Reumatologisk läkemedelsforskning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Reumatologisk läkemedelsforskning"

Transkript

1

2 Subvention eller inte Om ett läkemedel ska subventioneras eller inte beslutas av myndigheten Läkemedelsförmånsnämnden, LFN. I deras expertgrupp sitter förutom ledamöter med specialistkunskap inom medicin och ekonomi även patientrepresentanter. LFN består av ett kansli med 30 anställda och en särskild expertnämnd som fattar besluten om subvention. Expertnämnden, som utses av regeringen för en period på två år, består av en ordförande och tio ledamöter med personliga ersättare. Ledamöterna har tillsammans en bred medicinsk, såväl praktiskt som vetenskaplig och hälsoekonomisk kompetens. Två av ledamöterna har erfarenhet från brukargrupper och är idag Ordinarie Christina Bergdahl ordförande i Blodcancerförbundet och ersättare undertecknad, David Magnusson. Jag är 1:e vice ordförande i Reumatikerförbundet. Regeringen har också utsett ekonomie doktor Niklas Zethraeus, allmänläkaren Malin André och Jan-Erik Nyberg från Sveriges Konsumentråd till suppleanter i LFN. Allas lika värde LFN:s uppgift är att besluta om ett läkemedel, eller andra varor som kan ingå i läkemedelsförmånerna, ska vara subventionerade. Därtill har LFN uppgiften att besluta om pris på läkemedel samt att reglera apoteksmarginalen. En annan viktig uppgift är att lyfta över läkemedel, som idag är subventionerade enligt de gamla reglerna, in i det nya subventionssystemet. Prövningen om subvention omfattar också bland annat nya användningsområden och förpackningsstorlekar för redan godkända läkemedel. LFN kan också godkänna att så kallade extemporeläkemedel (tillreds på apoteket för ett speciellt behov i motsats till av industrin standardförpackade läkemedel) och licensläkemedel ska ingå i förmånerna utan att ett pris har fastställts för produkterna. När LFN avgör om ett läkemedel eller en förbrukningsartikel ska subventioneras ska LFN utgå från ett antal kriterier som står i lagen om läkemedelsförmåner. Nämnden tar beslut genom att tolka och tydliggöra kriterierna i lagen. I LFN:s beslut ska LFN bland annat ta hänsyn till den så kallade behovs- och solidaritetsprincipen. Det är en grundregel för hela sjukvården som säger att de som har störst behov ska ges företräde i vården. LFN ska också ta hänsyn till människovärdesprincipen som innebär att vården ska ge respekt för alla människors lika värde. Syftet med LFN:s verksamhet är att få ut så mycket hälsa som möjligt för varje skattekrona som satsas på läkemedel. Vinst trots kostnad Alla läkemedel kan tyvärr inte bli subventionerade och det är viktigt att beslutet om vilka som ska bli det är noga övervägt. I LFN tittar man dels på kostnaderna för ett visst läkemedel, dels på nyttan det har för människorna som använder det. Ett läkemedel kan vara dyrt men om många människor blir hjälpta av det så tjänar samhället på det i slutändan i alla fall. Men LFN:s uppgift är att skapa oss en helhetsbild och se till samhället i stort. Ett exempel är de nya biologiska läkemedlen mot reumatism. De kostar cirka per person och år, men det är ändå kostnadseffektivt att subventionera dessa eftersom så många patienter blir hjälpta och kan gå tillbaka till arbetet i stället för att vara sjukskrivna, vilket också medför att samhället slipper kostsamma behandlingar och för individen onödigt lidande. Helhetssyn Det är föredömligt att vi som är brukare får delta i LFN:s arbete. Ur patienternas perspektiv är LFN:s uppgift mycket viktig. Samhällets resurser är inte obegränsade. Om de skattepengar som går till läkemedel inte används kostnadseffektivt riskerar vi att slösa bort pengar som hade kunnat användas till annan angelägen vård och behandling. Om hela samhället arbetade som LFN med deras helhetssyn på individ och samhälle skulle det bli mycket bättre och effektivare vård och rehabilitering. Det jag menar är att LFN tar hänsyn till alla samhällsområden såsom arbete, livskvalitet, sjukskrivning och hälsokostnad och därför blir besluten inte så stuprörsaktiga som exempelvis arbetsförmedlingen, försäkringskassan, landstingen och kommun som ofta arbetar var för sig och inte tar hänsyn till varandras område. Det händer ofta att man skyfflar över kostnaden eller ansvaret på någon annan myndighet. Ett exempel är att om landstinget gör ett bra arbete med en operationskö så är det ju någon annan som tjänar på det, exempelvis försäkringskassan. Här borde budgetarbetet se annorlunda ut så att den som investerar också får ta hem vinsten. Text David Magnusson, 1:e vice ordförande Reumatikerförbundet 2

3 ledare Framtidstro på forskningen Det är först på senare år som läkemedelsmöjligheterna vid reumatiska sjukdomar utökats väsentligt. Och det är en spännande utveckling som berör många av de olika diagnoserna. Hoppet och förväntningarna höjs, både för personer som drabbas, för närstående och för kommande generationer. Utvecklingen är snabb, men som alltid finns det hakar i sammanhanget. Ännu finns det inte bot eller lindring för alla diagnoser och de personer som redan fått skador i sina leder, muskler eller inre organ kommer inte att bli av med dem. MEN det finns till exempel större möjlighet till att inte fler rörelseinskränkningar ska uppstå, och att skov kan kunna stoppas eller göras mildare. De nya behandlingarna hjälper inte alla som behöver och kan prova dem. MEN vartefter utvecklingen och forskningen fortskrider blir kunskapen större, ytterligare forskning påbörjas, fler sjukdomar kommer att få nytta av den och på detta vis rullar stenen vidare mot lösningen på reumatismens gåta och ett bra liv för alla reumatiker. I en forskningsbilaga som denna kommer naturligtvis de nya behandlingarna att ta störst plats. MEN det är viktigt att inte glömma bort alla gamla vedertagna mediciner som haft god effekt och som fortfarande fungerar, inte som andrahandsval utan som förstahandsval. Kunskapen om dem är större, biverkningar är kända och kan bemötas. Med nya behandlingar följer nya biverkningar, sådana som man ser tidigt och sådana som kanske visar sig senare. Allra viktigast och det som reumatikertidningens forskningsbilaga vill förmedla är framtidstro på forskningen. Yvonne Enman, redaktör Utges som bilaga till Reumatikertidningen av Reumatikerförbundet, Box12851, Stockholm Tel , Fax Ansvarig utgivare Anders Arhammar Redaktör Yvonne Enman Grafisk form Magnus Alkmar Text där inget annat anges Yvonne Enman Foto där inget annat anges Yvonne Enman, Anders Arhammar Tryck Exakta Hässleholm Innehåll Subvention eller inte 2 Ledare och innehåll 3 Vem är forskning bra för? 4 Läkemedel vad är det? 6 Placebo ett mått på vår förväntan 10 Hälften av alla läkemedel används fel 12 Läkemedel och reumatiska sjukdomar 14 Nya mediciner måste följas 26 Kortison i låga doser 28 Ny strategi ska stoppa ledförstörelse vid septisk artrit 31 Effekten av behandling med TNF-antagonister 32 En fot i vart läger 34 Småkärlsvaskulit kan behandlas med Mabthera 35 Nytt piller mot SLE i sin linda 36 Statiner och ateroskleros, åderförkalkning, vid ledgångsreumatism? 38 Depressionsmedicin mot fibromyalgi 40 För sig själv och andra 41 Forskning om smärta och fibromyalgi gav Nanna Svartz-pris 42 Workshop om smärta och artros 44 3

4 Vem är forskning bra för? Den som blir sjuk, exempelvis i en reumatisk sjukdom, har en rad frågor som ofta kan sammanfattas i: Varför hände detta? Kunde det förhindrats? Kan jag förhindra att mina barn och andra får denna sjukdom? Vad kommer att hända nu? Kommer det att gå över av sig själv, och hur lång tid tar det i så fall? Eller är det så allvarligt att det kommer att ändra mitt liv? Eller är det ännu allvarligare så att det kommer att förkorta mitt liv? Vad ska man göra åt det? Finns läkemedel, eller andra behandlingar? Finns de i så fall tillgängliga? Och hur farliga är de? 4

5 Lars Klareskog var professor i immunologi i Uppsala och är sedan 15 år tillbaka också professor i reumatologi vid Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm. Det visar hur forskningen och forskarna går från basalforskning till klinisk forskning. Både ämnen och personer dras mot den kliniska verkligheten och dess forskning. Lars tror att forskningen kan förändra världen. Dessa frågor är inte bara patientens, de är också en sammanfattning av den kliniska forskningens frågor. Och de är dessutom sjukvårdens frågor. Och dessutom: Det går inte att lösa dessa frågor bara genom att ge sjukvården mera resurser eller att omorganisera den. Den forskning som kan ge nya svar på frågorna är inte bara användbar för patienterna, den leder också, förr eller senare, till att sjukvården omorganiseras för att ta vara på den nya kunskapen. Och om forskare, patienter och de som arbetar i sjukvården samarbetar, kan denna omvandling av sjukvården ske snabbt till patientens nytta. Om samarbetet brister, så kan det dröja många år innan nya terapier blir tillgängliga i praktiken. Presentera forskningen! Bra reumatologisk forskning bör kunna ge svar på de tre frågorna, eller ge sådan grundläggande kunskap att det blir möjligt att med fortsatt forskning ge svar. Bra forskning ska också kunna ge nya svar, inte bara upprepa vad som tidigare var känt. En forskare som bedriver bra forskning bör alltid kunna berätta vilka frågor som hon/han vill lösa, och på vilket sätt som den forskningen ger nya svar på frågorna. Forskaren bör också kunna beskriva varför just hon/han har förutsättningar att lösa den frågan på ett sätt som ger ny kunskap också i ett internationellt perspektiv. En hel del krav, således - men krav som är rimliga och nödvändiga att ställa, inte minst för en organisation som Reumatikerförbundet som förvaltar pengar som samlats in bland patienter, deras anhöriga och allmänhet som vill lösa reumatismens problem och gåtor. Att tydligt kunna presentera för Reumatikertidningen vad ens forskning går ut på, blir därmed ett av kvalitetsmåtten på den forskning som bedrivs och stöds. Svenskt sjukvårdssystem och samarbete Sverige har flera unika förutsättningar för klinisk forskning, både inom reumatologin och inom andra fält. En sådan förutsättning är vårt allmänna och solidariska sjukvårdssystem, som gör det möjligt att följa sjukdomsutveckling och terapieffekter från tidig fas och under lång tid. Sådan uppföljning är mycket svårare i andra länder, t.ex. USA där sjukvårdssystemet är mycket mer splittrat. En annan förutsättning är de samarbeten som fungerar mellan många olika forskare och som gör det möjligt att kombinera basal och klinisk forskning. Bra forskning använder sig gärna av dessa förutsättningar för att kunna skapa just ny kunskap; ingen är betjänt av att återupptäcka redan gjorda upptäckter, och vi måste ha stora krav på nyskapande och originalitet. Detta är också ett skäl till att vi måste ha många internationella kontakter; både för att samarbeta och för att inte upprepa sådant som redan är gjort. Sverige står sig bra Med alla dessa ganska stora krav, är svensk reumatologisk forskning bra! Svenska forskare har, ofta i samarbete med kollegor från andra länder, gjort en rad upptäckter som förändrat förståelsen för reumatiska sjukdomars uppkomst och också bidragit till viktig uppföljning av terapiresultat och utvärdering av nytta jämfört med biverkningar och kostnader för behandling. I internationella jämförelser är Sverige också ett av de länder där de nya terapierna används mest och utvärderas mest. Inget av detta skulle ha hänt om vi inte haft en god forskning som bas. Och vi har möjlighet att göra detta än mer effektivt med de ökade samarbeten mellan forskare och patienter/patientförening som nu planeras. Så - det finns många skäl för alla som är intresserade av att förhindra och behandla reumatiska sjukdomar, att läsa detta, föregående och kommande nummer av Reumatikertidningens forskningsbilagor. För, det är inte bara så att svensk reumatologisk forskning ofta ger unika bidrag till den internationella kunskapen. Dessutom är Reumatikerförbundet i Sverige en av världens mest aktiva patientföreningar inom reumatologin, och de forskningsbilagor som sprider kunskap om forskning är än mer unika och värdefulla som kontakt mellan patienter, forskare och sjukvård. Text Lars Klareskog 5

6 Läkemedel vad är det? Det är svårt att tänka sig en fung erande hälso- och sjukvård utan läkemedel. Med moderna läkeme del kan vi idag förebygga många sjukdomar så att de inte ens bry ter ut. När en sjukdom har brutit ut kan läkemedel hjälpa patienten att bli frisk eller i varje fall kan besvären lindras. Enligt lagen är läkemedel alla de varor eller produkter som är av sedda att påvisa, förebygga, lindra eller bota sjukdom eller sjuk domssymtom. Det är alltså an vändningen som avgör, vad som ska räknas som läkemedel eller inte. Vilket medel som helst som påstås ha en medicinsk effekt kan därför klassas som läkemedel. Vissa medel passar inte in på defi nitionen för läkemedel men räk nas ändå dit. Ett exempel är p-pil ler, som klassas som läkemedel trots att graviditet inte är en sjuk dom. Endast godkända läkemedel får säljas Ett läkemedel får inte säljas eller användas i Sverige förrän det har godkänts av Läkemedelsverket el ler den europeiska läkemedels myndigheten, European Medici nes Agency (EMEA). Läkemedlets tillverkare måste visa att medlet är av god 6

7 kvalitet, säkert och ändamålsenligt. Till verkaren måste också kunna visa att medlet har den medicinska ef fekt som påstås och att eventuella biverkningar av medlet inte är svårare eller mer omfattande än för någon annan tillgänglig be handling. Läkemedel förr och nu De flesta läkemedel hämtades från början ur växt- och djurriket. Den läkande kraften hos vissa växt- och djurdelar upptäcktes of tast av en slump. Kunskaperna fördes sedan vidare från genera tion till generation. Förr användes läkemedel främst för att lindra symtom på sjukdo mar, exempelvis smärtor och fe ber. Det är först i modern tid som läkemedel kommit till använd ning för att påvisa, förebygga och bota sjukdomar. Ett av de äldsta kända läkemed len är opium. Det var känt redan för fyra tusen år sedan. Opium är den intorkade mjölksaften från opiumvallmons omogna frökap sel. Från opium utvanns så små ningom (år 1805) bland annat morfin, ett smärtlindrande medel som används än idag. Andra ex empel på läkemedel som tidigt hämtats från växtriket och fortfa rande används är digitalis (hjärt medicin) ur fingerborgsblomman och kinin (medel mot malaria) ur barken från kinaträdet. De flesta läkemedel idag är syntetiska De flesta läkemedel framställs nu mera på kemisk väg, sedan man lyckats bestämma vilka ämnen som är verksamma i de växtdelar som tidigare använts. Tack vare dessa så kallade syntetiska läke medel kan det verksamma ämnet doseras noggrant och effekten styras bättre. Därmed har också biverkningarna minskat. Från apotek till läkemedelsindustri Läkemedel tillverkades förr en bart på apotek. I Sverige hade apoteken ensamrätt på tillverk ningen fram till år Det var inte förrän omkring 1940 som lä kemedel började framställas på allvar i industriell skala. När till exempel penicillinet upptäcktes 1928, ansågs det till en början va ra omöjligt att tillverka medlet i större mängder. Först efter mer än tio år kunde man påbörja in dustriell produktion. Idag tillverkas nästan alla läke medel industriellt. På apotek blandar man endast speciella lä kemedel efter recept från läkare för enstaka patienter, så kallade ex tempore beredningar. Mer än 90 % av de viktigaste läke medlen som används idag har till kommit efter andra världskriget! Hur tas nya läkemedel fram? Idéer till nya läkemedel kommer från flera olika håll. Ofta kommer de från forskare på läkemedelsfö retag, universitet och högskolor, eller direkt från sjukvården. Många idéer föds ur det samarbete som ständigt pågår mellan fors kare. Hur utvecklar då forskaren sin idé? En möjlighet är att utgå från ett redan känt läkemedel och göra förändringar i dess kemiska sam mansättning. På så sätt kan läke medlet bli mer 7

8 effektivt och/eller ge mindre biverkningar. Många läkemedel har utvecklats genom att man utgått från en bi verkan hos ett redan välkänt läke medel. Detta har gjorts med till exempel sulfapreparat, som an vänds vid behandling av infektio ner. Men några sulfapreparat kunde ha urindrivning som en biverkan (patienten behövde kissa ofta). Ur dem utvecklades så små ningom läkemedel som är enbart urindrivande. Dessa används bland annat mot vätskeansamling i kroppen (ödem) men är verk ningslösa mot infektioner. Naturmedel och naturläkemedel Naturmedel är medel vars verk samma beståndsdelar är en växteller djurdel, ett mineral eller en bakteriekultur, ett salt eller en salt lösning som förekommer i naturen. För att ett medel ska få kallas naturmedel får det inte innebära någon hälsorisk att använda det. Naturmedel får säljas tills Läkeme delsverket hunnit granska tillver karnas uppgifter om dem. När denna granskning är avslutad, kom mer en del att kunna godkännas som naturläkemedel medan andra sannolikt kommer att försvinna. Begreppet naturläkemedel finns sedan 1993 i Sveriges EU-anpas sade läkemedelslag. Med naturläke medel menas sådana naturmedel som motsvarar läkemedelslagens krav på receptfria läkemedel. Naturläkemedel ska tillverkas under likartade kvalitetsmässiga förhållanden som andra läkemedel, men däremot är kraven på att visa medicinsk effekt lägre än för andra läkemedel. Till skillnad mot van liga läkemedel, som bara finns på apotek, får naturläkemedlen säljas även i den allmänna handeln, till exempel i hälsokostbutiker. Från idé till färdig produkt Utvecklingen från idé till färdig produkt sker inom läkemedelsin dustrin. Den processen kan starta med att en mängd ämnen synteti seras, det vill säga de sätts sam man på kemisk väg, eller med att de verksamma beståndsdelarna i en växt isoleras ur växtdelarna. Därefter testas ämnenas medicin ska verkningar (farmakologi), de ras eventuella skadliga verkning ar (toxikologi) och eventuella fos terskadande verkningar (teratolo gi) i djurförsök. När man hittat några ämnen, som har önskvärda medicinska verkningar utan att ge fosterska dor eller allvarliga biverkningar, går man vidare. Det gäller att fin na det ämne som har bäst effekt och minst biverkningar. Man vill nu också försöka få fram ett läkemedel som kan tillverkas i indu striell skala. Urvalet görs efter prövning på frivilliga försöksper soner. Läkemedlet provas på patienter Innan ett nytt läkemedel kan bli godkänt av Läkemedelsverket el ler den europeiska läkemedels myndigheten, EMEA, måste det undersökas noga i kontrollerade prövningar. För att få starta en så dan prövning krävs att Läkeme delsverket godkänt planen för hur prövningen ska genomföras. Lä kemedelsföretaget måste också ha tillstånd från en forskningsetisk kommitté. Det nya läkemedlet ges dels till friska frivilliga försökspersoner, dels - i en senare fas - till patienter med den sjukdom som medlet är avsett för. Prövningen är upplagd på ett sådant sätt att den ska visa, om medlet är verksamt mot den avsedda sjukdomen och om det ger biverkningar. Man jämför till exempel effekten av det nya läke medlet med effekten av ett redan godkänt läkemedel mot samma sjukdom. De patienter som ingår i pröv ningen delas slumpvis in i två grupper, en som får det nya lä kemedlet och en som får det gamla, och behandlingsresulta ten jämförs. Under och efter be handlingen övervakas patienter na noga. För att ta reda på före komsten av biverkningar kan man jämföra det nya medlet med an tingen ett godkänt läkemedel med kända biverkningar eller ett overk samt medel, så kallat placebo. Effekten måste kunna visas Läkemedelsföretaget måste kun na visa att ett nytt läkemedel har den påstådda effekten för att myndigheterna ska godkänna det. Företaget måste också med hjälp av gjorda prövningar visa, att medlets observerade biverkningar står i rimlig proportion till den avsedda effekten. Biverkningarna vägs alltid mot hur svår den sjuk dom är som medlet är avsett för. När det gäller läkemedel mot mycket allvarliga sjukdomar mås te man acceptera biverkningar som aldrig skulle tolereras för medel mot lindrigare sjukdomar. Långt utvecklingsarbete Att utveckla ett nytt läkemedel är ett komplicerat och långvarigt ar bete. Ibland måste flera tusen äm nen studeras och undersökas innan resultatet blir ett nytt läkeme del. De flesta ämnena gallras ut på vägen beroende på att de har otill räcklig effekt, att de ger alltför all varliga biverkningar, att de ger fosterskador eller att de är svåra att framställa i stor skala. Forskning och utveckling av ett enda läkemedel tar oftast längre tid än tio år och kan kosta läkeme delsföretagen många miljarder kronor. Kontroll av läkemedel Läkemedelsverket är den centrala myndigheten i Sverige för god kännande, tillsyn och kontroll av läkemedel och läkemedelsnära produkter. Verket ska se till att de läkemedel som används i Sverige är säkra och effektiva, samt av god kvalitet och att de används på ett rationellt sätt. Verket prövar an sökningar om godkännande av nya läkemedel och följer använd ningen av läkemedel efter god kännandet. En viktig uppgift är att utvärdera de biverkningar av läkemedel som inrapporteras till verket av landets läkare. Läkemedelsverket gran skar också läkemedel som an vänds i kliniska prövningar både vad gäller säkerhet och kvalitet, samt den kliniska prövningens uppläggning. Om en patient behöver ett visst läkemedel, som inte är godkänt i Sverige, kan Läkemedelsverket ge läkaren ett särskilt tillstånd att an vända det. Läkemedelsverket deltar också i det europeiska samarbetet för kontroll av läkemedel och är re presenterat i de europeiska läke medelskommittéer inom EMEA som granskar de läkemedel som godkänns för försäljning inom EU. Prövas på både friska och sjuka Godkännandet omprövas Läkemedelsverket ska ompröva godkännandet av ett läkemedel normalt efter fem år. Verket gran skar då om läkemedlet fortfaran de är kvalificerat att ingå i behandlingssortimentet. Är det så, ska verket förlänga godkännan det. Godkännandet 8

9 kan återkallas antingen av tillverkaren eller av myndigheterna. Anledningen kan till exempel vara att nya och bätt re läkemedel kommit ut på mark naden, eller att läkemedlet ger upphov till en tidigare okänd all varlig biverkan. Läkemedelsverket ansvarar även för kontrollen och tillsynen av na turläkemedel, narkotika och vissa andra produkter som sterila en gångsartiklar, teknisk sprit samt kosmetiska och hygieniska medel. Det finns inga varor på den svenska marknaden som kontrol leras så noggrant som läkemedel. Det är viktigt att fortsätta studera godkända läkemedel Det kan ta upp till 15 år att utveckla ett nytt läkemedel och kostnaden är ca 8 miljarder kronor. Den kliniska prövningen av läkemedlet upphör emellertid inte i samband med godkännande från myndigheterna. Först när ett läkemedel använts en längre tid är det möjligt att bedöma dess medicinska långtidseffekter och hälsoekonomiska aspekter. Det är också viktigt att kunna relatera resultaten till den svenska sjukvården. Källa: LIF Texten är hämtad ur Patient-Fass som utkom i december Boken går att beställa på Medicin på resan Flyg I handbagaget får endast förpackningar om 100 ml vätska medföras på alla flygresor från svenska flygplatser, såväl inrikes som utrikes. Medicin är undantaget, du får ha med dig så mycket du behöver under din bortavaro. Du kan packa medicinen i handbagaget om den inte finns att köpa på resmålet eller om förpackningarna är stora. Ta helst med originalförpackning. Läs mer på Luftfartsverkets hemsida Det finns en del regler att följa vid resa med medicin. Narkotikaklassad medicin För narkotikaklassade läkemedel är reglerna strängare. Till sådana läkemedel hör de flesta sömnmedel, lugnande medel och starka smärtstillande medel. Det finns begränsningar på mängden läkemedel som får tas med och du behöver ett Schengenintyg från apoteket till länder som är med i Schengen. Apoteket eller Läkemedelsverket kan svara på om ditt läkemedel är narkotikaklassat. Klassningen kan vara olika för olika länder, den aktuella ambassaden kan svara på sådana frågor. Om du besöker länder utanför Schengen kontakta besökslandets ambassad för att informera dig om vilka regler som gäller. Du ska ha ett intyg på lämpligt språk med dig som bekräftar att medicinen är för personligt medicinskt bruk. Intyget är endast giltigt i 30 dagar. Läs mer på Läkemedelsverkets hemsida 9

10 Placebo ett mått på vår förväntan Placebo har inget med magi att göra. Det handlar om patientens förväntanseffekt inom ramen för hjärnans ordinarie system att hantera omvärldsinformation. Det menar Martin Ingvar, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, som i flera studier granskat fenomenet placebo. Läkemedelsstudier är ofta så kallade placebokontrollerade studier; det vill säga studier där en grupp patienter utan att veta om det får ett placebopreparat, oftast koksalt eller en sockerlösning, i stället för det aktuella läkemedlet. Syftet med studieupplägget är att få ett mått på hur pass effektiv läkemedelsbehandlingen är. Men placebokontrollerade studier speglar inte vad placebo innebär för patienten. Som patient kan man lära sig olika reaktionsmönster. Dessutom spelar patientens psykiska status, tillsammans med dennes upplevelse av om det hela kommer att ordna sig, en viktig roll. Behandlingseffekten kan sägas vara summan av läkemedelseffekten och patientens förväntanseffekt. Den senare kan påverka effekten av ett läkemedel, menar Martin Ingvar. Av tradition har den västerländska medicinen ställt sig skeptisk till ett så diffust begrepp som förväntanseffekt. Man har lämnat sådant därhän som man menat inte går att kontrollera i vetenskapliga studier, säger han. Det som hänt i och med biomedicinens intåg är egentligen fantastiskt för befolkningen. Ett konkret exempel är de så kallade SSRI-preparaten, som minskat antalet depressioner och självmord. Samtidigt visar studier att placebokomponenten är stor för dessa preparat. Människor idag kastar sig över olika alternativmedicinska metoder. Det är en stark signal till oss som arbetar inom skolmedicinen. Vad är det de söker - välbefinnande, hälsa? 10

11 Osher center Inom vissa delar av skolmedicinen tar man det här på allvar; den sociala delen av behandlingsmodellen, säger han. Om vårt mål är största möjliga hälsa, är det här någonting vi måste ta hänsyn till. Vi måste ta reda på vad vi kan lära oss av den integrativa medicinen. Detta har skett på Karolinska Institutet där Martin Ingvar sedan 1 maj 2007 också är professor i integrativ medicin och leder forskningsverksamheten vid Osher Center för integrativ medicin. Osher-centret är ett konkret resultat av den omfattande donation som Karolinska Institutet i somras fick motta förra året av den amerikanske affärsmannen Bernhard Osher och hans svenska hustru Barbro. I begreppet integrativ medicin ryms olika alternativmedicinska metoder som, om de visar sig ha positiva effekter, skulle kunna inkorporeras, integreras, i den västerländska skolmedicinen. Effekt syns i hjärnan Placebo i sig är ett svagt behandlingsmedel, menar Martin Ingvar. Det är först i kombination med läkemedel eller annan behandling som placeboeffekten blir verkningsfull. Det handlar om en interaktion mellan läkemedel och placebo. Patientens förväntan kan påverka till exempel immunförsvaret så att det så att säga står öppet för läkemedlet. Forskargruppen genomförde för några år sedan en studie där försökspersoner med smärttillstånd utsattes för placebomanipulation. Försökspersonerna skulle vid olika tillfällen få morfin mot sin smärta, men vid vissa tillfällen byttes morfinet utan deras vetskap ut mot koksalt. Trots detta upplevde dessa personer en liknande smärtlindning. Studien genomfördes med hjälp av PET-kamera, som kunde visa en minskad aktivitet i hjärnans generella smärtnätverk. Vi såg en nedreglerande effekt i olika delar av hjärnan, som bakre delen av främre cingulum respektive i insula i gränsområdet mellan hjärnans pann- och tinninglober. Dessutom en minskad effekt i sensoriska hjärnbarken i hjässloben, det område som är relaterat till smärtstyrka. Detta överensstämmer med det faktum att upplevelsen av smärtstyrkan står i relation till hur kraftfullt vi reagerar på den. I varje smärtupplevelse finns som moteffekt en aktivering av kroppens endorfiner, förklarar Martin Ingvar. Något man också såg hos dessa försökspersoner. Resultaten från studien, som 2002 publicerades i tidskriften Science, har därefter kunnat upprepas även i andra studier. Förväntan styr effekt I en forskningsstudie, vars resultat publicerades i tidskriften Neuron förra året, utvärderade forskargruppen hur emotionella förväntanseffekter styr hjärnans reglering. Den här gången användes så kallad funktionell magnetkamera (fmri), en teknik som visar hjärnans reglering av blodflöden. Ett antal försökspersoner fick inledningsvis betrakta obehagliga bilder, exempelvis brutala krigsbilder, och berätta för forskarna vad de kände. I omgång två fick de en spruta med ångestdämpande medel och fick återigen rapportera hur de upplevde de obehagliga bilderna. De flesta tyckte då att det gick lättare att hantera det de såg. Följande dag fick hälften av personerna information om att de växelvis skulle få antingen ett ångestdämpande preparat eller ett medel som blockerade det ångestdämpande preparatet. I stället sprutades de varje gång med koksaltlösning. Intressant nog uppgav de personer som fick koksaltlösning, tillsammans med instruktionen att de fått en ångestdämpande substans, att de upplevde mindre obehag av att betrakta bilderna. Något som stämde väl överens med vad fmri-bilderna visade. Vi såg bland annat att blodflödet ökade i främre nedre cingulum i pannloben och att den neuronala aktiviteten minskade inom de områden i nackloben som hanterar visuell information. Det senare kan ses som ett uttryck för känslomässig reglering. Graden av förväntan hos försökspersonerna, som inducerades dag ett, hade alltså betydelse för behandlingseffekten, liksom graden av läkemedelseffekt dag ett hade betydelse för placeboeffekten dag två. Ett tecken på att placebo inte handlar om någonting magiskt, menar Martin Ingvar. Studien visar att man genom att manipulera en persons förväntan kan påverka det slutgiltiga resultatet. Andra studier har exempelvis kunnat visa att människans skattning av sin nuvarande hälsa i hög grad bestämmer hennes hälsoläge tio år senare. Placebo betydelsefullt för läkemedelseffekt För den fortsatta forskningen om begreppet placebo är det bland annat viktigt att försöka ta reda på varför människor reagerar olika på placebo. Finns det exempelvis specifika genetiska eller andra biomarkörer för hur vi reagerar? Individbaserade behandlingar förutsätter att vi skaffar oss kunskap om vad som ger bra läkemedelseffekter. Här är placebo i allra högsta grad en del av det hela. Text Eva Cederquist 11

12 Hälften av alla läkemedel används fel Minst hälften av alla som använder läkemedel under längre tid följer inte läkarnas ordinationer. Det visar både svenska och internationella studier. Hur väl man följer råden beror till en del på hur viktig medicinen är, men var femte patient tar inte ens livsviktiga läkemedel som de bör. Även vanliga läkemedel för reumatiker som coxiber och NSAID-preparat har låg följsamhet. I början av 2000-talet gjordes flera internationella studier om hur patienter följde sina läkares ordinationer. Huvudresultatet i dessa var att mindre än 50 procent följer läkares ordinationer. Det är naturligt att följsamheten ökar för läkemedel som är livsviktiga eller då konsekvenserna blir stora om man inte tar läkemedlet. Så är det också, men ganska många tar inte ens livsviktiga mediciner enligt ordinationen. En engelsk undersökning av transplanterade patienter visade att 18 procent inte följde ordinationen. Av dessa drabbades 90 procent av avstötning eller död medan motsvarande siffra för de följsamma var 18 procent. Kristin Krigsman har under flera år studerat hur väl svenskarna följer läkarordinationen och hämtar ut sina läkemedel. I september doktorerade hon vid Uppsala universitet. Hennes avhandling är den första undersökningen på nationell nivå. Resultatet visar att 57 procent av alla läkemedel för långtidsbehandling hämtas ut enligt föreskrifter. Mer än 40 procent gör det alltså inte. Om man till detta lägger de brister i användningen som uppstår hemma hos patienterna till följd av glömska och annat, stämmer hennes studie väl med internationella resultat. Högst hälften av patienterna följer sina ordinationer. Skillnader i följsamhet I sin avhandling har Katrin Krigsman också undersökt hur patienter med två kroniska sjukdomar hanterar sina olika läkemedel. En jämförelse mellan patienter som behandlades för både diabetes och astma eller KOL visar att patienterna följde läkarordinationen bättre för diabetesmedicinen än för astma- eller KOL-medicinen. I tidigare studier har Kristin Krigsman granskat skillnader i följsamhet mellan olika åldrar, kön och för olika läkemedel. Skillnaderna mellan kön och åldrar var små, men större mellan olika läkemedel. Störst följsamhet visade användare av antikon- 12

13 ceptionsmedel, främst p-piller, 81 procent. Lägst följsamhet av alla läkemedel hade coxiber med 19 procent. 8 av 10 patienter tog inte alltså det läkemedlet enligt ordination. Även NSAIDpreparat hamnade på undre delen av följsamhetsskalan med 39 procent. Med det nya nationella läkemedelsregistret, som togs i bruk 2005, blir det i framtiden enkelt att följa hur patienter tar ut sina mediciner över längre tid. Det blir också lättare att studera hur olika patientgrupper, till exempel reumatiker, följer läkarnas ordination, säger Kristin Krigsman. Glömska största boven För att närmare undersöka varför följsamheten till läkemedelsordinationer är så dålig och vad man kan göra åt det har flera arbetsgrupper för bättre läkemedelsanvändning funnits under de senaste tio åren. Den senaste arbetade fram till Där ingick bland annat läkaren Richard Fuchs och i en intervju i tidningen Distriktsläkaren analyserade han orsakerna till den låga följsamheten. Han menade att det finns flera orsaker till att patienter inte tar sina mediciner som de borde. En del är medvetna och andra omedvetna. Glömska är den viktigaste faktorn. Patienter glömmer helt enkelt att ta sin medicin helt eller delvis. Om man ska ta ett piller tre gånger om dagen är det lättare att komma ihåg det på morgonen och kvällen än mitt på dagen. Därutöver pekar han på fler skäl att medvetet låta bli att ta sin medicin. Det finns de som tror att medicinen inte behövs. Andra är rädda för biverkningar eller att bli beroende. Vissa vill inte erkänna sin sjukdom och anser att de stämplar sig själva som sjuka genom att ta medicinen. Samhället betalar stora belopp varje år Den bristande följsamheten kostar samhället enorma belopp. En amerikansk undersökning visar att de största kostnaderna uppstår i sjukvården procent av alla intagningar på sjukhus berodde på olämplig användning av läkemedel. För patienter över 65 år berodde en fjärdedel av alla intagningar på olämplig läkemedelsbehandling, som också stod för mellan 10 och 15 procent av all intensivvård. En annan amerikansk undersökning från 1990-talet kom fram till att misslyckad läkemedelsterapi, vilket inkluderar alla fall då användning av läkemedel misslyckas, kostar lika mycket som alla läkemedel. Om det stämmer i Sverige innebär det att felaktig och misslyckad läkemedelsanvändning kostar mer än 15 miljarder om året. För Kristin Krigsman är receptet bättre samverkan mellan läkare och patient. En patient som får bra information, kan också göra bättre val. Även om det aldrig blir helt perfekt, är det viktigt att patienten vet vilka konsekvenserna blir om man inte tar sin medicin. Och de som glömmer att ta sin medicin kan få hjälp av tekniken, till exempel genom ett sms på mobiltelefonen, som påminner om när det är dags att ta medicinen, säger hon. Text Magnus Lindström 13

14 Läkemedel och reumatiska sjukdomar Den här artikeln bygger på en intervju med docent Ronald van Vollenhoven, reumatolog och forskare vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Han är internationellt framstående och en eftertraktad föreläsare. Ronald van Vollenhoven är involverad i flertalet kliniska läkemedelsstudier inom det reumatologiska fältet i Sverige. Utgångspunkten för all vård är alltid patientens bästa. Grundregeln för de patienter som får diagnosen RA (reumatoid artrit, ledgångsreumatism) är att det bästa är att behandla med en antireumatisk behandling inte bara ett symtomlindrande läkemedel som NSAID (non-steroid antiinflammatory drugs) eller smärtlindrande. Samma gäller i regel övriga inflammatoriska ledsjukdomar som ankyloserande spondylit (även kallad Bechterews sjukdom, pelvospondylit), psoriasisartrit och juvenil idiopatisk artrit (kallas också barnreumatism). Sedan måste bedömningen av vilka läkemedel som ska användas bero på hur lindrig eller svår sjukdomen är. Många har en så pass lindig sjukdom att det kanske inte är motiverat med tyngre medicinering. Och andra har ett svårare sjukdomstillstånd där tyngre behandling måste övervägas. Grundbehandling Grunden vid all behandling av reumatiska sjukdomar är de konventionella medicinerna. De kallas långsamverkande antireumatisk medicin med förkortningen LARM i Sverige, men det blir mer och mer vanligt den engelska benämningen DMARD som står för disease modifying antireumatic drugs. Där ligger fokus på den positiva egenskapen att preparatet hämmar sjukdomen. Farmakologiska läkemedel som Methotrexat och Salazopyrin används mest, och ibland Plaquenil, Arava, guldtabletter och injektioner. Sedan finns det en hel rad som används allt mindre nu som Cupramin, Azatioprin, Imurel, Sandimmun och Klorokin. Methotrexat är ett cytostatikum som har en cellhämmande 14

15 Mabthera, Orencia, Kineret Enbrel, Remicade, Humira DMARD Disease Modifying AntiReumatic Drugs Kortison: injektioner, tabletter och dropp NSAID/ Non-Steroid AntiInflammatory Drug Smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel effekt. Andra mediciner är immundämpande men inte är cytostatika, exemplet är Sandimmun. Hur Salazopyrin verkar vet man inte riktigt, det har flera olika verkningsmekanismer. Förstahandsvalet av dessa läkemedel är ofta Methotrexat beroende på att balansen är mycket god mellan effektivitet och biverkningar. Dosen kan varieras mellan 7,5 20 mg i veckan och i enstaka fall ännu högre. Man strävar efter att komma upp till 20 mg som har bäst verkan men det är inte alla som tål den dosen. Historik Få av de läkemedel som används inom reumatologin togs fram som antireumatisk medicin. Undantaget är Salazopyrin som Nanna Svartz utvecklade i syfte att använda som behandling för just reumatiska sjukdomar. Hon var Sveriges första kvinnliga professor i medicin och hon utgick från en förhärskande teori under 1940-talet, att RA sitter i tarmen som en tarmbakterie som framkallar en reaktion i kroppen, reumatism. Teorin kan vara rätt eller fel men det var utifrån den teorin som hon utvecklade Salazopyrin för att dämpa reaktionerna i tarmen och som visade sig vara effektivt för många. Medicinen är ganska svag, men har en mätbar verkan. Sandimmun togs fram mot avstötning vid transplantation. I efterhand såg man att den hjälper något mot RA också. Methotrexat var en cancerbehandling som fortfarande används mot cancer, men då i mycket höga doser. Den används i små doser mot RA och andra former av artritsjukdomar, samt mot psoriasis. Indikation och licens När man tar fram en medicinsk behandling så talar man också om vilken sjukdom som den är ämnad för, det kallas indikation. I speciella fall kan läkaren skriva ut t.ex. en medicin med indikation RA till en patient som har en annan diagnos om medicinen kan förväntas hjälpa. Innan det är fullt bevisat att en behandling hjälper för en sjukdom så kan studier peka mot att den kommer att hjälpa. Då kan läkaren skriva ut på licens om ingen annan godkänd behandling hjälpt. Farmakologiska och biologiska läkemedel Etablerade farmakologiska mediciner, kan benämnas konventionella läkemedel, skiljer sig från de biologiska läkemedlen. Begreppen är ibland förvirrande. Alla mediciner har naturligtvis en biologisk verkan, de gör något i den levande kroppen, annars fungerar de inte. På det sättet är alla mediciner så att säga biologiska. Man talar om att biologiska mediciner har en regulatorisk förankring. Ett företag tar fram ett läkemedel t.ex. Losec med kemiska metoder. En grupp kemiskt kunniga forskare tar fram just den molekyl som verkar mot magproblem. Upptäckten blir en mycket komplicerad process, men när det väl konstaterats vilken molekyl man vill ha och vilket som är bästa sättet att producera den på, så är själva produktionsprocessen enkel. Det går att producera medicinen, ämnet, i stora mängder med en välkontrollerad produktionsprocess som ger små variationer i kvaliteten och där det är relativt lätt att bevaka så att tabletterna kommer ut i en jämn ström utan störningar. Medicinen går att massproducera. Det är farmakologisk medicin. Biologiska läkemedel är mycket stora komplicerade molekyler, äggvitemolekyler som i storleksordningen är upp till gånger större än vanliga medicinmolekyler. Det går inte att producera dem med kemiska metoder, utan de måste tas fram genom att odla celler. Det kan vara goda baciller som programmerats för att producera de aktuella äggviteämnena eller det kan vara s.k. cellinjer som har producerats av levande organismer någon gång. Cellinjerna kan programmeras med genetiska DNA-metoder så att de producerar det protein som man vill ha. Den processen är mycket komplicerad. Först ska de modifierade cellerna som kan producera det man vill ha tas fram. Redan detta är svårt. När man sedan vill producera stora mängde så måste processen kontinuerligt övervakas och justeras. Cellerna kan enkelt börja förändra sig, börja producera äggvitemolekyler som är lite avvikande. Man kan tänka sig ett kärl på flera kubikmeter med en sorts soppa där cellerna simmar runt och utsöndrar ett äggviteämne som ska användas som läkemedel. Först måste soppan bli klar och sedan måste allt annat som finns där rensas bort så att behållningen blir ett så renodlat koncentrat som möjligt av äggviteämnet. Det är en mycket mer komplicerad process, vilket stod klart redan för 20 år sedan. Därför bestämde de regulatoriska myndigheterna att sådana mediciner ska kallas biologiska läkemedel. Eftersom produktionsprocessen är komplicerad, tids- och kostnadskrävande blir prissättningen annorlunda. Skillnaden mot de farmakologiska läkemedlen är att när väl framtagningskostnaderna är betalda så kostar den långsiktiga produktionen relativt lite. Priset blir högt i början, men sjunker när patentet gått ut. De biologiska kostar hela tiden i både framtagning och produktion, så även om man tar bort patentskyddet så kommer medicinen inte att bli mycket billigare. 15

16 Biologiska läkemedel Det finns ingen principiell bedömning att alla ska eller inte ska få behandling med de biologiska läkemedlen. Det måste bli en individuell bedömning där i första hand behovet styr och därefter bedömningen av om läkemedlets effekt förväntas ge så god nytta att risken för eventuella biverkningar är förhållandevis liten. Det finns många patienter som inte behöver behandling med biologiska läkemedel utan de klarar sig bra på grundmedicineringen. Sedan finns bekymmersamt nog en del som inte får tillräckligt god nytta av konventionella medel, men som ändå inte kan få biologiska av någon annan orsak, s.k. kontraindikation. Svårast är de som samtidigt med sin reumatiska sjukdom också har en pågående annan sjukdom som infektion, cancer eller en neurologisk sjukdom som gör det omöjligt att använda antireumatiska mediciner som annars skulle ha varit bra för dem. Det kan gälla en farmakologisk eller en biologisk medicin. Dessvärre så har en tredjedel av de patienter som får biologiska läkemedel inte någon nytta av dem. Ibland är det meningsfyllt att testa ett annat preparat med ganska lika verkningsmekanismer. Det är inte så lätt att få grepp om den här problematiken, men vissa byten fungerar bättre än andra. Resultaten visar i efterhand att patienten har en klar nytta av det andra preparatet, medan de kanske inte hade så stor nytta av det första. Kanske kan det bero på ytterst små skillnader i verkningsmekanismen, eller att det är någon individuell komponent som gör att den ena patienten svara bra på det ena medlet men inte på ett annat. Egentligen är det precis samma sak för alla mediciner. Kanske är även dosbehoven individuella, det som bedöms vara en bra dos för en är inte en tillräcklig dos för en annan. Då bytet mellan preparaten kan innebära en annan rekommenderad dos för det andra preparatet och det kan passa bättre för en del patienter. Av historiska skäl har effekten visat sig god vid bytet från Enbrel till Remicade, och tvärtom. Enbrel binder upp TNF i cirkulationen Så här fungerar anti-tnf Kroppen producerar nytt TNF Anti-TNF-behandling slår ut TNF i kroppen Vid RA är TNF mycket kraftigt överrepresenterat Kroppen producerar nytt TNF TNF, interleukin, B- och T-celler Inom reumatologin finns sex biologiska läkemedel. Det är Enbrel, Remicade och Humira som samtliga hämmar TNF. Tumörnekrosfaktor är ett cytokin som spelar roll för uppkomst av inflammation. Kineret blockerar IL-1. Interleukin är ett protein som spelar roll i immunförsvaret mot infektion och inflammation. Mabthera slår ut B-lymfocyterna som är en grupp vita blodkroppar. Orencia verkar mot T-lymfocyterna som är en annan grupp av de vita blodkropparna. Anti-TNF Tidigare skiljde man på TNF-alfa och beta. Nu kallas TNFalfa för TNF och det som förr kallades TNF-beta kallas för lymfotoxin. Anti-TNF-behandling slår ut TNF i kroppen De tre anti-tnf-läkemedlen Enbrel, Remicade och Humira binder upp det TNF som finns i cirkulationen. Det saknar betydelse om man säger hämmare eller blockare, det är samma sak. Så snart TNF är bundet till en annan molekyl så kommer det att ätas upp av celler som har till uppgift att rensa blodet. I synnerhet vid RA är TNF mycket kraftigt överrepresenterat. Vid medicinering försvinner en stor del av TNF ur kroppen, men eftersom det kontinuerligt produceras mer så finns det alltid lite kvar i kroppen. 16

17 Schematisk bild över hur Humira slår ut TNF Remicade binder även TNF på cellytan De tre läkemedlen skiljer sig inte åt i verkningsmekanismen, men det finns praktiska skillnader. Enbrel tas som injektion en gång i veckan. Humira tas som injektion en gång varannan vecka. Remicade ges som infusion, droppbehandling, till en början med tätare behandling och därefter varannan månad. Ibland kan vara det vara för glest och då får behandling ges var fjärde eller sjätte vecka. Det finns några små skillnader laboratoriemässigt mellan de tre läkemedlen, men man vet inte om de spelar någon roll. En skillnad är att Enbrel förutom TNF också binder lymfotoxin, vilket de andra två inte gör. Förutom att TNF finns i cirkulationen kan det binda till en cellyta. Remicade och Humira binder TNF även då och slår eventuellt ut den cellen. Återigen vet man inte om det händer i praktiken eller om det har någon betydelse för de kliniska behandlingseffekterna. Det finns dosflexibilitet i Remicade men inte i Enbrel och Humira, vilket kan vara en styrka och en svaghet. Remicade 17

18 Biologiska läkemedel går att justera uppåt eller man kan ge oftare, eller i teorin kan man minska dosen eller glesa ut behandlingen. Enbrel ges endast i en dos för alla patienter. En fördel eftersom doseringen blir enkel, men också en nackdel att inte kunna justera dosen efter skillnader mellan olika individer. För Humira är bilden lite suddigare. Dosen är 40 mg varannan vecka, men den kan eventuellt ges varje vecka till patienter som inte står på annan medicinerig. Samtidigt har det publicerats artiklar som säger doseringen är betydelselös för nyttan. IL-1 inte är viktigt vid RA. Barnen får en injektion var dag, men det finns företag som håller på att ta fram ett preparat som ska kunna ges en gång i månaden. En annan pågående studie med Kineret är på Stills sjukdom hos vuxna. Det är en Nordisk studie där 60 patienter deltar och som ser lovande ut. Ibland kan Kineret fungera även för patienter med RA eller med andra sjukdomar. Varför är svårt att säga. Mabthera Det finns fem grupper vita blodkroppar, en av dem är lymfocyter som delas i tre och en av dem är B-lymfocyter. Mabthera slår ut B-lymfocyterna. Interleukin-1 (IL-1) kan förekomma var som helst i kroppen förutom i röda blodceller. Kineret Kineret togs fram som en blockerare av IL-1 som patienter haft nytta av i kliniska prövningar, men i praktiken blev effekterna mycket blygsamma för RA. Det är en mycket omständlig behandling med injektion varje dag som ofta ger hudreaktioner som inte var helt lindriga. Även om effekten inte blev så god för läkemedlet i sin roll som antireumatisk medicin blev Kinerets historia både intressant och lärorik. Frågan var varför det inte fungerade så bra? En grupp framhöll att Kineret inte är ett preparat som är kapabelt att blockera IL-1 och den andra framhöll att IL-1 inte är viktig för RA-sjukdomens process. Det visade sig att Kineret är mycket effektivt vid andra mycket sällsynta sjukdomar där patienterna lider av hög feber, svåra artriter samt inflammationer i inre organ. Sjukdomarna NOMID, Muckel Wells syndrom med flera är speciellt allvarliga hos spädbarn som föds med någon genetisk variation som gör att de blir svårt sjuka. Patienter med dessa sjukdomar sköts bara vid vissa högspecialiserade centra där man har kunskap om dem. Forskning har visat att det är mycket höga nivåer av IL-1 som bär skulden till sjukdomarna. Med Kineret-behandling kan en del barn så gott som botas. I och med detta så är det tydligt bevisat att Kineret effektivt blockerar IL-1 och att Mabthera Mabthera slår ut B-lymfocyterna. Några dagar efter att man fått Mabthera är de allra flesta borta, det kan finnas några kvar i lymfkörtlarna eller i mjälten. Läkemedlet togs fram för att behandla en cancerform som heter lymfom, alla cancerceller (de störda B-cellerna) slås ut, vilket kan vara ett ganska tungt sätt att behandla RA på eftersom man inte vet vilken grupp av de vita blodkropparna som är skadlig vid RA. Mabthera slår brett på alla B-celler och samtidigt snävt, den slår bara på B-cellerna vilket innebär en begränsning. Det finns fem grupper vita blodkroppar, en av dem är lymfocyter, som indelas i tre grupper, och då är vi framme vid B-lymfocyter som är en av de grupperna. Alltså slår man snävare än vid behandling med Methotrexat som bromsar alla vita blodkroppar oavsett vilken det är. Skillnaden är att Methotrexat ger en dämpning medan Mabthera slår ut B-cellerna. Ett riktat ingrepp mot en cell som man tror har betydelse för sjukdomens process, samtidigt som även B-lymfocyter som skyddar mot infektioner påverkas. I praktiken har Mabthera visat sig vara bra och har en god säkerhet där man inte sett någon ökning av infektioner hos behandlade patienter som fått en kur Mabthera. Det ovanliga med den här behandlingen är att patienten får en kur som består av två infusioner som följer tätt på varandra. Då är alla B-lymfocyter borta och det tar flera månader innan de kommer tillbaka. För en del försvinner symtomen helt, men kan komma tillbaka efter 6, 9 eller 12 månader som då kan behandlas med en ny kur. Om infektioner blir ett problem efter 6 eller 7 behandlingar vet man inte ännu. Ronald van Vollenhoven är delaktig i en studie med fler än patienter som följs med tanke på infektioner och eventuella andra händelser. Som längst har patienter behandlats med Mabthera i fem år, och än så länge ser det bra ut. 18

19 Så här ser det ut när Mabthera slår ut B-cellen 19

20 Biologiska läkemedel Vita blodkroppar är kroppens försvar mot bl.a. bakterier. Det finns många olika grupper av vita blodkroppar. De har olika uppgifter i immunförsvaret. En grupp av de vita blodkropparna kallas lymfocyter. Det finns tre sorter: T-celler, B-celler och Nk-celler T-cell T- och B-cellen kommunicerar med varandra B-cell B-celler kan utvecklas till plasmaceller som kan bilda goda och onda antikroppar, (=immunglobuliner) Genom att behandla B-cellerna vill man om möjligt stoppa inflammationen Exempel på onda antikroppar är: reumatoid faktor, antinukleära antikroppar (ANA), anti-neutrofila cytoplasma-antikroppar (ANCA) 20

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Metotrexat. Dosering. läkemedel som används mot stelhet och värk.

Metotrexat. Dosering. läkemedel som används mot stelhet och värk. Metotab metotrexat Metotrexat Metotrexat är ett väletablerat läkemedel för behandling av olika inflammatoriska sjukdomar, såsom ledgångsreumatism och psoriasis. Samlade erfarenheter under mer än 30 år

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-05-02

BESLUT. Datum 2011-05-02 BESLUT 1 (5) Datum 2011-05-02 Vår beteckning SÖKANDE GlaxoSmithKline AB Box 516 SE - 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att

Läs mer

NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby. Läkemedelsförmånsnämnden avslår ansökan om att Elidel 1%, kräm ska få ingå i läkemedelsförmånerna.

NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby. Läkemedelsförmånsnämnden avslår ansökan om att Elidel 1%, kräm ska få ingå i läkemedelsförmånerna. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-05-28 Vår beteckning 245/2004 SÖKANDE NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby Företrädare: Benny Eriksson SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer Läkemedelsfakta för barnfamiljer Finlands Apotekareförbund 2007 Till läsaren Läkemedel är en väsentlig del av hälsovården. Alla behöver läkemedel i något skede av livet, och ibland kan användningen av

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna

SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Zyban Depot tabletter 150 mg 100 st 481176 887,76 965,50

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Zyban Depot tabletter 150 mg 100 st 481176 887,76 965,50 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-09-28 Vår beteckning 515/2004 SÖKANDE GlaxoSmithKline Box 263 431 23 Mölndal Företrädare: Kenneth Parenmalm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Behandling med MabCampath En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Innehållsförteckning Sidan Inledning 3 KRONISK LYMFATISK LEUKEMI 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 BEHANDLING MED

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Entyvio 300 mg pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning (vedolizumab)

Entyvio 300 mg pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning (vedolizumab) Entyvio 300 mg pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning (vedolizumab) OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN 27.6.2014, version 1.0 VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning

Läs mer

Att leva med psoriasisartrit

Att leva med psoriasisartrit Att leva med psoriasisartrit Foto: Anne Stiernquist Innehåll Vad är psoriasis? 4 Psoriasisartrit 5 Varför får man psoriasisartrit? 6 Behandling 8 Vad kan jag göra själv? 10 Psoriasisförbundet 12 Fakta

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-06-07

BESLUT. Datum 2010-06-07 BESLUT 1 (5) Datum 2010-06-07 Vår beteckning SÖKANDE ORPHAN EUROPE NORDIC AB Banérgatan 37 115 22 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer

Varför får jag Metoject 50 mg/ml?

Varför får jag Metoject 50 mg/ml? SE metotrexat Metotrexat Metotrexat är ett väletablerat läkemedel för behandling av olika inflammatoriska sjukdomar, såsom ledgångsreumatism och psoriasis. Samlade erfarenheter under mer än 30 år med denna

Läs mer

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare

Läs mer

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting ALLERGIVACCINATION Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja en allergivaccinationsbehandling, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge dig information om behandlingens

Läs mer

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject DENNA INFORMATION HAR DU FÅTT AV DIN LÄKARE/SJUKSKÖTERSKA Ferinject (järnkarboxymaltos) Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject Vad är järnbrist? Järn är ett grundämne som behövs

Läs mer

Patientinformation om Taxotere (docetaxel)

Patientinformation om Taxotere (docetaxel) september 2012 SE-DOC-12-04-01 Patientinformation om xotere (docetaxel) sanofi-aventis AB Box 14142, 167 14 Bromma Tel 08-634 50 00. Fax 08-634 55 00 www.sanofi.se Vid frågor om våra läkemedel kontakta:

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i

Läs mer

Till dig som behandlas med EnbrEL

Till dig som behandlas med EnbrEL Till dig som behandlas med EnbrEL PATIENTINFORMATION STÖD I VARDAGEN Innehåll Till dig som behandlas med Enbrel 5 Om inflammatoriska sjukdomar 6 Vad är Enbrel? 8 Beredning och injektion av Enbrel 10 Instruktion

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämndes avslår ansökan om att Nicorette, depotplåster ska ingå i läkemedelsförmånerna.

Läkemedelsförmånsnämndes avslår ansökan om att Nicorette, depotplåster ska ingå i läkemedelsförmånerna. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämndes

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Acomplia Filmdragerad 20 mg Blister, 28 051996 602,83 662,00. 20 mg Blister, 98.

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Acomplia Filmdragerad 20 mg Blister, 28 051996 602,83 662,00. 20 mg Blister, 98. BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE Sanofi Aventis AB Box 14142 167 14 Bromma SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Metojectpen (metotrexat)

Metojectpen (metotrexat) SE Patientinformation metotrexat och Metojectpen (metotrexat) Metotrexat Metotrexat är ett väletablerat läkemedel för behandling av olika infl ammatoriska sjukdomar, såsom ledgångsreumatism, psoriasis

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Blandade övningsuppgifter i Författningar

Blandade övningsuppgifter i Författningar Blandade övningsuppgifter i Författningar Besvara följande frågor med hjälp av kursmaterialet. 1. Vad ingår i begreppet författningar? Förklara kort hur den inbördes hierarkin ser ut. 2. Vad betyder följande

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om prishöjning för Pronaxen suppositorium.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om prishöjning för Pronaxen suppositorium. 2013-06-17 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Orion Pharma AB Box 520 192 05 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om prishöjning

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

naturläkemedel Läkemedel från naturen

naturläkemedel Läkemedel från naturen naturläkemedel Läkemedel från naturen Bluff eller v 12 NATURVETARE NR1 2009 etenskap? AV lars-erik liljebäck kan vi lita på naturläkemedel? NR1 2009 NATURVETARE 13 naturläkemedel Oseriösa företag inom

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-10-04

BESLUT. Datum 2010-10-04 BESLUT 1 (5) Datum 2010-10-04 Vår beteckning SÖKANDE Amgen AB Box 706 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

Biosimilarer Vad är det?

Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Introduktion Läkemedel är en viktig del av en god hälso- och sjukvård. Traditionellt har läkemedel tillverkats på kemisk väg men under de senaste decennierna

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar blodfettrubbningar Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar En sammanfattning Författare: Medicinsk utredare Gunilla Eriksson Hälsoekonom Douglas Lundin Därför gör TLV läkemedelsgenomgångar Den

Läs mer

Varför får jag Metoject 50 mg/ml?

Varför får jag Metoject 50 mg/ml? SE metotrexat Metotrexat Metotrexat är ett väletablerat läkemedel för behandling av olika inflammatoriska sjukdomar, såsom ledgångsreumatism, psoriasis och Crohns sjukdom. Samlade erfarenheter under mer

Läs mer

2014-06-24. AUP (SEK) NovoEight Pulver och vätska till injektionsvätska, lösning. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK)

2014-06-24. AUP (SEK) NovoEight Pulver och vätska till injektionsvätska, lösning. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) 2014-06-24 1 (6) Vår beteckning SÖKANDE Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

C) Röntgenkontrastmedel räknas som läkemedel. D) Växtbekämpningsmedel räknas som läkemedel. E) S k "p-sprutor" (preventivmedel) räknas som läkemedel

C) Röntgenkontrastmedel räknas som läkemedel. D) Växtbekämpningsmedel räknas som läkemedel. E) S k p-sprutor (preventivmedel) räknas som läkemedel ÖVNINGSDUGGA DELKURS 1 Question 1 / 25 Vilket begrepp används för att speciellt beskriva läkemedels effekter på organismen? A) Farmakologi B) Farmaci C) Farmakodynamik D) Farmakokinetik E) Farmakognosi

Läs mer

TENTAMEN. 18 januari 2006. APEX och BVLP, ht 05

TENTAMEN. 18 januari 2006. APEX och BVLP, ht 05 TENTAMEN 18 januari 2006 APEX och BVLP, ht 05 Block III: Integrativ biomedicin med farmakologisk inriktning Delkurs 5: Immunologi, infektion, tumörbiologi, och hematologi Kod: Max poäng: 77 Gränser (G/VG):

Läs mer

LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT

LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-11-30 Vår beteckning 1262/2004 SÖKANDE AVENTIS PHARMA Box 47604 117 94 Stockholm Företrädare: Karin Kaspar SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-10-31 1070/2006

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-10-31 1070/2006 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE RECIP AB Bränningevägen 12 120 54 Årsta SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om läkemedelsförmåner m.m.; SFS 2002:687 Utkom från trycket den 16 juli 2002 utfärdad den 4 juli 2002. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelse 1 I denna

Läs mer

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp 1(8) Termer och definitioner så som de ser ut i termbanken idag (före revidering) indikation omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd I läkemedelssammanhang avses med indikation omständighet

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

IBUMETIN. Vad innehåller Ibumetin? Hur verkar Ibumetin? Information lämnas av: Vid vilka åkommor används Ibumetin? När ska Ibumetin inte användas?

IBUMETIN. Vad innehåller Ibumetin? Hur verkar Ibumetin? Information lämnas av: Vid vilka åkommor används Ibumetin? När ska Ibumetin inte användas? IBUMETIN tabletter 200 mg och 400 mg Observera att läkaren kan ha ordinerat läkemedlet för annat användningsområde och/ eller med annan dosering än angiven i bipacksedeln. Följ alltid läkarens ordination

Läs mer

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel Planeringsenheten Läkemedelssektionen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Datum 2015-03-25 Diarienummer 150097 Landstingsstyrelsen Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-12-17

BESLUT. Datum 2010-12-17 BESLUT 1 (6) Datum 2010-12-17 Vår beteckning SÖKANDE Amgen AB Box 706 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Ett liv med hiv. Vård och behandling av hiv och aids. Kontroll på hivinfektionen VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010

Ett liv med hiv. Vård och behandling av hiv och aids. Kontroll på hivinfektionen VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Ett liv med hiv 2 VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Vård och behandling av hiv och aids Texten om basfakta om hiv och aids är utarbetad i samarbete med doktor Anders Blaxhult, Venhälsan, Södersjukhuset,

Läs mer

Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis

Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis IMS Health Rapport 905692: Inequality study in usage of biological drugs for treatment of KORTA FAKTA: Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis Genomförd

Läs mer

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid) Patientdagbok Till dig som skall starta behandling med Resolor (prukaloprid) 14414 Patientdagbok_SE.indd 1 2014-11-14 09:28 Resolor patientdagbok Information som är bra att ha: Din dos Resolor Andra läkemedel

Läs mer

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Kan man bli symtomfri? Typ 1 Kan man bli symtomfri? Typ 1 Jag kom i kontakt med en kille som haft typ 1-diabetes i ungefär 15 år. Han har laborerat med att äta kolhydratsnålt och har därigenom klarat en del dagar utan att behöva ta

Läs mer

Fem steg mot arbete. Arbetsförutsättningar. Socialförsäkringarna. Sociala förutsättningar. Medicinsk rehabilitering. Hälso- och sjukvård

Fem steg mot arbete. Arbetsförutsättningar. Socialförsäkringarna. Sociala förutsättningar. Medicinsk rehabilitering. Hälso- och sjukvård Fem steg mot arbete Arbetsförutsättningar Socialförsäkringarna Sociala förutsättningar Medicinsk rehabilitering Hälso- och sjukvård 1 Reumatikerförbundet Innehåll Trappan 3 Reumatism en folksjukdom 4 Det

Läs mer

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-10-31 1188/2007

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-10-31 1188/2007 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Därför är vi med i Netdoktors nätverk av experter

Därför är vi med i Netdoktors nätverk av experter Därför är vi med i Netdoktors nätverk av experter Det finns i dag en stor okunskap bland många vuxna att även barn kan drabbas av reumatiska sjukdomar, så det är jätteviktigt och bra att lyfta detta ämne.

Läs mer

Förfalskade läkemedel ett hot mot folkhälsan

Förfalskade läkemedel ett hot mot folkhälsan Förfalskade läkemedel ett hot mot folkhälsan Eva Flodman Engblom Apotekare/Utredare Inspektionsenheten Vad är ett läkemedel? Läkemedelsdefinitionen Enligt 1 läkemedelslagen avses med läkemedel varje substans

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH)

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) Innehåll Autoimmun hepatit, AIH... 5 Vad är autoimmun hepatit (AIH)?... 5 Vad är orsaken till AIH?... 5 Smittar AIH?... 5 Hur vanligt är AIH?... 5 Hur ställs diagnosen vid AIH?...

Läs mer

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Constella Kapsel, 290 mikrogram Burk, 28 530276 635,50 695,00. 290 mikrogram Burk, 90.

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Constella Kapsel, 290 mikrogram Burk, 28 530276 635,50 695,00. 290 mikrogram Burk, 90. 2013-12-12 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Almirall ApS Strandvejen 102 B DK-2900 Hellerup SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

PATIENTINFORMATION OM HUMIRA VID REUMATISKA SJUKDOMAR. Till dig som har fått Humira

PATIENTINFORMATION OM HUMIRA VID REUMATISKA SJUKDOMAR. Till dig som har fått Humira PATIENTINFORMATION OM HUMIRA VID REUMATISKA SJUKDOMAR Till dig som har fått Humira Fyll i dina uppgifter! Min läkares namn Läkarens tel: mail: Min sjuksköterskas namn Sjuksköterskans tel: mail: Klinik

Läs mer

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Ibuprofen ratiopharm Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Du ska inte använda Ibuprofen ratiopharm: Om du har astma eller tidigare fått allergiska reaktioner av smärtstillande medel.

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

Apotekets råd om. Mensbesvär

Apotekets råd om. Mensbesvär Apotekets råd om Mensbesvär Många kvinnor har någon form av problem i samband med mens. Det kan vara allt från huvudvärk, svullnad i kroppen och humörsvängningar till mensvärk och riklig mens. Det finns

Läs mer

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab)

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab) EMA/198014/2014 Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant som beskriver de åtgärder som bör vidtas för att

Läs mer

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Några reflektioner kring depression och smärta i det moderna samhället Chris Bingefors Effekt och effektivitet av läkemedelsbehandling Feedback av kunskap

Läs mer

Merck Sharp & Dohme Sweden AB (företaget) har ansökt om att nedanstående läkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna och att pris fastställs

Merck Sharp & Dohme Sweden AB (företaget) har ansökt om att nedanstående läkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna och att pris fastställs BESLUT 1 (5) Datum 2014-11-20 Vår beteckning SÖKANDE Merck Sharp & Dohme Sweden AB Box 7125 192 07 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Abbotts Humira (adalimumab) godkänt i Europa för behandling av ulcerös kolit

Abbotts Humira (adalimumab) godkänt i Europa för behandling av ulcerös kolit Abbotts Humira (adalimumab) godkänt i Europa för behandling av ulcerös kolit Humira blir det första och enda själv-injicerbara biologiska läkemedlet för behandling av måttlig till svår aktiv ulcerös kolit

Läs mer

Information om svamp i underlivet. klotrimazol

Information om svamp i underlivet. klotrimazol Information om svamp i klotrimazol Innehåll Svamp i vad är det? 4 Faktorer som kan orsaka svampinfektion i 6 Vilka är symtomen? 8 Smittar svamp? 8 Kan män få svamp? 9 Kan mjölksyrabakterier bota svamp

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Metojectpen (metotrexat)

Metojectpen (metotrexat) SE Att leva med Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA) Patientinformation En föräldraguide till er med barn som förskrivits Metoject /Metojectpen metotrexat och Metojectpen (metotrexat) Bäste förälder, Ditt barn

Läs mer

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa) Allergivaccination Allergivaccination 3 Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Ta kontroll över din blåsa

Ta kontroll över din blåsa Ta kontroll över din blåsa M ånga människors liv begränsas av att de känner trängningar, att de går på toaletten ofta och att de ibland inte hinner fram till toaletten i tid. Orsaken är ofta så kallad

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer