Årsrapport Miljöövervakning i sjön. Östen. Undersökningar utförda år 2001 samt komplettering för år Oktober :41

Transkript

1 Årsrapport Miljöövervakning i sjön Östen Undersökningar utförda år samt komplettering för år 2000 Oktober :41

2 Miljöövervakning i sjön Östen Undersökningar utförda år samt komplettering för år 2000

3 Publikation 2002:41 Sammanställt av: Benny Lönn, Naturvårds- och fiskeenheten, Mariestad Produktion: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Naturvårds- och fiskeenheten Tryck: Länsstyrelsen Västra Götalands Repro, Vänersborg

4 Innehållsförteckning Inledning Benny Lönn, Länsstyrelsen Västra Götaland sid 1 Sjön Östens fågelliv år En sammanställning av inventeringar utförda av Skövde Fågeklubb Skövde Fågelklubb, Kent-Ove Hvass sid 3 Program för redovisning av markanvändning och markvårdsårgärder inom naturvårdsområdet Östen under Östenprojekttiden Länsstyrelsen Västra Götaland, Benny Lönn sid 19 Markanvändning och markvårdsåtgärder inom naturvårdsområdet Östen under år beskrivning till karta Benny Lönn, Länsstyrelsen Västra Götaland sid 21 Markanvändning och markvårdsåtgärder inom naturvårdsområdet Östen under år - beskrivning till karta Benny Lönn, Länsstyrelsen Västra Götaland.. sid 25

5 Inledning De fågelundersökningar och uppgifter om markanvändning och markvård som presenteras i denna rapport skall tjäna som underlag till en beskrivning av miljötillståndet i Östen innan denna blir föremål för restaureringsåtgärder. Avsikten är att undersökningarna skall upprepas för att kunna påvisa sådana miljöförändringar som restaureringen kommer att åstadkomma. Skövde Fågelklubb svarar för sin rapport och de slutsatser som framförs. Undersökningar utförda under år 2000 redovisas i Årsrapport 2000, Miljöövervakning i sjön Östen Undersökningar utförda år 2000: Länsstyrelsen Västra Götaland, :8. Under år 2002 fortsätter fågelinventeringarna och undersökningarna av vattenkvaliteten och växtnäringstransporten till sjön. Dessutom dokumenteras markanvändningen och skötselåtgärderna runt sjön. Mariestad den 28 augusti 2002 Benny Lönn Länsstyrelsen, Naturvårds- och fiskeenheten. 1

6 2

7 Sjön Östens fågelliv år En sammanställning av inventeringar utförda av Skövde Fågelklubb. Skövde Fågelklubb/Kent-Ove Hvass 3

8 4

9 Inledning Föreliggande program har utarbetats av Kent-Ove Hvass, Skövde Fågelklubb, i samråd med Östenprojektets miljöövervakningsgrupp, i vilken ingår representanter för Länsstyrelsen, Mariestads. Skövde och Töreboda kommuner samt Tidans vattenförbund. Miljöövervakningen av Östens fågelliv är central med tanke på motiven för CW- klassningen av sjön. Övervakningen bör inriktas på långsiktiga förändringar av antalet häckande och rastande våtmarks- och sjöfåglar vid sjön. Ett ambitiöst inventeringsprogram bör genomföras under en tid av ca fem år efter det att åtgärder vidtagits. Följande inventeringar har genomförts och resultatet presenteras i denna rapport: Rastande sjöfåglar Rastande gäss Rastande sångsvanar Häckande sjöfåglar Rastande vadare Nattaktiva arter Vinterfåglar I denna rapport inkluderas inte inventeringar av strandängens fåglar då förutsättningarna har ändrats och skötseln på de angivna inventeringsytorna ändrats. Kent-Ove Hvass Skövde Fågelklubb Februari 5

10 6

11 Rastande fåglar vid sjön Östen Inledning Vid sjön Östen har under många år organiserade räkningar av rastande gäss och svanar gjorts. Räkningar av andra rastande arter har endast gjorts tillfälligt och vissa år. Avsikten är att på ett standardmässigt sätt genomföra räkningar för att se eventuella effekter av en ändrad vattenregim vid sjön i framför allt arter och antal. Metod Räkningen har skett från åtta olika platser vid sjön. Se Figur I. Under räkningarna räknas alla fåglar som befinner sig i sjön. Detta inkluderar doppingar, änder, gäss, sothönor, vadare, tranor, rördromar, hägrar, fiskgjuse, brun kärrhök, måsar, tärnor och svanar. Vid räkningarna noteras eventuella indikatorer på häckande fåglar enligt svensk fågelatlas 20 olika indicier på häckning samt att man placerar eventuella bon på en karta. Huvudsyftet är dock de rastande fåglarna men i maj och juni kommer värdefull information om häckande fåglar att noteras. Resultat De observationer som gjort presenteras i Tabell I. Tabell I. Antalet observerade arter och individer av rastande fåglar Art 4 mars 7 april 5 maj 8 juni 12 augusti 15 sept 20 oktober Skäggdopping Podcieps cristatus Häger Ardea cinerea Storskarv Phalacrocorax carbo Knölsvan Cygnos olor Sångsvan C. cygnos Mindre sångsvan C. columbianus Gravand Tadorna tadorna Gräsand Anas platyrhynchos Kricka A. crecca Skedand A. clypeata Bläsand A. penelope Årta A. querquedula Stjärtand A. acuta Snatterand A. strepera Vigg Aythya fuligula Brunand A. ferina Knipa Bucephala clangula Sjöorre Melanitta nigra Storskrake Mergus merganser Småskrake M. serrator Salskarke Mergellus albus Sothöna Fulica atra Fiskgjuse Pandion haliaetus Havsörn Haliaeetus albicilla Brun kärrhök Circus aeruginosus Blå kärrhök C. cyaneus Lärkfalk Falco subbuteo Trana Grus grus Ljungpipare Pluvialis apricaria Tofsvipa Vanellus vanellus Brushane Philomachus pugnax Storspov Numenius arquata Svartsnäppa Tringa erythropus Gluttsnäppa T. nebularia Skogssnäppa T. ochropus Grönbena T. glareola Enkelbeckasin Gallinago gallinago Fisktärna Sterna hirundo Silvertärna S. paradisaea

12 8

13 Rastande Gäss Inledning Skövde Fågelklubb har räknat gäss vid sjön Östen sedan Räkningarna har genomförts på samma sätt under denna period och resultaten speglar utvecklingen för gässen vid sjön. Räkningarna är synkroniserade med nationella och internationella räkningar. Metod Vid räkningarna utnyttjas det faktum att gässen övernattar på öppet vatten i sjön för att i gryningen eller strax före, flyga från sjön till betesplatser på olika avstånd från sjön. Vid räkningarna räknas alla gäss och om möjligt artbestäms gässen. Då räkningarna sker i gryningen är det dock inte möjligt att vid alla tillfällen artbestämma alla gäss då ljuset inte tillåter detta. Räkningarna sker från sex olika platser. Se Figur II. Resultat och diskussion Resultatet presenteras i Tabell II. Det är värt att notera att sädgäss har observerats alla vintermånader under år (jan-feb och nov-dec) och att antalet gäss som var kvar i slutet av november var rekordhögt, Utvecklingen av gässen vid sjön presenteras i Diagram I. För grågässen se separat beskrivning. Noterbart är att antalet spetsbergsgäss och bläsgäss ökar starkt vid sjön men är ännu på en låg nivå. Antalet rastande sädgäss befinner sig på en liknande nivå som tidigare, en viss ökning på våren och en viss minskning på hösten. Tabell II. Rastande gäss vid sjön Östen vår och höst Art 17 februari 17 mars 24 mars 7 april 15 sept 6 okt 20 okt 10 nov Sädgås Anser fabalis Spetsbergsgås A.brachyrhynchus Grågås A. anser Bläsgås A albifrons Fjällgås A erythropus Kanadagås Branta canadensis Vitkindad gås B. leucopsis Grågås Resultat och diskussion Under senare år har antalet grågäss ökat starkt vid sjön. Då grågås har en effekt på växtligheten i sjön har vi försökt att inventera antalet. Grågås är svår att inventera och räkna under sommarmånaderna då den i hög grad håller sig gömd i vegetationen. Antalet grågäss räknades under ett antal tillfällen och detta ger en spegling av förekomsten i sjön. Det bästa resultatet når man om gässen blir uppskrämda av fiskare eller liknande. I slutet av maj och början av juni är sjön tom på grågäss utom de fåtal par som försöker häcka vid sjön. Resultatet presenteras i två tabeller, Tabell III som visar grågås observationer under sommaren och Tabell IV som visar maxantalet grågäss under de sista sex åren. 9

14 En ledtråd var gässen kommer från fick vi år 2000 då en halsmärkt gås noterades i sjön. Efter kontakt med Leif Nilsson på Ekologiska institutionen vid Lunds universitet kunde det slås fast att det var en gås som hade ringmärkts som unge i Skåne Under vinterarna , hade den observerats i Skåne, sommaren 1998 och 1999 hade den vistats i Kilsviken, Värmland och under sommaren 2000 i sjön Östen. Enligt Leif Nilsson så finns det ytterligare rapporter om halsmärkta grågäss som kommer till mellansverige under sommaren från södra Sverige. Tabell III. Antal observerade grågäss vid sjön Östen. Datum 14 mars 7 april 6 maj 12 juni 8 juli 12 aug 15 sep 23 sep 30 sep 6 okt 20 okt Antal Tabell IV. Maxiantal grågäss vid sjön Östen. 4 nov År Antal

15 11

16 Diagram I: Sädgäss vid Östen Antal gäss Höst Vår År

17 Sångsvanen vid sjön Östen Inledning Sjön Östen har varit en rastplats för sträckande sångsvan under mycket lång tid, vissa ortnamn indikerar att sångsvanen har rastat i sjön sedan vikingatiden. Under 1950-, 1960 och början på 1970-talen var sjön Sveriges främsta rastplats för sångsvan och fick epitetet Sångsvanarnas sjö. Efter en från naturvårdssynpunkt mycket olycklig sänkning av sjöns vattenstånd 1986 har sångsvanarna minskat kraftigt i antal. Den rensning Tidans vattenförbund genomförde 1986 åstadkoms genom att man utvidgade utloppet ur sjön vilket ledde till att de för sångsvanarna så betydelsefulla översvämningarna minskade både i tid och omfattning. Metod Sångsvanen räknas vid gåsräkningarna och totalräkningarna. Förutom räkningen vid dessa tillfällen räknas antalet svanar vid ca tio andra tillfällen av enstaka medlemmar i Skövde Fågelklubb som åker runt sjön och besöker alla ställen där det finns svanar. Detta inkluderar även vinterobservationer. Syftet med svanräkningarna är att få fram ett max antal av rastande svanar. Skövde Fågelklubb har genomfört sådana räkningar sedan Vid räkningarna skall inventerarna notera var svanarna befinner sig och vad de äter. Det har noteras att svanarna i större och större antal söker sin föda på åkrar framför allt på höstvete och med ett återställande av sjön Östen är det viktigt att se var de söker sin föda. Resultat Antalet sångsvanar som besökte sjön är noterad i Tabell V. Dessutom visas i Diagram II utvecklingen av sångsvan vid sjön sedan Sångsvanarna som rastade vid sjön vistades till största delen i två separata områden och under en kortare tid, i ytterligare ett, de södra maderna då de var översvämmade. Under detta år skedde den största ansamlingen vid sjön efter en kall period då de flesta vattendrag i området frös. Vid sjön kunde 970 exemplar räknas in. Enligt tidningsuppgifter fanns det i området 1571 den 30 mars. Dessa svanar höll dock inte till i sjön utan var i området, ända bort i Tidavad. Räkningarna som Skövde fågelklubb genomför innefattar enbart sjön Östen. Det är också värt att notera att sångsvan observerades nästan alla månader på året. Tabell V Sångsvanens Cygnus cygnus förekomst vid sjön år Datum 30 jan 10 feb 23 feb 2 mars 12 mars 17 mars 24 mars 28 mars 1 april 20 april 6 maj 10 juni Antal

18 Antal sångsvan Diagram II: Sångsvan vid Östen År

19 Häckande sjöberoende fåglar Inledning Antalet arter och par av sjöberoende fåglar som häckar i sjön Östen varierar starkt men klart är att en drastisk nedgång har skett sedan mitten på 1970-talet och att det nu endast är ett handfull arter (änder) som häckar i och i närheten av sjön. Sedan några år har några nyckelarter följts upp, dessa är sothöna, skäggdopping, skrattmås, gräsand, kricka, skedand, knölsvan. Metod De sjöhäckande fåglarna lokaliseras genom att paddling längs sjöns vasskant samt direkt besök vid stränderna. Olika häckningsindicier noteras men för att en art skall räknas som häckande skall fågel ruvande på bo och eller juvenila ungar noteras. Kraftigt varnande fåglar är ytterligare indicium som bekräftar häckning. För brun kärrhök noteras bobyggande dvs går en fågel ner med bomaterial på samma ställe två gånger så räknas detta som häckning. Fiskgjuse och lärkfalk noteras aktiva bon och för trana noteras revirmarkerande par, dessa följs senare upp. Resultat En viss uppgång i arter och antal häckande par kunde noteras under år. Flera av dessa misslyckades med att genomföra sin häckning. Misslyckande häckningar är troligen beroende av variationer i vattenståndet i sjön. Detta gäller skäggdopping, svanar och vissa änder. I övrigt presenteras resultatet i form av Tabell VII. Tabell VII Häckande sjöberoende fåglar jämfört med 1975, 1999 och Arter/Årtal Skäggdopping Podiceps par 1 par 3 par (misslyckades) 3 par cristatus misslyckades Grågås Anser anser par 4 par Kanadagås Branta 0 1 par 2 par 2 par canadensis Gräsand Anas par 5-10 par 6 par 4 par platyrhynchos Kricka A. crecca par 0 par 0 par 0 par Årta A. querquedula 5-10 par 0 par 1 par (3 juv) 0 par Skedand A. clypeata 5 par 0 par 0 par 0 par Sothöna Fulica atra Ca 100 par 4 par 9 par (endast ett fåtal juv) 6 par (fåtal juv) Knölsvan Cygnos olor 7-10 par 1 par (3 juv) 2 par (misslyckades) 6 par (alla misslyckades) Sångsvan C. cygnos 0 par 0 par 1 par (misslyckades) 0 par Skrattmås Larus Ca 500 par dock 1 par 0 par 0 par ridibundus ej årlig Brun kärrhök Circus Inga uppgifter 5 par 6 par 5 par aeruginosus Fiskgjuse Pandion Inga uppgifter 2 par 3-4 par ( 3 säkra lyckade 2 par haliaetus häckningar) Lärkfalk Falco subbuteo Inga uppgifter 3 par 4 par 2 par Pungmes Remiz Inga uppgifter 1 par 2 par, en lyckad 0 par pendulinus Trana Grus grus Inga uppgifter 1 par 1 par 3 par (2 misslyckades) 15

20 Rastande vadarfåglar vid sjön Östen Inledning Sjön östen har varit en rastlokal för både nordsträckande och sydsträckande vadare under lång tid. Antalet arter och individer som rastar vid sjön är mycket beroende av vattenståndet vid den relativt korta tidpunkt som vadare passerar sjön. Metod Vid sjöfågelräkningar kommer sträckande vadare att noteras. Dessa räkningar kommer att kompletteras med räkningar i juli och augusti, detta för att notera vilka vadare som rastar under sin höstflyttning vilket sker tidigare än andra fåglar. Spelande dubbelbeckasiner är inkluderat i resultatet. Resultat och diskussion Antalet rastande vadare var relativt normalt efter ett rekordår I Tabell VI redovisas maximimantal av olika vadararter jämfört med år Tabell VI. Maxantal av rastande vadare vid sjön Östen vår och höst i jämförelse med Art Datum/Antal vår 2000 Datum/Antal höst 2000 Datum/Antal vår Datum/Antal höst Rödbena Tringa totanus 23 apr 6 ex 18 juli 4 ex 12 maj 3 ex 19 aug 1 ex Svartsnäppa T. erythropus 4 maj 11 ex 25 juni 16 ex 13 maj 3 ex 15 sep 1 ex Gluttsnäppa T. nebularia 27 apr 40 ex 26 juni 10 ex 5 maj 16 ex 3 aug 4 ex Grönbena T. glareola 4 maj ca 700 ex 26 juni 92 ex 13 maj 70 ex 18 aug 4 ex Skogssnäppa T. ochropus 11 maj 4 ex 25 juni 10 ex 18 april 2 ex 8 juli 2 ex Drillsnäppa Actitis hypoleucos 2 maj 3 ex - 12 maj 2 ex 8 juli 2 ex Brushane Philomachus pugnax 27 maj 51 ex 22 juli 40 ex 6 maj 15 ex 16 juli 5 ex Mindre strandpipare - 26 juni 6 ex - - Charadrius dubius Småsnäppa Calidris minuta - 27 aug 1 ex - - Kärrsnäppa C. alpina - 27 aug 10 ex - 29 juli 12 ex Kustsnäppa C. canutus aug 2 ex Spovsnäppa C.ferruginea aug 2 ex Dubbelbeckasin Gallinago media 5 maj 6-7 ex - 11 maj 4 ex - Dvärgbeckasin Lymnokryptes minimus okt 2 ex 16

21 Nattaktiva arter vid sjön Östen Inledning Skövde fågelklubb har inventerat nattaktiva arter under ett tjugotal år. Tyvärr har det inte funnits en standardmässig metod för detta utan olika stora område har inventeras år från år. I miljöövervaknings programmet så har området som inventeras begränsats till själva naturvårdsområdet kring sjön. Metod Alla strandängar inventeras 2 gånger för att fastställa förekomsten av nattaktiva arter. Strandängarna begränsas av Naturvårdsområdets gräns. Inventeringen genomförs genom att inventerare går genom strandområdet. Alla arter som markerar revir inom området noteras. Detta inkluderar framför allt följande arter: näktergal, kärrsångare, gräshoppsångare, kornknarr, småfläckig sumphöna och vaktel. Inventeringarna sker de första veckorna i juni. Resultat Tyvärr genomfördes inte inventeringen på utsatt datum på grund av dåligt väder, istället samställdes separata observationer. Vilka arter och antal presenteras i Tabell VIII Tabell VIII. Antal individer och arter som markerade revir 2000 och Art Antal 2000 Antal Rördrom Botaurus stellaris 1 ex 1 ex Småfläckig sumphöna Porzana 4 ex 2 ex porzana Kornknarr Crex crex 6 ex 8 ex Vaktel Coturnix coturnix 1 ex 4 ex Kärrsångare Acrocephalus palustris 10 ex 6 ex Gräshoppsångare Locustella naevia 16 ex 13 ex Näktergal Luscinia luscinia 12 ex 15 ex 17

22 Vinterfåglar Inledning Skövde fågelklubb har noterat vinterfåglar under en längre tid men någon sammanställning eller inventering har inte gjorts. Metod Sjön hyser en del vinterfåglar framför allt rovfåglar men det finns också änder, gäss och svanar vid milda vintrar. Inventeringarna genomförs i början på december och i början på januari. Vid dessa tillfällen räknas alla observerade fåglar. Räkningen sker från 8 givna punkter runt sjön, dessa sammanfalller med sjöfågelräkningarna, se Figur I. Resultat Inventeringarna genomfördes 26 dec och den 7 januari. I resulatet har också inkluderats maxantal av observerade fåglar från 15 nov till 15 feb. Vilka arter och antal presenteras i Tabell IX. Tabell IX. Antal individer och arter som observerades under vintermånaderna Art Antal Havsörn Haliaeetus albicilla 26 jan 3 ex Kungsörn Aquila chrysaetos 16 dec 1 adult Ormvråk Buteo buteo 10 dec 1 ex Fjällvråk Buteo lagopus 7 jan 1 ex Tornfalk Falco tinnunculus 19 nov 1 ex, hane adult Stenfalk Falco columbarius - Duvhök Accipiter gentilis 21 jan 1 adult hona Sparvhök Accipiter nisus 16 dec 1 adult hona Varfågel Lanius excubitor 16 nov 1 ex 18

23 Program för redovisning av markanvändning och markvårdsåtgärder inom naturvårdsområdet Östen under Östenprojekttiden Syftet är att under Östenprojekttiden årligen redovisa den sjönära markanvändningen samt redovisa genomförd markvård med början år Årligen görs en karta som visar vilka arealer som hävdas, bete eller slåtter, respektive är ohävdade. På kartan visas också var och vilken typ av markvård som utförts. Som underlag för kartan används skötselområdena från naturvårdsområdet Östens skötselplankarta från år Vissa skötselområden, med i huvudsak åkermark, medtages ej. Ej heller tätt trädbevuxna områden vid Holma i Flistad samt större delen av naturreservatet Logården. Vissa skötselområden innehåller stora bladvassområden som inte kommer att beröras av markvårdsåtgärder och därför bli redovisade som ohävdade områden. Årligen görs en tabell som visar hur markanvändningen fördelar sig areellt, och hur stora arealer som berörts av markvård. Årligen redovisas översiktligt hur stor tillgången på betesdjur är. Benny Lönn 19

24 20

25 Markanvändning och markvårdsåtgärder inom naturvårdsområdet Östen under år beskrivning till karta Ohävd Arealen ohävdad mark var ca 187 ha, se karta. Stora delar av den ohävdade arealen är bladvassar. Områden som var ohävdade år 2000 och som borde betas, eller hävdas på annat sätt, är södra delen av Flistadviken, större delen av Bankälla sjöäng, Horns sjöäng, den ohävdade delen av Logårdens strandäng i Odensåker samt området mellan Risabäcken och ån Ösan i Odensåker. Bete Stora arealer, ca 259 ha har betats under år 2000, se karta. De yttre bladvassbevuxna delarna redovisas som ohävdad mark. Generellt gäller att skötselområdena är bäst betade närmast land medan hävden längre ut blir mer extensiv. Förutom en betesmark i Bankälla finns det inga betade områden som har tvärstängsel längst ut. Så det är antal betesdjur, betets smaklighet, vattennivåer och möjligheten för djuren att ta sig ut som styr betesresultatet. Med utgångspunkten 2,0 stycken nötkreatur per hektar, minst 10 månader gamla, så behövs det ca 518 nötkreatur för att beta ned ovan angiven areal. Under år 2000 fanns det cirka 650 nötkreatur på strandängarna runt sjön, se tabell 2. Så tillgång till betesdjur fanns. Slåtter Ca 28 ha har slagits under år 2000, se karta. Södra delen av Flistadsviken slogs inte som följd av högt vattenstånd under eftersommaren. Dessförinnan har ängen slagits sedan år Tuvfräsning Ca 12,5 ha, i huvudsak vasstarr och jättegröe, har tuvfrästs vid Skogen i Öja under år 2000, se karta. De högre vasstarrtuvorna hade en höjd av cm. Vid tuvfräsningen har själva tuvan frästs bort och rotfilten (rotsystemet) lämnats intakt. På Svartebäcken i Skalkarike har knapptåg tagits bort medelst betesputsning. Avverkning/röjning Längs stranden i Öja har ca 3,5 ha avverkats under våren år 2000, i huvudsak dungar med klibbal, se karta. Dessa områden stubbröjdes under senhösten. 21

26 Tabell 1: Tabellen visar hur många hektar (ha) som betats, avverkats osv år ÅR Ohävd ha Bete ha Slåtter ha Fräsning ha Avverkning/ röjning ha ,5 3, Totalt ,5 3,5 Antal betesdjur (nötkreatur) Antalet betande nötkreatur på Östens strandängar, inklusive en del torrare partier, var år 2000 mellan djur, se tabell 2. Uppgifterna om antal djur har fåtts fram genom samtal med djurhållarna. Variationen beror på att betesdjuren av olika anledningar flyttas mellan hagar, ladugård mm. Det fanns även ett antal kalvar som inte tagits med här. Vissa strandängar betas ihop med intilliggande vallar vilket gör att samtliga betesdjur inte är på stranden samtidigt. Tabell 2: Tabellen visar antalet betesdjur fördelade på byarna runt sjön år Bynamn Antal djur Sveneby 300 Öja Flistad Bankälla 8 Horn 0 Odensåker Skalkarike Totalt Benny Lönn 22

27 23

28 24

29 Markanvändning och markvårdsåtgärder inom naturvårdsområdet Östen under år - beskrivning till karta Ohävd Arealen ohävdad mark var ca 217 ha, se karta. Stora delar av den ohävdade arealen är bladvassar. Områden som var ohävdade år och som borde betas, eller hävdas på annat sätt, är Sveneby, södra delen av Flistadviken, större delen av Bankälla sjöäng, Horns sjöäng samt den ohävdade delen av Logårdens strandäng i Odensåker. Bete Ca 222 ha har betats under år, se karta. Tyvärr har inte Sveneby betats år. Kommer inte betet igång igen och strandängen börjar växa igen blir detta till nackdel för bl a vårsträckande dubbelbeckasin. På Södra maderna i Odensåker har betet utökats med ytterligare ca 10 ha, vilket innbär att det gick betesdjur på hela maden mellan gamla fågeltornet och ån Ösan. De yttre bladvassbevuxna delarna redovisas som ohävdad mark. Generellt gäller att skötselområdena är bäst betade närmast land medan hävden längre ut blir mer extensiv, utom vid Skogen i Öja där marken är mycket välbetad långt ut. Förutom en betesmark i Bankälla finns det inga betade områden som har tvärstängsel längst ut. Så det är antal betesdjur, betets smaklighet, vattennivåer och möjligheten för djuren att ta sig ut som styr betesresultatet. Med utgångspunkten 2,0 stycken nötkreatur per hektar, minst 10 månader gamla, så behövs det ca 450 nötkreatur för att beta ned ovan angiven areal. Under år fanns det ca 340 nötkreatur på strandängarna runt sjön, se tabell 2. Det skulle alltså behövas ca 100 djur till för att få ett riktigt bra betesresultat. Av den ohävdade arealen är tänkbart att beta drygt 100 ha. Det skulle göra att behovet av betesdjur ökar med ytterligare 200 djur. Totala djurbehovet runt sjön hamnar då på djur. Slåtter Ca 35 ha har slagits under år, se karta. En mindre del av södra Flistadsviken har slagits. Men större delen var tyvärr, såsom år 2000, oslagen även år. Tuvfräsning Ca 13 ha, i huvudsak vasstarr och jättegröe, har tuvfrästs på Kivenäbben, Svartebäcken och Bosgården i Skalkarike. Avverkning/röjning Ca 16 ha avverkning/röjning har utförts på ett flertal ställen under vintern/våren av allt från enstaka träd till större videbuskage. På Sveneby har några solitära träd tagit ned på norra maden. På Öja äng har ett flertal åkerholmar kalavverkats. Detta har resulterat i en mycket stor och helt öppen strandäng. I Flistad söder om Stensholmen har ett flertal områden öppnats upp. Framför allt har ett antal häckningsöar frigjorts från träd medan en del buskar är kvar. På Södra maderna i Odensåker har det tagits rejäla krafttag. Där har genomföts en stor röjning av videbuskar på sjöängen samt tagits bort buskar vid stam- och tvärdiken. 25

30 Under sommaren kapades på Södra maderna en del höga stubbar, som var kvar efter vinterns röjningar, som genomfördes vid islägg. Under hösten togs återigen stubbskott, efter år 2000:s avverkningar, bort. På Öja äng togs stubbskott bort efter år :s avverkning. Tabell 1: Tabellen visar hur många hektar (ha) som betats, avverkats osv år 2000 och samt avseende fräsning och avverkning totalt under åren. ÅR Ohävd ha Bete ha Slåtter ha Fräsning ha Avverkning/ röjning ha ,5 3, Totalt ,5 19,5 Antal betesdjur (nötkreatur) Antal betande nötkreatur på Östens strandängar, inklusive en del torrare partier, var år mellan djur, se tabell 2. Uppgifterna om antal djur har fåtts fram genom samtal med djurhållarna. Det fanns även ett antal kalvar som inte tagits med här. Variationen beror på att betesdjuren av olika anledningar flyttas mellan hagar, ladugård mm. Vissa strandängar betas ihop med intilliggande vallar vilket gör att samtliga djur inte är på stranden samtidigt. Antalet betesdjur runt Östen är betydligt färre år än Till största delen beror detta på att Sveneby upphört med djurhållning. Men siffermaterialet antyder även en minskning av antalet betesdjur överlag. Tabell 2: Tabellen visar antalet betesdjur fördelade på byarna runt sjön år 2000 och. Bynamn Antal djur Sveneby Öja Flistad Bankälla 8 6 Horn 0 0 Odensåker Skalkarike Totalt Benny Lönn 26

31 27

32 28

33 Naturvårds- och fiskeenheten Hamngatan 1, MARIESTAD Telefon , Fax ISSN X