LIKABEHANDLINGSPLAN TORSKOLAN /2016

Transkript

1 Datum Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN TORSKOLAN /2016 Postadress Telefon vxl Mobiltelefon E-post Torsås kommun Box TORSÅS Direkttelefon

2 Datum Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN TORSKOLAN 7-9 LÅ 2015/2016 Upprättad vid arbetsplatsträff i juni MÅL Vi vill att alla i vårt område, såväl elever som vuxna, ska trivas och känna sig trygga. Alla människor är lika mycket värda. Därför arbetar vi för att främja jämställdhet mellan könen, för att motverka alla typer av diskriminering och kränkande behandling såsom t.ex. våld, trakasserier, mobbning och främlingsfientlighet. 2. DEFINITIONER ENLIGT LAGEN Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen 6:e kap. (2010:800) DISKRIMINERING Uttryck för normer, regler, struktur i samband med de sju diskrimineringsgrunderna. TRAKASSERIER Ett kränkande beteende i samband med de sju diskrimineringsgrunderna DO KRÄNKANDE BEHANDLING Kränkande beteende, utan att vara trakasseri, kränker ett barns/ elevs värdighet BEO 2.1 DISKRIMINERING (Diskrimineringslagen (2008:567)) Diskriminering enligt Diskrimineringslagen (2008:567) är att barn/elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: etnisk tillhörighet (t. ex. hudfärg), religion eller annan trosuppfattning (t.ex. att vara kristen) kön (pojke eller flicka) könsöverskridande uttryck eller identitet (t.ex. att någon genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön). funktionshinder (t.ex. varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar). sexuell läggning (t. ex. homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning). Ålder (t.ex. hur gammal någon har hunnit bli). Eftersom diskriminering innebär missgynnande, förutsätter det någon form av makt hos den som diskriminerar. I skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. 2

3 Direkt diskriminering: Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Ett exempel på direkt diskriminering kan vara om en elev nekas delta i någon arbetsuppgift, med hänvisning till könstillhörighet, t.ex.: Du som är pojke ska inte virka. Indirekt diskriminering: Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett tillvägagångssätt som framstår som neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, om inte bestämmelsen, kriteriet eller tillvägagångssättet har ett berättigat syfte. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som av religiösa skäl behöver annan mat. 2.2 LIKABEHANDLING (Diskrimineringslagen (2008:567)) Likabehandling innebär att alla barn/elever behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär inte att alla barn/elever ska behandlas lika (se indirekt diskriminering) TRAKASSERIER (Diskrimineringslagen (2008:567)) Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Exempelvis om man får höra nedsättande kommentarer utifrån sin bakgrund, som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna SEXUELLA TRAKASSERIER (Diskrimineringslagen (2008:567)) Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna KRÄNKANDE BEHANDLING (Skollagen (2010:800), 6:e kap.) Kränkande behandling, enligt Skollagen (2010:800), 6:e kap., är ett uppträdande som utan att vara trakasserier/diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Det kan förekomma vid enstaka tillfällen eller systematiskt återkommande. Kränkningar kan vara synliga och handfasta likväl som dolda och subtila. De kan utföras direkt i verksamheten, men även t.ex. via telefon och Internet. Om kränkningar som begås på barnens och elevernas fritid även uppmärksammas i verksamheten har denna ansvar för att agera. Kränkningar kan vara fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar), verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad för olika otillbörligheter som exempelvis hora eller bög), psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning), text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e- post, sms, mms, chattsidor). Enligt brottsbalken: Olaga tvång, olaga hot, misshandel, hets mot folkgrupp m.m.. 3

4 3. FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Rektor ansvarar för verksamhetens förebyggande och främjande insatser. Individnivå: nyanställda tar del av vår likabehandlingsplan pojkar och flickor ges lika stort utrymme kontinuerlig utvärdering av elevernas sociala situation kurator, skolsköterska och elevhälsoteam finns att tillgå för den enskilda eleven skolsköterskan har elevhälsosamtal skriftlig trivselenkät digitalt en gång/läsår. Trivselenkaẗ. Kamratsto djargruppen utfo r en a rlig trivselenkaẗ fo r samtliga elever under vecka 46, resultatet anva nds fo r en fo rbaẗtrad psykosocial miljo pa skolan. Fo ra ldraenkaẗ. Varje a r genomfo rs en fo ra ldraenkaẗ i a k 9. frågor ställs om trygghet och barnets trivsel till vårdnadshavare inför/på utvecklingssamtal utvecklingssamtal minst en gång per termin Gruppnivå: personal och elever arbetar gemensamt fram ordningsregler likabehandlingsplanen upprättas varje år och vid behov observationer genomförs vid behov av specialpedagog/kurator Tillsyn vid bussar. Assistenter/la rare finns enligt schema. värderingsövningar Kamratsto djarna. Elevernas forum fo r ett trivselfra mjande arbete pa skolan, se hemsidan. Rastvakter. Assistenter/la rare finns enligt schema. dokumenterar och följer upp elevers frånvaro vi ser allas olikheter och erfarenheter som tillgångar alla behandlas med respekt sträva efter att elevrådet och kamratstödjarna blir alltmer delaktiga i likabehandlingsarbetet vid arbetsenhetsträffar sker avstämning och genomgång av de åtgärder som satts in och resultatet av åtgärderna, som vid behov revideras. Mentorstid. Schemalagd tid fo r samtal, enskilt eller i grupp, mellan mentor och elev/elever. Samlingstid med klassra d. Social och emotionell tra ning samt fo rankring av demokratiska va rderingar. Gemensam genomgång av likabehandlingsplanen för all personal under ledning av rektor. Ny likabehandlingsplan upprättas. kartläggning av skolans likabehandlingsarbete sker under ledning av rektor Inskolning fo r 7:an den fo rsta dagen. A r 7:s arbetslag ansvarar fo r dess utfo rande. En friluftsdag lagvis den 2 september Varje lag ansvarar fo r inneha llet. Trivseldag (em) fo r a k 7 och 9 den 9 september. Kamratsto djare och elevra dsrepresentanter fra n a k 9 planerar aktiviteterna. Klassammansaẗtning. Ha nsyn tas till tidigare problem/konflikter vid planering av klassammansaẗtning. Samarbete sker mellan bl.a. rektorer, kurator och klassla rare. 4

5 Verksamhetsnivå: likabehandlingsplanen presenteras för vårdnadshavarna likabehandlingsplanen finns på skolans hemsida och valda delar i adresskatalogen skola och fritidshem görs tillgängliga för alla överlämning från år 6 till 7. Rektor från år 7-9, speciallärare, kurator samt år 6 klasslärare genomför pedagogiska och sociala överlämningar. 5

6 4. LIKABEHANDLINGSARBETETS ÅRSLINJE Hösttermin AUGUSTI- SEPTEMBER Genomgång av Likabehandlingsplanen för personal, som i sin tur informerar eleverna Föräldramöte arbete med Likabehandlingsplanen NOVEMBER Genomförande av elevernas trivselenkät samt utarbeta ev. åtgärder Under hösten: Utvecklingssamtal med elev och föräldrar - trivselfrågor DECEMBER Vårtermin JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ Under våren: Utvecklingssamtal med elev och föräldrar - trivselfrågor Utvärdering av arbetet med föregående läsårs mål och formulering av nya mål JUNI 6

7 1. ÅTGÄRDANDE ARBETE Den som uppger att han eller hon blivit kränkt, måste alltid tas på allvar! När det uppdagas att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt används följande rutiner: 5.1. RUTINER VID MISSTANKE OM TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING: Elev elev Akuta åtgärder Akuta situationer av trakasseri eller kränkande behandling mellan barn/elever, hanteras omedelbart av personal som upptäcker eller får närmast information om händelsen. Därefter kontaktas klassläraren om det är elev som har utsatt elev. Likabehandlingsrådet genomför enskilda samtal med berörda elever vid behov. Vårdnadshavarna/ansvarig vuxen informeras snarast möjligt om det inträffade. Utredning Skyldigheten att utreda inträder redan vid första tillfället för upplevd kränkning och oberoende om det finns uppsåt att kränka eller inte. Ansvarig lärare ansvarar för att en utredning görs, av honom/henne själv eller av likabehandlingsrådet. Utredningen: Omfattar den utsatte och den som anser sig ha blivit utsatt. Belyser allsidigt vad som har inträffat. Analyserar orsakerna till detta. Analysen ska klargöra om det handlar om trakasseri eller kränkningar, enstaka händelser eller systematiskt beteende. Bör omfatta individ, grupp och verksamhetsnivå. Ansvarig lärare ansvarar för att dokumentation sker i form av incidentrapport Vid behov rådgör ansvarig lärare med rektor och kurator. Åtgärder för att förhindra framtida händelser Åtgärder som sätts in för den utsatte och den som utövar kränkningen, ska grunda sig på aktuell utredning och analys. Åtgärderna bör leda till långsiktiga lösningar och förhållanden på grupp och verksamhetsnivå. Vårdnadshavarna/ansvariga vuxna för eleven informeras om åtgärderna. Ansvarig lärare ansvarar för att åtgärderna dokumenteras. Ansvarig lärare ansvarar för att ärendet följs upp och utvärderas. Om problemet kvarstår kallar rektor till elevvårdskonferens och ett åtgärdsprogram upprättas för en eller flera inblandade. Uppföljning/utvärdering planeras in. (OBS! Elevinformation hanteras enligt offentlighets- och sekretessbestämmelser.) I varje enskilt fall bör det bedömas om en anmälan ska göras till socialtjänst och/eller polis. Rektor gör ev. anmälan. 7

8 5.2 RUTINER VID MISSTANKE OM TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING: Personal elev Personal som bevittnar trakasseri eller kränkande behandling av barn/elev reagerar omedelbart på händelsen. Personalen har en skyldighet att informera rektor och/eller skyddsombud om det kommer till deras kännedom om eller misstanke avseende att: Personalen har, genom sitt beteende, kränkt elevens värdighet, utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna. (Trakasserier) Personalen har, genom sitt handlande av sexuell natur, kränkt elevens värdighet, utan att det behöver beröra de sju diskrimineringsgrunderna. (Sexuella trakasserier) Personalen har, genom ett uppträdande, kränkt elevens värdighet, utan att det berör de sju diskrimineringsgrunderna. (Kränkande behandling) Rektor har skyldighet att inleda utredning: Rektor har samtal med de inblandade (ev. i närvaro av facklig representant eller annan person som de inblandade önskar ha med under samtalet.) i syfte att få fram en allsidig bild. Elevens vårdnadshavare/ansvarig vuxen informeras snarast möjligt. Rektor analyserar på vilket sätt personalens beteende utgör trakasserier eller kränkande behandling. Handlar det om enstaka händelser eller systematiskt återkommande beteende. Rektor beslutar om lämpliga åtgärder utifrån utredningens slutsatser. Samtliga inblandade skall ges möjlighet till samtal för stöd och bearbetning. Rektor skall, om kränkning är av den arten, anmäla till polis/arbetsmiljöverk och/eller försäkringskassa. Utredning och åtgärder skall dokumenteras av rektor. Rektor ansvarar för att uppföljning sker. Förbud mot repressalier: Förbudet gäller bestraffningar av en elev som anmält någon ansvarig person för kränkande behandling eller diskriminering. 8

9 5.3. RUTINER VID MISSTANKE OM DISKRIMINERING Personalen har en skyldighet att informera rektor och/eller skyddsombud om det kommer till deras kännedom om eller har misstanke avseende att: En elev har missgynnats av personal genom sämre behandling än någon annan utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna. (Direkt diskriminering) En elev har missgynnats (utifrån de sju diskrimineringsgrunderna) av personal genom tillämpning av en bestämmelse eller ett tillvägagångssätt som framstår som neutralt. (Indirekt diskriminering) Rektor har skyldighet att inleda utredning: Rektor har samtal med de inblandade (ev. i närvaro av facklig representant eller annan person som de inblandade önskar ha med under samtalet.) i syfte att få fram en allsidig bild. Elevens vårdnadshavare/ansvarig vuxen informeras snarast möjligt. Rektor analyserar på vilket sätt diskrimineringen har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna och på vilket sätt det aktuella missgynnandet är uttryck för bakomliggande normer, strukturer eller till synes neutrala bestämmelser eller tillvägagångssätt. Rektor beslutar om lämpliga åtgärder på individ och övergripande nivå, utifrån utredningens slutsatser. Samtliga inblandade skall ges möjlighet till samtal för stöd och bearbetning. Rektor skall, om kränkning är av den arten, anmäla till polis/arbetsmiljöverk och/eller försäkringskassa. Utredning och åtgärder skall dokumenteras av rektor. Rektor ansvarar för att uppföljning sker. Förbud mot repressalier: Förbudet gäller bestraffningar av en elev som anmält någon ansvarig person för kränkande behandling eller diskriminering. 9

10 6. RESULTAT OCH ANALYS AV KARTLÄGGNINGAR VT 15 VID TORSKOLAN 7-9 För att kvalitetssäkra och förbättra arbetet mot kränkande behandling är det viktigt att kontinuerligt följa upp insatser under processens gång. Hanteringen av enskilda ärenden avslutas med en utvärdering av arbetet och resultat. Likabehandlingsarbetet under lå 14/15 har utvärderats av arbetslagen i juni MÅL 2014/2015 Arbetslag 7 Sociala medier: Rasism/islamofobi Normkritik/HBTQ/Genus Arbetslag 8 Miljön runt omkring oss. Visa respekt för skolan som lokal, en viktig arbetsplats! Åk 9 kan vara mer stöd för åk 7. Friluftsdag och fadderverksamhet. Utifrån rasterna hitta möjligheter att arbeta med olika grupper. Utifrån de kunskaper vi har om elevernas förutsättningar kunskapsmässigt och socialt ska de känna trygghet och tillhörighet. Eleverna behöver kunna ha en tillflyktsort. Kunskap om hur man lär sig, våga misslyckas, veta och acceptera att man lär sig mer om man testar olika alternativ. Öppet klimat i klassrummet. Tillåtet att göra fel ibland. Arbetslag 9 Rutiner för hur man skapar gemenskap. Fadderverksamhet, trivseldag etc. Utarbeta ett färdigt koncept. Väl fungerande samlingstider, mentorstider och rastvaktscheman. Få igång tjej- och killgrupper. 6.2 HAR VI NÅTT MÅLEN? PÅ VILKET SÄTT? OM INTE, VARFÖR? Arbetslag 7 Sociala medier: All personal, elever och föräldrar på låg- och mellanstadierna i kommunen har fått utbildning inom sociala medier. Högstadiet efterfrågar motsvarande utbildning. Utbildning är viktig för personal och elever på högstadiet eftersom vi möter detta i vardagen. Rasism/islamofobi Klimatet mellan eleverna i de olika årskurserna har blivit bättre. En bidragande orsak till detta är fritidsgårdens arrangemang och engagemang. För att fortsätta detta goda arbete kan man blanda eleverna i åk 7-9 vid olika aktivitetsdagar förslagsvis en gång per termin. Flera aktiviteter likt den Internationella dagen vore önskvärt, aktiviteter som involverar förberedelseklassen, samt att jobba för en gemensam profil i åk 7-9 för att bygga ytterligare broar mellan elever. Arbetet mot rasism och islamofobi pågår kontinuerligt. Det är viktigt att dessa frågor involveras i det vardagliga arbetet och inte stannar vid en enskild temadag. 10

11 Normkritik/HBTQ/Genus Vi har arbetat med dessa frågor i flera ämnen under läsåret t ex genom att välja litteratur och film där en mångfald av människor blir speglade och där många olika typer av relationer, känslor och idéer lyfts fram. På det sättet blir också eleverna själva speglade och bekräftade. Vi upplever att det har blivit bättre och lättare att diskutera dessa frågor och att eleverna är mer öppna för olikheter. Utbildning inom normkritik efterfrågas. Casual friday möjliggjorde diskussioner. Fortsätta till hösten? Arbetslag 8 Miljön runt omkring oss. Visa respekt för skolan som lokal, en viktig arbetsplats! Våra lokaler är inte hälsosamma för någon i dagsläget, vilket har lett till ex. huvudvärk. Vi har haft förstörelse i sporthall både på skoltid och övrig tid, vilket visar brist på respekt. Vi har också trasiga skolbänkar och stolar. En fönsterruta i I10 har spräckts av en elev. Vi har också nedskräpning i klassrum och utanför. Rutiner för städdagar har saknats. Pennoch suddställ har fungerat i ex NO-klassrum. Åk 9 kan vara mer stöd för åk 7. Friluftsdag och fadderverksamhet. Än så länge har vi inte förberett oss för att ta emot 7:orna som faddrar. Utifrån rasterna hitta möjligheter att arbeta med olika grupper. I år har vi inte hittat tillfällen för rastaktiviteter. Utifrån de kunskaper vi har om elevernas förutsättningar kunskapsmässigt och socialt ska de känna trygghet och tillhörighet. Eleverna behöver kunna ha en tillflyktsort. Vi har fått förstärkning i Resurs 2. Vi har slussat elever till resursen och till särskolan. Kunskap om hur man lär sig, våga misslyckas, veta och acceptera att man lär sig mer om man testar olika alternativ. Öppet klimat i klassrummet. Tillåtet att göra fel ibland. Vi har arbetat med studieteknik på mentorstid, kamratrespons, lärare fördelar ordet, grupparbeten. Medveten träning och övning både för lärare och elever. Arbetslag 9 Rutiner för hur man skapar gemenskap. Fadderverksamhet, trivseldag etc. Utarbeta ett färdigt koncept. Åk 9 hade elever som anmält sig till att vara faddrar, men det hela rann mer eller mindre ut i sanden. Orsaker kan ha varit bristande engagemang och/eller osäkerhet hos eleverna, tidsbrist och att man inte såg meningen med det hela. Trivseldagen för åk 7 och 9 genomfördes med gott resultat. Ett färdigt program för dagen finns sparat. Väl fungerande samlingstider, mentorstider och rastvaktscheman. Samlingstiderna har varit schemalagda med en lärare. Mycket av tiden har gått åt till information och mindre tid till att svetsa klassen samman. Mentorstiden har, även detta läsår, legat på raster vilket har gjort dem ineffektiva och till ett stressmoment. Rastvaktschemat kom aldrig riktigt igång pga schemaändringar i början av ht 14. Rastvaktning har skett till och från lektioner. Få igång tjej- och killgrupper. Erbjudandet gick ut till alla elever, men då det var på frivillig basis nådde vi inte de elever som hade störst behov och då antalet intresserade var få, blev det inget av dessa grupper. Kändes också som att det var väl sent att börja med detta sista terminen i åk 9 11

12 6.3 MÅL 2015/2016 Arbetslag 7 (blivande arbetslag 8) 1. Att elever och pedagogisk personal under läsåret får utbildning och kunskaper om hur sociala medier fungerar och hur man ska hantera det i skolan. 2. Att pedagogisk personal under läsåret får utbildning och kunskaper om normkritisk pedagogik, så att vi får ett gemensamt förhållningssätt som vi kan tillämpa i klassrummet. 3.Att vi på högstadiet genomför fler aktivitetsdagar i grupper där vi blandar klasserna och årskurserna. För att skapa ökad förståelse och respekt. Allas lika värde. Arbetslag 8 (blivande arbetslag 9) 1. Arbetsro! Genom att: -främja elevaktiviteter på lektion -bibehålla de grupper och stöttningar som fungerar -städdagar: en mentorsgrupp per vecka rullande -strukturera lektionerna ex. uppstart och avslut -skuggning med fokusfrågor 2. Hälsa. Genom att: -koppla mentorsgrupper i årskurs 9 till årskurs 7 -förbättra lunchdeltagandet ex. äta klassvis -förbättra sömn, kost, träning ex. rullande schema i kök, promenader, utomhuslektioner, erbjuda frukost på fritidsgården 3. Samverkan på raster. Genom att: -skapa gruppaktiviteter; mysa på biblioteket, öppet hus hos kurator -samverka med fritidsgården Arbetslag 9 (blivande arbetslag 7) 1. Klassgemenskapen! För att få en väl fungerande klassgemenskap behöver vi fokusera på samlingsoch mentorstiden. Med två lärare på samlingstiden kan vi lättare jobba med klassen. Mentorstiden måste ligga schemalagd med rast före och efter. Förslagsvis läggs samlingar och mentorstider samtidigt för hela årskursen (högstadiet?) på morgonen. 2. Elevinflytande! För att olika grupper där elever finns representerade, såsom elevråd, Eldorado och Skol if, ska kännas meningsfulla måste deras närvaro synliggöras samt statusen uppgraderas. 3. Tjej- och killgrupper! Samtliga elever delas in i grupper. Temat skulle kunna vara Att bli tonåring. Om åk 7 har egen profiltid kan den läggas där (sex o samlevnad, studieteknik, etik, sociala medier, lär känna dig själv, egna förslag etc) 12