STYRELSEN FÖR SVERIGES FÖRFATTARFOND

Transkript

1 STYRELSEN FÖR BUDGETUNDERLAG FÖR ÅR 2013 UTGIFTSOMRÅDE 17, ANSLAGSPOSTERNA 5:2 ap.8, 5:2 ap.9 OCH 5:2 ap.13 SAMT DELAR AV 5:2 ap.3, 5:2 ap.4 OCH 3:1 ap.1

2 Innehållsförteckning Hemställan... 3 Beslut... 4 Sändlista... 4 Förslag... 5 Finansierings- och anslagsöversikt... 5 Anslagsposterna och pris- och löneutvecklingen :2 ap.8 Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek... 8 Verksamheten... 8 Ersättningens grundbelopp och multiplar... 9 Utlåning Referenssamlingar :2 ap.9 Bidrag till författare, översättare, kulturjournalister och dramatiker Bidrag till författare, översättare och kulturjournalister Bidrag till dramatiker Bidrag till konstnärer inom ordområdet - sammanfattning :2 ap.13 Dramatikerstöd :2 ap.3 Inkomstgarantier för konstnärer, samt 5:2 ap.4 Långtidsstipendier :1 ap.1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter: bidrag för internationella utbyten samt för provöversättningar av svensk litteratur och dramatik Budgetunderlag för år

3 Dnr Till Regeringen Kulturdepartementet Hemställan Med stöd av vad som anförs i budgetunderlaget hemställer styrelsen för Sveriges författarfond att till 5:2 ap.8, Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek, för år 2013 anvisas ett anslag om kr, baserat på bibliotekens utlåning och referensbestånd under år 2010 samt på det grundbelopp om 1 kr och 35 öre per lån av svenskt originalverk (med en höjning av övriga ersättningsmultiplar i proportion härtill) som framförhandlats mellan regeringens förhandlare och berörda upphovsmannaorganisationer, och som godkänts av regeringen att 5:2 ap.9, Bidrag till författare, översättare, kulturjournalister och dramatiker, för år 2013 höjs med kr. till kr. och för åren får vara oförändrat kr., att 5:2 ap.13, Dramatikerstöd, för år 2013 höjs med kr. till kr., och för åren få vara oförändrat kr. att regeringen beslutar om en administrativ lösning som bättre än idag är ägnad att hantera övergången från Inkomstgarantier till Långtidsstipendier, d.v.s. på vilket sätt medel idag gradvis överförs från anslagsposten 5:2 ap.3 till anslagsposten 5:2 ap.4, samt att anslagstilldelningen sker med hänsyn till att såväl inkomstgarantierna som långtidsstipendierna enligt respektive bidragsförordningar baseras på prisbasbeloppet och därför normalt räknas upp årligen, att en fortsatt förenkling av förordnings- och anslagsstruktur för författarfondens internationellt syftande bidragsgivning (inkl. villkor i regleringsbrevet) genomförs så att medel för dessa ändamål anvisas i en och samma anslagspost och att bidragsgivningen kan regleras genom en och samma förordning. Budgetunderlag för år

4 Beslut Beslut i detta ärende har fattats av ordförande Bengt Westerberg, ledamöterna Ylva Gislén, Gunna Grähs, Maja Hagerman, Elisabeth Helms, Ylva Karlsson, Ellen Mattson, Annina Rabe, Elisabeth Rynell, Oline Stig, Birgitta Wallin och Thomas Wågström samt tjänstgörande suppleanterna Göran Bergengren och Karl Lindqvist. Vidare har närvarit suppleanterna Tommy Arvidson, Mats Berggren, Pia Gadd, Marianne Levin, Ia Lind, Karl Lindqvist, Kerstin Nilsson, Cecilia Torudd och Djordje Zarkovic. Föredragande har varit direktören Jesper Söderström. Bengt Westerberg Jesper Söderström Sändlista Kulturdepartementet Finansdepartementet Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Ekonomistyrningsverket Statskontoret Arbetsgivarverket Konstnärsnämnden Statens kulturråd Sveriges Författarförbund Svenska Tecknare Svenska Fotografers Förbund Sveriges Dramatikerförbund Budgetunderlag för år

5 Förslag Finansierings- och anslagsöversikt Belopp i tkr. Finansieringskällor Anvisat enl. Utfall Anvisat enl. Förslag Försla Förslag regleringsbrev regleringsbrev g ANSLAG: 5:2, ERSÄTTNINGAR OCH BIDRAG TILL KONSTNÄRER 8. Ersättning åt författare m.fl. 9. Bidrag till författare, översättare, kulturjournalister och dramatiker 13. Dramatikerstöd Summa anvisat/utfall/förslag ÖVRIG FINANSIERING: Summa övrig finansiering SUMMA Lämnas med förbehåll för vissa nedan redovisade oklarheter i det statistiska underlaget. Anslagsposterna och pris- och löneutvecklingen Styrelsen för Sveriges författarfond har ovan hemställt om anslagstilldelning för var och en av de anslagsposter som Sveriges författarfond fördelar ersättningar och bidrag ur. I kommande avsnitt utvecklas resonemangen och varje hemställan motiveras i separata avsnitt för respektive anslagspost. Styrelsen för Sveriges författarfond vill emellertid inleda årets budgetunderlag med en sammanfattande kommentar som tar sin utgångspunkt i de beskrivningar som genomgående präglar de enskilda avsnitten, nämligen anslagsposternas utveckling i förhållande till pris- och löneutvecklingen i samhället. Vad gäller biblioteksersättningen för år 2013 har regering och riksdag bekräftat den förhandlingsöverenskommelse som träffades hösten 2011 och som innebär att biblioteksersättningens grundbelopp ska vara 1 kr och 37 öre. Författarfonden kan med utgångspunkt i detta grundbelopp och redovisad biblioteksstatistik nedan redogöra för den totala biblioteksersättningens (5:2 ap.8) storlek. Beträffande denna anslagspost får diskussionen således föras principiellt och röra utvecklingen över tid. Den pågående litteraturutredningen ska enligt sina direktiv pröva själva förhandlingsordningen. En sådan prövning kan sannolikt röra förhandlingarnas förhållande i tiden till regeringens budgetförhandlingar och budgetprocessen i övrigt, eller mandatet och ramarna för den förhandlare regeringen utser. Ersättningens konstruktion med ett särskilt grundbelopp per utlånat verk som Budgetunderlag för år

6 fundamentet i hur ersättningen beräknas, har dock inte utpekats som föremål för särskild prövning. Utlånen på folkbiblioteken har trendmässigt under 2000-talet varit vikande i antal, vilket beskrivs mer ingående i kommande avsnitt. Med beaktande av de konstnärspolitiska ambitioner som uttrycks genom biblioteksersättningens konstruktion och som måste tillgodoses, vore det därför inte ett orimligt antagande att grundbeloppet priset per boklån hade en utveckling som under samma tid kanske avvek positivt i förhållande den genomsnittliga löneutvecklingen. Men hade grundbeloppet under denna tid följt exempelvis löneutvecklingen i statlig sektor (genomsnittlig årlig ökning på 3,6 %) skulle grundbeloppet år 2013 bestämts till 1 kr och 64 öre och den sammanlagda biblioteksersättningen kunnat fastställas till 160 milj. kr, istället för knappt 134 milj. kr som redovisas nedan i detta budgetunderlag. Den vikande utlåningen kan om utvecklingen fortsätter på längre sikt i sig bli ett problem för ambitionen att förbättrade villkor för de litterära upphovsmännen huvudsakligen ska förverkligas genom biblioteksersättningen. Men mot bakgrund av den beskrivna utvecklingen i föregående stycke finns det alldeles oavsett vilka slutsatser litteraturutredningen drar och vilken rekommendationen till regeringen blir beträffande biblioteksersättningsförhandlingarnas framtid skäl att framhålla att den totala biblioteksersättningens storlek och framtida tillväxt ändå ytterst är beroende av politiska ambitioner och prioriteringar. Anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer omfattas delvis av den s.k. pris- och löneomräkningen som gör att myndigheters årliga anslag räknas upp som kompensation för kostnadsutvecklingen, i enlighet med ett särskilt framräknat index. Det är högst rimligt eftersom ersättningarna och bidragen antingen avser kompensation för särskilda nyttjanden och förfoganden eller oftast är avsedda för en viss tids konstnärligt arbete. Anslagstilldelningen är således avsedd att ske med hänsyn till kostnadsutvecklingen. I denna princip manifesteras ett ansvar för de befintliga ersättningssystemen och stödordningarna, som borde innebära att varje enskild anslagspost i normalfallet räknas upp enligt denna grundregel. Så är dock inte fallet. Sedan år 2000 har anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer höjts från ca 260 milj. kr till ca 332 milj. kr. Men under den tid anslaget alltså totalt ökat med 72 milj. kr har pris- och löneomräkningen svarat för 66 milj. kr. Prioriteringar utöver pris- och löneomräkningen har inneburit en ökning med 6 milj. kr (2,4 %) på tolv år. De reformer och satsningar som regeringar har genomfört under 2000-talet har följaktligen nästintill uteslutande fått ske inom ramen för indexreglerade normalhöjningar. I så måtto bekostar gradvisa urholkningar av vissa anslagsposter inom anslaget de höjningar som genomförs av andra. Pris- och löneomräkningen till trots har exempelvis anslagspost 5:2 ap 9, Bidrag till författare, översättare, kulturjournalister och dramatiker varit helt oförändrad i 15 år (obeaktat en hopslagning med ett par andra mindre anslagsposter). I reala termer är detta en minskning med över 20 % och ställs det mot reallöneökningarna i samhället faller jämförelsen naturligtvis ännu sämre ut. Budgetunderlag för år

7 Fondstyrelsen och dramatikerutskottet söker i enlighet med principen om att stipendier är avsedda för en tids litterär yrkesverksamhet att årligen räkna upp stipendiebeloppen åtminstone i enlighet med kostnadsutvecklingen. Anpassningen till de faktiska ekonomiska ramarna har således fått ske genom ett minskat antal mottagare totalt. I första hand är det antalet innehavare av särskild författarpenning som minskat, från 218 st. år 2000 till 173 st. år 2011, men även antalet ettåriga arbetsstipendier har minskat, från 261 st. år 2000 till 216 st. år Ur anslagsposten för bidrag till författare, översättare, kulturjournalister och dramatiker har antalet pågående och beviljade bidrag under samma tid sjunkit från 78 st. till 65 st. Styrelsen för Sveriges författarfond har naturligtvis förhoppningen att regeringen rent generellt kunde förstärka anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer, eftersom det vore en långsiktigt viktig kulturpolitisk investering och ett sätt att genom faktisk medelstilldelning förverkliga förbättrade villkor för den nyskapande kulturen, vilket ju är en av regeringens tre stora prioriteringar på kulturområdet denna mandatperiod. Huruvida detta är möjligt och politiskt prioriterat avgör regeringen, liksom hur anslaget ska fördelas på respektive anslagsposter och därmed på olika stödformer och skilda konstnärskategorier. Vad styrelsen för Sveriges författarfond här vill lyfta fram är emellertid hur oförändrade eller gradvis urholkade anslag döljer förändringar och också grunderna för dem. Som i exemplet med den i 15 år helt oförändrade anslagsposten för Bidrag till författare, översättare, kulturjournalister och dramatiker är detta osynliggjorda prioriteringar som någon gång bör artikuleras och redogöras för i exempelvis en budgetproposition. Det är nödvändigt att förhålla sig aktivt och medvetet till såväl anslagsposternas som de enskilda stöden och bidragens förhållande till kostnadsutvecklingen. Det har nu blivit påtagligt i samband övergången från inkomstgarantier till långtidsstipendier eftersom de båda stödformerna baseras på prisbasbeloppet och därmed normalt räknas upp årligen. Regeringen har vid anslagstilldelningen hittills inte tagit hänsyn till detta, och den uttalade ambition att avvecklingen av inkomstgarantierna skulle tillfalla nya konstnärer förverkligas inte fullt ut. Det finns många konstnärspolitiskt tänkbara reformområden på litteraturområdet. Dramatikerutskottet har exempelvis tidigare förordat ett särskilt husdramatikerstöd. En mer omfattande strukturell reform vore om biblioteksersättningen och stipendiemedlen bättre kunde etablera de litterära upphovsmännen i de sociala trygghetssystemen. Ytterligare en kulturpolitisk utmaning är den kvalificerade kritikens och kulturjournalistikens allt mer trängda situation vilken roll skulle en satsning på bidragen till enskilda yrkesutövare kunna spela här? Rimligen bör också en satsning på litteraturens internationalisering, i ett slags motsvarighet till de IASPIS-konstruktioner som inrättats inom andra konstområden, kunna övervägas. Författarfonden konkretiserar inte några av dessa tankar i detta budgetunderlag. Så länge nuvarande ersättnings- och stödordningar gradvis tappar i värde och status quo inte upprätthålls, får detta slags konstruktiva tänkande olyckligtvis stå tillbaka för den grundläggande förhoppningen om att anslagsposterna åtminstone kan hålla jämna steg med pris- och löneutvecklingen. Budgetunderlag för år

8 5:2 ap.8 Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek Verksamheten Biblioteksersättningen förmedlas i enlighet med förordningen (1962:652) om Sveriges författarfond, vilken ger fondstyrelsen en relativt stor frihet beträffande utformningen av verksamheten. Regeringen föreskriver exempelvis i regleringsbrev inga mål med verksamheten utöver vad som återfinns i fondförordningen. Den relativt begränsade statliga styrningen är ett uttryck för att biblioteksersättningen är ett statligt åtagande av en annan karaktär än andra statliga anslag. Formellt är Sveriges författarfond en fond under Kammarkollegiets förvaltning. Författarfonden disponerar därmed inte själv sina anslagsposter över statsbudgeten och saknar förvaltningsanslag; administrationen ska enligt fondförordningen istället helt bekostas av fondmedlen. De statliga ersättningarna och bidragen till konstnärer har som del av den samlade kulturpolitiken under de sista decennierna varit föremål för flera utredningar med efterföljande propositioner och riksdagsbeslut. Biblioteksersättningens konstruktion har då alltid befästs och dess kulturpolitiska betydelse bekräftats. Senast skedde detta när regeringen i propositionen 2009/10:3, Tid för kultur, avvisade Kulturutredningens förslag och valde att inte låta författarfonden uppgå i en större traditionell myndighet för bidragsgivning, eller på något annat sätt förändra författarfondens organisation eller verksamhet. Synen på ersättningen som en grundsten i konstnärspolitiken har kommit till uttryck på så sätt att ambitionen att skapa rimliga arbetsvillkor för de litterära upphovsmännen huvudsakligen förverkligas inom ramen för biblioteksersättningen; direkta statsstipendieanslag till författare och översättare utgör komplement till biblioteksersättningen och används för utdelande av ett antal punktstipendier. Den offentligrättsliga och kulturpolitiskt anlagda biblioteksersättningen ger skälig gottgörelse för det samhälleliga utnyttjandet av de litterära upphovsmännens verk som biblioteksutlåningen innebär, samtidigt som den skapar en viss förbättring av upphovsmännens ekonomiska villkor. Inom ramen för biblioteksersättningsanslaget strävar styrelsen mot att skapa arbetsmässig trygghet under längre tider för professionella författare, översättare, tecknare och fotografer. Utgångspunkten för verksamheten är den individuella ersättningen (författaroch översättarpenning), som ger de litterära yrkesutövarna en viss minimiersättning för biblioteksutlåningen antingen i relation till utlåningens omfattning eller i form av s.k. särskild, vars belopp fastställs av styrelsen. Kompletterande långtidsåtaganden för att förbättra villkoren för litterära upphovsmän med yrkesmässiga ambitioner, är fleråriga arbetsstipendier samt pensionsbidrag. Budgetunderlag för år

9 Sett till förlagens omsättningssiffror har den svenska bokmarknaden allt sedan slutet av 1990-talet utvecklats positivt, även om utvecklingen tycks ha avstannat och möjligen vänt under de senaste åren. Att döma av de uppgifter som författarfonden inhämtar i ansökningarna om stipendier och bidrag är under alla omständigheter den ekonomiska situationen oförändrat kärv för majoriteten av upphovsmännen; många högt kvalificerade författare, översättare och bokillustratörer har fortsatta svårigheter med att genom sin litterära yrkesutövning klara sin försörjning. Detta förhållande har också bekräftats i Författarförbundets omfattande undersökning av sina medlemmars inkomstförhållanden under 2004 såväl som i Konstnärsnämndens utredning Konstnärerna och kulturpolitiken från februari Även Konstnärsnämndens och Statistiska Centralbyråns undersökning Konstnärers inkomster från januari 2009 bekräftar att många litterära yrkesutövare har låga inkomster. I Konstnärsnämndens sista delundersökning (2011) redogörs också för hur gruppen ordkonstnärer samtidigt har en genomsnittlig arbetstid på 46 timmar/vecka (både konstnärligt och utomkonstnärligt arbete). Skillnaden mellan investerad arbetstid i litterärt arbete och inkomsterna av densamma är alltså mycket stor för de litterärt verksamma. Trycket på att få del av biblioteksersättningen är fortsatt starkt. Den totala biblioteksersättningen har haft en relativt svag anslagsutveckling under 2000-talet, vilket delvis kompenserades genom ökningen (6,3 milj. kr.) till år Fondstyrelsen har därför haft svårt att förverkliga sin ambition att prioritera sina s.k. långtidsåtaganden och årligen bevilja något fler nya särskilda författarpenningar och femåriga stipendier än de högst sju respektive femton som hittills beviljats årligen under 2000-talet. Efter ökningar av den totala biblioteksersättningen till år 2010 och 2012 i kombination med att fondens tioåriga arbetsstipendier avvecklas samt att många särskilda författarpenningar upphör när innehavarna går i pension kan fondstyrelsen nu bevilja 10 nya särskilda författarpenningar och 22 femåriga stipendier under år Den fortsatta utvecklingen av biblioteksersättningen totalt är förstås helt avgörande för huruvida denna ambition också långsiktigt kommer att kunna realiseras. Minskar biblioteksersättningsanslaget trendmässigt i realt värde (vilket sker till år 2013), kommer det inte att finnas några möjligheter att nå upp till det uppsatta målet trots att målsättningen inte innebär någon ökning av det totala antalet innehavare av särskild författarpenning, utan endast innebär att antalet hålls ungefär oförändrat på nuvarande nivå. Biblioteksersättningens grundbelopp och multiplar Den totala biblioteksersättningens storlek bestäms dels av utlåning och referensbestånd i folkbibliotek och skolbibliotek, dels av ersättningens öretal (multiplar). Biblioteksersättningens multiplar 2012 Lån av originalverk 1 kr och 35 öre Grundbelopp Lån av översättning 67,5 öre ½ av grundbeloppet Referensexemplar av originalverk 5 kr och 40 öre 4 x grundbeloppet Referensexemplar av översättning 2 kr och 70 öre 2 x grundbeloppet Budgetunderlag för år

10 Grundbeloppets utveckling kr 15 öre 1 kr 16 öre 1 kr 18 öre 1 kr 22 öre 1 kr 26 öre 1 kr 29 öre 1 kr 32 öre 1 kr 33 öre 1 kr 35 öre 1 kr 37 öre + 3 öre + 1 öre + 2 öre + 4 öre + 4 öre + 3 öre + 3 öre + 1 öre + 2 öre + 2 öre + 2,7 % + 0,9 % + 1,7 % + 3,4 % + 3,3 % + 2,4 % + 2,3 % + 0,8 % + 1,5 % + 1,5 % Den av regeringen utsedde förhandlaren (Martin Sundin, enhetschef vid Kulturdepartementet) och berörda upphovsmannaorganisationer har vid förhandlingar avslutade enats om en höjning av grundbeloppet för hemlån av svenskt originalverk från 1 kr och 35 öre till 1 kr och 37 öre för år Överenskommelsen har godkänts av regeringen På grundval av grundbeloppshöjningen samt den i följande avsnitt redovisade biblioteksstatistiken för utlåningsåret 2010 beräknas anslaget för år 2013 till kr. I det följande redovisas också några oklarheter i det statistiska underlaget, varför anslagsberäkningen lämnas med viss reservation. Utlåning Under första hälften av 1990-talet ökade utlåningen i landets folkbibliotek från 71 milj. lån 1991 till drygt 82 milj. lån 1996 detta efter en konstant minskning under nästan hela 1980-talet. Under 2000-talet har trenden istället varit tydligt nedåtgående. Den relativt kraftiga nedgången har nu möjligen brutits; år 2008 och år 2009 ökade utlåningen, för att till år 2010 åter sjunka igen med 2,0 milj. lån till 70,0 milj. lån (här också inräknat bl.a. sjukhusbibliotek). Utlåningen har för närvarande ungefär samma omfattning som vid 1990-talets början: Registrerad utlåning i folkbibliotek Registrerad utlåning i folkbibliotek (tusental) Inkl. merutlåning i uppsökande verksamhet Budgetunderlag för år

11 Kungl. biblioteket har fr.o.m års statistik övertagit ansvaret från Kulturrådet att inom ramen för Sveriges officiella statistik producera årlig statistik över folk- och skolbibliotekens registrerade utlåning. Folkbiblioteksuppgifterna för år 2010 har publicerats i Bibliotek Antalet registrerade hemlån i folkbibliotek uppgick år 2010 till lån. De fristående sjukhusbiblioteken ingår också i underlaget för biblioteksersättningen, och redovisas i Bibliotek Antalet registrerade hemlån i sjukhusbibliotek uppgick till lån. (År 2009: lån.) Beträffande sjukhusbiblioteken anger emellertid Kungl. biblioteket de redovisade uppgifterna som grovt underskattade (p.g.a. stort bortfall) och därför inte rättvisande. Efter fondkansliets önskemål har Kungl. biblioteket gjort en ny skattning genom att imputera föregående års uppgifter för de bibliotek som inte besvarat enkäten. Det är ett vanligt tillvägagångssätt för att hantera bortfall i årligen återkommande undersökningar av detta slag. I en ny skattning enligt denna metod redovisar Kungl. biblioteket antalet registrerade hemlån i sjukhusbibliotek till lån. Sjömansbiblioteket har direkt till författarfonden redovisat sin utlåning till lån. En viss del av folkbibliotekens utlåning utgörs av böcker som lämnas ut i uppsökande biblioteksverksamhet där lånen inte registreras; varje sådan utlämnad bok räknas i den officiella biblioteksstatistiken som ett lån. Sedan budgetåret 1986/87 får dock författarfonden ersättning för dessa böcker motsvarande ytterligare två lån per utlämnad bok. För utlåningsåret 2010 ska fonden därigenom tillföras ersättning för ytterligare lån. Sedan läsåret 1998/98 saknas skolbiblioteksstatistik som är möjlig att användas för en fullständig beräkning av biblioteksersättningen. Aktuellt statistiskt underlag saknas således också för år Regeringens förhandlare och upphovsmannaorganisationerna har i förhandlingarna enats om att i likhet med föregående år ska ett medelvärde av erhållen skolbiblioteksstatistik för läsåren 1996/97 och 1997/98 istället användas som underlag för beräkning av biblioteksersättningen. Sålunda fastställs den registrerade utlåningen till lån. (1996/97: 17,0 milj. lån, 1997/98: 15,5 milj. lån.) Den sammanlagda utlåningen år 2010 uppgick därmed till lån. Till följd av en överenskommelse i biblioteksersättningsförhandlingarna år 1994 ska författarfonden årligen tillföras en ersättning för utnyttjandet på plats i biblioteken av böcker som inte ingår i referenssamlingarna. Hemlånen från folkoch skolbiblioteken räknas därför upp med faktorn 1,03. Den totala ersättningsgrundande utlåningen i folk- och skolbibliotek år 2010 uppgick därmed till 1,03 * = lån. Budgetunderlag för år

12 Utlåning 2010 (anslagsår 2013) Förändring Folkbibliotek (-2,3 %) Sjukhusbibliotek m.fl (-8,9 %) Uppsökande verksamhet (+2,0 %) Skolbibliotek oförändr. Summa registrerad utlåning (-1,6 %) Ersättningsgrundande utlåning (-1,6 %) För beräkning av den totala biblioteksersättningens storlek krävs också uppgift om utlåningens andelar av upphovsrättsligt skyddade svenska originalverk, rättsskyddade översättningar till svenska och övriga, ej ersättningsberättigande verk. Den informationen ges inte i den officiella biblioteksstatistiken, utan beräknas av författarfonden i samband med de årliga undersökningarna för uträkning av de individuella författar- och översättarpenningarnas storlek. Dessa procentandelar var för utlåningsåret 2010: 55,9, 32,4 resp. 11,7 %. Andel av utlåningen (%): rättsskyddade svenska originalverk, rättsskyddade översättningar till svenska och övriga, ej ersättningsberättigande verk Utlåningsår Svenska originalverk Översättningar till svenska Övrigt ,3 34,0 11, ,5 33,9 13, ,6 33,7 13, ,4 33,6 14, ,3 33,6 14, ,0 35,1 11, ,3 34,0 13, ,2 33,6 12, ,6 33,3 12, ,8 32,8 12, ,9 32,4 11,7 Referenssamlingar Inom ramen för den officiella biblioteksstatistiken har varje år redovisats folkbibliotekens referensbestånd. I 2009 års statistik saknades emellertid denna uppgift helt. Parterna enades därför i förhandlingarna om att som underlag för biblioteksersättningen år 2012 använda folkbiblioteksstatistiken för år Efter att fondkansliet uppmärksammat Kungl. biblioteket på att referensbeståndet utgör ett viktigt underlag för beräkningen av biblioteksersättningen, har uppgiften åter tagits med i 2010 års undersökning. Beträffande sjukhusbiblioteken saknas emellertid även i 2010 års statistik uppgift om referensbestånd. År 2010 omfattade folkbibliotekens referenssamlingar volymer. Det är en kraftig minskning som sannolikt förklaras av det ettåriga avbrottet i insamlingen, med förändringar i bibliotekens rutiner eller liknande. Därtill kommer särskilt redovisade samlingar på sjukhusbibliotek m.m., vilka uppgick till volymer. Budgetunderlag för år

13 Efter överenskommelse i biblioteksersättningsförhandlingarna bestäms antalet referensexemplar i skolbibliotek som en schablonmässigt beräknad andel om 28 % av det totala antalet volymer i skolornas boksamlingar. Med anledning av att användbar skolbiblioteksstatistik saknas sedan läsåret 1998/99 har parterna i förhandlingarna även beträffande skolornas bokbestånd enats om ett medelvärde av erhållen statistik för läsåren 1996/97 och 1997/98 som underlag för beräkningen av biblioteksersättningen år Sålunda fastställs skolornas bokbestånd till 24,45 milj. volymer (1996/97: 25,5 milj., 1997/98: 23,4 milj.). Antalet referensexemplar i skolbibliotek kan på dessa grunder beräknas till volymer. Det sammanlagda antalet referensexemplar i folk- och skolbibliotek år 2010 beräknas därmed till volymer. Referensbestånd 2010 (anslagsår 2013) Förändring Folkbibliotek (-24,8%) Sjukhusbibliotek m.fl oförändr. Skolbibliotek oförändr. Summa referensbestånd (-4,3 %) Procentandelarna för referensexemplar av rättsskyddade svenska originalverk, rättsskyddade översättningar till svenska samt övriga, ej ersättningsberättigande verk år 2010 har av författarfonden beräknats till 77,6, 12,6 resp. 9,8 % (föregående år: 79,0, 11,8 resp. 9,2 %). 5:2 ap.9 Bidrag till författare, översättare, kulturjournalister och dramatiker I enlighet med förordningen (1976:528) om bidrag till konstnärer kan konstnärsbidrag utgå för att ge aktiv konstnär en sådan ekonomisk trygghet under viss tid att han/hon kan ägna sig åt konstnärlig yrkesutövning utan avbrott eller åt experiment och nydanande inom konstnärlig verksamhet. Bidrag kan utgå under högst fem år i följd utan omprövning. Bidrag av pensionskaraktär får bestämmas att utgå tills vidare. Dessutom kan projektbidrag lämnas för målinriktat konstnärligt utvecklingsarbete av mer kostnadskrävande natur. Enligt regleringsbrev ingår i anslagsposten också medel för deltagande i internationellt kulturutbyte. Bidrag till författare, översättare och kulturjournalister beslutas av styrelsen för Sveriges författarfond medan bidrag till dramatiker, i enlighet med förordning (1962:652) om Sveriges författarfond, fördelas av ett särskilt utskott som utses av fondstyrelsen dramatikerutskottet. Eftersom detta utskott på styrelsens vägnar ska fatta beslut i frågor om bidrag till dramatiker redovisas i det följande yrkanden rörande dramatiker åtskilt från övriga grupper inom ordområdet. En sammanfattning av äskanden rörande bidrag till konstnärer återfinns som sista avsnitt i detta kapitel. Budgetunderlag för år

14 Budgetåret 2012 uppgår anslagsposten till oförändrat kr. Styrelsen har beslutat att kr. ska användas för bidrag till författare, översättare och kulturjournalister, medan kr. ska användas för bidrag till dramatiker, och fördelas av dramatikerutskottet. Återstående kr överförs till författarfondens internationella utskott, för att samordnas med den bidragsgivning som sker med de medel som anvisas via anslagsposten 3:1 ap.1, och som disponeras av Statens kulturråd. Bidrag till författare, översättare och kulturjournalister Som närmare redovisats inledningsvis har styrelsen för Sveriges författarfond inom ramen för biblioteksersättningen, genom särskilda författarpenningar och fleråriga stipendier, i relativt stor utsträckning koncentrerat sina insatser på att skapa en långtidstrygghet för de litterära upphovsmännen. Ett viktigt komplement till de ersättningar och stipendier som fördelas ur biblioteksersättningen är konstnärsbidragen till författare och översättare. Bidragen är dessutom tillgängliga för kulturjournalister, vilket bör tillmätas stor betydelse i tider när många kulturredaktioner och kulturtidskrifter p.g.a. ekonomiska förhållanden vittnar om svårigheter att förverkliga seriösa journalistiska ambitioner och att upprätthålla yrkesmässiga villkor för sina skribenter. Anslagsposten 5:2 ap.9 har varit oförändrad i 15 år. Denna stagnation under lång tid har medfört att antalet utdelade konstnärsbidrag har minskat från 60 budgetåret 1981/82 till 33 (varav 11 ettåriga) år Under år 2011 kunde endast 5,8 % av ansökningarna om konstnärsbidrag beviljas. Styrelsen för Sveriges författarfond instämmer helt i den kulturpolitiska ambitionen att förbättrade villkor och utvecklingsmöjligheter för de litterära upphovsmännen huvudsakligen ska förverkligas inom ramen för biblioteksersättningen. Men anslagsposten 5:2 ap. 9 förefaller närmast bortglömd av regeringen och helt förbisedd som kulturpolitiskt instrument och komplement till biblioteksersättningen. Fondstyrelsen vill mot bakgrund av beskrivningen ovan påminna om möjligheten att också använda denna anslagspost i syfte att stärka författares, översättares och inte minst kulturjournalisters möjligheter att ägna sig åt sin yrkesutövning. Styrelsen föreslår att den del av anslagsposten som rör bidrag till författare, översättare och kulturjournalister för år 2013 ska höjas med kr. till kr., och för åren få vara oförändrat kr. En sådan höjning skulle möjliggöra en utökning av antalet bidrag från 33 till 50 st. Bidrag till dramatiker Dramatikerutskottet prioriterar inom ramen för sin verksamhet de ett- två- och femåriga konstnärsbidragen. Varken projektbidrag eller pensionsbidrag utdelas för närvarande. Bidrag för dramatikers resor och internationella utbyten fördelas fr.o.m. år 2008 i särskild ordning av författarfondens internationella utskott. Tillfälliga bidrag till dem som råkat i akuta ekonomiska svårigheter fördelas i Budgetunderlag för år

15 mycket begränsad omfattning. Utskottets administrationskostnader täcks av medlen under denna anslagspost. Dramatikerutskottet har ända sedan starten budgetåret 1984/85 haft ambitionen att med en stor andel fleråriga bidrag söka tillgodose de fritt verksamma dramatikernas behov av ekonomisk och arbetsmässig trygghet under längre tider. Dessa ambitioner har visat sig svåra att förverkliga. Fastän dramatikerutskottet i genomsnitt endast fördelat färre än två femåriga bidrag årligen, svarar dessa bidrag för ca 30 % av den totala kostnaden för fördelade bidrag. När dramatikerstödet inrättades år 1999 (se nästa avsnitt) tillkom en stödordning som kompletterade de befintliga bidragen. Tillsammans ger de två bidrags- och stödformerna en bredd i bidragsgivningen som svarar mot dramatikerns mellanställning som skapande konstnär inom ordområdet men samtidigt beroende av teatrar och andra beställare av dramatik. Men dramatikerstödet riktas mot beställningssituationen och det faktiska uppdragsförhållandet mellan teatern och dramatikern; stödformen minskar därför inte i sig behovet hos vissa dramatiker av den arbetsmässiga trygghet under längre tid som fleråriga bidrag ger. År 2012 är det femtonde budgetåret i följd med oförändrat anslag för bidrag till dramatiker. Denna pågående urholkning av anslagspostens värde medförde att dramatikerutskottet under många år intog ett slags defensiv hållning i bidragsgivningen: färre fleråriga bidrag och överlag uteblivna uppräkningar av bidragsbeloppen. Konstnärsbidragen är avsedda för en viss tids konstnärligt arbete. Utskottets principiella uppfattning är därför att bidragsbeloppen genom årliga höjningar bör följa kostnadsutvecklingen i samhället (vilket ju är fallet med de s.k. långtidsstipendierna som fördelas ur annan anslagspost). Till år 2009 bestämde dramatikerutskottet att omsätta denna principiella hållning till praktiskt beslut genom att höja bidragsbeloppen och återställa deras reella värde och oavsett framtida anslagsutveckling avser dramatikerutskottet i enlighet med dessa resonemang att fortsätta att låta bidragsbeloppen följa kostnadsutvecklingen. Fortsatt oförändrad anslagsnivå kommer därför på sikt att medföra ett minskat antal mottagare. Därtill vill utskottet återknyta till de tidiga ambitioner som redovisats ovan, om att skapa möjlighet för förtjänta och fritt yrkesverksamma dramatiker att långsiktigt utveckla sin verksamhet utan att ständigt behöva styras av akuta försörjningsproblem. Utskottets ambition är framdeles fördela åtminstone tre st. nya femåriga bidrag årligen, med sikte på sammanlagt 15 st. pågående bidrag. Utan anslagsökning kommer därmed dessa bidrags andel av de totala kostnaderna att öka kraftigt. I ljuset av det stora antalet verksamma dramatiker (Sveriges Dramatikerförbund organiserar över 600 medlemmar) borde emellertid denna ambition inte betraktas som för hög; bland dessa finns många förtjänta dramatiker, vilkas verksamhet skulle kunna fördjupas och utvecklas ytterligare med stöd av ett flerårigt bidrag. Budgetunderlag för år

16 Till beskrivningen av den hårda konkurrensen om bidragen till dramatiker hör att utöver landets scendramatiker och översättare av dramatik räknas också manusförfattare för film och tv till denna yrkesgrupp (Konstnärsnämnden stödjer enskilda konstnärer inom filmområdet i övrigt). Finansierings- och produktionsvillkoren för film och tv skiljer sig naturligtvis mycket åt jämfört med scenteatern och villkoren för de skrivande upphovsmännen likaså men behovet av detta slags bidrag till de enskilda upphovsmännen är lika stort inom detta område. För de verksamma manusförfattarnas konstnärliga behov och för att värna kvalitet och originalitet också inom film- och tv. Den del av anslaget som rör bidrag till dramatiker bör för år 2013 höjas med kr. till kr., och för åren få vara oförändrat kr. En sådan höjning skulle möjliggöra en successiv utökning av antalet mottagare av femåriga konstnärsbidrag, till sammanlagt 15 st. (tre st. nya årligen), samt en höjning av de olika bidragsbeloppen som motsvarar kostnadsutvecklingen. Bidrag till konstnärer inom ordområdet - sammanfattning Med hänvisning till de ovan beskrivna konsekvenserna av att anslagsposten inte höjts på 15 år föreslår styrelsen att anslagsposten 5:2 ap.9 för år 2012 ska höjas med kr. till kr., och för åren få vara oförändrat kr. I detta belopp är inte inräknat de kr. som fördelas av internationella utskottet som bidrag för internationella utbyten. I senare avsnitt föreslår fondstyrelsen förändringar i anslagsstrukturen avseende de bidrag för resor och internationella utbyten som författarfonden har att besluta om. 5:2 ap.13 Dramatikerstöd I enlighet med förordning (1998:1369) om statsbidrag för beställning av nyskriven svensk dramatik får statsbidrag ges till fria teatergrupper, regionala och lokala teaterinstitutioner samt radio- och TV-företag för beställning av nyskriven svensk dramatik. Syftet med statsbidraget ska vara att ge i första hand teatrar möjlighet att beställa nyskriven svensk dramatik av hög kvalitet. Ansökan ska göras gemensamt av en dramatiker och den som vill uppföra dramatikerns verk. Stödordningen har varit i bruk sedan Stödet fördelas av dramatikerutskottet inom styrelsen för Sveriges författarfond. År 2012 uppgår anslagsposten till oförändrat kr. Dramatikerstöd utbetalas till teatern, men ska oavkortat utgöra arvode till dramatikern. Stödets storlek motsvarar 2/3 av grundersättningen enligt gällande avtal mellan Svensk Scenkonst och Sveriges Dramatikerförbund, avseende för- Budgetunderlag för år

17 värv och framförande av scenpjäser. Ett villkor för beviljat stöd är att teatern utöver detta stöd betalar dramatikern ett belopp motsvarande lägst 1/3 av ersättningen enligt nyss nämnda avtal. Utifrån de uppföljningar och utvärderingar dramatikerutskottet gjort av dramatikerstödet betraktar utskottet stödformen som mycket lyckad. De redogörelser som samtliga teatrar och dramatiker på utskottets begäran sänder in efter genomförd uppsättning, fortsätter att bekräfta stödets positiva betydelse. Eftersom dramatikerstödet till sin konstruktion är kopplat till nämnda avtal mellan Svensk Scenkonst och Dramatikerförbundet, ökar stödbeloppen från år till år i takt med att avtalet omförhandlas. Det är för utskottet en viktig princip och en grundbult i stödets utformning. Sedan år 2004 har anslagsposten för Dramatikerstöd varit oförändrad. Under samma tid har nivåerna på avtalsenliga beställningsarvoden stigit med 14 %, vilket följaktligen gäller också dramatikerstödets beloppsnivåer. Höjningarna har på så sätt hållit jämna steg med kostnadsutvecklingen i samhället (men inte inneburit någon höjning i reala termer). Detta innebär att antalet stöd som dramatikerutskottet kan bevilja gradvis minskar. Med hänvisning till detta föreslår dramatikerutskottet att anslagsposten 5:2 ap.13 för år 2013 ska höjas med kr. till kr., och för åren få vara oförändrat kr. En sådan höjning skulle möjliggöra ett oförändrat antal beviljade stöd samtidigt som stödbeloppen kan följa avtalsenliga arvoden och den generella kostnadsutvecklingen i samhället. Dramatikerutskottet har i tidigare års budgetunderlag föreslagit att det befintliga dramatikerstödet skulle kompletteras med ett stöd till teatrarna för anställning under en period av en s.k. husdramatiker. Förslaget finns också utvecklat i en särskild skrivelse till Kulturdepartementet i maj Utskottet förordar fortfarande denna reform men upprepar inte förslaget i årets budgetunderlag; den föreslagna anslagsnivån är följaktligen lagd utan hänvisning till förslaget om ett särskilt husdramatikerstöd. 5:2 ap.3 Inkomstgarantier för konstnärer, samt 5:2 ap.4 Långtidsstipendier Regeringen har inte begärt att styrelsen för Sveriges författarfond ska lämna in något budgetunderlag rörande de två rubricerade anslagsposterna. Styrelsen brukar ändå årligen framlägga underlag för regeringens arbete med budgeten de kommande åren. Den statliga inkomstgarantin avvecklas nu gradvis i och med att inga nya innehavare ska utses. Regeringens uttalade ambition har varit att de medel som frigörs när inkomstgarantierna avvecklas oavkortat ska tillfalla konstnärerna genom andra bidrags- eller stödformer. Emellertid saknas fortfarande en administrativ lösning som på ett fullt tillfredsställande sätt hanterar övergången mellan stödformerna. Utöver detta har regeringens anslagstilldelning hittills inte Budgetunderlag för år

18 skett med hänsyn till att såväl inkomstgarantierna som långtidsstipendierna enligt respektive bidragsförordningar baseras på prisbasbeloppet och därför normalt räknas upp årligen. Fortsätter de två anslagsposterna 5:2 ap.3 och 5:2 ap. 4 att tillsammans vara oförändrade över tid, minskar det totala antalet innehavare, och regeringens uttalade ambition att avvecklingen av inkomstgarantierna skulle tillfalla nya konstnärer förverkligas därför inte fullt ut. Fondstyrelsen har tidigare i budgetunderlag och remissyttrande påpekat den inkonsekvens som präglar regeringens styrning när det gäller de stipendier och bidrag som fördelas med stöd av förordningen (1976:528) om bidrag till konstnärer. I det ena fallet (konstnärsbidragen) gäller att regeringen beslutar om en övergripande fördelning mellan konstnärskategorierna, medan Konstnärsnämnden och författarfonden har oinskränkt frihet att prioritera mellan olika bidragsformer arbetsstipendier, projektbidrag, pensionsbidrag samt bidrag för resor och internationella utbyten samt kan själva bestämma antal bidrag och belopp. I det andra fallet (långtidsstipendier) gäller det motsatta, att regeringen beslutar om ett bestämt antal stipendier till ett exakt angivet belopp, medan de två fördelande organen ska enas om en fördelning mellan konstnärskategorierna. Regeringens motiv för denna asymmetriska styrning har inte klargjorts. Det är i princip ogörligt för Konstnärsnämnden och författarfonden att finna en rationell grund för fördelning av långtidsstipendier, när dessa endast utgör en begränsad del av de samlade statliga ersättningarna och bidragen och när regering och riksdag genom egna analyser och politiska prioriteringar avgör proportionerna mellan konstnärskategorierna i övrigt. Till denna mer principiella invändning kan också anföras att själva övergången från inkomstgarantier och låsningen vid ett bestämt antal stipendier (vilket inte kan fastställas förrän långt in på innevarande budgetår) rent praktiskt gör det oförutsebart och att hanteringen brister i administrativ anpassning till stipendieverksamheten i övrigt. 3:1 ap.1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter: bidrag för internationella utbyten samt för provöversättningar av svensk litteratur och dramatik Fr.o.m. år 2008 fördelar Styrelsen för Sveriges författarfond medel under ovan rubricerad anslagspost som disponeras av Statens kulturråd. Enligt regleringsbrev för Statens kulturråd år 2012 ska 1 milj. kr utbetalas till Sveriges författarfond. Medlen fördelas i enlighet med förordningen (2007:1435) om statsbidrag till internationellt utbyte och samarbete på litteraturområdet. Författarfonden kan fördela bidrag till enskilda litterära upphovsmän (författare, dramatiker, tecknare, fotografer och översättare), dels för internationella utbyten, dels för provöversättningar av svensk litteratur och dramatik till andra språk. Med anledning av de diskussioner Statens kulturråd och Sveriges författarfond förde under hösten 2010 om formerna för och inriktningen på det internationella litteratursamarbetet, kom den av regeringen i mars 2011 tillsatta litteraturutredningen att få till uppgift att särskilt bedöma hur Budgetunderlag för år

19 ansvarsfördelningen mellan Kulturrådet och författarfonden skulle kunna förtydligas. Styrelsen för Sveriges författarfond har i december 2010 i en särskild skrivelse till Kulturdepartementet redogjort för sin syn på verksamheten, både vad gäller den formella inramningen och beträffande värdet av att bidragsgivningen inom detta område får ske ur två olika perspektiv: dels Kulturrådets mer övergripande och traditionellt kulturpolitiska, dels författarfondens konstnärspolitiska, som oftast tar sin utgångspunkt i de självständigt arbetande konstnärernas initiativ och (konstnärliga) behov. I tidigare budgetunderlag har författarfonden betonat behovet av en förenklad förordnings- och anslagskonstruktion. Det behovet kvarstår och har artikulerats i och med direktiven till litteraturutredningen om en förtydligad ansvarsfördelning. Den nuvarande formella inramningen för det internationella litteratursamarbetet tycks av allt att döma utgöra ett hinder för en sådan. Det bör därför prövas om den förenkling författarfonden tidigare argumenterat för kan ske genom att medel till enskilda författares m.fl. internationella utbyten istället anvisas uteslutande genom anslagsposten Bidrag till författare, översättare, kulturjournalister och dramatiker. Denna lösning förefaller än mer naturlig när det fr.o.m. år 2012 inte särskilt öronmärks medel för det internationella litteratursamarbetet i Kulturrådets regleringsbrev. Budgetunderlag för år