STYRELSEN FÖR SVERIGES FÖRFATTARFOND

Transkript

1 STYRELSEN FÖR SVERIGES FÖRFATTARFOND BUDGETUNDERLAG FÖR ÅR 2015 UTGIFTSOMRÅDE 17 ANSLAGSPOSTERNA 5:2 ap.8, 5:2 ap.9 OCH 5:2 ap.13 SAMT DELAR AV 5:2 ap.3 och ap.4

2 2 Budgetunderlag för år 2015

3 Innehållsförteckning Hemställan... 4 Finansierings- och anslagsöversikt :2 ap.8 Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek... 5 Verksamheten... 5 Ersättningens grundbelopp och multiplar... 7 Utlåning... 7 Referenssamlingar Anslagpostens storlek :2 ap.9 Bidrag till författare, översättare, kulturjournalister och dramatiker Bidrag till författare, översättare och kulturjournalister Bidrag till dramatiker Bidrag för resor och internationella utbyten :2 ap.13 Dramatikerstöd :2 ap.3 Inkomstgarantier för konstnärer, samt 5:2 ap.4 Långtidsstipendier Budgetunderlag för år

4 Hemställan Med stöd av vad som anförs i budgetunderlaget hemställer styrelsen för Sveriges författarfond att till 5:2 ap.8, Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek, för år 2015 anvisas ett anslag baserat på bibliotekens utlåning och referensbestånd under år 2012 samt på det grundbelopp per lån av svenskt originalverk som ska framförhandlas mellan en av regeringen utsedd förhandlare och berörda upphovsmannaorganisationer; att 5:2 ap.9, Bidrag till författare, översättare, kulturjournalister och dramatiker, för år 2015 höjs med kr. till kr. och för åren från denna anslagsnivå höjs ytterligare i enlighet med den prisoch löneomräkning som tillämpas på anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer; Förslaget om en höjning av denna anslagspost läggs mot bakgrund av den allt svårare situationen för kulturjournalistiken, beroende både av de renodlade kulturtidskrifternas utsatta ekonomiska situation och av den kvalificerade kulturjournalistikens allt mindre utrymme i bredare riktad media. Styrelsen för Sveriges författarfond vill fästa regeringens uppmärksamhet på betydelsen av de bidrag till enskilada kulturjournalister som kan fördelas ur denna anslagspost. Även för dramatikerna ser fondstyrelsen stora behov av en ökning av anslagsposten; att 5:2 ap.13, Dramatikerstöd, för år 2015 samt åren höjs i enlighet med den pris- och löneomräkning som tillämpas på anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer; att anslagstilldelningen till 5:2, ap.3 och ap. 4 ska ske med hänsyn till den uppräkning av inkomstgarantiernas och långtidsstipendiernas belopp som ägt rum sedan den av regeringen beslutade övergången från Inkomstgarantier till Långtidsstipendier samt med hänsyn till motsvarande justeringar av beloppen som kommer att ske för åren Sveriges författarfond upprepar också önskemålet om att regeringen beslutar om en administrativ lösning som bättre än idag är ägnad att hantera denna övergång mellan stödformerna, d.v.s. på vilket sätt medel idag gradvis överförs från anslagsposten 5:2 ap.3 till anslagsposten 5:2 ap.4. 4 Budgetunderlag för år 2015

5 Finansierings- och anslagsöversikt SVERIGES FÖRFATTARFOND Belopp i tkr. Finansieringskällor Anvisat enl. Utfall Anvisat enl. Förslag Förslag Förslag regleringsbrev regleringsbrev ANSLAG: 5:2, ERSÄTTNINGAR OCH BIDRAG TILL KONSTNÄRER 8. Ersättning åt författare m.fl. 9. Bidrag till författare, översättare, kulturjournalister och dramatiker 13. Dramatikerstöd Summa anvisat/utfall/förslag ÖVRIG FINANSIERING: Summa övrig finansiering SUMMA Det har ännu inte träffats någon förhandlinsöverenskommelse om biblioteksersättningens grundbelopp för år Därför kan inte något förslag lämnas. 2 Av höjningen till år 2014 består 500 tkr av överförda medel från anslag 3:1, ap.1 3 Exklusive den pris- och löneomräkning som tillämpas på anslaget i sin helhet 5:2 ap.8 Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek Verksamheten Biblioteksersättningen förmedlas i enlighet med förordningen (1962:652) om Sveriges författarfond, vilken ger fondstyrelsen en relativt stor frihet beträffande utformningen av verksamheten. Regeringen föreskriver exempelvis i regleringsbrev inga mål med verksamheten utöver vad som återfinns i fondförordningen. Den relativt begränsade statliga styrningen är ett uttryck för att biblioteksersättningen är ett statligt åtagande av en annan karaktär än andra statliga anslag. Formellt är Sveriges författarfond en fond under Kammarkollegiets förvaltning. Författarfonden disponerar därmed inte själv sina anslagsposter över statsbudgeten och saknar förvaltningsanslag; administrationen ska enligt fondförordningen istället helt bekostas av fondmedlen. De statliga ersättningarna och bidragen till konstnärer har som del av den samlade kulturpolitiken under de senaste decennierna varit föremål för flera utredningar med efterföljande propositioner och riksdagsbeslut. Biblioteksersättningens grundläggande konstruktion har då alltid befästs och dess stora Budgetunderlag för år

6 betydelse för de litterära upphovsmännens villkor bekräftats. Senast skedde detta i regeringens proposition 2013/14:3, Läsa för livet, antagen av Riksdagen i december Regeringen förordade visserligen en översyn av fondförordningen för en modernisering och minskad detaljstyrning och den s.k. riksdagsbindningen kom att ändras så att Riksdagens beslut om biblioteksersättningen rör de mer grundläggande inriktningen för ersättningen. Samtidigt konstaterar man i propositionen att det är viktigt att ersättningens karaktär och syften vidhålls samt att den inte bara är en motiverad ersättning för nyttjandet av upphovsmännens verk, utan även viktig för att främja de kulturpolitiska målen. Denna etablerade syn på ersättningen som en grundsten i konstnärspolitiken har kommit till praktiskt uttryck på så sätt att ambitionen att skapa rimliga arbetsvillkor för de litterära upphovsmännen huvudsakligen förverkligas inom ramen för biblioteksersättningen; direkta statsstipendieanslag till författare och översättare utgör komplement till biblioteksersättningen och används för utdelande av ett antal punktstipendier. Den offentligrättsliga och kulturpolitiskt anlagda biblioteksersättningen ger skälig gottgörelse för det samhälleliga utnyttjandet av de litterära upphovsmännens verk som biblioteksutlåningen innebär, samtidigt som den skapar en viss förbättring av upphovsmännens ekonomiska villkor. Inom ramen för biblioteksersättningsanslaget strävar styrelsen för Sveriges författarfond mot att skapa arbetsmässig trygghet under längre tider för professionella författare, översättare, tecknare och fotografer. Utgångspunkten för verksamheten är den individuella ersättningen (författaroch översättarpenning), som ger de litterära yrkesutövarna en viss minimiersättning för biblioteksutlåningen antingen i relation till utlåningens omfattning eller i form av s.k. särskild författarpenning, vars belopp fastställs av styrelsen. Utöver den särskilda författarpenningen finns kompletterande långtidsåtaganden för att förbättra villkoren för bokupphovsmän med yrkesmässiga ambitioner. Ur den s.k. fria delen fördelas främst arbetsstipendier av olika längd samt pensionsbidrag. Litteraturutredningen redogjorde i sitt slutbetänkande för en rad undersökningar av de litterära upphovsmännens ekonomiska och sociala villkor, bl.a. Författarförbundets omfattande undersökning av sina medlemmars inkomstförhållanden under 2004 samt Konstnärsnämndens och Statistiska Centralbyråns undersökning Konstnärers inkomster från Litteraturutredningen refererar också Konstnärsnämndens sista delundersökning (2011), vilken visar att gruppen ordkonstnärer samtidigt med låga inkomster har en genomsnittlig arbetstid på 46 timmar/vecka (både konstnärligt och utomkonstnärligt arbete). Skillnaden mellan investerad arbetstid i litterärt arbete och inkomsterna av densamma är alltså mycket stor för de litterärt verksamma. Dessa undersökningar bekräftar de uppgifter som författarfonden årligen inhämtar i ansökningarna om stipendier och bidrag: den ekonomiska situationen är oförändrat kärv för majoriteten av upphovsmännen; många högt kvalificerade författare, översättare och bokillustratörer har fortsatta svårigheter med att genom sin litterära yrkesutövning klara sin försörjning. Sammanfattningsvis är trycket på att få del av biblioteksersättningen fortsatt starkt. 6 Budgetunderlag för år 2015

7 En översyn av förordningen om Sveriges författarfond kommer att genomföras under år 2014 samtidigt som regeringen söker få till stånd en ny grundöverenskommelse med upphovsmannaorganisationerna som bland annat ska kunna innebära förslagsvis treåriga avtalsperioder. Den redovisning som följer nedan i detta budgetunderlag, utgår från den grundöverenskommelse som i februari 2014 fortfarande gäller, samt med hänsyn till de överenskommelser genom åren vilka kompletterar eller förtydligar fondförordningen vad gäller beräkningsunderlaget för ersättningens bestämmande. Biblioteksersättningens grundbelopp och multiplar Den totala biblioteksersättningens storlek bestäms dels av utlåning och referensbestånd i folkbibliotek och skolbibliotek, dels av ersättningens öretal (multiplar). Biblioteksersättningens multiplar 2014 Lån av originalverk 1 kr och 41 öre Grundbelopp Lån av översättning 70,5 öre ½ av grundbeloppet Referensexemplar av originalverk 5 kr och 64 öre 4 x grundbeloppet Referensexemplar av översättning 2 kr och 82 öre 2 x grundbeloppet Grundbeloppets utveckling kr 16 öre 1 kr 18 öre 1 kr 22 öre 1 kr 26 öre 1 kr 29 öre 1 kr 32 öre 1 kr 33 öre 1 kr 35 öre 1 kr 37 öre 1 kr 41 öre + 1 öre + 2 öre + 4 öre + 4 öre + 3 öre + 3 öre + 1 öre + 2 öre + 2 öre + 4 öre + 0,9 % + 1,7 % + 3,4 % + 3,3 % + 2,4 % + 2,3 % + 0,8 % + 1,5 % + 1,5 % + 3,0 % Multiplarna baseras på det grundbelopp som framförhandlas mellan upphovsmannaorganisationerna och en av regeringen utsedd förhandlare. Därför måste förhandlingarna vara avslutade för att fondstyrelsen ska kunna ange något belopp för biblioteksersättningen i budgetunderlaget till regeringen. Styrelsen konstaterar att förhandlingarna avseende biblioteksersättningens grundbelopp för år 2015 ännu inte avslutats, och kan därför inte ange något belopp för biblioteksersättningen år Utlåning Under första hälften av 1990-talet ökade utlåningen i landets folkbibliotek från 71 milj. lån 1991 till drygt 82 milj. lån 1996 detta efter en konstant minskning under nästan hela 1980-talet. Under 2000-talet har trenden istället varit tydligt nedåtgående, även om den relativt kraftiga nedgången möjligen har brutits de senaste åren. För år 2012 redovisas utlåningen till 69,2 milj. lån (här också inräknat bl.a. sjukhusbibliotek). Utlåningen har för närvarande ungefär samma omfattning som vid 1990-talets början: Budgetunderlag för år

8 Registrerad utlåning i folkbibliotek Inkl. merutlåning i uppsökande verksamhet Registrerad utlåning i folkbibliotek (milj.) I utlåningssiffrorna och diagrammet ovan ingår även lån av e-böcker, vilka ingår (men också särredovisas) i den offentliga statistiken. Riksdagen har i enlighet med regeringens proposition 2013/14:3 Läsa för livet beslutat att endast nyttjandet av fysiska exemplar av verk bör ligga till grund för biblioteksersättning. I detta budgetunderlag har därför e-boksutlåningen lyfts ut ur vad som nedan redovisas som grund för biblioteksersättningens beräkning även om förordningen (1962:552) om Sveriges författarfond ännu inte förtydligats i detta avseende. Kungl. biblioteket har fr.o.m års statistik övertagit ansvaret från Kulturrådet att inom ramen för Sveriges officiella statistik producera årlig statistik över folk- och skolbibliotekens registrerade utlåning. Folkbiblioteksuppgifterna för år 2012 har publicerats i Bibliotek Antalet registrerade hemlån av fysiska exemplar i folkbibliotek uppgick år 2012 till lån. (Antalet lån av e-böcker redovisas till st.) De fristående sjukhusbiblioteken ingår också i underlaget för biblioteksersättningen, och redovisas i Bibliotek Antalet registrerade hemlån av fysiska exemplar i sjukhusbibliotek uppgick till lån. (År 2011: lån (inkl. e-böcker).) Utöver sjukhusbiblioteken redovisas också Sjömansbiblioteks utlåning ( lån) separat i Kungl. bibliotekets statistik. En viss del av folkbibliotekens utlåning utgörs av böcker som lämnas ut i uppsökande biblioteksverksamhet där lånen inte registreras; varje sådan utlämnad bok räknas i den officiella biblioteksstatistiken som ett lån. Sedan budgetåret 1986/87 beräknas dock ersättning för dessa böcker motsvarande ytterligare två 8 Budgetunderlag för år 2015

9 lån per utlämnad bok. För utlåningsåret 2012 ska författarfonden därigenom tillföras ersättning för ytterligare lån. Statens kulturråd avbröt fr.o.m. läsåret 1998/98 insamlingen av skolbiblioteksstatistiken, för att senare ersätta den med en undersökning med annan inriktning och enligt ny metod, vilken inte kan användas för en fullständig beräkning av biblioteksersättningen. Detta betyder att sedvanligt statistiskt underlag saknas för år 2015 (liksom tidigare för åren ). Regeringens förhandlare och upphovsmannaorganisationerna har tidigare enats om att istället använda medelvärdet av erhållen skolbiblioteksstatistik för läsåren 1996/97 och 1997/98 som underlag för beräkning av biblioteksersättningen. Under förutsättning att denna överenskommelse bekräftas i de kommande förhandlingarna, fastställs därför den registrerade utlåningen till lån. (1996/97: 17,0 milj. lån, 1997/98: 15,5 milj. lån.) Den sammanlagda utlåningen av fysiska exemplar av litterära verk år 2012 uppgick därmed till lån. Till följd av en överenskommelse i biblioteksersättningsförhandlingarna år 1994 ska författarfonden årligen tillföras en ersättning för utnyttjandet på plats i biblioteken av böcker som inte ingår i referenssamlingarna. Hemlånen från folkoch skolbiblioteken räknas därför upp med faktorn 1,03. Den totala ersättningsgrundande utlåningen i folk- och skolbibliotek år 2012 uppgick därmed till 1,03 * = lån. Utlåning 2012 (anslagsår 2015) Förändring Folkbibliotek (-3,9 %) Sjukhusbibliotek m.fl (+11,7 %) Uppsökande verksamhet (+10,2 %) Skolbibliotek oförändr. Summa registrerad utlåning (-1,6 %) Ersättningsgrundande utlåning (-1,6 %) 1 Utlåningen för år 2011 inkluderar e-boksutlåningen. Minskningen på lån till år 2012 utgörs därför delvis av exkluderingen av e-bokslån. 2 Med ersättningsgrundande avses här: efter den överenskomna uppräkningen med 3 % för den oregistrerade läsningen på plats i biblioteken. För beräkning av den totala biblioteksersättningens storlek krävs också uppgift om utlåningens andelar av upphovsrättsligt skyddade svenska originalverk, rättsskyddade översättningar till svenska och övriga, ej ersättningsberättigande verk. Den informationen ges inte i den officiella biblioteksstatistiken, utan beräknas av författarfonden i samband med de årliga undersökningarna för uträkning av de individuella författar- och översättarpenningarnas storlek. Dessa procentandelar var för utlåningsåret 2012: 57,7, 30,9 resp. 11,4 %. Budgetunderlag för år

10 Andel av utlåningen (%): rättsskyddade svenska originalverk, rättsskyddade översättningar till svenska och övriga, ej ersättningsberättigande verk Utlåningsår Svenska originalverk Översättningar till svenska Övrigt ,4 33,6 14, ,3 33,6 14, ,0 35,1 11, ,3 34,0 13, ,2 33,6 12, ,6 33,3 12, ,8 32,8 12, ,9 32,4 11, ,8 31,6 11, ,7 30,9 11,4 Referenssamlingar Inom ramen för den officiella biblioteksstatistiken, i Kungl. bibliotekets Bibliotek 2012, redovisas även folkbibliotekens referensbestånd. År 2012 omfattade folkbibliotekens referenssamlingar volymer. Därtill kommer särskilt redovisade samlingar på sjukhusbibliotek m.m., vilka uppgick till volymer. Efter överenskommelse i biblioteksersättningsförhandlingarna bestäms antalet referensexemplar i skolbibliotek som en schablonmässigt beräknad andel om 28 % av det totala antalet volymer i skolornas boksamlingar. Med anledning av den avbrutna insamlingen av skolbiblioteksstatistiken för läsåret 1998/99 har även beträffande skolornas bokbestånd under många år använts ett medelvärde av erhållen statistik för läsåren 1996/97 och 1997/98 som underlag för beräkningen av biblioteksersättningen. Under förutsättning att överenskommelsen bekräftas i de kommande förhandlingarna, fastställs skolornas bokbestånd till 24,45 milj. volymer (1996/97: 25,5 milj., 1997/98: 23,4 milj.). Antalet referensexemplar i skolbibliotek kan på dessa grunder beräknas till volymer. Det sammanlagda antalet referensexemplar i folk- och skolbibliotek år 2012 beräknas därmed till volymer. Referensbestånd 2012 (anslagsår 2015) Förändring Folkbibliotek (+1,1%) Sjukhusbibliotek m.fl (+5,9%) Skolbibliotek oförändr. Summa referensbestånd (+0,2 %) Procentandelarna för referensexemplar av rättsskyddade svenska originalverk, rättsskyddade översättningar till svenska samt övriga, ej ersättningsberättigande verk år 2012 har genom författarfondens årliga utlåneundersökning fastställts till 75,8, 14,1 resp. 10,1 % (föregående år: 77,6, 12,1 resp. 10,3 %). 10 Budgetunderlag för år 2015

11 Anslagspostens storlek Som redogjort för ovan bestäms den totala biblioteksersättningen d.v.s. anslagspostens storlek genom bl.a. biblioteksutlåningens omfattning i kombination med det s.k. grundbelopp som framförhandlas mellan regeringen och upphovsmannaorganisationerna. Den trendmässiga minskningen av utlåningen under 2000-talet har under senare år delvis lindrats av andra förändringar, såsom en viss uppgång beträffande merutnyttjande i uppsökande verksamhet samt en ökad andel av svensk originallitteratur. Som visats ovan gäller detta också för underlaget för beräkning av anslagsposten år 2015 (utlåningen år 2012). Med reservation för eventuella förändringar i förhandlingsöverenskommelsen redovisas i det följande vad några olika alternativa grundbelopp skulle innebära för den totala biblioteksersättningen 2014: Anslag 2014: tkr Anslag 2015, ex: Förändring från 2014: 1 kr 41 öre (oförändr.) tkr - 0,9 % 1 kr 43 öre (+ 2 öre) tkr + 0,5 % 1 kr 45 öre (+ 4 öre) tkr + 1,9 % 1 kr 47 öre (+ 6 öre) tkr + 3,4 % 1 kr 49 öre (+ 8 öre) tkr + 4,8 % 1 kr 51 öre (+ 10 öre) tkr + 6,2 % 5:2 ap.9 Bidrag till författare, översättare, kulturjournalister och dramatiker I enlighet med förordningen (1976:528) om bidrag till konstnärer kan konstnärsbidrag utgå för att ge aktiv konstnär en sådan ekonomisk trygghet under viss tid att han/hon kan ägna sig åt konstnärlig yrkesutövning utan avbrott eller åt experiment och nydanande inom konstnärlig verksamhet. Bidrag kan utgå under högst fem år i följd utan omprövning. Bidrag av pensionskaraktär får bestämmas att utgå tills vidare. Dessutom kan projektbidrag lämnas för målinriktat konstnärligt utvecklingsarbete av mer kostnadskrävande natur. Enligt regleringsbrev ingår i anslagsposten också medel för deltagande i internationellt utbyte. Budgetåret 2014 uppgår anslagsposten till kr, en höjning med kr från föregående år. Av denna höjning avser kr överförda medel från anslagspost 3:1, ap.1 medel som åren anvisades författarfonden via anslag som disponeras av Statens kulturråd. Styrelsen för Sveriges författarfond har beslutat att anslagsposten under året ska fördelas enligt följande: Budgetunderlag för år

12 kr. för bidrag till författare, översättare och kulturjournalister (beslutas av styrelsen); kr. för bidrag till dramatiker och översättare av dramatik (beslutas av dramatikerutskottet); kr. till bidrag för resor och internationella utbyten (beslutas av internationella utskottet). Verksamhetens administrationskostnader täcks också av medlen under denna anslagspost. Nedan utvecklas något resonemangen för de tre bidragstyperna och de tre utskottens verksamhet. Övergripande för anslagsposten gäller dock att den höjning på i praktiken kr naturligtvis är välkommen, men eftersom höjningen är den första på 16 år, återstår ytterligare höjningar för att fullt ut kompensera den reala värdeminskning som gradvis blivit mer och mer påtaglig under alla de år anslagsposten fått vara helt oförändrad. Med hänvisning till bland annat detta upprepar styrelsen förslaget från förra årets budgetunderlag om en höjning av anslagsposten i sin helhet till kr. Till stöd för en förstärkning av denna anslagspost hänvisas också till konkurrensen för de två yrkeskategorierna kulturjournalister och dramatiker vilka ju inte är berättigade till medel ur biblioteksersättningen. Styrelsen för Sveriges författarfond föreslår att anslagsposten 5:2 ap.9 för år 2015 ska höjas med kr. till kr., och för åren höjas i enlighet med den pris- och löneomräkning som tillämpas på anslaget 5:2 i sin helhet. Bidrag till författare, översättare och kulturjournalister Som närmare redovisats inledningsvis har styrelsen för Sveriges författarfond inom ramen för biblioteksersättningen, genom särskilda författarpenningar och fleråriga stipendier, i relativt stor utsträckning koncentrerat sina insatser på att skapa en långtidstrygghet för de litterära upphovsmännen. Ett viktigt komplement till de ersättningar och stipendier som fördelas ur biblioteksersättningen är konstnärsbidragen till författare och översättare. Dessa bidrag är till skillnad från stipendierna ur biblioteksersättningen dessutom tillgängliga för kulturjournalister, vilket är av stor betydelse i tider när många kulturredaktioner och kulturtidskrifter p.g.a. ekonomiska förhållanden vittnar om svårigheter att förverkliga seriösa journalistiska ambitioner och att upprätthålla yrkesmässiga villkor för sina skribenter. Denna utveckling är inte enbart beroende av situationen för de kulturtidskrifter som naturligt anses vara föremål för kulturpolitikens omsorg, utan hänger också samman med den kvalificerade kulturjournalistikens allt mindre utrymme i bredare riktad media. I omsorg om det reflekterande och fördjupande offentliga samtalet vill styrelsen för Sveriges författarfond här därför särskilt fästa regeringens uppmärksamhet på betydelsen av den bidragsgivning till enskilda kulturjournalister som författarfonden kan bedriva med medel ur denna anslagspost. 12 Budgetunderlag för år 2015

13 Styrelsen föreslår att den del av anslagsposten som rör bidrag till författare, översättare och kulturjournalister för år 2015 ska höjas med kr. till kr., och för åren höjas i enlighet med den pris- och löneomräkning som tillämpas på anslaget 5:2 i sin helhet. Bidrag till dramatiker Dramatikerutskottet prioriterar inom ramen för sin verksamhet de ett- två- och femåriga bidragen, vilka alla har karaktären av arbetsstipendier. Varken projektbidrag eller pensionsbidrag utdelas för närvarande. Bidrag för dramatikers resor och internationella utbyten fördelas fr.o.m. år 2008 i särskild ordning av författarfondens internationella utskott. Dramatikerutskottet har ända sedan starten budgetåret 1984/85 haft ambitionen att med en stor andel fleråriga bidrag söka tillgodose de fritt verksamma dramatikernas behov av ekonomisk och arbetsmässig trygghet under längre tider. Dessa ambitioner har visat sig svåra att förverkliga. Fastän dramatikerutskottet i genomsnitt endast fördelat färre än två femåriga bidrag årligen, svarar dessa bidrag för så mycket som en tredjedel av den totala kostnaden för fördelade bidrag. När dramatikerstödet inrättades år 1999 (se nästa avsnitt) tillkom en stödordning som kompletterade de befintliga bidragen. Tillsammans ger de två bidrags- och stödformerna en bredd i bidragsgivningen som svarar mot dramatikerns mellanställning som skapande konstnär inom ordområdet men samtidigt beroende av teatrar och andra beställare av dramatik. Dramatikerstödet riktas mot beställningssituationen och det faktiska uppdragsförhållandet mellan teatern och dramatikern, och stödformen minskar därför inte i sig behovet hos vissa dramatiker av den arbetsmässiga trygghet under längre tid som fleråriga bidrag ger. Av höjningen av anslagsposten till år 2014 har kr fördelats på bidrag till dramatiker och översättare av dramatik. Som påpekats ovan räcker inte höjningen till för att kompensera den gradvisa urholkningen under de föregående sexton budgetåren i följd med oförändrat anslag för bidrag till dramatiker. Eftersom bidragen är avsedda för en viss tids konstnärligt arbete bör bidragsbeloppen genom årliga höjningar följa kostnadsutvecklingen i samhället (så som sker med de s.k. långtidsstipendierna som fördelas ur annan anslagspost), vilket nu på sikt medför ett minskat antal mottagare. Dramatikerutskottet vill därtill öka antalet femårig bidrag, i enlighet med de tidiga ambitioner som redovisats ovan, om att skapa möjlighet för förtjänta och fritt yrkesverksamma dramatiker att långsiktigt utveckla sin verksamhet utan att ständigt behöva styras av akuta försörjningsproblem. Tre st. nya femåriga bidrag årligen med sikte på sammanlagt 15 st. pågående bidrag kan inte betraktas som en för hög ambition. Bland det stora antalet verksamma dramatiker (Sveriges Dramatikerförbund organiserar över 600 medlemmar) finns många förtjänta dramatiker, vilkas verksamhet skulle kunna fördjupas och utvecklas ytterligare med stöd av ett flerårigt bidrag. Budgetunderlag för år

14 Till beskrivningen av den hårda konkurrensen om bidragen till dramatiker hör att utöver landets scendramatiker och översättare av dramatik räknas också manusförfattare för film och tv till denna yrkesgrupp (Konstnärsnämnden stödjer enskilda konstnärer inom filmområdet i övrigt). Finansierings- och produktionsvillkoren för film och tv skiljer sig naturligtvis mycket från dem inom scenteatern, men manusförfattarna behöver likväl precis som scendramatikerna tid och arbetsro för att utveckla sina manusidéer. Detta slags bidrag betyder mycket för de fritt verksamma manusförfattarnas konstnärliga behov och för att värna kvalitet och originalitet också inom film- och tv. Den del av anslaget som rör bidrag till dramatiker bör för år 2015 höjas med kr. till kr., och för åren höjas i enlighet med den pris- och löneomräkning som tillämpas på anslaget 5:2 i sin helhet. Bidrag för resor och internationella utbyten Fr.o.m. år 2014 fördelar styrelsen för Sveriges författarfond bidrag för resor och internationella utbyten uteslutande med medel från ovan rubricerad anslagspost. Bidragsgivningen sker med stöd av särskilt villkor i regleringsbrevet. Bidragen fördelas av internationella utskottet inom Sveriges författarfond. Mot bakgrund av det stora tryck från framförallt kulturjournalister och dramatiker som beskrivits ovan, bedömer styrelsen för Sveriges författarfond det svårt att för närvarande låta bidragen för resor och internationella utbyten ta en större del av anslagsposten i anspråk. Framtida förstärkningar av den internationellt syftande bidragsgivningen fordrar därför fortsatta höjningar av anslagposten. Fondstyrelsen har ovan föreslagit att anslagsposten 5:2 ap.9 för år 2015 i ska höjas till kr. Av denna höjning beräknas kr till bidrag för resor och internationella utbyten, d.v.s. en höjning till sammanlagt kr för dessa bidrag, och för åren en höjning i enlighet med den pris- och löneomräkning som tillämpas på anslaget 5:2 i sin helhet. Inom regeringskansliet har påbörjats en översyn av bl.a. förordningen (1976:528) om bidrag till konstnärer. Sveriges författarfond förutsätter att denna översyn tar hänsyn till behovet av att reglera också författarfondens bidrag till resor och internationella utbyten, efter den nya ansvarfördelning mellan Statens kulturråd och författarfonden, som ju inneburit att Sveriges författarfond inte längre fördelar dessa bidrag med stöd av förordningen (2007:1435) om statsbidrag till internationellt utbyte och samarbete på litteraturområdet. 5:2 ap.13 Dramatikerstöd I enlighet med förordning (1998:1369) om statsbidrag för beställning av nyskriven svensk dramatik får bidrag ges till fria teatergrupper, regionala och lokala teaterinstitutioner samt radio- och TV-företag för beställning av nyskriven svensk dramatik. 14 Budgetunderlag för år 2015

15 Syftet med stödet är att ge i första hand teatrar möjlighet att beställa nyskriven svensk dramatik av hög kvalitet. Ansökan ska göras gemensamt av en dramatiker och den som vill uppföra dramatikerns verk. Stödordningen har varit i bruk sedan Stödet fördelas av dramatikerutskottet inom styrelsen för Sveriges författarfond. År 2014 uppgår anslagsposten till kr, en höjning med kr från föregående år. Dramatikerstöd utbetalas till teatern, men ska oavkortat utgöra arvode till dramatikern. Stödets storlek motsvarar 2/3 av grundersättningen enligt gällande avtal mellan Svensk Scenkonst och Sveriges Dramatikerförbund, avseende förvärv och framförande av scenpjäser. Ett villkor för beviljat stöd är att teatern utöver detta stöd betalar dramatikern ett belopp motsvarande lägst 1/3 av ersättningen enligt nyss nämnda avtal. Utifrån de uppföljningar och utvärderingar dramatikerutskottet gjort av dramatikerstödet betraktar utskottet stödformen som mycket lyckad. De redogörelser som samtliga teatrar och dramatiker på utskottets begäran sänder in efter genomförd uppsättning, fortsätter att bekräfta stödets positiva betydelse. Eftersom dramatikerstödet till sin konstruktion är kopplat till nämnda avtal mellan Svensk Scenkonst och Dramatikerförbundet, ökar stödbeloppen från år till år i takt med att avtalet omförhandlas. Det är för utskottet en viktig princip och en grundbult i stödets utformning. Höjningen med kr till år 2014 var den första på tio år; därför kompenserar höjningen ändå inte för kostnadsutvecklingen och utvecklingen av nivåerna på avtalsenliga beställningsarvoden under samma tid. Dramatikerutskottet vill emellertid i årets budgetunderlag prioritera bidragen till dramatiker och översättare av dramatik (inom 5:2, ap.8, ovan), där utvecklingen av anslagpostens storlek över tid varit ännu blygsammare. Med hänvisning till detta föreslår dramatikerutskottet att anslagsposten 5:2 ap.13 för år 2015 samt för åren ska höjas i enlighet med den pris- och löneomräkning som tillämpas på anslaget 5:2 i sin helhet. 5:2 ap.3 Inkomstgarantier för konstnärer, samt 5:2 ap.4 Långtidsstipendier Regeringen har inte begärt att styrelsen för Sveriges författarfond ska lämna in något budgetunderlag rörande de två rubricerade anslagsposterna. Styrelsen brukar ändå årligen framlägga underlag för regeringens arbete med budgeten de kommande åren. Den statliga inkomstgarantin avvecklas nu gradvis i och med att inga nya innehavare ska utses. Regeringens uttalade ambition och ett sätt att argumentera för reformens genomförande har varit att de medel som frigörs när inkomstgarantierna avvecklas oavkortat ska tillfalla konstnärerna genom andra Budgetunderlag för år

16 bidrags- eller stödformer. Regeringens anslagstilldelning har efter förändringen hittills inte skett med hänsyn till att såväl inkomstgarantierna som långtidsstipendierna enligt respektive bidragsförordningar baseras på prisbasbeloppet och därför normalt räknas upp årligen. För författarfondens del innebär detta att antalet innehavare av inkomstgaranti har minskat från 35 st. till 28 st., samtidigt som endast två nya innehavare av långtidsstipendium kunnat utses. Fortsätter de två anslagsposterna 5:2 ap.3 och 5:2 ap. 4 att tillsammans vara oförändrade över tid, fortsätter också det totala antalet innehavare kontinuerligt att minska, och regeringens uttalade ambition att avvecklingen av inkomstgarantierna skulle tillfalla nya konstnärer är långt ifrån att förverkligas. I detta budgetunderlag upprepar författarfonden också förra årets önskemål om en administrativt bättre lösning för att hantera övergången från inkomstgarantier till långtidsstipendier. Författarfonden har tidigare i budgetunderlag och remissyttrande påpekat den inkonsekvens som präglar regeringens styrning när det gäller de stipendier och bidrag som fördelas med stöd av förordningen (1976:528) om bidrag till konstnärer. I det ena fallet (konstnärsbidragen) gäller att regeringen beslutar om en övergripande fördelning mellan konstnärskategorierna, medan Konstnärsnämnden och författarfonden har oinskränkt frihet att prioritera mellan olika bidragsformer arbetsstipendier, projektbidrag, pensionsbidrag samt bidrag för resor och internationella utbyten samt att själva bestämma antal bidrag och beloppsnivåer. I det andra fallet (långtidsstipendier) gäller det motsatta, att regeringen beslutar om ett bestämt antal stipendier till ett exakt angivet belopp, medan de två fördelande organen ska enas om en fördelning mellan konstnärskategorierna. Regeringens motiv för denna asymmetriska styrning har inte klargjorts. Det är i princip ogörligt för Konstnärsnämnden och författarfonden att finna en rationell grund för fördelning av långtidsstipendier, när dessa endast utgör en begränsad del av de samlade statliga ersättningarna och bidragen och när regering och riksdag genom egna analyser och politiska prioriteringar avgör proportionerna mellan konstnärskategorierna i övrigt. Till denna mer principiella invändning kan också anföras att själva övergången från inkomstgarantier och låsningen vid ett bestämt antal stipendier (vilket inte kan fastställas förrän långt in på innevarande budgetår) rent praktiskt gör det oförutsebart och att hanteringen brister i administrativ anpassning till stipendieverksamheten i övrigt. 16 Budgetunderlag för år 2015