Genusbundna normer i dagstidningars personporträtt

Transkript

1 Panel 4. Språk, kön och media Koordinator: Kirsten Gomard 1. Jonita Siivonen, Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet. 2. Carol Henriksen, Roskilde universitetscenter. 3. Kristina Nikula, Tammerfors universitet. 4. Inga Vasilieva, I.Kant Russian State University, Kaliningrad, Russia. 5. Janne Bromseth, NTNU. 6. Lennart Larsson, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet och Torsten Rehn, Rikskvinnocentrum Jonita Siivonen, Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet. Genusbundna normer i dagstidningars personporträtt Dagstidningars personporträtt tenderar följa olika mallar eller skript, beroende på om porträttets huvudperson är en kvinna eller en man. Skriptet eller med andra ord det förväntade porträttinnehållet utgör en norm i förhållande till vilken de verkliga porträtten skapas. Här kommer jag att presentera och diskutera genusbundna porträttskript på basis av ett material om 107 porträtt ur Dagens Nyheter och Hufvudstadsbladet. Porträttskriptet utgör naturligtvis inte någon skriven regel och finns inte heller i annan medveten form, utan baserar sig på ett i vår kultur förväntat idealiskt livsberättelseinnehåll för kvinnor respektive män. Porträttskriptet för mannens del omfattar ett annat förväntat innehåll och en annan förväntad personbeskrivning än porträttskriptet för en kvinna. Det könsbundna skriptet förstärks i porträttgenren för att den är en hyllande genre i motsats till de flesta andra journalistiska genrer som har kritisk hållning som ideal. Vissa avsnitt av ett porträtt sammanfaller med det bakomliggande skriptporträttet, medan andra avsnitt utgör kontraster till det. Poängen ligger i att alla personporträtt skrivs i relation till normen, oberoende av om de står nästan i linje med normen, eller om de avviker starkt från den. Jag har analyserat innehållet i de sammanfallande och kontrasterande partierna i personporträttsmaterialet och kommer att visa vilka språkliga uttryck dessa tar. 1

2 Carol Henriksen, Roskilde universitetscenter. Den ideelle mama. Konstruktion af moderidentitet i danske Mamablade En af de vigtigste begivenheder i mange kvinders liv er det at blive mor, at være gravid, at føde sit barn, og at passe på det indtil det kan klare sig selv. Men hvordan lærer en kvinde at være mor? Før i tiden var det som regel gennem familien, oftest fra ens egen mor, eller fra ældre søstre. Men i dag er situationen en anden for de fleste kvinder. Båndene til familien er blevet løsnet, og man er blevet overladt til selv at skabe sin identitet som mor. Her er der så hjælp at hente i medierne. For de kvinder der i forvejen er flittige læsere af kvindeblade, er det kun et kort skridt til også at blive tiltrukket af bladene henvendt til vordende og nybagte forældre. Deres ydre fremtræden viser smukke modeller på glittet papir, og indeni findes der fremstillinger af den ideelle mor og nyttige råd om hvordan man kan blive lige som hende og hvordan man kan få et barn der er lige så ideel som hendes. For de kvinder der kun sjældent eller slet ikke læser kvindeblade, er vejen til disse mamablade heller ikke så lang som man kunne tro. Bladene står nemlig som gratis prøveeksemplarer i venteværelserne hos læger og jordmødre. I mit oplæg vil jeg illustrere og diskutere hvordan nogle af de mest fremtrædende danske mamablade (Gravid, Vi forældre, Forældre & Børn mama, Vores Børn...) positionerer kvinden som mor, og hvilket image af moderrollen og det ideelle barn de forsøger at promovere. Jeg vil også komme ind på nogle af de andre temaer der bliver berørt i disse blade, fx sexlivet før og efter fødslen og mandens syn på den gravide kæreste/kone og hans oplevelse af rollen som far. Som det fremgår, er udgangspunktet for analysen af bladene socialkonstruktivistisk Kristina Nikula, Tammerfors universitet. Den åldrande kvinnan och medierna Den demografiska förändring som för närvarande håller på att ske i Finland innebär att 26% av befolkningen år 2030 kommer att vara över 65 år i jämförelse med 15,6% i dag. Det ökade antalet äldre kommer sålunda att med tiden bli en maktfaktor att räkna med, vilket sannolikt kommer att föra med sig ett ökat intresse från medierna. Då det gäller att skapa en positiv eller negativ bild av en social grupp är mediernas makt stor. Eftersom man kan 2

3 utgå ifrån att den narrativa formen får konsekvenser för de individer som behandlas i medierna får det som skrivs i t.ex. pressen också på sikt samhälleliga konsekvenser. För kvinnan i gemen innebär åldrande helt enkelt att bli gammal. Inom gerontologisk forskning räknar man med dels social, dels kronologisk ålder. Den kronologiska åldern, som fastställs i år, månader och dagar, sönderfaller i yngre äldre (65 79 år) och äldre äldre (80 år ). Eftersom dagens äldre är friskare än tidigare generationer och ungdomliga långt upp i åren har i Tyskland i anslutning till den kronologiska åldern skapats nya beteckningar som de unga/nya gamla (junge/neue Alte) Också beteckningarna för de äldre i svenskan genomgår för närvarande förändringar bland annat till följd av att få äldre vill kalla sig pensionär. Trots att alla är underkastade åldrande drabbar detta inte kvinnor och män på samma sätt. Svenska språket innehåller i sitt lexikon gott om exempel på språklig sexism: en gråhårig man uppvisar de grå tinningarnas charm och vill det sig väl kan han räkna sig höra till de grå pantrarna. Mannen kan också komma in i en farlig ålder medan kvinnan kommer i övergångsåldern. Tas därtill hänsyn till att kvinnor i regel blir äldre än män och också är mera benägna att utnyttja de aktiviteter och den hjälp som samhället erbjuder är det uppenbart att åldrandet lätt feminiseras. Med bakgrund av angloamerikansk och tysk forskning utgår jag ifrån att bilden av den åldrande kvinnan i pressen är stereotyp och mestadels negativ obereoende av om den förmedlas i text och/eller bild. Först gäller det emellertid att ta reda på i vad mån ålder och äldre och i synnerhet den åldrande kvinnan över huvud tematiseras i pressen. Men inte enbart det som sägs i en text eller visas på en bild är intressant utan minst lika intressant och avslöjande kan vara det som lämnats osagt. Som material i min undersökning av bilden av den åldrande kvinnan använder jag främst dagstidningar med stor upplaga och därigenom också med stor inverkan på åsiktsbildningen. Referenser Nikula, Kristina (2005). Vår bästa tid är nu. Beteckningar för äldre i finlandssvensk press. I: Rossi, P. (red.): Från översättning till etik. En festskrift till Irma Sorvali på henens 60-årsdag den 15 oktober 2005, s Acta Universitatis Ouluensis B 64. Oulu: Oulun yliopisto. Fiehler, Reinhart & Thimm, Caja (1998). Das Alter als Gegenstand linguistischer Forschung eine Einführung in die Thematik. I: Fiehler, R. & Thimm, C. (Hrsg.): Sprache und Kommunikation im Alter. Opladen & Wiesbaden: Westdeutscher Verlag. 3

4 Thimm, Caja (2000). Alter Sprache Geschlecht. Sprach- und kommunikationswissenschaftliche Perspektiven auf das höhere Lebensalter. Frankfurt an Main: Campus Verlag Inga Vasilieva, I.Kant Russian State University, Kaliningrad, Russia. Gender-specific use of intensifiers in English computerrelated texts The paper presents the analysis of functioning of intensifying adverbs from a gender perspective. Intensifying adverbs or intensifiers are adverbs of degree that boost the meaning of a syntactically-related linguistic element. They indicate that a particular quality is present to a greater degree in relation to a certain or expected standard (e.g. very, extremely, absolutely, etc.). The intensifiers modifying the meaning of linguistic elements function to express the speaker s emotional involvement with the proposition (Eggins, Slade 1997:84) and can shift the focus of the utterance. Modification of the force of the utterance or its elements is an important politeness strategy (Brown, Levinson 2000). Therefore it was expected that intensifiers are likely to demonstrate their gender-specific variation in language use. So far gender-differentiation in language has been extensively studied in spoken discourse of interpersonal interaction. A new aspect of the present research is selecting a type of technical discourse as a material for analysis because in order to get a broader picture of the role that gender plays in communication we have to look at various types of discourse in which men and women participate. There was special interest in texts produced by female writers having expert knowledge in the field, which was traditionally male-dominated. For analysis a corpus of computerrelated texts written by male- and female authors was compiled (the texts are further referred to as F-texts and M-texts). The hypothesis has been formulated as follows: intensifiers display gender-specific distribution not only in spoken interpersonal communication but also in written professionally-related type of discourse. The analysis of the corpus included both quantitative and qualitative aspect. The quantitative data have indicated that: the proportion of intensifiers was higher in M-texts than in F-texts; intensifiers both in F- and M-texts can be divided into 3 groups according to the frequency of their occurrence: rarely-, moderatelyand frequently-used. The qualitative analysis has demonstrated the following: 4

5 frequently-used intensifiers of informal register, which play an important role in spontaneous communication, prevail in M-texts (really, pretty, actually); the group of rarely-used intensifiers employed in metaphorical meaning was larger by order in M-texts compared to F-texts (ridiculously, devilishly pathetically). It is worth noting that such adverbs are not only maximize the meaning of syntactically-related linguistic elements but also have an important pragmatic function of conveying the writer s emotions and attitudes (ridiculously simple, devilishly frustrating, pathetically easy, minimalistically minimal). Preliminary results suggest that intensifiers function as a positive politeness strategy in both F- and M-texts. However, a higher proportion of intensifiers in M-texts compared to F-texts contributes to a more enthusiastic delivery of information in texts by male authors. The research has been supported by the Swedish Institute and Malmö University. References Brown P., Levinson S. Politeness. Cambridge University Press, Eggins S., Slade D. Analyzing casual conversation. London: Cassell, Janne Bromseth, NTNU. Worlds colliding? Ideas of the queer (cyber)self meets wrong-body-behind the screen -off-and online Because of its text-based mediation form, the internet was early celebrated for bringing possibilities of separating body from mind. Liberal cyberfeminists as well as queer activists focussed on the possibilities of performing identities free from repressing social categories and subjectpositions and through this even changing their importance in other social arenas. However, both gender, sexuality and other social categories are actively used as basis for interpretation and performance in text-based contexts through images of gendered and sexualized bodies, and their meaning and relevance socially and culturally situated. This paper is based on an in-depth study of a an discussion group for lesbian and bisexual women in Scandinavia. My aim is firstly to interpret an event of the discovery of a male cross-dresser in light of the influence of queer theory s conceptions of the self in lesbian subculture the last decade, 5

6 and how understandings of sexual identity has moved from the authentic lesbian to more post-modern understandings of self (O Riordan 2005). A common attitude in the group was both identity, gender and sexuality should be based on individuals self-definitions, not on pre-defined categories. However, in the discussion following the revelation, the fact that the author of the four fake women were situated in a male body was crucial to how the events were interpreted. Since the context itself was textbased, the image of the gendered Other through visions of a physical body that made up the basis for the emotional responses, not the material body itself. I will focus on the obvious contradiction of the previous discursive productions of the resistance towards categories vs how the category of gender was suddenly takenfor-granted as relevant when participants discussed the episode with the cross-dresser. How can these discursive productions of gender and sexuality be understood in light of the last decade s influence of queer theory, and additionally, how do they merge and intersect with ideas of the cyberself that also grew strong during the nineties, as Kate O Riordan (2005) suggests? Further, I will look at the negotiations of identity, gender and sexuality that took place on the list as related to its cultural situatedness, as an online arena of lesbian subculture in a Scandinavian country. In trying to interpret what took place on the list, I gradually discovered that the online context of the list was inseparably entwined with the local lesbian community offline. Both discursively, in relating the political discussions on the list to other social arenas and meeting places, as well through the the interpersonal connections between certain participants off- and online that influenced the events in the list context in several ways. It shows that the dichotomy of online-offline is not a fruitful approach to studying national oriented cmccontexts, but rather how the mediated groups are local cultural practices, and [ ] simply an extension of existing offline communities and identities [ ] a part of lived culture, informed by and informing other parts of user s lives (Berry and Martin 2000). References: Berry, C. and Martin, F Queer n Asian on and off the Net: The role of cyberspace in queer Taiwan and Korea. In D. Gauntlett (ed): Web.Studies: Rewiring media studies for the digital age. London: Arnold. O Riordan, K From Usenet to Gaydar. A Comment on Queer Online Community. In SIGGROUP Bulletin

7 Lennart Larsson, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet Torsten Rehn, Rikskvinnocentrum. Kan våld vara psykiskt? Om ett fall av begreppsproblematik i debatten kring våldet mot kvinnor. Vad står ordet våld för? I vårt föredrag kommer vi att diskutera i vilken mån avsaknaden av en vedertagen och allmänt accepterad definition av detta begrepp kan ha bidragit till att otydliggöra den vetenskapliga och politiska debatten om våld mot kvinnor. Utgångspunkten för vår diskussion är dels den betydelse ordet våld har i det allmänna språkbruket, dels de mer eller mindre explicita definitioner av begreppet som förekommit i denna debatt samt FN:s könsspecifika definition av våld mot kvinnor. 7