Installations- och promotionshögtiden 2013

Transkript

1 Installations- och promotionshögtiden 2013 Nya professorer Hedersdoktorer Jubeldoktorer Pedagogiska pris Stockholms universitets guldmedalj Doktorsavhandlingar 2012/2013 BLÅ HALLEN I STOCKHOLMS STADSHUS FREDAGEN DEN 27 SEPTEMBER 2013

2 FÖRORD 5 NYA PROFESSORER 7 Humanistisk-samhällsvetenskapliga området 7 Juridiska fakulteten 7 Humanistiska fakulteten 8 Samhällsvetenskapliga fakulteten 11 Naturvetenskapliga området 15 Naturvetenskapliga fakulteten 15 ÖVRIGA PROFESSORER 20 HEDERSDOKTORER 24 JUBELDOKTORER 29 PEDAGOGISKA PRIS 33 STOCKHOLMS UNIVERSITETS GULDMEDALJ 35 DOKTORSAVHANDLINGAR 2012/ Humanistisk-samhällsvetenskapliga området 36 Juridiska fakulteten 36 Humanistiska fakulteten 36 Samhällsvetenskapliga fakulteten 41 Naturvetenskapliga området 50 Naturvetenskapliga fakulteten 50 STOCKHOLMS UNIVERSITET 62 3

3 FÖRORD Motivet till universitetets emblem är hämtat från plafondmålningen i stora salen i Spökslottet på Drottninggatan 116. Målningen är utförd omkring 1700 och tillskrivs David von Krafft. Den är en allegori och man ser förutom Merkurius, som har drag av Karl XII, även Minerva med olivkvist virad runt en fackla, en symbol för lärdom. Spökslottet tillhör sedan 1925 Stockholms universitet (f.d. Stockholms högskola) och inrymmer en stor konst- och glassamling. Denna skrift är utgiven av Stockholms universitet i samband med installations- och promotionshögtiden i Stockholms stadshus 27 september Redaktörer: Anne Heikkinen Sandberg och Agneta Paulsson Grafisk form: Matador Kommunikation Fotograf: Eva Dalin och privata fotografier Tryck: Universitetsservice AB ISSN Stockholms universitet är ett av Sveriges ledande lärosäten, som bedriver nationellt och internationellt framstående forskning och utbildning inom två vetenskapsområden, uppdelade på fyra fakulteter: naturvetenskap samt humaniora, juridik och samhällsvetenskap. Sedan starten 1878 har vi eftersträvat att vara ett öppet, nyskapande och resultatinriktat lärosäte, med målet att verka i samhällets tjänst. Installations- och promotionshögtiden är universitetets årliga stora högtid. Traditionsenligt äger den rum sista fredagen i september månad i Blå Hallen i Stockholms stadshus med efterföljande bankett i Gyllene Salen. Högtiden är symboltyngd, men syftar samtidigt framåt: den ska påminna om den akademiska frihet och den solida kunskap som alltid ska vara universitetets främsta kännetecken. Stockholms universitet är landets största lärosäte sett till antalet studenter, och vi har just invigt ett nytt studenthus på campus. Under ceremonin ikväll uppmärksammas utbildningen genom att särskilt framstående pedagoger vid vårt universitet belönas, men även våra nya professorer företräder dessa utbildningar. En av våra viktigaste uppgifter som universitet är utbildningen av nya forskare. Idag promoveras våra nydisputerade doktorer. Bredden och djupet i den forskning som bedrivs vid Stockholms universitet illustreras av de många avhandlingstitlarna i denna skrift, liksom av våra nya professorers forskningsprofiler. Vi promoverar också idag våra jubeldoktorer och hedersdoktorer, som var och en på sitt sätt varit av betydelse för Stockholms universitet, dess utbildning och forskning. Jag vill varmt tacka för er vetenskapliga gärning och ert engagemang. Förutom de ordinarie professorer som installeras idag hälsar jag också våra gästprofessorer och de adjungerade och affilierade professorerna särskilt välkomna till universitetet. Vid ceremonin utdelas också universitetets guldmedaljer till välförtjänta mottagare som gjort betydande insatser för Stockholms universitet. Hjärtligt välkomna till installations- och promotionshögtiden 2013! Astrid Söderbergh Widding, rektor 4 5

4 NYA PROFESSORER 2012/2013 Humanistisk-samhällsvetenskapliga området JURIDISKA FAKULTETEN Torben Spaak, allmän rättslära född 1960, disputerade 1992 i allmän rättslära vid Uppsala universitet med avhandlingen The Concept of Legal Competence och har sedan december 2007 varit professor i allmän rättslära vid Uppsala universitet. Han har i sin forskning intresserat sig för analys av juridiska grundbegrepp som gällande rätt, rättsstat, rättighet och rättslig kompetens. Han har också undersökt abstrakta argumentationsteoriers förmåga att ge domarna vägledning i deras arbete, rättspositivismens relevans för lagtolkning, den moraliska relativismens relevans för det juridiska tänkandet samt juristen Karl Olivecronas rättsfilosofi. För närvarande intresserar han sig för frågan om rättens natur i ljuset av framväxten av så kallad transnationell rätt. Torben Spaak har också vid två tillfällen varit gästprofessor vid University of Minnesota Law School, USA. Pål Wrange, folkrätt född 1957, disputerade 2007 vid Stockholms universitet med avhandlingen Impartial or Uninvolved? The Anatomy of 20th Century Doctrine on the Law of Neutrality. Hans huvudintressen är användningen av våld, internationell straffrätt, mänskliga rättigheter och folkrättens teori. Han arbetar f.n. med projekt om övergångsrättvisa och fredsavtal respektive om icke-statliga aktörers rätt att använda våld (finansierat av Riksbankens Jubileumsfond). Han var under elva år som folkrättsrådgivare vid Utrikesdepartementet samt under tre år verksam i Uganda som konsult och som politisk rådgivare till EU. Han kommenterar ofta dagsaktuella folkrättsfrågor i media och i debatter. Pål Wrange har varit gästforskare vid Harvard Law School och European University Institute och gästlärare vid två ugandiska universitet. 6 7

5 HUMANISTISKA FAKULTETEN Camilla Bardel, italienska Som professor i moderna språk med didaktisk inriktning installerades Camilla Bardel Ken Benson, spanska med litteraturvetenskaplig inriktning född 1956, disputerade 1989 i spanska vid Stockholms universitet med avhandlingen Razón y espíritu. Análisis de la dualidad subyancente en el discurso narrativo de Juan Benet. Avhandlingen behandlar ett avantgardistiskt författarskap från spansk efterkrigstid, inom vilken epok han är en internationellt ansedd specialist. Hans forskning är dock bredare och behandlar frågor kring litteratur som förmedlare av kulturell identitet samt om reception, litteraturhistoria och litteraturdidaktik, d.v.s. hur spanskspråkig litteratur framställs och tas emot i andra kulturer och i (det interkulturella) klassrummet. Ken Benson tillträdde en professur i spanska vid Göteborgs universitet 1993 där han har varit verksam fram till utgången av Tomas Björk, konstvetenskap född 1947, disputerade 1997 vid Stockholms universitet med avhandlingen August Malmström. Grindslantens målare och 1800-talets bildvärld. Hans forskning rör främst 1800-talets svenska visuella kultur, vilket innebär användandet av ett brett bildbegrepp och nyare teoretiska perspektiv. Målningar, teckningar, bok- och tidningsillustrationer, skämtteckningar och andra visuella gestaltningar studeras i huvudsak som materiella och ideologiska objekt. Han har också samarbetat med Prins Eugens Waldemarsudde i olika utställningsprojekt. Tomas Björks senaste forskning rör hur orienten gestaltats i Sverige under 1800-talet. En grundläggande frågeställning är huruvida samma fördomar om detta geografiska område, som de som förekom hos de stora kolonialmakterna, även kan i iakttas i ett svenskt material. Christian Christensen, journalistik född 1969, disputerade 2001 i Radio-TV-Film vid University of Texas at Austin, USA med avhandlingen Public Service and Commercial Television News in Sweden: Ideas and Influences. Hans forskning rör sig om samspelet mellan medier, politik och makt, som har lett honom in på ett expansivt forskningsområde, vilket erbjuder rika möjligheter för studier kring användningen av sociala medier inom produktion, distribution och demonstration av politisk kommunikation. Christian Christensen har varit professor vid Uppsala universitet och docent vid Karlstads universitet samt arbetat som lektor i Istanbul. Miyase Christensen, medie- och kommunikationsvetenskap född 1973, disputerade 2003 vid University of Texas at Austin, USA med avhandlingen Telecommunications Policy and Emerging Information Society in Turkey: An Analysis Within the Context of the EU s Information Society Policies. Hennes forskning rör det europeiska medie- och kommunikationssamhället, där hon ofta berör sociologisk teori och globalisering, populärkommunikationens politik samt kommunikationsfrågor i relation till samhällsförändring, för närvarande i projekten Cosmopolitanism from the Margins och Kinetic Elites. Hon är ordförande i avdelningen för Ethnicity and Race in Communication i International Communication Association (ICA) och redaktör för tidskriften Popular Communication. Miyase Christensen är gästprofessor vid KTH, har varit professor vid Karlstads universitet och lektor i Istanbul och är hon Visiting Senior Fellow vid London School of Economics. 8 9

6 Klas Nyberg, modevetenskap född 1958, disputerade 1992 i ekonomisk historia vid Uppsala universitet med avhandlingen Köpes: ull, Säljes: kläde. Avhandlingen tilldelades Geijerspriset vid universitetet, där han även har en bakgrund som professor i ekonomisk historia (2007-). Hans forskning betonar att efterfrågan och mode och förändringar inom distributionsledet var dynamiska drivkrafter i den industriella revolutionen. Nyberg har undersökt hur fabriksstäder och industriregioner i Sverige integrerades i den tidiga Västeuropeiska industrialiseringen. Han har undersökt hur centrala element i den tidiga industrialiseringen som kunskap om textil teknik och produktinnovationer, kunskap om standardiserade modevaror som textilier, en ny syn på kreditgivning och kapital överfördes till Norden från de industriella och merkantila huvudländerna. Hans forskning tilldelades Söderbergska handelspriset Fredrik Uggla, latinamerikastudier född 1970, disputerade 2000 i statskunskap vid Uppsala universitet med avhandlingen Disillusioned in Democracy: Labour and the State in Post-Transitional Chile and Uruguay. Fredrik Uggla har efter utlysning av tjänsten anställts som professor i ämnet efter Mona Rosendahl. Hans forskning har rört sig över stor geografisk, metodologisk och tematisk bredd. Globalt röstningsbeteende, proteströrelser i Västeuropa och institutionella reformer i Latinamerika är några av de ämnen han har behandlat. Utöver professuren är han föreståndare för Latinamerikainstitutet. Fredrik Uggla har även arbetat flera år utanför universitetet, senast som ambassadråd vid Sveriges ambassad i Kairo med ansvar för programmet för demokrati och mänskliga rättigheter i Mellanöstern och Nord afrika. SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Per Carlbring, klinisk psykologi född 1972, disputerade 2004 vid Uppsala universitet med avhandlingen Panic! Its Prevalence, Diagnosis and Treatment via the Internet. Avhandlingen är än i dag den mest nerladdade vid hela Uppsala universitet. Hans forskning innefattar utvecklande och utprövande av nya psykologiska behandlingsmetoder vid olika ångesttillstånd, depression och spelberoende. Psykoterapi med stöd av internet och smartphones är huvudspåret. Han är legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi samt chefredaktör för den vetenskapliga tidskriften Cognitive Behaviour Therapy. Per Carlbring har efter utlysning av tjänsten anställts som professor i ämnet efter Lars-Göran Öst. Dan Hedlin, statistik med särskild inriktning mot allmän statistikproduktion född 1960 i Jukkasjärvi, disputerade 2003 vid University of Southampton i Storbritannien med avhandlingen Some Estimation and Bias Issues in Business Surveys. Hans forskningsområde är allmän statistikproduktion och officiell statistik. Dan Hedlin kommer närmast från Brottsförebyggande rådet. Dessförinnan arbetade han i många år på Statistiska central byrån, SCB. I nästan sex år var han i Southampton på Englands sydkust där han större delen av sin tid arbetade för Office for National Statistics, som är Storbritanniens motsvarighet till SCB. Dan Hedlin har också genom SCB varit ute på konsultuppdrag i olika länder i Afrika och på andra platser i världen

7 Tomas Hemmingsson, sociologisk alkohol- och drogforskning född 1954, disputerade 1999 i folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet (KI) med avhandlingen Explanations of differences in alcoholism between social classes and occupations among Swedish men: a register based follow-up study. Hans forskning har, med epidemiologisk metodik, inriktat sig på att söka förklaringar till skillnader i hälsa mellan socialt bestämda grupper såsom socioekonomiska grupper och yrken. Han har verkat som forskare vid Karolinska Institutet och under ett antal år även vid det statliga Arbetslivsinstitutet. Tomas Hemmingsson är också docent vid Karolinska Institutet där han är verksam inom avdelningen för arbetsmedicin vid Institutet för miljömedicin. Theo Kanter, data- och systemvetenskap med inriktning mot sensorbaserade tjänster född 1954, disputerade 2001 i datorkommunikation vid Kungliga Tekniska högskolan med avhandlingen Adaptive Personal Mobile Communication, Service Architecture and Protocols. Hans forskning rör bl.a. nyttjandet av användar- och sensorinformation för smarta tjänster som kan användas överallt: för nya sätt för individen att delta i samhället, från medborgarens dialog med myndigheter till nya kulturella uttryck, eller för att öka produktivitet och räckvidd. Han var bland annat först med att visa kombinerad tal & internet för mobilen som sedan kunde nyttja sensorer för smarta tjänster. Han har 13 patent inom området. Theo Kanter har varit senior forskare vid Ericsson Research, Wireless@KTH, samt professor i data vetenskap vid Mittuniversitetet. Matthew J. Lindquist, nationalekonomi, med inriktning mot arbetsmarknadsekonomi född 1965, disputerade 2002 i nationalekonomi vid Stockholms universitet med avhandlingen Essays on the Dynamics of Wage Inequality. Hans forskning kan delas upp i fyra olika ämnen inom arbetsmarknadsekonomi: löner och lönebildning, intergenerationell rörlighet, barnfattigdom samt brottslighet. Hans forskning är till största delen empirisk men har även inslag av statistisk metodutveckling. Han har undervisat på både grundnivå och avancerad nivå inom nationalekonomi och statistik och har handlett ett stort antal studenter i deras uppsats- och avhandlingsarbeten. Matthew Lindquist är verksam vid Institutet för social forskning (SOFI) och studierektor vid institutets undervisningsprogram samt medlem i kronofogdemyndighetens vetenskapliga råd. Max Scheja, högskolepedagogik född 1973, disputerade 2002 i pedagogik vid Stockholms universitet med avhandlingen Contextualising Studies in Higher Education. First-year experiences of studying and learning in engineering. Hans forskning handlar om studenters lärande i högre utbildning, hur studenter tolkar sin lärmiljö, förhåller sig till studier och lärande samt utvecklar sin akademiska och professionella förståelse inom olika utbildningar. Scheja har tidigare varit verksam som forskare vid Karolinska Institutet där han bl.a. verkade som chef för Centrum för utbildning och lärande med särskilt ansvar för högskolepedagogisk forskning och utveckling. Han har även varit gästforskare vid University of Edinburgh i Storbritannien. Max Scheja tillträder anställningen vid Stockholms universitet som Sveriges enda professor i högskolepedagogik. Hillevi Lenz Taguchi, barn- och ungdomsvetenskap med inriktning mot förskolepedagogik Som professor i pedagogik installerades Hillevi Lenz Taguchi

8 Peter Skogman Thoursie, nationalekonomi, med inriktning mot ekonometri född 1968, disputerade 1999 vid Stockholms universitet med avhandlingen Disability and Work in Sweden. Hans forskning rör sig över ett brett fält inom arbetsmarknadsekonomi med fokus på empiriskt arbete. En del av forskningen behandlar hur socialförsäkringarnas utformning såsom ersättningsnivåer påverkar individernas arbetsutbud och hur olika interventioner kan påverka långtidssjukskrivnas möjligheter på arbetsmarknaden. Hans forskning har också ambitionen att förstå bakomliggande orsaker till skillnader i löner och arbetsutbud mellan olika grupper på arbetsmarknaden såsom skillnader mellan kvinnor och män och skillnader mellan personer med olika etnicitet. Forskningen går ut på att belägga i vilken utsträckning sådana skillnader speglar diskriminering, uttag av föräldraledighet och kulturella särdrag. Jacob Östberg, reklam och PR född 1973, disputerade 2003 i företagsekonomi vid Lunds universitet med avhandlingen What s Eating the Eater? Perspectives on the Everyday Anxiety of Food Consumption in Late Modernity. Han bedriver forskning inom fältet konsumtionskulturteori, som syftar till att förstå dagens konsumtionssamhälle. Framförallt är det den symboliska roll som konsumtion spelar i individers identitetsarbete och konsumtionens gemensamhetsskapande potential som står i fokus. Av speciellt intresse är också hur mening skapas i gränslandet mellan individer, företag och media. Jacob Östberg har hela tiden rört sig över ett brett vetenskapligt fält och är tidigare antagen som docent i såväl företagsekonomi, vid samhällsvetenskapliga fakulteten, som i modevetenskap, vid humanistiska fakulteten. Naturvetenskapliga området NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Pher Andersson, organisk kemi med inriktning mot organisk syntes född 1963, disputerade 1991 i organisk kemi vid Uppsala universitet med avhandlingen Development and Applications of Intramolecular 1,4-Oxidations of 1,3-Dienes. Hans forskning är inriktad mot utveckling av nya, selektiva och miljövänliga kemiska reaktioner för framställning av en rad vitt skilda produkter som t.ex. läkemedel, naturprodukter eller bränslen från biomassa. Han har sedan 1999 innehaft en professur i organisk kemi vid Uppsala universitet samt är Honorary Professor vid Durban university, South Africa. Pher Andersson leder och deltar i ett flertal europeiska nätverk samt är ofta anlitad som föredragshållare vid internationella konferenser. Leonard Barrie, klimat- och atmosfärsvetenskap född 1948, disputerade 1975 i meteorologi och atmosfärskemi vid Goethe Universität Frankfurt am Main, Tyskland, med avhandlingen Experimental Investigation Of Absorption Of Sulfur-Dioxide in Cloud and Rain Drops Containing Heavy Metals. I 24 år var han forskare vid Environment Canada och adjungerad professor vid York University, Kanada och under nio år forskningsdirektör vid World Meteorological Organization i Genève med ansvar för internationella studier av väder, klimat och miljö. Han är en ledande forskare inom geovetenskap med bred internationell erfarenhet. Han är medlem i the Academy of Science of the Royal Society of Canada och är bland de högst citerade forskarna inom sitt forskningsområde. Hans forskningsintresse ligger främst i arktisk forskning, miljöskydd, klimatförändringar och luftpartiklar. Han är nu forskningsdirektör för Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet

9 Rolf Bernander, molekylärgenetik född 1956, disputerade 1991 vid Uppsala universitet med avhandlingen Analysis of the Escherichia coli cell cycle using strains in which chromosome replication is controlled by plasmid R1. Hans forskning är fokuserad på cellcykelns organisation och reglering i mikroorganismer från den tredje livsdomänen, arkéerna, med fokus på arter som lever vid extremt höga temperaturer (över 80 C). Han utnyttjar en kombination av storskaliga metoder och studier av enskilda gener och proteiner för att undersöka kromosomens replikation och segregering samt celldelningen och cytoskelettet. Arbetet har bl.a. lett till upptäckt av ett helt nytt celldelnings-system, Cdv, samt av ett aktin-liknande protein, Crenactin, hos arkéer. Upptäckterna leder bl.a. till ökad förståelse för hur anpassning till extrema miljöer kan ske samt hur de tre evolutionära huvudlinjerna av organismer på Jorden utvecklats. Mattias Edén, fysikalisk kemi född 1971, disputerade år 1999 vid Stockholms universitet med avhandlingen Solid State NMR of Multiple-Spin Systems. Efter två års postdoktoral utbildning i USA och Israel är han sedan 2002 verksam vid Institutionen för material- och miljökemi. Mellan 2007 och 2012 hade han en rådsforskartjänst finansierad av Vetenskapsrådet. En huvudkomponent av Edéns forskning är utveckling av nya fast-fas NMR- metoder som ger specifik strukturell information om oordnade material, såsom glaser samt många mineraler och porösa material. Metodutvecklingen kombinerar teori, datorsimuleringar och experiment för att skräddarsy tekniker som kan ge en detaljerad karakterisering av glasers lokala struktur, genom att bestämma hur deras olika byggstenar är ihoplänkade från en atomär längdskala upp till en nanometer. En ökad insikt om glasers struktur underlättar framtida design av nya glastyper med optimerade egenskaper. Mats Nilsson, biokemi med inriktning mot molekylär diagnostik född 1969, disputerade 1998 vid Uppsala universitet med avhandlingen Padlock probes: Circularizing oligonucleotides for localized detection of DNA sequence variants. Hans forskning syftar till att utveckla bättre molekyläranalytiska metoder samt att tillämpa dessa, framför allt inom cancerforskning. Han utvecklar också i samarbetsprojekt instrumentkoncept anpassade för de molekylära metoderna med syfte att utveckla nya biosensorer för tillämpning framför allt inom infektionsdiagnostik och bestämning av antibiotikaresistens. Fyra framgångsrika bioteknikföretag har startats baserat på resultaten från hans forskning. Mats Nilsson är verksam vid Science for Life Laboratory i Solna och är gästprofessor vid Uppsala universitet. Berit Olofsson, organisk kemi med inriktning mot selektiv oxidation född 1972, disputerade 2002 i kemi vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) med avhandlingen A Regio- and Sterodivergent Route to All Isomers of vic-amino Alcohols. Hennes forskning är inriktad på utveckling av metallfria, miljövänliga och effektiva reaktioner för applikationer inom läkemedelskemi och organisk syntes. Forskningen fokuserar på användning av hypervalenta jodreagens, som väntas kunna ersätta giftiga tungmetaller i framtidens processindustri. Hon har bidragit till att detta forskningsområde har blivit mycket hett de senaste åren, och hon ingår i den vetenskapliga expertkommittén för internationella konferenser i ämnet. Berit Olofsson är den första kvinnliga professorn i organisk kemi vid Stockholms universitet. Hon är också en engagerad lärare och har varit studierektor vid sin institution

10 Johan Rockström, miljövetenskap med inriktning mot vattenresurser och global hållbar utveckling född 1965, disputerade 1997 vid Stockholms universitet med avhandlingen Onfarm Agrohydrological analysis of the Sahelian yield crisis. Hans forskning studerar interaktioner mellan vatten, mark, ekosystem och livsmedelsproduktion i kontexten av mänsklig utveckling och global hållbar utveckling. Forskningen spänner från applicerad forskning för att stärka resiliens i småbönders jordbruk i savannregioner till utveckling av ett vetenskapligt ramverk för utveckling inom ramen för planetens biofysiska system. Under de senaste tre åren har han lett arbetet med att utveckla Future Earth, ett internationellt forskningsprogram kring Earth system science for global sustainability. Rockström var adjungerad professor vid Institutionen för systemekologi, Stockholms universitet, chef för Stockholm Environment Institute (SEI) och är sedan 2007 föreståndare för Stockholm Resilience Centre. Christina Rudén, regulatorisk ekotoxikologi och toxikologi född 1967, disputerade 2002 i toxikologi vid Karolinska Institutet med avhandlingen From Data to Decision a case study of controversies in cancer risk assessment. Hennes forskning handlar om kemiska miljö- och hälsorisker med fokus på kedjan av beslut från regulatoriska testkrav, via metoder för riskbedömning till åtgärder för riskminskning. Det övergripande målet med forskningen är att förbättra det vetenskapliga underlaget för riskbedömningar och att göra regelverket mer vetenskapligt välgrundat. Christina Rudén leder forskningsprogrammet MistraPharma, sitter i den europeiska kemikaliemyndigheten, ECHA:s, styrelse, Kemikalieinspektionens Insynsråd, EUROTOX Executive Committee och i styrelsen för Östersjöcentrum. Tidigare var hon professor vid KTH. Stefan Åström, eukaryot molekylärgenetik född 1966, disputerade vid Umeå universitet 1994 med avhandlingen Initiator trna identity in Saccharomyces cerevisiae. Hans forskning ställer frågor kring molekylär evolution, exempelvis de regulatoriska mekanismer som styr jästsvampars förmåga att byta kön. Vidare studerar han de molekylära mekanismer som garanterar genomets stabilitet bland annat hur celler reparerar dubbelsträngsbrott på arvsmassan. Han har bedrivit forskning vid Umeå universitet samt University of California, Berkeley innan han kom till Stockholms universitet. Stefan Åström har anlitats som sakkunnig i vetenskapssamhället och var tidigare medlem av Cancerfondens prioriteringskommitté. Pia Ädelroth, biokemi född 1970, disputerade 1998 i kemi vid Göteborgs universitet med avhandlingen Pathways and mechanisms for proton transfer in cytochrome c oxidase. Hennes forskning syftar till att förstå katalysmekanismer hos terminala oxidaser. Många bakterier använder, liksom vi, syre som slutgiltig elektronacceptor i den så kallade andningskedjan. Syret reduceras av enzymer i cellens yttre hölje, cellmembranet. Enzymerna pumpar vätejoner över membranet, ungefär som uppladdning av ett batteri, och är därför livsviktiga för cellen. Hos många patogena bakterier är detta enzym markant annorlunda än det vi människor har, och är därför ett möjligt mål för nya antibiotika. Pia Ädelroth använder både molekylärbiologiska, biokemiska och biofysikaliska metoder för att studera mekanismer och kartlägga släktskapet för oxidaser

11 ÖVRIGA PROFESSORER GÄSTPROFESSORER Personen är anställd av annan arbetsgivare, oftast annat lärosäte eller forskningsinstitut och har anställning vid Stockholms universitet under en begränsad tid, max fem år. Universitetet betalar den del av anställningen, som kan vara allt från tio till hundra procent, som är vid universitetet. Under läsåret har följande personer anställts som gästprofessorer: Humanistisk-samhällsvetenskapliga området HUMANISTISKA FAKULTETEN Svein Lorentzen vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, från 1 oktober 2012 t.o.m. 30 september F.ö. verksam vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Trondheim. Klas Nyberg vid Institutionen för mediestudier, från 1 augusti 2012 t.o.m. 31 juli Då professor vid Uppsala universitet, fr.o.m. 1 januari 2013 professor vid Stockholms universitet. Se under Nya professorer. Christina Nygren vid Institutionen för orientaliska språk, från 1 augusti 2012 t.o.m. 31 juli SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Gunnar Carlberg vid Institutionen för pedagogik och didaktik, från 1 januari 2013 t.o.m. december F.ö. verksam vid Ericasiftelsen. Ludwig Kraus vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, från 1 oktober 2012 t.o.m. juni F.ö. verksam vid IFT, Institut für Therapieforschung i München, Tyskland. Anders G. Nilsson vid Institutionen för data- och systemvetenskap från 15 oktober 2012 t.o.m. 14 oktober F.ö. verksam vid Karlstads universitet. Stefan Svallfors vid Institutionen för social forskning (SOFI), från januari 2013 t.o.m. december F.ö. verksam vid Umeå universitet. Filip Wijkström vid Företagsekonomiska institutionen, från november 2012 t.o.m. oktober F.ö. verksam vid Handelshögskolan i Stockholm. Naturvetenskapliga området NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Bengt Herslöf vid Institutionen för analytisk kemi, under år F.ö. verksam vid Lipid Systems Sweden. Akhihiro Ogawa vid Institutionen för orientaliska språk, under Eske Tsugami vid Institutionen för mediestudier, från 1 april 2013 t.o.m. 30 september F.ö. verksam vid Seijo University, Tokyo. Marilyn Wihman vid Institutionen för lingvistik, maj F.ö. verksam vid University of York, Storbritannien. Ulf Molau vid Stockholm Resiliens Centre, från juli 2012 t.o.m. december F.ö. verksam vid Göteborgs universitet. Mary O Connell vid Institutionen för molekylär biovetenskap, från 25 februari 2013 t.o.m. 24 februari F.ö. verksam vid University of California, San Fransisco, USA. Tina Overton vid Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, från september 2012 t.o.m. juni F.ö. verksam vid University of Hull, Storbritannien. 21

12 ADJUNGERADE PROFESSORER Personen har sin huvudsakliga verksamhet utanför högskoleområdet och är specialist i den miljö där han eller hon har sin huvudsakliga sysselsättning. Huvudarbetsgivaren betalar i regel hela lönen. Maximal tid för adjungering är sex år. Under läsåret har följande personer anställts som adjungerade professorer: Naturvetenskapliga området NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Erik Kjellström vid Meteorologiska institutionen från augusti 2012 t.o.m. 31 juli F.ö. verksam vid SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Göran Scharmer vid Astronomiska institutionen från januari 2013 t.o.m. oktober F.ö. verksam vid KVA:s institut för solfysik. Affilierade professorer Personen knyts utan anställning till universitetet under en längre tid för att öka det vetenskapliga utbytet både nationellt och internationellt. Personen ska i normalfallet vara professorskompetent. Under läsåret har följande personer affilierats: Humanistisk-samhällsvetenskapliga området SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Abelardo Castro vid Institutionen för pedagogik och didaktik, fr.o.m. november 2012 t.o.m. december F.ö. verksam vid University of Concepción, Chile. Martin Lawn vid Institutionen för pedagogik och didaktik, fr.o.m. februari 2013 t.o.m. oktober F.ö. verksam vid Oxford University, Storbritannien. Naturvetenskapliga området NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Anders Nilsson vid Fysikum, från september 2012 t.o.m. augusti F.ö. verksam vid Stanford synkotronljuskälla, SSRL, USA

13 HEDERSDOKTORER Ett hedersdoktorat är ett uttryck för universitetets uppskattning av framstående insatser inom något av universitetets verksamhetsområden. Humanistisk-samhällsvetenskapliga området JURIDISKA FAKULTETEN Lennart Aspegren född 1931, är en framstående jurist med en imponerande karriär både i Sverige och utomlands. Han har tjänstgjort bl.a. som hovrättsråd i Svea hovrätt, rättschef i Finansdepartementet, ledamot i Arbetsdomstolen och i Försäkringsdomstolen. Bland hans viktigaste internationella befattningar kan nämnas: vice ordförande i OECD:s Public Management Committee (PUMA), domare vid Internationella brottmålstribunalen för Rwanda (ICTR) samt en av två ledamöter i FN:s expertkommitté om Gazakonflikten Under sin tid som domare vid ICTR avgjorde Lennart Aspegren Akeyesumålet, som blev historiens första internationella rättegång då straffansvar för folkmord prövades. Det innebar ett betydelsefullt bidrag till utvecklingen av folkrätten inom detta område. HUMANISTISKA FAKULTETEN Tom Moring född 1952, är professor i kommunikation, särskilt journalistik, vid Helsingfors universitet. Han är en internationellt välkänd och uppskattad forskare, vars forskningsområden sammanflätar medier, kommunikation, minoritetsspråk och rättighetsaspekter. Han är en av många välrenommerade innehavare av Bonnierprofessuren. Hans specialområde som journalistikforskare är minoritetsspråk. I sin egenskap av specialist i deras användning i (elektroniska) medier är han en professor ll vid den samiska högskolan (Sámi Allaskuvla) i Kautokeino, Norge. Utöver ett antal centraleuropeiska språk behärskar Tom Moring svenska och finska och är förtrogen med meänkieli samt aspekter av samiska förhållanden och är därför en uppskattad auktoritet även bland forskare i finska vid Stockholms universitet. SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Frances Goldscheider född 1942, Ph.D. i demografi, är College Park Professor vid University of Maryland, USA, tidigare professor i sociologi vid Brown University. Hennes forskning i demografi har, med bas i ett genusperspektiv, fokuserat på familjefrågor som familjebildning/-upplösning, barnafödande och föräldraskap (särskilt faderns roll i familjen), strukturella faktorer och familjens förändrade roll. Hon har en omfattande vetenskaplig produktion och står bakom ett flertal centrala böcker inom demografi. Hon har under lång tid samarbetat med forskare vid Stockholms universitet i flera forskningsprojekt, vilket har lett till återkommande perioder som gästforskare vid universitetet. Vid sitt senaste besök, för European Population Conference som hölls i Stockholm juni 2012, deltog Frances Goldscheider som keynote speaker. Lawrence W. Sherman född 1949, är bland annat Wolfson Professor of Criminology, Cambridge University, Storbritannien och Distinguished University Professor, Department of Criminology and Criminal Justice, University of Maryland, USA. Han är en av världens främsta forskare inom polisforskning och brottsprevention men har även arbetat inom flera andra områden av central betydelse för human och effektiv kriminalpolitik. Han har högt internationellt anseende och har bl.a. varit ordförande i International Society for Criminology. Han är flitigt anlitad som föreläsare och expert av många regeringar och akademiska miljöer. Sherman har tillsammans med Stockholms universitets professor Jerzy Sarnecki varit initiativtagare till Stockholm Prize in Criminology och är numera tillsammans med Sarnecki ordförande i juryn för detta pris. Bruce E. Wampold född 1948, är Patricia L. Wolleat Professor of Counseling Psychology och Clinical Professor of Psychiatry vid University of Wisconsin Madison. Hans forskning har främst gällt metodologiska och teoretiska frågor kring effekter av psykoterapi och han har lämnat betydande bidrag till etablerandet av en evidensbaserad praktik som bedrivits inom The American Psychological Association (APA). Hans slutsatser om verkningsmekanismerna 24 25

14 för psykoterapeutiska interventioner har erhållit stöd också utanför den traditionella psykoterapin, t.ex. behandling av missbruk och ungdomar med beteendeproblem. Wampolds forskning har därmed kommit att stå i centrum för en bred internationell diskussion kring olika typer av försök att upprätta en evidensbaserad praktik när det gäller behandling och rehabilitering av psykosociala problem. Naturvetenskapliga området NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Frances H. Arnold född 1956, professor vid California Institute of Technology, Pasadena, Kalifornien, USA, är en världsledande forskare inom området rationell evolution av biologiska system. Hennes utveckling av protein engineering syftar till förståelse av evolutionens möjligheter från kemisk nivå till biologiska organismer och ekologi. Bland industriella applikationer kan nämnas biokatalysatorer för grön kemi. Frances Arnolds forskning berör vidare områden som spänner från informatik, ingenjörsvetenskap och bioteknik till naturlig evolution och ekologi. Øystein Hov född 1950, professor i meteorologi vid Oslo universitet och forskningschef vid Norges Meteorologiska Institut, är en av förgrundsfigurerna inom forskning kring atmosfärens kemiska sammansättning, hur luftföroreningar inverkar på atmosfären och vårt klimat. Han har drivit utveckling av atmosfäriska kemiska transportmodeller samt observationsnätverk för utveckling och utvärdering av modellerna och varit en nyckelperson när det gäller att etablera och vidmakthålla en forskningsbaserad åtgärdspolitik för att förbättra vår luftmiljö, minska försurning och övergödning. Øystein Hov har haft uppdrag för svenska myndigheter och universitet, drivit samarbetsprojekt för att utveckla nordisk forskning inom atmosfärsområdet och hade tidigt ett omfattande utbyte med Meteorologiska institutionen och ITM vid Stockholms universitet. Peter Jenni född 1948, är forskare vid partikelfysiklaboratoriet CERN och universitetet i Freiburg, Tyskland. Efter att ha deltagit i ett av de två experiment som upptäckte W och Z bosonerna engagerade han sig tidigt i förberedelserna för CERN:s Large Hadron Collider (LHC) och var en drivande kraft vid tillkomsten av ATLAS, det största experimentet vid LHC, där han har spelat en stor roll som ledare för samarbetet och var dess talesperson från dess start 1995 fram till Det hittills mest uppmärksammade resultatet därifrån är upptäckten av Higgs-bosonen, som annonserades i juli 2012, en upptäckt av central betydelse inom ett av Stockholms universitets ledande forskningsområden vid den naturvetenskapliga fakulteten. Sedan 1986 har Peter Jenni haft ett nära samarbete med fysiker från Stockholms universitet. Mattias Klum född 1968, är frilansfotograf och filmare samt regissör vid ett flertal film- och tv-projekt. Han har på sitt unika sätt beskrivit och porträtterat djur, växter, natur- och kulturmiljöer i artiklar, böcker, filmer och utställningar. Han har genomfört ett stort antal expeditioner till olika kontinenter och hans arbeten har publicerats i internationella tidskrifter publicerade han för första gången i National Geographic Magazine, som en av de yngsta genom tiderna samt den förste svensken att få en omslagsbild. Hans fotografier har visats i separatutställningar på museer över hela världen och på stora världsomspännande evenemang. Han har hittills gett ut 11 böcker, bl.a. Vår tid på jorden tillsammans med Johan Rockström, och har tilldelats ett stort antal utmärkelser och stipendier. Klum är en uppskattad föreläsare världen över och har varit gästlärare vid både Uppsala och Stockholms universitet 26 27

15 Jón Egill Kristjánsson född 1960, är professor i meteorologi vid Institutionen för geofysik vid Oslo universitet, Norge. Han har ett brett kunskaps- och verksamhetsområde inom teoretisk och experimentell meteorologi, men är främst känd som klimatforskare. En röd tråd i hans forskning är beskrivning av moln i datormodeller av atmosfären. Han har sedan 2005 haft en ledande roll i utvecklingen av NCAR/CAM, en av de främsta klimatmodellerna. Han har också uppmärksammats för sin kritiska granskning av solens påverkan på klimatet genom kosmisk strålning inom CAWSES (Climate And Weather of the Sun-Earth System). Kristjánsson har varit en frekvent gäst vid Stockholms universitet som sakkunnig i många olika sammanhang och som lärare i forskarutbildningen vid Meteorologiska institutionen, och hans sakliga och kunniga inlägg har varit av största betydelse för verksamhetens kvalitet. JUBELDOKTORER För femtio år sedan disputerade 33 personer vid Stockholms universitet. Av dem som då lät sig promoveras promoveras nu 16 personer till jubeldoktorer. Humanistisk-samhällsvetenskapliga området HUMANISTISKA FAKULTETEN (samhällsvetenskapliga ämnesområdet ingick fram till 1964 i Humanistiska fakulteten) Jan Berg disputerade i ämnet teoretisk filosofi med avhandlingen Bolzano s logic. Lars Elfving disputerade i ämnet latin med avhandlingen Étude lexicographique sur les sequences limousines. Gunnar Goude disputerade i ämnet psykologi med avhandlingen On fundamental measurement in psychology. Katarina Halvarson (f. Roseen) disputerade i ämnet latinska språket med avhandlingen Bernandi cluniacensis carmina de trinitate et de fide catholica, de castitate servanda, in libros regum, de octo vitiis. Assar Lindbeck disputerade i ämnet nationalekonomi med avhandlingen A study in monetary analysis. Birgitta Thorsberg disputerade i ämnet latinska språket med avhandlingen Études sur l hymnologie mozarabe

16 Naturvetenskapliga området NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Alv Egeland disputerade i ämnet fysik med avhandlingen Studies of auroral reflections in the VHF band. Kjell Oscar Engström disputerade i ämnet zoologi med avhandlingen Studies on teleostean visual cells. Hans Ryde disputerade i ämnet kärnfysik med avhandlingen Nuclear spectroscopic investigations on some selected radioactive decays. Jan Uhler disputerade i ämnet kärnfysik med avhandlingen Some new applications of an electromagnetic separator and its adaptation as an atomic accelerator. Åke Frisk disputerade i ämnet fysik med avhandlingen Interactions of negative K mesons and antiprotons. Nils Ingri disputerade i ämnet kemi med avhandlingen Equilibom studies of polyanions containing B III, Si IV, Ge IV and V V. Ludwik Jan Liszka disputerade i ämnet fysik med avhandlingen Auroral zone ionosphere investigations using transmissions from artificial earth satellites. Bengt Loberg disputerade i ämnet mineralogi och petrologi med avhandlingen The formation of a flecky gneiss and similar phenomena in relation to the migmatite and vein gneiss problem. Bengt Nyman disputerade i ämnet botanik med avhandlingen Studies on the Germination in Seeds of Scots Pine. Nils Nyqvist disputerade i ämnet botanik med avhandlingen Studies on leaching and decomposition of litter

17 PEDAGOGISKA PRIS Stockholms universitet vill uppmärksamma goda insatser i undervisningen genom att dela ut pedagogiska priser. Studenter och anställda kan lämna förslag. Rektor beslutar efter förslag från Kollegiet för högskolepedagogik. Årets lärare tilldelas en prissumma på kronor vardera och ett diplom. Beloppet ska användas för att bereda läraren möjlighet att förkovra sig ytterligare inom sitt område. ÅRETS LÄRARE 2013 Alasdair Skelton, Institutionen för geologiska vetenskaper Pris för sin förmåga att göra det svåra begripligt, stundtals med kreativa och okonventionella pedagogiska lösningar. Han vinnlägger sig om att nå ut till så många studenter som möjligt samtidigt som han är lyhörd för studenternas individuella önskemål och behov. Därtill har han utvecklat uppskattade distansundervisningsformer som möjliggör stora mått av flexibelt lärande. Jessika van der Sluijs, Juridiska institutionen Pris för sin förmåga att entusiasmera och motivera studenter även i mer svårtillgängliga delar av juridikämnet. Med hjälp av en väl förberedd case-metodik lyckas hon föra samman vardagsnära fenomen med analytiska perspektiv och därmed på ett förtjänstfullt sätt fördjupa studenternas förståelse. Fia Sundevall, Ekonomisk-historiska institutionen Pris bland annat för en särskilt utvecklad praktik med individuell feedback som på ett föredömligt sätt hjälper de egna studenterna till ett fortsatt lärande även efter genomförda examinationsuppgifter. Med sitt personliga engagemang för studenters lärande är hon som kollega samtidigt ett uppskattat pedagogiskt föredöme vid den egna institutionen. Åke Zimmermann, Slaviska institutionen Pris för sin engagerande och välstrukturerade undervisning. Han lyckas på ett föredömligt sätt synliggöra vad som är central kunskap och säkerställer att samtliga studenter kan tillägna sig denna. Hans undervisning kännetecknas av en kombination av högt ställda krav och ett öppet, lustfyllt lärandeklimat som motiverar till effektiva språkstudier

18 STOCKHOLMS UNIVERSITETS GULDMEDALJ I 8:E STORLEKEN I BAND Medaljen, som instiftades 2010, tilldelas den som på ett betydande sätt bidragit/medverkat till att stärka Stockholms universitet, dess forskning eller dess undervisning. Rektor har 2013 beslutat tilldela följande personer Stockholms universitets guldmedalj i 8:e storleken i band: Anders Gustavsson professor i pedagogik, för hans avgörande insatser i etableringen av lärarutbildningen vid universitetet efter Lärarhögskolans nedläggning. Genom sitt ledarskap, först för Lärarutbildningsnämnden och senare samordningsgruppen, har han fört den komplexa och ingalunda konfliktfria integreringsprocessen i hamn. Därmed har han skapat en stabil grund för framtidens lärarutbildning vid Stockholms universitet. Lena Kautsky professor i marin ekologisk botanik, för hennes djupa engagemang i marin forskning och utbildning vid Stockholms universitet, i nationell samverkan kring havsmiljöfrågor och kunskapsförmedling till allmänhet och beslutsfattare. Hennes ledarskap för Stockholms marina forskningscentrum och Askölaboratoriet har på ett avgörande sätt lagt grunden till Stockholms universitets nya Östersjöcentrum. Thomas Norell tidigare generaldirektör för Statens fastighetsverk, för att han med stor kunskap och med personligt engagemang verkat för universitetets tillgång till ändamålsenliga lokaler för forskning och undervisning. Det är en gärning som sträcker sig från universitetets etablering i Frescati till nu senast universitetets verksamhet i Bergianska trädgården och tillkomsten av det år 2013 färdigställda Studenthuset

19 DOKTORSAVHANDLINGAR 2012/2013 Förteckningen innehåller godkända avhandlingar, 206 st., framlagda under läsåret 2012/2013. Det innebär dock inte att alla som disputerat uppfyllt alla fordringar som krävs för att erhålla doktorsexamen och därmed kan promoveras. Humanistisk-samhällsvetenskapliga området JURIDISKA FAKULTETEN Thomas Ordeberg, europeisk integrationsrätt The Best There Is?: An Inquiry into Best Execution Rules Juridiska institutionen Jack Ågren, straffrätt Billighetsskälen i BrB 29:5 berättigande och betydelse vid påföljdsbestämning Juridiska institutionen HUMANISTISKA FAKULTETEN Yvonne Adesam, datorlingvistik The Multilingual Forest: Investigating High-quality Parallel Corpus Development Institutionen för lingvistik Gerrit Berends, nordiska språk Skrivsamarbete i högre utbildning: Tre studenters skribentprofiler i kollaborativa skrivargrupper Institutionen för svenska och flerspråkighet Jesper Blid, antikens kultur och samhällsliv Felicium temporum reparatio: Labraunda in Late Antiquity (c. AD ) Institutionen för arkeologi och antikens kultur Sofia Bull, filmvetenskap A Post-genomic Forensic Crime Drama: CSI: Crime Scene Investigation as Cultural Forum on Science Institutionen för mediestudier Maria Bylin, nordiska språk Aspektuella hjälpverb i svenskan Institutionen för svenska och flerspråkighet Yvonne Carlsson, nordiska språk Genericitet i text Institutionen för nordiska språk Beate Feldmann Eellend, etnologi Visionära planer och vardagliga praktiker: Postmilitära landskap i Östersjöområdet Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap Elisabeth Furberg, praktisk filosofi Advance Directives and Personal Identity Filosofiska institutionen Anna Gudmundson, italienska L accordo nell italiano parlato da apprendenti universitari svedesi: Uno studio sull acquisizione del numero e del genere in una prospettiva funzionalista Institutionen för franska, italienska och klassiska språk Michelle Göransson, etnologi Materialiserade sexualiteter: om hur normer framträder, förhandlas och ges hållbarhet Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap Julia Habetzeder, antikens kultur och samhällsliv Evading Greek models: Three studies on Roman visual culture Institutionen för arkeologi och antikens kultur Olof Holm, historia Självägarområdenas egenart: Jämtland och andra områden i Skandinavien med småskaligt jordägande Historiska institutionen Rachel Howcroft, laborativ arkeologi Weaned Upon A Time: Studies of the Infant Diet in Prehistory Institutionen för arkeologi och antikens kultur 36 37

20 Ralf Hultberg, idéhistoria Vedergällningstanken: Två idéhistoriska studier Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria Anna-Maria Hällgren, konstvetenskap Skåda all världens uselhet: Visuell pedagogik och reformism i det sena 1800-talets populärkultur Konstvetenskapliga institutionen Ing-Marie Pettersson Jensen, arkeologi Norberg och Järnet: Bergsmännen och den medeltida industrialiseringen Institutionen för arkeologi och antikens kultur Anna Jörngården, litteraturvetenskap Tidens tröskel: Uppbrott och nostalgi i skandinavisk litteratur kring sekelskiftet 1900 Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria Andrea Kiso, lingvistik Tense and aspect in Chichewa, Citumbuka and Cisena: A description and comparison of the tense-aspect systems in three southeastern Bantu languages Institutionen för lingvistik Kristin Klamm-Doneen, praktisk filosofi Norm-Expressivism: Requirements & Possibilities for Moral Emotions: Narrow Moral Emotions and Broad Capacities Filosofiska institutionen Sofia Lodén, franska Le chevalier courtois à la rencontre de la Suède médiévale: Du Chevalier au lion à Herr Ivan Institutionen för franska, italienska och klassiska språk Cécile Bardoux Lovén, musikvetenskap Karl-Birger Blomdahl et Ingvar Lidholm: Enjeux mélodiques, tonals et organiques des années 1940 Institutionen för musik- och teatervetenskap Eva Olsson Lönn, franska Thérèse Raquin d Émile Zola: Répétitions lexicales, réseaux sémantiques et leurs traductions suédoises Institutionen för franska, italienska och klassiska språk Virgina Melián Moro, medie- och kommunikationsvetenskap Bridging the blocked river: A study on internet and mobile phone practices within an environmental movement between 2005 and 2008 in Argentina and Uruguay Institutionen för mediestudier Silvia Melis, antikens kultur och samhällsliv Il motivo della coppia nei sarcofagi del II-IV secolo d.c.: Uno studio iconografico Institutionen för arkeologi och antikens kultur Jakob Nilsson, filmvetenskap The Untimely-Image: On Contours of the New in Political Film-Thinking Institutionen för mediestudier Elisa Pecere, teatervetenskap Theatre and Theatrical Activities outside Theatre Buildings: Live and Life Performances in 1960s Stockholm Institutionen för musik- och teatervetenskap Thomas Petersson, journalistik Landet bortom horisonten: En analys av journalistik om Västpapua i svensk press Institutionen för mediestudier Peter Plüddemann, tvåspråkighetsforskning Language policy from below: Bilingual education and heterogeneity in post-apartheid South Africa Centrum för tvåspråkighetsforskning Klas E.I. Ramberg, etnologi Konstruktionen av framtidens stad: Arkitekttävlingar om bostäder och stadsdelar i Sverige Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap 38 39