Ett återkommande tips är att kolla efter symbolen med Nyckelhålet. Det är en märkning som bara får användas på mat som är nyttigare.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett återkommande tips är att kolla efter symbolen med Nyckelhålet. Det är en märkning som bara får användas på mat som är nyttigare."

Transkript

1 Remissversion av konsumenttexter Dessa texter är ett grundmaterial tänkt att passa för en bred målgrupp. Framöver kommer Livsmedelsverket att arbeta vidare med att anpassa och rikta materialet till olika målgrupper. OBSERVERA att materialet ännu inte är formgivet eller bildsatt. RÅD OM BRA MATVANOR Tar helhetsgrepp När det gäller mat kan man inte stirra sig blind på enskilda delar eller livsmedelsgrupper. Allt hänger ihop och därför tar vi ett helhetsgrepp. Här får du både råd om att äta varierat och att balansera med motion. Även miljöperspektivet är viktigt eftersom nyttig mat och miljösmart mat nästan alltid går hand i hand. Mat i säsong brukar dessutom vara både godare och billigare. Genom att hushålla med jordens resurser säkrar vi bra mat i framtiden. Nyckelhålet enkelt att välja nyttigt Ett återkommande tips är att kolla efter symbolen med Nyckelhålet. Det är en märkning som bara får användas på mat som är nyttigare. Väljer du mat med Nyckelhålet får du i dig mindre socker och salt, mer fullkorn och fibrer och nyttigare eller mindre fett. Det som förenar mat och maträtter som är Nyckelhålsmärkta är att det är ett nyttigare val i just den livsmedelsgruppen. Nyckelhålet används både på förpackad och oförpackad mat och finns även på restaurangmenyer. 1

2 Håll balansen Försök att hålla energibalansen genom att äta lagom mycket. NJUT AV MATEN Ät långsamt, var närvarande och upplev alla smaker! Går det för fort hinner man inte njuta av maten och det är lätt att äta för mycket. TYDLIGA MÅL Genom att äta frukost, lunch, middag och bra mellanmål håller man sig mätt. Då är det är lättare att undvika sötsug. BÄST PÅ FEST Skilj på vardag och fest och unna dig det där lilla extra vid särskilda tillfällen. Fredagsmys blir mysigare om man inte har det sju dagar i veckan. MATLÖSA MÖTEN Träffa även vännerna på andra ställen än café. Ta till exempel en promenad i solskenet. FATKONTROLL Använd mindre tallrikar eller tallrikar med stora fina kanter som gör att din portion ser större ut. ALKOHOLKONTROLL Tänk på att öl, vin och sprit innehåller många kalorier. En stor stark ger till exempel nästan 200 kcal, det motsvarar 8 köttbullar eller 3-4 prinskorvar. TESTA MATDAGBOK Ibland kan det vara bra att skriva upp allt man äter. Testa gärna Matvanekollens matdagbok på Den kan hjälpa dig att få koll på var näringsämnena och kalorierna kommer ifrån. UTGÅ FRÅN DIG Energibehovet är individuellt. Jämför inte med hur mycket andra kan äta utan hitta din egen energibalans! Det brukar märkas på hur tajt byxorna sitter. Lagom är bäst Kroppen behöver lagom med energi för att fungera bra. Både för lite och för mycket energi kan leda till allvarliga hälsoproblem. Naturligt fiberrik mat, som grönsaker, frukter, fullkornsprodukter, nötter och frön hjälper till att hålla vikten. De mättar bra utan att innehålla så många kalorier. Medan mycket rött och processat kött, läsk, godis och bakverk och vita varianter av bröd, ris och pasta ökar risken för att man går upp i vikt. I Sverige är hälften av alla vuxna och en femtedel av barnen överviktiga. Rör man sig mycket kan man äta mer mat utan att lägga på sig extra kilon. Då har man också lättare för att få i sig de vitaminer, mineraler och andra näringsämnen som kroppen behöver. 2

3 MER motion i vardagen Rör på dig varje dag! Ta till exempel en rask promenad på minst 30 minuter och minska stillasittandet genom att ta korta pauser. AKTIVA VARDAGSVAL Ta trapporna istället för hissen och passa på att cykla eller promenera till jobbet. Åk kollektivt istället för att köra bil och hoppa gärna av några hållplatser för tidigt. Det finns mängder med motionstillfällen i vardagen som både du och miljön mår bra av. ROLIG RÖRELSE Det är mycket lättare att röra på sig om man hittar en motionsform som verkligen passar. Vad tycker just du är roligt? Gymma, springa, dansa eller bollsporter? Testa dig fram! FLER GER MER Ofta blir man mer motiverad om man sporras av andra. Dra igång en stegräknartävling på jobbet eller i släkten. Gå ihop ett kompisgäng och anmäl er till ett lagom svårt lopp. Kanske finns det en springgrupp eller ett stavgångsgäng där du bor? MOTION PÅ KUPPEN Fysisk aktivitet behöver inte innebära ett träningspass på gymmet eller i joggingspåret. Även städning, handling, gräsklippning och snöskottning innebär fysisk aktivitet. Lägg gärna till några extra rörelser när du ändå är i farten. EGEN MINITRÄNARE Ett av de bästa tillfällena till vardagsmotion är att aktivt vara med i barnens lek. Gunga, hoppa och klättra på lekplatsen. Busa och jaga varandra eller sätt på bra musik därhemma och dansa. POWERPAUSER Pigga upp dig med en promenad på lunchen och passa på att ta aktiva mikropauser under resten av dagen. Stå upp och jobba ibland och gå de där ministräckorna istället för att rulla på kontorsstolen. Gör några knäböj när du öppnar en skrivbordslåda och lägg in små rörelser där det passar. Kroppen mår bättre om den inte sitter helt stilla. Rörelse minskar risker Rör man sig lite varje dag löper man mindre risk för sjukdomar som typ 2-diabetes, benskörhet, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa cancerformer. Sitter man däremot mycket stilla ökar risken för dessa sjukdomar. Den som rör sig mycket kan också äta mer mat utan att gå upp i vikt. Då blir det lättare att få i sig alla de näringsämnen som kroppen behöver. Läs mer om nyttan av motion på 3

4 MER grönt och frukt Ät mycket grönsaker, frukt och bär! Variera efter säsong och välj med fördel grova, fiberrika grönsaker som rotfrukter, baljväxter, lök och olika sorters kål. DET SKÖNA GRÖNA Låt grönsakerna ta plats och bygg upp måltiden utifrån dem! Gör vackra, sallader med färgglada grönsaker, rotfrukter och bönor. Koka soppor och grytor på säsongens skörd. BLANDA OCH BYT Sätt smak på köttfärssåsen och pannkakssmeten genom att blanda i rivna morötter. Byt upp dig från potatismos till rotmos och ge dina sallader ett lyft med lite grövre blad som spenat. TÄNK ISKALLT Ha alltid frysta grönsaker hemma. De är minst lika nyttiga som färska och ligger inte och skrumpnar i kylen. Frys in sommarens bär till vinterns yoghurt! VARIERA MERA Koka, woka, råriv, ugnsrosta, grilla, panera och puréa. Det finns mängder med tillagningssätt och möjligheter! UPPTÄCK BALJVÄXTER Gör hummus, falafel, bönburgare, chili con carne, soppor eller grytor. Du smaksätter enkelt med vitlök, lime, chili, curry eller örtkryddor. Färgglatt är nyttigt Grönsaker, frukt och bär innehåller mycket vitaminer, mineraler och andra nyttigheter. De olika färgerna kommer från skyddande ämnen. Många grönsaker och frukter är rika på fibrer, som har olika positiva effekter i kroppen. Exempelvis mättar fibrer bra och håller magen igång. Äter man mycket grönsaker och frukt minskar risken för bland annat fetma, hjärt- och kärlsjukdom och vissa typer av cancer. Det är bra att äta minst 500 gram om dagen. Det motsvarar till exempel två generösa nävar grönsaker, rotfrukter och baljväxter och två frukter. Men även en liten ökning är bra för hälsan. Liten klimatpåverkan Grova grönsaker är ett miljösmart val de har lägre klimatpåverkan än salladsgrönsaker och kan lagras längre. Det gör att det blir mindre svinn. Jämfört med kött har proteinrika baljväxter, som linser, bönor och ärter, liten klimatpåverkan. Välj gärna närodlat i säsong eller ekologiskt. I vanliga frukter och grönsaker kan det finnas rester av bekämpningsmedel, men det är så lite att det inte är farligt för din hälsa. För att minska spridningen av kemikalier i miljön är det bra att välja ekologiskt. 4

5 MER fisk och skaldjur Ät fisk och skaldjur två till tre gånger i veckan och välj gärna fet fisk en av gångerna. Varierar du sorterna minskar risken för miljögifter och för att vissa bestånd ska fiskas ut! VARIERA MERA Det finns mängder av olika sorters fisk och skaldjur. Gå på upptäcksfärd i fisk- eller frysdisken och gör nya bekantskaper. Miljömärkta förstås! FISK I ALLA FORMER Ät fisken på olika sätt, exempelvis som fiskburgare, stekta fiskkakor, i wok med grönsaker, i mustiga grytor och soppor, frasigt panerad, kryddigt ugnsbakad eller rå i form av sushi. SNABBA FISKEN. Mikra en portionsbit fisk i några minuter, krydda med lite salt och peppar, citron och dill klart! GOTT PÅ BRÖD Fisk och skaldjur funkar fint som smörgåspålägg. Gillar du inte fisk så mycket kanske en macka med till exempel sardiner i tomat, sill, tonfisk på burk eller räkor kan slinka ner? Även lite fisk är bra för hälsan! MILJÖSMARTA MUSSLAN Visste du att musslor minskar övergödningen av haven? Gör musselsoppa, musselsås till pastan eller gratinera med parmesan, vitlök och persilja en win-win för både dig och miljön! Frisk av fisk Om man äter fisk 2-3 gånger i veckan har man lättare att få i sig många av de näringsämnen som man behöver för att må bra. I fisk finns till exempel D-vitamin, selen och omega-3- fetter som många får i sig för lite av. Fisk och skaldjur ingår också i matvanor som minskar risken för flera olika folksjukdomar. Omega-3-fetter i fisk kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom och är viktiga för hjärnans utveckling och funktion. Risk med fisk Tyvärr kan fet fisk från Östersjöområdet, Vänern och Vättern, till exempel strömming/sill och vild lax, innehålla höga halter av miljögifterna dioxin och PCB. Därför bör barn, ungdomar och kvinnor i barnafödande ålder inte äta dessa fiskar oftare än två-tre gånger per år. Det kan också finnas kvicksilver i en del insjöfisk. Varierar man mellan olika sorters fisk, istället för att bara äta några få sorter, minskar risken att få i sig skadliga ämnen. Läs mer på vår webb: livsmedelsverket.se. 5

6 Välj hållbart Även för miljön är det bra att variera mellan olika sorters fisk eftersom en del arter hotas av utfiskning. Det finns även fiskemetoder och odlingar som kan skada miljön. Genom att välja hållbart gör vi det möjligt att kunna äta fisk även i framtiden. Använd WWF:s fisklista eller kolla efter miljömärkningarna MSC, ASC och Krav! 6

7 BYT TILL fullkorn Välj fullkorn när du äter pasta, bröd, gryn och ris, i stället för de vita varianterna. FULLKORNSFRUKOST Ge dig själv en smakstart med havregrynsgröt eller gröt av andra fullkornsgryn. Skiva i äpple, banan eller andra frukter och bär och smaksätt kanske med lite kanel. En tallrik fullkornsflingor är en annan bra start på dagen. MAXADE MACKOR Att byta till fullkornsbröd är ett smidigt sätt att få i sig mer fullkorn. Visst du att knäckebröd är extra bra, eftersom det ofta innehåller 100 procent fullkorn? SÄTT KORN PÅ MENYN Välj pasta, ris och couscous med fullkorn istället för vita alternativ. I dag finns mängder av goda fullkornsprodukter på marknaden, testa dig fram till dina favoriter. MIXA MER Byt ut delar av vetemjölet mot grahamsmjöl eller annat fullkornsmjöl när du gör pajdeg, pannkakor, pizza och liknande. TA HJÄLP AV NYCKELHÅLET Nyckelhålssymbolen på bröd, flingor, gryn, pasta och ris visar att de innehåller mer fullkorn och fibrer och mindre socker och salt. ALLA BYTEN ÄR BRA Är du inte så förtjust i fullkorn? Ta ett steg i taget - även lite fullkorn är bra för hälsan! Skyddande helhet Fullkorn kan vi bara få i oss via spannmålsprodukter, alltså pasta, bröd, ris och gryn. I fullkorn siktas inga delar bort utan även groddar och kli tas tillvara. De är nyttiga och gör fullkornsprodukterna mer näringsrika. I fullkorn finns bland annat fibrer, järn, folat, magnesium, zink, antioxidanter och andra skyddande ämnen. Fullkorn gör gott i kroppen på flera sätt, bland annat hjälper det till att hålla vikten! Dessutom kan fullkorn minska risken för hjärt- och kärlsjukdom, typ-2-diabetes och tjockoch ändtarmscancer. Fullkorn och miljö Spannmål påverkar miljön och klimatet förhållandevis lite. Odlingarna besprutas inte särskilt mycket och de ekologiska odlingarna inte alls. Ris är den av grödorna som ger störst utsläpp av växthusgaser. Ur det perspektivet är andra spannmål och potatis bättre val för miljön. 7

8 BYT TILL magra mejeriprodukter Välj magra, osötade produkter som är berikade med D-vitamin. MEJERISMART Mager mjölk innehåller lika mycket näring som fetare sorter. Men lite extra D-vitamin, som behövs i vårt solfattiga land. Titta efter Nyckelhålet, det finns på de magrare sorterna! LIKA BRA MED SYRAT Yoghurt och fil ger lika mycket kalcium och annan näring som mjölk. I syrade mjölkprodukter finns dessutom goda bakterier som är bra för kroppen. SUND SÖTMA Skippa den sötade yoghurten eller filen och smaksätt med färska eller frysta bär i stället! VEGO-DRYCKER Drycker gjorda av havre och soja är miljösmarta. Välj de som är berikade med vitaminer och mineraler. Det står på förpackningen. PRÖVA ATT BYTA crème fraiche och grädde mot krämiga yoghurtar till röror, efterrätter och som klick i soppan. Kvarg och cottage cheese är andra produkter att testa. SÅS MED STING Varför inte prova en tomatsalsa med vitlök, chili, ingefära och spännande örter i stället för den traditionella gräddsåsen? LURA SMAKLÖKARNA Köp hem en riktigt god lagrad Nyckelhålsmärkt ost och gör ett smaktest. Om du inte känner skillnaden har du hittat ett smart sätt att dra ner både på det mindre nyttiga fettet och på kalorierna. Många viktiga ämnen Fil, yoghurt, mjölk och ost innehåller mycket kalcium som bland annat skelettet och tänderna behöver. Beroende på vad man äter i övrigt räcker det med 2-5 dl för att få tillräckligt med kalcium. Mejeriprodukter innehåller även många andra viktiga vitaminer och mineraler, och protein. Magra mejeriprodukter ingår i matvanor som minskar risken för flera olika sjukdomar, bland annat högt blodtryck, stroke och typ 2-diabetes. Bra och dåligt för miljön Mejeriprodukter kommer från kor som släpper ut metangas. Det är negativt för klimatet och därför är det bra att inte äta alltför mycket mejeriprodukter. Men betande djur gör också en insats för miljön, de håller det svenska landskapet öppet och främjar den biologiska mångfalden. För att minska spridningen av kemikalier i miljön är det bra att välja ekologiskt. 8

9 BYT TILL nyttiga matfetter Välj nyttiga oljor i matlagningen, exempelvis rapsolja eller flytande matfetter gjorda på rapsolja. Använd Nyckelhålsmärkt smörgåsfett. KOLL PÅ FETTSORTER Nyttiga fetter finns i exempelvis rapsolja, olivolja och matfetter gjorda på dessa oljor. Det är sådana fetter vi behöver mer av. Det mättade fettet är mindre nyttigt och finns i exempelvis smör och kokosfett. SMÖRA IBLAND? Visst är det okej med lite smör ibland, men det går nästan alltid lika bra med olja eller flytande matfett. 100 gram smör i receptet motsvarar cirka 1 deciliter flytande matfett. FLER BYTEN Rapsolja och olivolja går utmärkt att steka i, liksom flytande matfetter. LÄTT MED VINÄGRETT Lyft fram smaken på salladen med en vinägrett. Blanda raps-eller olivolja med vinäger, vitlök, torkade örter, lite salt och peppar snabbt och gott! KOLLA EFTER NYCKELHÅLET Det är en bra hjälp för att hitta produkter med nyttigt fett. Nyckelhålsmärkta matfetter innehåller också mindre salt. Fett på rätt sätt Kroppen behöver fett, men rätt sorts fett! Oljor och andra Nyckelhålsmärkta matfetter innehåller nyttiga fetter som det är bra att äta mer av. I rapsolja finns det särskilt nyttiga omega-3-fettet som kroppen inte kan bilda själv. Men även nyttiga fetter är kaloririka. Så för att ge plats för de nyttiga fetterna, behöver man minska på de mindre nyttiga. Forskningen visar också tydligt att risken för hjärt- och kärlsjukdom minskar om man byter ut en del av det mindre nyttiga fettet mot nyttigt. Flera miljövinster Rapsolja och olivolja påverkar generellt miljön mindre än palmolja, som finns i en del matfetter. Läs på förpackningen! Rapsodlingarna finns ofta på nära håll, de besprutas mindre än olivodlingar och med medel som är mindre giftiga. Dessutom odlar man inte raps på samma ställe år efter år, vilket bidrar till ett varierat landskap. 9

10 MINDRE rött kött och chark Ät mindre rött kött och chark, inte mer än ungefär 500 gram i veckan. TRE I VECKAN Med rött kött menas kött från nöt, gris, lamm, ren och vilt. Äter du tre köttmåltider i veckan blir det runt 500 gram (motsvarar gram rått kött). Satsa på mer vegetariskt och ägg, fisk eller fågel ibland. HELLRE LITE OCH OFTA? Självklart kan du äta kött oftare och bara minska på mängden genom att låta köttet få mindre plats på tallriken. Dryga ut köttfärssåsen, korvstroganoffen eller grytan med krossad tomat, röda linser, bönor, rotfrukter, majs eller vitkål. Då slår du två flugor i en smäll mindre kött och mer grönsaker! LÄTT BYTE Det behöver inte vara krångligt att byta till vegetariska alternativ ibland. Soppa, pannkaka, omelett, paj och wok är några exempel på enkla rätter. Dessutom funkar burgare, biffar, tacos och många andra klassiska kötträtter bra med bönor och fisk. Och man måste inte sluta äta kött! Även en liten minskning är bra för hälsan. OVAN VID BÖNOR? I frysdisken finns massor av spännande biffar av kikärter och bönor av olika slag och bland konserverna hittar du färdigkokta bönor, linser och kikärter på tetra som bara är att värma. Snabbt, enkelt och gott. KÖTT MED OMSORG Om man drar ner lite på köttet kan pengarna räcka till kött som är producerat på ett hållbart sätt, och där man tagit hänsyn till hur djuren mår. Leta gärna efter märkningar som Svenskt Sigill naturbeteskött och/eller klimatcertifierat, Krav och ekologiskt. Bra för hälsan För hälsan är det bra att dra ner på kött och chark. Äter man mindre 500 gram i veckan minskar risken för tjock- och ändtarmscancer. Det gäller särskilt om man drar ner på charkprodukterna. Chark innehåller dessutom ofta mycket salt och mättat fett. Att dra ner på chark minskar därför också risken för hjärt- och kärlsjukdom. Dubbelt bra alltså. I kött finns viktig näring, men även om man äter mindre kött och i stället äter mer av bönor, linser, fisk och ägg får man i sig det järn och protein man behöver. Välj med omsorg Kött är det livsmedel som påverkar klimatet och miljön mest. Men det kan också ha positiva effekter. I Sverige håller betande djur marker öppna och bidrar till ett rikt djur- och växtliv. Sverige ligger också bra till när det gäller djuromsorg och låg antibiotikaanvändning. Därför är det bra för miljön att minska på köttet och att välja det kött man äter med omsorg. 10

11 MINDRE salt Välj mat med mindre salt. Använd mindre salt när du lagar mat, men använd salt med jod. SYNA SALTET Salt får vi främst i oss från mat vi köper, som bröd, ost, kött- och charkprodukter, färdigmat och restaurangmat. Vänd på förpackningen och syna saltet, eller kolla efter Nyckelhålet. Det sitter på mat med mindre salt. GÖR SMAKTEST Vissa ingredienser innehåller redan mycket salt, exempelvis buljong och sojasås. Smaka på maten medan du lagar, kanske behövs inget extra salt? GODA ALTERNATIV Minska på saltet, inte på smaken! Använd färska och torkade örter, citrus, vitlök, färsk ingefära, chili, curry och andra kryddor. Maten kan smaka mycket och gott även med mindre salt. UNDVIK BORDSPLACERING Ställ inte alltid att fram salt på bordet. Ibland saltar man av bara farten trots att det inte behövs. TRAPPA NER Om du älskar salt kan du trappa ner successivt. På bara några veckor hinner smaklökarna vänja sig och de blir bättre på att känna sälta. Det ger de andra smakämnena mer plats och efter hand kan maten smaka ännu bättre. Räcker med lite I salt finns natrium som är viktigt för olika funktioner i kroppen. Men natrium finns naturligt i många livsmedel och man riskerar ingen brist även om man drar ner på saltet. Mycket salt kan höja blodtrycket, och det i sin tur ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom och njurskador. Det är bra att välja salt med jod eftersom jod behövs för kroppens ämnesomsättning. Men det behövs inga stora mängder salt för att få i sig tillräckligt med jod, som dessutom finns i mjölk, fisk och skaldjur. 11

12 MINDRE socker Håll igen på godis, glass, bakverk och annat med mycket socker. Minska särskilt på söta drycker. NJUT AV LITE Godis, läsk och kakor är gott, det tycker de flesta. Och äter man bra i övrigt är det inte farligt med en liten mängd socker. Så välj det söta med omsorg och njut av det, men skippa sötsaker som du mest äter av slentrian. ÄTA ELLER INTE ÄTA? Sockersuget kan vara väldigt starkt och för vissa är det nästan omöjligt att äta lite sötsaker och sedan sluta. Känn efter vad som fungerar för just dig, att äta lite eller helt avstå socker. Eller kanske att trappa ner lite i taget? FÅ ÖVERBLICK Fundera på var, när och hur du stoppar i dig socker. Var är det enklast att skära ner? Och kom ihåg att även små förbättringar räknas! SATSA PÅ TRIVSEL Ha goda, nyttiga alternativ hemma istället för lager med godis, kakor och bullar. Lägg fram olika sorters frukter, osaltade nötter eller skär grönsaksstavar. Köp hem goda teer och skapa mysiga stunder som du inte kopplar till socker. FLYTANDE KALORIER Söta drycker lurar kroppen du känner inte att du får i dig en massa kalorier. Vatten är den i särklass bästa törstsläckaren, mycket bättre än läsk, saft, juice, lättdryck och sportdryck. SE UPP MED DOLT SOCKER Även en hel del mat innehåller socker. Läs på förpackningarna och kolla efter Nyckelhålet. Det får bara sättas på flingor, bröd, yoghurt och fil med inget eller bara lite socker. Mycket kalorier lite näring Sockerrika produkter innehåller många kalorier men nästan ingen näring. Äter och dricker man mycket sött är det svårt att få i sig de viktiga vitaminer och mineraler som kroppen behöver, utan att man samtidigt får i sig mer kalorier än man gör av med. Det är lätt att bli överviktig och det i sin tur ökar risken för bland annat hjärt- och kärlsjukdom, typ 2-diabetes och cancer. Särskilt söta drycker ökar risken för övervikt eftersom de ger mycket energi men inte mättar. I Sverige äter vi i snitt 17 kilo godis per år och person, en ökning med 150 procent sedan 60- talet! 12

Hitta ditt sätt. Att äta grönare, lagom mycket och röra på dig

Hitta ditt sätt. Att äta grönare, lagom mycket och röra på dig Hitta ditt sätt Att äta grönare, lagom mycket och röra på dig Livsmedelsverket april 2015 www.livsmedelsverket.se Grafisk form: Kärnhuset Foto: Karlberg media AB, Johnér, Scandinav, Folio. Tryck: Lenanders

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina

Läs mer

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd 2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

En riktig må bra-kasse!

En riktig må bra-kasse! En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta

Läs mer

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se Gott med BÖNOR BÖNOR & LINSER Bönor och linser är lätta att använda och passar bra i både kalla och varma rätter. Snabbt kan du göra en härlig bönsallad, en het salsa eller piffa upp grytan lite extra

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE

DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE TEMA: HÄLSA MAT OCH HÄLSA DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv.

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

Grönsaker och rotfrukter

Grönsaker och rotfrukter Grönsaker och rotfrukter Alla slags grönsaker och rotsaker är bra mat. Förutom C vitamin, E vitamin och folat (folsyra) innehåller de antioxidanter samt kalcium, kalium, magnesium och kostfiber. C-vitaminet

Läs mer

KOSTRÅD VID HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR

KOSTRÅD VID HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR KOSTRÅD VID HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR Kostråd vid hjärt- och kärlsjukdomar Bra matvanor är en del av behandlingen om du har höga kolesteroloch/eller triglyceridvärden. Kostråden är även lämpliga för dig

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! Ingredienser v.4 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 600 gram kassler Potatis/ris/pasta mm kg färskpotatis förp couscous Grönsaker kruka basilika kruka persilja sötpotatisar 450 gram morötter 500 gram

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Recept och måltidsförslag

Recept och måltidsförslag NLL Datum Gäller t.o.m. Ansvarig Reviderad 2015 01 27 2016 01 27 Anna Skogfält Dietistenheten Sunderby sjukhus Anna Skogfält EmmaMaria Wiklund Recept och måltidsförslag efter gastric bypass operation 1

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 32. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 32. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 32. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 32. Köp gärna med fler matvaror! dagar Ingredienser v Recept Potatis/ris/pasta kg potatis, Grönsaker rödlök gul lök vitlök paprika blomkål chilipeppar citron kruka dill knippe rädisor ask babyspenat kg morötter,,,, Hej! Välkomna till

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Det här är 500 gram frukt och grönsaker till frukt och grönsaker hör: frukt, bär, torkad frukt och juice grönsaker och rotfrukter, men inte potatis torkade

Läs mer

Vegetariska receptfrån Kurt Weid. var smart! servera vegetariskt

Vegetariska receptfrån Kurt Weid. var smart! servera vegetariskt Vegetariska receptfrån Kurt Weid Vegetarisk tisdagssoppa med röda linser och citrussmak Rotsaker blandade tärnade Svamp - Shiitake svamp Buljong - grönsaksbuljong på tärning Crème fraiche lätt Matlagningsgrädde

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. CHECKLISTA Nivå 1 Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. Dna checklista innehåller frågor som, berode på skolans förutsättningar, kan behövas förberedas innan skolan svarar på Nivå 1 på

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger

Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger Tjenahoppsan! Vi är Badankorné. Ett utmanarlag i Mälarscouterna som ville bidra till en bättre miljö på något sätt. Så vi bestämde oss för att skriva en hajkkokbok

Läs mer

Grönsaker och rotfrukter

Grönsaker och rotfrukter Grönsaker och rotfrukter Alla slags grönsaker och rotsaker är bra mat. Förutom C vitamin, E vitamin och folat (folsyra) innehåller de antioxidanter samt kalcium, kalium, magnesium och kostfiber. C-vitaminet

Läs mer

Nyttig mat på 20 minuter

Nyttig mat på 20 minuter Nyttig mat på 20 minuter I en tid där vi har allt mer att göra och vi stressar mellan jobb och aktiviteter blir lusten att göra mat ofta mindre och matvanorna sämre. Genom planering och bra recept kan

Läs mer

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Centrala Barnhälsovården Södra Bohuslän & Göteborg mars 2011 7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Recepten är beräknade för familjen med 2 barn i åldrarna 1-6 år (familjens mat från cirka

Läs mer

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING?

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING? MAT&TRÄNING Ju mer du tränar, ju mer mat behöver du. När du tränar gör du dig av med energi. Äter du bra mat får du tillbaka den energin och bygger dessutom upp din kropp så att den blir starkare och tåligare

Läs mer

VÅRA GRÖNA HÄLSOBOMBER

VÅRA GRÖNA HÄLSOBOMBER IDÉN Vi kallar dem Naughty forties, Fab fifties. De galna, roliga och spännande åren mellan fyrtio och femtio. Den tid då våra kroppar förändras och behöver bättre och nyttigare mat för att fortfarande

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat. Vikt och midjeomfång Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.

Läs mer

Veckans middagsrecept!

Veckans middagsrecept! Vi levererar din nya livsstil. VECKA 19 Veckans middagsrecept! Här kommer veckans recept, omsorgsfullt sammansatta av vår kock Karin Andersson och näringsberäknade av vår dietist Sierra de Goldsmith. Smaklig

Läs mer

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider VIKTEN AV ATT ÄTA ÄTT För att orka prestera så tankar du kroppen med rätt energi. ätt energi är rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energi källor och framför allt

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 34. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 34. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 4 Recept Potatis/ris/pasta 900 gram potatis pkt pasta Grönsaker gul lök vitlök chilipeppar äpplen avokado 400 gram grönkål 500 gram morötter purjolök salladshuvud 50 gram cocktailtomater broccolihuvuden,,,,

Läs mer

Sunda matvanor för skolbarn

Sunda matvanor för skolbarn Sunda matvanor för skolbarn kunskap och sunda tips På www.coop.se finns massor av bra recept och andra tips som gör vardagen lite enklare. INNEHÅLL Behöver skolbarn annan mat än vuxna? 4 5 Måltidspusslet

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 43. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 43. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 43. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 43. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 4 Recept Kött/fisk Ca 500 gram nötfärs Ca 00 gram räkor Ca 700 gram tvådelad kycklingfilé Potatis/ris/pasta mm pkt glasnudlar Hej! Välkomna till en ny vecka fylld av spännande smaker från världens

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Åk 5 Kompis med kroppen. Namn: Rotsaksgruppen: 1 2 3 4 5 6 7 8. Bladgrönsaksgruppen: 21 22 23 24 25. Citrusgruppen: 58 59 60 61 62 63 64 65

Åk 5 Kompis med kroppen. Namn: Rotsaksgruppen: 1 2 3 4 5 6 7 8. Bladgrönsaksgruppen: 21 22 23 24 25. Citrusgruppen: 58 59 60 61 62 63 64 65 Åk 5 Kompis med kroppen Namn: Känner du igen mig? Frukter och grönsaker kan delas in i olika grupper. Det finns kålväxter, lökväxter, citrusfrukter och många andra. Ofta namnges gruppen efter hur de växer

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Viktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7

Viktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7 Innehållsförteckning Viktigt att tänka på efter operationen 3 Kostens sammansättning 5 Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7 Förslag till måltidsordning mosad mat (ca tre veckor)

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 17. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 17. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 17. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 17. Köp gärna med fler matvaror! 3 dagar Ingredienser v 7 Recept Kött/fisk 500 gram nötfärs Ca 650 gram kycklingfilé Ca 800 gram torskrygg 3 Hej! Den här veckan hittar du en spännande rätt med raw currysås och grönsakspasta på menyn.

Läs mer

CHILI CON CARNE. 7 goda matlåderecept

CHILI CON CARNE. 7 goda matlåderecept 1 7 goda matlåderecept Här är Sara Begners matlådor för under 20 kr per portion. CHILI CON CARNE ca 400 g nötfärs 2 msk smör eller margarin 2 gula lökar, skalade, finhackade 2 vitlöksklyftor, skalade,

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover

Läs mer

Tio recept från Ekomatsedeln

Tio recept från Ekomatsedeln Tio recept från Ekomatsedeln Innehållsförteckning Potatissoppa med röda linser och dessert...3 Kikärtor med spenat och fetaost...4 Pannkakor med keso och kikärtsallad...5 Röd fisk med pasta...6 Skinkgryta

Läs mer

Pasta mozzarella med bresaola. vecka 46

Pasta mozzarella med bresaola. vecka 46 Pasta mozzarella med bresaola vecka 46 inspiration Pasta mozzarella med bresaola Bönor steks ihop med vitlök där sedan citronsaft, färsk basilika, soltorkade tomater och riven mozzarella blandas till en

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN Måltidsordning Fr att barn ska orka leka och lära hela dagen är det viktigt att de får fylla på energi regelbundet. Barn orkar inte äta så stora portioner. Maten br därfr

Läs mer

12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till

12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till 12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till Grönsaker perfekta till fisk är en härlig blandning gjord på grillad aubergine, svarta bönor, sugar snap peas och tomater. FISK I FOLIE 1 portion

Läs mer

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting -Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Samspelet runt maten - hur motivera och inspirera? -Mitt barn äter ingenting -Hur stödjer vi föräldrar

Läs mer

Äkta smakupplevelser!

Äkta smakupplevelser! Äkta smakupplevelser! Receptbroschyr för soliga vårdagar Ann-Louises Quinoasallad med passionsfrukt, torkad physalis och nötmix, 4 portioner Ann-Louises fantastiska Lemony-lime hummus, en stor sats Till

Läs mer

Vinägretter är ofta baserade på olivolja, men med Sverigeskafferiets rapsolja kan man med stolthet göra svenska vinägretter.

Vinägretter är ofta baserade på olivolja, men med Sverigeskafferiets rapsolja kan man med stolthet göra svenska vinägretter. Sverigeskafferiets rapsoljor Stek, grilla och rosta med Sverigeskafferiets nyttiga rapsoljor. Perfekta smaksättare till varmt och kallt. Njut som nyttig dressing direkt på sallader. Innehåller massor av

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, gravida, månad 4-6 10,4 MJ (2475 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll

Läs mer

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, gravida, månad 1-3 9,4 MJ (2250 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan.

Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan. 1 Fem smala soppor Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan. 5 Recept Foto: Lars Paulsson Nudelsoppa med kycklingwok Wok 1 st kycklingfilé 0,5 st purjolök, liten strimlad 1 st paprika, strimlad

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

KostMedMera. www.kostmedmera.se

KostMedMera. www.kostmedmera.se Måndag: Thailändsk röd curry-kyckling 600 g kycklinglårfilé 10 cm purjolök eller kokosfett Röd currypasta (burk på hyllan med utländsk mat) 1 burk kokosmjölk Thailändsk fisksås Limesaft 400 g broccoli

Läs mer

Varför ska man ha ett balanserat?

Varför ska man ha ett balanserat? Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller

Läs mer

Västerås stads Restaurangenhet. så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad

Västerås stads Restaurangenhet. så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad Västerås stads Restaurangenhet så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad Maten lagas ute på skolorna Restaurangenhetens uppgift är att bidra till högre måluppfyllelse genom att servera vällagad och

Läs mer

Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad

Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad 4 port coscous 600 g blandfärs 0,5 röd lök 0,25 vitlök 1 tsk salt 0,5 tsk sambal oelek 0,5 tsk mald spiskummin 2msk mjölk Sås: 3 dl gräddfil 2 msk chilisås

Läs mer