Lektion 1: Mediepåverkan i olika former
|
|
- Mats Olofsson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lärandemål: Under denna lektion får eleverna undersöka vilken roll den strategiska, målinriktade mediepåverkan har i dagens samhälle. Olika, sinsemellan motstridiga former av mediepåverkan presenteras (reklam och marknadsföring; satir och humor; populism och retorik; desinformation; propaganda; hatprat) och eleverna får reflektera över hurdan mediepåverkan vi stöter på i vardagen, vad den syftar till, hurdan inverkan den har på individen samt vem eller vilka som står bakom den. Den etiska aspekten av mediepåverkan tas även upp genom att analysera konsekvenser av mediepåverkan och vem den riktar sig till. Efter avslutad lektion kommer eleven att känna igen olika former av mediepåverkan och lär sig att jämföra olika påverkningsmetoder från ett etiskt perspektiv.
2 BÄSTA LÄRARE, OBSERVERA DETTA I UNDERVISNING OM HATPRAT: Då man behandlar fenomenet hatprat i undervisningen förutsätter det att läraren har ett försiktigt och noggrant förhållandesätt till ämnet. Hatprat strävar efter att framkalla ångestfyllda känslor (såsom stark rädsla, ilska, skam) och kan leda till direkt olagliga uttryck (t.ex. hets mot folkgrupp). Läraren måste överväga hur temat ska behandlas och ta i hänsyn att ämnet kan riskera att framkalla minnen av svåra upplevelser hos eleverna. Därför ska eleverna erbjudas möjligheten att diskutera om ämnet på förhand vid behov. Ingen deltagare ska heller behöva känna obehag eller ångest, och det ska vara fullständigt frivilligt att dela med sig av sina erfarenheter i gruppen. Projektet medfinansieras av av Europeiska kommissionens generaldirektorat för för kommunikationsnät, innehåll och innehåll teknik och som teknik en del som av bidragsavtal en del av bidragsavtal nr LC nr LC för pilotprojektet för pilotprojektet Mediekunskap Mediekunskap för alla. Informationen alla. och Informationen synpunkterna och som synpunkterna presenteras som på denna presenteras nätsida på är denna formulerade nätsida av är upphovsmännen, formulerade av upphovsmän- och represen- för terar nen, därmed och representerar inte nödvändigtvis därmed Europeiska inte nödvändigtvis Unionens Europeiska officiella ståndpunkt. Unionens officiella Inte heller ståndpunkt. Europeiska Inte Unionens heller institutioner Europeiska eller Unionens organ lika institutioner lite som eller någon organ person lika som lite som agerar någon för dessa person kan som anses agerar bära för ansvar dessa över kan anses nyttjande av bära den ansvar information över nyttjande innehåller. av den information de innehåller.
3 A. Inledning; Vad är mediekompetens? Bekanta er med de olika formerna av mediepåverkan i sammandraget (bifogat längst ner). Inled med en gemensam diskussion om hurdana tankar och känslor begreppen väcker: Är de bekanta från tidigare? I vilka sammanhang har eleverna stött på de olika begreppen? Vad känner de till från tidigare, vad är nytt? Diskutera: Hurdana former av mediepåverkan har du stött på idag eller under den senaste veckan? Vad tycker du att definierar det som antingen positiv eller negativ mediepåverkan? Ge exempel på meddelanden, medieinnehåll och olika medieformer och fundera över vem eller vilka som strävat till att inverka på dig eller fått dig att tänka annorlunda. Läroplanen för grundutbildningen lyfter fram vikten av mediekompetens. Låt eleverna fundera på vad mediekompetens betyder i grupper på 3-4 personer i ett par minuter. Hurdana färdigheter och kunskaper har en mediekompetent person? Gör upp en lista av färdigheter gemensamt med hela klassen (t.ex. källkritik, kritiskt tänkande, öppenhet och mottaglighet av information och olika åsikter, igenkännande av olika medieinnehåll och kommunikationskanaler, social kompetens, empatisk förmåga). Hur underlättar dessa färdigheter igenkännande av mediepåverkan? Skapa till slut gemensamma lärandemål för lektionerna (materialet kan också delas upp för flera lektioner) baserat på vad ni kommit fram till. Med hjälp av vilka mediekompetenser vill eleverna lära sig om mediepåverkan? B. Uppgift: Mediepåverkan i olika former Gå igenom definitionerna av de olika fenomenen (listan nedan). Dela in eleverna i grupper på 2-3 deltagare och be dem diskutera ett av fenomenen utgående från följande frågor: 1. Hur känner man igen den typen av mediepåverkan? 2. Hurdana medel använder man sig av för att inverka på människors åsikter eller attityder? 3. Var och genom vilka medieformer eller kanaler kan man hitta detta fenomen eller denna form av mediepåverkan? Hur skiljer sig formen av mediepåverkan beroende på hurdan mediemiljö den används inom? 4. Vilka begrepp kan kopplas med denna typ av mediepåverkan? 5. Vad vill man uppnå med denna typ av mediepåverkan? Kan den vara skadlig? Diskutera slutligen utgående från samma frågor med hela gruppen. 1. Vad är målet med de olika typerna av mediepåverkan? Vad vill man uppnå? 2. Vad har de olika formerna gemensamt, vad skiljer dem åt? 3. Finns det metoder som är svårare att känna igen än andra? Varför? 4. Vilka metoder är särskilt problematiska? Rösta fram och diskutera! Be eleverna motivera sina åsikter.
4 C. Uppgift: Tankekarta Jämför de olika begreppen med varandra. Gör upp en tankekarta och placera rubriken mediepåverkan i mitten. Lista upp de olika typerna av mediepåverkan och ställ de olika fenomenen i relation till varandra. Reflektera över hur de olika fenomenen relaterar till mediepåverkan. Använd er av svaren på tidigare frågor! Sammandraget av olika former av mediepåverkan innefattar främst fenomen med en negativ eller neutral inverkan som använder sig av manipulativa, oetiska eller vilseledande tillvägagångssätt. Fundera tillsammans på positiva, uppbyggande former av mediepåverkan. Med vilka medel kan man få fram sin egen sak på ett etiskt och hållbart sätt? Hurdana normer och etiska principer ska en rättvis mediepåverkan följa? D. Uppgift: Utvärdera din egen mediekompetens Dela upp eleverna i grupper på 3-4 personer och be dem skriva ner fyra (4) viktigaste färdigheter i mediekompetens enligt dem (baserat på de svar de angivit i uppgift A), och skapa en guide eller tankekarta för mediekompetens. Lämna utrymme för nya insikter och idéer! Fundera på hur ni kan följa upp dessa färdigheter och hur de utvecklas. Hur märker man att man blivit bättre på någon av de färdigheter de valt? Lärodagbokstips! Dagboksskrivande ska stöda eleven i sitt reflekterande och fördjupar lärandet. Dagbokens form är valfri, det viktigaste är att eleven övar sig på att bedöma sin egen lärandeprocess och hoppeligen får insikter i ämnet som behandlats: Reflektera kring vad du lärt dig idag. Vad var nytt? Vad för användbar information fick du om temat? Var det något du blev och funderade på? Skriv om vad du lärt dig och jämför det med de lärandemålen ni ställt upp i början av lektionen.
5 E. Caseuppgift: Diskrimineringen av Jessikka Aro och rättegången 2018 Berätta för eleverna om fallet med Jessikka Aro. Vad känner eleverna till från tidigare? Om rättegången (2018) MV-lehtirättegången: Tätt samarbete mellan Janitskin och Bäckman ( ) SPT direktrapporterade från rättegången ( ) Bonnier-priset för årets inslag till Yles Jessikka Aro ( ) (På finska) Yle Uutisluokka: Jessikka Aro besöker Nyhetsskolans live-program: En anna ulkopuolisen uhan vaikuttaa työhöni ( ) Be eleverna svara på följande frågor: 1. Inom vilket ämne har Aro gjort granskande journalistiskt arbete? 2. På vilket sätt kan fallet kopplas till internationella relationer? 3. Vad syftar Aro på när hon skriver om trollande? Gå igenom fallet och rättegången med eleverna. Ge eleverna tillräckligt med bakgrundsinformation om fallet: Nu prövas gränserna för yttrandefrihet - rättegången mot webbsajten MV-lehti inleds ( ) Observera att mycket om fallet finns skrivet på falska nyhetssidor, uppmuntra eleverna till noggrannhet och källkritik när de letar efter information om ämnet på nätet Diskutera tillsammans: Hurdan mediepåverkan framkommer i fallet? Varför har Aro försökts tystats ner? Hur syns frågan om yttrandefriheten i detta fall? Vad väcker fallet för känslor?
6 Lektion 1; Läromaterial] Mediepåverkan i olika former 1. Humor ska framkalla skratt, men sägs vara en svår gren att bemästra. Varför är det så? Vi tolkar medieinnehåll på olika sätt och påverkas av kontexten. Reaktionerna varierar också beroende på hur väl mottagaren känner till ämnet från tidigare. Med satir menas en stil med vilken man vill förlöjliga eller håna någon eller något genom att peka på t.ex. svag moral och hänvisar ofta också till större samhälleliga frågor. Den ofta aggressiva tonen då man använder sig av satirisk retorik kan ge ett intryck av att man försöker tillrättavisa mottagaren och innefattar ofta överdriven, ironisk eller parodisk argumentationsstil. Man använder sig av satir i insändare, av politisk satir i olika tv-program (t.ex. det inhemska Noin viikon uutiset ) och på diskussionsforum på nätet. Nättrollande, som ofta uppkommer på sociala medier, kan även tolkas satiriskt, förutom när syftet med trollandet enbart är sprida rykten eller på annat sätt provocera diskussionen på ett oseriöst sätt. Debattörens syfte kan vara svårt att upptäcka om texten använder sig av satiriska inslag. läsaren blir på så sätt lurad. Självironiska eller på annat sätt satiriska texter riskerar att missförstås så att det i värsta fall leder till falsk ryktesspridning eller till att skandaler uppstår. Satir kan förkomma också i sammanhang av hatprat, genom att hävda att det är humor eller ett dåligt skämt, då intolerans de facto döljer sig bakom argumentationen. 2. Marknadsföring och reklam syftar till att inverka på målgruppens köpbeslut genom att övertala mottagaren att köpa en produkt eller en tjänst. Marknadsföring eller kommersiell kommunikation finns till för att öka försäljningen med hjälp av reklam, försäljningstrick (realisation, lotterier) och använder sig av information om kunden som anges vid köpet och på produktförpackningar i ett kommersiellt syfte. Reklam är således en form av marknadsföringskommunikation, med vilken man informerar kunden om produkten som säljs, och med olika medel försöker inverka på kundens attityder, för att uppnå egna försäljningsmål. Reklam ska alltid kunna vara identifierbar för mottagaren enligt finländsk lagstiftning. Reklamen får inte vara dold, så kallad smygreklam. Med smygreklam avses att kommersiella meddelanden är dolda i annat innehåll och därmed svåra att urskilja från den övriga kontexten. Det måste alltid framkomma att det är frågan om reklam för konsumenten samt vem eller vilka som annonserar. Annonsartiklar eller advertorial r så kallat uthyrt reklamutrymme som visuellt påminner om det övriga medieinnehållet, t.ex. i en dagstidning kan reklamen i form av en tidningsartikel eller recept. Genom marknadsföring och reklam vill man skapa ett behov hos mottagaren, som inte nödvändigtvis existerar från tidigare. Man försöker också spela på mottagarens känslor, ibland till den grad att det ska irritera konsumenten. Till exempel använder sig gratistjänsten Spotify av metoden att tvinga lyssnaren att höra reklam mellan låtarna för att skapa ett behov av att köpa den reklamfria tjänsten istället. Annonseringen kan också vara personligt riktad till mottagaren t.ex. baserat på sökhistoriken. Vår mediemiljö förändras konstant, varmed marknadsföringen kan integreras i flera former; i tävlingar, utlottningar, test, intervjuer och videomaterial. Marknadsföringskampanjer förs, tack vare dagens medielandskap, även ofta på flera olika kanaler samtidigt (t.ex. sociala medier och dagstidningar). Opinionsbildare, såsom berömda Youtubare utgör också en potentiell kommersiell plattform för annonsörer. Sponsorering av t.ex. Youtubare måste enligt lagen framställas tydligt för åskådaren. Tieteen termipankki: satiiri (övers. Sällskapet för mediefostran Konkurrens- och konsumentverket: klam/
7 Populism är en ideologi eller rörelse som genom retoriska metoder vädjar till folket och ser det som nedtryckt av en härskande elit i samhället. Tanken grundar sig på ett vi och dom tänkande och grupperar människor, ofta även enligt social klass. Populismens centrala budskap är att det är de som har de enda rätta svaren, och anpassar sig efter aktuella politiska frågor för att utlova förändring och förbättring (t.ex. genom att motsätta sig invandring). Populistiska rörelser strävar till att uppnå popularitet med att sprida hat och hets mot folkgrupp. Populistiska metoder är därmed att tilltala vissa målgrupper, att spela på människors känslor och att retoriskt förenkla information; med andra ord försöker populismen erbjuda folket en enkel utväg och målar upp en svartvit världsbild istället för att besvara på invecklade samhällsfrågor. Till skillnad från diktaturer, grundar sig demokratin på att olika åsikter och synsätt är accepterade i samhället. Därmed skapas det kompromisser vid åsiktsskiljaktigheter, vilket populismen motsätter sig och går ofta in för att motsätta sig saker istället. Populismens syn på folket är oviss och motstridig, och representerar enligt populisterna själva enbart de människor som är av samma åsikt som de. (OBS. Lektion 3 erbjuder fördjupning i hatretorik och populism) Desinformation är avsiktligt felaktig, vilseledande information. Till skillnad från felinformation (eng. misinformation) som är oavsiktligt framställd, strävar man med desinformation till att medvetet inverka på mottagarens åsikter. Olika politiska krafter, beslutsfattare eller representanter för sociala rörelser kan bidra med vilseledande information för att övertala mottagarna enligt egen (politisk) agenda. Desinformationen kan döljas i nyhetsinnehåll, inom konspirationsteorier, skvaller eller manipulerat foto- eller videomaterial. Det maskeras ofta genom att skapa fel sammanhang i texter, osammanhängande innehåll och beskrivningar (rubriker/bilder som inte motsvarar innehållet), satir eller förfalskande av innehåll eller citat. Det har blivit vanligare att under de senaste åren på sociala medier fästa uppmärksamhet vid olika gränsöverskridande politiska agendor. Denna typ av informations- och hybridpåverkande metod kan vara desinformation då en politisk kraft försöker styra ett annat lands folk för att skapa osäkerhet och för att polarisera diskussionen till ytterligheternas fördel. Det förekommer så kalllade trollande arméer som med att provokativt sprida felaktigt innehåll bidrar till att den allmänna diskussionskulturen blir allt aggressivare. Främmande stater har lyckas påverka varandras valresultat, samtidigt som teknologijättarna Google och Facebook förbundit sig till att utveckla sin faktagranskning ytterligare. Bland annat detta påvisar att felaktig information sprider sig betydligt snabbare än faktagranskad, sanningsenlig sådan varmed skadan ofta redan är skedd och läsaren redan är övertygad. I takt med att desinformationen blivit vanligare, har olika faktagranskande aktörer vuxit fram (t.ex. finländska Faktabaari och faktagranskningssajten Faktiskt i Sverige). Fejknyheter eller falska nyheter (eng. fake news) syftade tidigare på förfalskat nyhetsinnehåll, men används allt oftare som vapen i allmänna diskussioner med avsikten att ignorera den befogade kritiken som riktas mot en. Europeiska Kommissionen har mer regelbundet använt sig av begreppet desinformation, för att tydliggöra skillnaden mellan dessa begrepp. Nationalencyklopedin: Wiberg, Matti (2011). Populismi: Kriittinen arvio. Helsinki: Edita Publishing Oy.
8 Propaganda är framförda budskap som följer en nationalistisk eller politisk agenda och strävar till att manipulera människors åsikter och värderingar. Med propaganda försöker man styra människor i en viss riktning genom att spela på deras känslor och värderingar, utan att ingå intellektuell diskussion. Budskapet framförs ofta förenklat och det är vanligt att relevant information döljs (jmf. desinformation) för att undvika kritiska synpunkter eller alternativa lösningar. Spridning av propaganda kan ske på flera olika sätt. I Nazityskland ( ) spred regimen antisemitism (judehat) på affischer, i radio, filmer, tidningar och flygblad. Idag sprids propagerande material främst på internet på sociala medier, men också i massmedier. Likasom nu som tidigare i historien rör det sig om radikalisering av större människomassor, var syftet är att smutskasta andra. I dagens läge representerar till exempel de islamistiska extremisterna ISIS och ryska mediers informationspåverkan samtidens propaganda, var metoderna för mediepåverkan tagit sig nya uttryckssätt. Det är vanligt att maskineriet bakom propagandan skapar nya kommunikationskanaler (t.ex. falska nyhetssidor) ller förstärker sitt budskap genom planerade trollattacker på sociala medier. Förutom att vara kritiskt medveten till olika medieinnehåll kan motargument och parodi motverka propagandans kraft. Hatprat innefattar uttryck var enskilda personer eller grupper attackeras (verbalt eller övrigt) baserat på deras ras, kön, religion, etnicitet, sexuell läggning eller dylikt. Det kallas för hatpropaganda när det uppmanas till hat eller hets mot folkgrupp eller mot enskild person som tillhör en folkgrupp, och är ett straffbart hatbrott enligt finländsk lagstiftning. Hatprat som sker på social medier kallas för näthat. Det förkommer ofta olika former av hatprat mot minoriteter av olika slag samt i form av misogyni, d.v.s. kvinnohat. Med doxing menas olaglig publicering av personlig information om någon på nätet. Detta har bland annat skett på diverse finländska falska nyhetssidor, med syftet att uppmana läsarna att personligen hota hatobjektet i fråga. All form av hatprat strävar till att förnedra eller tysta hatobjektet. Målsättningen är att offret inte ska våga uttrycka sina åsikter offenltigt, och detta riskerar att polarisera den allmänna debatten. I och med att hatprat skapar en känsla av otrygghet, är det viktigt att argumentera lugnt och lyssna på andra för att skapa en så öppen dialog som möjligt. Alla människor ska få känna sig trygga i vårt samhälle i yttrandefrihetens namn. (OBS. Lektion 3 erbjuder fördjupning i hatretorik och populism) SO-rummet:
Lektion 2. Metoder för mediepåverkan
Lärandemål: En förutsättning för att kunna tolka medieinnehåll av olika slag är kritiskt tänkande; något som med hjälp av olika metoder för mediepåverkan ibland dessvärre försöker motverkas. För att kritiskt
Läs merLektion 3. Hatprat och populism
Lärandemål: Under denna lektion behandlas fenomenen populism och hatretorik. Eleven lär sig att identifiera och granska de två olika fenomenen och dess följder, och får verktyg för att skapa positiv diskussionskultur
Läs merFörstå ord och begrepp om information och desinformation
Förstå ord och begrepp om information och desinformation Lektionen handlar om att resonera kring begrepp som rör desinformation, åsikter och spridning av falska nyheter. Till läraren 1. Para ihop begrepp
Läs merAnonymt hatprat och yttrandefrihet. Sällskapet för mediefostrans publikationer 2/2017. Sanni Mäntyniemi
Anonymt hatprat och yttrandefrihet Sällskapet för mediefostrans publikationer 2/2017. Sanni Mäntyniemi Innehåll Inledning 3 Vad är hatprat? 4 Hatprat skadar 5 Vad är straffbart 5 Yttrandefrihet är ingen
Läs merKOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER
TIDNINGSVECKAN 2019 ALLA ÅRSKURSER KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER ÅRSKURS 1 3 analys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder
Läs merGranska fejkade sidor på nätet
Lektionen handlar om fejksidor på internet; om nyhetsvärdering och källkritik. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren 1. Titta på UR:s film "Källkritik: fejkade sidor" 2. Granska några fejksidor
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
Läs merDetta material innehåller information om och uppgifter relaterade till klicknyheter som publiceras på nätet, hur digital journalistik genererar pengar samt den omvälvning som nyhetsmedia genomgår, något
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap,
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken uppmärksammas vi på hur vi kan få bättre koll på nätet. Vi får lära oss var allt kommer ifrån och vad vi ha rätt att göra. Vi får även lära oss att man
Läs merArbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont
Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 5 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar
Läs mer12671/17 hg/abr/ab 1 DGD 2C
Europeiska unionens råd Bryssel den 29 september 2017 (OR. en) 12671/17 NOT från: till: Ordförandeskapet Föreg. dok. nr: 12112/17 Ärende: FREMP 99 JAI 847 COHOM 103 POLGEN 125 AUDIO 103 DIGIT 196 Ständiga
Läs merwww.mediataitokoulu.fi
Detta material innehåller information om och uppgifter relaterade till klicknyheter som publiceras på nätet, hur digital journalistik genererar pengar samt den omvälvning som nyhetsmedia genomgår, något
Läs merVi är alla källor. Lektionen handlar om hur vi fungerar som källor och är bärare av information i sociala medier.
Lektionen handlar om hur vi fungerar som källor och är bärare av information i sociala medier. Lektionsförfattare: Christina Löfving Till läraren 1. Delar du med dig om din dag? 2. En digital lektion från
Läs merENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merÄmne - Engelska. Ämnets syfte
Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merKORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för
Läs merDemokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet
Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till
Läs merSAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag
SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden
Läs merVisions guide i sociala medier
Datum: 2018-08-28 Visions guide i sociala medier Undrar du hur du kan jobba med sociala medier? Här hittar du tips och råd för att använda sociala medier på ett effektivt sätt. Guiden vänder sig till Visions
Läs merUndervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merSpårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen
Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Tema: Hur vi fungerar i våra pedagogiska och fysiska lärmiljöer Spår: Vad vi behöver när vi kunskapar Spåret passar till gymnasieskolans samtliga
Läs merVägledning om marknadsföring i bloggar och andra sociala medier
Vägledning Vägledning om marknadsföring i bloggar och andra sociala medier Vägledning om marknadsföring i bloggar och andra sociala medier Konsumentverket 2015 Ansvariga handläggare: Axel Frick och Otto
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se
Läs merAlla dessa viktiga frågor ställer Amos Oz sina läsare i boken "Kära fanatiker".
En lärarguide från Inledning. Vad skapar fanatism i vår tid? Hur kan fanatism bemötas och bekämpas? Vilka möjligheter till kompromisser finns det? Vilket är kollektivets ansvar och vad är individens eget
Läs merKommittédirektiv. Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet. Dir. 2018:88
Kommittédirektiv Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet Dir. 2018:88 Beslut vid regeringssammanträde den 23 augusti 2018 Sammanfattning En särskild utredare
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny
Läs merGranska YouTube. Granska YouTube. Lektinsförfattare: Kristina Alexanderson. Till läraren
Lektionen ger grundläggande förståelse för hur man kritiskt kan granska youtube och andra källor som sprider information och underhållning. Lektinsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren En digital
Läs merVi är alla källor. En digital lektion från Sida 1 av 6
Vi är alla källor Lektionen handlar om hur vi fungerar som källor och är bärare av information i sociala medier. Samtalsuppgiften visar att det kan finnas både positiva och negativa aspekter av att lägga
Läs merArbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga
Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merKORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för
Läs merInledning Väcker intresse och introducerar ämnet
En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att
Läs merArbetsområde: Häng dom jävlarna!
Arbetsområde: Häng dom jävlarna! Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-8 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à en timme Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande
Läs merArbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk
Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: 6-8 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar
Läs merSTÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta
1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera
Läs merEn introduktion till källtillit. Lektionen är en introduktion till källtillit; vilka källor litar vi på och varför? En introduktion till källtillit
Lektionen är en introduktion till källtillit; vilka källor litar vi på och varför? Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren 1. Definera källtillit 2. Vilka källor litar du på? En digital
Läs merDigital strategi för Miljöpartiet
2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I
Läs merHur är vi mot varandra på nätet?
Hur är vi mot varandra på nätet? Lektionen handlar om nätetikett och berör frågor som handlar om digitaliseringens betydelse för samhällsutveckling och förändrade attityder och värderingar. Syftet är att
Läs mer"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?
"Pay it forward" Ge Re Sv Skapad 2014-08-07 av Erika Hermansson i Surteskolan, Ale Redigerad senast 2014-08-28 av Erika Hermansson Vårt sista läsår tillsammans, ska vi starta igång med ett projekt som
Läs merArbetsområde: Min tid - min strid
Arbetsområde: Min tid - min strid Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à 60 minuter cirka. Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk
Läs merENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte
ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merLikabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor Innehållsförteckning Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor... 1 Inledning...
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den
Läs merLärarhandledning FÖRBEREDELSE & STRUKTUR
Lärarhandledning FÖRBEREDELSE & STRUKTUR MÅL Eleven ska få en djupare förståelse för textdisposition, konstruktionen bakom både separata argument och argumentationskedjor samt vikten av att skapa argument
Läs merSveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7
Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna
Läs merHur skapar du kommunikation det pratas
Hur skapar du kommunikation det pratas om? @karinzingmark www.karinzingmark.com Kommunikation som det pratas om. Hurdå? När svenskarna rankar informationskällorna på en femgradig skala får internet
Läs merLektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör!
Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör! Lektionsförslagen för de yngre till årets Tidningsveckan består av två delar,
Läs merHållbar utveckling - vad, hur, när, varför?
Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.
Läs merVisa vägen genom bedömning
Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad
Läs merUndervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande
Läs merPrata om internet. Lektionen handlar om att prata och debattera om internet. Prata om internet. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim.
Lektionen handlar om att prata och debattera om internet. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim Till läraren 1. Berätta för mormor om internet 2. Ha en paneldebatt En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se
Läs merKänsliga uppgifter och integritet
Känsliga uppgifter och integritet Lektionen handlar om etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar
Läs merArbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)
Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?) Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Cirka 8 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar
Läs merÄmnesområde Hållbar konsumtion
Ämnesområde Hållbar konsumtion Årskurs Gymnasiet Lektionstid 180 min Lektionstyp Arbetsuppgift LÄRARINSTRUKTION Skriv en insändare Uppgift Eleverna ska skriva en insändare under temat Gör något, för att
Läs merPromotion (Påverkan) Thomas Rosenfall IEI
Promotion (Påverkan) Thomas Rosenfall IEI 1 Agenda Masskommunikation Personlig försäljning Direktkommunikation Promotion mix Interaktiv kommunikation Att utforma en marknadskommunikationskampanj 2 Påverkan:
Läs merKATARINA L GIDLUND, CAROLINE WALLMARK, LISA SÄLLVIN MITTUNIVERSITETET Forum för Digitalisering
KATARINA L GIDLUND, CAROLINE WALLMARK, LISA SÄLLVIN MITTUNIVERSITETET Forum för Digitalisering Lärarhandledning Varsågod! Dina mellanstadieelever kan genom din vägledning och detta material bli DIGITALISERINGSAGENTER.
Läs merGranska konspirationer. Lektionen handlar om att använda en källkritisk metod för att granska en konspirationsteori. Granska konspirationer
Lektionen handlar om att använda en källkritisk metod för att granska en konspirationsteori. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren 1. Vad innebär det att vara kritisk? 2. Kritik, källkritik
Läs merKursplan - Grundläggande engelska
2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)
Läs merGranska bilder. En digital lektion från Sida 1 av 8
Granska bilder Lektionen ger en grundläggande introduktion i hur du granskar bilder på nätet. Kristina Alexanderson har arbetat fram lektionsmaterialet inom ramen för det arbete som Internetstiftelsen
Läs merEFTERARBETSMATERIAL FÖR propaganda
EFTERARBETSMATERIAL FÖR propaganda TILL LÄRAREN DRÖM- OCH FIENDEBILDER Vi människor har ett behov av att dela in människor i grupper. Vi identifierar oss med vissa grupper och favoriserar dessa framför
Läs merVad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i
Mål att sträva mot i samhällskunskap sträva M 1 A. fattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper skyldigheter i ett samhälle, 1A känna till de principer s samhället vilar på och kunna
Läs merKursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt
Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och
Läs merPrövning i Moderna språk 5
Prövning i Moderna språk 5 Prövningsansvarig lärare: Franska: Catherine Tyrenius, email: catherine.tyrenius@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: antonio.s.vazquez@vellinge.se Tyska: Renate Nordenfelt
Läs merMSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte
3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större
Läs merENGELSKA 3.2 ENGELSKA
3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse
Läs merDigital kompetens i SOklassrummet
Digital kompetens i SOklassrummet Utmaningar och möjligheter Åsa Colliander Celik Gränslöst digitalt lärande @AsaCCelik Förstelärare i SO och IKT Pedagog Stockholm Mälarhöjdens skola Förändringar i läroplanen
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses
Läs merKursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2
Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar
Läs merKommunikationspolicy. policy. Diarie-/dokumentnummer: KS2018/0269
Kommunikationspolicy policy Diarie-/dokumentnummer: KS2018/0269 Beslut: Datum- Instans /År Beredande politiskt organ: Kommunstyrelsen Ersätter tidigare beslut 2015-12-10 KF 318 Giltighetstid: 2019-12-31
Läs merVälkomna! www.ljk.se
Välkomna! www.ljk.se Loredana Jelmini Varumärke Identitet så som ni när, med styrkor och svagheter Image bilden av er, den ägs av gästen och är alltid utifrån dennes perspektiv och således alltid sann
Läs merOBS! Läraren skall inte ta ställning, försök vara objektiv och hjälp eleverna att själva hitta sin ståndpunkt.
i Lektionshandledning #177 Tema: Rätt eller fel med illegal nedladdning Ämne: Datorkunskap, SO Rekommenderad årskurs: 7-9, Gymn. Lektionslängd: 60 min Värdegrund på nätet 1/5 Material och förberedelser:
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna
Läs merUndersök och diskutera sökalgoritmer. Se video
Se video Lektionen handlar om att undersöka vad en algoritm är samt att testa algoritmer genom att kritiskt titta på sökningar som görs via olika söktjänster. Till läraren 1. Beskriv en algoritm 2. Läs
Läs merFörankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:
Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet
Läs merRELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9
RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter
Läs merÄgarintressen, ägarnas påverkan av budskap, opinionsbildning i samhället
Ägarintressen, ägarnas påverkan av budskap, opinionsbildning i samhället Kunskaper om olika ägarintressen inom mediaområdet, ägarnas möjligheter att påverka innehållet i medier samt opinionsbildningen
Läs merPrata om internet. Prata om internet Lektionen handlar om att prata och debattera om internet.
Prata om internet Lektionen handlar om att prata och debattera om internet. Till läraren 1. Berätta för mormor om internet 2. Gör en paneldebatt 3. Sammanfatta och reflektera LÄRARINSTRUKTIONER Lektionens
Läs merLäsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merSvenska Läsa
Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden
Läs merSvenska som andraspråk
Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny kunskap, klara vidare
Läs merGranska YouTube Lektionen handlar om att få en grundläggande förståelse för hur du kritiskt kan granska innehåll på YouTube.
Granska YouTube Lektionen handlar om att få en grundläggande förståelse för hur du kritiskt kan granska innehåll på YouTube. Till läraren 1. Hur fungerar YouTube? 2. Granska ett YouTube-klipp 3. Sammanfatta
Läs merENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE
ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter
Läs merDIALOG I TIDEN LÄROMATERIALET VAD BETYDER EGENTLIGEN ÅLDERDOMEN?
LÄROMATERIALET DIALOG I TIDEN Utställningen och läromaterialet Dialog i tiden ger eleverna en månsidig introduktion till sociala, samhälleliga, fysiologiska och psykologiska frågor kring åldrandet. Besök
Läs merCentralt innehåll årskurs 7-9
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs mer3.6 Moderna språk. Centralt innehåll
3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större
Läs merLPP Tema Må Bra vecka 35-41
LPP Tema Må Bra vecka 35-41 Tema Må Bra tar sin utgångspunkt ur olika hälsomässiga perspektiv - såväl individuellt, lokalt och globala perspektiv. Hur ska vi människor leva för att må bra i vardagen? Vad
Läs merDemokratidaktik i skolans verksamhetskultur delaktiga elever och meningsfullt lärande
Demokratidaktik i skolans verksamhetskultur delaktiga elever och meningsfullt lärande Tom Gullberg, Åbo Akademi Akademilektor i historiens och samhällslärans didaktik Vårt uppdrag enligt läroplanen Den
Läs merGranska bilder. Lektionen handlar om att kritiskt granska bilder på internet. Granska bilder. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson.
Lektionen handlar om att kritiskt granska bilder på internet. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren 1. Titta på UR:s film Källkritik: Bildsökning 2. na Sida 1 av 11 3. Undersök fler bilder
Läs merLPP, Reflektion och krönika åk 9
LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda
Läs merChatt för förtroende. Frida Leander, tf presschef Malmö stad
Chatt för förtroende Frida Leander, tf presschef Malmö stad Judehatet i Malmö Uppdrag granskning 21 januari 2015 I Malmö har det anmäls fler antisemitiska brott än någon annanstans i Sverige. Judar där
Läs merVERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Läs merMEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION
MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION Ämnet medier, samhälle och kommunikation har sin bas inom medie- och kommunikationsvetenskap, journalistikvetenskap och samhällsvetenskap. Det behandlar såväl traditionella
Läs merEntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:
Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,
Läs merVarför arbetar vi med det här?
Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.
Läs merHur kom det sig att folket litade på Hitler?
Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Ämne: Historia om media Namn: Carolin Zethelius Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning INLEDNING... 2 BAKGRUND... 2 SYFTE, FRÅGESTÄLLNING,
Läs merPedagogisk planering tidningstexter. Syfte
Pedagogisk planering tidningstexter Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla
Läs merGranska bilder. Lektionen handlar om att kritiskt granska bilder på internet. Granska bilder. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson.
Lektionen handlar om att kritiskt granska bilder på internet. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren 1. Titta på UR:s film Källkritik: Bildsökning 2. na Sida 1 av 10 3. Undersök fler bilder
Läs mer