budget tkr Utfall 2019 Prognos Prognos Filipstads kommun Filipstads Stadshus AB * Filipstads Energinät AB Filipstads Energi AB Vårgårda Fastigheter AB * 547 Novelty AB * -620 Stiftelsen Filipstadsbostäder Filipstads Värme AB (50% ägarandel) * * *= prognos saknas Viktiga händelser: Filipstads kommun: Nybyggnation av äldreboende i kvarteret Björnen har påbörjats. Äldreboendet har fått namnet Fridensborg. Migrationsverket avvecklar sin verksamhet i kommunen under hösten Avtal tecknat med IP-Only Networks AB för bredbandsanläggning och samverkansavtal för fiberutbyggnad. Nytt VA-avtal tecknat med Barilla Sverige AB fram till Skollokalsutredning: Beslut om projektorganisation, tidplan och projektering av ny skola och en ny idrottshall har fattats. För projektering anslås 8 mkr. Beslut har fattats om att införa arbetsresor för de som är beviljade färdtjänst och har daglig verksamhet enligt LSS. Detaljplan för Finnshyttan är antagen. Simhallen har stängts pga. av sprickbildningar under bassängen på inrådan av konstruktionsexpert. Utredning pågår för att utreda Simhallens behov av åtgärder för att få den i användbart skick. Filipstad Energinät AB: Intäkterna förväntas vara i balans med budget vid årsbokslut medan kostnaderna är lägre än budgeterat. Upphandling av nytt debiteringssystem pågår. Filipstad Energi AB: Lägre intäkter beroende på att priserna på elcertifikat har sjunkit under året. Osäkert hur priserna kommer att utvecklas resten av året. Hittills även något lägre produktion än budgeterat. Novelty AB: Arbete med att hitta ny hyresgäst/verksamhet pågår. Stiftelsen Filipstadsbostäder: Uppsägning av Migrationsverkets avtal 8

51 Anställning av ny förvaltare har skett under sommaren Beslut om att riva fastigheten Lunden 4:52 i Nykroppa som fr.o.m är tömd på hyresgäster. Filipstads Värme AB: Arbete med ny panna vid anläggningen Mossen i Filipstad väntas färdigställas runt månadsskiftet sept/okt Kostnaden beräknas till ca 30 mkr och har finansierats via lån. 9

52 REDOVISNINGSPRINCIPER Redovisningen för kommuner bygger på rekommendationer från Rådet för Kommunal redovisning. Sammantaget innebär detta att redovisningen i kommunen sker på ett sätt som i allt väsentligt överensstämmer med god redovisningssed. Redovisningsprinciper och beräkningsmetoder är de samma som användes i senaste årsbokslut. Fr.o.m kommer delårsbokslut att göras per augusti i stället för som tidigare per juni. Detta gör att det saknas jämförelsesiffror för Det som redovisas för 2018 är resultat Vägledande redovisningsprinciper: Försiktighetsprincipen restriktiv hållning vid värdering av tillgångar och skulder, dvs. tillgångar får aldrig övervärderas och skulder aldrig undervärderas. Öppenhetsprincipen redovisning ska ske på ett öppet sätt, föreligger tveksamheter mellan två redovisningssätt skall det väljas som ger den mest öppna beskrivningen av utvecklingen och situationen. Periodiseringsprincipen intäkter och kostnader som tillhör redovisningsåret tas med oavsett tidpunkt för betalning. I detta delårsbokslut har bl.a. följande periodiseringar gjorts: - Hyror - Försäkringspremier - Semesterlöner - Räntekostnader / intäkter - Pensionskostnader - Slutavräkning skatteintäkter LEVERANTÖRSFAKTUROR inkomna efter , men hänförliga till första halvåret, har i huvudsak skuldbokförts och belastat årets delårsbokslut. LÖNER, SEMESTERERSÄTTNINGAR OCH ÖVRIGA LÖNEFÖRMÅNER har redovisats enligt kontantmetoden. Kostnader för outtagna semesterdagar och kompenserad övertid har i sin helhet belastat/ tillgodoförts verksamheten. Semesterlöneskulden klassificeras som kortfristig skuld. INTÄKTS/KOSTNADSRÄNTOR som kan hänföras till första halvåret har periodiserats. SOCIALA AVGIFTER har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisning. STATSBIDRAG statsbidragsfordringar har så långt som möjligt periodiserats (väsentlighetsprincipen). ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR upptas till anskaffningskostnaden minus eventuellt investeringsbidrag. Avskrivningar sker således inte på tillgångarnas bidragsfinansierade del. Enligt ny lag och nya rekommendationer ska komponentavskrivning på investeringar av väsentligt belopp tillämpas fr.o.m Filipstads kommun har fr.o.m anpassat sig till dessa regler på större objekt inom fastighetsenhet och teknisk verksamhet. Enligt beslut i budget har ett antal större investeringar gjorda under 2014 överförts till komponentavskrivningsreglerna under KAPITALKOSTNADER beräknas enligt nominell metod. Avskrivningarna beräknas som regel på tillgångarnas historiska anskaffningsvärde. AMORTERINGAR av långfristiga lån för nästkommande delår redovisas som kortfristig skuld. 10

53 RESULTATRÄKNING KOMMUNEN Tkr Utfall Utfall Utfall Budget Prognos NOTER Verksamhetens intäkter därav jämförelsestörande poster Verksamhetens kostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning VERKSAMHETENS RESULTAT Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER Extraordinära poster netto ÅRETS RESULTAT

54 KASSAFLÖDESANALYS KOMMUNEN Tkr Utfall Utfall Utfall Budget Prognos NOTER Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justering för poster som ej ingår i kassaflödet: Avskrivningar Avsättning till pensioner Avsättning övrigt Avsättning återställande av deponi och ÅVC 336 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapitalet Kassaflöde från förändring i rörelsekapitalet Ökning(-) / Minskning(+) av varulager Ökning(-) / Minskning(+) av rörelsefordringar Ökning(+) / Minskning (-) av rörelseskulder I Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar II Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Utlåning Ökning(-) / Minskning (+) av långfristiga fordringar Upplåning - Amortering långfristig upplåning Långfristig upplåning III Kassaflöde från finansieringsverksamheten Förändring av likvida medel (I + II + III ) Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Förändring

55 BALANSRÄKNING KOMMUNEN TILLGÅNGAR Tkr Utfall Utfall Utfall Budget Prognos NOTER Anläggningstillgångar Mark, byggnader och anläggn Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital därav årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner Avsättningar övrigt Avsättning för återställande av deponi mm Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL STÄLLDA PANTER M.M. Borgensförbindelser Pensioner intjänade tom Operationell leasing

56 NOTER Not 1 Tkr VERKSAMHETENS INTÄKTER Förändring / Försäljningsmedel Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Försäljning av verksamhet och entreprenad Övrigt Summa Not 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER Inköp av anläggnings- och underhållsmaterial Bidrag och transferingar Entreprenad och köp av verksamhet Personalkostnader Lokal- och markhyror Fastighetskostnader/entreprenad Bränsle, energi och vatten Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial Tele, datakommunikation och postbefordran Transporter och resor Försäkringspremier och riskkostnader Övriga verksamhetskostnader Summa Not 3 AVSKRIVNINGAR Avskrivning enligt plan Summa Planenlig avskrivning enligt rekommendation från Svenska Kommunförbundet. Avskrivningarna beräknas på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden. Not 4 SKATTEINTÄKTER Preliminära månatliga skatteinbetalningar Prognos för slutavräkning Differens mellan den slutliga taxeringen och redovisade skatteintäkten föregående år Mellankommunal utjämning Summa

57 Förändring / Not 5 GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsbidrag Regleringsbidrag / avgift LSS-utjämningsbidrag / avgift Kommunal fastighetsskatt Intäkt avsatta medel Summa Not 6 FINANSIELLA INTÄKTER Ränteintäkt - likvida medel Ränteintäkt - utlämnade anslagstäckta lån Ränteintäkt - övrigt Utdelning aktier Borgensavgifter Övriga intäkter Not 7 FINANSIELLA KOSTNADER Räntekostnader - lån Pensionsskuldsökning - finansiell del Övriga finansiella kostnader Summa Not 8 EXTRAORDINÄRA INTÄKTER / KOSTNADER Summa Not 9 ÅRETS RESULTAT Not 10 FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL Minskn/Ökn förråd "- kortfristiga fordringar "- kortfristiga skulder "- likvida medel Summa Not 11 NETTOINVESTERINGAR Bruttoinvesteringar Statsbidrag Övriga inkomster Summa

58 Förändring / Not 12 FÖRSÄLJNING AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Industrilokaler Affärsverksamhet Verksamhetsfastigheter Markreserv Inventarier Summa Not 13 FÖRÄNDRING AV LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR Aktier Andelar Amortering - utl. anslagstäckta lån kortfr. del Nedskrivning av lån Summa Not 14 FÖRÄNDRING LÅNGFRISTIG UPPLÅNING Kommuninvest Lösen övriga lån Amortering - kortfristing del Summa Not 15 MARK, BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR Anskaffningsvärde Årets nyanskaffningar Årets nyanskaffningar ( ej fördelade på respektive konto) Årets avyttringar Summa Ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Årets avyttringar Summa mark byggnader och anläggningar

59 Förändring / Därav: Gator och vägar Anskaffningsvärde Omklassificering vid byte av ekonomisystem Årets nyanskaffningar Årets avyttringar Summa Ackumulerade avskrivningar Omklassificering vid byte av ekonomisystem Årets avskrivningar Årets avyttringar Summa Summa gator och vägar Markreserv Anskaffningsvärde Omklassificering vid byte av ekonomisystem Årets nyanskaffningar Årets avyttringar Summa Ackumulerade avskrivningar Omklassificering vid byte av ekonomisystem Årets avskrivningar Årets avyttringar Summa Summa markreserv Industrifastigheter Anskaffningsvärde Omklassificering vid byte av ekonomisystem Årets nyanskaffningar Årets avyttringar Summa Ackumulerade avskrivningar Omklassificering vid byte av ekonomisystem Årets avskrivningar Årets avyttringar Summa Summa industrifastigheter

60 Förändring / Verksamhetsfastigheter Anskaffningsvärde Omklassificering vid byte av ekonomisystem Årets nyanskaffningar Årets avyttringar Summa Ackumulerade avskrivningar Omklassificering vid byte av ekonomisystem Årets avskrivningar Årets avyttringar Summa Summa verksamhetsfastigheter Affärsverksamhetsfastigheter Anskaffningsvärde Omklassificering vid byte av ekonomisystem Årets nyanskaffningar Årets avyttringar Summa Ackumulerade avskrivningar Omklassificering vid byte av ekonomisystem Årets avskrivningar Årets avyttringar Summa Summa affärsverksamhetsfastigheter Not 16 INVENTARIER Anskaffningsvärde Omklassificering vid byte av ekonomisystem Årets nyanskaffningar Årets avyttringar Summa Ackumulerade avskrivningar Omklassificering vid byte av ekonomisystem Årets avskrivningar Årets avyttringar Summa inventarier

61 Förändring / Not 17 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Aktier: Kommun AB SWETRAC, 100 st Filipstad Värme AB Filipstads Stadshus AB Svensk Turism AK inlandsbanan SKL Företag AB Andelar Grundfonder Reverser Avser utlämnade anslagstäckta lån enligt fullmäktigebeslut Summa Not 18 FÖRRÅD Eldningsolja Pellets Summa Not 19 KORTFRISTIGA FORDRINGAR Stats- och landstingsbidrag Kundfordringar Värdereglering kundfordringar Filipstads Stadshus AB Interimsposter Moms Övriga fordringar Summa Not 20 LIKVIDA MEDEL Kassa Plusgiro Bank Not 21 EGET KAPITAL Eget kapital Föregående års resultat Årets resultat Summa

62 Förändring / Not 22 AVSÄTTNINGAR Kommunens pensionsskuld har framtagits av KPA och beräknats enligt blandmodellen. Pensionsrättigheter intjänade före har upptagits under rubr. ansvarsförbindelse. Kommunen har beslutat att utbetala hela individuella delen i PFA 98. Beslutet omfattar såväl år 2000 som åren I beslutet fastslogs även att någon ny pensionsskuld ej ska uppstå. För att förhindra detta har försäkring tecknats för de delar som ej omfattas, även den individuella delen. Med anledning av fullmäktiges beslut har samtliga pensionsförändringar under betraktats som en kortfristig skuld. Avsättning pensioner PFA Avsättning löneskatt PFA Avsättning övrigt Avsättning för framtida kostnader avseende mottagande av nyanlända Avsättning för återställande av deponi, ÅVC och VA Not 23 LÅNGFRISTIGA SKULDER Anläggningslån Lösen av lån Amortering kortfristig del Summa Not 24 KORTFRISTIGA SKULDER Källskatteskuld personal Arbetsgivaravgift Upplupna pensionskostnader individuell del Semesterlöneskuld Timanställdas upplupna löner Särskild löneskatt Leverantörsskulder Interimsposter Moms Skatteskulder Övriga kortfristiga skulder Amortering av anläggningslån Summa Not 25 BORGENSFÖRBINDELSER Filipstads Stadshus AB Filipstad Energinät AB Stiftelsen Filipstadsbostäder Kooperativa hyresgästföreningen Privata bostadsföretag Småhus Övrigt Summa

63 Förändring / Medelmsansvar Kommuninvest Filipstads kommun har i ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:as samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 289 kommuner och landsting/ regioner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel om respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomiska förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Filipstads kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totalta förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av totala förpliktelser uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. Not 26 Fr.o.m har intjänade pensioner upptagits inklusive löneskatt Not 27 Operationell leasing

64 DRIFTSSAMMANSTÄLLNING Kostnader Intäkter Netto Redovisning Budget visning Budget visning budget Budget Prognos Budget- Redo- Redo- Avv mot Budget 08/ / / / / / / avv. Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Övriga nämnder Totalt i verksamheterna Finansiering Totalt före extraord. poster Extraordinära kostnader Totalt efter extraord. poster

65 KOMMUNSTYRELSEN Kostnader Intäkter Netto Netto Budget Redo- Budget Redo- Budget Redo- Avv mot Budget Prognos Budgetvisning visning visning budget avvikelse 08/ / / / / / / /2019 Ksau Kfu TU Totalt Kommentarer till delårets resultat och prognos Sammanfattning KS: Utfall avvikelse: tkr Prognos = tkr KS redovisar sammantaget ett utfall i perioden på tkr (7 766 tkr). Överskott finns i alla utskott. Prognosen beräknas till ett överskott med tkr (2 050 tkr). En förbättring med tkr sedan föregående prognos. Förbättringen finns främst inom Teknikutskottet med tkr. KSau - Kommunstyrelsens arbetsutskott Utfall avvikelse: tkr Prognos = tkr KSau's bokförda avvikelse efter åtta månader uppgår till tkr (4 087 tkr). Överskott finns inom alla enheter. KSau prognostiserar ett överskott med tkr (1 900 tkr). En försämring med -80 tkr. Inom KS förväntas inte tillgängliga medel förbrukas fullt ut, 500 tkr. Inom Personalenheten visar företagshälsovård och fackliga företrädare överskott med 300 tkr resp. 200 tkr och underskott inom administrationen pga. av ökade kostnader för upphandlat personalsystem. Inom Ek.stöd förväntas lägre konsultkostnader för ekonomisystem med 300 tkr och inom AIE beräknas överskott, främst inom kontot för Extratjänster då verksamheten ska fasas ut under året, med 720 tkr. KFU - Kultur och föreningsutskott Utfall avvikelse: 667 tkr Prognos = 0 tkr KFU har en stor positiv bokförd avvikelse, 667 tkr (2 037 tkr), då de flesta budgeterade bidrag har, enligt budgetkurvan, lagts i januari eftersom det är svårt att fördela över året då utbetalningstillfällena varierar mycket. KFU prognostiserar ett resultat i balans med budget, 0 tkr (0 tkr). Ingen förändring sedan föregående prognos. TU - Teknikutskott Utfall avvikelse: tkr Prognos = tkr TU's bokförda överskott efter augusti uppgår till tkr (1 553 tkr). Överskott finns inom de flesta verksamheter. TU prognostiserar ett överskott med tkr (150 tkr). En förbättring med tkr sedan föregående prognos. Förändringen finns främst inom Fastighetsenheten. Inom Fastighetsenheten förväntas överskott med 465 tkr. En förbättring sedan föregående prognos med 835 tkr. Inom Fastighetsenheten förväntas lägre hyresintäkter från Migrationsverket till följd av uppsägning av lägenheter i Lesjöfors men 23

66 underskottet kompenseras av situationen på Simhallen och ej budgeterad markförsäljning av Björnen 11 till KHF Filipstads äldrebostäder. Inom skattefinansierad verksamhet prognostiserar Biblioteks-, IT-, Kost-, Idrotts- och fritidsenheten samt Gata/park överskott medan övriga verksamheter prognostiserar ett resultat i balans med budget. Inom avgiftsfinansierad verksamhet förväntas Vatten/avloppsverksamheten ge överskott med 300 tkr och avfallsverksamheten underskott med 200 tkr. Måluppfyllelse Kommunstyrelsens arbetsutskott Stabsenhet: Under 2019 kommer driftsättning av nyupphandlat diarie-, dokument- och ärendehanteringssystem ske. Måluppfyllelse: Upphandlingen pågår och beräknas kunna slutföras under hösten. Driftsättning sker därefter (före eller efter årsskiftet). Ekonomi- och kundtjänst skall under året fortsätta utveckla arbetsmetoder och rutiner för att säkerställa en stabil och väl fungerande verksamhet med minimal sårbarhet för centrala funktioner inom organisationen. Måluppfyllelse: Utvecklingen i detta har kommit längst för funktionerna kopplade till ekonomiprocesserna. För reception/växel kommer snart införandet av nytt telefonisystem medföra stärkta metoder och rutiner. Säkerhetsarbete; Fortsatt utveckling av kommunens beredskapsfunktioner. Arbetet skall ske med ytterligare fokus på trygghetsfrågor. Måluppfyllelse: Arbetet fortskrider för att tillsammans med kommunpolisen formera vårt lokala brottsförebyggande arbete. Utvecklingen av beredskapsfunktionerna sker löpande, framförallt i samarbete med Länsstyrelsen. Personalenhet: Uppfattas som en attraktiv arbetsgivare med god arbetsmiljö. Målsättningen för är en sjukfrånvaro på 4,0%. Måluppfyllelse: Medarbetarenkät har genomförts under våren 2019 med gott resultat. Hela 83% skulle rekommendera Filipstads kommun som arbetsgivare till andra. Sjukfrånvaron ligger på 6,31% (6,72 % ). Parallellt med egna insatser och FFA har det påbörjats ett arbete för att öka den egna upplevda hälsan och bryta kommunens negativa socioekonomiska utveckling. Näringslivsenheten Skapa bra förutsättningar för nystart av företag och tillväxt i befintliga företag. Måluppfyllelse: Nyföretagarcentrum jobbar aktivt med rådgivning och utbildning mot blivande företagare. Vi jobbar med att exponera stödsystemets erbjudanden om tjänster. Via projektet Hållbar Handelsutveckling i staden 2.0 erbjuds företag coachning kring sociala medier och individuell rådgivning inför start av e-handel. Vi har genomfört konceptet Sommarlovsentreprenörer för andra gången med tolv ungdomar via UF (Ung Företagsamhet) Värmland. Skapa relationer/arenor för utveckling av en bra dialog mellan kommunen och näringslivet. Måluppfyllelse: Genomfört frukostmöten, företagsafterwork och för första gången någonsin, företagsgala med 100 deltagare. Genom projektet Hållbar handelsutveckling i staden 2.0, tät kontakt med Svenska Handel Filipstad. Genomfört 25 företagsbesök där högre tjänstemän och/eller politiker besökt företag, samt egna företagsbesök. Startat en grupp #FantastiskaFilipstadsFöretag där ett antal företag och kommunen träffas regelbundet, arrangerade bland annat företagsgalan. 24

67 Utveckla den kommunala servicen till företagen och stärka den positiva attityden till företagandet inom kommunens organisation. Måluppfyllelse: Arbetar ständigt med att alla som jobbar mot företag skall ha ett företagsperspektiv. Jobbar alltid tillsammans med upphandlingsenheten med dialog i tidigt skede med entreprenörer (innan upphandlingsunderlaget går ut) inom de områden där vi har lokala entreprenörer. Intern arbetsgrupp som träffas varannan måndag där vi går igenom alla förfrågningar från både nya och befintliga företagare. Fastighet, Miljö- och hälsa, Bygglov, Plan samt Näringsliv är de avdelningar som träffas. Ger en bra överblick över samtliga förfrågningar som kommit in till kommunen oavsett vem företagaren först kontaktat. Jobba med att stärka skolan och företagens samarbete med utgångspunkt i kompetensförsörjning och elevers rätt till kännedom om arbetslivets förutsättningar. Måluppfyllelse: På gymnasiet finns ett tätt samarbete med företag/branscherna för alla yrkesprogram. Ung Företagsamhet är aktivt på gymnasiet. Kontakt och informationsutbyte med ansvarig för skola-arbetsliv 7-9. Stål- och verkstad-dagarna som 2018 genomfördes för elfte året i rad kommer under hösten att byta namn till Tillverkningsindustridagen för att få med även livsmedelsindustrin och kommer att effektiviseras till en dag. Praon är utökad från 3 dagar per årkurs 8 & 9 till 5 dagar, vilket är ett lagkrav. Med digitaliseringen som utgångspunkt jobba med att stärka hela besöksnäringen brett och mer nischat inom Outdoor, Kalhyttan och Mineraler. Måluppfyllelse: Vi jobbar aktivt med såväl information som marknadsföring i alla våra digitala kanaler: Visitfilipstad.se, Kalhyttan.se, Facebook för Visit Filipstad och Facebook för Kalhyttan. En Workshop för besöksnäringsföretag har genomförs kring GoogleMyBusiness. Stöd till besöksnäringen i användningen av andra digitala kanaler erbjuds via Turismsamordnaren. AIE-enheten Fortsatt ökning av antalet praktikplatser och andra insatser. Måluppfyllelse: AIE har under första halvåret haft 390 insatser varav 105 gick vidare till en bidragsanställning och 76 har haft en praktik. Övriga insatser kan vara stöd och vägledning, rehabilitering, ungdomstjänst, matchning, kompetensbedömning mm. Insatser är inte antal personer utan samma person kan ha varit inne i flera insatser. 34 personer var vid delåret ute i en extratjänst. Handledare utbildas kontinuerligt för att ge stöd till förvaltningarna att kunna handleda praktikanter. Målet uppfyllt. Ökning av antalet arenor för deltagare. Måluppfyllelse: Molkoms Folkhögskola etablerar filial i Filipstad. Utveckla samarbetet med Socialförvaltningen för tidiga insatser för nyinskrivna personer på försörjningsstöd. Måluppfyllelse: Samverkan med IFO har utvecklats. Deltagande i gemensamt SKL-projekt för att bryta långvarigt bidragsberoende pågår. Närvaromarkering av individer som uppbär försörjningsstöd påbörjat på AIE. Tidigare insatser och utfyllning av tid för personer inom Etableringen. Måluppfyllelse: Pågår kontinuerligt. Alla nya i Etableringen erbjuds samhällsorientering samt antagning av gamla på lediga plaster. Måluppfyllelse: Pågår, dock hänvisar AF inte individer som är i åtgärd av den kvantitet som är beräknat. Att samtliga ungdomar går vidare till gymnasiestudier eller annan utbildning. Måluppfyllelse: Ej uppfyllt, arbetet pågår kontinuerligt. 25

68 Utveckla EU-sekretariatet i syfta att nå extern finansiering, både på lokal och regional nivå, för hela kommunens verksamhetsområde. Måluppfyllelse: Arbetet pågår. Interna utbildningar, nätverk bildat för att stärka samtliga förvaltningar i deras roller som projektägare/deltagare. Ett antal projekt skrivna med stöd av EU-samordnare, flertalet beviljade. Filipstad är den kommun i Värmland som efter Karlstad beviljas mest externa medel. Stärka samverkan med civilsamhället och näringslivet i syfte att stärka integrationen. Måluppfyllelse: Pågår kontinuerligt. Garantera erbjudande om en sommarjobbsperiod för alla gymnasieelever i åk 1-2 som är bosatta i Filipstads kommun. Måluppfyllelse: I stort sett uppnått. Ett fåtal erbjöds ej feriearbete, ett antal tackade nej då platserna erbjöds på annan ort än Filipstad, ex Lesjöfors och Nykroppa. Kultur- och föreningsutskott Att stimulera det arbete som ständigt pågår samt att ge bidrag i syfte att främja kultur- och föreningsliv i kommunen och att uppmuntra till nya verksamheter. Att prioritera barn- och ungdomsverksamhet. Måluppfyllelse: Ett ständigt arbete pågår för att ge bidrag i syfte att främja kultur- och föreningsliv i kommunen och att uppmuntra till nya verksamhetsformer. Teknikenhet Skattefinansierad verksamhet Arbeta med att göra Filipstad attraktivt som bostads- och arbetsort. Måluppfyllelse: Några exempel är: - exploatering och färdigställande av sjönära tomter på Piludden - exploatering av nya bostadsområdet Finnshyttan - projektering av ny skola - byggande av nytt äldreboende - arbetet för en fortsatt utbyggnad av bredband i vår kommun - nya cykelbanor för att säkerställa en trygg väg till skolorna - utvecklingen av Kalhyttans friluftsområde med nytt utegym och utökad discgolfbana Hålla kostnaderna på en långsiktigt låg men hållbar nivå. Måluppfyllelse: Samtliga enheter arbetar kontinuerligt för att hitta mer kostnadseffektiva lösningar. Energieffektiviseringsarbetet är en del i detta. Arbetet med att utbilda våra beställare för att säkerställa att avtalsenliga varor och tjänster handlas och beställs en annan. Samordna kommunens verksamheter i egna lokaler för att minska kommunens hyreskostnader och effektivisera lokalanvändandet i kommunen. Måluppfyllelse: Fastighetsenheten har bidragit aktivt till att gå från externt förhyrda verksamhetslokaler till interna lokaler genom att renovera, bygga och färdigställa samt att optimera befintliga lokaler ur ett verksamhetsperspektiv. Fastighetsenheten arbetar fortlöpande med att eventuellt avyttra och/eller försälja de fastigheter som inte ryms inom kärnområdet för kommunen och som inte inrymmer kommunal verksamhet. 26

69 Vårda och underhålla kommunens fastigheter och andra tillgångar väl. Måluppfyllelse: Fastighetsenheten har jobbat löpande med målet att underhålla kommunens fastigheter väl genom bland annat effektiviseringar inom fastighetsservice. Utveckling av fastighetsförvaltningssystemet pågår och ronderingar av löpande underhållsåtgärder förväntas starta inom kort. Enheten jobbar aktivt med att öka kompetensen i beställarledet för att maximera utfallet av beställda underhållsåtgärder. Fortsätta med energibesparande åtgärder för att sänka kostnadsnivån samt att minska användningen av fossila bränslen. Måluppfyllelse: Fastighetsenheten har löpande jobbat med energibesparande åtgärder såsom injusteringar, ventilbyten, övervakning med mera under första delen av 2019 för att fortsätta försöka nå sitt mål om 30% energibesparing mellan åren I dagsläget beräknar enheten att målet är nåbart under senare delen av Inom kommunen finns nu endast en byggnad som värms med olja som primärval. Det finns ytterligare fastigheter som använder fossila bränslen vid så kallad spetsuppvärmning. Administration: Inköpsverksamheten ska arbeta mot en högre avtalstrohet, ökad dialog internt och externt samt samverkan i upphandlingar i möjligaste mån med andra upphandlande myndigheter. Måluppfyllelse: Enheten fortsätter att arbeta mot högre avtalstrohet genom interna utbildningar. Samverkan och erfarenhetsutbyte sker på olika nivåer med andra Värmlandskommuner. Inköpsenheten samverkar också nära med Karlskoga kommun vad gäller mentorskap. Kommunen nyttjar nationella inköpscentralers avtal, bland annat SKL och Kammarkollegiet. Biblioteksenheten ska arbeta utifrån de av KF fastställda biblioteks- och kulturplanerna. Måluppfyllelse: Enheten arbetar utifrån de fastställda planerna. Arbetet med att ta fram en ny/reviderat biblioteksplan har påbörjats. IT enheten ska verka för att digitaliseringsarbetet leder till förbättrad kvalité och service till invånare och näringsliv samt till effektiviseringar och kostnadsbesparingar. IT enheten fortsätter samverkan med övriga Värmlandskommuner inom teknik och upphandling. Måluppfyllelse: - Ett nytt avtal har tecknats med IP-Only för att fullfölja bredbandsutbyggnaden på Filipstads landsbygd. Detta möjliggör bland annat leverans av välfärdstjänster på landsbygden. - Kontinuerligt samarbete inom området IT och Telefoni sker via IT nätverk i Värmland. Avgiftsfinansierad verksamhet Vattenförsörjning och avloppshantering Dricksvattnet ska vara av god kvalitet. Måluppfyllelse: Uppfyllt, inga vattenanalyser visar otjänligt eller tjänligt med anmärkning. Avloppsvatten ska tas om hand på ett miljöriktigt sätt. Måluppfyllelse: Avloppsreningsverket i Filipstads tätort har problem med för höga halter fosfor och BOD7 på utgående vatten. Detta utreds för närvarande. De små reningsverken fungerar övervägande bra. Långa torra perioder leder dock till ett koncentrerat svårrenat vatten in, vilket emellanåt kan leda till högre värden på utgående. Dagvatten ska tas om hand och avledas på lämpligaste sätt. Måluppfyllelse: Dagvattenhanteringen fungerar bra i kommunen. I övrigt arbeta för att fastställa en VA-plan. Måluppfyllelse: Arbetet med VA-planen kommer färdigställas under hösten och förhoppningsvis antas i KF. 27

70 Avfallshantering Kommunens långsiktiga mål är att avfallsmängderna inte ska öka och att det avfall som uppstår ska omhändertas på bästa sätt för en hållbar utveckling. Måluppfyllelse: Avfall som går till förbränning minskar för varje år till förmån för återvinning och återbruk. Insamlingssystemet ska präglas av bra service, säkerhet och god arbetsmiljö. Måluppfyllelse: I det stora hela fungerar systemet väl med få kundklagomål och en god arbetsmiljö med bra utrustning och fordon. Avfallsarbetet ska bedrivas utifrån fastställd avfallsplan. Måluppfyllelse: Arbetet bedrivs enligt plan. Årets viktigaste händelser Kommunstyrelsens arbetsutskott Stabsenhet Vi har nu en kommunpolis på plats och det lokala strategiska brottsförebyggande arbetet börjar formas. Folkhälsofrågorna har lyfts både inom kommunens organisation och externt. Personalenhet Implementation av personalsystem med nya funktioner pågår och driftsätts i oktober Region Värmland har tillsammans med Filipstads kommun och fyra andra kommuner blivit beviljade ett 3-årigt ESF-projekt som syftar till att hitta nya sätt att arbeta med återgång för sjukskrivna till arbetslivet. Näringslivsenhet Filipstads första Företagsgala genomfördes 15 mars med 100 deltagare med syfte att fira företagandet och skapa ytterligare en arena för företag att mötas och lära känna varandra. Arrangör var grupperingen av företag från olika branscher samt Näringslivschef och KSO #FantastiskaFilipstadsFöretag. Startat upp Projektet Hållbar Handelsutveckling i staden 2.0 som är ett treårigt EU-projekt. Projektet erbjuder små och medelstora företag inom handeln samt fastighetsägare med kommersiella lokaler digital och fysisk verksamhetsutveckling. För företagare som vill utveckla sin verksamhet med online försäljning och inspireras till nya affärs-/butiks koncept. Alla aktiviteter är kostnadsfria. Arbetsmarknads- och integrationsenhet, AIE Extratjänster avslutas Arbetsförmedlingen reducerar verksamheten kraftfull i bla Filipstad. Teknikutskott Inköpsenhet Utbildning av beställare per avtal/kategori har gett bra effekter på köptrohet och pågår fortlöpande då nya medarbetare tillkommer och nya avtal tecknas. Biblioteksenhet Filipstads och Kristinehamns kommuner beviljades tkr, i ett första steg, till inköp av en ny bokbuss. Även 2019 har vi beviljats tkr till ny bokbuss och vi avser att söka ytterligare tkr nästa år. Kristinehamn har påbörjat arbetet med att ta fram underlag till upphandling. Biblioteket har även sökt och fått beviljat ett bidrag från Kulturrådet (Stärkta bibliotek) om 240 tkr för att anställa en person som ska jobba med språk- och IT-stöd. Under sommaren har en ny kommunarkivarie rekryterats. 28

71 IT-enhet Nytt avtal med IP-Only för fortsatt utbyggnad av bredband på landsbygden har tecknats. Utbyggnaden har återstartat i Asphyttan-Kalhyttan området. Kostenhet Omorganisationen av köken i Lesjöfors startade i augusti och utvärderas under hösten. Stålvallaskolan påverkas av minskat elevunderlag på grund av Migrationsverkets nedläggning av förläggning. Kostenheten har haft förhöjda livsmedelskostnader under våren, vilket förväntas minska genom bland annat ökad andel vegetariska luncher inom skolan. Lokalvårdsenhet Den lokalvårdsutbildning (PRYL) som genomförts under året genererade ett lyft för lokalvårdarna och ger mer kunskap, kvalité och ekonomisk förståelse för den verksamhet som bedrivs. Att städmaskinsparken har uppdaterats bidrar till en bättre ergonomisk arbetsmiljö. Fastighetsenhet - Upphandlat och ingått avtal med entreprenör gällande partnering av ny skola för skede 1. - Tvingats stänga simhallen. Utredning via externa konsulter pågår. - Upphandlat rivningsentreprenad för Nykroppa gamla skola samt genomfört rivningen. - Takbyte på Djurgården i Lesjöfors. - Bistå vid projektering av nya äldreboendet i Filipstad. - Ombyggnation av diskinlämning på Stålvallaskolan. - Genomfört fasadmålning samt fönsterbyte på Brattfors skola. - Iordningställt lokaler för att inrymma folkhögskola på Ejdern 4 (Rosendahlshuset). - Byggåtgärder på Ferlinskolans idrottshall. - Flertalet elsäkerhetsprojekt genomförda på kommunens fastigheter. - Slutförande av kylmaskinsbytet på Wasahallen. - Styr och regleråtgärder i flera kommunala fastigheter. - Montering av solskydd Stålvallaskolans norra byggnad samt aula. - Anställning av ny förvaltare till Filipstadsbostäder. - Uppsägning har inkommit från Migrationsverket avseende förhyrda fastigheter i Lesjöfors. Kontrakten avslutas Idrotts- och Fritidsenhet Nytt utegym och 18 håls discgolfbana står klara på Kalhyttans sport- och fritidsarena. Informationsskylt med sommar- och vinterkartor är klar i augusti-september. Simhallen tvingades stänga i mitten av mars på grund av problem med läckor och konstruktion. Arbete pågår med att analysera behovet av åtgärder. Beslut kring åtgärder är inte ännu taget. Gata-Park Utbyggnad av VA och gator för de nio nya tomterna på Piludden pågår och ska vara klart under hösten. Utbyggnad av GC-väg längs Vasagatan och Polhemsgatan pågår så att man kan ta sig mellan Åsenskolan och Ferlinskolan på ett säkert sätt. Nya slitlager på Högbergsvägen, Vasagatan och Malmgatan är utförda. Dubblering av vattenledning från Vattenverket är inkopplad på ledningsnätet och i drift, en del kompletterande omkopplingsarbeten återstår. Gatuarbetena på Kyrkogatan är färdigställda. Vattenförsörjning och avloppshantering En omorganisation som innebar att verksamheten utökas med 0,5 administrativ tjänst har genomförts. Ett förslag på uppdaterat verksamhetsområde i tätorten Filipstad har varit ute på samråd. VA-planen har tagit form och kommer med hjälp av ytterligare LOVA-bidrag färdigställas under hösten HACCP-dokument är färdigställt och godkänt av miljökontoret. Arbetet med nya driftinstruktioner fortlöper. Provtagningsprogrammet för avloppsreningsverk (ARV) är uppdaterat enligt gällande krav. Dubbleringen av huvudvattenledning från vattenverket till tätorten är färdig och i drift. Byte av styrsystemet och skrapspel på Västervik ARV är färdigställt. 29

72 Avfallshantering En omorganisation som innebar att verksamheten utökas med 0,5 administrativ tjänst har genomförts. Arbetet med en ny renhållningsordning fortlöper tillsammans med Karlskoga och Degerfors. Införandet av matavfallssortering i flerfamiljshus har färdigställts, införandet i egna verksamheter, storkök och restauranger pågår. Framtid Kommunstyrelsens arbetsutskott Stabsenhet Fortsatt utveckling av strategiskt brottsförebyggande arbete. Utveckla vårt folkhälsostrategiska arbete. Personalenhet Arbeta vidare med utveckling av nya och förbättrade processer för rehabilitering och sätt att sänka sjuktalen. Via den antagna kompetensförsörjningsplanen utveckla Filipstads kommun som en attraktiv arbetsplats. Näringslivsenhet Via Nyföretagarcentrum erbjuda seminarier för nya företag (0-5 år), men öppet för alla, inom olika områden. Fortsätta arbetet med handels och centrumutveckling genom Centrumföreningen Attraktiva Filipstad samt projektet Hållbara handelsutveckling i staden 2.0. Fortsätta arbetet tillsammans med företagarna i gruppen Tillsammans för ett bättre företagsklimat och utifrån aktuella områden bjuda in till träffar/aktiviteter. Fortsätta genomföra företagsbesök. Arbetsmarknads- och integrationsenhet, AIE Fortsatta processer att söka projektmedel. Alla kommunala förvaltningar berörs. Förvaltningsövergripande samverkan med befintliga samt externa resurser för att mer effektivt anpassa insatser mot målgruppen. Etablering av Folkhögskola. Uppdrag samverkansorganisation IFO-AIE-VUX och samlokalisering Rosendahl pågår. Fortsatt arbete mot regering och Delmos ang statsbidrag för att bryta segregation. Kultur- och föreningsutskott Fortsatt arbete med kontinuerlig översyn av bidragsreglerna för att hålla dessa aktuella enligt de förutsättningar som råder och som ständigt förändras. Teknikutskott Biblioteksenhet Eventuella prishöjningar på media kan påverka antalet inköpta media. Eventuella prishöjningar från systemleverantören kan naturligtvis få viss negativ effekt på ekonomin som helhet. Samarbetet inom Bibliotek Värmland kommer förhoppningsvis fortsätta att utvecklas och kommer att ge ytterligare bättre service till kommuninvånarna. Det gemensamma biblioteksdatasystemet kommer troligen att ge möjlighet till ytterligare utveckling inom IT - området. Biblioteket jobbar vidare med att de publika evenemangen, (författarbesök, barnteater etc), för att skapa ytterligare incitament att besöka biblioteket. Planering pågår för en eventuell överföring av äldre arkivhandlingar till Värmlandsarkiv. 30

73 IT-enhet Hög prioritet på utbyggnaden av bredband på landsbygden för att säkra tillgången till digitala tjänster. Arbetet med att ta fram och jobba utifrån digitala handlingsplaner och strukturerad systemförvaltning i förvaltningarna kommer fortsätta. Office 365 kommer succesivt att introduceras för medarbetarna under Kostenhet Ny livsmedelsupphandling är i startgroparna och ska vara klar hösten Kostenheten behöver ett kostdatasystem för att kunna utvärdera näringen i måltider samt kontrollera livsmedelskostnaderna per portion och detta kommer börja tillämpas under hösten. Omorganisationen i Lesjöfors kommer att följas upp under hösten. Andelen vegetarisk mat ökas på. Fortsatt mätning av matsvinn och hur vi ska arbeta vidare med det. Lokalvårdsenhet Lokalvården ska vara effektiv och hålla en bra kvalité för att höja nivån på lokalvårdsarbetet. För det krävs utbildning, handledning samt serviceengagemang. Lokalvården använder nytänkande och kommer se över modernare alternativ till dagens städprogram STÄDET. Lokalvården kommer också påbörja arbetet för en mer miljövänligt utförd lokalvård. Fastighet Fastighetsenheten fortsätter att arbeta aktivt för att försälja eller hyra ut lokaler. Arbetet sker genom marknadsföring via olika forum. Översyn är påbörjad med anledning av Migrationsverkets utträde ur kommunala fastigheter och en gemensam strategi tas fram tillsammans med Stiftelsen Filipstadsbostäder hur dessa fastigheter skall hanteras. Enheten arbetar löpande med effektivitet/konkurrens inom organisationen men även mot utförarentreprenader och ramavtalspartners med syfte att maximera de ekonomiska aspekterna. Den framtida kompetensförsörjningen inom enheten blir viktig och arbetet med de bitarna har påbörjats på flera nivåer. Idrotts- och Fritidsenhet Enheten arbetar kontinuerligt för att utveckla anläggningar och utbudet av fritidsaktiviteter i Filipstad. Tankar för framtiden är till exempel boulebanor vintertid, hinderbana för barn på Kalhyttan och padeltennis. Ett arbete pågår också för att hitta en lösning för att kunna driva Fritidsbanken vidare. En viktig fråga för framtiden är simhallen och de beslut som tas kring den. Gata-Park Påbörja upprustning av Orrenparkeringen i etapper enligt det framtagna ritningsförslaget. Fortsätta med upprustning av Vikgatan, Älvgatan och Bryggaregatan enligt det koncept som gjorts på Kyrkogatan. Ta fram ett förslag på hur stadsparken kan utvecklas och göras mera tillgänglig för funktionshindrade. Vattenförsörjning och avloppshantering En utredning pågår på Västerviks ARV i enlighet med villkor i nuvarande tillstånd. Detta kan medföra förändring av vissa reningssteg. En biogasutredning är startad och i framtiden kan biogasproduktion vid reningsverket vara aktuell. Ledningsnät renoveras och byts ut enligt investeringsplan. Avfallshantering Efter en utredning av ombyggnation och upprustning av Långskogens ÅVC tittar enheten på fler alternativ till framtida ÅVClösningar. En plockanalys visar att vårt kärlavfall innehåller ca % förpackningar så här finns stora miljövinster att jobba mot. 31

74 MILJÖ OCH BYGGNADSNÄMND Kostnader Intäkter Netto Netto Budget Redo- Budget Redo- Budget Redo- Avv mot Budget Prognos Budgetvisning visning visning budget avvikelse 08/ / / / / / / / Totalt Kommentarer till delårets resultat och prognos Sammanfattning Miljö- och byggnadsnämnd: Utfall avvikelse: 457 tkr Prognos = 250 tkr MOB redovisar sammantaget ett överskott i perioden som uppgår till 457 tkr (184 tkr) beroende på att bygglovsintäkter och intäkter på planenheten är högre än budgeterat, samt inkomna LOVA-medel. MOB beräknar ett överskott med 250 tkr (100 tkr) vilket beräknas till följd av ökade intäkter och vakans. En förbättring med 150 tkr sedan föregående prognos. Måluppfyllelse Miljö- och hälsoskyddsenhet Fortsatt operativ tillsyn enligt miljöbalken, livsmedelslagen, strålskyddslagen, tobakslagen, lagen om receptfria läkemedel. Måluppfyllelse: Tillsyn inom samtliga lagrum ligger i balans enligt verksamhets- och tillsynsplanen delårsmål. Statsbidrag för sk LOVAinsatser (inventering enskilda avlopp) har beviljats under delåret. Fortsatt projektarbete med enskilda avlopp, eventuellt med stöd av Lova. Måluppfyllelse: Statsbidrag har erhållits. Inventering utförs under sommar/höst i området kring sjön Aspen och Asphytteälven. Plan- och byggenhet Implementering av den kommunomfattande översiktsplanen. Måluppfyllelse: Ett antal insatser i översiktsplanens intention pågår/har slutförts. Färdigställande av detaljplan Finnshyttan, försäljning tomter Piludden, byggnation äldreboende samt uppstartad planering av ny skola i Filipstads tätort. Fortsatt hög planberedskap i relation till de förslag och önskemål på olika typer av boendeformer som finns eller kan komma att uppstå. Fritidshusområden, industrimark, strandnära områden, förtätningsmöjligheter, senior-boenden etc. Både i Filipstads tätort och i kommunen som helhet. Måluppfyllelse: Målet uppnått, god planberedskap inom samtliga områden. Fortsatt ajourhållning och uppdatering av primärkartan. Fortsatt samverkan med teknik och service. Måluppfyllelse: Arbetet pågår kontinuerligt i samverkan med Teknikenheten. 32

75 Årets viktigaste händelser Samverkansavtal med Karlstads kommun angående livsmedelstillsyn. Samverkan med Kristinehamns kommun angående kontrollköp tobak. Detaljplan för Finnshyttan slutligen godkänd efter komplettering med bedömning av översvämningsrisk Framtid Uppstart samverkan Karlstads kommun livsmedelstillsyn. Fortsatt detaljplanering ny skola Filipstad. 33

76 BARN OCH UTBILDNINGSNÄMND Kostnader Intäkter Netto Netto Budget Redo- Budget Redo- Budget Redo- Avv mot Budget Prognos Budgetvisning visning visning budget avvikelse 08/ / / / / / / / Totalt Kommentarer till delårets resultat och prognos Sammanfattning BUN Avvikelse utfall = tkr Prognos = tkr Barn- och utbildningsförvaltningen visar efter augusti en negativ budgetavvikelse med tkr ( tkr). Underskottet finns främst på grundskolan, Spångbergsgymnasiet samt stödboendet Bergslagaren. Prognos på helår förväntas till tkr ( tkr). En förbättring med 100 tkr sedan föregående prognos. Det beror främst på att förskolan och vuxenutbildningen har förbättrade prognoser. Bun gemensamt Avvikelse utfall = 316 tkr Prognos = -100 tkr Bun gemensamts bokförda avvikelse efter åtta månader uppgår till 316 tkr (-329 tkr). Överskottet beror till störst del på positivt utfall av intäkter från Migrationsverket från BUN gemensamt prognosticerar ett resultat på -100 tkr (100 tkr). En försämring med -200 tkr från föregående prognos. Försämringen beror på försämrad prognos med 200 tkr gällande friförskolorna samt ökade kostnader på 80 tkr gällande nämndarvoden. Positiv prognos på försäkringskostnader med 80 tkr. Förskoleverksamhet Avvikelse utfall = tkr Prognos = 800 tkr Förskolan har en positiv avvikelse på tkr (580 tkr). Överskottet beror på minskat barnantal på Villekulla i Lesjöfors och att alla tjänster inte varit tillsatta till 100 %. Positiv avvikelse på övriga verksamhetskostnader, inköp kommer att göras framöver. En ökning av personal kommer att behövas i verksamheter centralt framöver och kommer troligen att medföra ökade kostnader. Ökade intäkter från Migrationsverket då verksamheten haft fler barn mot budgeterat. På grund av för stora barngrupper i förhållande till det erhållna statsbidraget för mindre barngrupper så kommer verksamheten bli återbetalningsskyldiga med 30 tkr/barn. Redovisning av statsbidraget sker Förskolan prognosticerar ett resultat på 800 tkr (0 tkr). En förbättring med 800 tkr sedan föregående prognos. Grundskolan Avvikelse utfall = tkr Prognos = tkr Grundskolan totalt har en negativ avvikelse på tkr ( tkr). I underskottet så ligger ökade personalkostnader samt att delar av statsbidraget lågstadiesatsningen inte ligger med i utfallet. Nyanlända elever uppvisar en positiv avvikelse på 268 tkr (-748 tkr). I överskottet ligger minskade personalkostnader då neddragningar har gjort. Minskade asylintäkter kommer att minska kraftig under HT-19. En beräknad minskning med cirka tkr. Grundskolan prognostiserar ett underskott med tkr ( tkr). Ingen förändring sedan föregående prognos trots att hänsyn är tagen till den organisationsförändring som genomförts, då framförallt Stålvallaskolan. Grundskolan kommer få lägre statsbidrag från Skolverket gällande lågstadiesatsningen och fritidshemsatsningen för 2019/2020. En beräknad minskning med tkr 34

77 Gymnasiet Avvikelse utfall = tkr Prognos = tkr Gymnasiet uppvisar en negativ budgetavvikelse på tkr ( tkr) för perioden. Svårigheter att ändra i organisationen under läsår 2018/2019 samt minskade statsbidrag har första halvåret 2019 påverkat resultatet kraftigt. Efter minskning i ram med drygt tkr från budget 2018 till budget 2019 har organisationen minskats med närmare 5 tjänster (4,85 tjänst). Effekten av detta kommer under ht 2019 delvis kompensera vårens underskott men prognosen visar ändå på ett negativt resultat. Större undervisningsgrupper resulterar i kvalitetsförsämringar. Omfattningen av stöd till elever med särskilda behov minskar. Positivt är att många elever söker Spångbergsgymnasiet och platserna är bra fördelade mellan programmen. Extra positivt är att Industriprogrammet har fullt antal elever i åk1 (6 platser) Gymnasiet prognostiserar ett underskott med tkr (0 tkr). En försämring med tkr sedan föregående prognos. IKE, Inackordering, skolskjutsar, antagning Avvikelse utfall = 626 tkr Prognos = -800 tkr IKE, Inack, Skolskjuts och Antagning visar en positiv avvikelse på 626 tkr (-4 tkr). Den positiva avvikelsen beror till störst del på IKE då det saknas fakturor från kommuner utanför Värmland samt att köp av gymnasiesärskolan saknas i utfallet. På skolskjutsar saknas månadsfakturan från Värmlandstrafik på cirka 160 tkr. Prognosticerar ett resultat -800 tkr (-900 tkr). En förbättring med 100 tkr sedan föregående prognos beroende på inackorderingsbidraget. KAA, Kommunalt aktivitetsansvar Avvikelse utfall = -2 tkr Prognos = 0 tkr KAA prognostiserar ett resultat i balans med budget 0 tkr (0 tkr). Ingen förändring sedan föregående prognos. IM (Introduktionsprogram) Avvikelse utfall = -49 tkr Prognos = 200 tkr Negativ avvikelse på programmen på IM, -49 tkr (-313 tkr). Minskade statsbidrag samt höga personalkostnader under vt19 förklarar till stora delar underskottet. IM-organisationen har minskat från 6 klasser vt19 till 3 klasser ht19. Detta kommer delvis att kompensera vårens underskott. IM programmet prognosticerar ett resultat på 200 tkr (200 tkr). Ingen förändring sedan föregående prognos. Projekt Avvikelse utfall = -31 tkr Prognos = 0 tkr Negativ avvikelse på projektet Filipstads framtid då kostnader ligger redovisade i utfallet. Vuxenutbildningar SFI Avvikelse utfall = -295 tkr Prognos = -450tkr Negativ avvikelse med -295 tkr (-125 tkr). För att minska kön till SFI har en ny undervisningsgrupp startat i september. Med anledning av utbildningsplikten har undervisningstiden ökat och extra resurser tillsatts under VT SFI prognostiserar ett resultat på -450 tkr (0 tkr). En försämring med -450 tkr sedan föregående prognos. Vuxenutbildningar KOMVUX Avvikelse utfall = 593 tkr Prognos = 450 tkr Komvux har ett positivt utfall på 593 tkr (-127 tkr). Prognosen beräknas till 450 tkr (-400 tkr). En förbättring med 850 tkr sedan föregående prognos. Komvux har effektiviserat undervisningen på grundläggande vux och gymnasial vux. vilket innebär att resurser kan flyttas till SFI. Kulturskolan/Fritidsgårdar Avvikelse utfall = 147 tkr Prognos = 100 tkr Kulturskolan och fritidsgårdar har ett positivt utfall totalt på 147 tkr (86 tkr). Överskottet beror på att övriga kostnader i budgeten inte nyttjas fullt ut. Prognosen beräknas till 100 tkr (0 tkr). En förbättring med 100 tkr sedan föregående prognos. 35

78 Elevhälsan Avvikelse utfall = 761 tkr Prognos = 400 tkr Elevhälsans positiva utfall på 761 tkr (426 tkr) beror till störst del av personalkostnader. 1,1 tjänster har finansierats med hjälp av statsbidrag fram till april månad samt att 0,6 tjänst har fortsatt finansiering. Ämnesutvecklare på 1,0 tjänst ligger som vakans. Elevhälsan prognosticerar ett positivt resultat på 400 tkr (200 tkr). En förbättring med 200 tkr sedan föregående prognos. Familjecentralen Avvikelse utfall = 124 tkr Prognos = 100 tkr Familjecentralen har en avvikelse på 124 tkr (85 tkr). Positiv avvikelse på lön, då medarbetare beviljats nedsättning med 20 %. Familjecentralens prognos är oförändrad på 100 tkr (100 tkr) då tjänstledigheten fortsätter året ut. Stödboende/Bergslagaren Avvikelse utfall = -123 tkr Prognos = -200 tkr Negativ avvikelse med -123 tkr (-193 tkr) som beror på personalkostnader. Stödboendets prognos visar ett underskott med -200 tkr (-200 tkr). Ingen förändring sedan föregående prognos. Investeringar Investeringsbudgeten har en årsbudget på tkr. Den består av skolmöbler på tkr, It satsning samt ITskolutvecklingsprojekt och lärardatorer tillsammans på tkr. Till andra investeringar har verksamheterna tillsammans tkr. Utfallet per augusti månad är tkr. Måluppfyllelse MÅL Punkterna 1 till 4 sammanfaller med de statliga målen 1. Personalens utbildningsnivå - Förskollärare och lärare har, senast 2022, fullständig behörighet enligt förordningen om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare. Måluppfyllelse: Spångbergsgymnasiet uppfyller målet gällande lärare i teoretiska ämnen. Brist på behörig och legitimerad personal kvarstår för grundskolan och förskolan. I förskoleverksamheten har cirka 60 % av förskollärarna behörighet. Andelen lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett undervisande ämne i grundskolan var 52,6 % 2018/2019. Vuxenutbildningen har behöriga lärare på de tjänster som det krävs. Tre lärare läser idag behörighetsgivande kurser. Samtlig personal har fått specialpedagogisk utbildning genom RUC. 2. Utveckling, lärande och kunskaper - Alla elever klarar minst lägsta kunskapskraven för varje årskurs i samtliga ämnen. Måluppfyllelse: Grundskolans åk 9 och åk 6 redovisar ett högre meritvärde läsåret 2018/2019 jämfört med läsåret 2017/2018. Spångbergsgymnasiet har ett pågående kvalitetsarbete där målsättningen är ökade kunskaper. Speciallärare tillsammans med stödfunktioner i de olika ämnena jobbar på individbasis för att eleverna ska nå studiemålen. Vuxenutbildningen har ökat måluppfyllelsen i den analys som gjordes 2018 i kvalitetsredovisningen för eleverna som helhet. 3. Trygghet för barn och unga - Alla barn och ungdomar känner sig trygga i kommunen förskolor och skolor. - Alla elever är nöjda med sin skolgång. Måluppfyllelse: Samtliga verksamheter, från förskola till vuxenutbildning, arbetar för att alla barn/elever ska känna sig trygga i verksamheterna. Detta är ett arbete som bedrivs målmedvetet med utgångspunkt i likabehandlingsplanerna. Förskolan genomför årligen utvärderingar via samtal och enkäter med barn och föräldrar. Resultaten visar på att barn och föräldrar känner sig trygga. Grundskolan säkerställer att målen utvärderas via enkäter samt trygghetssamtal. Spångbergsgymnasiet har två arbetsgrupper med personal som arbetar med likabehandling. Elevråden involveras i arbetet med trygghet och studieoro och eleverna involveras genom elevrådet. 36

79 4. Inflytande och delaktighet - Alla barn och elever har goda möjligheter till inflytande över sin utbildning och sin vardag i skola och förskoleverksamhet. - Vårdnadshavarna erbjuds goda möjligheter till inflytande över utbildningen. - Alla vårdnadshavare är nöjda med sina barns/ungdomars förskoleverksamhet och skolgång. Måluppfyllelse: Både inom grundskola, gymnasiet och inom vuxenutbildningen finns aktiva elevråd. Detta ger elever möjlighet till inflytande och delaktighet. Spångbergsgymnasiet genomför varje läsår enkäter beträffande studiernas kvalitet och trygghet. Resultatet är mycket gott. Elevhälsans mål är att stärka självkänslan genom att göra eleven delaktig och få inflytande kring sin egen situation, sina val i vardagen och kring sin hälsa. Vid hälsosamtalen använder alla Värmlandskommuner ett gemensamt frågeformulär, svaren används sen som utgångspunkt i samtalet. Förskoleverksamheten gör en årlig utvärdering via samtal med barn och föräldrar och det visar på att både föräldrar och barn är nöjda med verksamheten. 5. Skola arbetsliv - Alla barn och ungdomar har god kännedom om arbetsgivare och möjligheter till arbete i Filipstads kommun. - Alla barn och ungdomar har god självkännedom, gott självförtroende och vetskap om att de är bra på något. Måluppfyllelse: Grundskolans SYV-plan (studie- och yrkesvägledning) är under revidering. Resultaten kommer att beskrivas i kvalitativa beskrivningar och redovisas i det systematiska kvalitetsarbetet. Spångbergsgymnasiet har nio yrkesprogram varav sju är lärlingsprogram då kopplingen till näringslivet är nödvändig och självklar. Lärlingselever gör halva sina studier ute i arbetslivet, så kallad lärlingsutbildning. Kulturskola och fritidsgårdarna har stöttat ungdomar mot studier och arbetslivet genom att verksamheten har tagit emot nio ungdomar i ferietjänst och praktik under sommaren Vuxenutbildningen ger nu en uppdragsutbildning med inriktning barnskötare/elevassistenter i samverkan med förskolansoch grundskolans verksamhet. Uppdragsutbildning bedrivs i samverkan med kostenheten där måltidsbiträden utbildas. 6. Utvecklingsarbetet Nya Perspektiv - Samverkan mellan värmländska kommuner och Region Värmland. Från 2019 får utmaningarna nya benämningar som identifierats i SKL:s strategi för hälsa 2022: -Barnalivet ungdomslivet vuxenlivet äldrelivet. Områdena psykisk hälsa och goda levnadsvanor har fortsatt särskilt fokus Måluppfyllelse: Hälsoläget bland ungdomar 6 17 år utifrån områdena; Boendesituation, sömn, matvanor, psykisk hälsa, upplevd skolprestation (inte betyg), aktivitet och trygghet, redovisades via ELSA (elevhälsodatabasen) vid nämndens sammanträde i mars. Årets viktigaste händelser Förskoleverksamhet Minskning av barn i förskola, främst i Lesjöfors till följd av utflyttning av asylfamiljer från kommunen. Grundskola inklusive grundsärskola, förskoleklass, fritidshem Utflytt av asylsökande familjer i de av Migrationsverket hyrda lägenheter i Filipstad, Lesjöfors och Nykroppa. Beslut om upphandling gällande projektering av en ny skola, F-6 och idrottshall. Spångbergsgymnasiet Den nya organisationen där Frivilliga skolformer delades upp i en vuxdel (Komvux och SFI) respektive ungdomsdel (Spångbergsgymnasiet) upplevs positivt. I den mån det är möjligt kommer samarbetet fortsätta mellan de två delarna. Spångbergsgymnasiets internationaliseringsarbete fortsätter. Vi har fått beviljat medel till ett Erasmusprojekt med vår utbytesskola i Budapest, Ungern. Både lärare och elever kommer att involveras i projektet vilket även innefattar både elevbesök och läkarbesök i de bägge länderna. Projektet kommer att ha likabehandling som fokusområde. Ett projekt med elever på Bygg och Anläggningsprogrammet är också påbörjat. Elever från Spångbergsgymnasiet kommer att vara med att renovera fredsmonumentet i Morokulien tillsammans med elever från en norsk gymnasieskola. Barn- och Fritidsprogrammet fylls detta år så att vi har elever i alla tre årskurserna. De första eleverna på BF-programmet tar examen våren 2020 efter att programmet inte funnits som sökbart alternativ i Filipstad under en period. 37

80 Vuxenutbildningen Kompetensutveckling är avslutad vad gäller specialpedagogik, andraspråksinlärning och suggestopedi (ett annat sätt att lära sig svenska). SFI har studier året runt, utan sommaruppehåll. Rekryterat speciallärare för att arbeta med läs- och skrivinlärning. Kulturskolan/Fritidsgårdar Ung kultur möts (UKM). Lokal festival. Medverkan i regionfestival, riksfestival och utbyte med Norge. Ungdomar och personal. Ferietjänster och feriepraktik på Kulturskola och fritidsgårdar. Konstnärlig process dansfilm och musik. Turné äldreboenden och medverkan i sommaraktiviteter för barn. Dagläger för barn, sommarlov. Kulturskolan och Fritidsgårdarna i samverkan med ABF och Fritidsbanken. Dans i skolan. Prova-på dans för åk 1 i samverkan med grundskolan. Genomförd pilot 9 månader i sammanhangssatt lärande heldag för vuxna kvinnor långt från arbetsmarknaden. Storköksprofil. Ansvar för rörelse och hälsa, praktisk samhällsdelaktighet. I samverkan med EU-sekretariatet/Värmlandsmodellen och AIE (Arbetsmarknads och integrationsenheten). Inklusive studiebesök Yallatrappan Malmö. Anställning demokratiutvecklare genom externa medel. Samverkan med ABF och EU-sekretariatet. Ägare av TIA-projektet Filipstad för alla! 2 Internet till Ungdomens Hus/Elverket. Ordinarie verksamhet kulturskola och fritidsgårdar. Arbete med DELMOS-projektet. Elevhälsan SMS tjänst i PMO har köpts in och resulterat i ett mindre antal uteblivna planerade besök Tillgänglighet har varit tema för elevhälsan och arbetet med tillgänglig skolmiljö har påbörjats. Delar av elevhälsan har reviderat rutinerna för elevhälsoteamet och rutiner kring utredningsprocessen. Familjecentralen Föräldrautbildning på annat modersmål. Under våren har en projektanställd socialpedagog till det utökade hembesöksprogrammet anställts på 60 %. Tillhör BUN men finansernas av projektpengar från Socialförvaltningen. Stödboende Bergslagaren Utvecklat arbete med socialtjänsten vad gäller inskrivning och individuell handlingsplan. IVO har under våren inspekterat stödboendet. Framtid Fortsätta arbetet med att öka andelen legitimerade förskollärare och lärare med behörighet i de ämnen som de undervisar i. Förskoleverksamhet Minskning av antalet födda barn i kommunen from Fortsatt arbete med de tre prioriterade områdena, språk- och kommunikation, trygga relationer och hållbar utveckling, hälsa och livsstil. Grundskola inklusive grundsärskola, förskoleklass, fritidshem Fortsatt arbete gällande rektors didaktiska ledarskap, fortsatt generell och specifik ämnesdidaktik, didaktisk kompetensutveckling för att ytterligare stärka ledarskapet i klassrummet samt enträget arbete i enlighet med kvalitetssäkringsmodellen. 38

81 Spångbergsgymnasiet Spångbergsgymnasiet har inför HT-2019 ett mycket bra söktal och hög grad av behörig personal vilket bäddar för en positiv framtid med ett fortsatt brett utbud av program samt hög kvalité på utbildning. Vuxenutbildningen Ökat behov av stöd och speciallärarinsatser. Regionalt yrkesvux. Kulturskola/Fritidsgårdar Start uppbyggnad av mediastudio. Nytt i kursutbud: Balett. Fortsatt utveckling av infrastruktur, rutiner och kvalitetssäkring. Start på dans som del av idrotten åk 1. Elevhälsan Starta användningen av digitala hälsoenkäter och föräldraenkäter vid hälsosamtalen. Behov av att anställa skolpsykolog är stort. En brist kan ses i det förebyggande arbetet med konsultpsykolog. Utrustningen i lokalerna fortsätter att förnyas och bytas utifrån behov och ekonomi. Ansvaret för ämnesutvecklarna kommer från och med HT-2019 flyttas till verksamhetschef för grundskolan. Utvecklingsgrupp/arbetslagsledare kommer att starta HT Familjecentralen Förhoppning att socialpedagog i projektet för det utökade hembesöksprogrammet övergår till en tillsvidareanställning. Arbetet med att marknadsföra familjecentralen är ett pågående arbete inom styrgruppen. Fortsätta att utveckla möjligheter för kulturellt utbyte mellan sociala och etniska grupper. Stödboende Bergslagaren Arbete med att avveckla fastigheten Bergslagaren och gå över till lägenheter. 39

82 SOCIALNÄMND Kostnader Intäkter Netto Netto Budget Redo- Budget Redo- Budget Redo- Avv mot Budget Prognos Budgetvisning visning visning budget avvikelse 08/ / / / / / / / Totalt Kommentarer till delårets resultat och prognos Sammanfattning SOC: Utfall avvikelse: tkr Prognos: tkr SOC s avvikelse för perioden uppgår till tkr ( tkr) främst beroende på ökade kostnader inom försörjningsstöd och placeringar. SOC s prognos visar ett underskott på tkr (0 tkr) efter åtta månader. En försämring med tkr på grund av förlängda och nya placeringar inom IFO samt en ökad kostnad för försörjningsstöd. Socialnämndens ordförande Utfall avvikelse: -78 tkr Prognos: -100 tkr Socialnämndens ordförande redovisar en avvikelse på -78 tkr (-61 tkr). Socialnämndens ordförande redovisar ett prognostiserat underskott på 100 tkr (-100 tkr). Ingen förändring sedan föregående prognos. Förvaltningsledning/färdtjänst Utfall avvikelse: tkr Prognos: tkr Förvaltningsledning redovisar en avvikelse på tkr (74 tkr) på grund av korrigering av tidigare felaktigt bokförda utbildningskostnader samt arbetskläder som ännu ej fakturerats. Förvaltningsledning beräknar en prognos på tkr (1 850 tkr). En försämring med -250 tkr sedan föregående prognos på grund av att den budgeterade återbetalningen inom färdtjänst för 2018 på 350 tkr uteblev. Det prognostiserade överskottet beror på utbildningskostnader som bokförts felaktigt tidigare år, besparingar inom anhörigstöd samt att verksamhetschef IFO återsatts inom befintlig ram. Individ- och familjeomsorgen (IFO) inkl barn och unga Utfall avvikelse: tkr Prognos: tkr IFO visar en avvikelse på tkr ( tkr) då kostnader för placeringar och försörjningsstöd har ökat. IFO beräknar en prognos på tkr ( tkr). En försämring med tkr sedan föregående prognos på grund av förlängda och nya placeringar. Budget för försörjningsstöd (exkl. Våld i nära relation, VNR) är tkr och den beräknade prognosen har förändrats med tkr sedan föregående uppföljning och uppgår till tkr ( tkr), en avvikelse med tkr mot budget. Budget för placeringar barn och unga är tkr och den beräknade prognosen är höjd med tkr till tkr ( tkr), en avvikelse mot budget på tkr. Flertalet kostnadstunga placeringsärenden har avslutats sedan i våras vilket kommer att resultera i minskade kostnader under hösten och därmed en utjämning mellan avvikelse och prognos. 40

83 Vård och omsorg Utfall avvikelse: tkr Prognos: tkr Vård och omsorg visar en avvikelse på tkr (3 363 tkr), framförallt beroende på lägre personalkostnader. Vård och omsorg beräknar en prognos på tkr (5 280 tkr). En förbättring med tkr sedan föregående prognos beroende på minskat antal ärenden samt minskad vårdtyngd. Flera ärenden med maxinsatser har avslutats samt att flera brukare med omfattande insatser varit inlagda på sjukhus långa perioder samt en effektiv planering och ett ökat samarbete mellan hemtjänstgrupperna. Hälso- och sjukvård (HSV) Utfall avvikelse: -362 tkr Prognos: -700 tkr HSV visar en avvikelse på -362 tkr (392 tkr) då verksamheten haft hög vårdtyngd, övervak, överbeläggningar, svårigheter att rekrytera personal vilket medfört högre kostnader för kvalificerad övertid samt höga kostnader för hjälpmedel. HSV beräknar en prognos på -700 tkr (-1000 tkr). En förbättring med 300 tkr sedan föregående prognos beroende på att de assisterande undersköterskorna finansieras med statliga stimulansmedel under andra halvan av året. Funktionsstöd (LSS) Utfall avvikelse: tkr Prognos: 600 tkr LSS visar en avvikelse på tkr (1 275 tkr). LSS beräknar en prognos på 600 tkr (200 tkr). En förbättring med 400 tkr sedan föregående prognos beroende på sänkt omkostnadsersättning för kontaktpersoner. I prognosen räknas verkställighet av två platser fritidstillsyn för barn över 12 år in samt dörr till dörr transport för elev till IMAS gymnasium i Hagfors då familjehem jämlikt med LSS inte kunnat verkställas. Måluppfyllelse Att anta de fyra utmaningarna inom Nya perspektiv (mål under respektive utmaning är de antagna mål som relaterar till socialförvaltningen). 1. Barns hälsa och uppväxtvillkor Filipstads kommun ska skapa förutsättningar för att familjer inom kommunen ska känna sig trygga samt att det vid behov skall finnas ett utvecklat och anpassat stöd för familjer. Måluppfyllelse: IFO:s verksamhet för barn- och ungdomsvård har implementerat SKL-projektet Förbättrad dokumentation vilket effektiviserar och säkerställer all dokumentation. Projektet innebär också ett tydligare målarbete i myndighetsutövningen. Samverkansarbete mellan skolan och socialtjänsten fortgår för att hitta nya samverkansformer. 2. Riskbruk och riskbeteende Filipstads kommun ska aktivt uppmärksamma riskbruk och riskbeteende i kontakter med elever, klienter, patienter och brukare. Kommunen ska också utveckla samverkan med andra vårdgivare. Måluppfyllelse: IFO har påbörjat ett samverkansarbete gällande spelmissbruk tillsammans med den lokala vårdcentralen. Området spelmissbruk ingår sedan 2018 i länets gemensamma överenskommelse gällande missbruk och beroende. Ett arbete är uppstartat gällande översyn av boendeformer för målgruppen inom missbruk och beroende. I detta ingår sedan tidigare ett utredningsuppdrag gällande lågtröskelboende. 3. Psykisk hälsa Filipstads kommun ska arbeta för att medborgarnas psykiska välbefinnande ska öka, samt att kommunen ska bidra till en ökad kunskap om psykisk hälsa hos medarbetare och allmänhet. Måluppfyllelse: Målet är delvist uppfyllt. Förvaltningen anordnar en utbildning för personal inom kommunal psykiatri och öppenvården IFO med inriktning mot kognitiv beteendeterapi (KBT) som ska pågå under hösten. Förvaltningen arbetar även med att införa ett kvalificerat boendestöd för personer med samsjuklighet psykiatri-missbruk, i syfte att hindra extern placering. 41

84 4. Äldres hälsa Filipstads kommun ska skapa förutsättningar för en trygg, frisk ålderdom för äldre i kommunen. Detta ska komma den enskilde till del genom en god kvalitet i berörda verksamheter och inom följande områden: God vård i livets slutskede Preventivt arbetssätt (mot t ex undernäring, fall, trycksår och dålig munhälsa) God vård vid demenssjukdom God läkemedelsbehandling för äldre Sammanhållen vård och omsorg Måluppfyllelse: Delvis uppfyllt, ständigt pågående arbete. 5. Handikappolitiskt mål Kommunfullmäktige har antagit en handikappolitisk plan Programmets rubrik har fått lydelsen Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor. Måluppfyllelse: Uppfyllt. Ny plan är framtagen tillsammans med pensionärs- och handikapprådet och den kommer att tas upp för beslut efter sommaren Årets viktigaste händelser Övergripande Socialförvaltningen har tagit fram en utbildningsplan för samtliga verksamheter Individ- och familjeomsorgen Ekonomigruppens deltagande i ett nationellt projekt tillsammans med Sveriges kommuner och landsting, SKL och 25 andra kommuner i Sverige fortgår. Syftet är att få fler självförsörjande samt att sänka kommunens kostnader för försörjningsstöd. Arbete pågår för samordnad öppenvård, barn och unga samt vuxen. Arbete pågår med en gemensam mottagningsenhet gällande barn och unga samt ekonomi för att säkerställa arbetet med ärenden rörande våld i nära relationer. Handläggare barn och unga ingår i projektet Save som genomförs länsgemensamt. Projektet innebär en systematisk uppföljning av ärenden där våld förekommer. Resultatet ska sedan kunna användas för att förbättra processer och insatser i arbetet kring dessa ärenden. Kommunrehab Verksamheten har lyckats rekrytera två nya fysioterapeuter som började arbeta Hemtjänst/hemsjukvård/särskilda boenden (SÄBO) Hemsjukvården har haft stora problem med rekryteringar av distriktssköterskor/sjuksköterskor inför sommarens semesterperioder. Bemanningsföretag har anlitats under delar av året. Digital signering och läkemedelsfördelare har börjat användas. Byggnationen av det nya boendet för personer med demenssjukdomar har påbörjats och beräknas vara inflyttningsklart under hösten Det nya boendet har fått namnet Fridensborg. Funktionsstöd En brukargrupp inom daglig verksamhet har fått en ny lokal, vid Krusängen, södra industriområdet. På sikt planeras fler personer inom brukargruppen att kunna nyttja de nya lokalerna. 42

85 Framtid Övergripande Förvaltningen fortsätter att analysera hur behovet av äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård kommer att se ut i framtiden. Förvaltningen utreder hur insatser för personer inom socialpsykiatrin ska se ut. Idag verkställs insatserna inom flera av förvaltningens verksamheter. Målet är att samordna insatserna. Under hösten ska en lokal handlingsplan för suicidprevention antas. Socialförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen har tillsammans med representanter från vårdcentralen i Filipstad arbetat fram ett förslag. Arbete pågår med att hitta nya former för rekrytering och introduktion av medarbetare. Inom flera av förvaltningens verksamhetsområden är det svårt att rekrytera. Heltidsresan går in i en mer intensiv fas under hösten i och med att förslag på heltidsscheman ska tas fram. Heltidsresan går numer att följa inom sociala medier. Individ- och familjeomsorgen Socialstyrelsen har beviljat medel för att kommunen under tre år ska kunna arbeta med barn och ungas psykiska hälsa. De beviljade medlen används för att finansiera en kuratorstjänst på Familjecentralen i ett projekt som bygger på Rinkebymodellen. Rinkebymodellen innebär förstärkta hembesök hos nyblivna föräldrar. Projektet kom igång under våren och fortsätter att utvecklas under hösten. Utredningen av en ny organisation mellan verksamheten för ekonomiskt bistånd, vuxenutbildningen och AIE fortskrider. Förslag på ny organisation och nya rutiner ska vara klart i oktober. Insatserna för personer som utsätts för våld i nära relation (VNR) samorganiseras i början av hösten tillsammans med mottagande funktioner inom IFO. Omorganisationen är del av en åtgärd men också del i arbetet med att skapa en gemensam väg in i förvaltningen. IFO arbetar mer och mer utifrån tanken om hela familjen och samsyn. IFO:s samtliga öppenvårdsverksamheter samorganiseras till en enda verksamhet under hösten. Samorganiseringen är en åtgärd men också del av ett utvecklingsarbete. Kommunrehab Många äldre med omfattande rehabiliteringsbehov ställer höga krav på kunskap och kompetens. Behovet av fysioterapeuter och arbetsterapeuter ökar. Förvaltningen har tidigare beviljats medel för att kunna utöka med två nya tjänster inom verksamheten. Tjänsterna är nu tillsatta och verksamheten har nu möjlighet att utveckla arbetet med rehabiliterande insatser. Hemtjänst/hemsjukvård/särskilda boenden (SÄBO) Bygget av ett nytt boende för personer med demenssjukdom pågår. Under hösten påbörjas ett mer intensivt arbete med att forma den verksamhet som ska bedrivas i boendet. Boendet är döpt till Fridensborg. Funktionsstöd Lagrummen inom funktionsstöd är under utredning, det nya lagförslaget har inte kommit ut på remiss. Utredningen ska se över assistansersättningen i socialförsäkringsbalken (SFB) och delar av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Utredningen föreslår nya insatser till brukare med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar. 43

86 ÖVRIGA NÄMNDER Kostnader Intäkter Netto Netto Budget Redo- Budget Redo- Budget Redo- Avv mot Budget Prognos Budgetvisning visning visning budget avvikelse 08/ / / / / / / /2019 Revision Valnämnd Överförmyndare Totalt Kommentarer till delårets resultat och prognos Sammanfattning ÖVRIGA NÄMNDER: Utfall avvikelse: 103 tkr Prognos = 0 tkr Övriga nämnder redovisar sammantaget ett utfall i perioden med 103 tkr (599 tkr). Alla enheter förväntar en prognos i balans med budget, 0 tkr (0 tkr) vid årets slut. Ingen förändring sedan föregående prognos. Årets viktigaste händelser Revision Granskning av årsredovisning 2018 Revisionsberättelse och revisorernas redogörelse 2018 Länsgemensamm granskning Vårdkedjan och läkemedel för äldre Granskning Samarbete och dialog rörande barn som riskera att fara illa Granskning Upphandling och inköp - avtalstrohet Studiebesök Ugglan, Vattenverket, Strandvägsskolan Deltagande i SKL-seminarium God revisionssed Valnämnd EU-val har genomförts Överförmyndare Fr.o.m. den 1 januari 2011 ingår Filipstads kommun i en gemensam överförmyndarnämnd i Östra Värmland tillsammans med Kristinehamn, Karlskoga, Degerfors och Storfors. Prognosen för 2019 visar på en prognos i balans med budget. 44

87 INVESTERINGAR Nämnd/ Utgifter Inkomster Netto Netto Netto Förvaltning/ Budget Redovisn. Budget Redovisn. Budget Redovisn. Budget- Prognos Budget- Projekt / / /08 avv avv. Kommunstyrelses au Stab / Ek.stöd /Personalenhet Teknikutskott Biblioteksenhet Inventarier bibliotek IT-enhet IT Inventarier Data IT Utbyggn.infrastruktur IT Mobiltelefoner Serviceenhet Inventarier lokalvård Inventarier kost Fastighetsenhet Investeringsram Investeringsutredningar Markförvärv Projekt under 100 tkr Restaurang Lesjöfors museum Elsäkerhet Fönsterbyte Brattfors skola Omb. Diskrum Stålvallaskolan Solskydd Stålvallaskolan Solskydd förskolor Kylmaskin Wasahallen Rivning Nykroppa skola Bowlinghall - upprustning lokal Tak Ferlinskolan sporthall Tak Spångbergshallen Utemiljö Trasten Skolprojekt Tak Djurgården Lsf Tak Bergmästargården Lekohuset Idrotts och fritidsenhet Snöskoter och släde Gräsklippare fotbollsplan Utegym Teknisk enhet skattefin Investeringsram Gata/park övriga maskiner GS Energibesparing Beläggningsinvestering Centgrumåtgärder Lekparker upprustning Hjullastare Lastbil Enkelt avhjälpta hinder Staket Skogsryd, Jonstorp m.fl

88 INVESTERINGAR Nämnd/ Utgifter Inkomster Netto Netto Netto Förvaltning/ Budget Redovisn. Budget Redovisn. Budget Redovisn. Budget- Prognos Budget- Projekt / / /08 avv avv Anläggning av gator Vasagatan GC-väg Polhemsgatan GC-väg Färnebogatan GC-väg Halvars väg Brattfors Jonstorpsvägen Filipstad Kyrkogatan Filipstad Orrenparkeringen Kyrkogatan/Vikgatan Filipstad Tegnergatan GC-passage Piludden Filipstad Teknisk enhet avgiftsfin Serviser - vatten Serviser - avlopp Utbyte ventiler Vattenverk Renovering av långsamfilter Asfaltering Vattenverk Renovering av vattenreservoar Styrsystem / automatikskåp Reservkraftverk Lövnäset Ventilationsaggregat RV UV-ljus Brattfors Skrapspel Reningsverket Fsd Pumpstation Sommaro Pumpar förtjockaren Pumpstation Lesjöfors Pumpstation Piludden Investeringsram Ledningsarbete Färnebogatan Huvudvattenledning Skolan - Reningsverket Nmark Jonstorpsvägen Filipstad Dubblering vattenledning De Geersgatan Lesjöfors Nordmark-Haborshyttan Piludden Filipstad Renhållning mindre ej spec Kärl matvfall

89 INVESTERINGAR Nämnd/ Utgifter Inkomster Netto Netto Netto Förvaltning/ Budget Redovisn. Budget Redovisn. Budget Redovisn. Budget- Prognos Budget- Projekt / / /08 avv avv. Miljö- och byggnadsnämnd Verksamhetssystem Barn- och utbildningsnämnd Skolmöbler Lärardatorer Kansliet IT- satsning IT - skoluvecklingsprojekt Centralt Grundskola Särskola Ungdomens hus Gr Åsen Nkr Nordmark Gr Strv.skolan Brattfors Ferlinskoln Lesjöfors Frivilliga skolformer Vuxutbildning Kulturskolan Förskoleverksamhet Förebyggande och stöd Socialnämnd Inventarier gemensamt Totalt

90 PERSONALSTATISTIK Förändring 18-12/19-08 ANTAL ANSTÄLLDA Årsarbetare Årsarbetare Årsarbetare Årsarbetare tillsv + vik. tillsv + vik. tillsv + vik. tillsv + vik. - Kommunstyrelsen 314,0 302,0 242,9-59,1 - Miljö- och byggnadsnämnd 8,0 8,0 8,0 0,0 - Barn- och utbildningsnämnd 387,2 421,3 415,0-6,3 - Socialnämnd 472,7 490,0 463,7-26,3 - Övriga nämnder TOTALT 1 181, , ,6-91,7 Antal årsarbetare för BUN per var i årsbokslut fel. Där uppgavs 395,0 åa men personalenheten har räknat om och korrekt siffra sklulle vara 421,3 åa. Antal årsarbetare har jämfört med minskat med -91,7 åa. Minskningen finns främst inom KS/AIE där extratjänsterna håller på att fasas ut under året. Även inom BUN och SOC har antalet årsabetare minskat under de första åtta månaderna. ARBETADE TIMMAR Förändring Antal arbetade timmar Antal arbetade timmar totalt Mån.anst. Timanst. Totalt Mån.anst. Timanst. Totalt - Kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd TOTALT Fr.o.m görs delårsbosklut per augusti istället för som tidigare per juni vilket försvårar jämförelsen mellan åren. Utfall Utfall Utfall PERSONALKOSTNADER Löner, arbetsgivaravgifter, pensioner mm - Kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Övriga nämnder Delsumma nämnderna Särskild löneskatt Pensionskostnader Avtalspension internt TOTALA PERSONALKOSTNADER Personalkostnaderna uppgår till tkr per Fr.o.m görs delårsbosklut per augusti istället för som tidigare per juni vilket försvårar jämförelsen mellan åren. SJUKFRÅNVARO UPPDELAD PÅ VERKSAMHETER Förändring 18-12/19-06 Sjukstatistiken baseras på antalet frånvarotimmar kontra antalet avtalade arbetstimmar. - Kommunstyrelsen 5,01% 4,36% 4,04% -0,32% - Miljö- och byggnadsnämnd 1,01% 1,64% 0,12% -1,52% - Barn- och utbildningsnämnd 5,34% 5,00% 4,45% -0,55% - Socialnämnd 9,33% 8,72% 9,46% 0,74% TOTAL sjukfrånvaro 6,72% 6,26% 6,31% 0,05% 48

91 2019/112 PLANBESKRIVNING Detaljplan för Ny skola F-6 (Västra Filipstad 1:2 m.fl.) Filipstads kommun Värmlands Län GRANSKNINGSHANDLING Utökat förfarande enligt PBL 2010:900

92 INNEHÅLL 1. Inledning Tidigare ställningstaganden Avvägningar enligt Miljöbalken m.fl Förutsättningar och förändringar Konsekvenser av planens genom förande Genomförandefrågor Medverkande tjänstemän...21 Omslag Beställare Fastigheten Västra Filipstad 1:2 sett från nordöst Filipstads kommun Konsult Uppdragsansvarig Kontakt SBK Värmland AB Daniel Nordholm SBK Värmland AB Hantverksgatan 9a ARVIKA tel GRANSKNINGSHANDLING

93 ASPHYTTEGATAN 1. INLEDNING BAKGRUND Strandvägsskolan i Filipstad är omodern och behöver antingen renoveras eller ersättas med en ny skola. Kommunen har gjort bedömningen att förutsättningarna för att driva en modern pedagogik blir bättre av att bygga en ny skola, än att renovera en i grunden omodern skola. Kommunstyrelsen beslutade 22 mars 2017 att det fortsatta arbetet med ny skola ska utgå från placering inom kvarteret Västra Filipstad 1:2. Ett område där det har stått en skola förut den som med tiden kom att kallas Gamla skolan och som revs efter att ha stått tom i många år och som eldhärjades Ett arbetsmaterial till planprogram har tagits fram. Programmet, vilket tittade på ett större område i anslutning till tänkt placering av ny skola inom Västra Filipstad 1:2, har senare utgjort underlag i detaljplanearbetet. 28 november 2018 beslutade kommunstyrelsen att ta fram förslag till ny detaljplan för ny skola i kvarteret Västra Filipstad 1:2 samt för ny sporthall i anslutning till Spångbergshallen i kvarteret Spångberget 4. SPARBA Skälen till val av plats, Filipstad 1:2 är följande: Nära nuvarande Strandvägsskolan. Nära övriga befintliga skolor och förskolor. Det är ett område där mycket barn och ungdomar rör sig idag. Möjlighet till samnyttjande av idrottshall med Spångbergshallen Ny F-6 skola ingående förutsättningar Den nya skolan kan tänkas inrymma ca 360 elever, vilket klarar nuvarande volymer samt en utökning av elevantalet. Skolan föreslås innehålla ett tillagningskök samt en matsal. En ny idrottshall föreslås byggas i anslutning till Spångbergshallen, kvarteret Spångberget 4. I slutsatserna i arbetsmaterialet till planprogram ges rekommendationen att låta tillkommande bebyggelse följa terrängen för att minska behov av markarbeten. Där rekommenderas även att större trafikytor bör förses med oljeavskiljare för att minska påverkan för recipienten Daglösen, som idag enligt senaste statusklassningen har måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. o ALLÉGATAN Primär skoltomt Filipstad 1:2 Gamla skolan och del av 1:49 VÄRMLANDSGATAN SPÅNGBERGSVÄGEN PARKVÄGEN Nuvarande Strandvägsskolan BERGSLIDEN FOGDEVÄGEN PARKVÄGEN Som underlag till planarbetet finns ett arbetsmaterial till planprogram. Det rödmarkerade området visar det område som utreddes i programarbetet. GRANSKNINGSHANDLING 3

94 ASPHYTTEGATAN SPARBANKSGATA Parallellt med programarbetet har även en skollokalutredning tagits fram, för att klargöra skolans behov av lokaler utifrån hur framtidens undervisning kommer se ut. Resultat från utredningen ligger till grund för detaljplanearbetet samt kommande upphandling av partnering (ett samarbete mellan kommunen och en entreprenör inom vilken skolan ritas, projekteras och sedan byggs). PLANENS SYFTE Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för byggnation av en ny F-6-skola. I planförslaget skapas även utbyggnadsmöjlighet för Spångbergshallen, vilken idag begränsas norrut genom prickmark i gällande detaljplan. Planförslaget syftar även till att säkerställa befintlig förskola (Lyckan) samt parkering. Ny skolbebyggelse ska harmoniera med de kulturhistoriska värdena i den befintliga stadsbilden. PLANENS HANDLINGAR Planen omfattar följande handlingar: 1. Denna planbeskrivning 2. Plankarta - juridiskt bindande dokument 3. Undersökning om betydande miljöpåverkan 4. Bilagor och utredningar: Dagvattenutredning (Dämningsverket AB, ) Trafikbullerutredning (WSP, ) PM Trafik (SBK Värmland, ) Efter samrådet upprättas en samrådsredogörelse som redogör inkomna synpunkter. Efter granskning upprättas ett granskningsutlåtande som redogör för inkomna synpunkter. En fastighetsförteckning som redovisar fastighetsägare som är berörda av planförslaget upprättas av Filipstads kommun. ALLÉGATAN Primär skoltomt F-6 Västra Filipstad 1:2 Gamla skolan och del av 1:49 VÄRMLANDSGATAN SPÅNGBERGSVÄGEN PARKVÄGEN Förslag till planområde för detaljplanen är markerat med röd gräns. 4 GRANSKNINGSHANDLING

95 PLANFÖRFARANDE OCH TIDPLAN Planen kommer att handläggas med ett utökat förfarande med granskning enligt PBL 2010:900, kapitel 5. Program: Upprättas vid behov där inriktning och omfattning bestäms. Samråd: Myndigheter, sakägare och andra berörda ges möjlighet att lämna synpunkter. Granskning: Planförslaget finns tillgängligt för granskning och en sista möjlighet att lämna synpunkter ges. Antagande: Planen antas i kommunfullmäktige. Överklagande: Sakägare som inte fått sina synpunkter tillgodosedda har möjlighet att överklaga inom tre veckor från beslutet tagits. Laga kraft: Om ingen överklagar planen vinner den laga kraft tre veckor efter beslutet. Preliminär tidplan Uppdrag om planläggning november 2018 Samrådsskede juni 2019 Granskning hösten 2019 Godkännande i KS höst/vinter 2019 Antagande KF februari 2020 Laga kraft mars TIDIGARE STÄLLNINGS- TAGANDEN PLANUPPDRAG Kommunstyrelsens har beslutat att ge Teknik- och servicekontoret i uppdrag att upprätta förslag till detaljplan för det aktuella området. ÖVERSIKTSPLAN I gällande fördjupning av översiktsplanen för Filipstads tätort så är området (Västra Filipstad 1:2) utpekat för expansion av bostäder och kommunal service. Planförslaget följer i stora drag det som den fördjupade översiktsplanen anger för området. DETALJPLANER Området berörs av tre gällande detaljplaner, se bild nedan. Enligt gällande detaljplaner så är området utpekat för: F50 - Park och vägar F200 - Bostäder (B) och allmänt ändamål (A) F253 - Allmänt ändamål (A), Bostäder (B) och parkering (Tp) Byggrätterna inom F238 och F253 är avgränsade så att det finns mycket små möjligheter till utbyggnader. PLANDATA OCH MARKÄGO- FÖRHÅLLANDEN Total yta för området är ca 3,5 ha. Planförslaget berör följande fastigheter: F233 F200 F50 F56 Västra Filipstad 1:2 Västra Filipstad 1:49 Filipstads kommun Filipstads kommun F242 Falken 5 Filipstads kommun Ugglan 1 Spångberget 4 HSB Filipstad Ekonomisk förening Filipstads kommun F253 F238 F210 F250 Planområdet berörs av tre gällande detaljplaner. Planprogram Samråd Granskning Antagande Laga kra Bygglov GRANSKNINGSHANDLING 5

96 ÖVRIGA PROGRAM OCH POLICYS Området berörs inte av andra program eller policys. UNDERSÖKNING OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN Enligt utförd undersökning om betydande miljöpåverkan, daterad , bedöms inte föreslagen ändrad markanvändning och genomförandet av detaljplanen medföra sådan betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten eller andra resurser att det finns krav på att göra en miljöbedömning/strategisk miljöbedömning enligt PBL eller MB av planen. Undersökning om betydande miljöpåverkan har samråtts med Länsstyrelsen Undersökningen visar på att följande frågor bör utredas eller fördjupas ytterligare: Trafiksituationen i området Dagvattenhanteringen i området Bullerutredning för att säkerställa utemiljön Ovan nämnda frågor har utretts inom ramen för detaljplanen genom specifika utredningar. 3. AVVÄGNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN M.FL. MILJÖBALKEN (MB) Inom den fysiska planeringen finns hänsyn och avvägningar som behöver göras rörande annan lagstiftning i allmänhet och miljöbalken i synnerhet. Följande lagrum behöver särskilt beaktas: 2 kap. MB Allmänna hänsynsregler Planen bedöms uppfylla de allmänna hänsynsreglerna genom val av lokalisering samt de avvägningar mellan intressen som görs inom ramen för planprövningen. 3 kap. MB Grundläggande bestämmelser för hushållning Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vattenområden, främst riksintressen för naturvården, kulturmiljövården, eller friluftslivet som så långt som möjligt ska skyddas från åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Området berörs inte av några skydd enligt 3 kap MB. 4 kap. MB Särskilda bestämmelser för vissa områden I miljöbalkens fjärde kapitel Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet listas en rad områden som, med hänsyn till sina naturoch kulturvärden i sin helhet är av riksintresse. Ingrepp i dessa miljöer får göras endast om de inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Bestämmelserna utgör dock inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller det lokala näringslivet. Området berörs inte av några skydd enligt 4 kap MB. 5 kap. MB Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken 1999 för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor från till exempel trafik och jordbruk. En MKN kan anges som en halt eller ett värde (högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark, eller vatten) men kan även beskrivas i ord. MKN kan ses som styrmedel för att på sikt nå miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsnormerna syftar till att skydda människors miljö och hälsa. Idag finns det särskilda normer för: olika föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477) olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660) olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) omgivningsbuller (SFS 2004:675) MKN för utomhusluft Det finns svenska MKN för den högsta tillåtna halten i utomhusluft av kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bensen, fina partiklar (PM10 och PM2,5), bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly i utomhusluft. Planområdet är inte närbeläget någon högt trafikerad väg eller verksamhet med utsläpp som bedöms kunna påverka luftkvaliteten. Ytterligare påverkan genom ökat luftutsläpp från trafik i området bedöms som ringa. Planförslaget bedöms inte medföra att MKN för utomhusluft överskrids i området. MKN för vattenförekomster Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt har antagit en förvaltningsplan för MKN för samtliga vattenförekomster i distriktet. Alla vatten ska uppnå god ekologisk status (alternativt god potential) samt god kemisk ytvattenstatus år 2021 om inte särskilda skäl finns. MKN innefattar även ett krav på ickeförsämring, vilket innebär att vattenförekomstens miljötillstånd inte får försämras till en lägre statusklass. 6 GRANSKNINGSHANDLING

97 Recipient Daglösen har enligt senaste statusklassningen måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Främsta miljöproblemen är syrefattiga förhållanden, påverkan på morfologin, miljögifter och flödesförändringar. Enligt MKN ska sjön uppnå god ekologisk (2027) och kemisk status. Ett genomförande av planen kommer att innebära en ökning av hårdgjorda ytor i området, vilket kommer leda till ökade dagvattenflöden. En dagvattenutredning har genomförts som underlag för detaljplanen (Dämningsverket, se vidare Dagvatten). Föroreningsberäkningar som tagits fram i dagvattenutredningen visar att föroreningsbelastningen ökar efter exploatering om ingen rening implementeras. Vid implementerad rening av dagvattnet går det att få ned föroreningsmängden till en nivå som är likvärdig med dagsläget. Den nya bebyggelsen kommer att anslutas till det kommunala spill-, vatten- och dagvattensystemet. För att minska belastningen ytterligare bör oljeavskiljare installeras inom större hårdgjorda parkeringsytor för att minimera risker vid oljeläckage. Ovanstående bör beaktas vid planering av omhändertagande av dagvatten för tillkommande användning. Fördröjningsbehov har identifierats inom området. Utvidgad verksamhet inom planområdet bedöms inte påverka negativt huruvida normerna för god ekologisk status eller god kemisk ytvattenstatus för Daglösen uppnås år MKN för fisk- och musselvatten Planförslaget berör ej några vattendrag som omfattas av förordningen (2001:554) i Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas enligt förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. MKN för omgivningsbuller MKN för omgivningsbuller, såsom de i dag är formulerade, gäller egentligen bara skyldigheten att kartlägga och upprätta åtgärdsprogram för kommuner med fler än invånare. Planområdet bedöms inte vara utsatt för eller ge upphov till bullerstörning som påverkar MKN för omgivningsbuller. 7 kap. MB Skydd av naturen, strandskydd, biotopskydd, naturreservat, Natura 2000 m.m. Planområdet gränsar i nordöst mot Skillerälven. Strandskydd kommer att återinträda när planen görs om, men det finns skäl att upphäva strandskyddet inom detaljplanen, primärt för att området redan är ianspråktaget. Se vidare under kap. 4. Det finns inga rapporterade fynd enligt artdatabanken inom området. Merparten av området är redan bebyggt och det bedöms inte hysa arter som är biotopskyddade. Planområdet gränsar mot gator med alléer - Asphyttegatan i väster och Allégatan i norr. De båda alléerna omfattas av det generella biotopskyddet enligt 7 kap 11 MB och bilaga 1 till förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. (1998:1252). Allérna bedöms emellertid inte påverkas vid ett genomförande av planen. Se vidare under Gator och trafik samt i PM Trafik. Planområdet berörs inte av övriga områden som är skyddade enl. 7 kap. MB. 4. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR NATUR OCH KULTUR Mark, vegetation och landskapsbild Planområdet sluttar norrut, ner mot Daglösen och cent - rum. Högsta höjden i området (RH2000) är 151 möh (vid grönområdet i sydost) och lägsta punkten är 131 möh (grönytan vid Daglösen). Skoltomten är terraserad i tre nivåer mellan nivåerna 131 möh (Allégatan) och 144 möh (Värmlandsgatan). Gräsytan och volleybollplanen söder om Spångbergshallen. Fastigheten Ugglan 1. GRANSKNINGSHANDLING 7

98 Området som helhet består till stor del av grönområde och parkmark, innehållande GC-väg, klippt gräsyta och högresta lövträd. Denna grönyta utgör mer en passage än en plats för vistelse. De högresta träden samt allén längs intilliggande Allégatan medför att området upplevs lummigt och grönt. Fastigheten Västra Filipstad 1:2 (gamla skoltomten) består delvis av klippt gräsyta och är delvis hårdgjord. Den hårdgjorda ytan används idag som parkering. Ytan söder om Spångbergshallen utgörs av klippt gräsyta och beachvolleybollplaner. Längs Asphyttegatan i planområdets västra del finns två mindre grönområden, vilka dock inte bedöms hysa några betydande naturvärden. Området i sydväst, (Ugglan 1) är planlagd som bostadsområde, men tomten är obebyggd och utgörs idag av igenväxt kvartersmark innehållande lövträd. Det andra grönområdet är idag en del av Falken 5 (förskolan Lyckan) och består av en klippt gräsyta samt en gång- och cykelväg in till förskolan. Utsnitt ur SGU:s jordartskarta. Ljusblått = Morän Röd med prickar = Berg med tunt eller osammanhängande ytlager av morän Planförslag Västra Filipstad 1:2 möjliggörs som plats för ny skola (S). Uppvuxna träd i området utgör en kvalitet som med fördel kan bevaras och nyttjas i utformningen av den nya skolans utemiljö. På del av Spångberget 4, norr om befintliga Spångbergs hallen, möjliggörs tillbyggnad av den befintliga hallen (R). De delar av området som kommer bli föremål för exploatering (S; R) bedöms inte hysa några betydande naturvärden eller arter som behöver skyddas då de primärt utgörs av klippta gräsytor. Den igenväxta kvartsmarken på Ugglan 1 föreslås tas i anspråk för att säkerställa parkering för ny skola (P 1 ). Planförslaget möjliggör även iordningställande av parkering samt angöring för varuleveranser till befintlig förskola (parkering), med anslutning mot Asphyttegatan. Eventuell stödmur mot Värmlandsgatan får vara max 1 meter över färdig gatunivå (se vidare Bebyggelse och gestaltning). Geotekniska förhållanden Enligt SGU:s jordartskarta så utgörs marken av morän eller berg med ett tunt lager morän. Stora delar av området är idag bebyggt eller har varit bebyggt. Det har gjorts utredningar inom planområdet tidigare, se nedanstående karta. Enligt utredning 24 så är grundförutsättningarna gynnsamma och hus upp till tre våningar kan överallt grundläggas på plattor i sedimenten. Hus med mer än tre våningar bör grundläggas i moränen. Fastigheten Västra Filipstad 1:2 består enligt SGU:s jordartskarta av morän, samma som inom området för utredning 24. Enligt utredning 100 för Spångbergshallen så utgörs marken av morän med enstaka berghällar i ytan. Borrstopp har För delar av programområdet har geotekniska utredningar gjorts, framförallt 24 och 100 är av intresse. inträffat på ett djup av 0,2-2,2 m under markytan. Rekommendationerna för grundläggning av sim- och idrottshallen är att byggnaden grundläggs på berg eller fast orörd lerfri morän. Planförslag Sammantaget bedöms totalstabiliteten för området som tillfredsställande och det bedöms inte föreligga risker för ras och skred. Utredning 24 kan användas som underlag inför uppförande av bebyggelse inom fastigheten Västra Filipstad 1:2. Bebyggelse bedöms kunna uppföras i upp till tre våningar med platta på mark. Vid etablering av högre/tyngre bebyggelse bör en detaljerad grundundersökning genomföras. Vid utbyggnad av Spångbergshallen kan utredning 100 utgöra underlag. Först när byggnadens utformning är fastställd och känd kan erforderliga förslag till grundläggning presenteras. 8 GRANSKNINGSHANDLING

99 Nuvarande kunskaper om markens beskaffenhet bedöms som tillräckliga för planskedet. Frågan kring erforderlig grundläggning hanteras vidare inom ramen för bygglovsprövning. Förorenad mark Det finns inga kända markföroreningar i området. Planförslag Om markföroreningar påträffas under mark-, spräng-, schakt- eller fyllnadsarbete ska tillsynsmyndighet kontaktas enligt miljöbalken 10 kap 11. Radon Enligt Markradonutredning för Filipstads kommun med tillhörande kartbilagor, utförd av SGAB, är största delen av Filipstads kommun normalriskområde för radon. SGAB rekommenderar att marken besiktas med avseende på markradonrisken inför varje nybyggnad inom kommunen. För mark som klassas som normalriskområde för radon gäller generellt att man inte kan utesluta förhöjd risk för markradon lokalt. Därför föreskrivs, enligt anvisningar från Boverket, att grundläggning ska utföras radonskyddande. Kravet innebär att byggnadsdelar som står i kontakt med jorden utformas så att luft från marken förhindras att tränga in i byggnaden. Speciell uppmärksamhet måste därvid ägnas åt håltagningar i golvet för genomföringar etc. Erforderlig planbestämmelse införs på plankartan. Åtgärder för att klara tillåten radonhalt inne i byggnader utförs vid projekteringen av nybyggnationen. Planförslag Markradonundersökning ska göras av byggherren i samband med bygglovsprövning om inte byggnation sker i radonsäkert utförande. Fornlämningar och kulturminnen Området innehåller inte några skyddade eller utpekade byggnader eller miljöer. Området innehåller inte heller några kända fornlämningar. I direkt anslutning till planområdet i nordöst finns ett mindre byggnadsverk kopplat till Spångbergskällan (se bild). Spångbergskällan har använts av filipstadsborna under flera hundra år innan vattenledningsnätet byggdes ut med början 1884 och vattnet togs då från Abborrtjärn. Källan vid Spångberget är en naturlig kallåder som kommer upp ur berget. Allra först täcktes källan av en träbyggnad, men i slutet av 1800-talet byggdes den av sten, och fick nuvarande utseende. Genom sitt klara och friska vatten användes även Spångbergskällan av Spångbergsbryggeriet som då fanns i källans närhet. Även om inte byggnaden är utpekad som skyddsvärd så bör hänsyn tas vid byggnation samt markarbeten i anslutning till den. Byggnadsverket vid Spångbergskällan. Området angränsar i norr till fornlämningsområdet Färnebo 88:1 (stadslager) som enligt FMIS är ett område där kulturlager från 1600-talsstaden förväntas påträffas. Planförslag Under planarbetet har en eventuell påverkan på fornlämningsområdet Färnebo 88:1 stämts av med länsstyrelsen. Kommunen gör bedömningen att ingen påverkan förväntas uppstå på fornlämningsområdet. Området innehåller inga kända fornlämningar som kräver skydd. Dock gäller att om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete, skall arbetet omedelbart avbrytas till den del fornlämningen berörs. Den som leder arbetet skall omedelbart anmäla förhållandet hos länsstyrelsen. Enligt KML kap 2 14 är det den som utför arbetsföretaget som betalar för utgrävning. Om fornlämningen tidigare varit okänd så kan den som utför arbetsföretagen slippa betala. BEBYGGELSEOMRÅDEN Bebyggelse och gestaltning Själva skoltomten har tidigare varit bebyggd med en skola, kallad Gamla skolan. Den tidigare skolbyggnaden, som eldhärjades svårt 1998 och sedan revs, var placerad på lägsta terrasseringen mot Allégatan, se bild på sidan 10. Spår av den gamla skolan finns kvar i området, bl.a. genom terrasserna i marken samt stentrappor mellan terrassplanen. I planområdets nordvästa del ligger förskolan Lyckan, vilken uppfördes Förskolebyggnaden omfattar ca 640 m 2 och behöver säkerställas i detaljplan, då området idag är planlagt för bostäder. GRANSKNINGSHANDLING 9

100 Planförslag Planförslaget möjliggör för byggnation av en ny skola (S) med en begränsning av byggnadsarean (e 2 ) satt till 2500 m 2, med hänsyn till friyta samt dagvattenhantering inom den tänkta skolgården. Byggnadshöjden är begränsad till 14 m 14,0 av hänsyn till stadsbilden samt omgivande bebyggelse. Byggnadshöjden är även anpassad efter den historiska stadsbilden och den gamla skolans tre, i höjd generösa våningar (se bild). Planförslaget syftar till att möjliggöra en ny skola med högst tre våningar. Bilden från 1930-talet visar gamla skolan sett från nordöst. Bilden är från Filipstads Gilles arkiv. Den kringliggande bebyggelsen i området är relativt storskalig då den utgörs av offentliga byggnader som är uppförda mellan 50-talet och 70-talet samt flerbostadshus. Dock är bebyggelsen väl anpassad till terrängen och platsens förutsättningar vilket maskerar volymerna. Norr om den planerade nya skolan, i korsningen Allégatan/Sparbanksgatan, finns ett flervåningshus av sekelskifteskaraktär med burspråk och detaljutsmyckningar på fasad. Väster om dess kvarter löper en axel som kopplar den tidigare skolans placering med parken och älvrummet i norr. Planområdet omfattar del av Spångberget 4, grönområdet norr om Spångbergshallen. Marken omfattas i gällande detaljplan av prickmark, vilket innebär att den inte får bebyggas. På grund av den sluttande terrängen och de kraftiga höjdskillnaderna inom planområdet, avses byggnadshöjd beräknas från markplan (medelmarknivån) invid varje enskild byggnadskropp. Med byggnadskroppar avses en uppdelning av en sammanhängande byggnad, gjord med hänsyn till markens kupering. Med marknivå avses medelmarknivån runt varje byggnadskropp. Se figurer på nästa sida samt vidare i Boverkets rapport 2016:30, Exempel på reglering av byggnadsverks höjder och våningsantal. Den befintliga förskolan Lyckan säkerställs i planförslaget för skolverksamhet (S). Användningen möjliggör såväl förskoleverksamhet som skola, om sådant framtida behov skulle uppstå. En begränsning av byggnadsarean (e 1 ) är satt till 900 m 2, vilket möjliggör viss tillbyggnad av verksamheten samtidigt som utrymme för friyta och dagvattenhantering säkerställs. Byggnadshöjden är begränsad till 12 m 12,0, för att möjliggöra en framtida utveckling där samtlig bebyggelse inom användningsområdet delvis byggs samman. En sådan utveckling kräver emellertid en anpassning efter befintlig fjärrvärmeledning (u; se vidare Värme). Bilden från 1930-talet visar terrassplanet söder om den gamla skolan. Skolbyggnaden skapade tillsammans med höjdförhållandena i området en god inramning av platsen. Bilden är från Filipstads Gilles arkiv. 10 GRANSKNINGSHANDLING

101 A En byggnad belägen på kuperad mark kan delas upp i kroppar vid starkt skiftande marknivåer. Delningen görs med hänsyn till markens kupering. Exemplet ovan visar på en indelning i två stycken byggnadskroppar - A och B. B Planförslaget möjliggör för en utbyggnad av Spångbergshallen norrut alternativt en ny byggnad (R), då område med prickmark i gällande detaljplan ersätts. Byggnaden ska kunna nyttjas som sim- och sporthall samt aula för den nya skolan. En tillbyggnad bör anpassas väl till befintliga Spångbergshallen samt terrängen. Byggnadshöjden för en tillkommande sport- och simhall är i planförslaget begränsad till 12 m 12,0 av hänsyn till terrängen, befintlig hall samt övrig kringliggande miljö. Byggnadsarean (e 3 ) är begränsad till 50% av användningsområdet, med hänsyn till dagvattenhantering samt utrymme för anpassning av marknivåer genom markmodellering. Eventuell stödmur mot Värmlandsgatan får vara max 1 meter över färdig gatunivå, med hänsyn till stadsbilden. Syftet är att erhålla färdiga marknivåer inom användningsområdet som är välanpassade till den befintliga, sluttande terrängen i området. Tillkommande bebyggelse inom planområdet bör liksom nuvarande bebyggelse anpassas till terrängen för att samspela med sin omgivning samt minimera markingrepp. Hänsyn till axel i den befintliga stadsbilden kan med fördel tas vid utformning av ny skola samt dess utemiljö. Markplan är ett horisontellt plan som i detta fall avser medelmarknivån runt varje byggnadskropp. Markplanet ska fastställas utifrån den färdiga/planerade marknivån invid byggnaden. Kommersiell service och arbetsplatser Hela planområdet utgör skol- och idrottsområde, vilket tillsammans med närheten till centrum och busstation är en av anledningarna till valet av placering för en ny skola. Planförslag Planförslaget möjliggör utbyggnad av befintliga verksamheters behov. Beräkning av markplan/ byggnadskropp Markplanet är ett genomsnittsvärde för de 16 mätpunkterna vid varje enskild byggnadskropp. Illustrationen ovan visar beräkningsprincip för markplan invid en byggnadskropp. Tillgänglighet Området är kuperat, då det sluttar mot norr och Daglösen. Höjdskillnaden mellan planområdets norra, lägre del och södra, högre belägna del är ca 20 m. Bebyggelsen och utemiljöer ska utformas så de är tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga enligt Boverkets föreskrifter. Planförslag Planförslaget möjliggör att den nya skolan kan nås från olika håll (se illustration sidan 13). Angöringsplats för servicetrafik möjliggörs i gatumark söder om skoltomten (S). Ny parkering och infart för befintlig förskola med tänkt angöring från Värmlandsgatan skapas i planförslaget, vilket möjliggör för personbilar samt varutransport att angöra i nivå nära förskolans marknivå. Tillgänglighet i utemiljö löses genom lokal höjdsättning. GRANSKNINGSHANDLING 11

102 FRIYTOR Boverkets riktlinjer för utemiljö för förskola på 40 m2/ barn, utifrån en ökning till ca 80 förskoleplatser. Inom planområdet finns flertalet lek- och rekreations ytor kopplade till pågående verksamheter (skolgårdar och beachvolleyplan samt parkmiljö med gång- och cykelstråk). Ytan för den nya skoltomten är ca m2. Byggrätten (e2) är begränsad till m2 för att erhålla en friyta som eftersträvar Boverkets rekommendation om ca 30 m2 friyta per barn. Antalet elever på skolan är uppskattat till 360 st barn ( m2/ m2). Lek och rekreation Förskolan Lyckan har idag en iordningställd utemiljö, anpassad för verksamheten. Det område som tas i anspråk för den nya skolan är kuperat, har inslag av naturområde och rymmer flertalet uppvuxna träd. Enligt Boverkets skrift Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö beskrivs behovet av friyta per barn för att uppnå en god utemiljö. Bedömningen av tillräckligt stor friyta bör ta hänsyn till både friytan per barn och till den totala storleken på friytan. Ett rimligt mått utifrån antalet barn kan vara 40 m² friyta per barn i förskolan och 30 m² friyta per barn i grundskolan. Forskning visar att den totala storleken på friytan helst bör överstiga m². Planförslag Förskolan Lyckans befintliga utemiljö säkerställs i planförslaget, genom en säkrad användning (S) samt begränsning av byggnadsarean (e1) till 900 m2. I begränsningar av byggnadsarean har det tagits höjd för utrymme för friyta enligt Illustrationen över förslag till utformning av friyta (nedan) visar hur ett förslag till placering av den nya skolan kan bidra till att samspela med och i vissa avseenden även förbättra förutsättningarna för skolans utemiljö, t.ex. vad gäller trafikbuller från Allégatan. Förslaget för disponering av skolgården tar även hänsyn till faktorer som dagvattenhantering, tillgänglighet, trafiksäkerhet och kulturhistoria (terrasser och axlar i befintlig miljö). Området markerat för naturlek avser att befintligt grönområde i hög utsträckning ska bevaras i ett naturlikt utförande som lämpar sig för skolgårdsmiljö. I stora delar bevaras den grönska som finns i området. De stora träden inom skolområdet bör vara kvar som karaktärselement. En utbyggnad av Spångbergshallen åt norr, tar mark i anspråk som idag är gräsyta och beachvolleybollplaner (R). Begränsningen av exploateringsgraden till 50% av användningsområdet (e3) kan möjliggöra för att nya beachvolleybollplaner kan placeras inom användningsområdet. GRÖN MILJÖ MOT GATA; BULLERDISTANS ENTRÉ/DAGVATTEN/LEK EV. SLUSS MOT GATA SKYDDAD GÅRD LEK/VISTELSE KOPPLING NORR/SYD; SKUGGNINGSDISTANS NATURLEK ENTRÉ LEK/VISTELSE Tidig illustration över förslag till hur utformningen av friyta på tillkommande skolgård kan delas in i olika zoner/rum utifrån funktion och platsspecifika förutsättningar. Skissen visar på en principiell utformning av ny skolbyggnad. 12 GRANSKNINGSHANDLING befintlig axel rumsbildning

103 Naturområdet i planförslagets sydöstra del (NATUR) avser att bevara befintligt grönområde i anslutning till Spångbergshallen, befintligt gång- och cykelstråk samt blivande skolgård. BERGRUM Inom området finns ett bergrum med ledningscentral samt mast, vilket ägs av kommunen. Bergrummet ska vara kvar inom området och bör om möjligt förbli fritt från bebyggelse. Planförslag Tillgänglighet samt förhindrande av annan byggnation än teknisk anläggning intill bergrummet samt tillhörande mast, säkerställs i planförslaget (E). En begränsning av placering för ny byggnad eller byggnadsverk i anslutning till befintlig anläggning utförs med prickmark. Totalhöjden inom användningsområdet för teknisk anläggning är satt till 25 m 25,0, vilken avser mast och är anpassad efter befintligt byggnadsverk (mast). Möjlighet till bildning av servitut (väg) för tillgänglighet via skolområdet säkerställs med planbestämmelse (g) - se vidare Gator och trafik. Området ovanför ingången till befintligt bergrum inkl. dess stödmurar bör förses med staket med hänsyn till risk för fallolyckor. STRANDSKYDD Området gränsar till Skillerälven och Daglösen. Inom gällande planer är strandskyddet upphävt för kvartersmarken, men vid en planläggning så återinträder strandskyddet i enlighet med miljöbalken. Detta innebär att strandskyddet på nytt behöver upphävas inom ramen för kommande planläggning. Planförslag Strandskyddet upphävs i samband med att detaljplanen antas (a 1 ). Som skäl för dispens för den nya skolan anges att platsen redan är ianspråktagen, platsen är avskild från strandlinjen, planförslaget innebär utvidgning av pågående verksamhet samt att skolan utgör ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses på annat ställe och samtidigt uppnå samma synergieffekter (MB 7 kap 18 1, 2, 4 och 5). GATOR OCH TRAFIK Som underlag för planförslaget har ett PM Trafik gjorts för området (SBK Värmland AB, ), för att studera förutsättningarna i området för en säker trafikmiljö för samtliga trafikslag, med särskilt fokus på oskyddade trafikanter. Utredningen i sin helhet finns som bilaga till planhandlingarna. Förslag till trafiklösning inom samt i anslutning till planområdet har anpassats utifrån synpunkter inkomna under planarbetet och illustreras på nästa sida. Parkering, utfarter, varumottagning Förskolan Lyckan angörs idag med bil via Värmlandsgatan. Det hårdgjorda terrassplan som ligger direkt öster om förskolan fungerar som parkering. Parkering sker även i anslutning till bergrummet, längst in på Värmlandsgatan. Parkering för Spångbergshallen är belägen vid hallens entré mot söder, utanför planområdet. Varumottagning till Lyckan sker idag via Värmlandsgatan. Planförslag Längs Asphyttegatan i planområdets västra del föreslås två områden tas i anspråk för att säkerställa parkering för ny skola samt befintlig förskola. Parkering för förskolan (parkering) föreslås på en del av Falken 5, vilken idag består av en klippt gräsyta samt en gång- och cykelväg in till förskolan. Planförslaget innebär även att varutransporter till förskolan flyttas så att angöring sker via den nya parkeringen, för att erhålla en anslutning mellan förskolans- respektive den nya skolans utemiljöer som är fri från trafik. Även varutransporter till den nya skolan kan ske via denna yta, men det blir då viktigt i kommande detaljprojektering av skolans byggnad att ta hänsyn till att varumottagning för skolbygganden måste placeras mot väster. På den del av skolans kvartersmark som ligger mellan användningsområdet för den tekniska anläggningen (E) och gatumarken för Värmlandsgatan (GATA) möjliggörs bildande av servitut (g). Möjligheten till servitutsbildning syftar till att säkerställa tillgänglighet för fordon från Värmlandsgatan till bergrummet. I samma hörn av kvartersmark för skola finns även möjlighet att anordna en köryta vilken kan fungera som varumottagning för skolan samt vändzon för t.ex. sopbil och servicetrafik (färdtjänst etc.). Det blir även här viktigt i kommande projektering att planera för byggandens placering och disposition så att varumottagning sker på ett enkelt och tydligt sätt. Lastplats bör placeras intill skolmatsalens inlastning för att underlätta arbetet för yrkeschaufförerna. Det bör även finnas en säker passage för mjuka trafikanter mellan skolan och ytan mot Spångbergshallen (R). Parkering för den nya skolan (P 1 ) föreslås på Ugglan 1 i planområdets sydvästa del, som idag utgörs av igenväxt kvartersmark. Vegetation bevaras som visuellt skydd mot bostadsbebyggelsen i söder (NATUR). Angöring är tänkt att ske via Värmlandsgatan, för att undvika ytterligare en in-/utfart på den mer trafikerade Asphyttegatan samt av GRANSKNINGSHANDLING 13

104 É MÖJLIG ENTR SKOLBUSS HÄMTA/LÄMNA HÄMTA/LÄMNA NY SKOLA VARUTRANSPORT PERSONAL-P EV. ANGÖRING SERVICETRAFIK SAS ANGÖRING NY TRAFIK BEGRÄN P LL P IDROTTSHA PERSONAL-P HÄMTA/LÄMNA IDROTTSHALL GATAN STÄNGS Illustration över förslag till trafiklösning inom samt i anslutning till planområdet. hänsyn till den biotopskyddade allé som kantar Asphyttegatan. Parkeringen bedöms kunna samnyttjas av besökare till Spångbergshallen under kvällar och helger. Planförslaget möjliggör för markparkering i ett plan. Inom användningsområdet möjliggörs även uppförande av carports, cykelförråd och övriga skärmtak, med en totalhöjd på högst 4 meter 4,0. Parkeringen bedöms även kunna utgöra ett alternativ för angöring av skolbuss. Se vidare Kollektivtrafik och skolbuss samt PM Trafik. Slutgiltig utformning av angöring för buss samt taxi utreds vidare i projekteringsskedet. Gatumark på Värmlandsgatan samt för del av Allégatan i planområdets nordöstra hörn säkerställs (GATA). Gång och cykeltrafik Då planområdet samt dess närhet idag hyser skolverksamheter från förskolan upp till gymnasiet är vägnätet och framförallt gång- och cykelnätet relativt väl utbyggt och det finns säkra passager. I huvudsak finns GC-vägar i områdets yttre delar och endast en GC-väg korsar genom planområdet. Framförallt för gående är situationen god i området då det i stort är trottoarer längs alla vägar. För 14 cyklister är det en del vägar där det saknas tillräckligt breda trottoarer för att även rymma cykel, vilket gör att cyklisterna hänvisas till blandtrafik i gata. Detta kan innebära trygghetsrisker främst under de mörka årstiderna då siktförhållandena förändras. Dock är hastigheten i området på de flesta vägar låg då det är bostadsgator. Planförslag Vid ett ökat elevunderlag och en ny förbättrad skolmiljö så bör det prioriteras att kunna ta sig till skolan genom säkra GCvägar vilka ansluter till skolans entréer från flera riktningar. Det bör även finnas väl tilltaget med ordnade cykelparkeringar i direkt anslutning till skolans entréer. Vid passager och övergångsställen är flertalet av de övergångar som finns upphöjda och väl synliga, detta är ett tydligt ställningstagande för att gående och cyklister prioriteras i trafiken och detta ställningstagande uppmuntras att fortskrida i det fortsatta planarbetet. Illustrationen ovan visar ett förslag till trafiklösning inom samt i anslutning till planområdet. Nya gång- och cykelvägar med koppling till förskolan Lyckan resp. den nya skolan föreslås i anslutning till de nya parkeringarna på del av Falken 5 samt Ugglan 1. GRANSKNINGSHANDLING

105 WSP Akustik Box 117 SE Karlstad Tel SBK Värmland / Filipstad kommun Ekvivalent ljudnivå dba ref. 20 μpa Kollektivtrafik och skolbuss Teckenförklaring Bostadsbyggnad Väg Ljudnivå Utemiljö Planförslag Avståndet till busstationen där länsbussarna stannar är ca 500 meter. Skolbussar stannar idag vid Strandvägsskolans entré vid Parkvägen, öster om planområdet. <= <= <= <= <= <= <= 40 < 45 < 50 < 55 < 60 < 65 < 70 < 60 Nytt hållplatsläge för skolbuss föreslås utanför planområdet. Ett möjligt alternativ till placering är nordöst på planområdet, vid befintlig parkering. Den aktuella ytan bör göras tillgänglig för att minst tre stycken bussar ska kunna stanna samtidigt. Härifrån föreslås en angöring för gångtrafikanter direkt in till skolgården. För vidare resonemang Utdrag ur bilaga 1 till trafikbullerutredningen (WSP) kring skolbusstrafik, se PM Trafik. I kommande skeden Ekvivalent ljudnivå, nuläge. Gult fält visar på dba. blir det ett viktigt arbete att se över kollektivtrafiken (A3) ochskala 1:1200 skolbussarnas angöring till skolan. Genom en medveten utformning kan byggnadens placering på tomten bidra till minskad bullerstörning i utemiljön Beräkning av ljudnivå från v skola i Filipstad. Beräknad ekvivalent ljudniv utan planerad bebyggelse. Trafikdata för år STÖRNINGAR OCH RISKER Buller Som underlag för planförslaget har en trafikbullerutredning gjorts för området (WSP, ). Området är utsatt för trafikbuller från kringliggande vägar. De största trafikmängderna har uppmätts vid Allégatan och John Er3 BEDÖMNINGSGRUNDER icssongatan, men hastigheterna är generellt låga runt om i området. Nedan redovisas gällande bedömningsgrunder. Riktvärden för buller på skolgård. Inga riktvärden finns för ljudnivå vid en skolbyggnads fabedömningsgrunden förskolor/skolors skolgård är baserad på av sad. Däremot finnsfördet angivet vilka ljudnivåer orsakat Naturvårdsverkets vägledning Riktvärden för buller på skolgård från vägyttre bullerkällor som tillåts inomhus. Bedömningsgrunoch spårtrafik (2017), se Fel! Hittar inte referenskälla.. den för förskolor/skolors skolgård är baserad på NaturTabell 1. Riktvärden för ny skolgård (frifältsvärde) enligt Naturvårdsverkets vägledning vårdsverkets vägledning, se tabell nedan. Del av skolgård Ekvivalent ljudnivå för dygn [dba] Maximal ljudnivå [dba] De delar av gården som är avsedda för lek, vila och pedagogisk verksamhet Övriga vistelseytor inom skolgården 55 70* m Uppdragsnr Handläggare I bygglovsskedet tillses att fasadens samlade ljudisolering är tillräcklig för rådande krav enligt Svensk Standard (väggar, fönster och friskluftsventiler). För att minska risken för ökade störningar i form av buller från en ökad mängd trafik till området så bör även åtgärder (mobility management) vidtas för att minska bilåkandet till och från skolan (både personal och föräldrar som hämtar och lämnar). Risk för skred Det bedöms inte förefalla någon risk för ras och skred inom planområdet. Orange skraffering i kartan (nedan) visar på aktsamhetsområde med hänsyn till finkornig jordart vid strandnära läge. Ljuslila gräns närmast Daglösen visar på låg eroderbarhet av strand, mörklila längre upp längs älven visar på viss eroderbarhet. Tidigare redovisad jordartskarta (se Geotekniska förhållanden) visar på att marken inom planområdet utgörs av morän samt berg. *Får inte överskridas mer än 5 ggr per maxtimme under ett årsmedeldygn under tiden skolgården nyttjas. Tabell över Riktvärden för ny skolgård, enligt Naturvårdsverkets ur trafikbullerutredningen (WSP) 4 vägledning UNDERLAG Underlag som använts i utredningen redovisas nedan. Planförslag Trafikbullerutredningen visar att vid området på skolans 4.1 VÄGTRAFIK norra och nordöstra sida närmast Allégatan så överskrids Trafikunderlag till utredningsalternativet för nuläget har tillhandahållits av Naturvårdsverkets riktvärden för skolgård. Därmed refilipstads kommun. Trafikdata för vägarna som inkluderas i beräkningarna kommenderas att alla vistelseytorär mätning placerasgjord påår presenteras i tabell 2 och 3.former För Johnav Ericssonsgatan skolans södra och tysta sida där ljudnivåerna faller inom 2018, övriga gator riktvärdena. Allégatan i planförslaför uppräkningområdet av trafikdatanärmast för prognosår 2040 har är Trafikverkets EVAget försett med prickmark, vilket innebär att marken inte modell använts. får bebyggas. Prickmarken medför att en övervägande del byggrätten för ny skola faller inom gränsvärdet för beräktabell 2. Trafikinformation för vägtrafik, trafikmätning nad ekvivalent ljudnivå på 55 dba, enligt trafikbullerutredådt Andel tung trafik Väg (antal fordon) (%) ningens bilaga 1. Hastighet (km/h) Allégatan (norra körbanan) Allégatan (södra körbanan) Asphyttegatan John Ericssonsgatan Utdrag ur ras-, skred- och erosionskarta. SGI, SGU, MSB, 50 SMHI samt Lantmäteriet GRANSKNINGSHANDLING Uddhav Chandra Ort och datum 15 Uppdragsledar J Granskad J Karlstad

106 Terrasseringar Potentiella problemområden avseende erosion Figur ur dagvattenutredningen - Beräknade ungefärliga vattenhastigheter vid ett klimatjusterat 100-års CDS-regn. Beräkningsmodellen är inte kalibrerad. Risk för erosion kan uppstå vid stora marklutningar, t.ex. mellan markerade terrasseringar. Blå färg är låg vattenhastighet. Gul och röd högre vattenhastighet. Planförslag Först när byggnadens utformning är fastställd och känd kan erforderliga förslag till grundläggning presenteras. Nuvarande kunskaper om markens beskaffenhet bedöms som tillräckliga för planskedet. Översvämningsrisk och skyfall Planområdet bedöms ha låg sannolikhet för översvämning, tack vare mark- samt höjdförhållandena inom området. Från områdets lägst belägna del vid grönytan mot Skillerälven och Daglösen i norr till vattendragens yta skiljer det ca 4 meter. Eftersom det är förhållandevis stor marklutning inom vissa delar av planområdet, kan det enligt dagvattenutredningen finnas risk för erosion när vattenhastigheten på markflödena blir stora. Detta gäller särskilt vid övergångar Utdrag ur Skyfallskartering från Länsstyrelsen Värmland. Markerade ytor visar på risk för översvämning vid Köpenhamnsregn, där lila visar på störst djup. 16 GRANSKNINGSHANDLING

107 mellan låg lutning till hög lutning, exempelvis vid terrasseringar. I dagsläget finns ett flertal terrasseringar inom planområdet. Länsstyrelsens skyfallskartering för Värmland (s.15) visar på viss förhöjd risk inom delar av planområdet vid Köpenhamnsregn. Planförslag Planförslaget medför att dagens markterrasseringar kan bearbetas, för att anpassa marken till ny skolverksamhet. Risken för översvämning samt erosion i samband med skyfall bedöms kunna hanteras genom lokal höjdsättning samt dagvattenhanteringen inom planområdet (se vidare Dagvatten). Höjdsättningen ska utföras så att inget vatten som flödar ytligt från den södra sidan kan bli stående. Övriga risker och störningar Området är i övrigt inte utsatt för eller belastat av störningar eller risker som innebär en begränsning av möjligheterna att nyttja marken för fortsatta verksamheter, utökning av befintliga verksamheter samt nyetablering av skola och bostäder. TEKNISK FÖRSÖRJNING Spill- och dricksvatten Spill- och dricksvattenledningar finns i gatumark (Värmlandsgatan). Nätet bedöms ha kapacitet att klara en utökning av verksamheterna i området. Ledningar finns även i nordvästra delen av Spångberget 4. Dessa förutsätts flyttas till nytt läge i Spångbergsvägen. En servis för spillvatten finns i nordöst inom fastigheten Västra Filipstad 1:2. Det finns en avloppspumpstation i anslutning till Sparbanksgatan. Planförslag Markreservat som möjliggör bildande av ledningsrätt för befintliga ledningar för spill- och dricksvatten inom kvartersmark skapas i planförslaget genom u-område (u) med kompletterande prickmark (mark som ej får bebyggas). Behöver ledningarna flyttas tas kostnaden av den som initierar flytten, se vidare under 6. Genomförandefrågor. Ny bebyggelse bör om möjligt placeras 50 m från pumpstationen vid Sparbanksgatan, för att minimera risken för lukt. Dagvatten Dagvattenledningar finns i nordvästra delen av Spångberget 4. Denna förutsätts flyttas till nytt läge i Spångbergsvägen. Inom gatumarken finns kommunala dagvattenledningar med utlopp i Skillerälven. Befintlig bebyggelse är ansluten till dessa ledningar. Det finns en befintlig anslutningspunkt för dagvattnet i Värmlandsgatan, som leder vidare till dagvattennätet i Asphyttegatan. Det finns inga kända kapacitetsproblem i det befintliga dagvattennätet i Asphyttegatan. Kapaciteten på dagvattenledningarna i Allégatan är så pass låg att det inte är lämpligt att leda mer dagvatten till dem. Planområdet består idag av natur och parkmark, grönytor, diverse grusytor och asfalterade ytor samt en förskola. Enligt SGU jordartskarta (sidan 8) består områdets översta lager främst av morän samt morän ovan berg. Eftersom markens hydrauliska konduktivitet, dvs hur väl den släpper igenom vatten, kan variera i hög grad beroende på vilken sorts morän det rör sig om, kan förutsättningarna för lokal infiltration av dagvatten vara begränsade. En dagvattenutredning för planområdet har utförts, se vidare Dagvattenutredning (Dämningsverket, ). Planförslag Markreservat som möjliggör bildande av ledningsrätt för befintliga ledningar för dagvatten inom kvartersmark skapas i planförslaget genom u-område (u) med kompletterande prickmark (mark som ej får bebyggas). Behöver ledningarna flyttas tas kostnaden av den som initierar flytten, se vidare under 6. Genomförandefrågor. Ett första förslag på dagvattenhantering har tagits fram i dagvattenutredningen tillhörande planförslaget. Fördröjningen inom planområdet ska uppnå två mål. Dels ska fördröjningen vara tillräcklig så att det inte släpps på större flöden än i dagsläget till det befintliga ledningsnätet vid rimliga återkomsttider. Dessutom ska fördröjningen möjliggöra att en tillräcklig reningsnivå uppnås ur ett MKNperspektiv. Föroreningsberäkningar har visat att det är rening som bör prioriteras för området. Fördröjningsberäkningarna har utgått ifrån ett konservativt antagande att det inte är möjligt att infiltrera dagvatten ner i marken eftersom genomsläppligheten utifrån det underlag som finns har antagits vara låg. Förutsättningen är att allt dagvatten som ska fördröjas slutligen ska släppas till anslutningspunkter i det allmänna ledningsnätet och till recipienten och att inget dagvatten från hårdgjorda ytor infiltreras. Antagandet leder till att ett flertal åtgärder föreslås inom planområdet, för infiltration samt fördröjning av dagvattnet (se figur). Förslaget är anpassat efter dagvattenutredningens beräkningar av erforderliga fördröjningsvolymer och visar på ett möjligt alternativ för åtgärder inom planområdet. I dagvattenutredningen illustreras en principiell utformning samt placering av ny skolbyggnad, som legat till underlag för analysskisser i ett tidigt skede i planarbetet. Planförslaget rymmer ytor som är reserverade för dagvattenhantering (dagvatten) inom den tillkommande skolgården. GRANSKNINGSHANDLING 17

108 Illustration ur dagvattenutredning (Dämningsverket) som visar på förslag till fördröjningsåtgärder för dagvatten utifrån en principiell utformning samt placering av ny skolbyggnad. Grundvattennivåer, hydrogeologi och geoteknik bör undersökas närmare inom utredningsområdet innan slutgiltigt val av fördröjnings- och reningslösningar i senare detaljprojekteringsskede. Föroreningsberäkningarna visar att det sker en ökning av föroreningsbelastningen till recipienten om inga reningsåtgärder vidtas. Med föreslagen renings- och fördröjningslösning blir föroreningsbelastningen efter exploatering i likvärdig nivå som för befintlig markanvändning. För att inte riskera att försämra vattenkvaliteten i recipienten så bör även större parkerings- och trafikytor ha en oljeavskiljare. Värme Det finns fjärrvärmeledningar i gatumarken samt inom fastigheten Västra Filipstad 1:2. Det är både möjligt och lämpligt att ansluta ny bebyggelse till befintligt nät. Planförslag Verksamhetens värmeförsörjning ska ske med långsiktigt hållbara energilösningar. Markreservat som möjliggör bildande av ledningsrätt för befintliga ledningar inom kvartersmark skapas i planförslaget genom u-område (u) med kompletterande prickmark (mark som ej får bebyggas). Behöver ledningarna flyttas tas kostnaden av den som initierar flytten, se vidare under 6. Genomförandefrågor. 18 GRANSKNINGSHANDLING

109 El, telefon och IT Inom området finns ledningar för el-, tele- och optonät. Planförslag Markreservat som möjliggör bildande av ledningsrätt för befintliga ledningar inom kvartersmark skapas i planförslaget genom u-område (u) med kompletterande prickmark (mark som ej får bebyggas). Behöver ledningarna flyttas tas kostnaden av den som initierar flytten, se vidare under 6. Genomförandefrågor. Avfallshantering Avfallshantering ska ske enligt Filipstads kommuns renhållningsordning. Planförslag Källsortering bör möjliggöras och uppföras inom lämplig dragsträcka, vilket behandlas av fastighetsägaren i projekteringsfasen. 5. KONSEKVENSER AV PLANENS GENOM- FÖRANDE En utveckling av området enligt planförslaget bedöms inte leda till några betydande konsekvenser för omgivningen. Marken är till stor del redan ianspråktagen och området ryms inom befintlig infrastruktur, vilket gynnar den ekonomiska hållbarheten. Planförslaget bedöms ha en positiv inverkan på den sociala hållbarheten då befintlig skolverksamhet i anslutning till den nya skoltomten kan ligga kvar inom samma område, men utöka barnantalet och förbättra lokaler samt friyta. Förslaget gynnar således barnen och den sociala hållbarheten även ur ett jämställdhetsperspektiv då området ligger i anslutning till bostadsbebyggelse, kollektivtrafik och upplysta cykel- och gångvägar, vilket kan bidra till ett enklare vardagsliv. Genom att skapa säkra miljöer för gående och cyklister samt arbeta med beteendepåverkan finns goda förutsättningar för att minska bilåkandet till skolan. Tomten för nya skolan har tidigare varit plats för en skolbyggnad så sett utifrån stadsbilden vore det en tillgång att tomten blir bebyggd. Intrånget i parkmarken bedöms som litet och påverkar ej möjligheterna att nyttja området. Det befintliga gång- och cykelstråk som går längs planområdets östra kant upp mot Spångberget kommer att bevaras och funktioner som parkering och ev. även bollplaner bedöms kunna ersättas inom planområdet. Av detta görs bedömningen att ianspråktagandet av marken inte försämrar den sociala hållbarheten för de kringboende. En utveckling av området i enlighet med planförslaget bedöms inte beröra fornlämningsområdet Färnebo 88:1. 6. GENOMFÖRANDE- FRÅGOR Detta avsnitt har till uppgift att redovisa de organisatoriska, fastighetsrättsliga, ekonomiska och tekniska åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Genomförandefrågornas beskrivning har ingen rättsverkan. Avsikten med beskrivningen är att den skall vara vägledande vid genomförandet av detaljplanen. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Lovplikt Inga förändringar av lovplikten är aktuella. Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från den dagen planen vinner laga kraft. Åren bestäms utifrån rimligheten att genomföra planen. Under genomförandetiden har fastighetsägaren en garanterad rätt att bygga i enlighet med detaljplanen och detaljplanen får inte ändras utan att synnerliga skäl föreligger. Efter genomförandetidens utgång fortsätter detaljplanen att gälla, men kan då ändras eller upphävas utan att fastighetsägaren har rätt till ersättning för till exempel förlorad byggrätt. Planavgift Planavgift ska ej tas ut vid bygglovsprövning. ORGANISATORISKA FRÅGOR Huvudmannaskap Kommunen kommer fortsatt att vara huvudman för allmän platsmark såsom gator och naturområden. Ansvarsfördelning Planarbete Grundkarta, nybyggnadskarta, bygglov Fastighetsbildning Exploatering inom kvartersmark Utbyggnad av VSD ledningsnät Filipstads kommun (SBK Värmland AB) Filipstads kommun Lantmäteriet (På initiativ av Filipstads kommun. Fastighetsägare till respektive fastighet bekostar förrättning.) Filipstads kommun Filipstads kommun GRANSKNINGSHANDLING 19

110 Avtal Köpeavtal kommer att upprättas mellan Filipstads kommun och HSB Filipstad Ekonomisk förening för Ugglan 1. Det bedöms inte krävas något genomförandeavtal för exploateringen, då det är kommunen som äger den mark som ska hysa den nya skolbebyggelsen och kommunen som ska bygga samt driva den nya skolan. Hyresavtal för skolans lokaler upprättas mellan upprättas mellan Filipstads kommun och eventuell berörd annan part. Hyresavtal för Spångbergshallen upprättas mellan Filipstads kommun och eventuell berörd annan part. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning Marken för skoländamål som omfattar fastigheterna Västra Filipstad 1:2 samt del av Västra Filipstad 1:49 föreslås regleras till en fastighet. Naturmarken (omfattar delar av fastigheterna Västra Filipstad 1:2 samt Västra Filipstad 1:49) kan fastighetsregleras i enlighet med detaljplanen. Området för teknisk anläggning kan fastighetsregleras i enlighet med detaljplanen. Området för besöksanläggningar kan regleras i enlighet med detaljplanen. Servitut, gemensamhetsanläggningar, samfälligheter och ledningsrätter Vid upprättande av ledningsrätt ansvarar respektive ledningsägare för åtgärden och kontakt med Lantmäteriet. Det är huvudmannen för anläggningen som måste ta initiativ till utnyttjande av markreservatet. Detta görs antingen genom ett avtal med markägaren eller genom ansökan om förrättning hos lantmäterimyndigheten. För att säkerställa tillträde till bergrummet (E) via kvartersmarken för skola (S) kan ett officialservitut bildas. Planförslaget möjliggör bildning av servitut genom g-område (g). Fastighetsägare för de båda berörda fastigheterna (del av Västra Filipstad 1:2 samt del av Västra Filipstad 1:49) är idag Filipstads kommun. Planbestämmelsen för g-område (g) syftar till att möjliggöra bildning av servitut, i det fall att tillträde för annan part än Filipstads kommun i framtiden kan komma att behöva säkerställas via skolområdet. En lantmäteriförrättning krävs för att bilda ett eventuellt officialservitut. EKONOMISKA FRÅGOR Planekonomi Nedan redogörs för kommunala kostnader till följd av ett plangenomförande: Byggande av skola Iordningställande av utemiljö/skolgård Förvärv av mark för parkering (Ugglan 1) Byggande av parkering Byggande av besöksanläggning (sim-/idrottshall) Åtgärder på ledningar Åtgärder på infrastruktur (gata samt GC-väg) Åtgärder för dagvattenfördröjning Kostnader för fastighetsbildning Kostnader för detaljplan samt utredningar Drift- och underhållskostnader samt kapitaltjänstkostnader för nyinvesteringar För att kunna genomföra detaljplanen avseende skolan behöver erforderliga beslut fattas och tillräckliga investerings-, kapitalkostnads- och driftsmedel sättas av inom ramen för Filipstads kommuns budget. TEKNISKA FRÅGOR Tekniska utredningar Dagvattenutredning (Dämningsverket AB, ) Trafikbullerutredning (WSP, ) PM Trafik (SBK Värmland, ) TILLSTÅND Inga ytterligare tillstånd utöver lovgivning enligt PBL bedöms krävas inom ramen för kommande planläggning. I genomförandefasen bör särskilt bevakas att dispens som ansöks om hos länsstyrelsen krävs, om det är så att åtgärder som påverkar de biotopskyddade alléerna längs med Asphyttegatan respektive Allégatan blir aktuella. 20 GRANSKNINGSHANDLING

111 7. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Planarbetet har bedrivits i en arbetsgrupp hos SBK Värmland AB, bestående av Eva-Marie Samuelson, Sofia Wedin och Daniel Nordholm. Emma Johansson har varit granskare. Planarbetet har utförts i samarbete med Lena Wahlgren, Filipstads kommun. Planbeskrivningen är upprättad av SBK Värmland AB genom Eva-Marie Samuelson och Sofia Wedin, i samarbete med Lena Wahlgren, Filipstads kommun. Filipstad Eva-Marie Samuelson Landskapsarkitekt/ Samhällsplanerare LAR/MSA SBK Värmland AB Sofia Wedin Samhällsplanerare SBK Värmland AB Lena Wahlgren Fysisk planerare Filipstads kommun GRANSKNINGSHANDLING 21

112

113 DETALJPLAN FÖR NY SKOLA F-6 (VÄSTRA FILIPSTAD 1:2 M.FL.) FILIPSTADS KOMMUN SAMRÅDSREDOGÖRELSE Miljö- och stadsarkitektkontoret September 2019

114 Samrådsredogörelse DP Ny skola F-6 (Västra Filipstad 1:2 m.fl.), Filipstads kommun September 2019 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Hur samrådets har bedrivits Miljö- och stadsarkitektkontoret har upprättat ett förslag till detaljplan för Ny skola i kvarteret Västra Filipstad 1:2 m.fl. i Filipstad. Kommunstyrelsen beslutade , 45 att godkänna handlingarna för samråd. Samråd har pågått mellan 3 till 30 juni Planförslaget skickades till berörda myndigheter och sakägare för synpunkter. Det har även funnits tillgängligt på Filipstads kommun samt på kommunens hemsida under samrådstiden. Annons om samråd har varit införd i Filipstads tidning, Nya Wermlands-Tidningen samt Värmlands Folkblad. Inkomna synpunkter Följande skriftliga synpunkter har inkommit till Filipstads kommun: Myndigheter och företag Lantmäteriet Länsstyrelsen i Värmlands län Trafikverket Värmlands Museum Kommunala nämnder och bolag Barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Socialnämnden Övriga Synpunkt 1 Skolbussförare på Rudskoga Taxi Synpunkt 2 Synpunkt 3 Inkomna synpunkter Under samrådstiden har totalt tio skriftliga yttranden inkommit. Inkomna synpunkter redovisas sammanfattade i denna samrådsredogörelse tillsammans med kommunens svar på dessa. Yttrandena har delvis anonymiserats för att möjliggöra publicering på nätet. Samtliga yttranden finns att tillgå i original hos kommunen. Fortsatt process Inför kommande granskning kompletteras och justeras detaljplanehandlingarna enligt de kommentarer som redovisas i denna samrådsredogörelse. När revideringarna är gjorda kommer planförslaget att ställas ut på nytt. 2(15)

115 Samrådsredogörelse DP Ny skola F-6 (Västra Filipstad 1:2 m.fl.), Filipstads kommun September 2019 MYNDIGHETER OCH FÖRETAG Lantmäteriet För plangenomförandet viktiga frågor där planen måste förbättras Endast u-område säkerställer inte ledningarna Genom att lägga ut markreservatet för allmännyttiga underjordiska ledningar s.k. u-område ser kommunen dels till så att det inte blir planstridigt att lägga dessa på kvartersmark och dels att lovpliktiga åtgärder inte kan utföras som hindrar ledningen, men det bildas ingen rättighet genom att kommunen lägger ut ett u-område i planen. För att säkerställa att ledningarna får vara kvar behöver normalt sett ledningsrätt eller servitut upplåtas. Detta är inte beskrivet i genomförandeavsnittet av planbeskrivningen. Kommentarer Planbeskrivningen kompletteras. g-område Det saknas en tydlig redovisning av hur g-områdena ska genomföras och vilka konsekvenser bestämmelserna har för berörda fastighetsägare. Sådan information bör framgå av planbeskrivningen. Kommentarer Planbeskrivningen kompletteras. Ska markanvisningsavtal tecknas? I planbeskrivningen framgår: Genomförandeavtal eller liknande föreslås upprättas mellan Filipstads kommun och eventuell berörd annan part för reglering av åtgärder till följd av planförslaget. Om avsikten är att sådant avtal (markanvisningsavtal) ska tecknas ska kommunen enligt 5 kap st PBL, redan i samrådsskedet redovisa avtalens huvudsakliga innehåll liksom konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal i planbeskrivningen. Ifall det är aktuellt, använd gärna handboken Lantmäterimyndighetens roll i planeringsprocessen, Handbok 5 kap. 15 och 22 a PBL som stöd ang. lagstiftningens krav när ni kompletterar plan-handlingarna ang. markanvisningsavtalet. Kommentarer Genomförandeavtal (markanvisningsavtal) är inte länge aktuellt för detaljplaneförslaget. Planbeskrivningen justeras. Delar av planen som bör förbättras Index precisering av planbestämmelse Ej nödvändigt att använda två index för en planbestämmelse. Tillräckligt och kanske tydligare om endast ett index per planbestämmelse används som ni gjort med e 3. 3(15)

116 Samrådsredogörelse DP Ny skola F-6 (Västra Filipstad 1:2 m.fl.), Filipstads kommun September 2019 Kommentarer Kommunen anser att det blir tydligare att tillämpa olika index då byggnadsarean som föreslås varierar. Markreservat, g-område För att säkerställa tillträde till bergrummet (E) via kvartersmarken för skola (S) kan gemensamhetsanläggning för gata alternativt ett officialservitut bildas. Fastighetsägare för de båda berörda fastigheterna (del av Västra Filipstad 1:2 samt del av Västra Filipstad 1:49) är Filipstads kommun. Kommentarer Synpunkten noteras. Planbeskrivningen justeras med förtydligande. Delar av planen som skulle kunna förbättras (Under denna rubrik redovisas synpunkter som inte direkt ligger inom Lantmäteriets lagstadgade bevakningsområden, men som enligt Lantmäteriet skulle förbättra detaljplanen.) Höjdkurvor Grundkartan, framför allt höjdkurvorna, skulle kunna tonas ner något så blir planen mer lättläst. Kommentarer Synpunkten noteras. Länsstyrelsen i Värmland Ärendet Rubricerat förslag till detaljplan, upprättat med utökat förfarande den 10 maj2019, har översänts för samråd enligt 5 kap. 7 och 11 plan- och bygglagen (PBL 2010:900). Planförslaget har behandlats i samråd med företrädare för Trafikverket och berörda enheter inom Länsstyrelsen vid planberedning den 13 juni Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för byggnation av en ny F-6-skola. I planförslaget skapas även utbyggnadsmöjlighet för Spångbergshallen. Planförslaget syftar även till att säkerställa befintlig förskola (Lyckan) samt parkering. Tidigare ställningstaganden Planområdet finns utpekat i kommunens fördjupade översiktsplan för Filipstads tätort för expansion av bostäder och kommunal service. Kommunen anser att planförslaget ligger i linje med intentionerna i översiktsplanen. För området gäller tre befintliga detaljplaner som kommer att ersättas helt eller delvis av det nya planförslaget. 4(15)

117 Samrådsredogörelse DP Ny skola F-6 (Västra Filipstad 1:2 m.fl.), Filipstads kommun September 2019 Länsstyrelsens roll Enligt 5 kap. 7 PBL ska ett utökat förfarande tillämpas om ett förslag till en detaljplan är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse, kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte är förenligt med kommunens översiktsplan och Länsstyrelsens granskningsyttrande över denna. Länsstyrelsen ska enligt 5 kap. 14 PBL vid samråd särskilt: 1. ta till vara och samordna statens intressen, 2. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs och att strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken inte upphävs i strid med gällande bestämmelser, 3. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och 4. verka för att en bebyggelse eller ett byggnadsverk inte blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Under samrådet ska länsstyrelsen också särskilt ge råd om tillämpningen av 2 kap. Länsstyrelsen ska dessutom ge råd i övrigt om tillämpningen av bestämmelserna i denna lag, om det behövs från allmän synpunkt. Länsstyrelsen har dessutom ansvar att tidigt i planeringsprocessen förvarna om det finns risk för att planen tas in för prövning enligt 11 kap. 10 PBL. Råd om tillämpningen av PBL m.m. Planbestämmelser Ett område för E, teknisk anläggning, planläggs men det finns ingen planbestämmelse på denna yta om byggnadshöjd eller exploateringstal. I sydvästra delen av planen där det planläggs för P, parkering, är marken inte prickad vilket i praktiken innebär att ett parkeringshus kan uppföras. Enligt planbeskrivningen är detta inte intentionen utan bör justeras. Kommentarer Planhandlingen justeras utifrån inkomna synpunkter. Utformning Den nya skolbyggnaden ska uppföras i ett centralt läge på en mindre höjd. Byggnaden kommer hamna i blickfånget i området. Bebyggelsen norr om planområdet gestaltas av byggnader i puts eller tegel i ljusa färger, med främst sadeltak med svart eller röd/orange beläggning. Nordöst om planområdet finns en äldre putsad byggnad med rikt artikulerad fasad och koppartak. Samtliga byggnader norr om planområdet är placerade med fasad i gatuliv. Kommunen bör överväga om planen bör förses med utformningsbestämmelser för att säkerställa att den nya byggnaden kommer utgöra ett välformat komplement till den befintliga miljön. Kommentarer Planbeskrivningens syfte och övriga berörda avsnitt kompletteras med kommunens intentioner avseende anpassning av tillkommande byggelse till befintlig stadsmiljö. Placering Enligt illustrationer som finns i planbeskrivningen samt utredningar har den nya skolan till synes en fast placering på skolområdet med hänsyn till buller, dagvattenhantering och trafik. Länsstyrelsen anser därför att det vore lämpligt att skolans placering fastställs på plankartan genom att pricka den mark som inte ska bebyggas. 5(15)

118 Samrådsredogörelse DP Ny skola F-6 (Västra Filipstad 1:2 m.fl.), Filipstads kommun September 2019 Kommentarer Den placering som finns i buller- dagvatten och trafikutredningar avser inte ett fast läge för byggnaden, utan en möjlig placering. Utredningarnas bedömning utgår från att byggnaden kan placeras på annat sätt än illustrerat. Därtill kommer en fortsatt utredning av bullerfrågan att göras när byggnadens utformning är beslutad. Ett avstånd gentemot Allégatan har redan nu vidtagits, och prickats, för att styra kommande bebyggelse utom det avstånd som enligt framtagen utredning innebär att bullervärden för utemiljö kan överskridas. Då kommunen har för avsikt att skapa en plan med flexibilitet, där byggnadens läge inte är allt för precist utan kan överlåtas till arkitekter och experter att föreslå, så avser inte kommunen att styra bebyggelsen i större utsträckning än vad som föreslås i nuläget. Synpunkter enligt annan lagstiftning Biotopskydd Plangenomförandet kan påverkan angränsande alléer i norr och väst om planområdet. Detta med hänsyn till planerad infart och busshållplats. Kommunen bör bedöma påverkan på alléträden och redovisa detta i planhandlingen. Kommunen behöver också göra bedömningen om trädraderna omfattas av biotopskyddet enligt 7 kap 11 miljöbalken och bilaga 1 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Biotopskyddsbestämmelserna gäller oberoende av vad en antagen detaljplan medger för markanvändning. Vid dispensprövningen ska en avvägning göras i det enskilda fallet mellan skadans betydelse för naturvärdena och motiven för att vidta den åtgärd som orsakar skadan. Vid prövningen bör andra lämpliga alternativ som innebär mindre skada på den skyddade biotopen vägas in. Kommentarer Synpunkten noteras. Planhandlingen kompletteras med ytterligare information om alléerna och eventuell påverkan. Kommunens bedömning i nuläget är dock att alléerna i norr och väster inte kommer att påverkas av planens genomförande. Undersökning om betydande miljöpåverkan Samråd hölls 6 mars 2019 mellan kommunen och Länsstyrelsen angående om planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Kommunen bedömer att förslaget inte innebär betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen delar denna bedömning. Kommentarer Synpunkten noteras. Prövningsgrundande synpunkter Länsstyrelsen kan med stöd av 11 kap. 10 PBL ta in en detaljplan för prövning. Länsstyrelsen kan av det nu aktuella planförslaget och av i dagsläget kända förhållanden inte se att de föreslagna åtgärderna kommer att föranleda någon prövning. Kommentarer Synpunkten noteras. 6(15)

119 Samrådsredogörelse DP Ny skola F-6 (Västra Filipstad 1:2 m.fl.), Filipstads kommun September 2019 Trafikverket Ärendet Trafikverket har tagit del av rubricerat planunderlag som syftar till att möjliggöra för ny skola F-6 samt skapa utbyggnadsmöjligheter för Spångbergshallen och dessutom säkerställa befintligt förskola. Ärendet berör i första hand kommunalt gatunät. 350 meter norr om planområdet finns riksväg 63 och cirka 600 meter österut finns riksväg 26. Trafikverket är väghållare för båda vägarna som också utgör riksintresse för kommunikationer enligt miljöbalken 3 kap 8 och har pekats ut i Funktionellt prioriterat vägnät. Cirka 180 meter väster om planområdet ligger Inlandsbanan där Trafikverket är infrastrukturhållare. Trafikförutsättningar Kommunen har låtit ta fram ett Trafik PM som utförligt redogör för de förutsättningar som finns i området och de villkor som behöver uppfyllas. Trafikverket konstaterar att underlaget är väl genomarbetat och redovisar de olika transportslagens möjligheter att skapa både en hållbar och säker trafikmiljö vid den nya skolan. Trafikverkets bedömning Trafikalstringens eventuella påverkan på övrigt vägnät längre från planområdet redovisas inte. Trafikverket bedömer dock att tillkommande trafik som genereras genom föreslagen detaljplan inte i någon påtaglig omfattning kommer påverka statlig infrastruktur och har därför inget att Övrigt För ytterligare information och planeringsunderlag se Transportsystemet i samhällsplaneringen på Trafikverkets hemsida Använd gärna Trafikverkets trafikalstringsverktyg: Kommentarer Synpunkten noteras. Värmlands Museum Ärendet Värmlands Museum har tagit del av samrådshandlingen gällande ny detaljplan för Ny skola F-6 och lämnar här följande yttrande. Med utgångspunkt i stadsbilden ser vi det positivt att platsen åter blir bebyggd. Vi vill också understryka betydelsen av att den tillkommande bebyggelsen i så stor utsträckning som möjligt följer terrängen för att minska behovet av markarbeten. I planhandlingen anges på s 17 att områdets utveckling inte bedöms beröra fornlämningen Färnebo 88:1. Det är alltid Länsstyrelsen som avgör om arbetsföretaget berör ett fornlämningsområde eller inte. I det här fallet utgör Allégatan fornlämningsgränsen och är 7(15)

120 Samrådsredogörelse DP Ny skola F-6 (Västra Filipstad 1:2 m.fl.), Filipstads kommun September 2019 troligen bestämd utifrån en kartstudie. De faktiska förhållandena av fornlämningens avgränsning bör bedömas på plats och är avhängigt av bland annat naturförutsättningarna och sedan tidigare kända fornlämningar på platsen. Kommentarer Synpunkten noteras. Fornlämningen Färnebo 88:1 har diskuterats med Länsstyrelsen inför samrådsskedet och har utifrån den diskussionen bedömts som att den inte berörs av planförslaget. Planhandlingen kompletteras med denna information. 8(15)

121 Samrådsredogörelse DP Ny skola F-6 (Västra Filipstad 1:2 m.fl.), Filipstads kommun September 2019 KOMMUNALA NÄMNDER OCH BOLAG Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden ställer sig bakom förslag till detaljplan för en ny skola i kvarteret Västra Filipstad 1.2 m.fl. i Filipstad men påtalar vikten av att fordonstrafiken inom området minimeras. Kommentarer Synpunkten noteras. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen anför att möjligheterna ska ses över för att tillåta större byggyta på fastigheterna Filipstad 1:2 m.fl. samt att påtala vikten av att fordonstrafiken inom området minimeras Kommentarer Synpunkten noteras. Socialnämnden Ingen erinran mot planförslaget. Kommentarer Synpunkten noteras. 9(15)

122 Samrådsredogörelse DP Ny skola F-6 (Västra Filipstad 1:2 m.fl.), Filipstads kommun September 2019 ÖVRIGA Synpunkt 1 Skolbussförare på Rudskoga Taxi Allégatan gillar vi ej som på/avstigning. För mycket trafik (huvudled) Ej fri höjd (i väst) Nivåskillnad mot skolan GC-väg. Vi vill lasta och lossa på Parkvägen, Pumphuset, Rondellen. Kommentarer: Synpunkten noteras. Det Trafik-PM som tagits fram inom ramen för detaljplanen föreslår flertalet olika lösningar för trafik, parkering och bussangöring. Vart bussläget (och övriga trafikfunktioner) slutligen kommer att bli är inget som beslutas inom detaljplanen utan kommer att hanteras i ett kommande detalj- och projekteringsskede. Kommunen har inom ramen för planarbetet tagit fram förslag till trafiklösningar och bussläge. Dessa är endast föreslagna platser och därav kommer det att tittas mer utförligt på fler lösningar och placeringar för att hitta det läge som är mest rimligt och säkert för ett bussläge. Synpunkt 2 Filipstads Kommun har precis som de flesta kommuner svaga ekonomiska resurser ställt mot de behov som finns och vad man önskar avseende kommunala satsningar. Precis som vilken familj eller företag som helst, ligger det många prioriteringar framför fötterna för politikerna i vår fina kommun att besluta om. Jag vänder mig mot att en ny skola skall byggas på de grunder som presenterats. Mina invändningar mot en ny skola i Spångbergshagen följer här utan rangordning. Kommentarer: Syftet med planförslaget är att möjliggöra för byggnation av en ny F-6-skola. Planförslaget skapar även utökad byggrätt för rekreationsändamål vid Spångbergshallen och säkerställer befintlig förskola samt möjliggör parkering. Arbetet med att ta fram aktuell detaljplan föranleds av ett uppdragsbeslut, taget av kommunstyrelsen, med ett föregående utredningsarbete som grund. De politiska beslut som rör ekonomiska prioriteringar inom ramen av den kommunala budgeten ligger emellertid utanför ramen för detaljplanearbetet. Likaså ligger frågor som rör skolverksamhet, så som resultat och pedagogik, utanför detaljplanearbetet. 1. Det finns en väldigt liten koppling mellan en ny skola vs gammal skola och elevernas skolresultat. Så parametern bättre skolresultat går bort som skäl till ny skola. Kommentarer: Se inledande bemötande ovan. 2. Men blir det inte en bättre pedagogik och lättare att kunna genomföra densamma i nya lokaler? Nej, för med ganska små medel kan nuvarande Strandvägsskola uppnå samma utrymme för att skapa en bättre pedagogisk nivå. Vi måste vara medvetna om att genomföra en bra pedagogik, handlar till den absolut största delen om lärarnas arbetssätt. 10(15)

123 Samrådsredogörelse DP Ny skola F-6 (Västra Filipstad 1:2 m.fl.), Filipstads kommun September 2019 Kommentarer: Se inledande bemötande ovan. 3. Det finns idag bara schablonkostnaderna på kvadratmeternivå för restaurering av Strandvägsskolan. Det innebär att man inte vet vilka åtgärder som är akuta eller som måste att göras på kort sikt. Som en följd av detta inte heller på medel eller lång sikt. Någon sådan redovisning har i alla inte offentliggjorts. Därmed går det inte att göra en ekonomisk jämförelse mellan en ny skola och en restaurering av den befintliga Strandvägsskolan. Det är illa att medborgarna inte kan ha den insynen! Det har nämnts att Strandvägsskolan skall användas under restaurering av Åsenskolan och Ferlinskolan, när den nya står färdig. Det innebär att det inte borde finns några akuta behov avseende restaurering av densamma. Kommentarer: Se inledande bemötande ovan. 4. Den nya skolan innehåller inte mer kvadratmeteryta än vad som idag finns på Strandvägsskolan. Så större yta är heller inte ett skäl att bygga nytt. Kommentarer: Se inledande bemötande ovan. Planen möjliggör för bebyggelse i fler plan vilket innebär att kvadratmeterytan kan tillgodoses. 5. Vill man bygga den nya skolan för att på sikt lägga ner övriga byskolor, är det att tänka negativt avseende kommunens kommande befolkningsutveckling. Små enheter fungerar oftast också bättre för den enskilda eleven. Så bevara våra byskolor! Samma tankesätt är applicerbart till stora delar på äldreomsorgen. Vi skall inte skapa stora institutioner om vi vill ha en bra miljö för såväl de unga som de gamla. Det är viktigt att visa på att Filipstad inte bara är tätorten utan att satsningar också görs runt om i kransbyarna. Kommentarer: Se inledande bemötande ovan. 6. Ur miljöskäl är den rivningsvilja som funnits i kommunen inte bra. Det revs massor av byggnader på 60-talet. Illa, inte minst ur en kulturell synvinkel! Nästan nya hyreshus revs, för att det ett tiotal år senare, var behov av bostäder i dessa hus. De som tog det rivningsbeslutet borde siktat på att kommunen skulle växa istället för att acceptera minskad befolkningstillväxt. Att växa och inte krympa borde finnas överst på alla agendor inom Filipstads förvaltning. Skulle antalet invånare öka framöver, behöver vi kanske bygga en ny skola om kanske 20 år. Kommentarer: Se inledande bemötande ovan. 7. Det har också framförts att skolan behöver lokaler för sina idrottslektioner. Med ett bredare nyttjande av befintliga gymnastiklokaler är det behovet inte aktuellt. Långt fler än 11(15)

124 Samrådsredogörelse DP Ny skola F-6 (Västra Filipstad 1:2 m.fl.), Filipstads kommun September 2019 idag av dessa lektioner borde också göras utomhus. Dessutom finns massor av gymnastikhallar i kommunen. Kommentarer: Se inledande bemötande ovan. En närbelägen idrottshall ger goda förutsättningar för att ge alla elever en likvärdig möjlighet till motion och rörelse. Den idrottshall som idag finns på Strandvägsskolan behöver ersättas. Föreslagen plats inom planområdet, intill befintliga Spångbergshallen, har bedömts vara mest lämplig för en ny. 8. Idrotten ropar ofta efter bättre möjligheter. Ofta är det inte det som avgör en idrottsprestation. Innebandyn har framfört en önskan om en större läktare i anslutning till planen de spelar på. Precis som friidrotten skulle behöva banor (de som nyss byggdes skapade nästan ett löjets skimmer över sig) vid Kalhyttan så tävlingar och friidrott kan genomföras på riktigt. Andra exempel på idrottsliga behov är kanske större läktare i hockeyhallen, bandyns behov av en fungerande isbana från oktober-mars. Just nu är också simhallen i fokus och den betjänar ju så mycket mer än bara simidrotten. Se not ett (1) nedan. Dessa idrotter är några bland många som har behov. Vi vet inte heller för dagen vart Simhallsrestaureringen tar vägen. Politikerna behöver stanna upp och lägga alla behov på bordet, speciellt nu i den uppkomna situationen. Därefter får man ta beslut om en färdriktning som har minst en tioårig horisont. Kommentarer: Se inledande bemötande ovan. 9. Att bygga en ny skola i den oas som Spångbergshagen är, känns verkligen fel. Strandvägsskolan ligger vackert där den ligger. Idag är det en trafikrytm som är anpassad för att nå den södra och västra sidan av Daglösen via bland annat Allégatan. Med en ny skola enligt detta planförslag kommer även Allégatan bli tvungen att regleras som Parkvägen är reglerad idag. Eftersom Spångbergsgymnasiet kommer vara kvar kommer fortsättningsvis Parkvägens framkomlighet vara begränsad så att bygga en skola på en ny yta är inte heller lämpligt ur trafiksynpunkt. Kommentarer: Platsen som föreslås för skola är av tradition en yta för skolverksamhet då det var här som Gamla skolan låg. Gamla skolan byggdes år 1870 och brann Vid nybyggnation enligt planförslaget är kommunens ambition att i största möjliga utsträckning behålla områdets karaktär och följa naturens topografi så långt det är möjligt. I framtaget Trafik-PM har ett resonemang kring trafikfrågan förts, med fokus på att erhålla lämpliga och trafiksäkra lösningsalternativ 10. Att bygga nytt för att på sikt riva det gamla är inte miljömässigt rätt, så även om en ny skola bara skulle kosta miljoner mer än att renovera den befintliga är det varken miljömässigt eller ekonomiskt försvarbart. Det bör man också tänka på innan man genomför rivningsbeslutet av gamla skola i Nykroppa. Politikerna behöver kasta alla inbördes prestige och eventuella vallöften åt sidan och fokusera på vad som är det bästa för Filipstad i ett betydligt längre perspektiv än vad som är brukligt. Politiska skillnader mellan partierna får inte överskugga vad som är bästa möjliga beslut för vår väldigt 12(15)

125 Samrådsredogörelse DP Ny skola F-6 (Västra Filipstad 1:2 m.fl.), Filipstads kommun September 2019 trevliga och fina kommun. Läste senast för några dagar sedan i FT de berömmande orden som nyinflyttade uttryckte. Härligt! Kommentarer: Se inledande bemötande ovan. 11. Det finns också ett egenvärde i att bevara kulturen i form av byggnader. Strandvägsskolans nuvarande miljö och aptitliga utseende måste bevaras. Här finns fina ytor för uteaktiviteter samt ett fräscht och renoverat kök för bra luncher. Kommentarer: Synpunkten noteras. 12. Så jag vädjar till alla beslutsfattare att stanna upp, reflekterar, tänka långsiktigt och tänka positivt. Våra invånare är värda detta! Kommentarer: Synpunkten noteras. Not 1 Verksamheter i Filipstads Simhall Skolbad Filipstads kommuns elever Skolbad Hällefors kommuns elever Filipstads Simklubb, o simskola, o simträning, o mastersgrupp, motionssimmare Vattengympa Friskvården Vattengympa Hjärt-och lungfonden Filipstads dykarklubb Filipstads friidrott Gruppboenden Babysim FFA-verksamhet, wetwest, simning Simning för nyanlända, extralektioner, eget bad Pensionärsbad Motionssim Bad och lek under ordinarie öppettider Barnkalas Annan uthyrning Aquazumba Bastubad Friskvård Företag Kommentarer: Noteras. 13(15)

126 Samrådsredogörelse DP Ny skola F-6 (Västra Filipstad 1:2 m.fl.), Filipstads kommun September 2019 Synpunkt 3 Enligt min åsikt bör man skjuta ett eventuellt skolbygge på framtiden, detta med anledning av: Det ekonomiska läget i kommunen där stora behov finns på många områden och prioriteringar i helheten måste göras. Kommentarer: Se kommentar till synpunkt 2 ovan. Vi har redan två fungerande skolor för låg- och mellanstadiet där lokalerna redan finns. Tills ett stabilare läge infinner sig är det troligtvis bättre och billigare att nyttja redan befintliga lokaler istället för ett nybygge. Med ett hastnybygge riskerar vi också annars ännu en gång att få byggnader som blir stående utan verksamhet som sakta förfaller, så som situationen blev med exempelvis Gamla skolan, Nykroppa skola eller Gamla stadshotellet. Det behövs en mer utredd plan för hur de gamla byggnaderna ska hanteras innan ett nybygge görs. Kommentarer: Se kommentar till synpunkt 2 ovan. Det behövs en mer långsiktig plan för hur kommunen tänker hantera skolfrågorna i kommunen i stort. Det är långt ifrån färdigutrett hur det kommer att bli med byskolorna Brattfors, Nordmark, och Nykroppa framöver, samt hur blir det med Lesjöfors skola? Med kortsiktigt tänkande riskerar kommunen att hamna i en situation när man byggt nytt, men ännu en gång måste ordna kostsamma snabblösningar för att verksamheterna ska få plats och fungera. Kommentarer: Se kommentar till synpunkt 2 ovan. En av grunderna för ett nybygge anges att den pedagogiska delen kommer att bli så mycket bättre. Men även här behövs mer utredning och säkerställande att pedagogiken verkligen kommer att ändras jämfört med hur den är idag och vad man egentligen menar med bättre pedagogiska miljöer. Man får ha i åtanke att kommunen för något år sedan placerat sig som en toppskolkommun med det sätt pedagogiken bedrivs idag. Det går alltså att vänta en tid med ett nybygge och utvecklas på den plats man är idag. Kommentarer: Se kommentar till synpunkt 2 ovan. Placeringen av en eventuell ny skola bör även den utredas ytterligare, då det idag ligger en förskola alldeles intill det planerade bygget. Kommunen har de senaste åren varit tvungna att ordna den ena dyra akutlösningen efter den andra med lokaler för att uppfylla lagkraven med tillgång till barnomsorg. Långsiktigt tänkt kan det vara klokt att spara ytan bredvid förskolan för en eventuell utbyggnad av denna vid behov. Man har då redan utemiljön klar med lekredskap och grönområden till barnen. 14(15)

127 Samrådsredogörelse DP Ny skola F-6 (Västra Filipstad 1:2 m.fl.), Filipstads kommun September 2019 Kommentarer: Platsen som föreslås för skola är av tradition en yta för skolverksamhet då det var här som Gamla skolan låg. Gamla skolan byggdes år 1870 och brann Förskolan som idag finns på platsen är i dag placerad på mark som är planlagd för annat ändamål (bostäder), därav är även planens syfte att bekräfta nuvarande förskolas markanvändning och placering i en detaljplan. Hänsyn har tagits till förskolan och det har setts som en resurs att skolverksamhet kan samlas inom ett och samma område. Utemiljön (friyta) säkerställs för både förskolan och föreslagen skola. Med tanke på förskolan bör även trafiksituationen vid ett eventuellt nytt skolbygge tas i beaktning en gång till, både med tanke på buller, avgaser och trafik, eftersom en stor del av dagen är utevistelse för förskolebarnen. Kommentarer: Erforderliga utredningar för buller och trafik har tagits fram och finns bilagda planhandlingen. Utförd bullerutredning visar att en ny skolbyggnad med hjälp av medveten placering kan bidra till en förbättrad utemiljö i området med hänsyn till buller. Miljöaspekterna gällande att ta tillvara byggnader som redan finns kontra nybygge bör utredas mera i ett samhälle idag där högkonsumtion och klimatpåverkan är viktiga ämnen. Kommentarer: Synpunkten noteras. Kommunen siktar förhoppningsvis på att växa befolkningsmässigt och då är det än viktigare att se med ett brett perspektiv och göra kommunen attraktiv där många aktiviteter på olika områden erbjuds. Kommentarer: Synpunkten noteras och har inom ramen för detaljplanen beaktats. En sporthall ihop med en eventuell ny skola är inte heller något som behövs akut och kan prioriteras ner i det läge kommunen är i idag. Det finns idag redan åtta sporthallar i kommunen och som det ser ut nu löser varje skola sin idrott i de befintliga hallarna. Mer eftertanke behövs kring om man verkligen miljömässigt ska förstöra ett av de fina grönområden som finns runt Spångberget i centrala Filipstad med nya byggnader. Kommentarer: Platsen som föreslås för skola är av tradition en yta för skolverksamhet då det var här som Gamla skolan låg. Gamla skolan byggdes år 1870 och brann (15)

128 Miljö- och stadsarkitektkontoret TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2019/112 Sida 1(2) Detaljplan för Ny skola F-6 (Västra Filipstad 1:2 m.fl.), Filipstads kommun Förslag till beslut Granskningshandlingar med tillhörande samrådsredogörelse gällande Detaljplan för Ny skola (Västra Filipstad 1:2 m.fl.) godkänns och granskning enligt 5 kap. 18 och 21 plan- och bygglagen ska genomföras. Sammanfattning av ärendet Teknik- och servicekontoret, kommunstyrelsen fick den 28 november 2018 i uppdrag att ta fram en detaljplan för ny skola i kvarteret Västra Filipstad 1:2 och för ny sporthall i anslutning till Spångbergshallen i kvarteret Spångberget 4. Kommunstyrelsen beslutade , 45 att godkänna handlingarna för samråd. Samråd har pågått mellan 3 juni till 30 juni 2019 och inkomna yttranden redovisas i en samrådsredogörelse. Inför kommande granskning har detaljplanehandlingarna kompletterats och justerats enligt de kommentarer som redovisas i samrådsredogörelsen. Detaljplanen bedöms nu vara klar för granskning. Beslutsunderlag Planbeskrivning Plankarta Samrådsredogörelse Ärendet I mars 2017 lämnade kommunstyrelsen i uppdrag att utreda elevunderlaget för en ny F-6 skola i Filipstads tätort. Samtidigt skulle även möjlig placering för den nya skolan, i närheten av nuvarande skolområde vid Spångbergsgymnasiet och Strandvägsskolan utredas. En arbetsgrupp bestående av representanter från Teknik och service och Barn- och utbildningsförvaltningen har därefter arbetat fram en förstudie. Förslag enligt förstudie är att bygga en ny F-6 skola i kvarteret Västra Filipstad 1:2, ett område där det tidigare har stått en skola. Skolan kom med tiden att kallas Gamla skolan och revs efter att ha stått tom i många år och eldhärjades Förstudien för ny skola föreslår även nybyggnation av en idrottshall i anslutning till Spångbergshallen. 28 november 2018 beslutade kommunstyrelsen att ta fram förslag till ny detaljplan för ny skola i kvarteret Västra Filipstad 1:2 samt för ny sporthall i anslutning till Spångbergshallen i kvarteret Spångberget 4.

129 2 Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för byggnation av en ny F-6-skola. I planförslaget skapas även utbyggnadsmöjlighet för Spångbergshallen, vilken idag begränsas norrut genom prickmark i gällande detaljplan. Planförslaget syftar även till att säkerställa befintlig förskola (Lyckan) samt parkering. I gällande fördjupning av översiktsplanen för Filipstads tätort så är området (Västra Filipstad 1:2) utpekat för expansion av bostäder och kommunal service. Planförslaget följer i stora drag det som den fördjupade översiktsplanen anger för området. Planen handläggs med ett utökat förfarande med granskning enligt PBL 2010:900, kapitel 5 då planen bedöms utgöra ett allmänt intresse. Inge Nilsson Piehl Teknisk chef Lena Wahlgren Fysisk planerare Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen

130

131

132

133

134

135

136

137

138

139

140

141

142

143

144

145

146

147

148

149

150 Inbjudan informationsdag förtroendevalda Räddningsregion Bergslagen Tid: Onsdagen den 23 oktober, (kaffe från kl 09.30, lunch kl 12) Plats: Karlstad CCC, Tage Erlandergatan 8 Syftet: Målgrupp: Innehåll: Att skapa gemenskap och förståelse för RRB genom att diskutera RRB och gå igenom förslaget för att kunna omhänderta tankar och funderingar. Att diskutera behov och lösningar kring fortsatt politisk delaktighet i arbetet med Räddningsregion Bergslagen. Dessutom syftar dagen till att öka kunskapen kring ledning av komplexa och storskaliga räddningsinsatser. Ordförande, ledamöter i berörda kommuner och kommunalförbund med ansvar och intresse för räddningstjänstfrågor och den kommunala krisberedskapen. Vi tror att cirka tre personer från de berörda organisationerna två politiker samt lämplig chef från räddningstjänsten kan vara lagom om det finns intresse för att delta på informationsdagen. En heldag med, information om Räddningsregion Bergslagen, RRB, och planering och diskussioner kring detta. MSB informerar om räddningstjänstutredningen och myndighetens syn på systemledning Företrädare för styr- och arbetsgrupp i RRB går igenom processen och förslaget såsom det är utformat så här långt Diskussion i grupper om förslaget till kommande samverkan Anmälan: Anmäl er på mail till mats-ove.norrman@karlstad.se senast 10 oktober. Ange organisation, namn på deltagare och eventuella behov av specialkost.