Carolina Grinne tar det adagio. 100 sidor spännande läsning! Konsertmästare: Per Enoksson. Lennart hörde Symfonikerna redan på 1920-talet

Transkript

1 100 sidor spännande läsning! Konsertmästare: Per Enoksson Lennart hörde Symfonikerna redan på 1920-talet Portabello och madeira när restaurangchefen själv får välja Carolina Grinne tar det adagio

2 Sköt dina bankärenden när du vill. Var du vill. Välkommen in på närmaste SEB-kontor, ring oss på eller besök oss på seb.se. Måns Pär Fogelberg, Magdalena Nilsson, Michael Larsson, Maria Stjernros och Stefan Nävermyr. Ansvarig utgivare Urban Ward redaktör Stefan Nävermyr skribenter John Adams, Lennart Dehn, Rolf Haglund, Ingemar von Heijne, Anders Hultqvist, Stig Jacobsson, Stefan Nävermyr, Gunilla Petersén, Lovisa Pihl, Tan Dun & Erik Wallrup formgivning Magdalena Nilsson TRYCKERI Billes Tryckeri AB Prenumeration Säsongens fyra nummer160 kr. Kontakta biljettkontoret. Prenumeration ingår för konsertabonnenter. KONTAKT hemsida ADRESS Göteborgs Konserthus Götaplatsen Göteborg Premiär för ditt nya konsertmagasin! Varmt välkomna till vårt nya konsertmagasin Podiet som med fyra nummer per säsong kommer att spegla det mesta som händer i Göteborgs Konserthus. Vi har gjort detta magasin speciellt för alla trogna abonnenter som kommer och lyssnar på Göteborgs Symfonikers konserter under hela säsongen, år efter år. Var så goda! Vi hoppas förstås också att alla lösbiljettköpare och musikintresserade ska tycka det är värt 40 kr att få läsa exklusiva intervjuer, aktuella reportage och nyheter från musikens underbara värld. Detta är vårt första nummer så vi är mycket spända på vad ni tycker. Mejla, ring eller skriv och tala om vad ni uppskattar och vad ni saknar. Vi lyssnar. Det är vi som gjort Podiet. Men en viktig person saknas på bilden: fotografen. Är du där, Anna Hult? - Javisst, och det är fantastiskt roligt att samarbeta med Podiet. Jag har tagit bilder på Göteborgs Symfoniker i mer än 10 år, i Göteborg och på internationella turnéer, och tycker det är lika spännande varje gång. Tack för det, Anna. Men dessa ord överlämnar vi Podiet till dig för en stunds stimulerande läsning. Vi ses igen till nästa nummer i oktober/november. OMslag Carolina Grinne Foto Anna Hult 2 3

3 På parkett 6 Snart 25 år som konsertmästare Per Enoksson berättar 12 Popical: enmansorkestern Harriet Olsson gör entré 14 Carolina Grinne drar en lans för oboen 18 Den nye Gustavo Dudamel 22 Exotiskt men jordnära Tan Duns konsert för keramikinstrument årige Charlie Haden brinner fortfarande för människan och musiken På podiet Vi står för olerna. Dirigenter, artister och verkkommentarer. Allt om periodens konserter på sid I foajén Fråga Stefan 70 Ny bas i köket 72 En riktig veteran 74 Nya skivor med Symfonikerna 76 Musik på nätet 78 Citatbubblor 80 GSOPULS 82 Anneli Stark om regionens orkester 84 Göteborgs Symfoniker på turné 86 Krönika av Helena Wessman 88 Biljettsläpp 90 6 frågor 93 Symfonikrysset 93 En ny inspiration 94 Året var Nytt & blandat 97 STOLT SPONSOR AV GÖTEBORGS SYMFONIKER

4 Per Enoksson i blickfånget Per Enoksson trivs med tillvaron. Han kan inte tänka sig något mer intressant och utmanande än att arbeta som konsertmästare i Göteborgs Symfoniker. Men när konserterna är över och mörkret lagt sig tar han fram guldet, hammaren och kniven. TEXT Stefan Nävermyr Foto Susanne brunström & stefan nävermyr 6 7

5 1987 sig vara avgörande: han tog Per Enoksson ett steg som senare skulle visa provspelade för och fick tjänsten som förste konsertmästare i Göteborgs Symfoniker. Jag tänkte att jag skulle prova några år och sedan bestämma mig för framtiden. Men det blev längre än så. Åren före tillsättningen hade han efter studier i Köpenhamn och New York (Juilliard) utvecklats till en skicklig violinist och placerat sig i den prestigefyllda Sibeliustävlingen (femte plats) och hamnat på prispallen i Carl Nielsentävlingen (andra plats). Förutsättningarna för en solistkarriär fanns där och Per Enoksson uteslöt inte den banan. Positionen som förste konsertmästare var perfekt för att vidga vyerna och få rejäl erfarenhet av orkesterarbete, men tjänsten innebar också en personlig utmaning. Per Enoksson ville förbättra sin förmåga att spela från bladet. Jag var inte särskilt snabb på att lära noter och hade mina funderingar på hur det skulle gå att läsa in ny musik varje vecka. Det var tungt i början när det mesta var nytt men det blev bättre efter några år när verken började komma tillbaka. Jag fann min teknik och har stor hjälp av ljudminnet vid inövningen. Redan när han studerade för Milan Vitek på Det Kongelige danske Musikkonservatorium i Köpenhamn fick han som assistent undervisa elever och det har han fortsatt med. Det innebär Per Enoksson spelar för Isaac Stern på Juilliard School of Music i New York. Flera år senare spelade Per Enoksson Bernsteins Serenad som tillägnades och skrevs för den amerikanske violinisten - när Isaac Stern tog emot det stora Sonningpriset i Köpenhamn. att Per Enoksson varit violinpedagog längre än han varit konsertmästare, i över 30 år. Han har haft en lång rad elever som i sin tur blivit konsertmästare hos ledande orkestrar i Norden. Efter flera år som lektor vid Musikhögskolan i Göteborg där han 2005 utsågs till professor har han de tre senaste åren varit professor vid Edsbergs musikinstitut utanför Stockholm. Där har han tolv elever som han regelbundet träffar och coachar. Edsberg är en relativt liten men högt aktad musikinstitution där lärare och elever kan arbeta tätt tillsammans på en hög nivå hit kommer bara de mest begåvade eleverna. Symfonikernas förre konsertmästare Christer Thorvaldsson studerade där för Endre Wolf som var konsertmästare i Göteborg på och 1940-talen. Nu är det Per Enoksson som tagit över facklan. När jag träffar honom har han och Edsbergseleverna just kommit tillbaka efter en studieresa till Wien där de fick se Pierre Boulez och Nikolaus Harnoncourt dirigera i Musikverein. En fantastisk och lärorik upplevelse, säger han och visar hur Boulez slår väldigt tydligt och inte hugger i luften i onödan. Sådant uppskattar en orkestermusiker. Han kunde också konstatera att Göteborgs Symfoniker står sig väl i den internationella konkurrensen, till exempel orkesterns träblåsare. De spelar mjukt och i samklang med den övriga orkestern, nästan kammarmusikaliskt, vilket inte alltid är fallet i europeiska orkestrar. Det har att göra med Göteborgs Symfonikers sound. Vi i stråket försöker spela på ett speciellt sätt med rätt kontaktyta och rätt stråkhastighet för att få en homogen klang. Vi går mot ett mörkt och fylligt sound vilket många dirigenter och recensenter uppmärksammat. Nästa år firar Per Enoksson 25-årsjubileum som konsertmästare för Göteborgs Symfoniker. Att arbeta som musiker i en symfoniorkester på hög internationell nivå är krävande, både yrkesmässigt och på det psykiska planet, och kraven på en konsertmästare är ännu högre. Att varje vecka prestera hundra procent och tackla nya svårigheter kan vara mycket påfrestande. Arbetsglädje och motivation är nödvändiga förutsättningar. Min motivation kommer i stor utsträckning från kollegerna i orkestern. Vi drar alla mot samma mål och då kämpar man på även om man själv har en dålig dag. Jag kan inte nog understryka hur viktig denna gemensamma strävan är. Kollegerna är inte bara skickliga musiker utan också begåvningar på flera områden, i matematik, litteratur och andra ämnen, och det är inspirerande. Men det har funnits tillfällen när han känt sig lockad att söka sin lycka på annat håll. Flera gånger. Jag har till och med sagt upp mig en gång. Jag kände att orkestern ställdes inför orimliga och orättmätiga krav och valde då att säga ifrån. Det blev en rejäl konflikt med dåvarande chefdirigenten Neeme Järvi. Känslorna lade sig så småningom och vi redde ut allt under en lång kväll som slutade i gott samförstånd. Till slut är det alltid den goda stämningen och ambi- tionen i orkestern som gjort att jag inte vill arbeta någon annanstans. Det är ofrånkomligt att det slår gnistor om en konstnärlig verksamhet som inte accepterar begränsande kompromisser. Vetenskapliga undersökningar har visat att få yrkesgrupper är så intensivt koncentrerade under så lång tid flera timmar som orkestermusiker. Kirurger och operationspersonal hör också dit. Det gäller att hushålla med sin energi. Per Enoksson har funnit en metod som fungerar: han ser varje konsertvecka som ett eget projekt. När säsongen är lagd går han igenom veckorna med sina konsertmästarkolleger Sara Trobäck Hesselink och Vlad Stanculeasa. De fördelar arbetet utifrån kalendern och produktionerna, där repertoar, dirigent och solister kan bli vägledande. Sedan tar han en vecka i taget. Det blir konserter om året. Som konsertmästare måste jag veta var de svåra partierna finns och hur vi klarar dem. Första repdagen observerar jag dirigenten och hur han tänkt sig tolkningen. Efter det kan jag anpassa arbetet så att vi når ett så bra resultat som möjligt. Det gäller att koncentrera sig på de kritiska ställena och lita på att vår yrkesskicklighet tar hand om det övriga. En konsertmästare är den förmedlande länken mellan dirigent och orkester. Per Enoksson är sällsynt avslappad men ändå tydlig i sin spelstil. En konsertmästare måste synas väl annars kan man inte följa, därför håller jag inte igen i stråkföringen, förklarar han. Att låta tankarna vila från musiken då och då är viktigt. Per Enoksson har två stora intressen vid sidan av musicerandet. På 1980-talet när han 8 9

6 var frilansare lärde han sig grunderna i guldsmidets konst av guldsmeden David Butler i Malmö. Han har alla nödvändiga verktyg och maskiner i ett av rummen och kan göra gjutformar när det behövs, men just nu vilar smidet till förmån för en annan hobby: renovering av violiner. När jag hälsar på honom i lägenheten i det gamla renoverade huset i Haga med sin idylliska innergård visar han entusiastiskt knivar och hyvlar, lim och lack, mallar och formar. Arbetsbänken är full. Hans senaste projekt är en Francois Lupot från 1780-talet som han tagit isär och försett med nya fodringar där träet skadats. Locket är i gran och väger praktiskt taget ingenting, eller 75 gram för att vara exakt. Fiolbyggarna var sin tids ljudtekniker. Det handlade helt enkelt om att förstärka ljudet på bästa sätt. Botten och lock ska vara så exakta som möjligt i tjocklek för resonansens skull men måste också klara trycket från strängar och stall. Därför fick de välvda ytor. Det är en speciell känsla att hålla de här flera hundra år gamla instrumentdelarna som förmodligen vibrerat av sydeuropeisk folkmusik, Mozart, Beethoven och kanske Debussy under åren. Per Enoksson har ytterligare några fodringar att göra ett precisionsarbete som kräver koncentration och en stadig hand! innan han kan foga samman lock, botten, sarg och hals till en fullständig violin. Man använder hudlim som är starkt men sam- tidigt ger med sig om påfrestningarna i varierande väderlek och temperatur skulle bli för stora. Limningen ska gå först annars spricker träet. När jag frågar hur många fioler han har tvekar han först men säger sedan med ett snett leende: Tolv-tretton stycken. Ett av renoveringsobjekten är en halv fiol byggd 1670 av Amati, Stradivarius lärare. Per Enoksson har via en kontakt ett lock på gång i New York. Skulle locket passa har han en mycket fin och värdefull violin inom räckhåll. Den är dock så pass känslig och exklusiv att en professionell instrumentmakare får ta hand om renoveringen. Fiolsamlingen är ett fritidsintresse men också en tillgång i lärarverksamheten. Han lånar generöst ut instrument till sina elever så att de kan förfina sin teknik på kvalitetsinstrument och därmed bättre utnyttja sin potential. Hans yngsta elev heter Johan Dalene och är tio år gammal. Han bara spelar. En riktig naturbegåvning. Det kan man lugnt hålla med om. Slå hans namn på YouTube så hittar ni en video där han spelar Sarasates Zigeunerweisen i Norrköping på Per Enokssons italienska trekvartsfiol. Att förmedla kunskap och se elevernas individuella färdigheter utvecklas ser han som en naturlig och viktig del i en musikers liv. Det är vår uppgift att dela med sig av det vi fått. Bara så kan traditionen leva vidare. solist Per Enoksson 1990 Rosenberg Violinkonsert nr 2 Michel Tabachnik dirigent 1990 Mozart Violinkonsert nr 5 Göran W Nilson dirigent 1991 Nielsen Violinkonsert Michael Schönwandt dirigent 1993 Brahms Dubbelkonsert med Truls Mörk, cello Neeme Järvi dirigent 1993 Lou Harrison Koncherto Por La Violino Kun Perkuta Orkestro Roger Carlsson dirigent 1994 Mozart Haffnerserenad Hans Graf dirigent 1996 Bruch Skotsk fantasi Sixten Ehrling dirigent (även Sverigeturné) 1997 Börtz Violinkonsert nr 2 Sånger och skuggor Jesús López-Cobos dirigent 1998 Börtz Violinkonsert nr 2 Sånger och skuggor Hans Graf dirigent 2005 Schoeck Violinkonsert Mario Venzago dirigent Samtliga konserter ovan med Göteborgs Symfoniker. Per Enoksson har även framträtt som solist med andra orkestrar. Han har bland annat spelat Sibelius violinkonsert med Oslo filharmoniker och Tallinns symfoniorkester, Mozarts tredje violinkonsert med Danska Radions symfoniorkester, Prokofjevs första violinkonsert och Lalos Symphonie espagnole med Malmö symfoniorkester samt Nielsens violinkonsert med Sveriges Radios symfoniorkester och Esa-Pekka Salonen i Stockholm och Köpenhamn

7 "Att spela på konserthuset med symfonikerna är som att bli bjuden på en stor godispåse och kunna välja de bästa bitarna och skapa spännande blandningar." Oh Harry TEXT LOVISA PIHL Foto Anna Hallberg Musik har alltid varit en viktig del i Harriet Ohlssons liv. Från tjejband via punkband, klezmerband och mjuk hårdrock tog hon för två år sen steget ut till soloprojektet Oh Harry. Harriet Ohlsson ville göra en helt egen skiva och hon samlade in ljud och spelade in med en gammal synt som hon köpt på loppis. Resultatet blev skivan Arena Rock som släpptes i augusti All musik på skivan är skriven av Harriet Ohlsson förutom en cover. Hon sjunger, spelar piano och syntar, dragspel, melodica, saxofon, slagverk, gitarr och ukulele och hon har spelat in skivan med det enkla musikprogrammet Garageband. När låtarna från skivan framförs live blir det en helt annan upplevelse. Att spela på konserthuset med symfonikerna är som att bli bjuden på en stor godispåse och kunna välja de bästa bitarna och skapa spännande blandningar. Jag har dessutom med mig fyra musiker: Gustav Svedung, Kristofer Göransson, David Byström och en hemlig gäst. Som barn gick Harriet Ohlsson på Waldorfskola och där var musik en självklar del i undervisningen. Först ut bland instrumenten hon prövade var nybörjarklassikern blockflöjt innan hon gick över till oboe (Harriet Ohlsson är en av de få som spelat oboe i ett punkband) och senare saxofon. Hemma lyssnade föräldrarna mycket på klassisk musik men att själv spela och sjunga blev hennes helt egna värld. Som tonåring kände Harriet Ohlsson att hon ville berätta sina historier. Hon prövade olika vägar som teater och musik. Hon startade olika band och turnerade i flera år med klezmerbandet Chutzpah, hon gick på visskola, spelade jazz och hamnade till slut på musikhögskolan där hon fördjupade sig i balkanmusik. Sakta blev sången mer och mer Harriet Ohlssons sätt att berätta var hon sångerska i bandet Hellsongs (som hon har gjort en Popicalkonsert med tidigare!). Harriet Ohlsson tror att anledningen till att det finns så få kvinnor på den göteborgska musikscenen är att det inte finns så många platser för tjejer att spela på. Under hennes uppväxt var replokalerna på fritidsgårdarna ofta upptagna av killar och tjejerna tittade på eller dansade, men få spelade själva. Jag är uppvuxen i Majorna och spelade i ett tjejband i Partille, och det var långt att åka bara för att få spela. Men jag har alltid sökt upp det jag vill göra eller själv startat ett band. Popmusiken ligger Harriet Ohlsson allra närmast om hjärtat men hon har också skrivit och medverkar i Jag är här, en musikteaterföreställning för mellanstadiet. Låtarna på Popicalkonserten kommer framförallt från skivan Arena Rock och den beskriver Harriet Ohlsson så här: Jag har skrivit, framfört, spelat in och producerat allting och detta är hur jag säger det. Det är sånger som kommit till i köket, på en cykel, mitt i gråten, mitt i maten, mellan Berlin och Göteborg och med hjälp av vänner. Det är berättelser på liv och död och direkt från hjärtat. stenhammarsalen 30 september kl

8 Premiär med oboisten Carolina Grinne TEXT Stefan Nävermyr Foto Anna Hult Grattis, du blev i våras ny alternerande stämledare i Göteborgs Symfoniker. Tack! Jag trivs otroligt bra här. Blir du göteborgare nu? - Just nu går mitt liv ut på att pendla. Jag bor i Göteborg och har hus i Norrköping men jag och min man planerar att hyra ut huset som ligger ute på landet och i stället skaffa en lägenhet i centrala Norrköping. Då blir det enklare att pendla. Göteborg blir basen och sedan kan jag pendla till Norrköping och andra ställen. Ibland får jag möjlighet att spela med andra orkestrar vilket är jättenyttigt. Man behöver variation och få en inblick i hur de arbetar på andra ställen. Hur känns det att uruppföra ett verk? Det ska bli väldigt spännande. När jag blev tillfrågad funderade jag över vad för slags musik det skulle kunna bli, och om det skulle bli svårt att spela, men jag tackade ja. Och vad väntar vid uruppförandet av Anders Hultqvists Melancholia den 6 & 7 oktober? Jag träffade Anders Hultqvist som hade med sig noterna och visade hur det var upplagt. Det utgår från Albinonis berömda Adagio och såg vid första anblicken intressant ut. Ingenting som verkar omöjligt att spela, som tur är. Det ska också bli roligt att spela med gitarristen Stefan Östersjö som har den andra solostämman. Han spelar på tre olika gitarrer med olika effekter. Något speciellt att säga om oboestämman? Anders Hultqvist använder ornament på flera ställen som påminner om arabisk musik, det är utsmyckningar som passar oboen väldigt bra, tror jag. Vad har du för instrument? Det är tillverkat av en instrumentmakare i Luxemburg. Jag är väldigt nöjd med det. En del musiker gillar att testa nya instrument för att se om de hittar något bättre men om jag funnit en oboe som känns bra så håller jag mig till den. Andra instrument kanske har egenskaper som tilltalar vid ett första prov men visar sig i längden inte kunna tävla med mitt ordinarie instrument. Hör du till de träblåsare som täljer sina egna rör? Jag täljer mina rör. Jag har verktyg jag tar hjälp av, två eller tre hyvlar, men mycket görs för hand också. Den sista finjusteringen gör man ju med kniv. Ett rör kan ta slut på en dag, eller vecka. Ibland händer det att man sparar ett bra rör flera veckor, ett guldrör för speciella tillfällen. Du blev fast anställd efter provspelning och provår. Vad är ditt intryck av orkestern? Det är något speciellt med Göteborgs Symfoniker, stämningen är skön och alla strävar mot samma mål. Orkestern är också större än Norrköpings symfoniorkester där jag arbetade tidigare vilket innebär att vi spelar en delvis annan repertoar. Jag uppskattar att få spela de stora verken där det är fyra oboer i stämman. Som Mahler, det är väldigt kul, eller originalet till Eldfågeln som vi gjorde med Gustavo Dudamel. Det var fantastiskt, en riktig höjdare. Hur är det att jobba med stämledaren Mårten Larsson? Väldigt inspirerande. Tyvärr spelar vi inte så ofta ihop eftersom vi delar upp veckorna där antingen han eller jag är stämledare. Men det är lika kul varje gång jag får spela tillsammans med Mårten, han är en fantastisk musiker

9 Vad ser du fram emot i höst förutom soloframträdandet i Anders Hultqvists Melancholia? Tjajkovskij är otroligt kul. Eventuellt spelar jag andrastämman i hans Pathétique som vi ska turnera med i Oslo och Reykjavik. Och Brahms etta är ju en liten karamell för oboister. Du har spelat på Kungliga operan och din syster spelar kontrabas på Göteborgsoperan. Vad tycker du om opera? Det är häftigt. Totalupplevelsen är helt fantastisk. När allt stämmer på en opera med dirigent och solister och orkestern är taggad då är det oslagbart. Göteborgsoperan ger Tosca i höst och den ska jag definitivt gå på. Det var din syster som lockade in dig på musikens bana? Ja, hon spelade cello på kommunala musikskolan så det blev ganska naturligt för mig att börja spela. Var inte oboen ett svårt nybörjarinstrument? Jag ville i första hand spela flöjt, alla ville spela flöjt eftersom det är så vackert och silverglänsande, men jag lyckades inte få fram något ljud. Min mamma tyckte oboen var vacker och jag fick ton direkt. I dag är jag mycket glad över att det blev oboe. Vad ägnar du dig åt spellediga dagar? Träffar vänner och sportar lite. Inredning är ett stort intresse. Om jag går in i ett rum så analyserar jag det: hur skulle man kunna möblera det här? Ta bort den där gardinen, byt ut den där kudden Om mina vänner vill ha stylingtips så hjälper jag till. Jag kollar ofta in möbler på auktionssajter. Blir det några bud? Ja. Är det något som verkligen lockar kan jag inte låta bli, då slår jag till. Det kan bli dyrt. Jag köpte en gustaviansk byrå som kostade en del och sedan tillkom frakten från Helsingör så det blev en massa pengar. Men jag är jättenöjd med köpet det är en väldigt vacker byrå som jag ofta betraktar. Skönheten tilltalar? Jag kan hitta saker på Blocket eller på auktion och tänka det där måste jag ha. Jag är inne på Bukowskis hela tiden och letar efter fynd. Det är min hobby, kan man säga. Senaste köpet? En liten skänk, som jag inte har någon användning för. Den är som ett litet skåp som man kan ha ett handfat på. Jag tänkte att om man någon gång skulle behöva det så Oh Harry 30/9 Göteborgs Symfoniker en del av Daniel Lemma 16/3 stora salen 6 kl & 7 oktober boka bord i konserthusets restaurang! À la carte-meny efter säsong. Öppnar två timmar före konsertstart. Rebecka Törnqvist och Sara Isaksson 17/2 Me And My Army 18/11 Boka i biljettkontoret, via telefon eller genom webbformuläret på vår hemsida. I Popical förenas de hetaste pop- och rockartisterna med musiker ur Göteborgs Symfoniker. Under säsongen kan vi se fram emot Oh Harry med sångerskan Harriet Ohlsson och hennes akustiska och elektriska instrument, Andreas Klerups nya projekt Me And My Army som spelar coutryrock med synthinslag, skrivande och sjungande profilerna Rebecka Tornqvist och Sara Isaksson samt Göteborgs egen Daniel Lemma, mannen som har en egen veritabel låtskatt att ösa ur. POPICAL 30/9, 18/ , 17/2 & 16/ KL KONSERTHUSET GÖTAPLATSEN. BILJETTER & INFORMATION: TEL VARD 12-18, LÖRD

10 En mogen man TEXT Stefan Nävermyr Foto Luis Cabelo Han har skaffat glasögon, fyllt 30 och blivit pappa. Gustavo Dudamel är inte längre det underbarn eller brådmogna geni som branschen utsett honom till, utan snarare en etablerad och respekterad dirigent med mer än 15 års yrkeserfarenhet. Som av en händelse har hans första orkester också bytt namn från ungdomsorkester till enbart Simón Bolívarorkestern. Båda har blivit vuxna. Som de flesta karriärmänniskor arbetar Gustavo Dudamel jämt och han verkar finna stort nöje i det. Men hans liv har definitivt förändrats sedan han och hustrun blev föräldrar. Den 1 april meddelade han och Eloísa Maturén från Los Angeles: Djupt rörda vill vi dela vår lycka över nedkomsten av vår son Martin Dudamel Maturén. Han föddes kl 9.29, är 53,5 cm lång, väger 3,1 kg och är tack och lov välskapt. Hans födelse utgör en underbar symbol för vår kärleksförening. Vi är glada över att Martin kommer att bli en del av detta fina samhälle som en världsmedborgare och, framförallt, som en medlem av den fantastiska venezuelanska musikgemenskapen. Lyckan lyser om Gustavo Dudamel, i ett slags upphöjt lugn. Det har alla märkt som träffat honom sedan han blev pappa. Prioriteringarna är också andra. När jag vid hans senaste Göteborgsbesök frågade vad han skulle göra under sommaren svarade han: - Jag ska faktiskt ta en veckas semester eller två med familjen. Det har jag inte gjort på flera år så det ska bli väldigt skönt. Men låt er inte luras, Gustavo Dudamel hade andra planer för sommaren också. Den 5 juli firade Venezuela 200-årsminnet av sin självständighetsförklaring. Statschefen Hugo Chávez återvände till Caracas efter cancerbehandling på Kuba och möttes av stort jubel. En stor militärparad genomfördes i centrala Caracas och Gustavo Dudamel dirigerade Venezuelas symfoniorkester på den nyligen renoverade Plaza Diego Barra. En stor dag för Venezuela

11 VÄLKOMMEN TILL RÖRELSEFRIHETEN. Hollywood Bowl i Los Angeles. Foto: Los Angeles Philharmonic Säg farväl till begränsningarna och välkommen till rörelsefriheten. Med nya Volvo V60 Sportswagon kommer du förmodligen hitta på lite mer, lite oftare. Den 12 juli invigde Gustavo Dudamel Los Angeles Philharmonics årliga sommarfestival i Hollywood Bowl, den fantastiska amfiteatern som sedan 1920-talet lockar upp till besökare vid varje konsert. Solist var det kinesiska fenomenet Lang Lang som spelade Prokofjevs tredje pianokonsert. En Mozartkväll med Gil Shaham som solist i femte violinkonserten lockade storpublik. Festivalen bjöd också på en stor operasatsning: Puccinis mästerverk Turandot där den firade sopranen Christine Brewer debuterade i titelrollen. Dudamels mest imponerande prestation var att han tog fram det bästa ur alla Han koncentrerade sin entusiasm på att låta solisterna, kvällen och operan framstå som något alldeles extra. Enligt Los Angeles Times ryktas det nu att Gustavo Dudamel kan bli La Scalas näste konstnärlige chef. Finalkonserten i Hollywood Bowl blev en höjdare: rapsodier av Enescu och Liszt, Straussvalser Johann d y och Richard samt Bruchs första violinkonsert med Gustavo Dudamels gamle vän Pinchas Zukerman. Men det är extranumret man minns: Pizzicatopolka med Gustavo Dudamel som solist på klockspel. Den vill vi gärna uppleva i Göteborg! Som om det inte var nog har Gustavo Dudamel också lett Simón Bolívar-orkestern på en Europaturné som inleddes vid festspelen i Salzburg i början av augusti. Huvudnummer på turnén var Mahlers andra symfoni med de svenska solisterna Miah Persson och Anna Larsson. 100-årsjubilerande Mahler är också mannen för dagen när Göteborgs Symfoniker öppnar säsongen 8-10 september. Då spelas Symfoni nr 7, Sång om natten, vid tre konserter. En femsatsig klangfest för stor orkester med herdeklockor, mandolin och gitarr. En blandning som gjord för Gustavo Dudamel. Nya Volvo V60 Sportswagon. Nu även med DRIVe. NYA VOLVO V60 KOSTAR FRÅN CA :- (T3) :- (T6 AWD) EXKL LOKAL UTRUSTNING. BRÄNSLEFÖRBRUKNING BLANDAD KÖRNING 4,5 L - 10,2 L/100 KM. KOLDIOXIDUTSLÄPP CO2 G/KM 119 G (DRIV-E) - 237G (T6 AWD). MILJÖKLASS EURO5. BILEN PÅ BILDEN ÄR EXTRAUTRUSTAD. NÄR DU KÖPER EN NY VOLVO INGÅR 20 VALLTID VOLVO ASSISTANS SAMT VAGNSKAE- OCH ROSTSKYDDSGARANTI. Volvo. for life 21

12 Tan Dun Jag minns mycket väl när Tan Dun spelades första gången av Göteborgs Symfoniker På programmet stod den nya Crouching Tiger Concerto med musik från filmsuccén Crouching Tiger/Hidden Dragon samt Water Concerto från Dirigent: Tan Dun. Jag var tidigt på plats första repdagen för att fånga upp Tan Dun innan han kidnappades av musiker, text Stefan Nävermyr foto Nan Watanabe producenter och fans. Några orkestermusiker värmde upp på det halvtomma podiet och vår medarbetare Johan Björkman justerade filmduken. Scener ur Crouching Tiger/Hidden Dragon skulle visas till musiken. En oansenlig man i slacks och jacka knallade ned för trappan till podiet men axelväskan avslöjade honom: en rymlig modell tillräckligt stor för partitur och noter. Här kom en tonsättare. Jag hann inte mer än presentera mig och få ett artigt svar innan han vände sig om och ropade till podiepersonalen: Duken hänger för lågt, den måste upp så att slagverkarna syns. Han var noggrann in i minsta detalj när det gällde presentationen. För Tan Dun är det visuella en viktig del av konserten. Han visste precis hur han ville ha musikerna placerade och hur ljuset skulle sättas. I Water Concerto för vattenslagverk och orkester stod solisterna Roger Carlsson och Fredrik Björlin på varsin flank och spelade i två stora, genomskinliga vattenskålar som var upplysta underifrån. Det var en utmaning, minns Roger Carlsson: Vi skulle slå med rör plant mot vattenytan för att få det rätta ljudet men missade man det minsta skvätte det rejält. Vi blev ordentligt blöta och publiken fick nog några stänk också. Men det var roliga konserter, inte minst Crouching Tiger där vi var fem slagverkare som stod uppradade i fonden. Det var en mäktig upplevelse. Det tyckte publiken också. Det talades om konserterna på stan i flera veckor efteråt. Roger Carlsson träffade för övrigt Tan Dun som hastigast redan 1987 när han turnerade med Nordic Ensemble och den kinesiske stjärngitarristen Josef Fung i Kina. Tan Dun var en helt okänd tonsättare i början av sin karriär. Han överlämnade en kassett till Josef Fung med förhoppningen att få sin musik spelad. Ett decennium senare kunde han efter hårt och målmedvetet arbete skörda frukterna när en hel värld väntade på hans senaste verk, han, bondsonen från Kina som förvandlats till urban amerikan utan att glömma sin härkomst. Tan Dun växte upp i provinsen Hunan där han tidigt upplevde shamanistiska ritualer och hörde folkmusik framförd på traditionella instrument. Kombinationen av den kinesiska traditionen och avantgardet i New York har blivit hans signum. Water Concerto visade sig vara den första delen i en triptyk med naturelement som tema kom Paper Concerto och 2009 Earth Concerto. Den senare har sitt jordbundna tema gemensamt med Gustav Mahlers Das Lied von der Erde ( Jordens sång ) som framförs vid samma konsert. Detta berättar Tan Dun mer om i verkkommentaren på sid 64. För Tan Dun har naturen sin egen andlighet som kommer till uttryck i mötet med människan, i musikerns möte med naturmaterialet. I Earth Concerto ingår en stor slagverksarsenal. Speciella sten- och keramikskivor en rad uppsättningar i skalans alla tolv toner skeppas från Shanghai, sammanlagt kg. En kinesisk montör följer med för att hålla ordning på det klingande stengodset. De fyra slagverkssolisterna tar förstafiolernas plats i konserten, violinerna placeras i stället två och två i gångarna på parkett. Tan Dun satsar som vanligt på en unik och stark helhetsupplevelse. Earth Concerto är en stor affär och framförs inte varje dag. I oktober är det Göteborgs tur en av säsongens mest emotsedda Sverigepremiärer. stora salen 20 oktober kl & 21 oktober kl 18 "För Tan Dun har naturen sin egen andlighet som kommer till uttryck i mötet med människan, i musikerns möte med naturmaterialet." 22 23

13 text Stefan Nävermyr foto Steven Perilloux 24 Att spela kontrabas är en fysisk upplevelse, att känna det stora instrumentet vibrera mot kroppen. Det har Charlie Haden berättat i ett möte med kollegan Flea från rockbandet Red Hot Chili Peppers: Det stämmer, det är därför jag står så nära instrumentet när jag spelar. Jag lutar huvudet mot det. En kväll 1959 spelade jag på jazzklubben The Five Spot med Ornette Coleman och jag blundar ofta när jag spelar men jag öppnade ögonen och där stod en kille på scenen med örat mot f-hålet på basen. Vem är det? undrade jag och Ornette svarade det är Leonard Bernstein, och jag tänkte okej Det är svårt att tro att Charlie Haden var med "I like to sound like a rain forest" redan 1959, han ser betydligt yngre ut än sina 74 år, men det året slog den 22-årige basisten igenom med saxofonisten Ornette Colemans banbrytande album The Shape of Jazz to Come. Övriga musiker i kvartetten var Billy Higgins senare hustrummis på etiketten Blue Note och den likaledes unge Don Cherry, mannen med världens minsta trumpet som några år senare flyttade till Sverige och för många mest är känd som pappa till Titiyo och Eagle-Eye Cherry. The Shape of Jazz to Come fick ett stort genomslag och titeln kan mycket väl passa som rubrik för Charlie Hadens fortsatta karriär. I sökandet efter det nya var friheten ett viktigt begrepp. Utforskningarna samlades ju senare också under beteckningen friformjazz. Men strävan efter frihet sträckte sig långt utanför de konstnärliga gränserna. Faktum är att konsten är oskiljaktig från samhället i Charlie Hadens värld. Med sitt starka politiska och sociala engagemang i 1960-talets medborgarrättsrörelse och senare protesterna mot Vietnamkriget startade han tillsammans med Carla Bley Liberation Music Orchestra på 1970-talet. Ensemblen har återförenats vid flera tillfällen, senast 2005 när man på albumet Not in Our Name speglade läget i George W Bushs USA. Charlie Haden föddes i Shenandoah, Iowa, och växte upp i en musikalisk familj som ofta sjöng och spelade folksånger och countrymusik i radion. Denna musik återvände han till på CDn Rambling Boy Hans känsliga röst, skadad efter att han drabbats av polio i 15-årsåldern, är fängslande. Det framgår bland annat i ett filmat möte med några musikstudenter på Youtube (Charlie Haden Talks About Music) där han talar om andlighet, spontanitet, det uråldriga arv vi alla bär med oss och hur viktigt det är för honom att få träet i basen att sjunga. I like to sound like a rain forest, säger han. Samarbetet med Keith Jarrett är legendariskt. Den trulige pianisten spelar helst solo men Charlie Haden hör till hans favoritmusiker. De gjorde den prisbelönta duoskivan Jasmine tillsammans så sent som förra året och det råder ingen tvekan om att basisten lockar fram några av Keith Jarretts bästa sidor. Denna unika kvalitet har gitarristen Pat Metheny vittnat om: Charlie Haden får på något märkligt sätt allt att lyfta med sin blotta närvaro. Charlie Haden samarbetar gärna med yngre artister som Nick Cave och Melody Gardot. Hon medverkar på skivan Sophisticated Ladies där Charlie Haden möter sångerskor som Norah Jones, hustrun Ruth Cameron och sopranen Renée Fleming. Med sitt humanistiska engagemang är det inte underligt att det finns en lyrisk känslighet i hans lugna och stabila basgångar. Charlie Haden Quartet West kan sitt finlir men är också en musikalisk krutdurk, redo att när som helst explodera i ett färgsprakande fyrverkeri. Pianisten Alan Broadbent och trummisen Rodney Green är ett perfekt komplement till Charlie Haden och den makalöse saxofonisten Ernie Watts. Hans ton och frasering är unika, det har han bland annat visat i samarbeten med Rolling Stones (turnén 1981), Frank Zappa och Lee Ritenour där han skiftar blixtsnabbt från komplexa arr till fria improvisationer. Charlie Haden Quartet West är en sammansvetsad grupp med fyra starka profiler som älskar att spela live. Dela upplevelsen med dem i Göteborgs Konserthus i höst. charlie haden quartet west stenhammarsalen 31 oktober kl Introduktion kl av Sven-Eric Dahlberg 25

14 MUSICAL! Från West Side Story till Mamma Mia! programsidorna konserter DIRIGENTER, SOLISTER & VERKKOMMENTARER Göteborgs Symfoniker en del av KALENDARIUM Sommarkonsert 1 sept Säsongsöppning 8, 9 & 10 sept 14 & 15 sept 23 sept KAMMARKONSERT 25 sept 29 & 30 sept, 1 okt 6 & 7 okt 20 & 21 okt 26 & 28 okt Samtliga konserter på Konserthuset Göteborgs Symfoniker & Joana Carneiro Göteborgs Symfoniker & Gustavo Dudamel Göteborgs Symfoniker & Gustavo Dudamel Göteborgs Symfoniker & Gustavo Dudamel Kammarkonsert med Hans Pålsson Göteborgs Symfoniker & Leonidas Kavakos Göteborgs Symfoniker & Andrew Manze Göteborgs Symfoniker & Kristjan Järvi Göteborgs Symfoniker & Joachim Gustafsson Musical! oktober samt kammarkonserten med Gageego! 23 oktober presenteras i separata program. Se för dagsaktuellt kalendarium Konserten med de härligaste musikalnumren från West Side Story till Mamma Mia! Sånger som Tonight, Send in the Clowns, Memory och När guldet blev till sand med Hannah Holgersson, Evelyn Jons och Peter Jöback. Dirigent: Nick Davies. MUSIKALPÄRLOR MED GÖTEBORGS SYMFONIKER 13, 14 & 15 OKTOBER KONSERTHUSET GÖTAPLATSEN. BILJETTER & INFORMATION: TEL VARD , LÖRD

15 BILJETTKONTORET BOKA PÅ NÄTET: kalendarium TORSDAG 1 SEPT KL sommarkonsert GÖTEBORGS SYMFONIKER & JOANA CARNEIRO VLAD STANCULEASA violin TORSDAG 8 SEPT KL FREDAG 9 SEPT KL LÖRDAG 10 SEPT KL säsongsöppning GÖTEBORGS SYMFONIKER & GUSTAVO DUDAMEL Tisdag 13 sept kl Sixtens sexa Föreläsning med Sixten Nordström. Stenhammarsalen ONSDAG 14 SEPT KL TORSDAG 15 SEPT KL GÖTEBORGS SYMFONIKER & GUSTAVO DUDAMEL MARTIN FRÖST klarinett FREDAG 23 SEPT KL Stenhammarsalen THE CAVERN BEATLES arr Bo Stenhammar LÖRDAG 24 SEPT KL FIKASTRÅKET I GÖTAPLATSFOAJÉN Kammarmusik med musiker ur Göteborgs Symfoniker i samarbete med Göteborgs Symfonikers Vänner SÖNDAG 25 SEPT KL Kammarkonsert Stenhammarsalen HANS PÅLSSON piano TORSDAG 29 SEPT KL LÖRDAG 1 OKT KL GÖTEBORGS SYMFONIKER & LEONIDAS KAVAKOS violin TORSDAG 13 OKT KL FREDAG 14 OKT KL LÖRDAG 15 OKT KL musical! GÖTEBORGS SYMFONIKER & NICK DAVIES hannah holgersson, evelyn jons & peter jöback MÅNDAG 17 OKT KL Stenhammarsalen nefertiti på konserthuset ELIANE ELIAS TRIO ONSDAG 19 OKT KL SHAKIN' STEVENS 30 YEARS ANNIVERSARY TOUR Arr Kulturbolaget TORSDAG 20 OKT KL FREDAG 21 OKT KL GÖTEBORGS SYMFONIKER & KRISTJAN JÄRVI Lars cleveman tenor MORTEN FRANK LARSEN baryton Zhang Meng kinesiska blåsinstrument Fredrik Björlin, Roger Carlsson Kenneth Franzén slagverk I samarbete med Göteborgs Symfonikers Vänner LÖRDAG 22 okt KL FIKASTRÅKET I GÖTAPLATSFOAJÉN SÖNDAG 23 OKT KL Stenhammarsalen kammarkonsert med GAGEEGO! DIRIGENT KRISTJAN JÄRVI ONSDAG 26 OKT KL FREDAG 28 OKT KL GÖTEBORGS SYMFONIKER, GÖTEBORGS SYMFONISKA KÖR & JOACHIM GUSTAFSSON ANN-CHRISTINE LARSSON sopran KRISTINA HAMMARSTRÖM mezzosopran GUNNAR GUDBJÖRNSSON tenor PETTERI SALOMAA baryton TORSDAG 27 OKT Världen i konserthuset muhammad reza shajarian FREDAG 16 SEPT kl LÖRDAG 17 SEPT kl SÖNDAG 18 SEPT kl Måndag 19 SEPT kl Tisdag 20 sept kl Lars Winnerbäck arr PK Musik & United Artists FREDAG 23 SEPT KL GÖTEBORGS SYMFONIKER & GUSTAVO DUDAMEL LISA FORD, DICK GUSTAVSSON, INGRID KORNFÄLT WALLIN & KRISTER PETERSSON horn FREDAG 30 SEPT KL After Work Inklusive mat och dryck efter konserten GÖTEBORGS SYMFONIKER & LEONIDAS KAVAKOS FREDAG 30 SEPT KL Stenhammarsalen Popical med oh harry MUSIKER UR GÖTEBORGS SYMFONIKER TORSDAG 6 OKT KL FREDAG 7 OKT KL GÖTEBORGS SYMFONIKER & ANDREW MANZE CAROLINA GRINNE oboe STEFAN ÖSTERSJÖ gitarr MÅNDAG 31 OKT KL CHARLIE HADEN QUARTET WEST Charlie Haden, Ernie Watts, Alan Broadbent & Rodney Green ONSDAG 2 NOV KL VÄRLDEN I KONSERTHUSET HAKIM TORSDAG 3 NOV KL VÄRLDEN I KONSERTHUSET NATACHA ATLAS 28 29

16 BILJETTKONTORET BOKA PÅ NÄTET: 1 SEPTEMBER Vlad Stanculeasa Foto Ettore Causa Vlad Stanculeasa föddes 1984 i Craiova, Rumänien. Han har vunnit pris i flera internationella tävlingar, bland annat schweiziska Renata Molinari International Competition och italienska Valsesia Musica International Competition. Han utbildades vid Yehudi Menuhin International Music Academy i Storbritannien. Han har deltagit i mästarklasser med kända violinister och professorer som Ana Chumachenco, Thomas Brandis, Valery Gradov, Anatoly Resnikovsky, Philippe Graffin, Andrew Manze och Herman Krebbers. Vlad Stanculeasa är alternerande förste konsertmästare i Göteborgs Symfoniker och gästande konsertmästare i Basels kammarorkester. Han spelar på en Sanctus Seraphinviolin från 1739 som tillhört George Enescu och Lord Yehudi Menuhin. Joana Carneiro Joana Carneiro är en av de mest intressanta unga dirigenterna just nu och hennes framträdanden har fått stor uppmärksamhet både i USA, Europa och Asien. Hon är sedan januari 2009 chefdirigent för Berkeley Symphony i Kalifornien samt gästdirigent för Gulbenkianorkestern i Portugal. Joana Carneiro kommer från Lissabon, Portugal. Hon började studera violin och senare orkesterdirigering vid Academia Nacional Superior de Orquestra i Lissabon, efter det tog hon magisterexamen vid Northwestern University och slutligen doktorerade hon vid University of Michigan. Som dirigent har hon bland annat samarbetat med orkestrar som Sao Paulos symfoniorkester, Ensemble Orchestral de Paris, Los Angeles Philharmonic, Los Angeles Chamber Orchestra, New World Symphony, Norrköpings symfoniorkester och Pekings symfoniorkester. Hon är även mycket efterfrågad som operadirigent. Joana Carneiro belönades 2010 med Helen M Thompson Award för sitt arbete med Berkeley Symphony. 30 Foto Franco Tutino 31

17 BILJETTKONTORET BOKA PÅ NÄTET: 1 SEPTEMBER TORSDAG 1 SEPT KL sommarkonsert LISZT LES PRÉLUDES 17 min RAVEL TZIGANE 10 min DE LACERDA ALMOUROL 4 min MENDELSSOHN SYMFONI NR 4 DEN ITALIENSKA 28 min GÖTEBORGS SYMFONIKER DIRIGENT JOANA CARNEIRO VLAD STANCULEASA violin Konsertmästare Sara Trobäck Hesselink Konserten ges utan paus Franz Liszt ( ) Les préludes Till Göteborgs Symfonikers stora projekt hör framförandet av Liszts samtliga symfoniska dikter. Minns ni det? Idén kom från förre intendenten Sven Kruckenberg som med iver och envishet såg till att Liszts 13 tondikter och två symfonier framfördes i Göteborgs Konserthus. Projektet påbörjades med Dantesymfonin den 17 oktober 1968 under Norman Del Mars ledning och avslutades med Heroïde funèbre den 28 oktober 1977 med Peter Maag som dirigent. Ett riktigt maratonlopp! Reaktionerna var blandade men den följande diskussionen livlig och uppfriskande. Sven Kruckenberg minns själv: En stor del av orkestern förstod sig inte på Liszt, men många i publiken tog emot honom med intresse. Synen på Liszts musik har i mångt och mycket förändrats sedan dess vilket Jan Ling bland annat tar upp i sin intressanta bok Franz Liszt och 1800-talets konstmusik (Gidlunds, 2009). Franz Liszt är tveklöst en av senromantikens stora förgrundsfigurer. Han mer eller mindre uppfann den symfoniska dikten som enligt ordboken är en orkesterkomposition i fri form och symfonisk stil med utpräglat programmatiskt innehåll, vanligtvis ensatsig. Les préludes betecknas i Liszts verkförteckning också som Symfonisk dikt nr 3. Pluralformen Les préludes är något förbryllande. Liszt skrev och framförde verket första gången 1848 som preludium till sitt stora kör- och orkesterverk De fyra elementen. När stycket reviderats och första gången spelades i sin nya form i Weimar 1854 lade Liszt till raden Efter Lamartine på titelbladet. Där syftar han på en dikt av den franske lyrikern Alphonse de Lamartine ( ) som ingår i samlingen Méditations poétiques från Titelns pluralform får sin förklaring i Lamartines rader: Vad annat är vårt liv än en följd av preludier till den okända sång, vars högtidliga begynnelsetoner stäms upp av döden? Kärleken är varje tillvaros strålande morgonrodnad. Men vilket livsöde finns, vars första ljuva lycka inte brutits av något oväder, som med sin dödande stormvind krossat dess illusioner och med sin olycksbringande blixt splittrat dess altare? Les préludes är typisk för den eklektiske Liszt. Här finns arvet från den preussiska militärmusiken (som även är tongivande hos Liszts förebild Beethoven) och romantikens ljuva klanger i skön förening med den typ av tematisk bearbetning (metamorfosteknik) och kromatisk äventyrlighet som Wagner skulle dra till sin spets. Liszt var för övrigt en stor inspirationskälla för Wagner som sedermera blev Liszts svärson. Les préludes fick ny aktualitet i 1940-talets Tyskland när Hitler valde stycket som signaturmusik till journalfilmer från nazisternas krigståg i Europa. Det kan Liszts musik inte lastas för men det säger oss något om dess attraktionskraft och karaktär med rötter som sträcker sig långt ner i det tyska kejsardömets psyke och historia. Maurice Ravel ( ) Stefan Nävermyr Tzigane, konsertrapsodi för violin och orkester Tzigane kommer från ungerskans cigány, zigenare. Ravel går rakt på sak i sin titel: hans stycke med sin långsamma, rapsodiska inledning och accelererande avslutning där strängarna vibrerar både av skönsång och pizzicaton är en egen fri gestaltning av den violinkonst som på 1800-talet utvecklades till nya virtuosa nivåer av romska violinister i främst Ungern. Zigenarorkestrarna blev turnerande stjärnensembler som med fart och fläkt erövrade publiken med verbunkosmusik och medryckande csardas. Romantikens tonsättare som under nationalstaternas profilering i Europas sönderfallande kunga- och kejsardömen fängslades av sin egen folkmusik fick också upp öronen för zigenarmusiken. Franz Liszt var först och störst. Som firad, ungersk pianovirtuos var han den självklare fanbäraren med sina Ungerska rapsodier för piano och för orkester. En annan beundrare var Johannes Brahms som i 20-årsåldern lärde sig konsterna av den temperamentsfulle violinisten Ede Reményi som han ackompanjerade på turnéer i Tyskland. Man kan i många av Brahms verk höra de typiskt virtuosa figurerna och stora sprången som med största säkerhet inspirerats av Reményis musikaliska arv. Brahms Ungerska danser är berömda och tinar än idag upp den mest kyliga publik, exempelvis som extranummer med Göteborgs Symfoniker. Ravel skrev sitt stycke för en av den tidens mer framstående violinister, ungerska Jelly d Aranyi. Att få ett verk skrivet av Ravel efter Debussys död 1918 den störste då levande franske tonsättaren var ett riktigt kap. Ravel arbetade långsamt och hans produktion var knappast stor. Från 1924 och fram till sin död 1937 komponerade han bara en handfull verk: Bolero, de två pianokonserterna, violinsonaten, ett par mindre orkesterstycken samt några sånger. Första versionen av Tzigane skrevs för violin och luthéal, en anordning av den belgiske orgelbyggaren Georges Cloetens. Denna järnkonstruktion monterades över strängarna på en flygel och kunde med en rad olika registreringar bland annat fås att klinga som en cembalo och zigenarorkesterns paradinstrument cimbalom, det stränginstrument som spelas med klubbor och producerar en färggrann och övertonsrik klang. (Moderna lyssnare har också gjort jämförelser med Fender Rhodes, elpianot!) En del av dessa klangeffekter har Ravel överfört i orkestreringen han gjorde senare samma år. Harpan vikarierar här och där som luthéal förklädd till cimbalom. När Jelly d Aranyi spelade Tzigane i Paris 1924 tyckte en recensent att Cloetens uppfinning mest påminde om en skramlande speldosa. Men orkesterversionen togs emot väl vid premiären den 30 november och konsertrapsodin utgör än idag en lockelse för violinister utan nerver. FRANCISCO DE LACERDA ( ) Almourol Stefan Nävermyr Den här framgångsrike portugisiske tonsättarens fullständiga namn var egentligen Francisco Inácio da Silveira de Sousa Pereira Fojaz de Lacerda! Även om hans musik, åtminstone under våra dagar, sällan letat sig utanför hemlandets gränser var han en produktiv tonsättare och flitig dirigent, verksam främst i Portugal men under lång tid också i Frankrike och Schweiz. Han var kännare av portugisisk folkmusik, professor i dirigering och grundare av Lissabons filharmoniska orkester. Innan musikintresset helt tog ut sin rätt började De Lacerda studera medicin, men som 26-åring kunde han med ett stipendium i ryggen fara till fortsatta musikstudier i Paris där hans mest namnkunniga lärare blev Widor, Guilmant och d Indy. Han levde sig in i Paris musikaliska häxkittel och påverkades även av Fauré, Ravel, Debussy och andra. Det var också musik från dessa kretsar han helst framförde som dirigent. Som tonsättare höll han sig till de mindre formaten. Han skrev scenmusik, orgel-, gitarr- och pianostycken, stråkkvartetter och stråktrior. Även när han någon gång skrev för orkester blev det korta stycken. Hans mest kända orkesterverk är Almourol, en symfonisk ögonblicksbild som inte är mer än ett drygt fyra minuter lång, ett stillsamt och ytterligt finstämt stycke poesi som gestaltar den uråldriga atmosfären kring den borg tempelriddarna på 1100-talet lät bygga på ön med samma namn utanför Portugals kust. Kanske kan man här hitta något av samma stämning som i satsen Det gamla slottet ur Musorgskij/Ravels Tavlor på en utställning, ett verk han gärna dirigerade. Felix Mendelssohn ( ) Symfoni nr 4 A-dur op 90 Den italienska Allegro vivace Andante con moto Con moto moderato Saltarello: Presto Stig Jacobsson Mendelssohn kom från en ansedd och välbärgad judisk familj (som konverterat till kristendomen) där kulturen hade en viktig plats i umgänget. Familjen Mendelssohn hade en ständig ström av kulturpersonligheter som regelbundna gäster; bland dem författaren Heinrich Heine och filosofen Hegel. En annan viktig gäst var författaren och kompositören E T A Hoffmann, vars subtila, romantiska berättelser med övernaturliga drag (bland dem Nötknäpparen som Tjajkovskij skrev balettmusik till) fängslade Mendelssohn. Han var ett musikaliskt underbarn både som pianist och kompositör (och violinist). Vid 14 års ålder hade han redan komponerat tolv stråksymfonier i C P E Bachs, Mozarts och Haydns efterföljd, piano- och violinkonserter, kammarmusikverk samt orgel- och pianostycken. Mendelssohn var en klassicistisk romantiker med rötter hos Mozart, till skillnad från den tyngre germanska skola som gick från Beethoven till Brahms. Där de senare kännetecknas av djupt allvar präglas Mendelssohns musik mer av självdistans och tyngdlöshet (även om en nervös själsvånda kan anas i stråkkvartetterna och i mollbetonade orkestersatser). Den fjärde av hans fem numrerade symfonier bär onekligen drag av Italien där den skissades 1831 (den fullbordades två år senare), även om det inte på något vis handlar om nationalromantiska arrangemang av lokal folkmusik. Symfonin är vital och livfull med bara ett litet mått melankoli i det framtrippande andantet och sjunger hoppfullt om det sköna och goda i livet. Formen är klassiskt ren och orkestersatsen klar och porlande som en asti spumante. En bättre törstsläckare är svår att finna. Stefan Nävermyr 32 33

18 BILJETTKONTORET BOKA PÅ NÄTET: gustavo dudamel en tidsresa 1996 Utnämns till chefdirigent för Amadeus kammarorkester i Caracas, Venezuela. Börjar studera dirigering för Rodolfo Saglimbeni Fortsätter dirigeringsstudierna för José Antonio Abreu och utses till chefdirigent för Simón Bolívarorkestern i Venezuela Turnerar i Tyskland med Simón Bolívar-orkestern som bland annat spelar i Berlinfilharmonin. 8, 9 & 10 SEPTEMBER 2004 Vinner den allra första Gustav Mahler-tävlingen i dirigering som arrangeras av Bambergs symfoniker. Dirigerar Mahler Chamber Orchestra i Caracas Debuterar på BBC Proms med Göteborgs Symfoniker och på Verbierfestivalen i Schweiz med Simón Bolívar-orkestern. Debut med Israels filharmoniker, Santa Cecilia-orkestern i Rom och Philharmonia i London. Skriver exklusivt skivkontrakt med Deutsche Grammophon. Debuterar med Los Angeles Philharmonic i Hollywood Bowl. Turnerar i Tyskland med Simón Bolívar-orkestern Utnämns till chefdirigent för Göteborgs Symfoniker vid en extrainsatt konsert med Mahlers Symfoni nr 5 den 12 april Debuterar på La Scala (Mozarts Don Giovanni) samt med Staatskapelle Dresden och Boston Symphony. Ger ut första skivan på DG: Beethovens symfonier nr 5 & 7 med Simón Bolívar-orkestern Debut på Berliner Staatsoper (Donizettis Kärleksdrycken) samt med Chicago Symphony. Turnerar med Simón Bolívar-orkestern i Italien och Tyskland. Utses till Music Director för Los Angeles Philharmonic. Andra DGskivan ges ut: Mahlers Symfoni nr 5 med Simón Bolívar-orkestern. Gör sina första konserter som chefdirigent för Göteborgs Symfoniker med Richard Strauss En alpsymfoni och Beethovens Symfoni nr 8. Debut med New York Philharmonic och Wiens filharmoniker Debut med Berlins filharmoniker. Tredje CDn på DG: Fiesta med Simón Bolívar-orkestern. Gästspel hos Berliner Staatsoper (Puccinis La Bohème). Turné med Göteborgs Symfoniker i Tyskland, Österrike (Musikverein), Luxemburg och Spanien. USA-turné med Israels filharmoniker. Turné med Simón Bolívar-orkestern i Asien, USA och Europa. Medverkar i två reportage i CBS 60 Minutes: Gustavo The Great och El Sistema Debut och turné med Concertgebouworkestern. Turné i England med Simón Bolívar-orkestern i anslutning till fjärde CDn: Tjajkovskijs Symfoni nr 5. Framträdanden med Los Angeles Philharmonic, Chicago Symphony, New York Philharmonic, Berlins filharmoniker och Wiens filharmoniker. Gästspel hos Berliner Staatsoper (Mozarts Don Giovanni). Ger konsert med Göteborgs Symfoniker i Hammarkullen vilket innebär startskottet för El Sistema Hammarkullen. Första konserterna som Music Director för Los Angeles Philharmonic. Utses av Times till en av världens 100 mest inflytelserika personer. Turné med Göteborgs Symfoniker till Hamburg, Bonn, Amsterdam och Bryssel Turné med Göteborgs Symfoniker till Kanarieöarna. Europaturné med Simón Bolívar-orkestern som får en egen festival i Göteborg: The Simón Bolívar Youth Orchestra Festival. Orkestern ger bland annat Stravinskys Våroffer tillsammans med Göteborgs Symfoniker och orkesterns medlemmar medverkar i nationaldagsfirandet med Symfonikerna i Slottsskogen samt vid seminarier, workshops och kammarmusikkonserter på flera ställen i Västra Götalandsregionen. Festivalen avslutas med Beethovens femte symfoni och Tjajkovskijs fjärde symfoni i Göteborgs Konserthus. USA-turné med Los Angeles Philharmonic. Framträdanden med Wiens och Berlins filharmoniker. Galakonserter med Los Angeles Philharmonic och tenoren Juan Diego Flórez när säsongen startar. Projektet LA Phil LIVE inleds med livesända konserter på 500 biografer i Nordamerika. Gästdirigent hos Wiens filharmoniker. Dirigerar Bizets Carmen i Hollywood Bowl och på La Scala. Medverkar i CBS 60 Minutes: Gustavo Dudamel s Musical Mission. Utses till hedersdirigent för Göteborgs Symfoniker från och med Utses till årets göteborgare, en utmärkelse som sedan 1993 delas ut av Göteborg & Co, GT och Sveriges Radio. Foto Luis Cobelo Europaturné med Los Angeles Philharmonic. Turné i Sydamerika och Europa med Simón Bolívar-orkestern. Väljs in i Kungliga musikaliska akademin. Medverkar i dokumentären Let the Children Play som visas på 500 biografer i Nordamerika. Spelar in ett inslag med Elmo i TV-serien Sesame Street för senare sändning. Dirigerar Puccinis Turandot med Christine Brewer och Los Angeles Philharmonic i Hollywood Bowl. 35

19 BILJETTKONTORET BOKA PÅ NÄTET: TORSDAG 8 SEPT KL FREDAG 9 SEPT KL LÖRDAG 10 SEPT KL säsongsöppning MAHLER SYMFONI NR 7 sång om natten 80 min GÖTEBORGS SYMFONIKER DIRIGENT GUSTAVO DUDAMEL Konsertmästare Per Enoksson & Sara Trobäck Hesselink Konserten ges utan paus Gustav Mahler ( ) Symfoni nr 7 E-moll Sång om natten Langsam (Adagio). Allegro con fuoco Nachtmusik: Allegro moderato Schattenhaft Nachtmusik: Andante amoroso Rondo Finale: Allegro ordinario När vi i dag ser på Mahlers sjunde symfoni kan vi inte gärna undgå att tänka på den sene Bartók. Här finns också ett slags lökform eller broform med ett centrum av mystisk och naturnära nattstämning. Instrumenten används på ett sätt som om de minsta ljuden i naturen vore uppförstorade och avlyssnade som visioner. Liksom Bartók hade klara etiska, en smula världsfrälsande avsikter med sin musik i en, som han upplevde, tid av humanistiskt förfall, tycks Mahler här söka nya överlevnadsmöjligheter i samklang med naturens egna innersta krafter sedan han i sjätte symfonin målat upp en djupt pessimistisk bild av individens förintelse. Sjunde symfonin betyder ett återvändande till livet och tillvaron. Men jämförelsen med Bartók kan också förklara alla de svårigheter Mahler hade med sin symfoni, de ständiga omarbetningar han sysslade med och bekymren med att få alla som han tyckte fyrkantiga dirigenter att fatta hans avsikter. Faktum är att sjunde symfonin länge städades undan och var en av hans minst spelade och mest missuppfattade. Detta kan ha med den starka programkaraktären att göra. Skogsmusiken i den första nattmusiken med ett raffinerat bruk av klockspel och herdeklockor i förening med bland annat två harpor samt valthorn som ur fjärran utlöser en hel fågelkonsert anknöt kanske inte alls till Beethovens eller Wagners naturmåleri. Inslagen av mandolin och gitarr i den andra nattmusiken var kanske inte bara en anvisning om att en klassisk serenad pågick. Om vi i stället lyssnar med Bartóks paralleller i öronen kan vi hos Mahler kanske höra den skiraste och luftigaste impressionism. Detta experiment med omvända perspektiv blir ännu mera meningsfullt om vi drar parallellerna till hans tidigare symfonier i det nya verket: yttersatserna som speglar motsvarigheterna i femte symfonin, hornsolot i början som tycks vara en parafras på öppningen i trombonerna i tredje symfonin, huvudtemat i första satsen som är nästan rytmiskt identiskt med motsvarande i den sjätte symfonin, den första nattmusiken som kunde upplevas som en återgång till de tidiga symfoniernas romantiska Wunderhorn-stämningar eller rondofinalens omtagning av en nästan identisk sats i femte symfonin. Detta med att uppleva sjunde symfonin som ett återvändande till livet, som ett experiment med nya livsmöjligheter och som en strävan att vända blickarna mot framtiden, inte mot det förflutna eller alltför närvarande, känns då alltmera meningsfullt. Från Alma Mahlers memoarer vet vi ju att sjunde symfonin kom till under de mest plågsamma yttre förhållanden sedan parets äldsta dotter avlidit i difteri. De båda nattmusiksatserna tillkom allra först, år 1904, sedan han just blivit klar med sjätte symfonin. Efter en svår period av idétorka kom yttersatserna och vad han själv kallade den skugglika, kanske också spöklika och groteska, mittensatsen till inom loppet av en månad. Men inför alla dessa paralleller får vi inte heller glömma att Mahler när han första gången försökte placera symfonin hos en förläggare beskrev den som övervägande lustig, med humoristiskt innehåll och med rätt anspråkslös instrumentation (fyra horn, tre trumpeter). Rolf Haglund Tidigare framföranden Adams Slonimsky s Earbox spelas för första gången. Beethoven Pianosonat nr 8 Pathetique har spelats en gång, Pianosonat nr 12 en gång, Pianosonat nr 27 en gång samt Pianosonat nr 31 två gånger. Violinkonserten har spelats 110 gånger. Bland solisterna: Henri Marteau (1906), Fritz Kreisler (1908), Adolf Busch (1917 & 1921), Bronislaw Gimpel (fyra gånger ), Isaac Stern (1949),Yehudi Menuhin (1952 & 1954), David Ojstrach (1970), Anne-Sophie Mutter (1988), Hilary Hahn (2005), Thomas Zehetmair (2008) och Akiko Suwanai (2011). Symfoni nr 5 i nyuppsättning av Anders Hultqvist framförs för första gången. Brahms Symfoni nr 1 har spelats 105 gånger. De Lacerda Almourol spelas för första gången. Dvórak Rekviet har framförts två gånger (1969). Dirigent: Sergiu Comissiona. Hultqvist Melancholia uruppförs härmed. Liszt Les préludes har spelats 42 gånger. Bland dirigenterna: Heinrich Hammer (1905), Wilhelm Stenhammar (åtta gånger ), Rhené- Baton (1925), Georg Hoeberg (1939) och Sir Charles Mackerras (1965). Mahler Symfoni nr 7 har spelats tio gånger. Dirigenter: Dean Dixon (1959 & 1972), Sixten Ehrling (fyra gånger 1988), Neeme Järvi (två gånger 2000) och Mario Venzago (två gånger 2007). Das Lied von der Erde har framförts 16 gånger, två gånger med tenor och baryton som solister: Jorma Silvasti & Karl- Magnus Fredriksson (två gånger 2004). Mendelssohn Symfoni nr 3 Den skotska har spelats 43 gånger. Symfoni nr 4 Den italienska har spelats 47 gånger. Bland dirigenterna: Vaclav Talich (1932), Pierino Gamba (1953), Albert Wolff (1955), Sir Charles Mackerras (1962), Stanislaw Skrowaczewski (1970), Charles Dutoit (1977) och Lorin Maazel med Cleveland-orkestern (1979). Mozart Klarinettkonserten har spelats 40 gånger. Bland solisterna: orkesterns soloklarinettister Theodor Hoofmester (fyra gånger ), Albert Löfgren (1911), Thore Jansson (1948), Sten Pettersson (åtta gånger ), Olle Schill (fem gånger ) samt Urban Claesson (10 gånger inklusive en Sverigeturné) var Martin Fröst solist vid sju konserter inklusive en turné till forna Jugoslavien. Ravel Tzigane har spelats två gånger. Solister: Leon Spierer (1959) och Shmuyle Ashkenazy (1966). Rehnqvist Tiger Touch får härmed sitt uruppförande. Schumann Konsertstycke för fyra horn och orkester har spelats två gånger (1985). Solister: Per Göran, Sören Hermansson, Malcolm Page och Erik Rapp. Stenhammar Symfoni nr 1 har spelats 16 gånger. Dirigenter: Tor Mann (1931), Sergiu Comissiona (1971) och Neeme Järvi (14 gånger ). Tan Dun Earth Concerto framförs för första gången. Tjajkovskij Symfoni nr 6 Pathétique har spelats 93 gånger. Bland dirigenterna: Issay Dobrowen (13 gånger ), Herbert Blomstedt (1964), Sakari Oramo (1994) och Neeme Järvi (sju gånger )

20 BILJETTKONTORET BOKA PÅ NÄTET: Martin Fröst Klarinettisten Martin Fröst har haft prestigefyllda samarbeten med orkestrar som NHK-orkestern i Tokyo, Rotterdams filharmoniker, Münchens kammarorkester, Wiens symfoniorkester, Kungliga Filharmonikerna och New York Philharmonic. Martin Fröst är både traditionsbärare och trendsättare. Hans ambition att utforska nya aspekter av den musikaliska kreativiteten är en stor inspirationskälla för samtida kompositörer. Han är eftersökt som Artist in Residence och ger konsertserier som presenterar hans breda musikaliska spektrum som instrumentalist, dirigent och förnyare av konsertformen. I projekt som dirigent och solist samarbetar Martin Fröst med orkestrar som Oslofilharmonin, Svenska kammarorkestern, Zürichs kammarorkester och Tyska kammarfilharmonin i Bremen. Martin Fröst är sedan 2010 konstnärlig ledare för den internationella kammarmusikfestivalen i Stavanger. Foto Mats Bäcker 38 Foto Anna Hult 39