Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Transkript

1 Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården April 2019 Thomas Jonsland

2 Alla kan prata med barn. Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn.

3 Varför samtal med barn? För att: Säkerställa barnets rätt till delaktighet Säkra kvaliteten i det arbete som utförs Stärka och utveckla barnet

4 Kunskapsstödets utgångspunkter Riktar sig till alla inom socialtjänst, hälso- och sjukvård och tandvård som har samtal med barn En bas, allmän orientering, inspiration, något att utgå ifrån men räcker inte Bred, generell och grundläggande allt därmed inte relevant för alla sammanhang och situationer Den enskilda professionelle måste göra en egen bedömning av vad som är relevant eller ej

5 Upplägg Löpande text med stöd och resonemang utifrån bästa tillgängliga kunskap. Varvas med praktiska och konkreta förslag och exempel.

6 - Praktiska exempel på hur man kan fråga och uttrycka sig i samtal med barn Nu när jag berättar vad som ska hända ser jag på dig att du blir rädd och ledsen. Är det så? Berätta, vad är det som gör dig rädd och ledsen? Jag vill verkligen förstå hur det är för dig. Det är därför jag frågar så mycket. Hur kommer det sig att du inte pratar så mycket idag?

7 - Reflekterande frågor att som professionell ställa sig Fundera över tillfällen då du har hindrats att samtala med ett barn och vad det då har berott på. Vad vet barnet om den process och det sammanhang som samtalet är en del av?

8 - Exempel på sådant barn har uttryckt om sina erfarenheter av samtal inom vård och omsorg Min läkare kunde noggrant beskriva vad som skulle hända, och då fick jag inga vilda fantasier. Att vara förberedd på vad som ska hända gör mig mindre rädd och orolig. (Flicka med lång erfarenhet från hälso- och sjukvården). Om du inte är ärlig mot mig så kan du inte tro att jag kommer sitta här och vara ärlig mot dig. (Ungdom, med erfarenhet från socialtjänsten).

9 utsatthet. - Tips på litteratur och material för mer specifik och fördjupad kunskap Mer om att se, våga fråga och agera gällande barns utsatthet se [4] samt Barn som far illa eller riskerar fara illa [11].

10 Tre olika typer av samtal Informerande En grundläggande förutsättning för delaktighet Vad händer, vad har hänt, vad kommer att hända Stödjande Alla kan komma att ha ett stödjande samtal Bekräfta barnet på ärligt vis Utredande Inrikta sig på barnets egna erfarenheter Även utredande samtal är stödjande

11 Samtalets gång Förberedelser Förbereda sig själv. Förbereda barnet. Inledning Beskriva syftet och ramen för samtalet Avslutning Sammanfattning Vad händer efteråt?

12

13 Barns delaktighet kan se olika ut Barnet ska ges möjlighet till delaktighet, inte pressas till det Barnet ska kunna vara med och påverka hur de ska vara delaktiga Olika grader, olika former av delaktighet

14 Medan jag pratar med din mamma kan du fundera på om det är något särskilt du vill veta om sjukdomen. Om du inte vill fråga själv kan du skriva det på en lapp eller be mamma att fråga åt dig.

15 Lyhördhet inför barnets förmågor och erfarenheter Barnet är unikt utifrån sina alldeles egna förmågor och erfarenheter Skapa sig kunskap om och förståelse för barnet Barnets ålder och mognad Funktionsnedsättningar

16 Jag blir arg. Att dom inte förstår. Jag kan ju, jag vill ju visa det, men dom ser inte. (Flicka med fysisk funktionsnedsättning)

17

18 Vara snäll skapa en förtroendefull relation Barns erfarenheter visar på vikten av att vara snäll Forskning visar på vikten av en förtroendefull relation Hur gör man? Hellre glad och peppande än sur och dömande Empatisk, ärlig, varm och personlig Sätta barnet i centrum Skapa ett lugn Minska maktobalansen

19 Man kan ju alltid börja med: Hur mår du?, Hur har dagen varit?. Det behöver inte vara jättemycket. Bara så att man känner, jamen, lite mer normalt prat som typ människa till människa, istället för vuxen till barn. (Ungdom med erfarenhet från socialtjänsten)

20 Att genomföra samtalet tekniker, metoder, förhållningssätt Ge barnet möjlighet att fritt beskriva sina erfarenheter och upplevelser Skapa en rytm, ett flyt Öppna frågor. Slutna frågor. Sammanfattningar. Reflektioner och beskrivningar. Verbaliseringar. Material och verktyg.

21 Andra barn har berättat för mig att det kan vara svårt att prata med kompisar om sin mammas sjukdom. Hur tycker du att det är? Fortsätt. Berätta mer.

22 Samtalet med barnet i relation till föräldrarna Föräldrarna tydligt närvarande, vare sig de är i rummet eller ej Föräldrarna en viktig resurs för barnets trygghet Föräldrarna kan hindra barnets fria beskrivningar Även föräldrarnas delaktighet är i olika grader

23 Det är en trygghet att föräldrarna är med. Jag vill ha dom som extrastöd. Dom kan lägga till sånt som jag har glömt och vara med i viktiga beslut. Som patient får man ibland stå på sig då är det bra att föräldrarna är med. (Flicka, 14 år, med lång och intensiv kontakt med hälsooch sjukvården). Det är mycket lättare att prata om inte föräldrarna är med, för då kan man säga som det är och då behöver man inte titta på föräldrarna och se om de blir arga. (Ungdom med erfarenhet från socialtjänsten)

24 Kunskapsstödet etc Nytt tema på Kunskapsguiden.se Samtal med barn Ppt-presentation för arbetsledare Mindre affisch Info-blad Socialstyrelsens pod På djupet

25 Att samtala med barn om sexuella övergrepp och människohandel Thomas Jonsland April 2019

26 Alla samtal med barn inom vård och omsorg kan komma att handla om sexuella övergrepp eller människohandel. Därför behöver man vara förberedd. Bilagan kan vara en del av en grundläggande förberedelse.

27 Stöd både för samtal om sexuella övergrepp och människohandel. Tydligt fokus på sexuella övergrepp. För kompletteringar rörande människohandel se material från Nationellt metodstödsteam (NMT) samt Socialstyrelsens vägledning Barn i internationell människohandel och exploatering.

28 Bakgrundsinformation Olika former av sexuella övergrepp och människohandel Omfattning Reaktioner, symptom och konsekvenser

29 Olika skeden olika förhållningssätt Olika mycket är känt om övergreppen Olika länge sedan övergreppen ägde rum

30 När ingen misstanke finns Hitta sätt att förmedla - Här går det att berätta! Genom sådant som finns synligt och tillgängligt i väntrum och besöksrum Genom hur man frågar och uttrycker sig gentemot barnet

31 När viss anledning till misstanke finns Ibland föra sexuella övergrepp på tal när misstanken är vag eller inte alls finns. Varför? Barn berättar sällan spontant Vanligt att barn är multiutsatta Visa Här går det att berätta!

32 Många barn råkar ut för att någon som de inte känner pratar med dem om sex på internet eller i mobilen, eller ber om eller skickar bilder. Har du hört talas om det? Vad tänker du om det?

33 Vid misstanke om sexuella övergrepp Misstankar om sexuella övergrepp uppstår ofta i samband med ett samtal om något helt annat Göra tydligt för barnet att man i och med det behöver ändra syftet med samtalet Ibland bygger misstankarna på information från annat håll - viktigt att för barnet vara tydlig med var misstankarna kommer ifrån

34 Inför eventuell anmälan till socialtjänsten Skyldighet att genast göra en anmälan vid misstanke om att ett barn far illa Skaffa sig tillräcklig information från barnet för att kunna avfärda eller konstatera misstanken Enbart ställa frågor som är relevanta utifrån yrkesroll och sammanhang Inte tysta barnet inte heller uppmuntra att berätta utöver vad som är relevant

35 Du, det är väldigt bra att du har berättat det här för mig. Jag tycker det är så modigt gjort. Du kommer behöva berätta det här igen och mer noggrant för socialsekreteraren och polisen. Därför behöver du inte berätta mer för mig nu, om du inte vill, förstås.

36 Samtal om anmälan till socialtjänsten eller polisen Om den professionella gjort bedömningen att anmäla: Genom information och samtal motivera barnet att samtycka Informera barnet om att anmälan kommer genomföras Informera barnet om vad en anmälan innebär Ge barnet möjlighet att ställa frågor och reflektera kring informationen

37 Samtal inom socialtjänstens barnavårdsutredningar Väsentligt annorlunda än annars inom vård och omsorg Syftet är att få en mer fördjupad och uttömmande information om barnets situation, för att kunna göra en bedömning av barnets behov av stöd och skydd Samtal med barnet kan genomföras både före, under och efter en brottsutredning Samarbete mellan socialtjänsten och de brottsutredande myndigheterna är central

38 När barnet berättar Av särskild betydelse att uppfattas som snäll och skapa en förtroendefull relation Barnet ofta rädd för att den professionelle inte ska tro på det och inte orka ta emot det barnet berättar Att prata om sexuella övergrepp upplevs ofta som privat, intimt och utelämnande

39 Ge information och sätt övergreppen i ett sammanhang Om hur vanligt det är att uppleva skuld och skam Om hur förövarens strategier vanligen kan se ut Om vanliga reaktioner och konsekvenser av sexuella övergrepp

40 Jag har träffat andra barn som har varit med om det som du beskriver. Flera av dem har sagt precis som du, de har trott att det är deras eget fel. Men jag vill säga till dig att när någon har gjort något sådant här mot dig så kan det aldrig vara ditt fel.

41 Krisstöd vid akut händelse Viktiga principer vid krisomhändertagande Förstärka barnets känsla av säkerhet och trygghet Stärka barnets känsla av hopp

42 Krisstöd i avslöjandeskedet Sortera i vad som sker och vad som är barnets behov just nu Fokusera på måendet, mindre på själva övergreppen

43 När barnet berättar - efteråt Kan komma upp långt senare efter brottsutredning och behandling Upplevas som akut för den professionell, men inte alls vara det för barnet Stanna upp i det barnet berättar Fokus på hur barnet förhåller sig till övergreppet idag och hur mycket det har behov av att prata om det Beskriva att känslor och tankar av sexuella övergrepp kan komma och gå Poängtera att hjälp finns att få, tex ungdomsmottagning, BUP eller Bris

44 Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet April 2019 Thomas Jonsland

45 En tioårig pojke med ADHD kommer för att genomföra en vaccination. Det är sedan tidigare känt att pojken är stickrädd. På vilket sätt har pojkens mognad betydelse i sammanhanget? Hur kan pojkens ADHD tänkas påverka hans mognad? Vad i pojkens mognad och erfarenheter påverkar hur delaktig han kan vara i samband med vaccinationen? På vilka sätt kan pojken göras delaktig i samband med vaccinationen? Vad kan göras för att bedöma vilken information som är relevant för pojken? Vilken information kan vara relevant för pojken?

46 En kvinna är aktuell inom vuxenpsykiatrin med anledning av tidigare självmordsförsök och fortsatt suicidrisk. Kvinnan har en son på 11 år. På vilket sätt har pojkens/sonens mognad betydelse i sammanhanget? Vilken betydelse har en bedömning av pojkens mognad för hur och av vem han ska få information om självmordsförsöket och suicidrisken? Hur kan ansvarig behandlare gå till väga för att bedöma pojkens mognad? Hur kan behandlaren gå till väga för att se till att pojken får relevant information? På vilket sätt kan mamman vara delaktig i att informera pojken? Vad kan behandlaren mer tänka på för att komma fram till vad som är pojkens bästa?

47 Kunskapsstödets bakgrund I flera centrala lagtexter beskrivs hur barns delaktighet ska bestämmas utifrån en bedömning av barnets mognad Komplext!

48 Syftet med kunskapsstödet Stöd i arbetet med bedömningar av barns mognad för delaktighet För socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Kunskapsbas, underlag och verktyg för dialog och diskussion på arbetsplatsen

49 Tre separata delar Mognadsbedömning och barns delaktighet Barns utveckling en översikt Fallbeskrivningar och diskussionsfrågor

50 Mognadsbedömning och barns delaktighet Landar i begreppet mognad mognadsbedömningen och barnets rätt till delaktighet 20xx-xx-xx

51 Barnets rätt till information Rätten till information är en grundläggande förutsättning för barns alla former av delaktighet För att barnet ska kunna sätta sig in i frågan och bilda sig en uppfattning krävs att barnet har fått relevant information För att barnet ska förstå och kunna ta till sig informationen behöver den anpassas till barnets mognad 20xx-xx-xx

52 Barnets rätt att komma till tals Barnets rätt att göra sin röst hörd = att barnet överhuvudtaget får möjlighet att uttrycka vad det tycker och tänker Barnets rätt att bli lyssnad till = att någon aktivt tar emot det barnet har att säga Barnets rätt att både få uttrycka sin åsikt om vad som är bäst för hen, och rätten att få uttrycka sina tankar, känslor och upplevelser Sättet på hur man låter barnet komma till tals är beroende av barnets mognad 20xx-xx-xx

53 Barnets rätt till inflytande och självbestämmande Inte bara rätt till att komma till tals, utan även att barnets åsikter ska tillmätas betydelse Tillmätas betydelse = ha inflytande I vilken grad barnet ska ha inflytande bedöms utifrån ålder och mognad 20xx-xx-xx

54 Barnets rätt till inflytande och vårdnadshavarens ansvar Utgångspunkter i svensk rätt är att: - vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter - vårdnadshavaren ska i takt med barnets ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål 20xx-xx-xx

55 Barnets rätt till inflytande utifrån ålder Vissa åldersgränser berör barns delaktighet och inflytande Barn som har fyllt 15 år har rätt att själv söka bistånd enligt SoL Kontaktperson får utses för den som fyllt 15 år bara om hen begär eller samtycker till det En patient som har fyllt 15 år har rätt att i domstol föra sin talan om psykiatrisk tvångsvård Vissa uttalanden i JO och regeringsrätten, som pekar på både 12 år och 15 år som riktmärken i olika sammanhang 20xx-xx-xx

56 Begreppet mognad Odefinierat, men viss vägledning finns Mognad avser förmågan att förstå och bedöma konsekvenserna av en särskild fråga. Med mognad menas ett barns kapacitet att uttrycka sina åsikter om frågor på ett rimligt och självständigt sätt. (Barnrättskommittén) Centralt för bedömningen av om ett barn ska anses moget nog att ensam ge sitt samtycke till en sjukvårdsåtgärd är om barnet förstår hälso- och sjukvårdsinsatsen samt vilka konsekvenser insatsen kan få (förarbeten Patientlagen)

57 Begreppet mognad handlar om förmågan att förstå och bedöma vilka konsekvenser den aktuella frågan medför (förarbeten SoL och LVU) Mognad kan beskrivas som i vilken grad man har olika förmågor, till exempel att hålla flera perspektiv samtidigt, kunna väga risker och möjligheter mot varandra och tänka långsiktigt

58 Upplevs som svårt och subjektivt Måste göras från fall till fall Subjektivt = olika personer kan göra olika bedömningar av samma barn Kunskapsstödet en väg till att skapa förutsättningar för mer samstämmiga bedömningsgrunder

59 Barns utveckling en översikt Översiktlig bild av hur barns utveckling typiskt ser ut. Tre huvuddelar: Utvecklingslinjer Typiska barn Faktorer som påverkar barns utveckling och funktion

60 Utvecklingslinjer Syfte: presentera barns socioemotionella och kognitiva funktionsutveckling Exempel på teman: ärftliga faktorer samspel med andra sexualitet språkutveckling minnessystemen tidsuppfattning könsidentitet

61 Typiska barn Syfte: beskriva hur barn i olika åldrar typiskt fungerar i olika avseenden I punktform beskrivs vad ett typiskt barn i den aktuella åldern kan och gör. Några exempel: Ett typiskt spädbarn är aktivt och söker kontakt med omvärlden En typisk 4 6-åring är allt duktigare på att hitta lösningar i sociala situationer och att hantera olika viljor.

62 En typisk 6 9-åring blir allt duktigare på att återge ett händelseförlopp mer organiserat, detaljerat och uttrycksfullt. En typisk 9-11-åring förstår mångtydighet i ord, vilket syns i humor och förståelse för metaforer. En typisk åring får ökad erfarenhet av att fatta självständiga beslut men kan ha svårt att hejda snabba beslut som känns bra

63 Faktorer som påverkar barns utveckling Syfte: ge inblick i hur svårigheter i tänkande eller i livssituationen kan påverka barns utveckling Teman Intellektuell funktionsnedsättning Uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter Svårigheter med socialt samspel Ångest, depression och trauma

64 Fallbeskrivningar och diskussionsfrågor Beskrivningar av autentiska situationer där en bedömning av barns mognad för delaktighet är central Varje beskrivning följs av ett antal diskussionsfrågor Inga självklara svar Tidigare delar av kunskapsstödet en bas

65 Kunskapsstödet etc Socialstyrelsens pod På djupet Om att bedöma barns mognad för delaktighet Kunskapsguiden.se - tema Mognadsbedömning för barns delaktighet

66 Ladda ner! Beställ! Sprid! Bedöma barns mognad för delaktighet Att samtala med barn 14 Ladda ner gratis Beställa för 100/125 kr Sprid!

67 Utvärdera föreläsningen! Kod: Se: Kunskapsguiden.se Mejla gärna!