Gilead. Pingst.se. Upplagt för nya människor ACCESS NYTT MATERIAL FÖR UNGDOMSLEDARE ÅRETS RÅDSLAG TOG BESLUT FÖR FRAMTIDEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gilead. Pingst.se. Upplagt för nya människor ACCESS NYTT MATERIAL FÖR UNGDOMSLEDARE ÅRETS RÅDSLAG TOG BESLUT FÖR FRAMTIDEN"

Transkript

1 Pingst.se NR NYHETER REPORTAGE UNDERVISNING RECENSIONER KRÖNIKOR FOLK 2 JUNI 2011 ACCESS NYTT MATERIAL FÖR UNGDOMSLEDARE ÅRETS RÅDSLAG TOG BESLUT FÖR FRAMTIDEN Gilead Upplagt för nya människor GÖSTA ÅKERLUND PENSIONÄR EFTER 41,5 ÅR PÅ IBRA UNDERVISNING: BARNEN, FAMILJEN OCH FÖRSAMLINGEN

2 LEDARE Pingst.se MEDLEMSTIDNING FÖR PINGSTRÖRELSEN REDAKTION Ansv. utgivare Redaktör Layout Medarbetare Redaktionsråd Omslagsfoto Växel Redaktör E-post Fax Webbplats Postadress Besöksadress Tryckeri Produktion Pelle Hörnmark Ulrika Ramstrand Pierre Eriksson Kerstin Klason Peter Stolpestad Magnus Wahlström Mikael Stjernberg Jonatan Sverker Kaj Aalto Noomi Lind Ingrid Svanell Roger Svanell Åke Lager Lena Högberg Sabine Svanell Pavel Fedorjuk Paula Anderblad Maria Levander Lars Hermansson Lena Myerscough Mika Pakarinen Ulrika Wadskog Carl-Olof Nilsson Maria Levander Mikael Stjernberg Roger Svanell Mattias Celinder Jonatan Sverker KONTAKTA OSS ANNONSER pingst.se Pingst.nu Stockholm Regulatorv 11 Huddinge V-TAB, Västerås Pingst fria församlingar i samverkan För annonsering i tidningen kontakta Ulrika Ramstrand eller Magnus Wahlström ADRESSÄNDRING Alla eventuella adres s ändringar lämnas till din församling. Församlingar som har frågor kan vända sig hit: Hanna Ovebring Telefax E-post Pingst.se ges ut av Sveriges pingst - församlingar genom riksföreningen Pingst fria församlingar i samverkan Kyrka, rörelse eller väckelse När vi talar om oss själva som gemenskap av församlingar använder vi olika ord. Pingstkyrkan, Pingströrelsen eller Pingstväckelsen. Eller som vi numer ibland väljer, Pingst. Kort och koncist. I de flesta delar av världen betyder namn något. Inte som här, där popularitet och användbarheten oftast är vägledande, när vi ger ett nyfött barn ett namn. Jag glömmer aldrig när jag ombads att namnge ett nyfött barn i Etiopien och jag på ettårsdagen plötsligt blev ombedd inför hela stora släkten att beskriva och motivera VAR- FÖR barnet fått detta namn. Tankarna for runt i huvudet och jag lyckades få till en motivering som funkade någorlunda. I VÅRA DIALOGER MED de stora klassiska kyrkorna, katolska och ortodoxa, inser jag att vårt arv av väckelserörelse, som varit helt fokuserad på att missionera och evangelisera, har format vårt sätt att tänka och vara. Det finns en genuin enkelhet, som ibland kan upplevas oreflekterad och ogenomtänkt, som är lite luddig i kanterna men som äger ett oerhört starkt centrum med Jesus som världens ende frälsare. Just nu väljer vi väg mot framtiden. Aldrig har väl så många inriktningsfrågor varit aktuella och föremål för omprövning som nu. Synen på medlemskap, Bibeln, dop, nattvard, ledarskap och demokratisk föreningsmodell nagelfars och diskuteras. JAG KONSTATERAR ATT VI fortfarande är ganska överens om vårt centrum, medan diskussionerna om gränsdragningarna är ganska livliga. Därför är jag inte överdrivet orolig för vår enhet i Pingst. Däremot tror jag att vi behöver fundera över vad vi vill vara. Kyrka, rörelse eller väckelse? Ska vi sätta vårt fokus på dogmerna, ordningen och ramarna eller är det förmedlandet av evangelium som är vår huvuduppgift? Att vara väckelse kan vi inte bestämma. Det är Gud som ger växten och Anden som ger liv. Att vara rörelse kan vi däremot bestämma. Att inte statiskt sitta fast i historien eller våra former utan vara beredda att låta oss förändras. I SAMBAND MED RÅDSLAGET gav jag några förutsättningar som jag tror är viktiga om vi vill vara i rörelse. Här kommer de igen. Viljan att vara pionjär är större än önskan att försvara gränserna Längtan efter framtidens segrar är större än stoltheten över historien Viljan till förvandling är större än tryggheten i det befintliga Längtan efter Anden är större än behovet av kontroll Respekten för Guds Ord är större än viljan att vara populär Viljan att vara äkta är större än behovet att se bra ut Viljan att bygga Guds Rike är viktigare än lusten att bygga sitt eget Viljan att dra människor till Jesus är större än önskan att de ska vara med hos oss Viljan att ge är större än glädjen att få Vi ses på Nyhem och Lappis. I övrigt önskar jag en glad, slapp, välsignad och solig sommar. PELLE HÖRNMARK Föreståndare i Pingst fria församlingar i samverkan 2 PINGST.SE NR

3 INNEHÅLL 32 Barnprogram på swahili Ibra och TV Inter gör en gemensam satsning på barnprogram på swahili, som kan nå Tanzania, Kenya, Uganda, DR Kongo, Rwanda och Burundi. De utspelas på Kompisverkstan runt en färggrann bil Beslut för framtiden Årets Rådslag i Norrköping fick ta del av ett positivt bokslut för 2010, förrätta val, fira nattvard tillsammans, samt samtala och fatta beslut om framtida inriktning för missionen, organisationen och medlemskap. Tack för era svar Vägen in i församlingen Annika Södergren från Västerås är en av dem som delar med sig av sin väg till en personlig tro på tvinterplay under rubriken och så levde dom. För Pingst.se berättar hon om sin väg in i en pingstförsamling. Iförra numret bad vi om era synpunkter på tidningen Pingst.se och den här gången vill jag tacka alla er som antog den uppmaningen. Närmare 450 enkätsvar har kommit in, de allra flesta via webbsidan. På sidan 26 redovisar resultatet lite närmare. Alla svar om vad ni tycker är särskilt intressant att läsa om har vi också sammanställt och de utgör nu både inspiration och tipsbank för oss. Vill också passa på att säga att vi alltid välkomnar tips om personer och/eller händelser att skriva om, inte minst för att kunna hålla vår hemsida uppdaterad och aktuell. Får till Mali Ett får kan förändra livet för en fattig landsbygdsfamilj i Mali. Genom ett Sida-finansierat projekt satsar nu PMU på att 120 kvinnor i sex kooperativ på landsbygden i Mali ska få var sitt får, som kan ge familjen en inkomst. Barn, familj och församling Ingrid och Roger Svanell menar att varje gemenskap bör bedömas utifrån hur barnen tas emot och behandlas och att detta är en viktig fråga för våra hem, både i det lilla och det stora församlingshemmet. I DEN HÄR TIDNINGEN KAN vi bjuda på allt detta. Artiklar kring Rådslaget och de framtidsbeslut som finns där hittar du på uppslagen 6-9, och på sidan berättar Annika Södergren om hur hon hittade sitt andliga hem i en pingstförsamling och i dag är en stolt pingstvän. På mittuppslaget har vi ett reportage från en vanlig förmiddagsgudstjänst i Gileadförsamlingen i Göteborg, där det övergripande målet är att nå nya människor med evangelium. Väldigt många av er läsare skrev också att sidan 30 i tidningen är högintressant, det vill säga att få reda på vilka pastorer och andra medarbetare i pingstorganisationerna som flyttat och/eller fått nya jobb. Även här är vi förstås glada för tips. DET SOM SÄRSKILT GLÄDER OSS SOM jobbar med tidningen är att så väldigt många av er som svarade läser allt, eller nästan allt, i tidningen. Utifrån era svar drar vi också slutsatsen att det faktiskt är viktigt att redovisa vad som görs i de centrala verksamheterna inom Pingst, samtidigt som vi förstår att ni är mycket intresserade av reportage omkring vad som händer i församlingarna och enskilda människors liv. NU STÅR SOMMAREN FÖR dörren och nästa tidning kommer först under andra halvan av september. Det finns alltså gott om tid att läsa den här tidningen. Ta gärna med den ut i sommarhagarna, i båten, på stranden, till konferensen, eller vad du nu kommer att befinna dig. Kanske blir du också en av dem som i fortsättningen kommer att läsa allt, eller nästan allt, i Pingst.se. En glad och välsignad sommar till er alla! ULRIKA RAMSTRAND Redaktör PINGST.SE NR

4 SVERIGE Vigselnämnden upphör om ett år Pingstförsamlingarnas vigselnämnd upphör den 1 maj nästa år då trossamfundet Pingst övertar Vigselnämndens funktioner. Det innebär bland annat att bara pingstpastorer verksamma i församlingar som är medlemmar i samfundet kommer att kunna få vigselrätt. Pingstförsamlingarnas Vigselnämnd har sedan 1952 haft till uppgift att fullgöra de uppgifter som åligger ett trossamfund vad gäller vigselrättsfrågor inom ett trossamfund. Sedan dess har dock lagstiftningen ändrats och den är numera utformad så att endast trossamfund omfattas av möjligheten att utse vigselförrättare. Avslutar 1 maj 2012 I samförstånd med Kammarkollegiet har Pingstförsamlingarnas Vigselnämnd kommit överens om att avsluta sitt uppdrag i och med 1 maj nästa år. Då övertar alltså trossamfundet Vigselnämndens funktioner och under övergångstiden kan de församlingar, som ännu inte anslutit sig till trossamfundet, och som önskar att deras pastorer ska ha vigselrätt, hinna ansluta sig. Det som händer formellt är att samtliga behörigheter för pastorer i Pingströrelsen först kommer att dras in och i samma beslutsmöte i Kammarkollegiet kommer sedan ny behörighet att tilldelas samtliga behörighetsförklarade pastorer som finns i en samfundsansluten församling och som gett Pingst startar webb-shop Nu har Pingströrelsen fått en egen webb-shop med adressen Här kan privatpersoner och församlingar på ett enkelt sätt köpa material som Pingsts verksamheter erbjuder.den nya webbshopen lanserades under andra besked om att man önskar behålla sig vigselbehörighet. Övriga kommer inte att kunna erhålla behörighet. Det uppdrag som Vigselnämnden haft att behörighetsförklara och ansvara för att behörig pastor sköter sitt uppdrag korrekt, kommer också från och med 1 maj 2012 att överföras till trossamfundet Pingst och det är Pingststyrelsen ansvar att bestämma hur de här frågorna ska handläggas. Underrättats via brev Alla pingstförsamlingar har via brev underrättats om den kommande förändringen och också fått information om två konkreta åtgärder som måste vidtas i god tid före 1 maj 2012 om vigselrätten ska finnas kvar. För det första måste församlingen ansluta sig till trossamfundet Pingst och för det andra måste varje pingstpastor, som i dag har vigselbehörighet, lämna ett personligt besked till Pingst fria församlingar i samverkan om önskan att behålla vigselrätten. Ansökningshandlingar för anslutning till trossamfundet samt handlingar för pastor som önskar fortsatt behörighet sänds till församlingarna från Pingst fria församlingar i samverkan. De ska vara besvarade senast den 1 november. Fotnot: Det finns för närvarande 549 stycken behöriga vigselförrättare inom Pingst. Tre av dem är inte kopplade till någon församling. ULRIKA RAMSTRAND halvan av maj. Till hösten tillkommer också möjligheten för församlingar att via webb-shopen sälja böcker, skivor och annat material. Den som handlar på webbshopen betalar direkt vid beställningen, antingen via sin bank eller genom att använda betalkort, och sedan skickas produkten hem till beställaren. Nytt verktyg Lagom till Rådslaget släppte Pingst ung sitt nya helt webbbaserade material Access, med 25 olika undervisningsteman, skräddarsydda för att stödja och underlätta för ungdomsledare i deras arbete med tonåringar. Dessutom innehåller materialet 22 texter med praktisk undervisning för ledare. Arbetet med materialet har pågått under flera år och har hållits ihop av personalen på Pingst ung. Det började med en enkätundersökning för några år sedan som visade på behovet och sedan tog ett materialråd fram förslag på ämnen och skribenter. Ämnena har delats upp i områdena Tro och Livet och tar upp sådant som Bibelsyn, Dopet, Yttersta tiden, Lärjungaskap och Sexualitet. Skribenterna är i de flesta fall själva aktiva ' FAKTA Det här är Access Innehåller 25 olika undervisningsämnen Mer än 40 skribenter medverkar 22 texter med praktisk ledarundervisning Skribenterna kommer från När ansökningstiden till den nya pastorsutbildningen Akademi för ledarskap och teologi, ALT, gick ut den 30 april hade ett 60-tal ansökningar kommit in. Det är ungefär så många som vi hoppats på, säger Ulrik Josefsson och Dan Elofsson, utbildningsföreståndare respektive biträdande utbildningsföreståndare. Ansökningarna är ganska jämt fördelade mellan de fyra olika utbildningsorterna Jönköping, Malmö, Göteborg och Stockholm/Uppsala. Samfunden är ungdomspastorer. I stort sett alla har medverkat ideellt. Skafferi av material Emelie Eriksson och Johanna Karnhill har varit redaktörer och gått igenom alla texter från sammanlagt 40-talet skribenter. Mattias Celinder har arbetat med olika tekniska lösningar. Det vi erbjuder är ett skafferi av material till stöd för ungdomsledare, säger Jenny Bergh, styrelseledamot i Pingst ung. Det handlar inte om ett termins- eller läsårsupplägg utan vi har valt att bygga en verktygslåda, till hjälp för dem som är ansvariga för ungdomsarbetet församlingen. Det handlar inte om ett färdigt koncept för hur man ska arbeta. Hon och den övriga personalen på Pingst ung är nöjda nu när det här stora jobbet är klart. Ja, och det ska bli jättespännande att se hur materialet kommer att tas emot, säger Emelie Eriksson. olika kristna sammanhang Sex filmteam har varit med och utformat materialet Innehåller förslag på kreativa övningar Erbjuder olika former av ledarstöd 60-talet ansökningar representerade ungefär i förhållande till sin storlek och könsfördelningen är också ganska jämn. Alla får inte plats Alla som sökt kommer dock inte att komma in, eftersom det bara finns 10 platser per utbildningsort. För att komma i fråga måste man ha gymnasiekompetens, erfarenhet av församlingstjänst eller ledararbete i en församling och helst ha gått ett år på bibelskola. Sen är det intervjuer och rekommendationer som fäller det slutliga avgörandet. 4 PINGST.SE NR

5 för ungdomsledare GULDGRUVA. Access, det nya material för ungdomsledare, är helt webb-baserat och den som har licens får ett användarnamn och lösenord för att komma åt det. Materialet kommer att lanseras nu under sommaren, inte minst under Nyhems- och Lappiskonferenserna. De församlingar, som vill arbeta med materialet, får köpa en licens, som sedan gäller för så många ungdomsledare man önskar. Församlingar som redovisar statistik till Pingst ung får köpa en licens för 950 kronor, övriga församlingar kommer att debiteras kronor. Via ett användarnamn och lösenord kommer man åt materialet genom Texterna vänder sig direkt till ledaren och är tänkta att ge hjälp och inspiration i de egna förberedelserna. Materialet innehåller förslag till upplägg av en samling kring varje tema och samtalsfrågor utifrån det. Dessutom finns det förslag på kreativa kringaktiviteter, som värderingsövningar, diskussionsunderlag och andra gruppövningar. Till varje lektion finns också en kort film, som är tänkt att väcka intresset för ämnet och ge ytterligare stoff för samtal och illustrationer av olika slag. till nya pastorsutbildningen Intervjuerna har pågått under maj månad och till midsommar bör antagningsbeskeden ha gått ut. Aktiva ledare i framtiden Utbildningen riktar sig till den som i framtiden vill arbeta i församling eller utöva en aktiv ledartjänst i församlingen och är alltså inte till för den som i första hand är ute efter egen uppbyggelse. Ulrik Josefsson och Dan Elofsson ser verkligen fram emot höstens studiestart. Ja, det ska bli fantastiskt kul att få sjösätta det här nu, säger de. Någonting helt nytt, men där vi ändå tagit vara på det som fungerat bra i våra tidigare utbildningar. De kommer att lägga ungefär hälften av sin arbetstid på administration och den andra halvan på undervisning. Samordnare på varje ort Varje studieort har sin igen studiecentersamordnare. I Göteborg är det Erik Holke, i Jönköping Martina Prosén, i Malmö Håkan Kenne och i Stockholm/Uppsala Johan Winbo. ULRIKA RAMSTRAND Filmerna har producerats i olika församlingar runt om i Sverige, som arbetar med rörlig media. Ett antal av de här filmerna kommer att visas på en galakväll under Nyhemsveckan, där de bästa kommer att få ta emot utmärkelser av olika slag. Praktisk verktygsdel Materialet innehåller också en praktisk verktygsdel för ledare. Här kan den som är ungdomsledare bland annat få praktiska tips om hur man kan planera en termin. Här finns också ett antal intervjuer med olika ledarpersonligheter, som delar med sig av sina erfarenheter. De intervjuerna är gjorda av Andreas Lalantha Jansson. Till skillnad mot söndagsskolmaterialet Leva livet är Access inte tänkt och upplagt som ett material som man ska spara ner på hårddisken, utan är helt och hållet webb-baserat. Det innebär också att det lätt kan kompletteras och uppdateras på olika sätt. För att få använda Access krävs inte någon speciell form av ungdomsverksamhet eller att ett visst antal medlemmar deltar. Tanken är i stället att ledaren själv ur materialet plockar det han eller hon anser vara relevant för just sin grupp. ULRIKA RAMSTRAND FÖRVÄNTANSFULLA. Ulrik Josefsson och Dan Elofsson utgör den centrala ledningen för den nya pastorsutbildningen Akademi för ledarskap och teologi, eller ALT. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND PINGST.SE NR

6 SVERIGE På väg mot NYA MEDLEMMAR.Representanter för några av de församlingar som hälsades välkomna till Riksföreningen och Trossamfundet Pingst fria församlingar i samverkan. FOTO: MAGNUS WAHLSTRÖM Nya medlemsförsamlingar i Trossamfundet Pingst Rådslaget välkomnade åtta nya församlingar som med - lemmar i Riksföreningen och Trossamfundet Pingst fria församlingar i samverkan. Dessutom välkomnades tio församlingar, som tidigare enbart varit medlemmar i Riks föreningen, som nya medlemmar i trossamfundet. Sunne och Tullinge De åtta nya medlemsförsamlingarna är Pingstförsamlingen i Adelöv, Centrumkyrkan i Flen, Horda Frikyrka, Charisma i Höör, Hillsong i Stockholm, Filadelfiaförsamlingen i Sunne, Tjugofyrakyrkan i Tullinge och Vetlanda Bibelcenter. De tio församlingarna som nu valt att också bli medlemmar i Trossamfundet är Pingstförsamlingen i Bredaryd, Filadelfiaförsamlingen i Ekshärad, Filadelfiaförsamlingen i Gällivare, Filadelfiaförsamlingen i Hudiksvall, Filadelfiaförsamlingen i Kinna, Pingstkyrkan i Kungsbacka, Pingstförsamlingen i Lindesberg, Mariestads pingstförsamling, Vindelådalens pingstförsamling samt Pingstförsamlingen i Örnsköldsvik. Medlemmar i båda Enligt den ordning som nu råder blir församlingar som ansöker om medlemskap i Pingst både medlemmar i Riks föreningen och i Trossamfundet. Till att börja med var ordningen dock annorlunda och därav följer att det blir två olika listor. ULRIKA RAMSTRAND Bra bokslut för Pingst Pingst fria församlingar i samverkan kan ännu en gång presentera ett bra årsbokslut med 6 miljoner i plusresultat, varav 2,6 miljoner är ändamålsbestämda och 3,4 överskott i den egna verksamheten. Trots stora kostnader under förra året med IT-byte, uppdatering av ekonomiredovisningssystem och värdskap för Världspingstkonferensen blev det ändå plusresultat. De positiva siffrorna har flera orsaker. Den tyngst vägande är att riskreserven på revisorernas inrådan sänkts från 13,5 miljoner till 6 miljoner. Sen ökade insamlingarna också under förra året med 20 procent. Alla har varit sparsamma Och så har alla varit noga med sina kostnader och varit sparsamma, konstaterar direktor Peo Larsson. Ett jättefint 2010 ligger nu bakom oss, det är jätteroligt. ULRIKA RAMSTRAND Årets Rådslag tog beslut om inriktning för Årets Rådslag rymde mer än personval, bokslutsredovisningar och presentation av verksamhetsplaner. Under dagarna fattades beslut som kommer att påverka svensk pingstmissions framtid, klargöra vad svensk pingströrelse tror och lär och ge Pingst en mer enad och samlad organisation. Även i år samlades rådslagsombuden till överläggningar i Norr köpings Pingstkyrka, som ordnade maten i den egna restaurangen Renströmmen och som ligger vägg i vägg med Scandic hotell, där många valde att sova över. Direkt efter lunch på fredagen förklarade Pingststyrelsens ordförande Sören Eskilsson Rådslaget öppnat och sedan användes större delen av fredagseftermiddagen till formalia, det vill säga till att godkänna årsredovisningar och verksamhetsberättelser, presentera verksamhetsplaner och förrätta val. Mandat att sälja Pingsthuset Under eftermiddagen fattade Rådslaget också beslut om att ge Pingststyrelsen mandat att sälja Pingsthuset utan att behöva kalla in ett extra Rådslag. Direktor Peo Larsson förklarade att huset med sina drygt kvadratmeter blivit alldeles för stort sedan flera verksamheter flyttat därifrån och antalet anställda minskat. Lokaler på mellan och kvadratmeter skulle vara mer lämpligt. Nationell radio Pingstkyrkan i Gävle hade lämnat in en motion med önskemål om att Pingst genom Ibra skulle engagera sig i nationella kristna radiosändningar. Även om styrelsen ansåg att förslaget låg i linje med ändamålsparagrafen i Pingsts stadgar, så avslogs motionen eftersom Ibra inte bedöms ha möjlighet att hantera en sådan radioutveckling utan att tappa missionsfokus. Rekommendationen blev i stället att råda de församlingar som är intresserade av detta att samlas för fortsatta samtal och planering, där Ibra kan vara en samtalspartner men inte ansvarig. Fredagseftermiddagen avslutades med en introduktion inför de framtidsfrågor som aviserats till detta Rådslag; nämligen förslag om fullt utbyggt Pingst, framtiden för svensk pingstmission samt medlemskap. Först på agendan kom förslaget om ett fullt utbyggt Pingst, vilket i korthet innebär att LPverksamheten och Pingstskolorna också får Pingst fria församlingar till huvudman, dock utan att upphöra som egna juridiska personer. Genomförs förslaget kommer det att finnas fler ' FAKTA Inriktningsbeslutet om fullt utbyggt Pingst Huvudmannaskapet för PSK utgörs av Pingst FFS (indirekt alla församlingar) Medlemskapet för LP utgörs av riksföreningen och trossamfundet Pingst FFS (indirekt alla församlingar) Utreda hur ordförande för PSK, LP, Pingst ung och Pingst förvaltning kan vara involverade i Pingststyrelsen (utreds av Pingst styrelse) Styrelsen för LP utgör styrgrupp för Pingst diakoni Styrelsen i PSK utgör styrgrupp för Pingst utbildning PSK och Pingst utbildning gemensam verksamhets - chef LP och Pingst diakoni gemensam verksamhetschef Verksamhetscheferna i Pingst utbildning (inkl PSK) och Pingst diakoni (inkl LP) blir anställda i Pingst FFS 6 PINGST.SE NR

7 och på hur arbetet ska ske (se Faktarutor här intill). Eftersom detta handlar om stadgeändringar krävs ytterligare ett Rådslagsbeslut för att den nya ordningen ska kunna börja gälla. Besluten som har bäring på framtiden för svensk pingstmission var flera, bland annat handlade det om att PMU är pingst - rörelsens primära biståndsorganisation, att PMU får göra de fokuseringar, som krävs för att få fortsatt förtroende att förmedla Sida-medel, att arbeta på att starta fältkontor och att söka finansiering också utanför SIDA-ramen. Under det kommande året ska också Pingst internationellt föra samtal med regionråden om förändrad egeninsatstrappa och förändrat projektsamarbete. Grunden för det hela är att helhetsperspektivet på missionen behöver utvecklas. Behovet av att öka de egna insamlingarna till missionsinsatfullt utbyggt Pingst mission, medlemskap och organisation VÄLBESÖKT. Uppemot 400 personer deltog i årets Rådslag; ombud, observatörer och tjänstemän. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND styrgrupper i framtiden och som kan omfatta verksamheter i olika organisationer. Exempelvis kommer Styrgrupp Diakoni att både omfatta LP-verksamheten och det diakonala arbete som nu sker inom den nationella grenen av Pingst. Pingst ung omfattas inte av detta förslag, eftersom bara en helt fristående ungdomsorganisation kan få bidrag från staten. Viktig med tydligare profil Grundidén bakom förslaget är att fullfölja intentionerna från 2005 om samordning av allt Pingsts nationella och internationella arbete. Styrelsen lyfte vikten av en tydligare profil och struktur och att Rådslagen i framtiden i och med detta mer kan fokusera på strategi och verksamhetsutveckling. På fredagskvällen fick alla deltagare äta en god middag vid fint dukade bord. I samband med detta avtackades förtroendevalda och Bertil Carlsson fick ett postumt stipendium från Insamlingsstiftelsen för pingstforskning. Stipendiet på kronor ska användas till ett seminarium den 28 oktober med rubriken Forskning och självreflektion i den svenska Pingströrelsen Dagen avslutades med en visionskväll med nattvard, då Pelle Hörnmark stod för förkunnelsen. Hans predikan finns i sin helhet att ta del av både på och tvinterplay.se. Hela lördagen ägnades sedan åt framtidsfrågorna. Nytt förslag godkändes Styrelsen inledde med att presentera ett ändrat förslag i frågan om fullt utbyggt Pingst på några punkter, jämfört med det som skickats ut till församlingarna inför Rådslaget, efter det som framkommit i samtalen kring frågan. Detta nya förslag ställde sig sedan Rådslaget bakom. Beslutet delades upp i ett antal satser som visar på inriktningen ' FAKTA Så ska inriktningsbeslutet genomföras Slutgiltigt beslut fattas i nästa Rådslag och fram till dess ska följande uppdrag vara genomförda: Pingst styrelse utreder frågan om tillsättande av ordförande och ledamöter i styrgrupperna med bäring på stadgarna PSK:s och LP:s styrelser får i uppdrag att förbereda nödvändiga stadgeändringar Handlingar och förslag till beslut skickas till församlingarna två månader innan kommande Rådslag PINGST.SE NR

8 SVERIGE FÖRBÖN. Rådslaget avslutades med bön för anställda i den centrala verksamheten. FOTO: LARS HERMANSSON KONCENTRATION. Deltagarna hade många papper att bläddra i inför alla beslut som togs under Rådslaget. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND MAT I MAGEN. Restaurang Renströmmen såg till att alla rådslagsdeltagare blev mätta. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND ser utan Sida-medel betonades också. Vem kan tillhöra Pingst? Den allra sista frågan på dagordningen handlade om medlemskap i Pingst. Kan vi orka med att en del församlingar definierar medlemskap på olika sätt och att medlemmarnas inflytande ser olika ut? undrade Pelle Hörnmark. Kan en väg vara att vi är överens om centrum, men sätter gränser på olika sätt? Samtalen omkring vem som kan vara medlem i en pingstförsamling har pågått under flera år och en hel del tid har gått åt till att samtala omkring ifall troendedopet måste vara medlemsgrundande i en pingstförsamling. Beslutet på Rådslaget angrep dock frågan på ett annat sätt och fokuserade i stället på vad som ska krävas av församlingar som vill vara med i Pingst. Pelle Hörnmark föreslog Rådslaget att svensk Pingströrelses tro och övertygelse ska formuleras i några grundläggande punkter och att det ska vara de församlingar som vill undervisa och praktisera enligt detta som i framtiden välkomnas som fullvärdiga medlemmar i Pingst fria församlingar i samverkan. Då kommer vi inte längre att ta hänsyn till organisationsform eller olika former av medlem - skap vid ansökan, konstaterade Pelle Hörnmark och fortsatte: Vi respekterar att vi är fria församlingar som kommer att göra lite olika val. Tydliga med vad vi tror Det räcker inte att vara förenade genom uppdraget, menade Pelle Hörnmark. Vi måste också vara tydliga med vad vi tror och lär. Rådslagets beslut blev att föreståndare, med medarbetare, minst två månader före nästa Rådslag presenterar hur dessa grundläggande trossatser kan formuleras. Efter applådåskor som uttryckte uppskattning av värdförsamlingens i Norrköpings insats meddelades att nästa års Rådslag hålls den maj 2012, var bestäms senare. Pelle Hörnmark konstaterade till sist sin glädje över att fler kom till Rådslaget 2011 än 2010 och över tonen i samtalen, bönen och gemenskapen under dagarna. Alla anställda inom Pingst fick sedan gå fram och få förbön. ULRIKA RAMSTRAND ' FAKTA Rådslagets beslut i missionsfrågor Behovet att utveckla helhetsperspektivet i vår gemensamma mission och ge styrelsen mandat att arbeta för en finansiering enligt de tankar som framkom i Rådslaget. PMU är pingströrelsens primära biståndsorganisation och att Rådslaget rekommenderar alla pingstförsamlingar till en kraftsamling för att svara på profeten Jesajas uppmaning PMU får ta de steg mot ytterligare fokusering som behövs för att få fortsatt förtroende att förmedla SIDA-medel. PMU ges mandat att i nära samarbete med styrgruppen och regionråden söka fler finansiärer och skriva avtal med nya strategiska partners i fält PMU ges i uppgift att utveckla förmågan att i högre grad kunna svara på ansökningar om diakonimedel även utanför Sida-ramen Pingst Internationellt för samtal med något/några regionråd i syfte att starta upp ett, eller möjligtvis två, fältkontor under året som kommer Pingst Internationellt tillsammans med PMU:s ledning under året som kommer för samtal med regionråden om förändrad egeninsatstrappa och förändrat projektsamarbete. Samtalen skall utgöra underlag för en konsekvensbedömning och leda till förslag som Rådslaget kan ta ställning till PINGST.SE NR

9 Han är ny ordförande för styrgrupp Internationellt Peter Kammensjö är glad för att ha fått förtroendet att bli ordförande i Styrgrupp Internationellt. Jag har tackat nej en gång tidigare och att jag fick frågan igen är en bekräftelse för mig på att glöden i mig nog har rätt ursprung, säger han. Peter Kammensjö har varit ledamot i Styrgrupp Internationellt sedan 2009 och satt tidigare i SPM- och PMU-styrelsen. Sammanlagt har han varit verksam på riksplanet för Pingst i sex år. Till vardags återfinns Peter Kammensjö på Högskolan i Borås, där han leder något som kallas Bättrekonceptet och som handlar om att hjälpa dem som arbetar i små och medelstora företag att utvecklas. I botten har han en civilingenjörsutbildning i maskinteknik från Chalmers i Göteborg. Nu får han lov att ta ett antal dagar tjänstledigt per år för att hinna med det nya uppdraget som ordförande i Styrgrupp Internationell, vilket också innebär att man blir invald i Pingststyrelsen. Han har inte tidigare varit verksam som ordförande, men är ändå inte nervös inför det arbete som väntar. Nej, jag kommer in i ett team arbete, säger han lugnt. PÅ NY POST. Peter Kammensjö valdes på Rådslaget till ny ordförande för Styrgrupp Internationellt. FOTO: PRIVAT Varit missionär i Afrika Peter Kammensjö har egen erfarenhet av att arbeta i missionsarbete utomlands. Dels i Rwanda under två år på 80-talet och dels i Sudan under sammanlagt fem år mellan 90 och 02. I Sudan var han kontaktperson gentemot pingstmissionens systerkyrkor i landet, ledde pingstmissionens lokala utvecklingsorganisation och var med och startade folkbildningsprojektet Kunskapens hus och de så kallade sol-skolorna, som handlade om förnyelsebara energikällor. En av de stora utmaningarna för pingströrelsens internationella arbete är som Peter Kammensjö ser det att Pingst är en folkrörelse, där väldigt många har mycket olika synpunkter på hur det stora gemensamma uppdraget bäst ska utföras. Styrgruppen är en korsväg för många av dessa synpunkter. Då är vårt uppdrag att ödmjukt och respektfullt lyssna, väga argumenten mot ett helhetsperspektiv och sedan ta långsiktiga beslut. En annan utmaning är Sidasamarbetet, tycker han. Sidas ökade krav på professionalisering måste mötas genom att PMU tillåts bli ännu bättre, ja till och med bäst i klassen, anser han. Och han önskar också att pingstförsamlingarna ska se PMU som sin naturliga biståndskanal så att andelen egna medel ökar. Fantastisk verktygslåda Vårt beroende av Sida är för stort i dag. Det är viktigt att vi också kan göra gemensamma insatser med egna medel, säger han och påtalar att Pingst genom Ibra, ICBI och PMU ju har en fantastisk verktygslåda. Genom att använda de olika verktygen i lådan för det som de är bäst lämpade för så når vi bättre resultat än om vi med en hammare försöker att både spika och skruva. Arbeta annorlunda Styrgrupp Internationellt är en stor grupp, där omkring 15 personer brukar delta i sammanträdena och Peter Kammensjö menar att man i framtiden måste arbeta lite annorlunda än hitintills. Jag har en idé om att jobba mer i arbetsgrupper mellan styrgruppsmötena för att få styrfart på det hela. Om han ska beskriva sig själv så blir det med ordet handlings människa. Ja, jag gillar att omsätta saker i praktiken säger han. Peter Kammensjö är medlem i Smyrnaförsamlingen i Göteborg, som också var utsändande för honom och familjen, när de arbetade i Afrika. Han blir 55 år i år och har tre utflugna barn. ULRIKA RAMSTRAND Pingststyrelsens sammansättning efter Rådslaget Sören Eskilsson ordförande Bengt Adauktusson vice ordförande, nyval Pelle Hörnmark föreståndare Stefan Beimark Peter Kammensjö Ewert Friberg Dan Salomonsson Marianne Willén Roger Svedberg Urban Ringbäck Robert Sallbring Maria Fälth Ordförande Peter Kammensjö Styrgrupp Internationell Stefan Beimark Styrgrupp Nationell Ewert Friberg Styrgrupp Utbildning Ger Svensson Styrgrupp Diakoni Stefan Eriksson Ibra radio federation och TV inter Club Per-Åke Enström distansbibelskolan ICBI Stig Carlsson Pingst Förvaltning AB Dan Salomonsson LP-verksamhetens ideella riksförening Ewert Friberg Pingstförsamlingarnas Skol- och kursverksamhet Valberedningen efter rådslaget 2011 David Sundström Luleå, samman - kallande Marcus Ardenfors Eskilstuna Malin Nyström Göteborg Anethe Carlsson Stockholm Kjell-Göran Westerberg Piteå Ulf Sundquist Karlskrona PINGST.SE NR

10 SVERIGE Annika är en stolt pingstvän Det var nog den där junidagen för ett par år sedan det hände. Då tog Annika Södergren från Västerås inte bara några steg ut i Mälarens vatten för att låta döpa sig, hon tog också steget helt och fullt in i det hon kallar en helt ny värld församlingen. En värld som hon ett halvår tidigare knappast visste existerade och än mindre hade besökt. I dag är hon aktiv medlem i pingstförsamlingen Västerås och deklarerar utan minsta tvekan: Jag är stolt över att vara pingstvän. Annikas väg in i församlingen är ett stycke intressant nutids - historia. Hon beskriver sig själv som en råhedning utan minsta kunskap om kristen tro. Jag hade ju hört talas om Jesusbarnet, Josef och Maria i skolan, men jag var övertygad om att det var en saga. I dag kan jag nästan bli upprörd när jag tänker på att ingen fanns som talade om för mig att det var sant, säger hon. Uppväxt i Ramnäs Annika, 33 år, är uppväxt i Ramnäs, ett typiskt svenskt brukssamhälle. Hon arbetar med missbrukarvård utifrån 12- stegsprogrammet inom Västerås stad. Hennes trevande steg fram till en fast personlig tro på Gud startade i samband med att hon själv valde att söka hjälp i samtalsterapi. Inte på grund av eget missbruk, sådan bakgrund har hon inte, men på grund att hon av andra orsaker gick igenom en svår period. Hennes väg från detta, via ett desperat rop till Gud från en bänk i en tom domkyrka, fram till den hon är i dag är värd en egen utläggning. (På tvinterplay.se kan du själv se henne berätta om detta.) Här berättar hon i stället om mötet med församlingen. Annika är en livlig, uttrycksfull och känslosam person. Men också beslutsam och angelägen om att få vara den hon är. Många frågor Första besöket i Pingstkyrkan på Oxbacken i Västerås, gjorde hon i sällskap med en bekant som var medlem där och som förstod att Annika behövde komma i kontakt med en församling. Hon hade en och tusen frågor som krävde svar. För Annika blev det ett möte med vad hon beskriver som en helt annan värld. Och hon var lika rädd som nyfiken. Men när det var över så var hon överväldigad och konstaterade: Jag har hittat hem! Den hemkänslan slog rot. Men ganska snart märkte hon att det inte var alldeles enkelt att ta klivet in i denna nya, okända värld där språket var främmande och kulturen svårbegriplig. I gudstjänstens atmosfär trivdes hon dock gott. Men jag kunde ju inte reglerna, säger Annika och syftar på allt de olika uttryckssätt som finns. Ibland skulle man ställa sig upp, ibland skulle man säga amen, säger hon och förklarar att hon varken förstod när, var, hur eller varför och undrade över mycket i gudstjänstens innehåll. Förstod inte språket Hon kände sig som en främmande fågel. Hon kunde inte riktigt hänga med på anspelningar på bibliska berättelser, hon hade ju aldrig läst Bibeln. Konfirmationen hade hon valt bort. Jag förstod helt enkelt inte språket. Och jag talade ju själv på ett helt annat sätt. Annika lade märke till hur människor visade missnöje när ett och annat mindre kyrkanpassat ord slank över hennes läppar. I början var jag väldigt nervös och rädd. Och jag brukade gå till kyrkan i god tid för att få en bra stund i bönesalen. Där bad jag om mod att gå in till guds - tjänsten där jag kanske skulle bryta mot någon oskriven regel. När gudstjänsten närmade sig sitt slut kom rädslan tillbaka och nu bad hon om mod att våga gå ut och möta de andra på kyrktorget. Där väntade det som alla andra tycktes se fram emot gemenskap och fika. För Annika var det ett minfält, osäker som hon var på de sociala koderna. Samtidigt ville Annika vara SKÄMS INTE. Annika Södergren är i dag äkta. Hon ville inte ta till sig ett beteendemönster bara för att vara som alla andra. Ville inte ge upp Hon var också fast besluten att inte ge upp. Hon förstod inte allt men ville inte släppa det hon ändå funnit i församlingen och i tron. Jag är en sådan person som frågar mig fram, säger hon. Jag ansträngde mig för att få veta och lära mig mer. Och det innebar frågor om allt från vad tungotal egentligen är till vem i församlingsledningen som ansvarar för vad. Annika kom ganska snart med i en tillväxtgrupp, eller cellgrupp. Det var en grupp där de allra flesta var ganska mycket äldre än 10 PINGST.SE NR

11 Livsberättelser på tvinterplay Tvinterplay har under våren lanserat en ny serie med livsberättelser under rubriken och så levde dom. I slutet av mars lades den första berättelsen i programserien ut, där personer i olika skeden av sina liv berättar hur tron på Gud påverkar och förändrar deras liv. Först ut är var Hanna och Mattias Christoffersons berättelse. Mattias föddes med en hjärtsjukdom som innebar att han i vuxen ålder behövde genomgå en ny operation där en av hans hjärtklaffar skulle bytas ut. En operation som läkarna såg som rutin, men som fick dramatiska följder. När allt hopp var ute bad han sin hustru Hanna att gå till Filadelfiakyrkan och be om förbön för honom. Under våren har fler livsberättelser lagts ut på tvinterplay.se. En av dem är Annika Södergren, som du kan läsa om här bredvid. Efter sommaren följer fler filmer. Länken till livsberättelserna är stolt över att vara pingstvän, men medger också att steget in i ett nytt sammanhang inte varit helt enkelt. På tvinterplay.se berättar hon om sin väg till en tro. jag. Ledaren hälsade mig välkommen men undrade om jag inte ville söka mig till en grupp med medlemmar i min egen ålder. Men jag stannade kvar, säger Annika. Och det var det bästa jag kunde göra. Här fanns människor som hade varit med länge, som kunde visa vägen med all den erfarenhet de hade, säger hon. Van att ställa upp I vårt samtal hänvisar Annika hela tiden till en person hon kallar mentor. Och på frågan om det är ett etablerat system i församlingen skrattar Annika lite och förklarar att det är hennes eget påhitt, men nämner också att hon hämtat idén från 12- stegsprogrammet där en form av mentorskap finns med. ' FAKTA Annikas råd till församlingen vid mötet med nyfrälst Tillåt marginaler när det gäller beteendefrågor Förstå skillnaden i referensramar Inse att det självklara kan vara främmande Var öppen för andra behov Sök likhet snarare än olikhet Uppmuntra i stället för att ge pekpinnar Uppfostra med kärlek FOTO: ROGER SVANELL Jag hade stort förtroende för en kvinna i tillväxtgruppen och frågade helt enkelt om hon ville bli min mentor. Och det har betytt mycket för mig. Men en bit i församlingsgemenskapen kände hon igen direkt. Jag har en bakgrund i föreningslivet, säger hon. Så jag är van vid att göra insatser och ställa upp när det kommer till att fixa fika, städa med mera. I sådana uppgifter kände jag mig trygg från början. Steg för steg har Annika lärt sig förstå sin nya värld men fortfarande kan hon känna sig lite ensam ibland. Hon talar om de sociala, givna grupperingar som finns i församlingen som är svåra att bryta igenom utifrån. Många familjeband förstås, men också mellan dem som växt upp församlingen, de som delar erfarenheter från barn-och ungdomsverksamheten och känner varandra väl. Här kan jag fortfarande känna mig utanför, säger hon. Men att hon älskar sin församling och tänker stå för sitt val, det går inte att ta miste på. Själv ser hon sitt dop, den där junidagen, som ett avstamp, ett viljebeslut att gå vidare på den väg hon slagit in på. Och efter ett samtal med henne verkar det inte ett dugg konstigt att hon också valde att göra detta utifrån sin egen önskan och vilja i Mälarens vatten inför en begränsad grupp av människor. Och att bli döpt av den person som först tog med mig med till församlingen kändes alldeles rätt, säger hon. KERSTIN KLASON PINGST.SE NR

12 SVERIGE Uppdraget från Gud finns kvar Gösta Åkerlund går i pension efter mer än 40 år på Ibra Gösta Åkerlund har efter 41,5 år som anställd på Ibra precis gått i pension. Jag tycker inte det är så dramatiskt, säger han på sitt lågmälda sätt. Jag har slutat få lön, men uppdraget från Gud finns kvar, det byter bara form. Kallelsen att nå världen med evangelium är det som präglat Gösta Åkerlunds liv och att använda sig av media för att göra det tycker han varit väldigt naturligt. Det har han i stort sett gjort så länge han kan minnas. De första åren helt ideellt, sedan som missionär och radioarbetare på bland annat HCJB:s station i Equador innan han kom på Ibras avlöningslista Att han lydde Guds tilltal och valde att bli elektronikingenjör i stället för läkare som han först tänkt har han aldrig behövt ångra. Till och från har han funderat på att göra något annat, och under en period förkovrade han sig i datorkunskap, men kom fram till att kallelsen att vara med och se människors liv bli förvandlade vägde tyngst. Alla vittnesbörd man fått ta del av ger arbetet sådant värde. Många olika uppgifter Under de många åren på Ibra har han haft en rad olika arbets - uppgifter, inte bara inspelningstekniska, utan också som fotograf och ägnat sig åt marknadsföring, avtalsskrivande och mycket mer och också besökt 85 länder på Ibras uppdrag. Jag har ryckt in där det behövts helt enkelt, säger han. Under sina år på Ibra har han jobbat på fyra olika fysiska adresser, haft sju olika kontorsrum bara i Flemingsberg, haft åtta chefer (då räknar han också med den period när han själv var chef) och han har sett arbetet utvecklas från att i huvudsak handla om radio till att också innefatta tv och webb och varit med om att utvidga namnet från Ibra radio till Ibra media. Gösta Åkerlund är fascinerad TROGEN IBRA. Gösta Åkerlund i Ibra-studion i mitten av 80-talet. av Ibras historia. Det handlar om en liten rörelse, men som ändå fått betyda väldigt mycket runt om i världen, säger han. Kanske kan förklaringen vara att man hela tiden vågat förändra verksamheten utifrån tidens nya krav. Ibras filosofi har alltid handlat om flexibilitet och målgruppen får avgöra vilket medium som fungerar bäst. Tänk dig till exempel att vi i dag har en tv-kanal som sänder över Turkiet! säger han. När man precis ska gå i pension finns väl risk för att hemfalla åt nostalgi, tänker jag, men slås av hur lugnt Gösta Åkerlund tycks se på det hela. Livet har sin gång, säger han. Historien kan visserligen vara intressant, men det är ändå nuet som är det viktiga. Jag tycker inte att det känns sorligt nu, utan det känns bra att lämna i en tid då arbetet fungerar så bra och vi har väldigt duktiga regionsansvariga. Buss åkte av vägen Men några minnen bjuder han ändå på, som den gången när bussen han åkte med i Argentina for av vägen, ut på en åker och fastnade hängande över spåren på en järnvägsvall. Att det gick bra förstår man ju av att Gösta nu blir pensionär. I Tunisien flög en gång en stor fågel rakt in i flygplansmotorn och piloten lyckades få stopp på FOTO: LENA MYERSCOUGH planet precis innan landningsbanan tog slut. Och när han vid ett tillfälle åkte från Kabul i Afghanistan gick bussen sönder. Då passade den fotografiintresserade Gösta på att fotografera omgivningarna. Vad han inte visste var att han befann sig i hemliga militära områden. Men när en militär ville ta kameran ifrån honom och skrek något till honom på landets språk, svarade han igen med samma ord och militären kom av sig. Gösta fick behålla kamera och film och fick sedan förklarat för sig att han bett militären sticka sin väg. Han blev nog så häpen att han bara släppte det. ULRIKA RAMSTRAND 12 PINGST.SE NR

13 NYA UPPGIFTER. För Maud Andersson, tidigare direktor på PMU, kommer pensionärslivet bland annat att innebära uppdrag som reseledare för resor till missionsländer i samarbete med PMU. FOTO: MIKAEL STJERNBERG Fortsätter som reseledare Maud Andersson blir pensionär efter nästan 14 år på PMU Maud Andersson, som under sex år var PMU:s direktor, sadlar nu om för ett liv som pensionär. I sin livserfarenhet har hon med sig bland annat ett kvarts sekel missionsarbete i Kenya, dit hon framöver kommer att vara reseledare i samarbete med PMU. Jag har alltid haft en missions - kallelse så länge jag kommer ihåg, berättar Maud Andersson. Som ung besökte jag Kenya i några månader för att få se ett missionsland med egna ögon. När jag sedan kom hem fick jag ett väldigt konkret erbjudande om att åka ut som missionär till samma land. Jag arbetade främst med litteratur och administrationen för vår systerkyrka. När Maud kom hem till Sverige efter 25 år började hon arbeta på PMU och var under några år också dess direktor. Fantastiskt engagemang Det bästa med biståndsarbetet är alla de människor som jag lärt känna under åren som gått och deras fantastiska engagemang för att göra skillnad i sina länder. Det är så roligt att återkomma till ett projekt som man varit med och planerat från första början och ser att det utvecklats och blivit något mycket större än vad man kunnat ana, säger hon. Hon tar ett exempel från Mombasa i Kenya, där PMU 1991 byggde en förskola. I dag är den utbyggd till en hel grund - skola. Och detsamma har skett på tre ytterligare platser. Något annat oerhört stimulerande tycker jag att de partnerskapsseminarier (BKGT) som vi haft runt om i världen sedan 1998 varit. Då har vi mött så gott som alla våra fantastiska samarbetspartners. Vinterlångbyxor i Algeriet Maud har hittills besökt 65 olika länder. Ett av de mest intressanta besöken var i Västsaharas flyktingläger i Algeriet. Jag var där under en vecka i 47-gradig värme och min resväska var kvar i Paris. Under de första dagarna hade jag på mig vinterlångbyxor vilket kulturellt var helt fel. Och vi som var hembjudna till premiärministern på middag... Efter några dagar fick jag tag i fem klänningar som jag köpte för 30 kronor styck. Det fanns bara sand, inga träd och här hade människor bott som flyktingar i över 30 år! Ett jobbigare reseminne är när hon första gången besökte Kongo och mötte våldtagna kvinnor som berättade om sina livsupplevelser. Det var svårt känslomässigt, säger Maud. Det mest annorlunda landet hon besökt är Nordkorea. Det är en av de sista diktaturerna i världen och jag kände mig påpassad hela tiden. Det var märkligt att se nordkoreanerna som levde med en så stark tro på att den store ledaren alltid visste vad som var bäst för dem alla. Att fylla pensionär tycker Följ med Maud till Kenya! I oktober kommer PMU att arrangera sin fjärde resa till Kenya där den som är intresserad av äventyr och bistånd kan få sitt livs upplevelse! Maud Andersson kommer att guida resenärerna under tolv dagar. Det blir spännande möten med lokalbefolkningen, besök i församlingar, safari och bad i Indiska Oceanen. Pris: kr (inkl allt). Preliminär bokning ska ske senast den 20 juni till Resan förutsätter minst 15 deltagare. För mer information: eller ring Maud Andersson känns väldigt konstigt. Men en sak är hon övertygad om, även om hon slutar på PMU-kontoret så kommer hon inte att vara sysslolös. Nej, jag är helt övertygad om att det finns mycket att göra, säger hon. Flera resor till Kenya En sak som hon redan vet om är att hon ska fortsätta vara reseledare på resor till sitt missionsland Kenya och kanske även till andra länder, där PMU har projektarbete. Hon har redan genomfört några sådana resor. Det började med att några medlemmar i min egen församling bad mig att ta med dem till mitt land, berättar hon. Sedan hörde andra av sig och frågade och sedan har det rullat på. Jag har varit nere i Kenya med ett 60-tal personer i tre omgångar. Framöver kan det bli resor också till andra länder, till exempel Filippinerna. En resa till biståndsländer kan vara ett bra sätt för människor att förstå vilken kraft det finns i mission och bistånd, säger hon. Det är viktigt att själv få lukta och få smaka och att möta de personer som vi arbetar med. Samtidigt vill jag visa upp ett nytt land för resenärerna. MIKAEL STJERNBERG PINGST.SE NR

14 VÄRLDEN Får kan förändra liv i Mali Det västafrikanska landet Mali är ett av världens fem minst utvecklade länder enligt FN-organet UNDP. Fattigdomen är utbredd och nästan tre av fyra malier tvingas leva på mindre än två dollar om dagen. Inom kort påbörjas ett får-projekt som på sikt kommer att förändra livet för några av de allra fattigaste. MISSIONÄRER. Rune och Lena Högberg har arbetat i åtta år i Mali. Vanligt folk på landsbygden har inte tillräckligt med pengar, och kan vi inte lösa denna problematik så kommer vi inte vidare med deras utveckling, säger Rune Högberg, som arbetat för pingstmissionen i Mali under åtta år. Utan pengar får man varken sjukvård eller utbildning, vilket innebär att man inte får tillgång till de allra mest basala rättigheterna i livet. Sedan 1998 har PMU tillsammans med pingstförsamlingen i Lund arbetat i landet med framför allt alfabetisering, grundskolor och hälsovård. Ett nytt projekt förbereds nu av PMU för att minska fattigdomen bland de allra fattigaste ute på landsbygden. Vi upptäckte att många områden är bortglömda eftersom storstäderna har prioriterats i landets utveckling. På landsbygden går utvecklingen i vissa fall bakåt. Tillsammans med den lokala pingströrelsen har vi identifierat fyra byar långt ute på landsbygden. Dessa ligger cirka 60 mil nordöst om huvudstaden och det bor mellan 800 och personer i varje by. Odlar för eget bruk Bara fem procent av i landets yta är odlingsbar. Trots det försörjer sig tre av fyra malier på boskapsskötsel, jordbruk eller fiske. De allra flesta av dem odlar grödor för eget bruk på små arealer. Om man lyckas få något över säljer man säd för att få tillgång till pengar. Men ofta finns inte möjligheten att sälja något när skördarna slagit fel, vilket gör att man inte har mat på bordet varje dag. Sedan slutet av 1960-talet har Mali drabbats av återkommande torrperioder. För att långsiktigt förändra livssituationen i de fyra utvalda byarna kommer PMU, genom FOTO: PRIVAT ett Sida-finansierat projekt, att dela ut får till 120 kvinnor i sex kooperativ som ett lån till inkomstgenererande aktiviteter. I Mali är det vanligt att man grupperar sig i olika kooperativ, inte alltid för pengar, utan mer som en social mötesplats där man delar sina erfarenheter, ofta över en kopp te. Man träffas varje vecka eller varannan vecka. Oftast finns det någon kvinna som kan läsa och som därmed administrerar gruppen. Köper lammen billigt För att få bra ekonomi i byutvecklingsprojektet kommer fåren att köpas in i slutet av torrtiden, då nomaderna normalt brukar sälja sina får för att få pengar till mat. Då passar vi på att köpa lamm/ungdjur billigt, och sedan delar vi ut två får vardera till de utvalda kvinnorna i kooperati- FÅR FÅR. Det småskaliga jorbruket i Mali ven. Tanken är att kvinnorna föder upp djuren och säljer det ena efter några månader, gärna till den muslimska fårfesten då de kan få bra betalt. Det andra sparas till avel och ger möjlighet för kvinnorna att sälja ett eller flera får varje år. Sedan utbildas kvinnorna i att vara uthålliga och sälja sina framavlade får i början av torktiden när man får som bäst betalt, berättar Rune. Byutvecklingsprojektet inleds med två månaders utbildning där medlemmarna i kooperativen undervisas i hälsa, mänskliga rättigheter, jämlikhet och miljö. Efter detta väljer gruppen själv ut de kvinnor som är mest 14 PINGST.SE NR

15 passar bra ihop med får. De kräver lite vatten och ger bra gödsel. FOTO: LENA HÖGBERG motiverade. I nästa steg ges undervisning av en veterinär om hur djuren sköts, vaccineras och så vidare. Just får passar perfekt för det småskaliga jordbruket. Får kräver inte mycket vatten och de ger dessutom gödsel som kan användas för att förbättra odlingsresultatet. Bra sätt skapa inkomst Byutvecklingsprojektet med fåruppfödning är ett bra sätt att skapa inkomst för familjerna långsiktigt. I byarna har man en lång tradition av djurskötsel, och vi kan nu förädla denna verksamhet genom att fåren exempelvis säljs vid rätt tidpunkt utan mellanhänder, förklarar Rune. 50 kronor för ett halvår I dag är det många kvinnor som föder upp ett lamm åt en affärsman under halvår. För detta får de 75 kronor, varav en tredjedel försvinner i foder. Kvar blir endast 50 kronor för ett Köp ett får i sommar! I sommar kommer PMU att sälja får till projektet i Mali. Detta kommer att ske på Nyhemskonferensen och på Lappis. Fåren går dessutom att köpa direkt på nätet. Besök för mer information! halvårs jobb! Genom det här projektet ska vi se till att de in - blandade tjänar minst 500 kronor när de säljer sitt får. Utöver får finns flera andra delar i projektet som exempelvis inköp av säd, tygfärgning, tvåltillverkning, trädplantering och byggnation av toaletter. En annan del är att förse lokala radiostationer med hälsoprogram. Bättre levnadsstandard Undernäring och bristande sjukvård är några av orsakerna till att medellivslängden i Mali hör till de lägsta i världen. De hygieniska förhållandena är usla, vilket bidrar till spridning av sjukdomar som malaria, kolera och tuberkulos. Genom det här projektet kommer vi på sikt att radikalt förbättra levnadsstandarden hos några av världens allra fattigaste. Det är min drivkraft i arbetet, säger Rune Högberg. MIKAEL STJERNBERG PINGST.SE NR

16 REPORTAGE GILEAD VILL NÅ KYRK-OVANA Varje gudstjänst utvärderas för att inte falla tillbaka i slentrian Gileadkyrkan i Göteborg vill göra gudstjänster som känns helt moderna. Därför satsar man på avancerad multimedia och driven design. Men målet är enkelt - att se och möta varje människa för att kunna erbjuda evangeliet. Två pojkar står med fruktfat vid entrén och bjuder på melonskivor. Varsågod, säger de artigt. Folk som är på väg in i Gileadkyrkan vid Redbergsplatsen i Göteborg ler och säger tack. De som kommer är i alla åldrar, här samlas barnfamiljer, ungdomar och pensionärer, men det finns också en kulturell blandning, långt ifrån alla har etnisk svensk bakgrund. På kyrktorget blir det mycket skratt och igenkännanden, men den som är ny behöver inte känna sig utanför. Är man ett okänt ansikte kommer det fram människor som hälsar och tar kontakt på ett naturligt sätt. Gileadkyrkan är byggd 1972, men kyrktorget har ingen likhet med forna tiders dystra kapprum. I stället påminner det om ett kafé i city. Det är en ljus, ren miljö, där bilder och belysning vittnar om att kunniga människor lagt ner mycket tid för att skapa en trevlig atmosfär. FÖRNYAR. Församlingens föreståndare Anders Olsson tycker det är viktigt med nya uttrycksformer samtidigt som innehållet i undervisningen fortsätter vara bibliskt och traditionellt. FOTO: JONATAN SVERKER Proffsigt intryck När lovsångsbandet börjar spela drar sig människor in till själva kyrksalen. Bakom bandet projiceras månadens tema För ett högre syfte på väggen. Själva bilden är snyggt designad, mil från en enkel Power point-presentation. Så är det genomgående i hela gudstjänsten. Alla bilder och all grafik ser rakt igenom proffsiga ut, som om en driven reklambyrå fått fria händer att göra sitt bästa. Lovsången fortsätter, snart reser sig alla upp och sjunger med. Musikstilen är modern rock. Det finns en delaktighet i sången, men också något av konsertkänsla. Liksom i en rockkonsert är ljuset dunkelt bland mötesdeltagarna medan strålkastare lyser upp själva scenen. Föreståndaren Anders Olsson går upp på estraden. Han pratar ledigt, välkomnar och vänder sig tydligt till den som är i Gilead för första gången. Är du ny här i dag så ska du få en liten gåva, en broschyr om Gilead, och så får du en fikabiljett. Vi hoppas att du stannar. 16 PINGST.SE NR

17 MODERNA TONGÅNGAR. Lovsångsbandets musikstil är modern rock och när de sjunger reser sig alla upp och sjunger med. Han talar om utmaningar i livet, pratar om att Gud vill hjälpa, men inte med ett språk som är internt kyrkligt. Han säger: Om du är här med utmaningar, som vi brukar kalla böneämnen, så tror vi på bönens förmåga att fylla dig med kraft. Nyhetsprogram för pålysningar Det märks snart att det är en på många sätt kreativ församling. I de flesta kyrkor har man under söndagsgudstjänsten pålysningar, vilket sällan tillhör höjdpunkterna. I Gilead har man löst det genom att göra ett inspelat nyhetsprogram, Church news, som visas på väggen. Det skulle kunna bli töntigt, men här är det gjort med humor och säker hand. Inför predikan presenteras pastorn Pontus Tunhaw med en humoristisk film som får folk att skratta och slappna av. Sen predikar han om kallelse, men inte på ett högtravande sätt. Gud har en tanke för var och en av oss. Så oavsett vilka vi är, om du var önskad eller oönskad när du kom till världen, så finns en som hela tiden haft en plan för dig. Det är en positiv predikan, som säkert är upplyftande för den med dålig självkänsla. Han betonar också att den bästa platsen att växa in i sin kallelse är i den lokala församlingen. Guds kallelse kan ta dig var som helst. Predikan avslutas också med en inbjudan till att bejaka sin kallelse. Det är Jesus du behöver, inte mer prylar eller äventyr. Kallelse i praktiken En missionär från Kenya, Marie Setterby, är på besök och hennes berättelse blir närmast ett exempel på vad kallelsen kan leda till. Hon arbetar i ett slumområde där barn lever på en sophög med sina föräldrar, och Gilead har stött bygget av en förskola på platsen. En kort film ger ännu mer liv åt berättelsen. Det första målet är att alla ska känna sig välkomna, sedda och få någon typ av relation till kyrkan. Det andra målet är att tala till människor så att de kan förstå vem Gud är. FOTO: JONATAN SVERKER PINGST.SE NR

18 REPORTAGE FRUKTSTUND. Alla ska känna sig välkomna till Gilead. Det börjar redan i dörren med ett välkommen och en frukt. FOTO: JONATAN SVERKER Gudstjänsten är över efter en inbjudan till frälsning och lovsång. När jag går ut till kyrkkaffet är jag förundrad och imponerad. Jag har aldrig besökt någon svensk församling som arbetat så medvetet med multimediateknik eller där gudstjänsten upplevts som så välplanerad. Samtidigt kändes mötet inte kyligt eller manipulerande. Tre mål med gudstjänsten Anders Olsson berättar att församlingen har tre mål med gudstjänsten. Det första målet är att alla ska känna sig välkomna, sedda och få någon typ av relation till kyrkan. Det andra målet är att tala till människor så att de kan förstå vem Gud är, att Han finns och vill ha en relation till mig. Det tredje målet är att föra till en sådan punkt att människor tar ett beslut, att vilja koppla till någon del av kyrkan eller att vilja ta emot Jesus. För två år sedan beslöt Gilead att försöka Varför går du till gudstjänsten i Gilead? Titti Forsberg, arbetsledare på Västtrafik, 49 år Det är glada gudstjänster. Predikan och lovsången är underbar, det är mer levande än andra församlingar jag besökt. Katarina Hansén, pensionär, 71 år Jag kom hit första gången för åtta år sedan och jag tyckte genast att det fanns en så underbar värme här. Man känner in Guds ande i predikan. Jörgen Andersson, 43 år, snickare med barnet Jonathan Framförallt är det att få träffa sina trossyskon. Sen är det bra predikningar också. TEMA. Under våren var ett av månadernas tema För ett högre syfte. När Pingst.se var på besök var det pastor Pontus Tunhaw som predikade kring betydelsen av ordet kallelse. FOTO: JONATAN SVERKER nå hela Göteborg och inte bara en grupp kristna. Gudstjänstens utformning är ett resultat av det beslutet. Att vara en kyrka för de icke-kyrkvana kräver dock ständigt nytänkande. För att inte falla in i slentrian utvärderas varje gudstjänst noggrant. Vi har en vision och värderingar, som att vi ska skapa en välkomnande känsla. Därför går vi igenom allt för att se om det är någonting i gudstjänsten som avviker från våra värderingar. Viktigt med bilder och grafik Anders Olsson betonar att innehållet i undervisningen är bibliskt och traditionellt. Han tycker dock det är viktigt att finna nya uttrycksformer, och i dagens samhälle är bilder och grafik något människor bryr sig väldigt mycket om. Därför satsar församlingen också på att ligga i framkanten där. För att genomföra gudstjänsterna krävs många volontärer. Det är mellan 40 och 50 frivilliga som arbetar med varje söndagsgudstjänst. För att hålla upp energin i församlingen krävs det att alla delar visionen och att den hålls levande. Vårt mål är ju att skapa en miljö dit man med stolthet kan ta med en kompis, och den bästa motivationen är när någon tar med sig en vän som blir frälst, säger han. Och det Gilead gör fungerar. I nästan varje gudstjänst är det någon som fattar beslut om att följa Jesus. JONATAN SVERKER ' FAKTA Nya kvällsmöten på Nyhem Under årets Nyhemsvecka ansvarar fyra olika församlingar, som på olika sätt förändrat eller arbetat med sina gudstjänstformer, för kvällsgudstjänsterna klockan Först ut är Gilead i Göteborg på måndagskvällen. Sedan följer United i Malmö, pingstförsamlingen i Karlstad och Filadelfiaförsamlingen i Stockholm. 18 PINGST.SE NR

19 Väx med Jesus på Lappis Väx med Jesus är temat för årets Lapplandsvecka, eller Lappis, som hålls mellan den 3 och 10 juli. Alla samlingar under veckan kommer att sätta fokus på olika aspekter av livet tillsammans med Jesus. Varje dag på Lappis följer samma struktur med tre blockindelningar. På förmiddagen är det Bön och Bibel, på eftermiddagen Praktik och på kvällen Upplevelse. Konferensen inleds söndag kväll den 3 juli klockan med en upplevelsekväll, där den norske pastorn och tv-personligheten Egil Svartdahl talar. Han finns sedan med under veckan som en av bibelstudieledarna. Bibelstudierna har ämnen som Rotad i Kristus, Växa med Jesus om trons mognad, Dela med dig av Jesus om att leva ett helt liv och Vad är nåd? I höst är det åter dags för två stora musikkonferenser inom Pingst. Brassbanden möts i Pingstkyrkan Skärstad utanför Huskvarna den 30 september. Och sång och musikkonferensen hålls återigen i Göteborg, den oktober. Som vanligt blir brasskonferensen en musikalisk höjdare för våra blåsare, säger musikkonsulent Peter Stolpestad. Arrangörer är Pingst tillsammans med PBB (Pingströrelsens BrassBand), där Stig Holmgren är ordförande. Årets dirigent heter Anders Lundin och är en välmeriterad eufonist och dirigent från Göteborg Wind Orchestra. Pingstbrass arrangeras årligen och är öppet för alla. I samband med konferensen MYCKET FÖR BARNEN. Varje dag erbjuder Lappis fyra parallella barnmöten, anpassade för olika åldrar. Själavård och livspussel Under eftermiddagarnas Praktik block kan det till exempel handla om själavård, att leda i förändring, om rättvisa, församlingsplantering, dans som uttryck för tron, om barn i församlingen och konsten att få ihop livspusslet. På kvällarnas möten står upplevelsen av tron och livet med Kristus i centrum. Varje kväll under veckan hålls två kvällssamlingar, och Förutom Egil Svartdahl medverkar bland andra Martin Boström, Jörgen Fahlstedt, Per- Gustaf Eriksson, Inga-Märtha Isacsson, Torsten Åhman, Patric Forsling, Pelle Hörnmark, Magnus Persson, Niklas Piensoho, Carina Nyman och Ingrid och DIRIGERAR. Eufonisten Anders Lundin kommer att vara dirigent under höstens brasskonferens. PBB också sitt årsmöte. Mer info om konferensen finns att läsa på Den oktober välkomnar Smyrna Göteborg alla till Roger Svanell som talare. För sång och musik svarar bland andra Cilla Hector, gruppen Jerusalem och Lycksele gospelkör Freedom förutom Lappis eget lovsångsteam. Lappcirkus för barnen Varje dag hålls fyra olika barnmöten, anpassade för olika åldrar. På torsdagen bjuds också på Lappiscirkus för barnen. Lapplandsveckan har i 90 år varit en samlingsplats för pingstvänner och andra frikyrkliga sång- och musikkonferens på temat Kallelse och kvalitet. Årets nyhet är lördagens konsert tillsammans med Smyrnas Symfoniorkester, säger Peter Stolpestad. Då kommer vi få möta ett knippe artister/musiker som alla framför några av sina låtar till en fullstor symfoniorkester under Ingemar Tessins ledning. Personligt uttryck En av initiativtagarna till konserten är Linn Mårdstam, musiker i Solna Pingstförsamling. Är man verksam som musiker inom kyrkan kan man ibland få en jukeboxroll att spela sångerna alla andra vill höra. Det har sin tid, sin grund och funktion, säger Linn Mårdstam. Men för att fortsätta ha glöd, inspiration och ork så tror jag att det är viktigt att emellanåt FOTO: MAGNUS WAHLSTRÖM från hela Norrland, men samlar också en hel del besökare från övriga Sverige. Veckan ägs och arrangeras av Föreningen Lapplandsveckan, som består av medlemmar i sju olika pingstförsamlingar i Lyckseletrakten. Fram tills 2003 var det Betaniaförsamlingen i Husbondliden som ensam stod för värdskapet. För anmälan till veckan och mer detaljerad information se ULRIKA RAMSTRAND Stor blandning på höstens musikkonferenser få plocka fram sitt personliga uttryck. Konserten med Smyrnas orkester är tänkt att vara just ett sådant tillfälle. Ådahl och Åhlén spelar På konserten medverkar bland andra Frank Ådahl, Michael Johnson, David Åhlén, Peter Sandwall och Lars Mörlid. Sång- och musikkonferensen kommer också att innehålla en rad storsamlingar, seminarier och en repris på fjolårets succé, Öppen scen, där en rad band medverkar. I år bland annat Louise Bjurling, Hanna Andersson, Maria Sahar och musiker från Kaggeholms folkhögskola. Mer info om konferensen finns på där det också så småningom går bra att anmäla sig. ULRIKA RAMSTRAND PINGST.SE NR

20 VÄRLDEN KRÖNIKA Verksamhetsansvarig har ordet Redaktörer Vänskapens sötma Anssi Tiittanen är sångare och redaktör på finska Hösten och vintern har bjudit mig på ett antal funderingar kring innebörden av ordet vänskap. Vad är vänskap? Hur får man nya vänner? Hur hanterar jag det som händer i mitt hjärta när vänskapsbanden brister? Varför brister de ibland? Är de som gör vänförfrågningar på Facebook mina vänner eller heter det bara vänner? I så fall, varför heter det så? Ordspråksboken säger att vänskapens sötma ger själen kraft. Har precis upplevt det. Igen. Hon både är och heter Zawadi=gåva. Satt på hennes nysopade gård, på huk vid spisarna. Min swahili är inte vad den borde vara, hennes engelska har stora brister, detta bryr sig inte vänskap om. VI PRATAR TROTS DET OM VEM som fått barn i grannhusen i den lilla byn. Om glädjen att hon fått jobb igen så hon kan försörja sig och sin oavlönade man. Han är pastor. När jag frågar om när de teologiskt utbildade kvinnorna ska får bli pastorer, vet hon inte svaret. När jag vill veta om det är Bibeln eller de vita missionärerna som sagt att kvinnor inte kan bli det, ler hennes man bara sitt stora vackra leende. Zawadi skrattar och vi hackar lite mer tomater. Obehindrat flyttar hon kolbitarna med sina bara händer för att reglera värmen på de små kolspisarna. Hon och Alfred har liksom jag och min man haft svårt att få barn. För oss var det flera år av saknad innan vår dotter kom. För dem är det ett livslångt problem och en försvårad ålderdom att de förblivit barnlösa. Ovanligt nog har de stannat hos varandra. Vi har gift oss av kärlek, säger Zawadi. I deras lilla hem ryms ofta syskonbarn som behöver få bo något år nära byns skola. NÄR JAG SITTER DÄR inser jag att min egen dotter också blivit en del i denna familj. Alfred och hon dukar, Zawadi ställer frågor till min dotter som jag inte ställt om hennes framtid och livet. Vi äter, maten smakar underbart. Givetvis räcker maten även till fyra små barn från byn. Det börjar bli mörkt och vi ska gå hem till oss. Nästa gång vi ses med glädje kan ni bo här, säger Alfred. Gärna svarar vi, med glädje ska vi ses. Nästa gång tänker jag, när är nästa gång? Vi vet alla att nästa gång kanske aldrig kommer. Om Gud vill, tillägger Alfred. Hur det än blir så känner jag att vänskapens sötma ger själen kraft. INGRID SVANELL Verksamhetsansvarig Pingst Nationellt pingsttidningen Ristin Voitto (RV). Systertidningen Korsets Seier i Norge har också sin sjungande journalist. David André Östby har gjort internationell karriär som lovsångsledare och låtskrivare. Nu möts de i Pingst.se. Systertidningarna i de nordiska pingströrelserna har redaktörer som är lika som bär. Både Östby och Tiittanen är den unga generationens pingstvänner som varit aktiva i församlingen sedan barnsben. De är båda 30 år gamla, familjefäder, sångare, sångförfattare och skribenter. Både Norge och Finland har vitala pingsttidningar med respektive exemplar i upplaga. De har kommit ut oavbrutet i över 100 år. Varje vecka rapporterar de vad som händer i församlingarna och i pingströrelserna runtom i världen. Violinisten och lovsångsledaren Anssi Tiittanen föddes i en musikalisk familj. Hans mamma var energisk körledare i pingstförsamlingen i den lilla staden Borgå öster om Helsingfors. Han började spela violin tidigt, men det var vid 12 års ålder som något avgörande hände. Jag blev fylld av den helige Ande när jag var 12 och det gjorde att jag började skriva musik, berättar Anssi när vi möts på ett café i Helsingfors. Många rädda för tungotal För mig aktiverade tungotalet en del av min begåvning. I dag är det främmande även för många pingstvänner att bli uppfylld av Anden och de är rädda för profetior och tungotal. Men jag tror att den helige Ande också kan göra en massa andra bra saker i våra liv. Redan som 17-åring skrev han sin hittills största hit. Den heter Enkeli (Ängeln) där han grubblar över frågor om himlen och änglarna. Den har spelats in av flera artister. Det var en sång som kom till mig. Det var bara att skriva ner och jag behövde inte ändra på något. Oftast är det ju så att man måste arbeta med texterna, säger Anssi. David André Östby är från pastorssläkten Östby. Hans far David Östby var föreståndare för Filadelfiaförsamlingen i Oslo. Den musikaliske sonen ledde lovsångsgruppen redan när han var 16. Sedan har han hållit på och sjungit med UngFila och spelat in några skivor med ungdomarna. År 2009 släppte han ett solo - album i England med eget material med titeln Because of You på skivmärket Kingsway. Den producerades av Sam Gibson som har jobbat med Hillsong och Hillsong United samt Julian Kindred som är känd från samarbetet med bland andra Rebecca St. James och Delirious. Medan Anssi Tiittanen är mer av en trubadur, som också kan uppträda ensam med sin gitarr, har Östby satsat på lovsången och har en hel del funderingar kring detta fenomen. Lovsång och underhållning David André Östby tror att alla människor tillber något. Vi är ju skapade att tillbe Gud, men om vi inte gör det, då är det någonting annat som till exempel makt, pengar, fotboll, bilar som vi dyrkar. Den ultimata meningen med våra liv är att lova Gud. Därför ska vi lära oss att tillbe honom. Det är naturligt att använda sig av musik. Med hjälp av musiken kan vi uttrycka våra känslor mer mångsidigt än med bara ord, säger David André. Han berättar om den kände norske prästen och psalmförfattaren Petter Dass som levde på 1600-talet. Denne använde sångerna i pedagogiskt syfte. Det är lätt att memorera saker med hjälp av en smittande melodi. När vi sjunger om Guds storhet, påverkar det oss. Som lovsångsledare har vi ett stort ansvar, på sätt och vis är vi teologer, någon sorts gudsbild 20 PINGST.SE NR

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen

...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen ...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen Jesus sa; Gå ut i hela världen och gör alla folk till lärjungar. Det är vad ordet mission innebär. Ingen församling kan göra detta själv,

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan.

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan. Vill du bli... diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare! Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare

Läs mer

Vill du bli diakon, missionär eller pastor?

Vill du bli diakon, missionär eller pastor? Vill du bli diakon, missionär eller pastor? Det finns alltid behov av nya medarbetare! Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det finns alltid behov av nya medarbetare i

Läs mer

2014/2015. konfirmand

2014/2015. konfirmand 2014/2015 konfirmand 1 Nya kompisar, läger och gå på vatten Vi lever i en tid där vi möter många olika tankar värderingar och trosuppfattningar. Det kan vara positivt men också förvirrande. Vad är rätt

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

En levande församling

En levande församling PINGST VÄSTERÅS En levande församling Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång,

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd antagna vid Rådsmöten den 20 mars 1996 och den 5 april 2000 "Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: en enda kropp och en enda ande, liksom

Läs mer

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009!

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 22 MARS 2009 KOLLEKTMATERIAL 2009 JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår En praktisk handledning för de som vill bilda en ny förening, som vill ansluta en redan befintlig förening eller som redan är anslutna till EFK UNGs Bidragsspår

Läs mer

De tre fokusområdena blir synliga under våren

De tre fokusområdena blir synliga under våren De tre fokusområdena blir synliga under våren I början av det nya året kommer här en hälsning med ny information från de tre fokusområdena Bibel och Bön, Uppdraget och Trovärdighet. Den handlar om det

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga. STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.se STARTA LOKALAVDELNING HEJ! Spännande att ni vill starta lokalavdelning

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår En praktisk handledning för de som vill bilda en ny förening, som vill ansluta en redan befintlig förening eller som redan är anslutna till EFK UNGs Bidragsspår

Läs mer

STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND

STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Namn, verksamhetsområde 2 Föreningens grundsyn 3 Industrihistoriska föreningens ändamål

Läs mer

VOIPROJEKTETs. Fadderprogram

VOIPROJEKTETs. Fadderprogram VOIPROJEKTETs Fadderprogram Voiprojektets Fadderprogram VOIPROJEKTET Staden Voi med omnejd är svårt drabbad av HIV/AIDS och till följd av detta ökar antalet föräldralösa barn drastiskt. Samarbetet mellan

Läs mer

Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år

Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år Ung i Kongo Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år 1 Upplägg s. 3 Tipsfrågor s. 4 14 Tipsfrågefomulär s. 15 Svar på tipsfrågor s. 16 Manus till bildspel s. 17 19 Diskussionsfrågor s. 20 Avslutning s.

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

befriad äventyret Snäckan Klintehamn 16-19 juli barnkonferensen talare Robert Eriksson Britta Hermansson Viktor Paulsson sång & musik Jenny Wahlström

befriad äventyret Snäckan Klintehamn 16-19 juli barnkonferensen talare Robert Eriksson Britta Hermansson Viktor Paulsson sång & musik Jenny Wahlström befriad 2015 16-19 juli Snäckan Klintehamn talare Robert Eriksson Britta Hermansson Viktor Paulsson sång & musik Jenny Wahlström konsert med A Treehouse Wait barnkonferensen äventyret GOTLAND Pingstförsamlingarna

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS MEDIA (UKJK-M)

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS MEDIA (UKJK-M) STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS Antagna den 29 september 2012 2 1 Organisation (Namn och identitet) UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS, förkortat UKJK-M är en kristen Media Organisation, är

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

Församlingsblad Julen 2008

Församlingsblad Julen 2008 Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den

Läs mer

Nyhetsbrev maj 2015. Bästa Brismedlemmar,

Nyhetsbrev maj 2015. Bästa Brismedlemmar, Nyhetsbrev maj 2015 Bästa Brismedlemmar, Först och främst tack för att just du är medlem. Via ditt medlemskap har vi möjlighet att hänga med i barnens behov och utveckla verksamheten. Fler får en större

Läs mer

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde.

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde. Inledning Den unga mamman med det långa ljusa håret satt med lille Oskar i knäet. Vi skulle förbereda sonens dop. Rätt som det är säger mamman: Du vet väl om att jag inte är döpt? Ja, svarade jag. Vet

Läs mer

Svensk Förening för Matematikdidaktisk Forskning, SMDF

Svensk Förening för Matematikdidaktisk Forskning, SMDF Svensk Förening för Matematikdidaktisk Forskning, SMDF Protokoll från konstituerande möte den 22 januari 1999 i Stockholm. 1 Mötet förklarades öppnat av Christer Bergsten. 2 Till mötesordförande valdes

Läs mer

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS KVINNOORGANISATION (UKJK-KO)

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS KVINNOORGANISATION (UKJK-KO) STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS Antagna den 01 oktober 2012 2 1 Organisation (Namn och identitet) UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS, förkortat UKJK- KO är en kristen Kvinnoorganisation, är

Läs mer

HANDLINGS PLAN för ideellt medarbetarskap

HANDLINGS PLAN för ideellt medarbetarskap HANDLINGS PLAN för ideellt medarbetarskap Linköpings Ryds församling reviderad april 2012 1 2 Handlingsplan för ideellt medarbetarskap Linköpings Ryds församling Mikaelskyrkan vill vara en kyrka som människor

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet.

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA MAJ 2015 Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. Joh. 14:27 Tappa inte modet

Läs mer

Välkommen till Fiskebäckskyrkan Hösten 2014

Välkommen till Fiskebäckskyrkan Hösten 2014 Välkommen till Fiskebäckskyrkan Hösten 2014 Hösthälsning Månadsblad nr 3 2014 Oskattbar insats Då var man äntligen här. I fem år har jag längtat efter att bli ungdomsledare, och äntligen har drömmen blivit

Läs mer

Propositioner. till distriktsårsmötet 14-15 april 2012. Flämslätt stifts- och kursgård

Propositioner. till distriktsårsmötet 14-15 april 2012. Flämslätt stifts- och kursgård Propositioner till distriktsårsmötet 14-15 april 2012 Flämslätt stifts- och kursgård Proposition 2012:1 Verksamhets- och budgetmål för 2013 MED DOPET SOM GRUND Vi vill med Kristus i centrum och dopet som

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer

FRÅN IDÉ TILL HANDLING

FRÅN IDÉ TILL HANDLING FRÅN IDÉ TILL HANDLING Om att starta barn och ungdomsarbete Tron är bara halva sanningen Utgiven år 2012 av Frälsningsarméns Ungdomsförbund Innehåll Historisk återblick... 4 Nutid... 4 Kårledare eller

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet Detta arbetsmaterial är ursprungligen framtaget för en Promiseland-konferens i församlingen Willow Creek i USA. Det är skrivet av Lori Salomo,

Läs mer

Gyllene regeln i praktiken

Gyllene regeln i praktiken Gyllene regeln i praktiken www.pingstung.se nyheter Ett material för: Läger Barngrupper Skolklassen Församlingen MATERIAL 1) Affischen: Det är coolt 2) Småkort 10x4cm: Det är coolt 3) T-shirt 4) Knapp

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

Januari. Ekumeniska böneveckan 18-25 januari Samlingar i Saronhuset varje dag kl. 18

Januari. Ekumeniska böneveckan 18-25 januari Samlingar i Saronhuset varje dag kl. 18 Januari Vecka 1 Torsdag 1 januari 11.00 Ekumenisk gudstjänst i Uddevalla kyrka Söndag 4 januari 11.00 Gudstjänst med nattvard Sönd. eft. nyår Guds hus Lars Widéll, Yvonne Eriksdotter Vecka 2 Tisdag 6 januari

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Vänskap. xx Inspiration

Vänskap. xx Inspiration xx Inspiration Vänskap mot alla odds xx Vänskap i en segregerad stad det är vad kontaktnätet Flyktingguide Göteborg vill främja. Hanna från Sverige och Zakia från Somalia har blivit kompisar tack vare

Läs mer

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö Riksmöte 2010 19-21 november - Nässjö Varför du borde delta: - Du får makt på årets största och viktigaste möte inom spelhobbyn. - Du får lära känna massor av intressanta människor som har samma intressen

Läs mer

Julvandring 1. Julvandring 1 ur Jul- och påskvandringar Lotta Sundberg och Argument Förlag, 2010

Julvandring 1. Julvandring 1 ur Jul- och påskvandringar Lotta Sundberg och Argument Förlag, 2010 Julvandring 1 8 Roller Guide... Station 1: Maria... Ängel... Station 2: Josef... INTRODUKTION Guiden kan introducera vandringen ungefär så här: Välkomna! Nu ska vi göra en speciell resa en tidsresa! Vi

Läs mer

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe.

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe. Måndag den 9 november 2009 Hej kära dagbok. Jag började min resa tidigt den här dagen. Redan klockan 5.30 blev jag hämtad av Birger och damerna. Birger körde oss så lugnt och säkert till Arlanda. På Arlanda

Läs mer

Berättarstunden. Termin 3: Båtäventyret. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial

Berättarstunden. Termin 3: Båtäventyret. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial Berättarstunden - levande berättelser från Bibeln Termin 3: Båtäventyret Söndagsskolmaterial Innehåll Termin 3 Båtäventyret Förord Beskrivning Lektion 1 Lektion 2 Lektion 3 Lektion 4 Lektion 5 Lektion

Läs mer

Stadgar för Equmenia region Svealand

Stadgar för Equmenia region Svealand Stadgar för Equmenia region Svealand 1 Regionens grund, namn och uppdrag JESUS KRISTUS ÄR HERRE. Equmenia region Svealand delar denna bekännelse från Filipperbrevet 2:11 med kristna genom alla tider. Barn-

Läs mer

,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#

,!$-.&%'2## #####+!0*6!&#-33# ,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#!""#$%"!&'%(# )*&#%&+!"!#$!,#,!$-.&%"'#-/0# $123.('4%#&1""'40!"!&# '#"&-33%$)52,!2# '22!07(( )89:9;#

Läs mer

Rivstarta ditt skrivprojekt!

Rivstarta ditt skrivprojekt! Rivstarta ditt skrivprojekt! Introduktionsbrev Välkommen till distanskursen för dig som vill rivstarta ditt skrivprojekt! Du vill skriva men har troligen inte kommit igång än eller så kanske det tagit

Läs mer

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder Jag kallar er vänner Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder 1 Biblisk grund Den missionssyn som vuxit fram i Svenska Missionskyrkan när det gäller relationen till kyrkor

Läs mer

HÄR KOMMER JAG! Max: Max såg på klockan. Halva NO-timmen hade gått tack vare besöket hos Syster, så nu slapp han läxförhöret också. Perfekt det med.

HÄR KOMMER JAG! Max: Max såg på klockan. Halva NO-timmen hade gått tack vare besöket hos Syster, så nu slapp han läxförhöret också. Perfekt det med. Max: Ibland är livet perfekt, som nu till exempel. Maxat! Maxade Max! gnolade han för sig själv. Nån gång skulle han göra en hel sång på det, tänkte han. Den skulle bli hans signatur. Maxade Max. Fast

Läs mer

SPRICKOR ETT MATERIAL INFÖR TRE DAGAR -14

SPRICKOR ETT MATERIAL INFÖR TRE DAGAR -14 SPRICKOR ETT MATERIAL INFÖR TRE DAGAR -14 PÅSKKONFERENS - 17-20 APRIL 2014 - KUNGSPORTEN HUSKVARNA FÖR UNGT FOLK NYFIKNA PÅ VAD PÅSKEN HANDLAR OM 10 ÅR Detta enkla material vill ge ungdomsledare och ungdomsgrupper

Läs mer

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet Ny Gästfrihet 1 En del tycker att det är bra när alla i församlingen känner alla. Vi har en så bra gemeskap. Alla känner alla. Men egentligen är ju det en brist. Församlingens uppdrag handlar ju om att

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Välkommen till Fiskebäckskyrkan Sommar 2014

Välkommen till Fiskebäckskyrkan Sommar 2014 Välkommen till Fiskebäckskyrkan Sommar 2014 Sommarhälsning På småvägarna kan vi möta Gud Nu är det snart semester för min del, ska bli skönt. Inte för att jag inte gillar att jobba utan mer för att bryta

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

STADGAR FÖR KFUK-KFUM västsvenska regionen

STADGAR FÖR KFUK-KFUM västsvenska regionen STADGAR FÖR KFUK-KFUM västsvenska regionen 1 Verksamhetsområde och medlemmar. KFUK-KFUM västsvenska regionen, fortsättningsvis kallad Regionen, är ett regionalt förbund inom KFUK-KFUM Sverige, fortsättningsvis

Läs mer

Ny äktenskapslag? Information och bakgrundsmotiv till församlingarna inom Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan

Ny äktenskapslag? Information och bakgrundsmotiv till församlingarna inom Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan Ny äktenskapslag? Information och bakgrundsmotiv till församlingarna inom Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan Ny äktenskapslag har utretts I dagarna presenteras Äktenskaps- och partnerskapsutredningen

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare PROTOKOLL Årsmötet Sammanträdesdatum 2011-05- 14 Tid: Plats: 10.00-11.45 Cefalushuset i Riksdagen Närvarande: 15 medlemmar enligt förteckning 1 Öppnande IFFKs ordförande, Ulla Y Gustafsson, hälsade välkommen

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Stadgar för Fältbiologerna

Stadgar för Fältbiologerna Stadgar för Fältbiologerna Organisationsnummer 802004-2738 Senast reviderade 1. Syfte mom. 1 Fältbiologernas syfte är att: - samla natur- och miljöintresserade barn och ungdomar. - sprida kunskap om och

Läs mer

VI BILDAR FÖRENING. Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun

VI BILDAR FÖRENING. Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun VI BILDAR EN FÖRENING Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun SAMMANSTÄLLNING I KORTHET ÖVER VAD SOM SKALL GÖRAS NÄR EN FÖRENING BILDAS - Inbjud de som är intresserade - Besluta om att bilda

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR STOCKHOLM Utgiven av KF/KS kansli 2003:14 Stadgar för Mälardalsrådet Beslutade på Mälardalsrådets möte den 15 maj 2003 (Ersätter Kfs 1993:4) Inledande bestämmelser 1 Föreningens

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017 Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs program 2014 2017 1 Innehåll Förord 3 Värdegrund 4 Vad är Svenska kyrkan? 5 Verksamhet i församlingarna 6 Gudstjänstliv i förnyelse Kyrkomusiken

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Alla fantastiska klubbister önskas en Härligt God Jul och ett Gott Nytt År! Distriktsstyrelsen

Alla fantastiska klubbister önskas en Härligt God Jul och ett Gott Nytt År! Distriktsstyrelsen SKÅNE Olof Palmes plats 1, 214 44 Malmö Tel: 040-660 73 06 Mobil: 070 261 66 69 E-post: s-kvinnor@skane.sap.se Hemsida: www.s-info.se/skvinnorskane Bankgiro: 5661-1403 Innehåll Inbjudan till internationell

Läs mer

Styrelsemötesprotokoll Technology Management Studenternas Ideella Förening

Styrelsemötesprotokoll Technology Management Studenternas Ideella Förening Styrelsemötesprotokoll Technology Management Studenternas Ideella Förening Datum: 2011-01-24, kl. 18.30 Plats: IKDC Ordförande: Olle Eliasson, TM11 Sekreterare: Emelie Gustafsson, TM11 Övriga närvarande:

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Välkommen med på resan.

Välkommen med på resan. Välkommen med på resan. Förra året började jag en resa i mitt liv. Nej det handlade inte om en resa mot något geografiskt mål. Drivmedlet var inte bensin och färdmedlet var ingen bil. Resan gick inåt.

Läs mer

Programblad September - November 2015

Programblad September - November 2015 Programblad September - November 2015 Centrumkyrkan - i hjärtat av Dalarna Ge tillbaka! Gud vill att Hans mänsklighet skall lita på Honom, lägga all sin förtröstan och trygghet hos Honom. Det är bara då

Läs mer

Lätt och roligt att bilda en förening

Lätt och roligt att bilda en förening Lätt och roligt att bilda en förening Instruktioner till dig som vill starta en förening Vid frågor kontakta på 0155-24 89 01, eller e-post 2 Uppstart av en förening Bjud in de som är intresserade Besluta

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem!

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! gudstjänst Kyrkklockorna ringer när det är dags för gudstjänst i kyrkan. Här sjunger vi sånger som kallas psalmer och vi ber till Gud, att Gud ska

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer