Kultur i väst Musik i människors liv

Transkript

1 Kultur i väst Musik i människors liv Listen to the World! - en elvadagarsfestival som hölls i Västra Götaland under perioden 24 september till och med 4 oktober. Parallellt med dessa välfyllda dagar startade och pågick den internationella festivalen ISCM World New Music Days, med fokus på nyskriven musik och ljudkonst, som Sverige stod värd för detta år i Visby, Växjö och Göteborg - även den på temat Listen to the World! I Västa Götaland vidgades temat till att bjuda in alla konstarter och scener. Tillsammans presenterades en bredd av upplevelser genom mer än hundra programpunkter - ett samarbete med kommuner, institutioner, föreningar och konstnärer, möjliggjort av sammantaget mer än 70 samarrangörer på 25 orter i regionen. Musik i människors liv I seminariet Musik i människors liv lät professor Lars Lilliestam vid Göteborgs universitet publiken möta killen med låtar på sin server, mannen som var ung när radion kom och kvinnan som, när hon duschar, älskar att lyssna på amerikanska tåg som far över prärien. Med forskningsprojektet Musik i människors liv vill professor Lars Lilliestam vid Göteborgs universitet ta reda på hur estetiska uttryck används av människor. I samtal med människor har Lars Lilliestam sett hur de använder musik till en mängd olika saker. Faktum är att musik är något människor gör: de musikar. Att musika kan innebära alltifrån att tänka och lyssna, till att skapa, vara fan och lära sig nya saker. Seminarium med professor Lars Lilliestam, professor i musikvetenskap vid Göteborgs universitet, Institutionen för kulturvetenskaper. Världskulturmuseet i Göteborg den 24 september 2009 klockan Festivalfinal hölls 1 4 oktober i Göteborg då ljudkonst från 38 länder, genom allt från symfonier till electronica, workshops och seminarier, presenterades på stadens större scener. Dessa dagar avslutade även 2009 års upplaga av ISCM World New Music Days. Som huvudarrangör för den västsvenska festivaldelen stod Kultur i väst. Du kan läsa mer på Tre seminarier dokumenterades under Listen to the World! i Göteborg: Tolkningens gränser med bland annat Johanna Garpe, Anna Lindal och Henrik Hellstenius under ledning av Ole Lützow- Holm. Vad är världsmusik? med Javid Afsari Rad, Stig-Magnus Thorsén, Pernilla Myrne och Rasoul Nejadmehr. Musik i människors liv med Lars Lilliestam. Text: Anne-Charlotte Horgby Dokumentationerna finner du på:

2 Musikintresset är större än någonsin, utbudet av musik likaså. Levande musik når oss i nya former. Vi lever i en revolutionär tid när det gäller användningen av kulturella produkter med det mobila lyssnandet mobiltelefon, ipod. Du kan ha med musik när som helst och hur som helst. Samtidigt finns det väldigt lite forskning om det som jag, med litteraturvetaren Jan Thavenius ord, kallar kulturen svarta hål, inledde Lars Lilliestam seminariet. Kulturens svarta hål är den brist på kunskap som finns om hur estetiska uttryck används. Forskningen växer om det här svarta hålet men det finns mycket kvar att göra, konstaterade Lars Lilliestam. Varför ska man då forska om detta? Jo, bland annat för att göra de rätta kulturpolitiska satsningarna, menar Lars Lilliestam. Under sextiotalet gjordes undersökningar om folks medievanor, bland annat. Väldigt lite har gjorts sedan dess. Det innebär att kulturpolitikerna inte vet om de satsar på det som människor verkligen vill ha. Aktuell forskning om detta hål bedrivs både i Sverige och utomlands. Lars Lilliestam nämnde flera projekt, bland annat om musik i vardagen, musik och hälsa och musik och hjärnan. Tillsammans med Thomas Bossius, även han forskare vid Göteborgs universitet, arbetar Lars Lilliestam sedan 2007 med forskningsprojektet Musik i människors liv. Det ska avslutas under året och bland annat utmynna i en bok under nästa år. Projektet är en fortsättning och fördjupning av Lars Lilliestams tidigare forskning som han skrivit om i boken Musikliv. Både Musikliv och Musik i människors liv försöker besvara frågor om: Varför spelar och sjunger man? Vad gör man med musik? När, var, hur och varför lyssnar man på musik? Varför har man olika musiksmak? Vilka tycker om musik och varför? Vad gör man om man är fan? Hur tänker man och talar om musik? Vad är bra och dålig musik? Ny teknik och musik. Lars Lilliestam började med att prata om boken Musikliv, som kommit ut i en ny reviderad upplaga under 2009, men ägnade den större delen av seminariet åt projektet Musik i människors liv. Vad gör man då med musik? Jo, massor! Lyssnar, spelar, 2

3 dansar, går på konsert, skapar, man tänker, talar om och diskuterar musik, läser om musik, köper, samlar, lär sig nya saker, sköter musikteknik man musikar! Det vill säga att musika, det är musik som verb, inte som ett föremål. Ordet musika kommer från engelskans musicking eller to music. Musik, det är något som människor gör! Musikliv handlar om svenska folkets musikvanor, genrer och undergenrer och olika mönster för musikandet. Musik i människors liv går ett steg längre. I detta projekt har Lars Lilliestam och Thomas Bossius djupintervjuat 42 personer i åldrarna 20 till 92 år. Vi har valt ut vanligt folk, det vill säga personer som inte förenas av att de har ett stort musikintresse - studenter, personer som arbetar på vaktmästeri, äldreboende, bokhandel, en tjej som arbetar i en fiskaffär, en cykelreparatör, et cetera, men bara en musiker. En del av intervjupersonerna är jätteintresserade av musik, andra är det inte. Föreställningar om människors musiksmak, om hur de kombinerar olika musiksmak och deras förhållande till musik, kommer ofta på skam, enligt Lars Lilliestam. På en arbetsplats fann han ett gäng som brukar gå på kammarmusikkonserter i Stenhammarsalen tillsammans. De tycker om en ganska smal musik, med andra ord. En av dem berättade att han brukar blåsa på med Franka Zappa när han diskar. En annan av intervjupersonerna har tusen liveinspelningar av David Bowie. Vårt material kommer inte att gå att använda rent statistiskt, men vi kan se vissa mönster och trender, som man kan ställa hypoteser kring, sa Lars Lilliestam. Intervjuerna har ofta utvecklats till långa samtal om frågor om: Vad betyder musiken för dig? Musik och identitet. Idoler och subkulturer. Minnen, känslor och upplevelser knutna till musik. Sångtextens betydelse. Musikaliska preferenser och värderingar. Att gå på konsert. En av intervjupersonerna, född 1916, kunde berätta om när han första gången hörde talas om radio: Ja, för våran del så tyckte vi ju det var nåt enastående att man kunde höra nånting. Alltså, sitta där med den lilla lådan där och peta med den och rätt vad det var så kom 3

4 musiken i dom [hörlurarna]. Jag minns än då, då 25, då när det kom, du vet då var jag 12, 13 år. Jag minns den gången när magistern pratade om det att det finns nåt som heter radio, och då gjorde han en jämförelse att till exempel i Stockholm, i Stadshuset, där har dom några klockor som klingar en melodi. Då sa han det att när det kommer igång och folk står långt långt, flera hundra meter ifrån Stadshuset, så kan dom höra den musiken, sa han, men när dom sänder den i radion och vi hör den i våra lurar, sa han, så hör vi den fortare än vad dom gör där. Och vi tänkte nu har han blitt riktigt knasig, våran lärare. Alltså det kunde vi aldrig fatta, vet du. Att vi fick det fortare i våra lurar än dom som stod kanske en trefyrahundra meter ifrån där. (skrattar) Men sen när man blev äldre och fick läsa om det där, så fick man ju reda på att ljudet det gick långsammare än vad radiovågorna gjorde. (Sven, f. 1916) En annan person, född 1984, studerar till dataingenjör och har låtar på en dataserver i garderoben. Han har aldrig köpt en cd-skiva och lyssnar på musik hela tiden: Jag har ju en hårddisk, liksom. Jag går in på hårddisken jag har en server som står i garderoben, som jag har allting på. Och sen går jag in via den vanliga klienten då, och så kollar jag: det vill jag lyssna på idag, och så tar jag den mappen och bara drar över till musikspelaren, och så lyssnar jag på albumet. I princip. ( ) Eller så drar jag över dom låtarna jag vill ha. Men ofta är det ju album. (Erik f. 1984) Det är intressant att reflektera över vad som har hänt mellan Erik och Sven. Vi har upplevt en mediarevolution, sa Lars Lilliestam. Det är slående hur alla intervjupersoner har talat om den musik som de lyssnade på under ungdomsåren, i åldern 15 till 25 år ungefär. Det är när man är ung som man skaffar sig en mall över vad som är bra musik. Gymnasieåren är en brytpunkt. Därefter ändrar man inte sin musiksmak drastiskt. En annan sak som är slående är hur olika män och kvinnor förhåller sig till musik, menade Lars Lilliestam. Män verkar vara mer aktiva, de spelar och samlar mer på musik. Män lägger ofta cd-skivor i bilen, ägnar sig mer åt musikteknik, högtalare och utrustning. Skivaffärer och musikaffärer tycks i hög grad vara manliga arenor. 4

5 Det är något som vi anat sedan tidigare, men vi blev ändå lite kalla i kroppen när vi upptäckte detta. Kvinnor underordnar sig, berättade Lars Lilliestam. En av kvinnorna bland intervjupersonerna sa följande: Min man han är väldigt fixerad vid sin musikanläggning och sina högtalare och sånt där, så att det blir otroligt fint ljud, och det tycker jag är jätteroligt, men det blir lite för mycket när han han menar ju inget illa, men jag kan tycka att han dominerar, och då går jag tillbaks lite, och då blir jag arg för att jag tycker att jag ska kunna spela vad jag vill. Jag vet att han tycker inte om allt jag lyssnar på, för han tycker det är lite sisådär och så, men det blir ju också att då lyssnar man ju inte. Men då är det ju mitt eget fel, det är ju mig det beror på, så jag får ju passa på när jag känner att nu, nu sätter jag igång. ( ) nu är ju Magnus Carlsson inne i Barbados igen såg jag i tidningen idag, men det var nån låt där när Emil (ett av barnen) var liten och han tyckte den var så fin, och Magnus Carlsson tycker jag har en bra röst! Men den får du inte du köpa sa Roger (hennes man) (skrattar), och jag har inte köpt den heller, men jag tyckte om den och jag tar det för vad det är, tror jag. ( ) vill jag lyssna på nånting som är väldigt tjejigt, då gör jag det, jag bryr mig inte om vad andra tycker längre. (Patricia) Vissa personer, som killen med de låtarna på sin server, har ett starkt musikintresse, men alla med ett stort intresse spelar inte. Vissa samlar bara och går på konserter. Man musikar på många olika sätt. En man, som pendlar långt, lyssnar koncentrerat på musik till och från jobbet. Mannen som gillar kammarmusik ser det som sin retreat att lyssna på musik i sin svindyra musikanläggning, sa Lars Lilliestam. Få i materialet lyssnar koncentrerat, utan lyssnar i stället på musik i bakgrunden. En av personerna, Karl, gör spellistor för olika känslolägen. En av hans spellistor heter till och med Känslan, och han ville inte riktigt tala om vad den innehåller, men han berättade att han har lånat dess titel från en textrad av Kent. Karl sa bland också att han tyckte det var gött att lyssna på Miles Davies Kind of Blue när man går i regnet. Han hade sett alla Morrisseys konserter i Skandinavien. Bland annat hade han åkt ensam till Karlstad för att se Morrissey, och sovit på en parkbänk på natten, för han hade inte så mycket pengar. Han ändrar också stil och uppträdande när han går på konserter, beroende på vad det är för musik. Är det pop, har han viss stil, är det punk, väljer han 5

6 en annan. Då imiterar han inte bara klädstil utan också sättet att röra sig på. Denne Karl, berättade Lars Lilliestam vidare, är en så kallad repeatlyssnare. Han lyssnar på samma låtar om och om igen. När Kents Ingenting kom, körde han den en hel natt på repeat. Han upprepade samma låt på samma platta länge, länge Repeatlyssnarna är ganska många. Andra tycker om att ligga på golvet och lyssna på musik. Många vill gärna komma riktigt nära musiken. De lyssnar med hörlurar och hög volym. Andra är intresserade av ljud i största allmänhet. En älskade att lyssna på ljudet av fyrans spårvagn. En tjej lyssnar på amerikanska tåg som far över prärien när hon duschar. En del vill bara ha det tyst. De åker ensamma till någon ort i Bohuslän, där de har en stuga, gör ingenting och har det tyst ingen radio, ingen teve, ingen musik, ingenting. 6