Undersökning om levnadsförhållanden 1998 LE0101 (5120) Innehåll STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(382) SCBDOK Innehållsöversikt. 0 Allmänna uppgifter

Transkript

1 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(382) Undersökning om levnadsförhållanden 1998 LE0101 (5120) Innehåll 0 Allmänna uppgifter SCBDOK Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 2.1 Ram och ramförfarande 2.2 Urvalsförfarande 2.3 Mätinstrument 2.4 Insamlingsförfarande 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 4.1 Skattningar: antaganden och beräkningsformler 4.2 Redovisningsförfaranden 1.1 Observationsstorheter 1.2 Statistiska målstorheter 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata 1.4 Dokumentation och metadata 3 Slutliga Observationsregister 3.1 Produktionsversioner 3.2 Arkiveringsversioner 3.3 Erfarenheter från senaste undersökningsomgången 5 Databehandlingssystem (*) 5.1 Systemöversikt och systemflöde 5.2 Bearbetningar 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK.

2 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(382) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Levnadsförhållanden 0.2 Statistikområde Levnadsförhållanden 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik 0.4 Ansvarig STATISTISKA CENTRALBYRÅN Avdelningen för Befolknings och välfärdsstatistik Programmet för social välfärd Box STOCKHOLM Fax: Chef för Välfärdsprogrammet Välfärdsexpert Uno Davidsson Joachim Vogel Tfn: Tfn: uno.davidsson@scb.se joachim.vogel@scb.se Boende Fritid Tommy Lindkvist Göran Nordström Tfn: Tfn: Tommy.Lindkvist@scb.se goran.nordstrom@scb.se Hälsa, familj och Trygghet och säkerhet sociala relationer Lars Häll Ingrid Sjöberg Tfn: Tfn: lars.hall@scb.se ingrid.sjoberg@scb.se Utbildning Gunilla Davidsson Lars Persson Tfn: Tfn: gunilla.davidsson@scb.se lars.persson@scb.se

3 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 3(382) Transporter, ekonomi Politiska resurser Uno Davidsson Lars Häll Tfn: Tfn: Jessica Persson Tfn: Sysselsättning Statistiska metoder och analyser Cecilia Skjöld Sven-Erik Johansson Tfn: Tfn: Hassan Mirza Tfn : Tabellframställning och databeredning Per Olof Fredriksson Göran Råbäck Tfn: Tfn: Lars Nordin Tfn: lars.nordin@scb.se Eva Lundin Högstorp Tfn: eva.hogstorp@scb.se 0.5 Producent STATISTISKA CENTRALBYRÅN Avdelningen för Befolknings och välfärdsstatistik Programmet för social välfärd Box STOCKHOLM Fax: Uppgiftsskyldighet Deltagandet i undersökningen är frivilligt. Registerinsamlingen bygger på informerat samtycke.

4 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 4(382) 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter Uppgifterna är skyddade enligt 9 kap 4 sekretesslagen (SFS 1980:100). Undersökningen är författningsreglerad enligt förordningen om vissa personregister för officiell statistik m.m. 0.8 Gallringsföreskrifter Ingen gallring av uppgifter på databärande medium har skett. Däremot gallras blanketter 10 år efter uppgiftsinsamlandet. 0.9 EU-reglering Inga bindande EU-direktiv. Däremot har SCB lovat att i möjligaste mån förse EUROSTAT med resultat, som är jämförbara med European Community Household Panel (ECHP). Så har också skett. Här utgör ULF huvudkällan Syfte och historik Undersökningarna är främst avsedda att utgöra underlag för samhällsdebatt och reformarbete men kan också utnyttjas för forskningsändamål. Den statistik som produceras skall belysa välfärden - både nuläge och förändring över tid, samband mellan problem på olika områden samt skillnader mellan olika befolkningsgrupper. Utbyggnaden av ULF har skett etappvis. Vid starten hösten 1974 ingick välfärdskomponenterna hälsa, ekonomi, sysselsättning och arbetsmiljö, utbildning samt boende tillkom fritid och sociala relationer, 1978 politiska resurser, trygghet och transporter. Fr.o.m tillämpas i ULF en indelning i fyra huvudområden som återkommer med viss periodicitet: Sociala relationer: Politiska resurser, trygghet, sociala relationer, familj. Arbetslivet: Sysselsättning, arbetstider och arbetsmiljö, ekonomi, utbildning. Hälsa och omsorg Fysisk miljö : Boende, transporter, fritid. Dessa fördjupningar genomförs under en tvåårsperiod (fr.o.m. 1980). I varje fördjupningsomgång ingår ett antal centrala indikatorer från resp. välfärdskomponent samt frågor som utgör grunden för gängse bakgrundsvariabler. Fr.o.m ingår regelbundet en paneldel i undersökningen. Åren är komponenterna boende, transporter och fritid fördjupade. Denna fördjupning planeras återkomma år Statistikanvändning Genom sin bredd utgör ULF den centrala källan såväl för debatt kring levnadsförhållanden som uppföljning/utvärdering av offentliga och enskilda sektorns verksamhet. Till användarna kan räknas politiker, planerare och beslutsfattare inom olika områden, forskare, media och den intresserade allmänheten. De välfärdsstatisiska beskrivningarna som SCB gör skall ha en bred allmäninformativ användning och kunna utnyttjas som faktaunderlag för samhällsdebatten. Förutom universitet och högskolor finns en mängd olika grupper företrädda bland konsumenterna:

5 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 5(382) Departement Myndigheter (Ex AMS,Arbetarskyddsstyrelsen, Socialstyrelsen,Brå) Landsting Sjukhus Kommuner t ex Stockhoms kommun använder ULF-data i sin statistiska årsbok Affärsdrivande verk Intresseorganisationer: t ex TCO- Tjänstemän i tvärsnitt LO- Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen där rapporter som Datorer i jobbet och hemmet, Facklig organisationsgrad 1997, Hälsa, klass och kön Ohälsans trappa samt Korta arbetstider och tillfälliga anställningar. Förenings-/Folkrörelse-Sverige Media Folkhögskolor samt inte minst den intresserade allmänheten 0.12 Uppläggning och genomförande För varje år dras ett systematiskt urval ur SCB:s register över totalbefolkningen. Urvalet torde vara likvärdigt med ett OSU (obundet slumpmässigt urval). Personer år ingår i urvalet. Från urvalet avlägsnas de personer som varit med i ULF de senaste 7 åren. Hela urvalet dras på en gång och inför fältarbetsperioderna (kvartal) görs ID-körning för att hitta de personer som kom med i urvalet. Urvalet består dessutom av en panel som ingått i ULF under föregående fördjupningsomgång. Panelen kompletteras med immigranter och personer som vuxit in i populationen (16-23åringar). Datainsamlingen sker huvudsakligen genom besöksintervjuer. Telefonintervjuer görs i cirka 24,6 procent av fallen. Nettourvalet var år st. Antal intervjuer var 5732 st. Bortfallet totalt 23,3 % därav vägrare 16,3 %. De inkomna intervjublanketterna går till dataregistrering. Blanketterna kompletteras, granskas och vissa uppgifter kodas (såsom Utbildningsnivå,Yrkeskod mm). Registeruppgifter från bl a Inkomst och förmögenhetsregistret förs på. Datainsamlingen sker genom fyra ( kvartals )undersökningar per år. Härigenom erhålls årsmedeltal för de olika undersökningsvariablerna. I blanketten förekommer många olika referensperioder: senaste veckan, senaste fjorton dagarna, två månader, tre månader, 12 månader, fem år etc. Det färdiga registret inkl. vikter och konstruerade variabler föreligger 6-8 månader efter undersökningsårets (kalenderår) slut. Basrapporteringen skall vara klar senast 18 månader efter det andra kalenderåret i en dubbelårgång. Denna regel efterlevs i de flesta fall 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar

6 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 6(382) Inga planerade förändringar.

7 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 7(382) 1 Översikt 1.1 Observationsstorheter Undersökningarna är inriktade på att ta fram statistiska uppgifter för den grupp av personer som fyller år under undersökningsåret (vissa år saknas övre åldersgräns) och stadigvarande är bosatta i Sverige. Stadigvarande bosatt är den som är kyrkobokförd i riket och inte vistas utomlands långvarigt. I redovisningen kan objekten utgöras av individer (även barn) och hushåll. Urvalet omfattar ca 7472 individer Statistiska målstorheter Objekt och population Undersökningarna är inriktade på att ta fram statistiska uppgifter för den grupp av personer som fyller år under undersökningsåret (vissa år saknas övre åldersgräns) och stadigvarande är bosatta i Sverige. Stadigvarande bosatt är den som är kyrkobokförd i riket och inte vistas utomlands långvarigt. I redovisningen kan objekten utgöras av individer (även barn) och hushåll. ULF-blaketten innehåller varje år några hundra variabler inom hela välfärdspanoramat. Hälsa Ekonomi Sysselsättning och arbetstider Arbetsmiljö Utbildning Transporter och kommunikationer Fritid Boendeförhållanden Politiska resurser Sociala relationer Trygghet och säkerhet Till detta kommer något hundratal registeruppgifter, främst avseende inkomster och transfereringar. Statistiska mått I undersökningen studeras främst totala antalet objekt (vanligen individer eller hushåll) med en viss egenskap, andelar (procent) samt medelvärden i population och redovisningsgrupper. Redovisningsgrupper I undersökningen utnyttjas en mängd redovisningsgrupper. Bland de mest centrala kan nämnas kön, ålder, familjetyp, familjecykel (generation), region, socioekonomisk grupp, medborgarskap.

8 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 8(382) 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata Statistik: publicering och spridning (inkl. elektroniska medier och databaser) I serien Levnadsförhållanden (Sveriges Officiella Statistik) publiceras i huvudsak fyra typer av rapporter. Komponentrapporterna (sektorsvisa rapporter som i enlighet med fördjupningsprogrammen publiceras vart åttonde år) utgör basrapporteringen från ULF. Utöver basrapporteringen finns en andra rapportvariant som innehåller helhetsbilder över välfärdens fördelning och utveckling. En tredje variant är rapporter om utsatta gruppers situation. Slutligen finns en fjärde typ av rapporter som berör avgränsade, speciella välfärdsproblem. I vissa fall görs tabellsamlingar tillgängliga på diskett. Tabellerna i översiktsrapporten 91 Välfärd och ojämlikhet i 20-års perspektiv finns på CD-rom. SCB:s statistiska databaser innehåller i begränsad utsträckning ULF-resultat fördelade på kön och ålder samt H-region. Primärmaterial/Mikrodata : Lagring och åtkomstmöjligheter SCB utför på uppdragsbasis specialbearbetninger av ULF (samtliga årgångar). Forskare och utredare kan efter särskild prövning få tillgång till avidentifierade mikrodata. Dokumentation föreligger i form av frågeblanketter, adb-baserad variabeldokumentation och tekniska rapporter. ULF dokumenteras succesivt i SCBDOK. 1.4 Dokumentation och metadata I serien Levnadsförhållanden har hittills 16 appendix utkommit. Här ingår såväl tekniska rapporter som olika metodstudier. Appendix 15: Teknisk rapport avseende års och års undersökningar av levnadsförhållanden. Appendix 16: The Swedish Survey of Living Conditions. Designs and methods Hela Ulf-undersökningens metadata finns i en Access-databas från vilken man lätt kan göra uttag. Här kan man göra uttag både från enstaka årgångar eller över tid. Tekniska rapporter samt supplement för de olika årgångarna finner man på hemsidan där mer information finns under rubriken Levnadsförhållanden.

9 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 9(382) 2 Uppgiftsinsamling Uppgifterna i ULF insamlas huvudsakligen vid besöksintervjuer. Blanketten är anpassad till just denna intervjumetod med svarskort (som intervjupersonen får läsa) för frågor med komplicerade svarsalternativ. Andelen telefonintervjuer, som genomförs vid bortfallsuppföljningen men i vissa fall även under ordinarie fältarbetsperioder, utgjorde för år ,3%. Indirekta intervjuer. Med indirekt intervju avses att intervjun genomförts med annan person än den som utvalts att delta i undersökningen. Enligt reglerna skall denna person vara en som noga känner till intervjupersonens förhållanden, helst make/maka/sambo, föräldrar, vuxna barn. Även kurator, avdelningssköterska vid en vårdanstalt kan komma i fråga. Erfarenheterna tyder på att indirekta intervjuer mycket väl kan användas. Vissa problem kan dock förekomma. Den "indirekta" uppgiftslämnaren kan t ex tro sig känna till intervjupersonens arbetsförhållanden men vet i själva verket inte att intervjupersonen bytt arbetsuppgifter och därigenom fått förändrade arbetsförhållanden. Sannolikt är detta slags fel av begränsad omfattning. Vid indirekt intervju exkluderas frågor som bedömts som olämpliga att ställa indirekt. Dessutom utgör de indirekta intervjuerna en mycket liten andel av det totala antalet intervjuer. Under 1998 rör det sig om ca 1 procent. Som en sorts "indirekta" intervjuer kan även betraktas de intervjuer som görs med utländska medborgare genom tolk eller genom någon familjemedlem som kan tala svenska (mer eller mindre bra). Vid s k fältobservationer har det framkommit att kvaliteten i dessa intervjuer inte alltid är acceptabel. 2.1 Ram och ramförfarande ULF avser att samla in uppgifter om individer, hushåll, barn och partner. Uppgifterna om dessa observationsobjekt lämnades av individen, dvs denna var uppgiftskälla. Det behövdes således ramar som pekade ut individer från vilka sedan uppgifter kunde hämtas och om vilka statistiska utsagor skulle göras. Ramförfarandet var m. a. o. knutet till observationsobjektet individ. 2.2 Urvalsförfarande ULF98 lades, liksom tidigare årgångar av ULF, upp som urvalsundersökningar. Målet var att respektive år inhämta uppgifter från ett urval av individer i åldrarna år. Dessa urval skulle vara sammansatta dels av individer som ingått i ULF-urvalen 1990, paneldelen, dels av i ULFsammanhang helt nya individer. För att dra urvalen användes dels en ram som innehöll de individer som ingick i 1990 års ULFurval, ram för panelen, dels en ram för de nya urvalen, ram bestående av observationspopulationen befolkningen år som var stadigvarande bosatta i Sverige Panelansatsen resulterade i behov av att komplettera urvalen med immigranter och således även behov av ramar för urvalsdragning av dessa. Urvalen till ULF 90 bestod 1990 av individer i åldrarna år. Såsom ramar för panelurvalen till ULF 98 täckte de åldersintervallet år. Hälften av urvalsindividerna i åldrarna år i de nya urvalen kom att föras till panelerna. Det finns givetvis inga data från 1990 för dessa grupper. Skälet att föra grupperna till panelerna är att få symmetri mellan de nya urvalen och panelerna.

10 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 10(382) 2.3 Mätinstrument Vid personliga besöksintervjuer besvarades frågor i ett frågeformulär och genom samkörning erhölls uppgifter från ett stort antal register. Det ordinarie formuläret för ULF 98 innehöll ungefär 350 frågor varav flertalet var indelade i delfrågor (sammanlagt c:a 600). Formuläret inleddes dels med frågor om intervjupersonens (ip:s) civilstånd m m, dels med en hushållstablå i vilken övriga hushållsmedlemmar kartlades efter ålder, kön, relation till ip samt hur länge de bott tillsammans. De tio välfärdskomponenterna, se 1.1, utgjorde i huvudsak varsitt frågeavsnitt i formuläret. De hade följande ordning: 1. Boendeförhållanden 2. Fritid 3. Hälsa 4. Sysselsättning och arbetsmiljö 5. Ekonomi, 6. Utbildning 7. Medborgerliga aktiviteter 8. Trygghet 9. Barnen 10. Kontakt med släkt och vänner (9 och 10 faller under komponenten sociala relationer). 11.Invandrare, föräldrars yrke mm 2.4 Insamlingsförfarande Datainsamlingen skedde i huvudsak genom besöksintervjuer, i 18,3 % genom telefonintervjuer. I vissa fall genomfördes så kallade indirekta intervjuer med någon annan än ip. Data samlades också in genom registersamkörning 2.5 Databeredning När intervjublanketterna inkommit till SCB prickades de av och dataregistrerades. Registrering, rättning och kodning skedde interaktivt i PC-miljö. Kodningen omfattande främst följande: Nivåklassificering av utbildning. ULF-koden överensstämmer med Svensk utbildnings- nomenklatur (SUN) med den skillnaden att SUNs nivå 3 (gymnasial utbildning, högst 2 årig) i ULF motsvaras av två nivåer: nivå 31 - gymnasial utbildning i minst två månader och högst ett år (läsår) och nivå 32 - gymnasial utbildning längre än ett år men högst 2-årig. Näringsgren för det arbetsställe intervjupersonen arbetar vid kodades (2-siffrigt) efter samma regel som tillämpas i SCBs arbetskraftsundersökningar (AKU). Denna kodning är anpassad till standard för svensk näringsgrensindelning (SNI).

11 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 11(382) Yrke dataregistrerades alfabetiskt och matchades mot FOB 85s yrkesregister, som innehåller koder för både yrke och socioekonomisk grupp. I de fall matchningen ej gav något resultat gjordes kodningen manuellt. Yrkeskoden följer i stort sett Nordisk yrkesklassificering (NYK), som i sin tur bygger på International Standard Classification of Occupations (ISCO). Socioekonomisk grupp bygger huvudsakligen på uppgift om yrke/ befattning, nuvarande eller tidigare. Klassificeringssystemet utarbetades 1974 av en av SCB tillsatt arbetsgrupp. Därefter har systemet utvärderats och reviderats. Se meddelanden i samordningsfrågor (MIS) 1982:4, SCB. Enligt reglerna kan de som inte förvärvsarbetar (bl a hemarbetande och pensionärer) antingen särredovisas eller redovisas tillsammans med de förvärvsarbetande efter make/makas yrke eller efter eget tidigare yrke. Kodningen av sjukdomar följde de principer som ges av ICD (International Classification of Diseases). Den svenska versionen Klassifikation av sjukdomar 1987 (utgiven av social- styrelsen) som bygger på ICDs 9th revision. användes vid kodningen. För att underlätta kodningen av sjukdomar har en lista, som är baserad på ICD och omfattar vanliga symptom och besvär, utarbetats av medicinsk expertis. Under kodningen konsulterades expertis i tveksamma fall.

12 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 12(382) 3 Slutliga observationsregister För varje undersökningsår framställs två versioner av slutligt observationsregister. Bägge innehåller de uppgifterna som framkom genom intervjuerna. De två observationsregistren skiljer sig åt vad beträffar omfattningen av påförda uppgifter från externa register. En kortare versionen saknar flertalet uppgifter från de externa registren. Dessa uppgifter som alltså finns i det längre observationsregistret består främst av inkomstuppgifter. Det dokumenterade registret innehåller strax över 1100 variabler under det att det andra registret innehåller ytterligare ca 200 variabler (för intervjupersonen och för hans/hennes make/maka från Inkomster och förmögenhetsregistret vilka i stort sett används för att skapa variabler av typ Disponibel inkomst för hushållet i vilken variabel ingår en mängd av de variabler som finns i det fullständiga registret. 3.1 Produktionsversioner Register Namn ULF Beskrivning Uppgifter om boende, sysselsättning, hälsa, sociala relationer mm. S k sociala indikatorer Version Namn ULF Beskrivning Uppgifter om boende, sysselsättning, hälsa, sociala relationer mm S k sociala indikatorer Presentationstext Undersökning av levnadsförhållanden (ULF) Registertyp Survey, urval Presentationstext Undersökning av levnadsförhållanden Personregister ja Slutligt observationsregister Databas Tabell / flat fil Namn Presentationstext

13 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 13(382) ULF98 Objekttyp Person Beskrivning Uppgifter om levnadsförhållanden Population Sveriges befolkning år Antal tabellrader / poster Variabler Innehåll ULF 1998 Vilken grad av inflytande anser Ni att Ni personligen har på planeringen av Ert arbete? Frågan ställes till anställda Endast direkt intervjuade. 1 Inget inflytande alls 2 Visst inflytande 3 Stort inflytande 4 Frågan ej aktuell (för vissa variabler) 5 Vet ej 8 Vet ej AM0030 ARBETSTEMPO Vilken grad av inflytande anser Ni att Ni personligen har på Ert eget arbetstempo? Frågan ställes till anställda Endast direkt intervjuade. 1 Inget inflytande alls 2 Visst inflytande 3 Stort inflytande 4 Frågan ej aktuell (för vissa variabler) 5 Vet ej 8 Vet ej

14 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 14(382) AM0040 FÖRLÄGGNING AV ARBETSTID Vilken grad av inflytande anser Ni att Ni personligen har på förläggningen av Er arbetstid? Frågan ställes till anställda Endast direkt intervjuade 1 Inget inflytande alls 2 Visst inflytande 3 Stort inflytande 4 Frågan ej aktuell (för vissa variabler) 5 Vet ej 8 Vet ej AM0050 FÖRLÄGGNING AV RASTER Vilken grad av inflytande anser Ni att Ni personligen har på förläggningen av Era raster? Frågan ställes till anställda Endast direkt intervjuade. 1 Inget inflytande alls 2 Visst inflytande 3 Stort inflytande 4 Frågan ej aktuell (för vissa variabler) 5 Vet ej 8 Vet ej AM0070 FÖRLÄGGNING AV SEMESTER Vilken grad av inflytande anser Ni att Ni personligen har på förläggningen av Er semester? Frågan ställes till anställda Endast direkt intervjuade. 1 Inget inflytande alls 2 Visst inflytande 3 Stort inflytande 4 Frågan ej aktuell (för vissa variabler) 5 Vet ej 8 Vet ej

15 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 15(382) AM0081 PRATA MED ARBETSKAMRATER 1 Till anställda. Har Ni som regel möjlighet att prata med Era arbetskamrater under raster om Ni skulle vilja? Endast direkt intervjuade 1 Har ej arbetskamrater 2 Ja 3 Nej, har ej raster 4 Nej har ej gemensamma raster AM0082 PRATA MED ARBETSKAMRATER 2 Till anställda som ej har kod = 1 på AM0081 (som har arbetskamrater): Är Ert arbete sådant att Ni skulle kunna gå ifrån ett tag om Ni vill prata med någon arbetskamrat? Endast direkt intervjuade, i stort sett när som helst 2 Ja, ibland 3 Nej AM0120 KURS UNDER ARBETSTID Har ni under de senaste 12 månaderna deltagit i någon kurs eller annan utbildning på ordinarie arbetstid? Obs jämför utbildningsavsnittet! Var UT1970-UT2000!! Frågan ställes till anställda Endast direkt intervjuade

16 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 16(382) AM0130 INSTRUMENTELL INSTÄLLNING Vilken av de här meningarna stämmer bäst med vad Ni tycker om det arbete Ni nu har? Endast direkt intervjuade. 1 Det här jobbet är som andra jobb. Man gör sitt det enda som betyder något är 2 Det här jobbet är det något särskilt med. Förutom lönen ger det mig en känsla av 3 Annat svar 8 Vet ej AM0160 BULLER Till sysselsatta : Är det bullrigt där Ni (Du) arbetar? Endast direkt intervjuade. AM0170 BULLRAR JÄMNT/IBLAND Om det bullrar enligt AM0160: Bullrar det för jämnan eller bara ibland? Endast direkt intervjuade. 1 För jämnan 2 Ibland AM0180 ÖRONBEDÖVANDE BULLER Om det bullrar enligt AM0160: Bullrar det öronbedövande? Endast direkt intervjuade.

17 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 17(382) AM0181 BULLER (KONSTRUERAD VAR) Buller konstruerad variabel Bygger på frågorna 'Bullrar det för jämnan eller bara ibland? ' samt 'Bullrar det öronbedövande?' Endast direkt intervjuade. 1 Ej buller 2 Buller ibland, ej öronbedövande 3 Buller jämt, ej öronbedövande 4 Buller ibland, öronbedövande 5 Buller jämt, öronbedövande 8 Vet ej 9 Uppgift saknas AM0185 ANVÄNDER HÖRSELSKYDD Om buller enligt AM0160: Använder Du hörselskydd i Ditt arbete? Endast direkt intervjuade. AM0190 JÄKTIGT Till sysselsatta : Är Ert arbete jäktigt? Endast direkt intervjuade

18 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 18(382) AM0200 ENFORMIGT Till sysselsatta enligt tablån: Är Ert arbete enformigt? Endast direkt intervjuade AM0210 PSYKISK ANSTRÄNGNING Till sysselsatta: Är Ert arbete psykiskt ansträngande? Endast direkt intervjuade. AM0220 UPPREPADE RÖRELSER Till sysselsatta : Innebär Ert arbete mycket upprepade och ensidiga arbetsrörelser? Endast direkt intervjuade. AM0230 OLÄMPLIGA ARBETSSTÄLLN Till sysselsatta: Är Ert arbete sådant att Ni tvingas till krokiga, vridna eller på annat sätt olämpliga arbetsställningar? Endast direkt intervjuade

19 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 19(382) AM0240 SVETTIGT Till sysselsatta : Är Ert arbete sådant att Ni dagligen blir svettig av kroppsansträngning? Endast direkt intervjuade AM0250 SKAKNINGAR, VIBRATIONER Till sysselsatta : Utsätts Ni för kraftiga skakningar eller vibrationer i Ert arbete? Endast direkt intervjuade AM0290 TUNGA LYFT Till sysselsatta : Kräver Ert arbete tunga lyft? AM0300 HUR OFTA TUNGA LYFT Till sysselsatta med tunga lyft enligt AM0290: Krävs det tunga lyft dagligen, någon gång per vecka eller mer sällan? 1 Dagligen 2 Någon gång per vecka 3 Mer sällan

20 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 20(382) AM0301 TUNGA LYFT (KONSTRUERAD) Tunga lyft konstruerad Tunga lyft hur ofta Dagligen, ngn gång per vecka eller mer sällan eller kräver ej tunga lyft Variabeln finns för sysselsatta 1 Arbetet kräver tunga lyft dagligen 2 Någon gång per vecka 3 Arbetet kräver tunga lyft sällan 4 Arbetet kräver ej tunga lyft 9 Bortfallskod AM0310 SMUTS Till sysselsatta : Blir Ni smutsig i Ert arbete? AM0320 GRAD AV NEDSMUTSNING Till sysselsatta som svarat ja på AM0310: Är det fråga om lätt nedsmutsning eller svår med t ex olja, färg eller liknande? 1 Lätt nedsmutsning 2 Svår nedsmutsning

21 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 21(382) AM0321 SMUTS (KONSTRUERAD) Smuts konstruerad Sysselsatta: smuts lätt eller svår eller ej smuts 1 Ej smuts 2 Lätt smuts 3 Svår smuts 8 Vet ej 9 Uppgift saknas AM0430 JÄKTIGT/ENFORMIGT Bygger på AM0190, AM0191, AM0200, AM Ej enformigt, ej jäktigt 2 Ej enformigt, jäktigt 3 Enformigt, ej jäktigt 4 Enformigt, jäktigt 8 Vet ej 9 Uppgift saknas

22 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 22(382) AM0440 FYSISK BELASTNING (INDEX) Bygger på frågorna om: Upprepade och ensidiga rörelser (AM0220) Krokiga, vridna arbetsställningar (AM0230) Dagligen svettig (AM0240) Skakningar, vibrationer (AM0250) Tunga lyft (AM0301) Somliga ingående = Endast direkt intervju För AM0220, AM0230, AM0240, AM0250 räknas kod 1 som ja-svar och kod 2 som nej-svar. För var AM0301 räknas kod 1-2 som ja-svar och kod 3-4 som nej-svar. ENDI 0 Nej på alla ingående frågor 1 1 st Ja-svar på de ingående frågorna 2 2 st Ja-svar på de ingående frågorna 3 3 st Ja-svar på de ingående frågorna 4 4 st Ja-svar på de ingående frågorna 5 5 st Ja-svar på de ingående frågorna 8 Om 8 eller 9 i någon av frågorna 9 Övriga AM0520 OLYCKSFALL SENASTE 12 MÅN Till sysselsatta : Har ni varit utsatt för olycksfall i arbetet någon gång under de senaste 12 månaderna? AM0521 ANMÄLT OLYCKSFALL Om olycksfall enligt AM0520:Är olycksfallet anmält till försäkringskassan som arbetsskada?

23 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 23(382) AM0620 LÄRA NYA SAKER I ARBETET Till sysselsatta : Är Ert arbete sådant att Ni har stora möjligheter att lära Er nya saker? Endast direkt intervjuade AM0801 ANSTÄLLNINGSSTOPP Till anställda: Har något av följande förekommit på Din arbetsplats under det senaste året.. Anställningsstopp? Endast direkt intervjuade Kod = 4 om Up har beredskapsarbete, Alu eller dylikt 3 Vet ej 4 Frågan ej aktuell AM0802 NEDSKÄRNING AV PERSONAL Som var AM0801! Nedskärning av personal? Endast direkt intervjuade Kod = 4 om Up har beredskapsarbete, Alu eller dylikt 3 Vet ej 4 Frågan ej aktuell

24 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 24(382) AM0803 UTFLYTTNING TILL ANNAN ORT Som var AM0801! Utflyttning till annan ort? Endast direkt intervjuade Kod = 4 om Up har beredskapsarbete, Alu eller dylikt 3 Vet ej 4 Frågan ej aktuell AM0804 VARSEL ELLER PERMITTERING Som var AM0801! Varsel om uppsägning av personal eller om permittering? Endast direkt intervjuade Kod = 4 om Up har beredskapsarbete, Alu eller dylikt 3 Vet ej 4 Frågan ej aktuell AM0805 FÖRKORTAD ARBETSTID, SÄNKT LÖN Som var AM0801! Förkortad arbetstid, permittering eller sänkta löner för att undvika personalnedskärningar? Endast direkt intervjuade Kod = 4 om Up har beredskapsarbete, Alu eller dylikt 3 Vet ej 4 Frågan ej aktuell

25 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 25(382) AM0806 INSKRÄNKNING Som var AM0801! Annan form av nedskärning eller inskränkning? Endast direkt intervjuade Kod = 4 om Up har beredskapsarbete, Alu eller dylikt 3 Vet ej 4 Frågan ej aktuell AM0807 OMORGANISATION Som var AM0801! Omorganisation, som berört Dig direkt eller indirekt? Endast direkt intervjuade Kod = 4 om Up har beredskapsarbete, Alu eller dylikt 3 Vet ej 4 Frågan ej aktuell AM0830 KVALIFIKATION FÖR JOBBET Hur tycker Du att Dina kunskaper och färdigheter stämmer överens med Ditt arbete? Tycker Du att Du är... Endast direkt intervjuade. Frågan ställs till anställda 1 Är mycket överkvalificerad 2 Är överkvalificerad i vissa avseenden 3 Är lagom kvalificerad 4 Skulle behöva ytterligare vissa kunskaper 5 Skulle behöva en hel del ytterligare kunskaper

26 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 26(382) AM0911 BILDSKÄRMSARBETE Till sysselsatta: Brukar Du arbeta med bildskärm i Ditt arbete, t ex terminal, persondator, ordbehandlare eller annan typ av bildskärm? Endast direkt intervjuade. AM0912 TIMMAR BILDSKÄRMSARBETE Till de (sysselsatta) som svarar Ja på AM0911:Ungefär hur många timmar per dag brukar Du arbeta vid bildskärm? Om Up arbetar vid bildskärm någon dag i veckan: räkna om till timmar per dag. Endast direkt intervjuade. 1 Högst 1 timme per dag timmar per dag 3 Mer än 4 timmar per dag AT0012 NORMAL VECKOARBETSTID HELTID Till Ip som arbetar heltid enligt var SY0052: Hur lång är Din normala veckoarbetstid? Kod = Timmar, minuter AT0013 NORMAL VECKOARBETSTID DELTID Till Ip som arbetar deltid enligt var SY0053:Hur lång är Din normala veckoarbetstid? Kod = Timmar, minuter

27 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 27(382) AT0014 NORMAL VECKOARBETSTID JORDBRUK Till Ip som arbetar i jordbruk enligt var SY0036:Hur lång är Din normala veckoarbetstid? Kod = Timmar,minuter AT0015 NORMAL VECKOARBETSTID FÖRETAG Till Ip som arbetar i företag enligt SY0041:Hur lång är Din normala veckoarbetstid? Kod = Timmar,minuter AT0016 NORM VECKOARBETSTID YTTERL ARBETE Om ytterligare arbete enligt SY0302:Hur lång är Din normala veckoarbetstid? Kod = Timmar,minuter AT0023 ARBETSTIDSFÖRLÄGGNING 2 Till anställda: Vilken är den huvudsakliga arbetstiden eller skiftformen i Ditt huvudsakliga arbete? Jämför var AT0020! 1 Dagtid 2 Kvällstid 3 Nattid 4 2-skiftsarbete 5 3-skiftsarbete med kontinuerlig drift (inkl 4-skift eller 5-skift) 6 3-skiftsarbete med intermittent drift 7 Oregelbunden förläggning över dygnet och veckan enligt särskilt arbetsschema 8 Annan arbetstidsförläggning

28 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 28(382) AT0024 ARBETSTIDSFÖRLÄGGNING 3 Till Up som har mer än ett arbete enligt tablån: Vilken är den huvudsakliga arbetstiden eller skiftformen i Ditt andra arbete? 1 Dagtid 2 Kvällstid 3 Nattid 4 2-skiftsarbete 5 3-skiftsarbete med kontinuerlig drift (inkl 4-skift eller 5-skift) 6 3-skiftsarbete med intermittent drift 7 Oregelbunden förläggning över dygnet och veckan enligt särskilt arbetsschema 8 Annan arbetstidsförläggning AT0039 ANTAL TIMMAR I HUVUDSAKLIGT ARBETE Antal timmar i huvudsakligt arbete enligt var SY0303. AT0041 KORTARE/LÄNGRE ARBETSTID Till anställda: Din vanliga veckoarbetstid om.. timmar (enligt AT0040) är det den arbetstid som passar Dig bäst, eller skulle kortare eller längre arbetstid passa bättre? Vi tänker oss då att lönen minskar eller ökar i motsvarande mån. Endast direkt intervjuade. 1 Nuvarande arbetstid passar bäst 2 Kortare passar bättre 3 Längre passar bättre AT0042 ÖNSKAT ANTAL TIMMAR Om kortare eller längre arbetstid önskad enligt var AT0041: Hur många timmar i veckoarbetstid skulle då passa Dig bäst? Kod = Antal timmar Endast direkt intervjuade.

29 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 29(382) AT0051 KORTARE ARBETSTID SKÄL 1 Om kortare arbetstid önskas enligt var AT0041: Man kan önska sig kortare arbetstid av flera skäl. Nu skall jag räkna upp några tänkbara skäl så får Du ange vilka som passar in i Din egen situation. Att Du vill ha kortare arbetstid beror det på : Att Du vill ägna mer tid åt barnen? Endast direkt intervjuade. AT0052 KORTARE ARBETSTID SKÄL 2 Se var AT0051! Beror det på att Du vill ägna Dig mer åt hushållsarbete? Endast direkt intervjuade. AT0053 KORTARE ARBETSTID SKÄL 3 Se var AT0051! Beror det på hälsan? Endast direkt intervjuade. AT0054 KORTARE ARBETSTID SKÄL 4 Beror det på att Du vill ägna Dig (mer) åt studier? Endast direkt intervjuade.

30 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 30(382) AT0055 KORTARE ARBETSTID SKÄL 5 Beror det på att det inte riktigt lönar sig med längre arbetstid? Endast direkt intervjuade. AT0056 KORTARE ARBETSTID SKÄL 6 Beror det på att Du egentligen inte behöver så hög inkomst? Endast direkt intervjuade. AT0057 KORTARE ARBETSTID SKÄL 7 Beror det på att Du vill ha mer fritid? Endast direkt intervjuade. AT0058 KORTARE ARBETSTID SKÄL 8 Beror det på att Du vill ägna Dig åt annat förvärvsarbete t ex extraknäck eller eget företag? Endast direkt intervjuade.

31 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 31(382) AT0059 KORTARE ARBETSTID SKÄL 9 Beror det på annat skäl? Endast direkt intervjuade. AT0071 LÄNGRE ARBETSTID SKÄL 1 Om längre arbetstid passar bättre enligt AT0041: Varför skulle Du vilja öka Din arbetstid? Stämmer något av följande skäl in på Dig? Vill öka inkomsten Endast direkt intervjuade. 1 Stämmer 2 Stämmer ej AT0072 LÄNGRE ARBETSTID SKÄL 2 Se AT0071! Längre arbetstid passar bättre i mitt arbete Endast direkt intervjuade. 1 Stämmer 2 Stämmer ej AT0073 LÄNGRE ARBETSTID SKÄL 3 Se var AT0071! Längre arbetstid önskemål från arbetsgivaren Endast direkt intervjuade. 1 Stämmer 2 Stämmer ej

32 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 32(382) AT0074 LÄNGRE ARBETSTID SKÄL 4 Se var AT0071! Längre arbetstid önskemål från arbetskamraterna Endast direkt intervjuade 1 Stämmer 2 Stämmer ej AT0701 FLEXTID Till anställda: Har Du avtalad flextid? AT0702 MÖJLIGHET TILL KOMPLEDIGHET Till anställda :Har Du möjlighet att arbeta in tid som Du sedan kan ta ut som komptid (kompensationsledigt)? BA0010 KÖN Ip :s kön 1 Män 2 Kvinnor

33 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 33(382) BA0011 KÖN FR FORMULÄR Anteckna Up:s kön 1 Män 2 Kvinnor BA0020 ÅLDER UNDERSÖKNINGSÅRET Antal år intervjuåret. BA0021 CIVILSTÅND ENLIGT RTB Civilstånd enligt RTB. 0 = Uppgift saknas 1 Ogift 2 Gift man 3 Gift kvinna, ej samboende med mannen 4 Frånskild 5 Änka/Änkling 6 Avliden (förekommer ej) 7 Gift kvinna, samboende med mannen 8 Barn under 18 år 9 Fosterbarn under 18 år

34 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 34(382) BA0022 NATIONALITET ENLIGT RTB Nationalitet enligt RTB. 1 Svensk 2 Svensk med årtal 10 Finsk 21 Dansk 22 Norsk 23 Isländsk 31 Portugisisk 32 Spansk 33 Italiensk 34 Jugoslavisk 35 Grekisk 40 Övriga utländer 99 Uppgift saknas BA0025 NATIONALITET ALFA Nationalitet alfabetisk BA0030 INDIVIDVIKT Individvikt inklusive 1 decimal Används för att väga upp urvalet till befolkningsnivå. BA0032 BOSTADSHUSHÅLLSVIKT Uppräknat antal hushåll som en post motsvarar.

35 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 35(382) BA0033 FAMILJEHUSHÅLLSVIKT Familjehushållsvikt inklusive 1 decimal Uppräknat antal familjer som en post motsvarar. BA0036 NY VIKT Efterstratifierar även efter KU-uppgift (dvs Up har haft arbetsinkomst under året) BA0040 LÄN-KOMMUN-FÖRSAMLING Kyrkobokföringsförhållanden vid intervjutillfället BA0050 A-REGION A-region 1-70 BA0061 ENDI, DIREKT INTERVJU Jämför variabel BA0060, ba Indirekt intervju 1 Direkt intervju

36 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 36(382) BA0063 INTERVJUPERSON VID INDIREKT INT Om indirekt intervju: Intervjun gjord med:... 1 Make/maka/sambo 2 Annan hushållsmedlem (med i tablå) 3 Förälder, syskon, barn utanför hushållet 4 Vårdpersonal eller annan personal på institution 5 Annan person nämligen BA0064 INTERVJU MED VEM Om intervjupersonen är utländsk medborgare markera vem intervjun gjordes med. 1 Up själv 2 Professionell tolk 3 Vuxen hushållsmedlem som tolk 4 Barn som tolk 5 Granne, bekant el dylikt BA0065 ENDI, DIREKT INTERVJU Kod för indirekt intervju 1 Direkt intervju 2 Indirekt intervju

37 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 37(382) BA0070 NATIONALITET Nationalitet konstruerad 1 Svensk medborgare samt båda föräldrar infödda svenskar 2 2:a generationens invandrare, svensk medborgare född i Sverige med någon av 3 Naturaliserade invandrare. Svensk medborgare född i utlandet med någon av 4 Nordiskt medborgarskap (dansk, norsk, isländsk) 5 Finländsk medborgare 6 Sydeuropeisk medborgare (portugisisk, spansk, grekisk, italiensk, jugoslavisk 7 Övriga utländska medborgare enligt RTB 9 Bortfall (nationalitet okänd) BA0073 NY NATIONALITETSKOD Nationalitet vid intervjutillfället. 800 = Infödda Svenskar eller invandringsår före XX = Blev Svenskar år XX BA0077 FADERS NATIONALITET Faders nationalitet enligt särskild kodlista 1 Finland 2 Danmark 3 Norge 4 Island 5 Tyskland, Österrike, Schweiz 6 Frankrike, Storbritannien, Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Eire 7 Baltikum 8 Polen 9 F d Sovjetunionen exkl Baltikum, Östeuropa exkl Polen 10 F d Jugoslavien 11 Grekland 12 Italien, Spanien, Portugal 13 Turkiet 14 Iran

38 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 38(382) 15 Övriga Asien 16 USA, Canada 17 Chile 18 Mexico, Mellanamerika, Sydamerika exkl Chile 19 Australien, Nya Zeeland 20 Afrika BA0078 MODERS NATIONALITET Moders nationalitet enligt särskild kodlista 1 Finland 2 Danmark 3 Norge 4 Island 5 Tyskland, Österrike, Schweiz 6 Frankrike, Storbritannien, Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Eire 7 Baltikum 8 Polen 9 F d Sovjetunionen exkl Baltikum, Östeuropa exkl Polen 10 F d Jugoslavien 11 Grekland 12 Italien, Spanien, Portugal 13 Turkiet 14 Iran 15 Övriga Asien 16 USA, Canada 17 Chile 18 Mexico, Mellanamerika, Sydamerika exkl Chile 19 Australien, Nya Zeeland 20 Afrika

39 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 39(382) BA0082 KOMMUNSTORLEK Storstadsområde, kommunstorlek, tätortsgrad = Andra kommuner inom Stor-Stockholm = Stockholms kommun (ev 111 enbart) = Andra kommuner inom Stor-Göteborg = Göteborgs kommun (ev 211 enbart) = Andra kommuner inom Stor-Malmö = Malmö kommun (ev 311 enbart) 901 = Kommuner utanför storstadsområdena med mer än inv 902 = inv 903 = inv 904 = inv 905 = inv 906 = inv Kommunstorlek enligt Sveriges officiella Statistik, bostadsbyggandet. BA0083 KOMMUNSTORLEK 1 DEC Kommunstorlek, storstadsområde, tätortsgrad dec Se var BA0082! BA0084 TÄTORTSGRAD FOB 75 Koder Tätortsgraden anger den andel av befolkningen i kommunen som vid tidpunkten för 1975 års folk- och bostadsräkning bodde inom tätorter. Som tätort räknas i princip alla hussamlingar med minst 200 invånare, såvida avståndet mellan husen normalt inte överstiger 200 meter.

40 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 40(382) BA0085 TÄTORTSGRAD FOB 80 Se var BA0084! Här Fob 80Tätortsgraden anger den andel av befolkningen i kommunen som vid tidpunkten för 1980 års folk- och bostadsräkning bodde inom tätorter. Som tätort räknas i princip alla hussamlingar med minst 200 invånare,såvida avståndet mellan husen normalt inte överstiger 200 meter. BA0086 KOMMUNTYP-ORTSGRUPP 1972 Ortsgrupper enligt den regionala strukturplanen -prop Koder Beteckning Avgränsning 101,131, Storstäder Storstadsområden omfattar 141, Stockholms-Göteborgs-och , Malmö-regionerna , , Primära centra Kommuner vilkas centra är centralorter för hela län, i några fall centra åtminstone inom någon samhällssektor även för en hel landsdel.23 primära centra är utpekade varav 10 är flerkärniga Regioncentra Kommuner vilkas centra har betydelse för sysselsättning och serviceförsörjning inte bara för den egna kommunen utan också för en eller flera omgivande kommuner.70 regionala centra varav 5 flerkärniga är utpekade Kommuncentra Kommuner med sådana central orter vilkas funktioner är begränsade huvudsakligen till invånarna i den egna kommunen

41 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 41(382) BA0087 KOMMUNTYP-ORTSGRUPP 1977 Enligt SFS 1977:2 Koder Beteckning Avgränsning Centra i stor- Stockholms,Malmö/Lunds och stadsområden Göteborgs kommuner Primära centra Skall tjäna som huvudorter för näringsliv och service inom länen Regionala cen- Orter som har betydelse inte tra bara för den egna kommunen utan också för en eller flera omgivande kommuner då det gäller möjligheter till arbete och service Kommuncentra Kommuner vilkas funktioner huvudsakligen begränsas till de egna kommuninnevånarna Redovisas Kommundels- Tätorter inom inre stödområej centra det samt på Gotland i till ytan stora kommuner.avsikten är att de skall vara ett komplement till kommunens huvudort och tjänstgör som stödjepunkter för serviceförsörjningen i kommunen. BA0088 SAMVERKANSOMRÅDE Samverkansområde 1 Östra samverkansområdet (Sthlm, Uppsala, Söderm.,Västmanl, Gotlands län) 2 Sydöstra samvomr (Östergötl, Jönköping, Kronoberg,Kalmar län) 3 Södra samvomr (Blekinge, Kristianstad o Malmöhus)

42 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 42(382) 4 Västra samvomr (Halland, Göteb o Bohus, Älvsborg o Skarab) 5 Värmland Örebro (Värmlands o Örebro län) 6 Gävle- Dala (Kopparberg och Gävleborgs län) 7 Mellersta Norrlands svo (Västernorrl o Jämtland) 8 Övre Norrlands svo (Västerbotten o Norrbotten) BA0090 H-REGION Namnen på H4-H6 antyder viss huvudsaklig belägenhet men dessa regioner kan även innehålla kommuner från andra delar av landet. Så ingår t.ex Gotland och delar av Öland i H5. H1 = Stockholm Stockholm/Södertäljes A-region H2 = Göteborg och Malmö Göteborgs A-region, Malmö/Lund/Trelleborgs A-regi H3 = Större städer Kommuner med mer än inv inom 30 km:s radie från kommuncentrum H4 = Södra mellanbygden Kommuner med mer än och mindre än inv inom 30 km:s radie från kommuncentrum samt med mer än inv inom 100 km:s radie från samma punkt H5 = Norra tätbygden Kommuner med mer än och mindre än inv inom 30 km:s radie från kommuncentrum samt med mindre än inv inom 100 km:s radie fr samma punkt H6 = Norra glesbygden Kommuner med mindre än inv inom 30 km:s radie från kommuncentrum 10 H1 Stockholm 28 H2 Göteborg 29 H2 Malmö 30 H3 Större städer 40 H4 Södra mellanbygden 50 H5 Norra tätbygden 60 H6 Norra glesbygden

43 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 43(382) BA0092 RIKSOMRÅDE Riksområde 1 = Stockholms län 2 = Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län 3 = Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län 4 = Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län 5 = Hallands, Göteborg o Bohuslän Älvsborgs och Skaraborgs län 6 = Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län 7 = Västernorrlands och Jämtlands län 8 = Västerbottens och Norrbottens län 1 Stockholm 2 Östra mellansverige 3 Småland med öarna 4 Sydsverige 5 Västsverige 6 Norra mellansverige 7 Mellersta Norrland 8 Övre Norrland BA0093 T-REGION Trafikregion Koder T-region Innebörd 0-2 T-reg 1 Stockholms tätort med förorter 3 T-reg 2 Göteborgs tätort med förorter 4-5 T-reg 3 Tätorter med inv 6-7 T-reg 4 Tätorter med inv 8 T-reg 5 Mindre tätorter och glesbygd i södra Sverige 9 T-reg 6 Mindre tätorter och glesbygd i norra Sverige

44 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 44(382) BA0094 STÖDOMRÅDE = Övriga Sverige 1 = Stödområde 1 2 = Stödområde 2 3 = Stödområde 3 4 = Stödområde 4 5 = Stödområde 5 6 = Stödområde 6 Stödområde enligt förordning om regionalt stöd. BA0095 STÖDOMRÅDE = Övriga Sverige 1 = Grå zonen 2 = Yttre stödområdet 3 = Inre stödområdet BA0096 STÖDOMRÅDE NU 1 = A 2 = B 3 = C 4 = Övriga Sverige Enligt SFS 82:677 som trädde i kraft BA0097 KOMMUNAL UTDEBITERING Kommunal utdebitering i Ip:s kommun

45 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 45(382) BA0098 ANTAL INVÅNARE 1 JAN Antal invånare i kommunen (där IP bor) den 1 januari intervjuåret. BA0099 ANTAL INVÅNARE 31 DEC Antal invånare i IP:s kommun den 31 december intervjuåret anges 1/ BA0112 ÅRTAL FÖR INTERVJU Exempel : 82 = Intervju 1982 BA0120 KVARTAL Variabeln anger vilket kvartal (1-4) intervjun är gjord Variabeln finns från år 80 och framåt 1 Kvartal 1 2 Kvartal 2 3 Kvartal 3 4 Kvartal 4 BA0141 INTERVJUMETOD 1 Telefon 2 Besök 3 Up själv fyllt i

46 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 46(382) BA0161 INTERVJUDATUM Intervjudatum anges som år-månad-dag Tidigare år angavs datum som dag-månad BA0165 KLOCKANBÖRJAR Klockslag när intervjun börjar, timme-minut BA0166 KLOCKANSLUT Klockslag när intervjun avslutas, anges som timme-minut BA0170 CIVILSTÅND Civilstånd enligt formuläret 1 Ogift 2 Gift 3 Frånskild/hemskild 4 Änka/Änkling BA0180 FÖDELSEÅR IP Denna variabel anger födelseår för IP enligt formuläret BA0181 ÅRTAL PERSON 1 Sedan vilket år har Du och.. person 1 enligt BA0191 bott tillsammans? Kod = Årtal

47 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 47(382) BA0182 ÅRTAL PERSON 2 Se var BA0181! Person 2 enligt BA0192 BA0183 ÅRTAL PERSON 3 Se BA0181! Person 3 enligt BA0193 BA0184 ÅRTAL PERSON 4 Se BA0181! Person 4 enligt BA1094 BA0185 ÅRTAL PERSON 5 Person 5 enligt BA0195 BA0186 ÅRTAL PERSON 6 Se var BA0181! Person 6 enligt BA0196 BA0187 ÅRTAL PERSON 7 Se var BA0181! Person 7 enligt BA0197

48 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 48(382) BA0188 ÅRTAL PERSON 8 Se var BA0181! Person 8 enligt BA0198 BA0190 PARTNERS FÖDELSEÅR Födelseår för make/maka (enligt tablån) BA0191 PERSON 1 FÖDELSEÅR Födelseår för person 1 enligt tablån BA0192 PERSON 2 FÖDELSEÅR Födelseår för person 2 enligt tablån BA0193 PERSON 3 FÖDELSEÅR Födelseår för person 3 enligt tablån BA0194 PERSON 4 FÖDELSEÅR Födelseår för person 4 enligt tablån

49 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 49(382) BA0195 PERSON 5 FÖDELSEÅR Födelseår för person 5 enligt tablån BA0196 PERSON 6 FÖDELSEÅR Födelseår för person 6 enligt tablån BA0197 PERSON 7 FÖDELSEÅR Födelseår för person 7 enligt tablån BA0198 PERSON 8 FÖDELSEÅR Födelseår för person 8 enligt tablån BA0201 RELATION Relation till IP person 1 i tablån 1 Make/maka 2 Samboende 3 Eget eller samboendes barn 4 Svärson/svärdotter (motsv) 5 Eget syskon 6 Svåger/svägerska (motsv) 7 Syskonbarn

50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 50(382) 8 Egen förälder 9 Make/makas/sambos förälder 10 Mor-farförälder (egen eller sambos) 11 Barnbarn (egna eller sambos) 12 Fosterbarn/fostersyskon 13 Inneboende 14 Annat BA0202 RELATION Relation till IP person 2 i tablån 1 Make/maka 2 Samboende 3 Eget eller samboendes barn 4 Svärson/svärdotter (motsv) 5 Eget syskon 6 Svåger/svägerska (motsv) 7 Syskonbarn 8 Egen förälder 9 Make/makas/sambos förälder 10 Mor-farförälder (egen eller sambos) 11 Barnbarn (egna eller sambos) 12 Fosterbarn/fostersyskon 13 Inneboende 14 Annat

51 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 51(382) BA0203 RELATION Relation till IP person 3 i tablån 1 Make/maka 2 Samboende 3 Eget eller samboendes barn 4 Svärson/svärdotter (motsv) 5 Eget syskon 6 Svåger/svägerska (motsv) 7 Syskonbarn 8 Egen förälder 9 Make/makas/sambos förälder 10 Mor-farförälder (egen eller sambos) 11 Barnbarn (egna eller sambos) 12 Fosterbarn/fostersyskon 13 Inneboende 14 Annat BA0204 RELATION Relation till IP person 4 i tablån 1 Make/maka 2 Samboende 3 Eget eller samboendes barn 4 Svärson/svärdotter (motsv) 5 Eget syskon 6 Svåger/svägerska (motsv) 7 Syskonbarn 8 Egen förälder 9 Make/makas/sambos förälder 10 Mor-farförälder (egen eller sambos) 11 Barnbarn (egna eller sambos) 12 Fosterbarn/fostersyskon 13 Inneboende 14 Annat

52 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 52(382) BA0205 RELATION Relation till IP person 5 i tablån 1 Make/maka 2 Samboende 3 Eget eller samboendes barn 4 Svärson/svärdotter (motsv) 5 Eget syskon 6 Svåger/svägerska (motsv) 7 Syskonbarn 8 Egen förälder 9 Make/makas/sambos förälder 10 Mor-farförälder (egen eller sambos) 11 Barnbarn (egna eller sambos) 12 Fosterbarn/fostersyskon 13 Inneboende 14 Annat

53 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 53(382) BA0206 RELATION Relation till IP person 6 i tablån 1 Make/maka 2 Samboende 3 Eget eller samboendes barn 4 Svärson/svärdotter (motsv) 5 Eget syskon 6 Svåger/svägerska (motsv) 7 Syskonbarn 8 Egen förälder 9 Make/makas/sambos förälder 10 Mor-farförälder (egen eller sambos) 11 Barnbarn (egna eller sambos) 12 Fosterbarn/fostersyskon 13 Inneboende 14 Annat BA0207 RELATION Relation till IP person 7 i tablån 1 Make/maka 2 Samboende 3 Eget eller samboendes barn 4 Svärson/svärdotter (motsv) 5 Eget syskon 6 Svåger/svägerska (motsv) 7 Syskonbarn 8 Egen förälder 9 Make/makas/sambos förälder 10 Mor-farförälder (egen eller sambos) 11 Barnbarn (egna eller sambos) 12 Fosterbarn/fostersyskon

54 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 54(382) 13 Inneboende 14 Annat BA0208 RELATION Relation till IP person 8 i tablån 1 Make/maka 2 Samboende 3 Eget eller samboendes barn 4 Svärson/svärdotter (motsv) 5 Eget syskon 6 Svåger/svägerska (motsv) 7 Syskonbarn 8 Egen förälder 9 Make/makas/sambos förälder 10 Mor-farförälder (egen eller sambos) 11 Barnbarn (egna eller sambos) 12 Fosterbarn/fostersyskon 13 Inneboende 14 Annat BA0211 KÖN PERSON 1 Kön person 1 i tablån 1 Män 2 Kvinnor

55 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 55(382) BA0212 KÖN PERSON 2 Kön person 2 i tablån 1 Män 2 Kvinnor BA0213 KÖN PERSON 3 Kön person 3 i tablån 1 Män 2 Kvinnor BA0214 KÖN PERSON 4 Kön person 4 i tablån 1 Män 2 Kvinnor BA0215 KÖN PERSON 5 Kön person 5 i tablån 1 Män 2 Kvinnor BA0216 KÖN PERSON 6 Kön person 6 i tablån 1 Män 2 Kvinnor

56 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 56(382) BA0217 KÖN PERSON 7 Kön person 7 i tablån 1 Män 2 Kvinnor BA0218 KÖN PERSON 8 Kön person 8 i tablån 1 Män 2 Kvinnor BA0230 ÅLDER VID ANKOMST TILL SVERIGE Om Up är år och född utomlands enligt BA0231: Hur gammal var Du när Du kom till Sverige? Kod = Åldersår BA0231 FÖDD VAR Är Ni född i Sverige eller utomlands? 1 I Sverige 2 Utomlands BA0233 MODERSMÅL FINSKA Vilket är Ditt modersmål (vilket språk lärde Du Dig tala först)? Endast direkt intervjuade 1 Finska

57 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 57(382) BA0234 FÖRMÅGA TALA SVENSKA Om Ip född utomlands enligt var BA0231:Hur bedömer Du Din förmåga att tala svenska? Kan Du så mycket svenska att Du utan tolkhjälp skulle klara av ett läkarbesök? Endast direkt intervjuade, utan svårighet 2 Ja, med viss svårighet 3 Nej, klarar sig ej utan tolkhjälp BA0235 MODERSMÅL SVENSKA Vilket är Ditt modersmål (vilket språk lärde Du Dig tala först)? enbart kod = 1 Endast direkt intervjuade. 1 Svenska BA0240 MODERSMÅL ANNAT SPRÅK Vilket är Ditt modersmål (vilket språk lärde Du Dig tala först)? Endast direkt intervjuade 1 Annat språk BA0242 SPRÅK HEMMA Vilket språk använder Du mest hemma? Är det svenska eller är det något annat språk? Endast direkt intervjuade. 1 Svenska 2 Finska 3 Annat språk