Dina socialförsäkringsrättigheter. i Rumänien

Transkript

1 Dina socialförsäkringsrättigheter i Rumänien

2 Informationen i denna vägledning har utarbetats och uppdaterats i nära samarbete med de nationella företrädarna för det ömsesidiga informationssystemet om social trygghet inom EU (Missoc). Ytterligare information om nätverket Missoc finns på Internet: Vägledningen ger en allmän beskrivning av socialförsäkringssystemen i respektive länder. Ytterligare information kan hämtas från andra publikationer från Missoc, som samtliga nås genom nämnda länk. Du kan även kontakta de behöriga myndigheter och institutioner som förtecknas i bilaga till vägledningen. Varken Europeiska kommissionen eller någon annan person som företräder kommissionen kan hållas ansvarig för hur informationen i denna publikation används. Europeiska unionen, 2012 Återgivning tillåten med angivande av källan. Juli

3 Innehållsförteckning Kapitel I: Allmänt, organisation och finansiering... 4 Allmänt... 4 Organisation av det sociala skyddet... 4 Den centrala offentliga förvaltningen... 4 Finansiering... 5 Kapitel II: Hälso- och sjukvård... 7 Rätt till hälso- och sjukvård... 7 Omfattning... 7 Tillgång till hälso- och sjukvård... 7 Kapitel III: Kontantförmåner vid sjukdom... 8 Rätt till kontantförmåner vid sjukdom... 8 Omfattning... 8 Tillgång till kontantförmåner vid sjukdom... 9 Kapitel IV: Förmåner vid moderskap och faderskap...10 Rätt till förmåner vid moderskap och faderskap...10 Omfattning...10 Tillgång till föräldraförmåner...10 Kapitel V: Förmåner vid invaliditet...11 Rätt till förmåner vid invaliditet...11 Omfattning...11 Tillgång till förmåner vid invaliditet...13 Kapitel VI: Ålderspensioner och åldersförmåner...14 Rätt till åldersförmåner...14 Omfattning...15 Tillgång till åldersförmåner...16 Kapitel VII: Efterlevandeförmåner...17 Rätt till efterlevandeförmåner...17 Omfattning...18 Tillgång till efterlevandeförmåner...19 Kapitel VIII: Förmåner vid arbetsskada...20 Rätt till förmåner vid arbetsskada...20 Omfattning...21 Tillgång till förmåner vid arbetsskada...21 Kapitel IX: Familjeförmåner...23 Rätt till familjeförmåner...23 Omfattning...23 Tillgång till familjeförmåner...24 Kapitel X: Arbetslöshet...25 Rätt till arbetslöshetsförmåner...25 Omfattning...25 Tillgång till arbetslöshetsförmåner...25 Kapitel XI: Minimiresurser...27 Rätt till förmåner som rör minimiresurser...27 Omfattning...27 Tillgång till förmåner som rör minimiresurser...27 Kapitel XII: Långtidsvård...28 Rätt till långtidsvård...28 Omfattning...28 Tillgång till långtidsvård...29 Bilaga : Institutioners adresser och telefonnummer samt användbara webbplatser...30 Juli

4 Kapitel I: Allmänt, organisation och finansiering Allmänt I Rumänien ansvarar offentliga institutioner för det sociala skyddet i nära samarbete med privata institutioner. De offentliga institutionerna för socialt skydd har olika system på både central och lokal förvaltningsnivå. På central förvaltningsnivå ansvarar ministerierna, de nationella myndigheterna eller de nationella organen för skyddet av enskilda personer när det gäller sjukdom/hälsa, föräldraskap, invaliditet, ålderdom, efterlevande, arbetsolycksfall och yrkessjukdomar, familj/barn och arbetslöshet. På lokal förvaltningsnivå täcker kommunerna och distriktsförvaltningarna för socialt bistånd och skydd av barn enskildas behov enligt principer om social solidaritet och social delaktighet. De viktigaste privata institutionerna för socialt skydd är pensionsbolagen. De är nya institutioner som nyligen inledde sin verksamhet och ansvarar för invaliditets-, åldersoch efterlevandepensioner. De privata leverantörerna av social service täcker behovet av långtidsvård. Organisation av det sociala skyddet Den centrala offentliga förvaltningen Ministeriet för arbetsmarknadsfrågor, familj och socialt skydd (Ministerul Muncii, Familiei si Protectiei Sociale) genomför regeringens politik och strategier på området för arbetsmarknadsfrågor, familj, lika möjligheter och socialt skydd. Hälso- och sjukvårdsministeriet (Ministerul Sănătăţii) tar enligt regeringens program fram riktlinjer, strategier och handlingsplaner när det gäller folkhälsa. Det samordnar och styr genomförandet av folkhälsorelaterade riktlinjer, strategier och handlingsplaner på nationell, regional och lokal nivå. Hälso- och sjukvårdsministeriet har hand om reformerna inom hälso- och sjukvården. Det organiserar, samordnar och vägleder verksamhet som främjar folkhälsan samt förebygger och bekämpar bruk som skadar hälsan. För anställda inom försvaret, polisen och verksamhet som rör den nationella säkerheten administrerar och sköter försvarsministeriet (Ministerul Apararii Nationale), inrikesministeriet (Ministerul Administratiei si Internelor) och den rumänska underrättelsetjänsten (Serviciul Român de Informaţii) det allmänna pensionssystemet genom de kategoribundna pensionsorganen, och utan förmedling systemen för arbetsolycksfall och yrkessjukdomar, kontantförmåner vid sjukdom, förmåner vid föräldraskap och familjeförmåner. Det nationella organet för allmänna pensioner (Casa Nationala de Pensii Publice) är en självständig offentlig institution. Det förvaltar och driver det allmänna pensionssystemet och systemet för arbetsolycksfall och yrkessjukdomar. Juli

5 Den nationella myndigheten för arbetsmarknadsfrågor (Agentia Nationala pentru Ocuparea Fortei de Munca) är en självständig offentlig institution, som förvaltar och sköter arbetslöshetsförsäkringen. Det nationella sjukförsäkringsorganet (Casa Nationala de Asigurari de Sanatate) är en självständig offentlig institution som förvaltar och driver sjukförsäkringssystemet, vilket samordnas av hälso- och sjukvårdsministeriet. Lokal offentlig förvaltning Kommunerna och distriktsförvaltningarna för socialt bistånd och skydd av barn är ansvariga för det sociala biståndet. Distriktsförvaltningarna för socialt bistånd och skydd av barn sorterar under distriktsråden. Privata organ Försäkringsorganet för jurister (Casa de Asigurari a Avocatilor) administrerar och driver det unika, särskilda och självständiga pensions- och socialförsäkringssystemet för jurister. Pensionsbolagen (societati de pensii) förvaltar pensionsfonderna i det privata pensionssystemet (andra pelaren) och det frivilliga pensionssystemet (tredje pelaren). De privata leverantörerna av social service är organiserade i privata center som dagcenter, vårdhem osv. Finansiering Det sociala skyddet finansieras genom sociala avgifter, lokal budget och statliga medel. Familjeförmåner och socialt bistånd är skattefinansierade. Övriga försäkringsgrenar är i huvudsak avgiftsfinansierade enligt följande: Ålders-, invaliditets- och efterlevandeförmåner Anställda: Första pelaren: 10,50 % (inklusive 3,5 % till andra pelaren). Taket för beräkningsgrunden är fem gånger den beräknade genomsnittliga bruttoinkomsten per inkomstkälla. Andra pelaren: 3,5 % dras av från avgifterna till första pelaren. Avgifterna till andra pelaren ökas med 0,5 % per år upp till 6 %. Taket för beräkningsgrunden är fem gånger den beräknade genomsnittliga bruttoinkomsten per inkomstkälla. Arbetsgivare: Första pelaren: Avgiften varierar beroende på arbetsförhållandena: 20,80 % för normala arbetsförhållanden, 25,80 % för svåra arbetsförhållanden och 30,80 % för särskilda arbetsförhållanden. Taket för beräkningsgrunden är fem gånger den beräknade genomsnittliga bruttoinkomsten multiplicerat med det genomsnittliga antalet anställda. Andra pelaren: Inget krav på arbetsgivaravgifter. Egenföretagare: Första pelaren: 31,30 % (inklusive 3,5 % till andra pelaren). Tröskeln för beräkningsgrunden är 35 % av den beräknade genomsnittliga bruttoinkomsten. Taket är fem gånger den beräknade genomsnittliga bruttoinkomsten. Juli

6 Andra pelaren: 3,5 % dras av från avgifterna till första pelaren. Avgifterna till andra pelaren ökas med 0,5 % per år upp till 6 %. Tröskeln för beräkningsgrunden är 35 % av den beräknade genomsnittliga bruttoinkomsten. Taket för beräkningsgrunden är fem gånger den beräknade genomsnittliga bruttoinkomsten. Sjuk- och föräldraskapsförmåner Anställda: Avgiften för naturaförmåner är 5,5 %. Ingen avgift för kontantförmåner. Inget tak för beräkningsgrunden. Arbetsgivare: Avgiften är 5,2 % för naturaförmåner och 0,85 % för kontantförmåner. När det gäller avgiften för kontantförmåner är taket för beräkningsgrunden tolv gånger den lägsta bruttolönen för varje anställd. Egenföretagare: Avgiften är 5,5 % för naturaförmåner och 0,85 % för kontantförmåner. När det gäller avgiften för naturaförmåner är tröskeln för beräkningsgrunden den lägsta bruttolönen. När det gäller avgiften för kontantförmåner är taket för beräkningsgrunden tolv gånger den lägsta bruttolönen. Pensionärer: Avgiften för naturaförmåner är 5,5 %. Ingen avgift för kontantförmåner. Avgiften för naturaförmåner får inte sänka pensionen till under 740 rumänska leu (166 euro). Arbetslöshetsförmåner Anställda: Avgiften är 0,5 %. Taket för beräkningsgrunden är fem gånger den beräknade genomsnittliga bruttoinkomsten per inkomstkälla. Arbetsgivare: Avgiften är 0,5 %. Inget tak för beräkningsgrunden. Egenföretagare: Frivillig försäkring. Avgiften är 1 %. Tröskeln för beräkningsgrunden motsvarar den lägsta bruttolönen. Taket är fem gånger den beräknade genomsnittliga bruttoinkomsten. Förmåner vid arbetsolycksfall och yrkessjukdomar Anställda: Inget avgiftskrav. Arbetsgivare: Avgiften varierar mellan 0,15 % och 0,85 % beroende på riskgrupp. Inget tak för beräkningsgrunden. Egenföretagare: Frivillig försäkring. Avgiften är 1 %. Tröskeln för beräkningsgrunden är 35 % av den beräknade genomsnittliga bruttoinkomsten. Taket är fem gånger den beräknade genomsnittliga bruttoinkomsten. Juli

7 Kapitel II: Hälso- och sjukvård Rätt till hälso- och sjukvård Alla som är lagligt bosatta i Rumänien, inbegripet utländska medborgare som stadigvarande bor i landet, omfattas av den nationella sjukförsäkringen. För att få hälso- och sjukvård måste den försäkrade och de personer den försäkrade försörjer ha betalat minst sex månaders avgifter under de senaste tolv kalendermånaderna. Vid akuta ingrepp, tuberkulos, aids eller andra smittsamma sjukdomar gäller inga kvalifikationsvillkor. Hälso- och sjukvård ges även universitetsstuderande, värnpliktiga och interner. Frivillig försäkring kan tecknas av personer som uppehåller sig tillfälligt i landet och av diplomatisk personal som är ackrediterad i Rumänien. Omfattning Grundläggande hälso- och sjukvård täcks av sjukförsäkringen. Förteckningen över de tjänster som ingår uppdateras regelbundet av hälso- och sjukvårdsministeriet (förteckningen finns på Internet: Den grundläggande hälso- och sjukvården är kostnadsfri, men patienten måste betala för läkemedel (öppenvård) samt för tandvård och oftalmologiska tjänster. Vissa läkemedel säljs till lägre pris för vissa kategorier av personer (i huvudsak pensionärer). Observera att gällande lagstiftning är under omprövning för närvarande. Tillgång till hälso- och sjukvård Vårdförmånerna beviljas direkt av de lokala sjukkassorna och omfattar allmän- och specialistvård, öppenvård, intagning på sjukhus, läkemedel, hjälpmedel, rehabilitering, förebyggande behandling, mödravård, transport och andra tjänster. Den försäkrade ska välja en husläkare för allmänna vårdtjänster. Varje försäkrad väljer själv husläkare enligt sina egna kriterier (nära hemmet eller arbetet, färre patienter, stor yrkeskunnighet osv.). Direkt tillträde till specialist är endast möjligt för akuta fall vid lokala vårdcentraler. I övriga akutfall remitteras patienten av sin husläkare. Juli

8 Kapitel III: Kontantförmåner vid sjukdom Rätt till kontantförmåner vid sjukdom Kontantförmåner vid sjukdom beviljas arbetstagare som bor i Rumänien (anställda med individuella anställningskontrakt, offentliganställda, domare, diplomater och konsulatpersonal, vissa tjänstemän inom de verkställande, lagstiftande och rättsliga myndigheterna, hantverkare, personer som uppbär arbetslöshetsförmåner, egenföretagare). Kontantförmåner vid sjukdom för tillfällig arbetsoförmåga Dessa förmåner betalas ut som ersättning för inkomst som bortfaller på grund av sjukdom. För att få rätt till förmånen måste den försäkrade ha betalat in minst sex månaders avgifter under de senaste tolv kalendermånaderna innan arbetsoförmågan inträdde. Det finns inga kvalifikationsvillkor för akuta ingrepp och när det gäller tuberkulos, aids eller andra smittsamma sjukdomar. Förmånen betalas ut för vissa perioder, inbegripet perioder då förmånstagaren uppbär socialförsäkringsförmåner och under universitetsstudier, militärtjänst eller fängelsevistelse. Förmån för förebyggande av sjukdom och yrkesrelaterad rehabilitering Förmånen betalas ut till personer som genomgår tillfällig rehabilitering genom tilldelning av andra arbetsuppgifter. Vårdnadsbidrag för barn Den försäkrade har rätt att stanna hemma med sjukt barn och uppbära sjukersättning (om barnet är högst sju år, eller högst 18 år om barnet är funktionshindrat). Vårdförmåner Förmånen beviljas personer som har betalat in minst en månads avgifter under de senaste tolv månaderna. Det finns inga kvalifikationsvillkor för vissa patientkategorier, akuta ingrepp och när det gäller tuberkulos, aids eller andra smittsamma sjukdomar. Ministeriet för arbetsmarknadsfrågor, familj och socialt skydd håller på att se över det nuvarande systemet för beviljande av förmåner vid sjukdom. Strängare villkor kommer att införas när det gäller rätten till tillfälliga förmåner eller ålderspension. Omfattning Kontantförmåner vid sjukdom för tillfällig arbetsoförmåga Kontantförmåner vid sjukdom för tillfällig arbetsoförmåga motsvarar 75 % av den försäkrades genomsnittliga månadsinkomst (100 % för akuta ingrepp, tuberkulos, aids och andra smittsamma sjukdomar). Den genomsnittliga månadsinkomsten är genomsnittsinkomsten under de senaste sex månaderna innan arbetsoförmågan inträdde. Den högsta månadsinkomst som kan Juli

9 Den försäkrade är berättigad till sjukersättning under hela perioden av arbetsoförmåga upp till högst 183 dagar per år för varje sjukdom, vilket kan förlängas i vissa fall. Vid tuberkulos och andra särskilt angivna sjukdomar betalas ersättningen under ett år, vilket kan förlängas med ytterligare sex månader. Om förmånstagaren inte återhämtar sig under den förmånsberättigade perioden kan läkaren föreslå tillfällig eller permanent pension. I vissa fall kan läkaren föreslå minskad arbetstid. Förmånstagaren har därmed rätt till motsvarande ersättning. När det krävs rehabilitering kan den försäkrade även få kurortsbehandling. Förmån för förebyggande av sjukdom och yrkesrelaterad rehabilitering Förmånen omfattar tillfällig rehabilitering genom andra arbetsuppgifter och kontantförmån som ersätter en del av den inkomst som bortfaller på grund av minskad arbetstid. Enskilda förmånsbelopp får inte överstiga 25 % av den försäkrades genomsnittliga månadsinkomst under de sex månader som föregick arbetsoförmågan. Förmånerna betalas ut under högst 90 dagar per år. Förmånen till personer i karantän uppgår till 75 % av den försäkrades genomsnittliga månadsinkomst under de sex månader som föregick arbetsoförmågan. Vårdnadsbidrag för barn Bidraget uppgår till 85 % av den försäkrades genomsnittliga månadsinkomst under de sex månaderna före ansökan. Förmånen betalas ut i högst 45 dagar per kalenderår (vilket i vissa fall kan förlängas) för barn yngre än sju år (eller 18 år om barnet är funktionshindrat). Tillgång till kontantförmåner vid sjukdom Den anställde måste meddela arbetsgivaren och lämna in läkarintyg inom fem arbetsdagar efter att arbetsoförmågan inleddes. Arbetsgivaren kan inte avgöra om den anställde är arbetsför, men kan i tveksamma fall låta en läkare bekräfta arbetsoförmågan. Det nationella sjukförsäkringsorganets lokalkontor kan också ta initiativ till en kontroll av den försäkrades arbetsoförmåga, även om personen har ett läkarintyg på sjukdomen. tillgodoräknas då förmånen fastställs motsvarar tolv gånger beloppet av den lägsta nationella bruttolönen per månad. Juli

10 Kapitel IV: Förmåner vid moderskap och faderskap Rätt till förmåner vid moderskap och faderskap I Rumänien beviljar staten moderskapsersättning till modern. Denna ersättning beviljas rumänska medborgare som bor i landet och statslösa personer som är lagligt bosatta i Rumänien. I båda fallen måste föräldern bo tillsammans med det barn som ersättningen gäller. Moderskapsersättning För att vara berättigad till moderskapsersättning måste den försäkrade ha betalat in minst en månads avgifter under de senaste tolv månaderna. En havandeskapspenning betalas ut till gravida arbetstagare eller anställda mödrar för att skydda hennes eller barnets hälsa. Omfattning Moderskapsersättning Moderskapsersättning betalas ut under 120 kalenderdagar till den försäkrade modern (63 dagar före nedkomsten respektive 63 dagar efter nedkomsten). Sedan januari 2009 får modern under hela perioden 85 % av sin genomsnittliga månadslön under de föregående sex månaderna, men minst 600 rumänska leu (135 euro) och högst rumänska leu (899 euro) per månad. Den högsta månadsinkomst som kan tillgodoräknas då förmånen fastställs motsvarar tolv gånger beloppet av den lägsta nationella bruttolönen per månad. Ersättningen beviljas även om barnet är dödfött. Ersättningen betalas från socialförsäkringen. Havandeskapspenning Sjuttiofem % av den försäkrades månadsinkomst betalas ut under högst 120 dagar. Tillgång till föräldraförmåner Moderskapsersättningen betalas ut regelbundet av arbetsgivaren. Juli

11 Kapitel V: Förmåner vid invaliditet Rätt till förmåner vid invaliditet Invaliditetspension (första pelaren) Den som är eller var försäkrad i det allmänna pensionssystemet (första pelaren) är berättigad till invaliditetspension (pensie de invaliditate) om han eller hon får nedsatt arbetsförmåga med minst 50 % som en följd av skada eller sjukdom (inbegripet arbetsolycksfall och yrkessjukdomar). Det finns för närvarande tre invaliditetskategorier: första kategorin motsvarar fullständig arbetsoförmåga som kräver ständig tillsyn, andra kategorin motsvarar fullständig arbetsoförmåga som inte kräver ständig tillsyn och tredje kategorin innebär nedsatt arbetsförmåga med minst 50 % men där personen fortfarande kan ägna sig åt förvärvsarbete. Hur lång avgiftsperiod som krävs varierar beroende på personens ålder vid den tidpunkt då läkarbedömningen om arbetsförmåga utfärdas. Villkoret tillämpas inte om invaliditeten är en följd av arbetsolycksfall, yrkessjukdom, schizofreni, neoplasi, aids eller om den inträffar under militärtjänstgöring. Personen som drabbas av invaliditet måste inte vara försäkrad vid den tidpunkt då invaliditeten inträffar. Avgiftsfria perioder, t.ex. perioder med invaliditetspension eller ersättning vid tillfällig arbetsoförmåga, perioder av heltidsstudier vid universitet på villkor av examen osv. beaktas vid beräkningen av avgiftsperioden. Invaliditetspension (andra pelaren) Den som omfattas av det privata pensionssystemet (andra pelaren) är berättigad till ett engångsbelopp om han eller hon har rätt till invaliditetspension av första eller andra kategorin från första pelaren, och invaliditeten är bestående. Dessa riktlinjer är provisoriska. En lag om det privata systemets organisation och funktionssätt håller på att utarbetas. Omfattning Invaliditetspension (första pelaren) Invaliditetspensionen i första pelaren beräknas och betalas månadsvis genom ett poängsystem. Pensionens storlek är beroende av avgiftsperiodens längd, inkomst och invaliditetskategori (som varierar enligt personens situation) samt pensionspoängvärdet (som är samma för alla förmånstagare). Den månatliga poängen motsvarar personens månatliga bruttoinkomst dividerat med den genomsnittliga bruttoinkomsten. Juli

12 Den årliga poängen är summan av poängen för varje månad under ett år dividerat med tolv. Personen får årliga poäng för avgiftsfria perioder. Personen får även årliga poäng för en potentiell avgiftsperiod enligt motsvarande invaliditetskategori. Den potentiella avgiftsperioden är skillnaden mellan den fullständiga avgiftsperioden och den avgiftsperiod som uppnåtts fram till den tidpunkt då invaliditetspension av första eller andra kategorin beviljas. Den får inte överskrida den avgiftsperiod som personen potentiellt kan uppnå från den tidpunkt då invaliditetspension av första eller andra kategorin beviljas och fram till den normala pensionsåldern. Den genomsnittliga årspoängen är summan av poängen för varje år dividerat med den fullständiga avgiftsperioden. Invaliditetspensionens belopp beräknas genom att den genomsnittliga årspoängen multipliceras med pensionspoängens värde. Från och med den 1 januari 2013 justeras pensionspoängens värde årligen med 100 % av inflationstakten plus 50 % av den genomsnittliga bruttoinkomstens reala tillväxt under föregående år. Den 1 juli 2012 var pensionspoängens värde 732,80 rumänska leu (165 euro). En person med invaliditet av första kategorin är även berättigad till assistansersättning. Assistansersättningen uppgår till 80 % av pensionspoängvärdet. Förmånstagare med invaliditet av tredje kategorin och synskadade förmånstagare får ha en förvärvsinkomst. Förmånstagare i tredje kategorin får dock inte arbeta mer än halvtid i ett visst arbete. Förmånstagare av alla invaliditetskategorier får ha en förvärvsinkomst som ledamot i kommunfullmäktige eller distriktsråd. Vid uppnådd standardpensionsålder ändras invaliditetspensionen automatiskt till en ålderpension och den invaliditetspensionerade personen beviljas det mest fördelaktiga beloppet. Assistansersättning fortsätter att betalas ut ändå. Förmånstagaren kan begära omräkning av pensionen när en ny avgiftsperiod tjänats in och han/hon blivit ålderspensionär. Om en person som uppbär invaliditetspension är berättigad till efterlevnadspension har personen rätt att välja den mest fördelaktiga pensionen. Du betalar inkomstskatt för invaliditetspensionen, med lagstadgade avdrag. Invaliditetspension (andra pelaren) Det engångsbelopp som räknas fram och betalas ut från den andra pelaren motsvarar de personliga nettotillgångar som försäkringstagaren har ackumulerat på sitt konto i pensionsfonden. Försäkringstagaren garanteras beloppet av de inbetalda avgifterna, med avdrag för förseningsavgifter och lagstadgade avgifter. Juli

13 Tillgång till förmåner vid invaliditet Invaliditetspension (första pelaren) Den sökande måste ansöka om invaliditetspension från behörigt pensionsorgan på distriktsnivå. Pensionsorganen på distriktsnivå sorterar under det nationella organet för allmänna pensioner. Personal inom försvaret, polisen och verksamhet som rör den nationella säkerheten söker invaliditetspension från behörigt kategoribundet pensionsorgan. Därefter bedöms och intygas invaliditetskategorin av socialförsäkringsläkaren vid samma pensionsorgan på distriktsnivå eller av militärsjukhusens medicinska expertkommittéer. En periodisk undersökning genomförs för att bedöma hur personens hälsotillstånd utvecklar sig och om invaliditetskategorin ska ändras. Beroende på besvärens art äger kontrollerna rum i intervall på 1 3 år fram till dess att förmånstagaren uppnår normal pensionsålder. Personer med bestående invaliditet och personer med invaliditet och fullständig avgiftsperiod som är högst fem år yngre än den normala pensionsåldern är undantagna från de periodiska kontrollerna. Det är även möjligt att genomgå en undersökning på begäran, om hälsotillståndet förbättras eller förvärras. Assistansersättningen finns tillgänglig på samma sätt som invaliditetspensionen. Invaliditetspensionen betalas ut via postkontor eller bank. Invaliditetspension (andra pelaren) Den sökande måste ansöka om ett engångsbelopp från det pensionsbolag som förvaltar pensionsfonden där den sökande öppnat ett konto. Engångsbeloppet betalas ut via postkontor eller bank. Juli

14 Kapitel VI: Ålderspensioner och åldersförmåner Rätt till åldersförmåner Ålderspension (första pelaren) Den som är eller var försäkrad inom det allmänna pensionssystemet (första pelaren) är berättigad till ålderspension (pensie pentru limita de varsta) om han eller hon har nått normal pensionsålder och uppfyller kraven när det gäller avgiftsperiod. Skillnaden i normal pensionsålder mellan män och kvinnor bibehålls: för män är den 64 år och 4 månader den 1 juli 2012, vilket höjs till 65 år den 1 januari 2015, och för kvinnor är den 59 år och 4 månader den 1 juli 2012, vilket höjs till 63 år den 1 januari För män och kvinnor tillämpas dock samma minsta avgiftsperiod, som är 13 år och 8 månader den 1 juli 2012, vilket höjs till 15 år den 1 januari Avgiftsfria perioder, som perioder med invaliditetspension eller ersättning vid tillfällig arbetsoförmåga, perioder av heltidsstudier vid universitet på villkor av examen osv. beaktas vid beräkningen av avgiftsperioden. Personen är berättigad till fullständig ålderspension (pensie pentru limita de varsta cu stagiu complet de cotizare) om han eller hon har nått normal pensionsålder och har en fullständig avgiftsperiod. Även skillnaden mellan fullständiga avgiftsperioder för män och kvinnor bibehålls: för män är den 33 år och 8 månader den 1 juli 2012, vilket höjs till 35 år den 1 januari 2015, och för kvinnor är den 28 år och 8 månader den 1 juli 2012, vilket höjs till 35 år den 1 januari Särskilda villkor gäller vissa kategorier av försäkringstagare, t.ex. personer som har betalat avgifter under särskilda eller svåra arbetsförhållanden, personer som hade ett funktionshinder innan de blev försäkrade, personer som var politiskt förföljda av regimen efter den 6 mars 1945, som deporterades till utlandet eller togs som krigsfångar. Om dessa särskilda villkor är uppfyllda är personen berättigad till en ålderspension tidigare än normal pensionsålder (pensie pentru limita de varsta cu reducerea varstelor standard de pensionare). En person som överskrider den fullständiga avgiftsperioden med minst åtta år är berättigad till förtida ålderspension (pensie anticipata) upp till fem år före normal pensionsålder. En person som överskrider den fullständiga avgiftsperioden med högst åtta år är berättigad till förtida delpension (pensie anticipata partiala) upp till fem år före normal pensionsålder. Juli

15 Ålderspension (andra pelaren) Den som omfattas av det privata pensionssystemet (andra pelaren) är berättigad till ett engångsbelopp om han/hon är berättigad till en ålderspension inom den första pelaren. Dessa riktlinjer är provisoriska. En lag om det privata systemets organisation och funktionssätt håller på att utarbetas. Omfattning Ålderspension (första pelaren) Ålderspensionen i första pelaren beräknas och betalas månadsvis genom ett poängsystem. Pensionens storlek är beroende av avgiftsperiodens längd och inkomsten (som varierar enligt personens situation) samt pensionspoängvärdet (som är samma för alla förmånstagare). Den månatliga poängen motsvarar personens månatliga bruttoinkomst dividerat med den genomsnittliga bruttoinkomsten. Den årliga poängen är summan av poängen för varje månad under ett år dividerat med tolv. Personen får årliga poäng för avgiftsfria perioder. Den genomsnittliga årspoängen är summan av poängen för varje år dividerat med den fullständiga avgiftsperioden. Ålderspensionens belopp beräknas genom att den genomsnittliga årspoängen multipliceras med pensionspoängens värde. Ålderspension med sänkt pensionsålder, förtida pension och förtida delpension beräknas på samma sätt som den normala ålderspensionen. Avgiftsfria perioder tillgodoräknas dock inte när förtida pension och förtida delpension räknas fram. Förtida delpension minskas i förhållande till antalet månader som pensionen tas ut i förtid. Personer med ålderspension och personer som har ålderspension med sänkt pensionsålder får ha en förvärvsinkomst. Personer med förtida ålderspension eller förtida delpension får inte ha någon förvärvsinkomst, med undantag för inkomst som ledamot i kommunfullmäktige eller distriktsråd. Förmånstagaren kan begära omräkning av pensionen varje gång han eller hon tjänar in en ny avgiftsperiod. Från och med den 1 januari 2013 justeras pensionspoängens värde årligen med 100 % av inflationstakten plus 50 % av den genomsnittliga bruttoinkomstens reala tillväxt under föregående år. Den 1 juli 2012 var pensionspoängens värde 732,80 rumänska leu (165 euro). Juli

16 Du betalar inkomstskatt på ålderspensionen, ålderspensionen med sänkt pensionsålder, den förtida pensionen och den förtida delpensionen, med lagstadgade avdrag. Ålderspension (andra pelaren) Det engångsbelopp som räknas fram och betalas ut från den andra pelaren motsvarar de personliga nettotillgångar som försäkringstagaren har ackumulerat på sitt konto i pensionsfonden. Försäkringstagaren garanteras beloppet av de inbetalda avgifterna, med avdrag för förseningsavgifter och lagstadgade avgifter. Tillgång till åldersförmåner Ålderspension (första pelaren) Du måste ansöka om ålderspension från behörigt pensionsorgan på distriktsnivå. Pensionsorganen på distriktsnivå sorterar under det nationella organet för allmänna pensioner. Personal inom försvaret, polisen och verksamhet som rör den nationella säkerheten söker ålderspension från behörigt kategoribundet pensionsorgan. Ålderspension med sänkt pensionsålder, förtida pension och förtida delpension är tillgängliga på samma sätt som den normala ålderspensionen. Ålderspensionen betalas ut via postkontor eller bank. Ålderspension (andra pelaren) Den sökande måste ansöka om ett engångsbelopp från det pensionsbolag som förvaltar pensionsfonden i vilken den sökande öppnade ett konto. Engångsbeloppet betalas ut via postkontor eller bank. Juli

17 Kapitel VII: Efterlevandeförmåner Rätt till efterlevandeförmåner Efterlevandepension (första pelaren) En person är berättigad till efterlevandepension (pensie de urmas) om han/hon är efterlevande maka/make eller barn till den avlidna personen, och denna person vid tidpunkten för dödsfallet var pensionär eller pensionsberättigad i det allmänna pensionssystemet (första pelaren). För att få rätt till efterlevandepension ska efterlevande maka/make ha uppnått pensionsålder och varit gift med den avlidna personen i minst tio år. Oavsett ålder har efterlevande maka/make rätt till efterlevandepension om hon eller han tillhör första eller andra invaliditetskategorin, på villkor att äktenskapet varade i minst ett år. Efterlevande maka/make har oavsett ålder även rätt till efterlevandepension om hennes eller hans inkomst är lägre än 35 % av den beräknade genomsnittliga bruttoinkomsten och personen tar hand om ett barn upp till sju års ålder. Om dödsfallet var ett resultat av arbetsolycksfall eller yrkessjukdom har efterlevande maka/make rätt till efterlevandepension om hennes eller hans inkomst är lägre än 35 % av den beräknade genomsnittliga bruttoinkomsten. Den avlidna personens barn beviljas efterlevandepension om barnet är högst 16 år (eller högst examensålder men inte äldre än 26 år) eller om barnet har drabbats av invaliditet inom dessa åldersgränser. Efterlevandepensionen beviljas antingen permanent eller tillfälligt beroende på de uppfyllda villkoren. Efterlevandepension (andra pelaren) En förmånstagare som är efterlevande till en person som omfattades av det privata pensionssystemet (andra pelaren) är berättigad till ett engångsbelopp om han/hon inte själv omfattas av andra pelaren. Förmånstagaren har rätt att ackumulera pensionskapitalet på ett enda konto om han/hon också omfattas av andra pelaren. Förmånstagaren kan inte beviljas pension (ålderspension eller invaliditetspension) innan försäkringstagaren avlider. Dessa riktlinjer är provisoriska. En lag om det privata systemets organisation och funktionssätt håller på att utarbetas. Begravningsbidrag (första pelaren) Om en försäkringstagare eller pensionär avlider har den som betalar begravningskostnaderna rätt till ett begravningsbidrag (ajutor de deces). Juli

18 En försäkringstagare eller pensionär har rätt till begravningsbidrag om en familjemedlem utan försäkring avlider. Omfattning Efterlevandepension (första pelaren) Efterlevandepensionen fastställs och betalas ut månadsvis som en procentandel av den ålderspension eller ålderspension med sänkt pensionsålder som betalas eller skulle ha betalats till den avlidna personen. Om den avlidna personen uppbar invaliditetspension, förtida pension eller förtida delpension eller var berättigad till någon av dessa pensioner, beräknas beloppet för efterlevandepensionen som en procentandel av invaliditetspensionen av första kategorin. Andelen varierar beroende på antalet förmånsberättigade efterlevande: 50 % för en efterlevande, 75 % för två efterlevande och 100 % för tre eller fler efterlevande. För ett föräldralöst barn som har förlorat båda föräldrarna beräknas efterlevandepensionen för varje förälder och summeras. Efterlevande maka/make som även är berättigad till en annan typ av pension kan välja den fördelaktigaste pensionen. Från och med den 1 januari 2013 justeras pensionspoängens värde årligen med 100 % av inflationstakten plus 50 % av den genomsnittliga bruttoinkomstens reala tillväxt under föregående år. Den 1 juli 2012 var pensionspoängens värde 732,80 rumänska leu (165 euro). Du betalar inkomstskatt på efterlevandepensionen, med lagstadgade avdrag. Efterlevandepension (andra pelaren) Det engångsbelopp som räknas fram och betalas ut från den andra pelaren motsvarar arvsandelen av de personliga nettotillgångar som den avlidna försäkringstagaren har ackumulerat på sitt konto i pensionsfonden. Samma arvsandel överförs från den avlidna försäkringstagarens konto till förmånstagarens konto, när han/hon ackumulerar eget pensionskapital. Förmånstagaren garanteras arvsandelen av de totala inbetalda avgifterna, med avdrag för förseningsavgifter och lagstadgade avgifter. Begravningsbidrag (första pelaren) Parlamentet fastställer begravningsbidragets storlek varje år. Det belopp som beviljas när en försäkringstagare eller pensionär avlider kan inte vara lägre än den beräknade genomsnittliga bruttoinkomsten. Det belopp som beviljas när en familjemedlem utan försäkring avlider kan inte understiga hälften av detta belopp. Juli

19 Tillgång till efterlevandeförmåner Efterlevandepension (första pelaren) Du måste ansöka om efterlevandepension från behörigt pensionsorgan på distriktsnivå. Pensionsorganen på distriktsnivå sorterar under det nationella organet för allmänna pensioner. Personal inom försvaret, polisen och verksamhet som rör den nationella säkerheten söker efterlevandepension från behörigt kategoribundet pensionsorgan. Efterlevandepensionen betalas ut via postkontor eller bank. Efterlevandepension (andra pelaren) För att få engångsbeloppet eller ackumulera eget pensionskapital måste du lämna in en begäran till pensionsbolaget som förvaltar den pensionsfond där du har ditt konto. Engångsbeloppet betalas ut via postkontor eller bank. Begravningsbidrag (första pelaren) Du lämnar in en ansökan om begravningsbidrag till behörigt pensionsorgan på distriktsnivå, kategoribundet pensionsorgan, distriktets arbetsförmedling eller arbetsgivare, beroende på den avlidna personens situation. Pensionsorganen på distriktsnivå sorterar under det nationella organet för allmänna pensioner. Distriktens arbetsförmedlingar sorterar under den nationella myndigheten för arbetsmarknadsfrågor. Begravningsbidrag betalas ut direkt till den berättigade personen av en av dessa institutioner. Juli

20 Kapitel VIII: Förmåner vid arbetsskada Rätt till förmåner vid arbetsskada Den som är försäkrad mot arbetsolycksfall och yrkessjukdomar är berättigad till korttidsförmåner när arbetsolycksfall eller yrkessjukdom inträffar. Observera att det allmänna pensionssystemet står för långtidsförmåner som invaliditetspension om invaliditeten är en följd av arbetsolycksfall eller yrkessjukdom eller efterlevandepension om dödsfallet är en följd av samma orsaker. Ersättning vid tillfällig arbetsoförmåga Den som är försäkrad mot arbetsolycksfall och yrkessjukdom är berättigad till ersättning vid tillfällig arbetsoförmåga (indemnizatie pentru incapacitate temporara de munca) om den tillfälliga arbetsoförmågan är en följd av arbetsolycksfall eller yrkessjukdom. Det finns inget krav på avgiftsperiod. Ersättningen betalas ut i 180 dagar under en ettårsperiod, vilket kan förlängas upp till 270 dagar. Ersättning vid tillfälligt byte av arbetsplats och minskad arbetstid Den som är försäkrad mot arbetsolycksfall och yrkessjukdomar är berättigad till ersättning vid tillfälligt byte av arbetsplats (indemnizatie pentru trecerea temporara in alt loc de munca) om han eller hon som en följd av arbetsolycksfall eller yrkessjukdom inte kan behålla sina tidigare arbetsuppgifter och tillfälligt måste byta arbete. Villkoret är att försäkringstagarens månatliga bruttoinkomst i det nya arbetet är lägre än personens genomsnittliga månatliga bruttoinkomst under de sex månader som föregick det inträffade. Den som är försäkrad mot arbetsolycksfall och yrkessjukdomar är berättigad till ersättning när arbetstiden minskas med en fjärdedel (indemnizatie pentru reducerea timpului de lucru cu o patrime din durata normala) om personen som en följd av arbetsolycksfall eller yrkessjukdom inte kan arbeta heltid. Ersättningen betalas ut i 90 dagar under en ettårsperiod. Arbetstagares vårdförmåner Se avsnittet om hälso- och sjukvård. Förmåner vid varaktig arbetsoförmåga Se avsnittet om förmåner vid invaliditet. Efterlevandeförmåner och begravningsbidrag Se avsnittet om efterlevandeförmåner. Juli

21 Omfattning Ersättning vid tillfällig arbetsoförmåga Ersättningen vid tillfällig arbetsoförmåga beräknas och betalas ut månadsvis och uppgår till 80 % (100 % vid medicinska/kirurgiska akutfall) av personens genomsnittliga månatliga bruttoinkomst under de sex månader som föregick det inträffade (eller under en kortare period än sex månader). Du betalar inkomstskatt på ersättningen för tillfällig arbetsoförmåga, med lagstadgade avdrag. Ersättning vid tillfälligt byte av arbetsplats och minskad arbetstid Ersättningen vid tillfälligt byte av arbetsplats beräknas och betalas ut månadsvis och uppgår till skillnaden mellan personens genomsnittliga månatliga bruttoinkomst under de sex månader som föregick det inträffade (eller under en kortare period än sex månader) i det tidigare arbetet och den månatliga bruttoinkomsten i det nya arbetet. Ersättningen när arbetstiden minskas med en fjärdedel beräknas och betalas ut månadsvis och uppgår till skillnaden mellan personens genomsnittliga månatliga bruttoinkomst under de sex månader som föregick det inträffade (eller under en kortare period än sex månader) från heltidsarbetet och den månatliga bruttoinkomsten från deltidsarbetet. I båda fallen får den mellanskillnad som motsvarar ersättningen inte överstiga 25 % av den genomsnittliga månatliga bruttoinkomsten. Arbetstagares vårdförmåner se avsnittet om hälso- och sjukvård. Förmåner vid varaktig arbetsoförmåga Se avsnittet om förmåner vid invaliditet. Efterlevandeförmåner och begravningsbidrag Se avsnittet om efterlevandeförmåner. Tillgång till förmåner vid arbetsskada Ersättning vid tillfällig arbetsoförmåga Du kan begära ersättning vid tillfällig arbetsoförmåga från arbetsgivaren om du är obligatoriskt försäkrad (t.ex. som anställd) eller från behörigt pensionsorgan på distriktsnivå om du har frivillig försäkring (t.ex. som egenföretagare). Juli

22 Ersättning vid tillfälligt byte av arbetsplats och minskad arbetstid Ansökan om ersättning vid tillfälligt byte av arbetsplats och ersättning när arbetstiden minskas med en fjärdedel ska lämnas in till arbetsgivaren. Arbetstagares vårdförmåner Se avsnittet om hälso- och sjukvård. Förmåner vid varaktig arbetsoförmåga Se avsnittet om förmåner vid invaliditet. Efterlevandeförmåner och begravningsbidrag Se avsnittet om efterlevandeförmåner. Juli

23 Kapitel IX: Familjeförmåner Rätt till familjeförmåner Förmåner till barn Ett barn upp till 18 år (eller i gymnasial eller eftergymnasial examensålder) som bor tillsammans med sina föräldrar och som har sin hemvist eller bosättningsort i Rumänien, är berättigat till statligt barnbidrag (alocatie de stat pentru copii). Barnfamiljer med en eller två föräldrar och barn upp till 18 år (eller i gymnasial eller eftergymnasial examensålder) är berättigade till familjetillägg (alocaţie pentru susţinerea familiei) om familjen bor tillsammans med det försörjda barnet, familjemedlemmarna har nettoinkomster under en viss gräns, barnet går en form av utbildning utan avbrott och utan att på grund av olovlig frånvaro få lägre betyg än 8 för uppförande, om det är i skolålder. den lokala skatteplikten har uppfyllts. Vårdnadsförmån Föräldrar som har sin hemvist eller bosättningsort i Rumänien är berättigade till vårdnadsersättning (indemnizatie pentru cresterea copilului) för upp till tre förlossningar, om föräldern bor tillsammans med det försörjda barnet, tar ledigt för att ta hand om barnet och har tolv månaders beskattningsbar inkomst före förlossningen och den lokala skatteplikten har uppfyllts. Förmånstagaren kan välja mellan föräldraledighet och ersättning för barn upp till ett års ålder, eller föräldraledighet och ersättning för barn upp till två års ålder. Omfattning Förmåner till barn Storleken på det statliga barnbidraget varierar beroende på den sociala referensindikatorn och barnets ålder: ett belopp för barn upp till två år (tre år för funktionshindrade barn), och ett annat belopp för barn äldre än två år. För funktionshindrade barn som är minst tre år höjs dock beloppet med 100 %. Bidraget betalas ut varje månad. Familjetillägget varierar beroende på den sociala referensindikatorn, antalet barn i familjen och familjemedlemmarnas inkomsttrösklar. Tillägget betalas ut varje månad. Beloppen för det statliga barnbidraget och familjetillägget (inklusive inkomsttrösklarna) justeras av regeringen. Du betalar inte någon inkomstskatt på dessa bidrag. Juli

24 Vårdnadsförmån Vårdnadsersättningen beräknas och betalas ut månadsvis och uppgår till 75 % av förälderns genomsnittliga nettoinkomst under de tolv månader som föregick graviditeten, med en lägsta och en högsta ersättningsnivå beroende på den sociala referensindikatorn. Vid flerbarnsgraviditet höjs ersättningen med 1,2 gånger den sociala referensindikatorn (RSI) för varje barn, med början från det andra barnet. Beloppet för den sociala referensindikatorn fastställs genom regeringsbeslut. Du betalar inte inkomstskatt på vårdnadsersättningen. Tillgång till familjeförmåner Förmåner till barn Som förälder kan du ansöka om statligt barnbidrag från behörig kommun. Som förälder med familj eller ensamstående förälder ska du kontakta samma institution för att ansöka om familjetillägg. Ersättningen betalas ut månadsvis via postkontor eller bank. Vårdnadsförmån Du lämnar in ansökan om vårdnadsersättning till behörig kommun. Vårdnadsersättning betalas ut via postkontor eller bank. Juli

25 Kapitel X: Arbetslöshet Rätt till arbetslöshetsförmåner Arbetslöshetsersättning Den som uppfyller följande villkor kan registreras som arbetslös: hemvist eller bosättningsort i Rumänien, utan arbete och utan inkomst från näringsverksamhet (eller med inkomst från näringsverksamhet som är lägre än referensbeloppet), mellan 16 år och kvalifikationsåldern för ålderspension, arbetsför, till arbetsmarknadens förfogande, arbetssökande och inskriven vid distriktets arbetsförmedling. En person inskriven vid arbetsförmedlingen som blev ofrivilligt arbetslös måste ansöka om bidrag inom tolv månader och ha fullgjort tolv månaders avgiftsperiod under de 24 månader som föregick ansökningsdatum för att bli berättigad till arbetslöshetsersättning (indemnizatie de somaj) från arbetslöshetsförsäkringen. Det finns dock inget krav på avgiftsperiod för studenter som inte hittar arbete inom 60 dagar efter examen Hur länge arbetslöshetsersättningen betalas ut beror på avgiftsperioden: sex månader för en avgiftsperiod på ett till fem år, nio månader för en avgiftsperiod på fem till tio år och tolv månader för en avgiftsperiod på tio år och över. För nyutexaminerade är denna period sex månader. Omfattning Arbetslöshetsersättningens storlek är beroende av referensbeloppet, inkomsterna och avgiftsperioden. Arbetslöshetsersättningen beräknas och betalas ut månadsvis som en procentandel av referensbeloppet: 75 % för en avgiftsperiod på ett år eller mer. 50 % för nyutexaminerade. För avgiftsperioder på tre år eller mer tillkommer en extra procentandel av den genomsnittliga bruttoinkomsten under de senaste tolv månadernas avgiftsperiod: 3 % för en avgiftsperiod på tre till fem år. 5 % för en avgiftsperiod på fem till tio år. 7 % för en avgiftsperiod på tio till 20 år. 10 % för en avgiftsperiod på mer än 20 år. Du betalar inte inkomstskatt på arbetslöshetsersättningen. Tillgång till arbetslöshetsförmåner Du lämnar in ansökan om arbetslöshetsersättning till behörig arbetsförmedling på distriktsnivå. Distriktens arbetsförmedlingar sorterar under den nationella myndigheten för arbetsmarknadsfrågor. Juli

26 Arbetslöshetsersättningen betalas ut via postkontor eller bank. Juli

27 Kapitel XI: Minimiresurser Rätt till förmåner som rör minimiresurser En enskild person eller familj, som har sin hemvist eller bosättningsort i Rumänien, är berättigad till socialt bistånd (ajutor social) om deras månatliga nettoinkomst är lägre än den garanterade minimiinkomsten (venit minim garantat) och deras lösa och fasta egendom inte ingår i förteckningen över varor som tillfredsställer icke grundläggande behov utan ingår i förteckningen över varor som tillfredsställer grundläggande behov. Personen måste ha fyllt 18 år. Det sociala biståndet betalas ut så länge förmånstagaren uppfyller villkoren och de åtföljande skyldigheterna. Omfattning Det sociala biståndet beräknas och betalas ut månadsvis och motsvarar skillnaden mellan den garanterade minimiinkomsten och den månatliga nettoinkomsten. Den garanterade minimiinkomstens storlek varierar beroende på antalet familjemedlemmar och den sociala referensindikatorn. För att räknas med vid beräkningen av den garanterade minimiinkomsten ska personen eller familjemedlemmen uppfylla följande villkor: vara mellan 16 år och normal pensionsålder, inte studera på heltid och vara utan arbete, men arbetsför, inskriven vid distriktets arbetsförmedling och inte tacka nej till vare sig yrkesutbildning eller arbetserbjudande. Beloppet för den sociala referensindikatorn fastställs genom regeringsbeslut. Du betalar inte inkomstskatt på det sociala biståndet. Tillgång till förmåner som rör minimiresurser Socialt bistånd En person ska för sin egen eller familjens räkning ansöka om socialt bistånd från behörig kommun. Det sociala biståndet betalas ut kontant via postkontor eller bank. Juli

28 Kapitel XII: Långtidsvård Rätt till långtidsvård Det finns inget särskilt system för långtidsvård, utan olika system för invaliditets- och åldersförmåner eller förmåner vid arbetsolycksfall. Därmed är de huvudsakliga förmånstagarna funktionshindrade eller äldre. Tjänsterna anpassas till personens individuella behov. Långtidsvård för funktionshindrade En funktionshindrad person, det vill säga en person vars sociala miljö, på grund av personens fysiska, sensoriska eller psykiska funktionsnedsättning, hindrar eller begränsar personens lika möjligheter i samhället, är berättigad till långtidsvård beroende på graden och typen av funktionshinder. En funktionshindrad kan beroende på graden och typen av funktionshinder vara berättigad till sjukvård i hemmet, deltidsvård på vårdhem, vårdhem och sociala kontantförmåner. Långtidsvården för funktionshindrade ges så länge funktionshindret varar. Långtidsvård för äldre En äldre person i normal pensionsålder är berättigad till långtidsvård beroende på behovet. Beroende på behovet kan den berörda personen vara berättigad till sjukvård i hemmet, hel- eller deltidsvård på vårdhem men inte till sociala kontantförmåner. Långtidsvården för äldre ges så länge behovet varar. Omfattning Långtidsvård för funktionshindrade Sjukvård i hemmet ges av personliga assistenter som ombesörjer vård och skydd i mer än 24 timmar. Deltidsvård på vårdhem ges av dagcenter för att se till att social service integreras med läkarvård och utbildning, boende, arbetsförmedling och liknande tjänster upp till 24 timmar om dygnet. Deltidsvård på vårdhem ges även av kvalificerade personliga assistenter som ombesörjer vård och skydd i mer än 24 timmar (för den sistnämnda formen av stöd finns utöver funktionshindret även två andra villkor: inget logi och en inkomst som ligger under den genomsnittliga nettolönen). Vårdhem (det vill säga vård- och assistanshem, konvalescent- och rehabiliteringshem, integreringscenter som tillhandahåller yrkesrelaterad rehabilitering, center för träning i självständig livsföring, kriscenter, allaktivitetshus och utbildningscenter, servicehus osv.) ser till att social service integreras med läkarvård och utbildning, boende, Juli

29 arbetsförmedling och liknande tjänster under längre tid än 24 timmar om dygnet. En avgift måste betalas. En rad sociala kontantförmåner finns också tillgängliga för funktionshindrade, beroende på graden och typen av invaliditet. Vissa kontantförmåner är särskilt avsedda för barn och andra för vuxna. Du betalar inte någon inkomstskatt på dessa kontantförmåner. Långtidsvård för äldre Sjukvård i hemmet ges av vårdgivare som tillhandahåller sociala och socialmedicinska tjänster i mer än 24 timmar. En avgift måste betalas om personen har en inkomst över en viss gräns. Deltidsvård på vårdhem ges av dagcenter, nattcenter och andra specialiserade center för äldre för att säkra socialmedicinska tjänster upp till 24 timmar. Vårdhem är ålderdomshem som tillhandahåller sociala, socialmedicinska och medicinska tjänster under längre tid än 24 timmar. En avgift måste betalas om personen har en inkomst och lagstadgade försörjare. Tillgång till långtidsvård Långtidsvård för funktionshindrade Ansökan ska lämnas in till behörig kommun eller distriktsförvaltningen för långtidsvårdsförmåner. Graden och typen av funktionshinder bedöms och intygas av distriktsnämnden för utvärdering av vuxna funktionshindrade eller distriktsnämnden för skydd av barn. Distriktsförvaltningen för socialt bistånd och skydd av barn, distriktsnämnden för utvärdering av vuxna funktionshindrade och distriktsnämnden för skydd av barn sorterar under distriktsråden. Långtidsvård för äldre Du lämnar in ansökan om långtidsvård till behörig kommun. Juli