Riksidrottsförbundets strategiarbete! - och dess koppling till arbetsmaterialet Framtidens idrottsförening!

Transkript

1 Riksidrottsförbundets strategiarbete - och dess koppling till arbetsmaterialet Framtidens idrottsförening Under Riksidrottsmötet 2013 beslutades att Riksidrottsförbundet skulle ta fram en strategisk plan för presentation till stämman Till arbetet med den strategiska planen har flera underlag tagits fram, bland annat en framtidsanalys sammanställd av företaget United minds. Framtidsanalysen omfattar sammantaget nio trender och drivkrafter som påverkar idrottsrörelsen i framtiden. Det som följer är en kortare beskrivning av dessa trender samt en jämförelse med de trender som presenterades i arbetsmaterialet Framtidens idrottsförening - vansinnigt viktiga vägval. Holistisk hälsa Heterogenisering De nya pensionärerna Den vinnande vägen Samhällskapitalism Den skapande ekonomin Stamsamhället Lekmannens död Gamification I flera delar finns många likheter samtidigt som United minds arbete ger några helt nya trender samt fördjupade analyser. Jämförelsen är i första hand ett stöd till de idrottskonsulenter som arbetar med utvecklingsprocesser i landets idrottsföreningar. Holistisk hälsa Sjukdomar orsakade av vår livsstil ökar och välfärdsstaten kommer att få allt svårare att hantera utvecklingen framöver. Samtidigt ökar intresset för den egna hälsan och det finns inga tecken på att intresset skulle avta. Holistisk hälsa i detta sammanhang handlar helheten det vill säga både fysisk och psykisk hälsa, att äta rätt, träna och må bra. I spåren av hälsointresset följer även en förskjutning av fokus från tävling till välmående. Ökad medellivslängd Ökad stress och psykisk ohälsa Hälsa i fokus under semestern, exempelvis träningsresor Trenden med ett ökande intresse för hälsa och motion ger idrottsrörelsen en bredare rekryteringsbas under förutsättning att aktiviteter med välmående som mål kan möta idrottens kärnlogik av tävling. Om inte idrottsrörelsen möter utvecklingen kommer målgruppen snabbt fångas upp av företag med erbjudanden inom hälsa och friskvård - en bransch som fortfarande växer kraftigt. Det finns även en utmaning i att möta individens fokus på sig själv och den egna hälsan i en föreningsstruktur som bygger på kollektivt engagemang. Ytterligare en utmaning är att erbjuda just holistisk hälsa eftersom det tar tid och kräver mycket av föreningen att tillgodose alla delar av den så eftertraktade helheten. Holistisk hälsa har flera likheter med trenderna i häftet Framtidens idrottsförening, framförallt de som handlar om Jakten på självets förverkligande och den träningsiver som beskrivs under rubriken Bättre än bra men även breddidrottens kommersialisering som finns omnämnd i avsnittet Kommersialisering på alla spelplaner samt Idrottens dubbelkommando som handlar om tävlingslogik.

2 Heterogenisering Globalisering, digitalisering, ökade klyftor och urbanisering driver på samhällets heterogenisering. Idrottsrörelsen växte fram under en tid då Sverige var mer homogent, då värderingarna var mer samstämmiga och de ekonomiska skillnaderna mindre. Idag är ligger utmaningen i att möta och inkludera människor oberoende av värderingar, kultur eller ekonomiska förutsättningar, vilket förmodligen kräver förändringar i synsätt och organisering. Sverige har EUs snabbaste urbaniseringstakt Ökad invandring och återinvandring Ökat antal skilsmässor och ensamstående Ökade ekonomiska klyftor Framgångsformeln i ett heterogeniserat samhälle är att arbeta målmedvetet och uthålligt med mångfald och integration, så även i alla delar av idrotten. Det görs bland annat genom ökad kunskap om och förståelse för, olika gruppers behov. Men det kan även handla om att göra det enklare att vara med i en förenings verksamhet. Utmaningen finns i att anpassa idrottens verksamhet och uppbyggnad så att alla kan inkluderas. Frågan om det ens är möjligt hörs allt oftare och kräver svar i form av tydliga ideologiska ställningstaganden om vem eller vilka idrottsrörelsen ska finnas till för. Kanske får vi se fler privata initiativ inom de mer penningstarka elitidrotterna? I häftet Framtidens idrottsförening citeras forskaren Stefan Einarsson med uppmaningarna; Öppna upp Öka mångfalden Slutna system uppfinner bara sig själv Mer om Sveriges förändrade befolkningssammansättning finns att läsa under rubrikerna Så mycket bättre som handlar om mångfald samt Stor blir större, mindre blir mindre som handlar om urbaniseringens effekter. De nya pensionärerna Precis som i övriga världen har vi en åldrande befolkning samtidigt som andelen i arbetsför ålder blir allt färre i Sverige, vilket medför stora ekonomiska utmaningar. De nya pensionerna växer inte bara i antal - de är friskare, mer aktiva och inte minst resursstarka. I takt med att vi håller oss friska längre, heterogeniseras gruppen pensionärer eftersom livsstilen hos en 65-åring skiljer sig markant i jämförelse med en 85-åring. En åldrande befolkning År 2100 är medelåldern 100 år Nya livsmönster och värderingar För idrottsrörelsen innebär de nya pensionärerna en helt ny rekryteringsgrupp aktiva med höga krav och olika önskemål. En kräsen grupp med andra ord. En grupp som inte identifierar sig själva som senior eller pensionär med särskilda behov. De vill delta på samma premisser som alla andra. Den erfarna och välutbildade gruppen nya pensionärer är även en värdefull resurs till förtroendeuppdrag på olika nivåer inom idrottsrörelsen. Men det gäller att passa på innan andra organisationer ser samma möjligheter Samtidigt finns det en risk om alla förtroendeuppdrag innehas av pensionärer eftersom det kan bromsa upp föryngring, mångfald och utveckling. Det skrivs om de nya pensionärerna även i Framtidens idrottsförening. Under rubriken Ny befolkningsmix kan man läsa mer om detta.

3 Den vinnande vägen Stereotypa bilder av vad som anses typiskt manligt och kvinnligt har länge använts för att beskriva och förstå situationer och beteenden. Det har inte varit ovanligt att maskulina värden och beteenden har utgjort en norm för hur saker och ting ska vara. Idag syns en förskjutning där feminina värden och egenskaper uppvärderas och där gamla uppfattningar inte räcker för att förstå den komplexa verklighet vi lever i. Den vinnande vägen innebär att män och kvinnor ges samma möjligheter och villkor att utvecklas. En jämställd idrott. Könsrollerna suddas sakta ut Feminina värden uppvärderas Kvinnor vinner mark exempelvis som chefer och konsumenter Jämställdhet är lönsamt Om idrotten tar värderingsfrågorna, exempelvis jämställdhet, på ännu större allvar kan fler människor känna sig välkomna till verksamheter. Människor som på grund av dagens värderingar utestängts. Det är rätt tid att bredda och utveckla verksamheten genom ett offensivt jämställdhetsarbete. Idrottens kärnlogik med tävling som norm utmanas av nya värden där det blir viktigare att utmana sig själv än att vinna över andra. I häftet Framtidens idrottsförening saknas jämförbara trender. Det närmsta man kan komma är avsnittet om mångfald, Så mycket bättre. I rapporten från idéprojektet Framtidens idrottsförening finns en mer omfattande argumentation om vikten av jämställdhet. Rapporten hittar du bland övriga stödmaterial på Samhällskapitalism Samhällskapitalism handlar om att kapiatalisera på samhällsengagemang och samhällsansvar. Det kan exemplifieras med att alltfler företag affärsmässigt tar ansvar för ett hållbart samhälle genom direkta insatser för en bättre miljö. Tidigare fanns liknande engagemang från flera företag med den stora skillnaden att det var mer av ett alibi-engagemang, en fasad som inte hade samma värde. Idag är samhällsengagemang en del av affärsidén och företagens erbjudande. Viljan att göra gott är stark hos individen Ökade krav på socialt ansvarstagande Ökat krav på aktiva och tydliga ställningstaganden Ökade krav på transparens På liknande sätt kan idrottsrörelsen tydligare kapitalisera sina värderingar och det samhällsbidrag som idrotten tillför. Det kräver tydliga ställningstaganden och en aktivare roll där idrottsrörelsen visar på sitt faktiska bidrag till samhället. Genom en breddad syn på vad idrott är och bidrar till kan nya grupper aktiva och ledare attraheras. Utmaningen finns i attraktiviteten eftersom det är många organisationer som gör det möjligt för människor att göra gott och på olika sätt bidra till samhällets utveckling. Det finns inga trender om samhällskapitalism i Framtidens idrottsförening men ett helt avsnitt ägnas åt begreppen särart och mervärde. Särarten beskriver det unika med idrottsrörelsen och mervärdet det bidrag som idrotten tillför samhället. Där går även att läsa om det egenvärde som själva idrottandet utgör. Avsnittet har rubriken Om särart och mervärde.

4 Den skapande ekonomin I ett samhälle som byggs av idéer och innovation vill människor bli aktiva medskapare av framtiden. Ges inte denna möjlighet, skapar de sina egna lösningar utanför systemet. Genom ny teknik har det blivit enklare att kommunicera sitt intresse och dela med sig till andra. Det har uppstått en makerrörelse där människor via olika gör-det-själv-forum på internet samarbetar, skapar och delar med sig av det man brinner för. Ökat intresse för skapande och medskapande Maker-rörelsen växer Kreativa finansieringsmodeller exempelvis crowdsourcing Längtan efter skräddarsydda lösningar som förstärker nutidsmänniskans livsstil är särskilt eftertraktade. Idrottsrörelsen har en fantastisk möjlighet att vara den plattform där människor får skapa, dela och sprida sina lösningar som möjliggör deltagande på varje människas unika villkor. För att lyckas behöver idrottsrörelsen utveckla flexibiliteten där exempelvis deltagande utanför en fast struktur möjliggörs. Idrottens ganska stela strukturer och system kan vara ett hinder för utvecklingen. Den kan bidra till att alternativa plattformar för engagemang istället växer fram vid sidan om föreningslivet. Det finns flera kopplingar till trenderna i Framtidens idrottsförening. I ett avsnitt, Syns du inte, finns du inte, beskrivs den kommunikation som möjliggörs av den nya tekniken. En kommunikationen där mottagaren är medskapare i budskapet. Längtan efter skräddarsydda lösningar beskrivs dels i metatrenden Individualisering i kollektivet och dels i trenden Jakten på självets förverkligande. Stamsamhället Samhället individualiseras inte, det tribaliseras. Stamsamhället utgörs av stammar där människor med liknande intressen, konsumtionsmönster, värderingar etc samlas. Framtidens idrottsrörelse måste förhålla sig till att gamla gemenskaper ersätts av nya som är mer nischade, lokalt förankrade och värderingsmässigt besläktade. Framväxten av behovs- och intressestyrda nischcommunities Efterfrågan av det lokala och äkta Individuell anpassning För att vara ett attraktivt alternativ i stamsamhället behöver idrottsrörelsen möjliggöra nya former för engagemang och mer nischade idrottsaktiviteter. Eftersom föreningen är lokalt förankrad borde möjligheterna vara stora att möta utvecklingen som trenden bidrar till. Risken är väl möjligtvis att ingen vill ta ansvar för själva föreningen då allt engagemang kanaliseras till föreningens mer nischade stammar. Stamsamhället beskrivs, om än med andra ord, i metatrenden Individualisering i kollektivet och i trenden Jakten på självets förverkligande men även i Att vara medlem eller att icke vara medlem - det är frågan, där det förs ett resonemang om engagemang i olika uttrycksformer.

5 Lekmannens död Det sker en professionalisering av hela samhället där vi förväntar oss att alltid få tillgång till de bästa produkterna och tjänsterna. Genom teknisk utvecklingen, globalisering och digitalisering har professionaliseringen ökat och spridit sig till människors privatliv och livsstil. Var och en har blivit sitt eget proffs. Ökande krav på professionalitet och tillgång till experthjälp Viljan att professionalisera sin vardag och sina hobbies exempelvis genom matlagningskurser Teknikutvecklingen och krav på det senaste i teknikväg Lekmän förklädda till proffs Behov av professionella aktiviteter Framtidens idrottsförening riskerar att inte vara, eller uppfattas som, professionell och därmed inte tillräckligt attraktiv i människors ögon då kraven på professionalitet ökar. Det kan exempelvis ske genom att idrottsaktiviteterna förpackas och kommuniceras annorlunda. Idrottsrörelsen har också möjlighet att bättre använda den idrottsforskning som görs på landets lärosäten. Om idrottsrörelsen uppfattas som amatörmässig finns risken att privata alternativ ses som mer attraktiva. Professionaliseringens konsekvenser finns beskrivna i häftet Framtidens idrottsförening. De trender som först och främst tar upp ämnet är Kommersialisering på alla spelplaner där professionaliseringen exempelvis driver på utvecklingen av privata alternativ och Ökade krav på service, resultat och effektivitet där fler och fler tycks vara beredda att betala för att få professionell leverans. Gamification Spel- och lekmoment blir allt vanligare inslag i vår vardag. I ett samhälle präglat av brus och distraktion är spel och lek förutsättningen som gör oss produktiva. Gamification handlar om att låna moment från spelvärlden för att motivera, engagera och aktivera människor. Flera branscher satsar stort på att ta fram spel- och lekinfluerade koncept för att göra vardagen roligare. Vi lever i en spelande värld Spelen i vardagen växer, exempelvis Farmville och Hay day Företagen storsatsar på gamification Spel stärker goda beteenden E-sporten vinner mark Eftersom idrotten i stora delar bygger på just spel och lek borde möjligheterna att tillvarata trenden vara goda. Men för att lyckas fullt ut behöver säkert flera av idrottens beståndsdelar förnyas och utvecklas. Det kan exempelvis handla om att koppla ihop fysisk idrott och olika digitala inslag eller att vidga idrottsbegreppet så att även e-sport inkluderas. Om gamification finns inte mycket att läsa i häftet Framtidens idrottsförening. Det närmsta man kommer finns skrivet under rubriken Bättre än bra där jakten på prestationsutveckling stöds av diverse appar som bygger på spel- och lekmoment, exempelvis Runkeeper som bland annat låter dig mäta sträcka och hastighet under din löprunda.

6 Några strategiska utmaningar Här följer några av de strategiska utmaningar som idrottsrörelsen står inför baserat på de presenterade trenderna. Vilken eller vilka trender påverkar föreningen mest? Vilka konsekvenser får trenderna i framtiden? Vad kan idrottsföreningen göra för att möta utvecklingen? Hur kan framtidens idrottsrörelse vara relevant när hälsobegreppet omvandlas till att allt mer innefatta kopplingen mellan fysisk och psykisk hälsa? (Holistisk hälsa) Är framtidens idrottsrörelsen till för alla och hur ska det i så fall manifesteras? Om inte, vem/vilka är idrottsrörelsen till för? (Heterogenisering) Hur kan framtidens idrottsrörelse ta tillvara på den kompetens, erfarenhet och vilja till engagemang som finns hos de nya pensionärerna utan att de helt tar över? (De nya pensionärerna) Varför är inte idrottsrörelsen idag jämställd? Vill man vara det i framtiden? Och vad gör man i så fall åt det? (Den vinnande vägen) Vilken samhällsroll ska framtidens idrottsrörelse ha och hur ska den synliggöras? Vad skulle bli sämre i samhället om idrottsrörelsen försvann? (Samhällskapitalism) Hur kan framtidens idrottsrörelse inkorporera och ta tillvara på människors vilja att skapa själva och engagera sig, utan att pressa in dem i en traditionell struktur? (Den skapande ekonomin) På vilka sätt kan framtidens idrottsrörelse erbjuda mer nischade aktiviteter och sammanhang? (Stamsamhället) Hur kan framtidens idrottsrörelse lyfta fram och synliggöra den kompetens som finns? Och hur kan man bli mer professionell när det gäller att förstå och tillgodose människors behov? (Lekmannens död) Hur hanterar idrottsrörelsen att gränserna mellan det fysiska och det digitala upplöses? (Gamification) Använd arbetsmaterialet Framtidens idrottsförening - vansinnigt viktiga vägval för att bearbeta utmaningarna ovan och de frågor som finns i anslutning till varje avsnitt i häftet. Stödmaterial i form av filmer, länkar, lärgruppsplan, presentation och fördjupade rapporter finns som vanligt i arbetsrummet för Idrottens föreningslära på