MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den COM(2016) 740 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Förslag till ett nytt europeiskt samförstånd om utveckling Vår värld, vår värdighet, vår framtid {SWD(2016) 387 final} {SWD(2016) 388 final} {SWD(2016) 389 final} SV SV

2 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 NYTT EUROPEISKT SAMFÖRSTÅND OM UTVECKLING VÅR VÄRLD, VÅR VÄRDIGHET, VÅR FRAMTID GLOBALA UTMANINGAR OCH AGENDA Globala utmaningar och utvecklingstendenser Agenda 2030 och hållbar utveckling EU:S SVAR Ett starkare och effektivare EU i en föränderlig värld Principer och värderingar som styr EU:s utvecklingsinsatser VÅRA GEMENSAMMA PRIORITERINGAR EN HANDLINGSRAM Människor mänsklig utveckling och värdighet Vår planet att skydda miljön, förvalta naturresurserna och vidta åtgärder mot klimatförändringarna Välstånd inkluderande och hållbar tillväxt och sysselsättning Fred fredliga och inkluderande samhällen, demokratiska, effektiva och ansvarsskyldiga institutioner, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter för alla PARTNERSKAP EU SOM DRIVKRAFT FÖR GENOMFÖRANDET AV AGENDA Ett förbättrat samarbete Främja starkare, mer inkluderande fleraktörspartnerskap Anpassning av utvecklingspartnerskapen till ländernas kapacitet och behov FÖRSTÄRKTA STRATEGIER FÖR ATT FÖRBÄTTRA VERKAN AV EU:S ÅTGÄRDER Mobilisering och effektivt utnyttjande av alla genomförandemedel En samstämmig politik till förmån för utveckling Utvecklingseffektivitet UPPFÖLJNING AV VÅRA ÅTAGANDEN

3 INLEDNING I september 2015 antog Förenta nationerna Agenda 2030 för hållbar utveckling (Agenda 2030) 1 som är ett nytt och ambitiöst ramverk för att uppnå en hållbar utveckling och utrota fattigdomen. Stommen i Agenda 2030 är en uppsättning mål för hållbar utveckling och ett antal därmed sammanhängande delmål. Efterson unionen spelade en aktiv roll i förhandlingarna om agendan bör den också ha en ledande roll när det gäller genomförandet av denna. Ett antal initiativ har således utarbetats för detta ändamål. Kommissionens meddelande Nästa steg för en hållbar europeisk framtid EU-åtgärder för hållbarhet 2 visar hur viktiga målen för hållbar utveckling är för Europa och förklarar hur EU bidrar till att uppnå dessa mål, bland annat genom EU:s yttre åtgärder. I den globala strategin för EU:s utrikesoch säkerhetspolitik 3, som presenterar en vision för EU:s engagemang i världen, framhålls det hur viktiga målen för hållbar utveckling är när det gäller EU:s yttre åtgärder. Agenda 2030 måste dessutom införlivas i unionens politik för utvecklingssamarbete, framför allt genom en översyn av EUinstitutionernas och medlemsstaternas gemensamma vision som anges i det europeiska samförståndet om utveckling 4, vilket undertecknades 2005 och var inriktat på att uppfylla millennieutvecklingsmålen. När det gäller politiken för utvecklingssamarbete är både unionen och dess medlemsstater skyldiga att uppfylla de åtaganden och beakta de mål som de har godkänt inom ramen för Förenta nationerna 5. I enlighet med det förfarande som följdes lämnar kommissionen genom detta meddelande ett förslag till ett nytt samförstånd om utveckling. Förslaget har till syfte att uppdatera utvecklingsstrategin för att anpassa den till dagens globala utmaningar samt att bidra till genomförandet av Agenda 2030 i partnerskap med utvecklingsländerna, med hänsyn tagen till den nya ram som tillhandahålls genom Lissabonfördraget. Det återspeglar analysen av svaren från det offentliga internetsamråd 7 som ägde rum i augusti 2016, andra diskussioner i syfte att rådfråga och informera samt ytterligare förberedande utvärderingsarbete 8. 1 Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Resolution antagen av generalförsamlingen den 25 september 2015 (UNGA A/RES/70/1). 2 Nästa steg för en hållbar europeisk framtid EU-åtgärder för hållbarhet. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén (COM (2016) 739). 3 Delade visioner, gemensamma åtgärder: Ett starkare Europa En global strategi för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, juni Europeiskt samförstånd om utveckling. Gemensam förklaring från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, Europaparlamentet och kommissionen om Europeiska unionens utvecklingspolitik: Europeiskt samförstånd, undertecknad den 20 december 2005 och offentliggjord den 24 februari 2006 (2006/C 46/01, EUT C 46, , s.1). 5 Artikel i den konsoliderade versionen av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget). 6 Förslag till gemensam förklaring av rådet, Europaparlamentet och kommissionen Europeiska unionens utvecklingspolitik Dokument om europeiskt samförstånd. Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén (KOM(2005) 311/F1). 7 Synopsis Report summarising the main results of the consultation on the new European Consensus on Development (sammanfattande rapport om de viktigaste resultaten från samrådet om det nya europeiska samförståndet om utveckling, arbetsdokument från kommissionens avdelningar) (SWD (2016) 389). 8 Assessing the 2006 European Consensus on Development and accompanying the initiative "Proposal for a new European Consensus on Development" ( arbetsdokument från kommissionens avdelningar om utvärdering av 2006 års europeiskt samförstånd om 3

4 Med tanke på att det rör sig om ett mycket brett politiskt mål kan målet att bidra till genomförandet av Agenda 2030 i utvecklingsländerna bäst uppnås genom att man ökar samordningen mellan EU:s och medlemsstaternas politik för utvecklingssamarbete. Syftet med det föreslagna nya samförståndet om utveckling, som är anpassat till den nya agendan och anger en delad vision och gemensamma långsiktiga riktlinjer, är att utgöra en ram för den gemensamma strategi för politiken för utvecklingssamarbete som ska tillämpas av EU och dess medlemsstater. Kommissionen uppmanar rådet och parlamentet att anta det nya samförståndet om utveckling i form av en gemensam förklaring från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, Europaparlamentet och kommissionen. utveckling vilket åtföljer initiativet Förslag till ett nytt europeiskt samförstånd om utveckling) (SWD (2016) 387). 4

5 NYTT EUROPEISKT SAMFÖRSTÅND OM UTVECKLING VÅR VÄRLD, VÅR VÄRDIGHET, VÅR FRAMTID 1. GLOBALA UTMANINGAR OCH AGENDA Globala utmaningar och utvecklingstendenser 1. Världen har förändrats avsevärt sedan det senaste europeiska samförståndet om utveckling 9 från 2005, både vad gäller möjligheter och risker. Samhälleliga och ekonomiska frågor har blivit alltmer sammanlänkade, vilket ger nya möjligheter till gemensamma framsteg, även om det ofta också försvårar enkla lösningar på problem. Det har skett betydande globala demografiska förändringar i kombination med ekonomiska, sociala och miljömässiga förändringar. Världens befolkning växer med cirka 80 miljoner människor per år och år 2050 kommer 70 % av världens befolkning att bo i städer. Även om den totala tillväxttakten har mattats av så förväntas världens befolkning öka med 2,4 miljarder människor mellan 2015 och 2050, varav 1,3 miljarder i Afrika. Det kommer att bli svårt att tillgodose unga människors behov av utbildning och arbete. 2. Det har skett förändringar vad gäller fattigdom och ojämlikheter både nivåmässigt och geografiskt och skillnaderna mellan utvecklingsländerna har blivit allt större. Millennieutvecklingsmålen har spelat en avgörande roll när det gäller de aldrig tidigare skådade framstegen på utvecklingsområdet. Sedan 2005 har över en halv miljard människor tagit sig ur extrem fattigdom och hunger, framför allt i östra Asien. Mindre än 10 % av världens befolkning lever i dag i extrem fattigdom. Men det finns fortfarande problem kvar att lösa. År 2030 kommer majoriteten av världens fattiga att finnas huvudsakligen i instabila och konfliktdrabbade stater och i Afrika söder om Sahara. Det kommer dock fortfarande att finnas kvar områden med fattigdom i vissa medelinkomstländer. För att man ska kunna nå fattiga människor i så olika situationer krävs det också att man använder sig av specialanpassade strategier. Det faktum att det finns ojämlikheter inom länder utgör ett allt större problem när det gäller tillväxt och stabilitet. Över 70 % av världens befolkning bor i länder där ojämlikheterna har ökat under de senaste två årtiondena. Verklig jämställdhet mellan könen är fortfarande blott en avlägsen målsättning. 3. Resiliens och hållbarhet är nödvändiga förutsättningar för att kunna skapa varaktiga lösningar på komplexa globala utmaningar. Fattigdomen ökar sårbarheten och en hög nivå av sårbarhet förvärrar de kroniska effekterna av fattigdom. Extrem och kronisk instabilitet liksom strukturella och återkommande kriser ger upphov till humanitära nödsituationer och hindrar hela samhällen från att utvecklas. Långvariga kriser och konflikter ställer stora krav på nationella och internationella resurser samt på förmågan att respektera de mänskliga rättigheterna. Antalet flyktingar och fördrivna personer uppgår till 65 miljoner, vilket är den högsta nivån sedan andra världskriget. De framsteg som gjorts på utvecklingsområdet hotas dock av de globala hot mot folkhälsan som håller på att växa fram. Tillväxten i ekonomin har börjat återhämta sig efter finanskrisen, men har inte nått upp till samma nivåer som före krisen. Brister när det gäller samhällsstyrning, demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen, bland annat korruption, 9 Europeiskt samförstånd om utveckling. Gemensam förklaring från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, Europaparlamentet och kommissionen om Europeiska unionens utvecklingspolitik: ( Europeiskt samförstånd, undertecknad den 20 december 2005 och offentliggjord den 24 februari 2006 (2006/C 46/01, EUT C 46, , s.1). 5

6 säkerhetsutmaningar och minskade möjligheter för allmänheten och det civila samhället till deltagande, skapar stora problem när det gäller utvecklingsinsatsernas effektivitet. 4. Globala kollektiva nyttigheter är utsatta för tryck. Världen står fortfarande inför olösta miljöproblem, i synnerhet klimatförändringarna, som hotar utvecklingsvinster och drabbar fattiga oproportionellt. Tillgången till hållbara energitjänster till rimliga priser, särskilt i Afrika söder om Sahara, är begränsad och utgör en stor stötesten när det gäller den ekonomiska tillväxten och industrialiseringen på denna kontinent. Förnybara energikällor står för omkring 25 % av den globala energiproduktionen, men växer om man ser till andel och investeringar. Den växande världsbefolkningens behov måste tillgodoses genom ett hållbart jordbruk och hållbara livsmedelssystem, inbegripet ett hållbart fiske, som skyddar miljön. Ett stort problem när det gäller anpassning till konsekvenserna av klimatförändringarna är att efterfrågan på vatten och vattenstressen kommer att öka kraftigt under de kommande årtiondena. Haven är under allt större tryck. Tillgången till knappa naturresurser är i farozonen på grund av utarmning av naturresurser och ohållbar förvaltning, vilket gör att det behövs stöd till en omställning till en mer cirkulär ekonomi som grundar sig på resurseffektivitet. 5. Utvecklingsscenen har breddats och täcker idag många fler och många nya aktörer och innovativa lösningar. Den privata sektorn är en viktig partner när det gäller att främja mer hållbara utvecklingsmodeller. Genom att kombinera offentliga och privata medel för att generera fler investeringar är det möjligt att intensifiera engagemanget även i krävande miljöer. Det krävs en omläggning av globala resurser och investeringar för att man ska kunna uppnå en hållbar utveckling. Informations- och kommunikationsteknik samt resilienta och effektiva infrastrukturnät ger stora möjligheter till framsteg inom alla sektorer. 6. I den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik (EUGS) 10 efterlyses en trovärdig, handlingskraftig och samordnad union. Samförståndet om utveckling utgör en viktig del av EU:s engagemang i världen och av dess åtgärder för att möta de globala utmaningarna. 1.2 Agenda 2030 och hållbar utveckling 7. Agenda 2030 för hållbar utveckling (Agenda 2030), antagen i september 2015 av Förenta nationernas generalförsamling 11, är det internationella samfundets samlade svar på dessa utmaningar och trender. Utvecklingen från millennieutvecklingsmålen till målen för hållbar utveckling återspeglar en förändrad strategi på området global utveckling som grundar sig på gemensamma mål, självständighet, gemensamma intressen och delat ansvar för alla länder på alla utvecklingsnivåer. Målen för hållbar utveckling återspeglar en vision som bygger på de universella mänskliga rättigheterna och står i full överensstämmelse med EU:s värderingar och gör det möjligt att dela med sig av EU:s erfarenheter av hållbar utveckling. 8. Agenda 2030 är universell och tillämplig för alla länder. Alla länder står gemensamt inför dessa utmaningar och vi måste använda alla medel som står till vårt förfogande för att hantera dem. Agendan måste genomföras i sin helhet och inte selektivt. Genomförandet måste grunda sig på en 10 Delade visioner, gemensamma åtgärder: Ett starkare Europa En global strategi för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, juni Se rådets slutsatser av den 17 oktober 2016 om EU:s globala strategi för utrikes- och säkerhetspolitiken (13202/16). 11 Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling, resolution antagen av generalförsamlingen den 25 september 2015 (UNGA A/RES/70/1). 6

7 regelbaserad världsordning som har multilateralism som sin huvudprincip och Förenta nationerna som kärna. 9. Med utgångspunkt i målen för hållbar utveckling anger Agenda 2030 en samlad vision av vad som behöver göras för att utrota fattigdomen och främja en hållbar utveckling. Den balanserar de tre olika dimensionerna av en hållbar utveckling, bland annat de viktiga frågorna samhällsstyrning och fredliga och inkluderande samhällen, samt slår fast att dess mål och delmål är starkt sammankopplade. 10. Genom Addis Abeba-handlingsplanen 12, som utgör en integrerad del av Agenda 2030, införs ett nytt paradigm för genomförande genom finansiella och icke-finansiella medel med inhemska åtgärder och en sund politik som grund. Tillsammans anger Agenda 2030 och Addis Abebahandlingsplanen vad som behöver göras, genom ett globalt partnerskap som omfattar politiska och finansiella medel, för att uppnå målen för hållbar utveckling. Agenda 2030 kompletteras dessutom av Sendairamverket för katastrofriskreducering 13 och Parisavtalet om klimatförändringar som utgör en bindande ram med universella åtaganden. 11. EU och dess medlemsstater måste vidta åtgärder för att svara på dagens globala utmaningar och möjligheter i ljuset av Agenda 2030 som de varit med om att utforma. Detta samförstånd om utveckling är en viktig del av EU:s samlade svar. De europeiska institutionerna kommer att samarbeta för att föra arbetet med denna strategi vidare, dock med hänsyn tagen till vars och ens särskilda institutionella roll och behörighetsområde. De åtgärder som EU och dess medlemsstater vidtar inom området för utvecklingssamarbete förstärker varandra ömsesidigt och de måste samordnas så att de kompletterar varandra och är effektiva 14. Med hänsyn till kravet att unionen och medlemsstaterna ska uppfylla de åtaganden och beakta de mål som de har godkänt inom ramen för Förenta nationerna 15 har det nya europeiska samförståndet om utveckling till syfte att utgöra ramen för den gemensam strategi för utvecklingssamarbete som ska tillämpas av EU och dess medlemsstater. Det gäller därför för Europeiska unionen och dess medlemsstater. 2. EU:S SVAR 2.1 Ett starkare och effektivare EU i en föränderlig värld 12. EU och dess medlemsstater är fast beslutna att genomföra agendan i syfte att uppnå en hållbar utveckling i dess tre dimensioner den ekonomiska, sociala och miljömässiga på ett balanserat och integrerat sätt. Många av EU:s politikområden bidrar på ett samstämmigt sätt till detta mål, vilket omfattar många olika aktörer. Genom att bidra till uppfyllandet av Agenda 2030 kommer EU att främja ett starkare, mer hållbart och mer inkluderande Europa med ett ökat välstånd i enlighet med vad som anges i kommissionens meddelande Nästa steg för en hållbar europeisk framtid 12 Addis Ababa Action Agenda of Third International Conference on Financing for Development (Addis Abebahandlingsplanen från den tredje internationella konferensen om utvecklingsfinansiering). Resolution antagen av Förenta nationernas generalförsamling den 27 juli 2015 (UNGA A/RES/69/313). 13 Sendai Framework for Disaster Risk Reduction (Sendairamverket för katastrofriskreducering ). Resolution antagen av Förenta nationernas generalförsamling den 23 juni 2015 (UNGA A/RES/69/283). 14 Artikel i EUF-fördraget. 15 Artikel i EUF-fördraget. 7

8 EU-åtgärder för hållbarhet 16. Agendan kommer att genomföras i nära samordning med Parisavtalet om klimatförändringar 17 och andra internationella åtaganden eftersom det finns starka kopplingar till dessa. 13. EU:s yttre åtgärder är viktiga för att man ska lyckas genomföra Agenda 2030 på global nivå. EU har dessutom förändrats under de senaste åren. Den nya institutionella struktur och de nya politiska instrument som Lissabonfördraget medförde gör att EU i dag är bättre rustat för att möta globala utmaningar och tillvarata möjligheter. Den globala strategin för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik presenterar en vision för unionens engagemang i världen, inbegripet dess viktigaste intressen och prioriteringar, vilken ska genomföras genom en rad olika strategier, bland annat utvecklingspolitiken. I den globala strategin framhålls det att Agenda 2030 spelar en viktig roll och att den har möjlighet att åstadkomma en nödvändig omorientering som stöder EU:s värderingar och målen för EU:s yttre åtgärder. 14. Utvecklingspolitiken syftar till att uppfylla målen för EU:s yttre åtgärder. Till dessa mål hör det mål som anges i artikel 21.2 d i fördraget om Europeiska unionen (nedan kallat EU-fördraget), nämligen att främja en hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling i utvecklingsländerna, med det primära syftet att utrota fattigdom, i enlighet med vad som fastställs i artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget). I överensstämmelse med de mål som anges i artikel 21.2 i EU-fördraget ska utvecklingspolitiken även bidra till att bland annat stödja demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna; bevara freden och förebygga konflikter; förbättra miljön och en hållbar förvaltning av jordens naturresurser samt främja ett internationellt system som bygger på fördjupat multilateralt samarbete och ett gott globalt styre. Därför kommer samförståndet även att bidra till att uppfylla kravet om att skapa samstämmighet mellan de olika områden som omfattas av EU:s yttre åtgärder och mellan dessa och EU:s övriga politik Utvecklingspolitiken är en viktig del av EU:s politik för att hantera de globala utmaningarna och det ömsesidiga beroendet och bygga en bättre värld. För att utvecklingspolitiken ska ge bättre resultat kommer den även fortsättningsvis att samordnas med EU:s övriga politikområden, bland annat humanitärt bistånd, handel, regional integration, den reviderade europeiska grannskapspolitiken 19, hälsa, miljö, energi, jordbruk, fiske, migration, vetenskap, teknik och innovation. Utvecklingssamarbetet är inriktat på att ta itu med många av de underliggande orsakerna till osäkerhet, konflikter, komplexa kriser och tillströmningen av flyktingar, fördrivna personer och irreguljära migranter. En hållbar utveckling och fattigdomsutrotning är avgörande förutsättningar för att man ska lyckas hantera de globala utmaningarna på lång sikt. 16. Detta samförstånd kommer att bidra till uppnåendet av prioriteringarna för EU:s yttre åtgärder, vilka närmare anges i den globala strategin för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik, bland annat genom att stödja resiliens på alla nivåer och främja ett delat välstånd. Målen för hållbar utveckling kommer att vara en övergripande dimension i allt arbete för att genomföra den 16 Nästa steg för en hållbar europeisk framtid EU-åtgärder för hållbarhet. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén (COM (2016) 739). 17 Adoption of the Paris Agreement (Antagande av Parisavtalet) av den 12 december 2015 (FCCC/CP/2015/L.9 Rev.1). 18 Artikel 21.3 i den konsoliderade versionen av EU-fördraget. 19 Översyn av den europeiska grannskapspolitiken. Gemensamt meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 18 november 2015 (JOIN(2015) 50). 8

9 globala strategin 20. Ytterligare åtgärder på området resiliens i detta sammanhang kommer att inriktas på staters och samhällens förmåga till reform och, i förlängningen, till att stå emot och återhämta sig från interna och externa kriser. I linje med målen för hållbar utveckling kommer samförståndet även att återspegla att resiliens är ett brett begrepp som omfattar alla människor och samhället i dess helhet 21 och som ställer krav på en förstärkt kapacitet för att man ska kunna hantera sårbarhet för risker som härrör bland annat från sociala och ekonomiska förhållanden, miljön, klimatförändringarna, katastrofer och konflikter. Samförståndet angriper därmed de viktigaste orsakerna till instabilitet, vilket är något som främst drabbar de mest sårbara befolkningsgrupperna. 17. EU har goda förutsättningar att axla sin roll. Unionen har en stor styrka tack vare sin politiska och sociala solidaritet och det faktum att den är en viktig ekonomisk partner och handelsparter för många av världens länder. Den har en stark internationell närvaro genom sitt omfattande diplomatiska nätverk, även i stater som varit konfliktdrabbade eller som är instabila. Den är en global källa när det gäller strategier och bästa praxis för hållbar utveckling inom många olika områden. Unionen har lång erfarenhet av utvecklingssamarbete och av en rad olika instrument och kanaler. Den är också en ledande aktör när det gäller att skydda globala kollektiva nyttigheter. 18. Ett samlat agerande från EU:s sida är en avgörande faktor för att man ska kunna uppnå dessa gemensamma mål och bidra så mycket som möjligt till Agenda EU och dess medlemsstater förbinder sig därför att förbättra sitt samarbete. I den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik konstateras det att det behövs en ökad samstämmighet mellan medlemsstaterna och EU-institutionerna, liksom mellan de interna och externa dimensionerna av EU:s politik. Ett samstämmigt och konsekvent engagemang kommer att leda till att ökad trovärdighet, legitimitet, mervärde och inflytande samt fler positiva effekter i världen. EU och dess medlemsstater måste vara förenade i mångfalden och använda sig av en rad olika erfarenheter och strategier, med hänsyn tagen till deras respektive komparativa fördelar Principer och värderingar som styr EU:s utvecklingsinsatser 19. Detta samförstånd styrs av de principer för EU:s yttre åtgärder som anges i artikel 21.1 i EU-fördraget och som EU strävar efter att föra fram i resten av världen: nämligen demokrati, rättsstaten, de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas universalitet och odelbarhet, respekt för människors värde, jämlikhet och solidaritet samt respekt för principerna i Förenta nationernas stadga och i folkrätten. Dessa universella värden utgör kärnan i Agenda EU och dess medlemsstater kommer att använda sig av en rättighetsbaserad strategi för utvecklingssamarbete 22. Denna strategi kommer att omfatta alla mänskliga rättigheter och främja inkludering, delaktighet, icke-diskriminering, jämställdhet och jämlikhet, öppenhet och ansvarighet. Strategin kommer att fortsätta att spela en central roll när det gäller att se till att ingen blir åsidosatt inom ramen för Agenda 2030, avsett bostadsort, etnicitet, kön, ålder, funktionshinder, religion eller tro, sexuell läggning, migrationsstatus eller annan status. Strategin är fullt förenlig med det primära 20 Se rådets slutsatser av den 17 oktober 2016 om EU:s globala strategi för utrikes- och säkerhetspolitiken (13202/16). 21 Statlig och samhällelig motståndskraft i öster och söder (avsnitt 3.2) i Delade visioner, gemensamma åtgärder: Ett starkare Europa En global strategi för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik, Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, juni Rådets slutsatser om en rättighetsbaserad strategi för utvecklingssamarbete, som omfattar alla mänskliga rättigheter. Möte i Europeiska unionens råd (utrikes frågor/utveckling) den 19 maj

10 syftet för EU:s utvecklingspolitik, nämligen att minska och på lång sikt utrota fattigdomen. Detta omfattar att bekämpa den diskriminering på flera grunder som drabbar sårbara grupper. 21. Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett av EU:s viktigaste värden och har slagits fast i dess rättsliga och politiska ram. Det är en avgörande förutsättning för att man ska kunna uppnå målen för en hållbar utveckling och är en övergripande fråga som rör hela Agenda EU och dess medlemsstater kommer att främja kvinnors rättigheter, jämställdhet mellan kvinnor och män, kvinnors och flickors egenmakt och skydd av kvinnor och flickor och göra dessa frågor till en prioritering inom alla åtgärdsområden. Jämställdhet mellan kvinnor och män Kvinnor och flickor saknar fortfarande rättigheter, resurser och möjligheter att göra sig hörda. De har sämre chanser till utbildning och betalt arbete än män. Sociala normer och diskriminerande lagstiftning kan göra att flickor och kvinnor har liten kontroll över beslut som påverkar deras liv. Klyftan mellan könen blir ännu större om bristande jämställdhet sammanfaller med andra former av utestängning såsom funktionshinder, ålder, etnicitet, sexuell läggning eller geografiskt avstånd. Jämställdhet mellan kvinnor och män har en positiv inverkan på demokrati, de mänskliga rättigheterna, hälsa, utbildning, tillväxt och konfliktlösning, och jämställdhetsåtgärder måste därför integreras i alla relevanta politikområden. EU spelar en ledande roll globalt sett när det gäller att främja jämställdhet och kvinnors och flickors egenmakt i de yttre förbindelserna, särskilt genom sin breda och resultatinriktade handlingsplan för jämställdhet Som ett led i Agenda 2030 kommer EU och dess medlemsstater att omsätta denna politiska strategi för jämställdhet i konkreta åtgärder som syftar till att ge kvinnor och flickor egenmakt, vilket även omfattar åtgärder för att bekämpa diskriminering och våld mot kvinnor och flickor. Det rör sig om åtgärder för att främja deras ekonomiska och sociala rättigheter och egenmakt, stärka deras röst, skydda deras fysiska och psykiska integritet och förändra den institutionella kulturen inom EU och dess medlemsstater så att de lever upp till sina åtaganden. 3. VÅRA GEMENSAMMA PRIORITERINGAR EN HANDLINGSRAM 22. Agenda 2030 är oerhört sammanlänkad. För att man ska kunna genomföra agendan krävs det att det finns breda nationella strategier för hållbar utveckling som på ett balanserat sätt integrerar de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna av en hållbar utveckling. Åtgärder som är inriktade på en särskild prioritering inverkar även på andra områden och vissa utmaningar, till exempel hållbarhet och ojämlikheter, genomsyrar alla delar av agendan. EU och dess medlemsstater är medvetna om att dessa kopplingar måste beaktas vid planeringen och genomförandet av utvecklingssamarbetet och de kommer därför att ägna särskild uppmärksamhet åt integrerade åtgärder som kan skapa sidovinster och uppfylla flera olika mål på ett samstämmigt sätt Ökad vikt kommer härvid att läggas vid viktiga drivkrafter som kan åstadkomma övergripande förändringar såsom till exempel jämställdhet mellan kvinnor och män, ungdomar, investeringar, hållbar energi, migration och rörlighet. 23. De utvecklingsåtgärder som vidtas av EU och dess medlemsstater i detta sammanhang kommer att struktureras kring de prioriteringar som ligger till grund för Agenda 2030, nämligen människor, vår planet, välstånd, fred och partnerskap. 23 Rådets slutsatser av den 26 oktober 2015 om handlingsplanen för jämställdhet (13201/15). 10

11 3.1. Människor mänsklig utveckling och värdighet 24. Att utrota fattigdomen i alla dess dimensioner, bekämpa diskriminering och ojämlikheter och se till att ingen blir åsidosatt kommer även fortsättningsvis att utgöra kärnan i EU:s politik för utvecklingssamarbete och Agenda 2030 kommer att innebära en betydande stimulans för dessa mål. Genom att det görs framsteg på dessa områden skapas det en fastare grund för en hållbar utveckling. 25. Målen för hållbar utveckling lyfter fram de områden där det krävs fortsatta framsteg för att säkra mänsklig utveckling och värdighet. EU och dess medlemsstater kommer att verka för ett slut på svält, och för allmän hälso- och sjukvård, allmän tillgång till utbildning av god kvalitet, tillräckligt och hållbart socialt skydd och anständigt arbete för alla i en hälsosam miljö. De kommer att ge stöd till sina partner så att dessa kan uppfylla sin skyldighet att förstärka de nationella strategierna och styrelseformerna för en hållbar tillgång till grundläggande tjänster. De kommer att lägga stark tonvikt på skyddet av de mest utsatta. 26. EU och dess medlemsstater kommer att verka för att alla ska få tillräcklig tillgång till ekonomiskt överkomlig, säker och näringsrik mat. De kommer att göra större ansträngningar för att utrota hunger, säkra en tryggad livsmedelsförsörjning och näringsrik kost samt för att öka de mest sårbara gruppernas resiliens, särskilt i länder som drabbas av återkommande kriser. De kommer att fortsätta att vidta åtgärder mot alla former av malnutrition och mot undernäring, tillväxthämning och utmärgling hos barn. 27. EU och dess medlemsstater kommer att stödja de fattigaste samhällena när det gäller att förbättra tillträdet för alla till mark, mat, vatten och ren energi till ett överkomligt pris utan negativ inverkan på miljön. Säkert dricksvatten och sanitet är en grundläggande tjänst och en förutsättning för hälsa, tillväxt och produktivitet. Det är också en tjänst som är speciellt sårbar för miljöförstöring, bland annat klimatförändringar. EU och dess medlemsstater kommer att stödja en hållbar och integrerad vattenförvaltning genom en mer strategisk syn på regional utveckling och integration. De kommer att främja en hållbar stadsutveckling för att förbättra tjänster, tillgänglighet och livskvalitet för snabbt växande stadsbefolkningar samt skapa starkare band mellan stad och landsbygd. 28. Bättre hälsa är en grundläggande förutsättning för mänsklig värdighet och globalt välstånd. EU och dess medlemsstater kommer att fortsätta sina insatser för att förstärka hälso- och sjukvårdssystemen, förebygga och bekämpa smittsamma sjukdomar, till exempel hiv/aids, tuberkulos, malaria och hepatit, bidra till mediciner och vaccin för alla till överkomliga priser och för att ta itu med globala hälsorisker såsom antimikrobiell resistens. De kommer att minska barna- och mödradödligheten och malnutritionen, främja psykisk hälsa och ta itu med det ökande problemet med icke-smittsamma sjukdomar i partnerländerna. 29. Att alla ges tillgång till utbildning av god kvalitet är en förutsättning för en varaktig utveckling. EU och dess medlemsstater kommer att stödja ett inkluderande livslångt lärande och en likvärdig utbildning av god kvalitet på alla nivåer förskola, primär-, sekundär- och tertiärutbildning, teknisk utbildning och yrkesutbildning samt vuxenutbildning, varvid särskild uppmärksamhet kommer att fästas vid flickors och kvinnors utbildningsmöjligheter. De kommer att förstärka sina insatser för att se till att alla får de kunskaper, färdigheter, utvecklingsmöjligheter och rättigheter de behöver för att kunna leva ett värdigt liv, delta fullt ut i samhällslivet som ansvarstagande och produktiva vuxna och bidra till det sociala och ekonomiska välståndet i sina samhällen och till främjandet av och tillgången till kultur. 11

12 Ungdomar Ungdomars behov och ambitioner kräver särskild uppmärksamhet. Åldersgruppen år förväntas öka med 7 % och uppgå till närmare 1,3 miljarder år 2030, varav många koncentrerade till utvecklingsländerna särskilt i regioner såsom Afrika och södra Asien där medianåldern är lägre än i övriga världen. Att skapa tillräckligt med arbetstillfällen av god kvalitet för unga människor kommer även fortsättningsvis att vara en stor utmaning. Unga människor är särskilt sårbara i samband med våldsamma konflikter, organiserad brottslighet och människohandel. Det behövs riktade åtgärder och lämpliga investeringar för att främja unga människors rättigheter och underlätta deras deltagande i det sociala, samhälleliga och ekonomiska livet och säkerställa att de kan bidra fullt ut till en inkluderande tillväxt och hållbar utveckling. För att man ska kunna uppnå en hållbar utveckling och inkludering krävs det dessutom att unga människor deltar i de demokratiska processerna och påtar sig ledande roller. Afrika söder om Sahara utgör en särskild utmaning och det behövs ungefär 18 miljoner nya arbetstillfällen per år fram till 2035 i detta område för att ge sysselsättning till alla nykomlingar på arbetsmarknaden. EU och dess medlemsstater kommer att lägga ökat fokus på att möta unga människors behov och förbättra deras framtidsutsikter, varvid särskilt vikt kommer att läggas vid en bättre kvalitet på sysselsättningen och ökat entreprenörskap med stöd av ändamålsenlig utbildning, yrkesutbildning, kompetensutveckling och tillgång till digital teknik och digitala tjänster. EU kommer även att verka för att stärka ungdomars egenmakt och deltagande i den lokala ekonomin och det lokala samhället, beslutsprocesser och skötseln av allmänna angelägenheter. Syftet med detta är även att utnyttja den demografiska fördel som de unga ger och den digitala innovationskapaciteten samt att ge unga människor möjlighet till ökad rörlighet och möjlighet att dra nytta av den tekniska utvecklingen. 30. Den ekonomiska tillväxten blir mer varaktig och till större nytta för de fattigaste om den är inkluderande. EU och dess medlemsstater kommer att verka för att minska skillnader vad gäller resultat och möjligheter. På så sätt kommer de att hjälpa de fattigaste befolkningsgrupperna direkt och dessutom främja en mer inkluderande och hållbar tillväxt som tar hänsyn till kommande generationers behov. I sitt arbete med att motverka de ökande ekonomiska och sociala klyftorna kommer EU och dess medlemsstater att stödja nationella utvecklingsstrategier som maximerar de positiva sociala resultaten och verkningarna och som tar vederbörlig hänsyn till en bättre fördelning av de vinster som tillväxten ger, skapande av välstånd och anständigt arbete samt förbättrad tillgång till produktionsfaktorer såsom mark och finansiering. De kommer att samarbeta med partnerländerna för att främja en politik med progressiv beskattning och omfördelning av offentliga utgifter som syftar till att ge alla tillgång till grundläggande tjänster av god kvalitet, särskilt utbildning, hälso- och sjukvård och sanitet av god kvalitet. De kommer även att stödja effektiva, hållbara och rättvisa system för socialt skydd i syfte att garantera en grundläggande inkomst, förhindra att extrem fattigdom återuppstår och bygga resiliens. De kommer att bedöma bestämningsfaktorer och utvecklingstendenser vad gäller ekonomiska och sociala klyftor och förbättra sina verktyg och strategier så att de bättre kan bekämpa ojämlikheter, bland annat genom att integrera minskning av ojämlikheter i sina åtgärder. De kommer att verka för att personer med funktionshinder ska få ökade möjligheter och kunna delta på lika villkor. 31. EU och dess medlemsstater kommer att arbeta intensivt med att se till att kvinnors och flickors rättigheter skyddas och förverkligas. De kommer att verka för att skyldigheterna enligt konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor fullgörs. De stöder helhjärtat främjande, skydd och fullgörande av alla mänskliga rättigheter och ett fullständigt och effektivt genomförande av handlingsplanen från Peking och handlingsplanen från Kairo, den internationella konferensen om befolkning och utveckling och resultaten från konferenserna för översyn av dessa och står fast vid sitt engagemang för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i detta sammanhang. 32. EU och dess medlemsstater kommer att skärpa sina insatser för att utrota fattigdomen i mycket fattiga, instabila och konfliktdrabbade stater där det inom en överskådlig framtid inte 12

13 kommer att finnas tillräckligt med inhemska resurser för att förse alla med grundläggande sociala tjänster. Det bör även i fortsättningen läggas stor vikt vid mänsklig utveckling. 33. EU och dess medlemsstater kommer att stärka resiliensen, särskilt hos sårbara befolkningsgrupper, mot miljömässiga och ekonomiska chocker, naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan samt globala hälsohot. De kommer systematiskt att i sina åtgärder integrera målet att individer, samhällen och länder bör få bättre förmåga när det gäller att ha beredskap för, motstå, anpassa sig till och snabbt återhämta sig från påfrestningar och chocker, dock utan att detta inverkar på de långsiktiga utvecklingsmöjligheterna 24. Detta förutsätter ett närmare samarbete och kompletterande åtgärder mellan aktörerna på områdena utveckling och humanitärt bistånd, med utgångspunkt i en gemensam analys av risker och sårbarheter. Vid långvariga kriser kommer EU och dess medlemsstater att skydda de mer långsiktiga sociala strukturerna, tillhandahålla humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd på ett samordnat sätt och integrera långvarigt fördrivna i den bredare utvecklingsplaneringen, vilket inbegriper tillgång till utbildning och anständigt arbete. 34. EU och dess medlemsstater kommer att verka för en stärkt resiliens hos personer som är långvarigt tvångsfördrivna och för deras integration i mottagarländernas ekonomiska och sociala liv, varvid de konstaterar att de fördrivnas egen kompetens är en flyttbar tillgång som är en viktig förutsättning för deras resiliens och för att de ska kunna återuppbygga sina liv. EU och dess medlemsstater kommer att tillämpa en rättighetsbaserad strategi och ägna särskild uppmärksamhet åt underåriga med eller utan medföljande vuxen och andra mycket sårbara grupper Vår planet att skydda miljön, förvalta naturresurserna och vidta åtgärder mot klimatförändringarna 35. Miljömässig hållbarhet, bland annat ett stabilt klimat, är en förutsättning för fattigdomsutrotning och hållbar utveckling, särskilt för de fattigaste befolkningsgrupperna. Människors välbefinnande och resilienta samhällen förutsätter friska ekosystem och en fungerande miljö. Miljöförstöring, inklusive klimatförändringar, kan motverka ekonomiska framsteg, äventyra fred och stabilitet och leda till migration i stor skala. Det räcker inte med riktade åtgärder, utan miljöhänsyn måste integreras i alla aspekter av utvecklingssamarbetet, bland annat genom förebyggande åtgärder. För ett lyckat resultat krävs det också att den privata sektorn tar sitt ansvar och att man tillämpar principen att förorenaren betalar. EU och dess medlemsstater kommer att främja resurseffektivitet och hållbar konsumtion och produktion i syfte att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring och möjliggöra en övergång till en cirkulär ekonomi. De kommer också att göra bättre bruk av vetenskap, teknik och innovation för att främja miljömässig hållbarhet, och de kommer att verka för att parterna ska använda sig av heltäckande data och information som samlats in via de europeiska och internationella jordobservationsprogrammen som stöd för evidensbaserade beslut som tar hänsyn till miljösituationen. 36. EU och dess medlemsstater kommer att stödja bevarande och hållbar förvaltning av alla naturresurser och bevarande och hållbar användning av biologisk mångfald och ekosystem, bland annat skogar, hav, kust- och flodområden och andra ekosystem. De kommer att främja sidovinster av en hållbar förvaltning, bland annat förbättrad klimatresiliens och klimatanpassning. De kommer att se 24 EU-strategi för resiliens: Lära av livsmedelsförsörjningskriser. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet av den 3 oktober 2012 (COM(2012) 586). Rådets slutsatser om EU-strategin för resiliens. 3241:a mötet i Europeiska unionens råd (utrikes frågor) den 28 maj

14 till att hållbarhet integreras i alla aspekter av utvecklingssamarbetet och att miljöfrågorna ges ökat utrymme i de dialoger som förs med våra partner. De kommer att verka för en ökad redovisning av naturkapital. De kommer att stödja bättre styrelseformer och kapacitetsuppbyggnad när det gäller en hållbar förvaltning av naturresurser, varvid de kommer att främja berörda aktörers deltagande och respekt för allas rättigheter, även ursprungsbefolkningars och lokala samhällens rättigheter. De kommer att verka för skydd och återställande av marina ekosystem som ger friska och produktiva hav, en hållbar förvaltning av havets resurser och hållbart fiske, bland annat genom en bättre förvaltning av haven och en utveckling av den blå ekonomin. 37. Agenda 2030 ställer krav på snabba insatser av alla vad gäller globala kollektiva nyttigheter. EU och dess medlemsstater kommer att genomföra Agenda 2030 och Parisavtalet om klimatförändringar på ett samordnat och konsekvent sätt i syfte att till fullo utnyttja alla synergieffekter, varvid de även kommer att grunda sig på andra internationella ramar såsom Sendairamverket för katastrofriskreducering och den nya globala agendan för städer EU och dess medlemsstater kommer att integrera miljö och klimat, inklusive begränsnings- och anpassningsåtgärder, i alla sina strategier för utvecklingssamarbete. De kommer att stödja nationella strategier, bland annat myndighetsövergripande planering och programplanering, som främjar resiliens, minskar klimatrisker och bidrar till utsläppsminskning, i överensstämmelse med genomförandet av nationellt fastställda bidrag inom ramen för Parisavtalet. Parisavtalets rättsligt bindande karaktär och kravet på att anta nationellt fastställda bidrag kan också innebära en stimulans för den nationella utvecklingsplaneringen i samband med Agenda Energi är en mycket viktig möjliggörare för utveckling och en grundläggande förutsättning för en hållbar planet. De investeringar som behövs för att åstadkomma allmän tillgång till rena energitjänster är så betydande att det fordras att många aktörer medverkar. EU och dess medlemsstater kommer att öka sitt samarbete med alla berörda parter, bland annat den privata sektorn, när det gäller styrning av energiefterfrågan, energieffektivitet, produktion av förnybar energi och utveckling och överföring av ren teknik. De kommer även att verka för en utfasning av subventioner till fossila bränslen, stabila och transparenta energimarknader, utbyggnaden av smarta nät och användning av digital teknik för en hållbar energihushållning. Hållbar energi och klimatförändringar Frågorna om tillgång till hållbar energi till överkomliga priser och klimatförändringarna måste lösas i nära samordning med varandra i syfte att uppnå de tre dimensionerna av hållbar utveckling. Utvecklingsländerna behöver energi för att främja en inkluderande tillväxt och ytterligare förbättra levnadsstandarden på ett miljövänligt sätt. Investeringar i energi kan säkerställa tillgång till rent vatten, möjlighet att laga mat på ett hygieniskt sätt, utbildning och hälso- och sjukvård samt dessutom skapa arbetstillfällen och stödja lokala företag. EU och dess medlemsstater kommer att ta itu med energifattigdomen genom att bidra till allmän tillgång till energitjänster som har överkomliga priser, är moderna, tillförlitliga och hållbara, med stark tonvikt på förnybar energi. Att stödja Afrika och våra grannländer i denna energiomställning utgör en del av det stödjande ramverket för EU:s energiunion. Detta kommer att gå hand i hand med fortsatta insatser från unionens sida i linje med dess ledande roll på global nivå när det gäller att bekämpa klimatförändringarna och att stödja tredjeländer i kampen mot klimatförändringar och en omställning till en utsläppssnål och klimatresilient ekonomi. Med hänsyn till de olika förutsättningar som råder i partnerländerna kommer EU och dess medlemsstater att hantera dessa frågor genom strategisk dialog, bästa praxis och kunskapsdelning samt utvecklingssamarbete. Man kommer att göra strategiska investeringar i hållbar energi för att stödja en förbättring av regelverken så att det blir möjligt att utveckla en robust energisektor och mobilisera privat finansiering. EU:s insatser måste åtföljas av viktiga drivkrafter, bland annat politiskt ägarskap och partnerskap, en lämplig rättslig ram för energisektorn och främjande av investeringar. Denna förstärkta 25 The New Urban Agenda, Habitat III, 14

15 strategi kommer att leda till ett konstruktivt och konsekvent samarbete mellan EU och dess partner på områdena energi och klimat Välstånd inkluderande och hållbar tillväxt och sysselsättning 40. En av de viktigaste utmaningarna i Agenda 2030 är att åstadkomma en inkluderande och hållbar tillväxt och skapa anständigt arbete, särskilt för kvinnor och ungdomar. EU och dess medlemsstater kommer att främja en ekonomisk omställning som leder till att det skapas anständigt arbete, genereras tillräckligt med intäkter till offentliga tjänster och till att hållbara värdekedjor främjas. Detta inbegriper främjande av hållbara konsumtions- och produktionsmönster i en cirkulär ekonomi, resurseffektivitet och en omställning till utsläppssnåla och klimatresilienta utvecklingsvägar. En inkluderande hållbar tillväxt bygger en långsiktig resiliens i partnerländerna genom att skapa möjligheter för sårbara befolkningsgrupper och de mest utsatta att delta i och dra nytta av välstånd och jobbskapande. Den utgör en lösning på medellång och lång sikt för att ta itu med de underliggande orsakerna till instabilitet, irreguljär migration och tvångsförflyttningar. 41. EU och dess medlemsstater kommer att bidra till att göra utvecklingsländerna mer företagsvänliga. De kommer att bidra till bättre förutsättningar för ekonomisk verksamhet genom att främja en bättre politik, ett bättre regelverk och ett bättre företagsklimat samt nya affärsmodeller och en stärkt förvaltningskapacitet. De kommer att främja tillgången till finansiella tjänster, även för kvinnor, fattiga, mikroföretag samt för små och medelstora företag. De kommer även att främja initiativ från den privata sektorns sida och sociala företag som tillhandahåller lokala tjänster. Offentliga investeringar i forsknings- och innovationskapacitet i utvecklingsländerna kan också bidra till att generera privata investeringar och till att driva på den ekonomiska och sociala utvecklingen. 42. EU och dess medlemsstater kommer att främja och underlätta handel och investeringar i utvecklingsländerna i syfte att främja en hållbar utveckling. EU har gjort mycket för att öppna sina marknader för de minst utvecklade länderna och kommer även fortsättningsvis att verka för att handel används som en viktig drivkraft för tillväxt och fattigdomsbekämpning i utvecklingsländerna. Genom att genomföra strategin Handel för alla kommer EU och dess medlemsstater att stödja sina handelspartner så att dessa kan uppfylla sitt åtagande inom ramen för Addis Abeba-handlingsplanen att integrera en hållbar utveckling på alla nivåer av handelspolitiken och att göra framsteg vad gäller en rad olika mål för hållbar utveckling. EU och dess medlemsstater kommer att samordna sina program för utvecklingssamarbete med de handelspolitiska verktyg som stöder genomförandet av de bestämmelser i handelsavtal som rör handel och hållbar utveckling. De kommer att kombinera den privata sektorns kompetens och resurser med stödjande handelsstrategier och instrument, handelsrelaterat bistånd och ekonomisk diplomati, vilket kommer att främja en inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt och hjälpa tredjeländer att införa tillväxtmodeller som tar hänsyn till resursknapphet och åtgärder mot klimatförändringarna. Investeringar Agenda 2030 och Addis Abeba-handlingsplanen utgör en ram inom vilken ansvarsfulla investeringar kan bidra till en hållbar utveckling i alla dess dimensioner. Denna ram kan bidra till att vägleda beslut rörande resurser till mänsklig kapacitet, infrastruktur, institutioner och tjänster så att resultatet maximeras. Investeringar är ett viktigt verktyg för genomförandet av Agenda Hållbara investeringar bidrar till att diversifiera ekonomier, koppla dem till regionala och globala värdekedjor, främja regional integration och handel, öka det lokala ekonomiska värdeskapandet och tillgodose sociala behov. 15

16 Den föreslagna europeiska yttre investeringsplanen 26 har till syfte att tillhandahålla ett integrerat finansiellt paket för att finansiera investeringar i Afrika och EU:s grannskap. Planen innehåller en europeisk fond för hållbar utveckling, tekniskt bistånd för att utveckla hållbara projekt och locka till sig investerare och en rad åtgärder för att förbättra den ekonomiska styrningen och företagsklimatet och öka den privata sektorns engagemang. Den kommer att bygga på EU:s erfarenheter av att kombinera offentliga bidrag med lån från tredje part för att katalysera ytterligare medel till en hållbar utveckling. Planen innehåller en ny garantimekanism för att mobilisera ytterligare finansiering, särskilt från den privata sektorn, genom att den är inriktad på de viktigaste faktorerna för att främja investeringar. Garantin kommer att finansieras av EU, och där så är möjligt även av andra bidragsgivare, och kommer att användas för att absorbera stödberättigade investerares (bland annat internationella finansinstitut och privata investerare) eventuella förluster och därmed sänka riskprofilen för investeringar i utvecklingsländerna. Genomförandet av planen kommer således att bidra till tillväxt och jobbskapande, skapa innovativa produkter och tjänster och mobilisering av privata investeringar. Den kommer att bidra till uppnåendet av målen för hållbar utveckling och på så sätt bidra till att angripa de underliggande orsakerna till migration. EU och dess medlemsstater kommer även att bidra till en ökning av de privata och offentliga investeringarna i en koldioxidsnål och klimatresilient grön ekonomi. De kommer att verka för en förbättrad resurseffektivitet, att sambandet mellan tillväxt och miljöförstöring bryts, främjande av en hållbar konsumtion och produktion och en minskad sårbarhet. Investeringar kommer att göras i partnerskap med lokala företag och aktörer och med iakttagande av markrättigheter och arbetstagarrättigheter. 43. EU och dess medlemsstater kommer att samarbeta med den nationella och internationella privata sektorn, bland annat arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, i syfte att främja ansvarsfulla, hållbara och effektiva strategier. Den privata sektorn bör bedriva en ansvarsfull och hållbar verksamhet som bidrar till genomförandet av Agenda EU och dess medlemsstater kommer att främja mobilisering av privata medel till utveckling inom områden som har en betydande potential till omställning till en hållbar utveckling, bland annat ett hållbart jordbruk, ren energi, resilient infrastruktur, hälsa, en grön och cirkulär ekonomi samt digitalisering. Genomförandet av Agenda 2030 skulle underlättas väsentligt om många fler företag i EU som har försörjningskedjor i utvecklingsländerna i ökad utsträckning började använda sig av ansvarsfulla metoder, i nära partnerskap med sina offentliga och privata intressenter, och främja en rättvis och etisk handel. Man bör se till att åtaganden om hållbar utveckling och företagens sociala ansvar rutinmässigt ingår i affärsmodeller. EU och dess medlemsstater kommer att fortsätta att främja ansvarsfulla affärsmetoder och en ansvarsfull förvaltning av försörjningskedjor, vilket omfattar mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter, finansiell redlighet, miljönormer och tillgänglighet. De kommer att arbeta för att förhindra brott mot de mänskliga rättigheterna och främja FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. De kommer att främja arbetsnormer som garanterar anständiga arbetsvillkor för arbetstagare, särskilt de som fastställts av Internationella arbetsorganisationen (ILO), både i den formella och i den informella sektorn, bland annat genom att stödja en övergång från en informell till en formell ekonomi. 44. Hållbart jordbruk är jämte hållbart fiske och vattenbruk en viktig drivkraft för fattigdomsutrotning och hållbar utveckling. Två tredjedelar av världens fattiga är beroende av jordbruket för sin försörjning och ett antal utvecklingsländer är fortfarande starkt beroende av handel med vissa råvaror. Det behövs investeringar i ett hållbart jordbruk för att diversifiera produktionssystemen, förhindra malnutrition och öka produktiviteten och sysselsättningen, dock utan att samtidigt skada miljön. Det krävs betydande investeringar av den privata sektorn i Afrika, framför allt med hänsyn till att den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin och jordbruksindustrin är viktiga 26 Stärkta europeiska investeringar för tillväxt och sysselsättning Andra etappen av Europeiska fonden för strategiska investeringar och en ny europeisk yttre investeringsplan. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska investeringsbanken av den 14 september 2016 (COM(2016)581). 16