26 Svensk idrott i. Ryssland. Innehåll. Intervju Tidig frukost med Sven Lexner

Transkript

1

2 2

3 SWEAmagasinet Moskva Nummer 6 Ansvarig utgivare Anna Gustafson Bril ordfsweamoskva@gmail.com Redaktör & Layout Louise Rybring redsweamoskva@gmail.com Annonsansvarig Anna Gustafson Bril ordfsweamoskva@gmail.com Medverkande Barn från Svenska skolan Nathalie Carvajal Monika Cramborn Anna Gustafson Bril Göran Holm Emma Jönsson Anna-Karin Schäfer Agneta Spjuth Cecilia Wettstam Annonspriser Priser för 1 nr: 1/1-baksida 4800 SEK 1/1-sida 3600 SEK 1/2-sida 1800 SEK 1/4-sida 900 SEK Priser för 2 nr: 1/1-baksida 8400 SEK 1/1-sida 6300 SEK 1/2-sida 3200 SEK 1/4-sida 1600 SEK Websida och Blogg Tryckeri RVK.ru ( Upplaga 1000 ex. STORT TACK TIll VÅRA ANNONSÖRER! Baktips Innehåll Intro 26 Svensk idrott i Ryssland 4 Swea info 4 SWEA Moskvas Styrelse 5 Ordförande har ordet Intervju Tidig frukost med Sven Lexner Swea tipsar 30 Restaurangtips 31 Bra appar Resor till värmen - Dubai och Egypten Redaktörsrader 8-9 En resa mot öst 24 Varför är Moskva så bra? Alltid i magasinet 6 Krönikan av Nathalie Carvajal Sweor som flyttar - Ann-Charlotte i Sao Paulo SWEA Aktiviteter 28 Fyra Sweor Emmas vinskola Reportage En bit rysk historia - möte med Sacharov Svenska skolan springer Danskar hjälper i Ryssland Jaha, så var man ensam kvar... Fast nej, så är det så klart inte! Tack och lov är det flera stycken som har varit med och bidragit till tidningen. Efter sommaren kändes det dock lite tomt och trist efter att Eva och alla flyttat, men det är väl så i ex-patens tre års cykel - plötsligt är man inte nykomlingen längre utan den som vet mest. Det här är det sjätte numret av SWEA Magasinet och vi börjar bli varma i kläderna mågra små ändringar har det blivit, som jag hoppas att ni gillar. Det finns som vanligt mycket att läsa bl a ska vi, nykomlingar eller gamlingar lära oss om mjöl och bakning. Vi får också träffa Sven Lexner som bott här riktigt länge. Vi har också träffat journalisten Ann-Marie Kjellander som var i Moskva för 36 år sedan och intervjuade Andrej Sacharov. Och tänka sig att det finns riktiga hurtbullar på Svenska skolan i Moskva. Nästa år kanske vi kan ställa upp med ett SWEA-team... TACK till alla som bidragit till ännu en mycket läsvärd tidning! Louise Rybring, redaktör 3

4 Premiär för vår nya SWEA Moskva logga! Ett stort tack till Johanna Hellmér Wiberg och hennes team på Start Communication i Göteborg som hjälpt oss med utformningen av vår nya fina logga. Byrån har flera år i rad blivit utsedd till en av Sveriges bästa reklambyråer. SWEA Moskva logga kommer nu hänga med i alla olika sammanhang. SWEA Moskva grundades 2005 av Ulla-Stina Ardevall och har idag ca 100 medlemmar. Det är ett nätverk för svensktalande/skandinavisk-talande kvinnor i Moskva. Vi träffas regelbundet på olika evenemang där vi lär känna varandra och upptäcker den ryska huvudstaden tillsammans. Varje månad ordnar vi morgon- och kvällsträffar hos varandra eller ute på stan där vi umgås och byter erfarenheter av livet i Ryssland. Dessutom har vi ofta andra aktiviteter såsom museibesök, föredrag om intressanta ämnen, restaurang- och studiebesök, promenader och vinprovning. Om Du är nyinflyttad har vi en Fadderverksamhet, där du kan få stöd och råd med allt som rör Moskva och också hjälp med språket. faddersweamoskva@gmail.com Varje torsdag mellan har vi Öppen förskola för små barn (0-3 år) och förälder på Katerina Hotel. Läs mer på deras blogg: swenur.blogspot.com Kontakta Katerina Cronstedt för mer information: cronstedt@katerinahotels.com SWEA Moskva har sedan 2010 ett eget stipendium Sverigestipendiet som delas ut till en ryska som studerar svenska språket eller på annat sätt har stort intresse i och arbetar för Sverige. Följ oss på vår egen blogg, där Anna skriver om Moskva och rysslandsrelaterande ämnen, men där det även finns bilder från våra aktiviteter: sweamoskva.blogspot.com Välkommen till SWEA Moskva! SWEA MOSKVAS BLOGG sweamoskva.blogspot.com för mer info Moskvas Styrelse ORDFÖRANDE Anna Gustafson Bril År i Moskva: 6 år Intressen: familjen, SWEA, kultur/musik, böcker, resa m.m. Familj: Man och son ordfsweamoskva@ gmail.com sekreterare Anna Karin Famm År i Moskva: snart 3 år Intressen: Resor och golf. Familj: Man och två söner sekrsweamoskva@ gmail.com it- & webansvarig vice ordförande Cecilia Wettstam År i Moskva: Augusti 2011 Intressen: Språk, träna, golf, skidåkning, resa och läsa. Familj: Man och två barn itsweamoskva@gmail.com Kassör Keth Sørheim År i Moskva: 3 år Intressen: Läsa, gå på tur och laga mat. Familj: Man och två söner kassorsweamoskva@ gmail.com

5 Ordförande har ordet SWEA Moskva ser tillbaka på ytterligare ett innehållsrikt år med många aktiviteter. Kina-resa, Sverigedag i samarbete med den Svenska ambassaden, femte och sjätte numret av SWEA Magasinet Moskva, Vinterbasar för rysk välgörenhet - största hittills och slutligen vår Julfest var några av godbitarna. Vi avslutar dessutom 2011 med fler medlemmar än någonsin! En användbar nyhet som vi arbetat fram under året är ett Matlexikon (svensk-ryskt, rysk-svenskt) som säkerligen kommer att bli en succé att ha med i affären. Ett särskilt tack till Caroline, Monika, Birgitta och Anna-Karin. Styrelsearbetet är givande och vi har ett bra gäng som har kul ihop. Vårt eget Sverigestipendium rullar vidare och 2011 års stipendiat presenterades vid den årliga Julfesten i december. Mer om henne kommer i nästa nummer. Nu blickar vi framåt mot nya öden och äventyr under Redan onsdagen den första februari har vi Årsmöte hemma hos Lisa Romeus Bertelman i residenset på den Svenska ambassaden. Speciellt influgen talare blir GI-experten Ola Lauritzon, en av förgrundsfigurerna i den omåttligt populära GI-metoden i Sverige. Promenadklubb med Kristin, matlagning, sightseeing, hemma-hos-träffar, föredrag, vinprovning är exempel på aktiviteter som kommer Vill du ut och resa så har vi regionmöte i charmiga Wien i oktober dit jag och flera med mig kommer att delta i ett mycket fint program. Och mer än så blir det! Kom också ihåg att Ideer alltid välkomnas varmt. Vad härligt det är att vi har ett SWEA-hem med familjära ansikten och livsglädje mitt i den myllrande ryska huvudstaden, eller hur!? Till sist, ett Stort och Varmt Tack till annonsörer, sponsorer, skribenter och styrelsen för ett mycket fint arbete under året! Och vilken fin ny design av tidningen! - Tusen Tack till vår duktiga redaktör Louise! Hjärtligt Välkomna till 2012, ett nytt innehållsrikt SWEA-år i Moskva! Hälsningar, Anna Gustafson Bril, ordförande SWEA Moskva medlemsansvarig Birgitta Ljungqvist År i Moskva: 1 år, men ej på heltid. Intressen: träna, läsa, resa, god mat och dryck, släkt och vänner. Familj: Man och vuxna barn medlemsweamoskva@gmail. com redaktör Louise Rybring År i Moskva: 3 år Intressen: träna, läsa, resa, åka skidor, familj och vänner. Familj: Man och tre barn redsweamoskva@ gmail.com aktivitetsansvarig Kristin Carlo År i Moskva: snart 3 år Intressen: Golf, promenader, litteratur och resor Familj: Man, son och barnbarn programsweamoskva@ gmail.com fadderansvarig Ruta Jyde År i Moskva: 3 år Intressen: familjen, jobbet, att resa och konst. Familj: Man och två barn faddersweamoskva@ gmail.com

6 swea krönika

7

8 Järnvägsstationen i Vladivostok. Nya brobygget i Vladivostok. En resa mot Öst Vladivostok, vid järnvägens ände, och Kamtjatka, Rysslands östligaste halvö. En titt på kartan före resan gjorde ett överväldigande intryck. Så långt österut vi skulle åka. Så långt österut man kan komma i Ryssland, dvs 11 flygtimmar och 10 tidszoner bort Där ligger Vladivostok - slutstation för Transsibiriska järnvägen. Tågresan från Moskva till Vladivostok tar en vecka. Text: Monica Cramborn Foto: Monica & Klas Cramborn Väl framme, efter en hel dag på planet, eller var det en hel natt på planet? Det var ju förmiddag när vi startade och förmiddag när vi landade 11 timmar senare i 26-gradigt solsken. Till min förvåning möttes vi inte av någon österländsk mystik utan människor och byggnader verkade mycket lika dem vi ser till vardags i Moskva. Den stora skillnaden var sluttningarna staden ligger på och därutanför havet. Som gammal sjöfarare, tillika västkust- och Öresundsbo var det faktiskt som att komma hem, att skåda ut över och känna doften av Japanska sjön. Luften kändes frisk och kranvattnet gick att dricka, precis som hemma i Sverige. Affärsvänner tog mycket väl hand om oss och visade på alla havets läckerheter som området har att bjuda. Jag åt en helt fantastisk sallad på Laminaria, ett sjögräs jag inte provat tidigare. Jag försökte köpa torkad Laminaria i Moskva efteråt, men det var inte samma sorts sjögräs, men till min glädje upptäckte jag senare att 8 en läcker Laminariasallad serveras högst upp i snabbmatsrestaurangen i Gum! Rekommenderas! Vi smakade också ljuvliga pilgrimsmusslor, scampi och fisk, en dröm av tunt, tunt skivad crudo/rå bläckfisk med olivolja och citron och nori/japanskt sjögräs smaksatt med salt och olivolja serverades istället för jordnötter. Riktigt lyckad cross over-mat. Dessutom fanns lax och laxrom av alla de sorter och storlekar. När jag var barn var mammas gratinerade Kamtjatkakrabbsmörgåsar det godaste jag visste. Då fick vi krabban på burk, men här var den purfärsk! Vi åkte ut i båt och badade i Japanska havet som var härligt salt och höll en temperatur på 23 grader: lite förvånande, men vi befann oss på samma breddgrad som Milano. Staden höll på att hämta sig efter 100-åringens besök, kan vi berätta. (Se boken Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson). Det satsas mycket på att göra Moskva Kamtjatka Vladivostok

9 Vladivostok till österns nya centrum. Nya vägar byggs från flygplatsen och en stor hög bro är snart färdig ut till halvön som under Sovjettiden var militärt område, men nu är universitetsområde. Förutom tandläkarsymposium, som fick oss till staden, pågick samtidigt mediamässa med kända Moskvaartister och ekonomisymposium med Premiärminister Putin på besök. Fantastiska Kamtjatka Vi reste sedan vidare till Kamtjatka för att besöka den kanske sista vildmarken. Flygtiden till Petropavlovsk-Kamtjatski var hela 3 timmar över Ockotska sjön till halvön Kamtjatka som ligger nordost om Japan. Nästa land i sikte efter Stilla Oceanen skulle vara Alaska, inte längre ryskt territorium, som bekant. Innan vi gick in för landning siktade vi höga snötäckta berg. Kamtjatka har berg som är mellan 3000 och 5000 m höga varav många är slocknade vulkaner. 29 vulkaner är fortfarande aktiva. En av vulkanerna, precis utanför huvudstaden, Petropavlovsk-Kamtjatski, började för något år sedan sända ut rökmoln efter att ha sovit i över 50 år. Kamtjatka bebos av ca personer och ca hälften av dem bor i Petropavlovsk- Kamtjatski. Vägarna är mycket dåliga och endast de närmast huvudstaden är asfalterade. För att som turist se sig omkring får man antingen ta god tid på sig och ge sig ut att vandra i bergen, hyra liten flodbåt eller också ta sig fram med helikopter. Djurlivet Till Kamtjatkas floder kommer laxen tillbaka till sin födelseplats för att leka. De laxrika floderna blir till mat för björnar som ser till att fylla magarna innan de drar sig tillbaka till bergen för att ytterligare fylla på med bär innan de är redo att gå i vinteride. Björnarna vandrar snabbt runt till de floder som för tillfället är laxrika. Vi ville se björn, men det visade sig att björnarna redan vandrat vidare i sin jakt på fisk och bär. I vår guidebok beskrivs Kamtjatkabjörnen som ett skyggt och rätt fredligt djur, men vår taxichaufför berättade att en far och dotter bara två veckor tidigare blivit rivna av en björn. Flickan ringde sin mor och beskrev hur fadern blev attackerad, men inte heller dotterns liv gick att rädda. Vi lyckades med hjälp av våra kontakter i Vladivostok få hyra en helikopter och gav oss ut på björnsafari. Vi hade tur och fick ifrån helikoptern se tiotalet björnar som sökt sig till bärmarker och när piloten sedan landat på en grusbank mitt i en flod var lyckan absolut fullständig när vi fick se en björn komma ned till stranden. Vi stod och tittade hur han gick fram och tillbaka och fiskade längs flodstranden mittemot! Vinden låg på åt björnens håll, så han stannade och tittade på oss, men fortsatte sedan att fiska. Efter en stund simmande han rakt över floden nedanför oss och gick upp på andra flodstranden, allt medan vi stod på vår lilla ö. Väl värt att se i Kamtjatka är också den svarta vulkansanden på östra stranden längs Stilla Oceanen. Vår chaufför tog oss dit på skumpiga, närmast obefintliga, vägar. Vid stranden fick vi sällskap av en busslast damer som kommit för att plocka nypon. Vid bergen längs havet såg vi också på avstånd de stora Stellar Havsörnarna sväva över bergsryggen. Vi hann också bada i riktigt härligt varma källor, men fick spara den berömda Geijsirdalen, där varmt vatten ur mängder av gejsrar skjuter upp ur jordens inre med olika tidsintervall och styrka. Ett måste är den lokala fiskmarknaden för inköp av traktens läckerheter: Kamtjatkakrabba, många sorters rökt vildlax och laxrom samt pilgrimsmusslor packades fryst i kylväska och var fortfarande djupfryst efter flygfärden till Moskva. Kamtjatka är outvecklat som turistland, hotellet saknade kartor och information och de turer som fanns angivna på internet existerade inte vid tillfället, så vi fick ta egna initiativ och hade tur att få se vad Kamtjatkas vackra orörda natur har att bjuda. Vi gjorde vår resa under första hälften av september, men för att vara säker på att se björn bör man åka några veckor tidigare. Området i öster gav mersmak och vi har mycket mer att utforska och känner man sig mätt på den ryska delen finns dessutom Japan, Kina och Sydkorea alldeles runt knuten. Utsikt över Vladivostok och Japanska Havet. Snöklädda berg och hästar vid hundspanns läger i Kamtjatka. Vår sandbank i floden på björnsafari. Svart vulkansandstrand vid Stilla Havet. Klas Cramborn, rysk vän och nyponplockande damer i bakgrunden. 9

10 swea intervju Tidig frukost med Sven Lexner Något som blir tydligt direkt när man träffar Sven är hans intresse för språk, historia och litteratur samt hans språkkunnighet. Det går inte heller att ta miste på passionen för ämnet juridik. Under vårt möte hinner vi behandla allt detta och lite därtill. Text: Agneta Spjuth Språkintresset som drivkraft Sven slänger sig dagligen mellan flera olika världsspråk. Nåväl, polska använder han inte längre varje dag medger han. Dock imponerar han mäkta på mig när han på ryska ingående beskriver för servitrisen vad han önskar till frukost. Vi möts en tidig måndagsmorgon, ett stenkast ifrån Svens bostad, och ytterligare ett stenkast i andra riktningen ifrån Mannheimer Swartlings kontor. Mitt på Bolshaja Nikitskaja sitter vi i arla morgonstund och samtalar om Ryssland, språk, juridik och utmaningar och 10 möjligheter för företag i det forna Sovjet. Advokat Sven Lexner är verksamhetsansvarig för den ryska verksamheten på den svenska advokatbyrån Mannheimer Swartling. Han kom till Ryssland för 14 år sedan. Först stationerad på kontoret i Sankt Petersburg i nio år och därefter i Moskva de senaste fem åren. Ryskan var redan flytande då Sven kom till Ryssland. Efter tolkskolan så blev det nämligen ett antal år på universitetet där, parallellt med juridikstudierna, ryskan kompletterades med ryska litteraturstudier. Studier i franska på Sorbonne genomfördes också, liksom intensivutbildning i polska i samband med anställningen på den amerikanska advokatbyrå i Polen där Sven arbetade i början av 90-talet. Som sagt, språkintresset och språkkunnigheten är uppenbar. Juridiska pionjärer på ny marknad Advokatbyrån Mannheimer Swartling har funnits i Ryssland i mer än 20 år. Det innebär att de gjorde entré alldeles i början när det nya Ryssland formades. Jag frågar om vad som fick Mannheimer Swartling att besluta sig för att gå in i den då relativt osäkra och nya marknaden, det forna Sovjet. Planerna tog fart redan 1989 då Berlinmuren föll, berättar

11 Sven. Då beslöt tre av delägarna i byrån att resa till Ryssland för att undersöka förutsättningarna för en etablering. Det var mitt under Glasnost, Perestrojka och värsta Gorbatjov-yran. Det pågick stora reformer och det fanns givetvis en tro att Sovjet skulle börja öppna upp och att man skulle kunna börja idka handel på riktigt. Visserligen gick det redan att skapa joint ventures mellan ryska och utländska företag på den tiden. Men Mannheimer Swartling ville undersöka förutsättningarna för sina svenska och nordiska klienter. Ville de verka i Ryssland skulle givetvis även vi finnas på plats och hjälpa dem Vi är där våra klienter är, fastslår Sven. Intressant var att under den här perioden var alla utländska företag inhysta i hotell. Det fanns ingen riktigt permanent känsla att företagen var etablerade här, mer som om de var på tillfälligt besök. Det fanns faktiskt några utländska advokatkontor i landet i början av 90-talet. Närmare bestämt tre stycken, två amerikanska och en kanadensisk advokatbyrå hade påbörjat verksamhet redan tidigare. Men det fanns inga andra europeiska byråer när Mannheimer Swartling öppnade portarna våren Nisch-byrå med tvist-kompetens Då, i början av 90-talet, och även nu är Mannheimer Swartling en nisch-byrå med fokus på investeringsjuridik och skiljeförfaranden. Vi anses en av de tio främsta advokatbyråerna i världen på just internationella skiljeförfaranden. En anledning till att Mannheimer Swartling anses besitta en ganska unik kompetens, är att många avtal mellan ryska och västerländska företag stadgar att eventuella tvister som uppkommer skall avgöras vid Handelskammaren i Stockholm, och att detta ska ske enligt svensk rätt. Stockholms Handelskammare har varit en känd institution för skiljeförfaranden med sovjetiska och ryska företag under mer än 60 år. Detta går tillbaka till det kalla krigets dagar när sovjetiska företag vägrade att låta internationella tvister avgöras på annat ställe än på en neutral plats, och då låg Sverige och Stockholm bra till. Ofta ville då också de sovjetiska bolagen att avtalen skulle styras av svensk rätt. Vid 90-talets början var affärsrätten helt främmande för den ryska marknaden. Det hade tidigare inte funnits behov av en utvecklad rättsordning för affärsjuridik i det forna Sovjet, av förklarliga skäl. Först kom en ny civil-kod, en lag för joint-stock-bolag, en lag för aktiebolag och en för limited companies, men innan dess hade det inte funnits något motsvarande. Den snabba privatiseringen hade gjort sitt till för att driva på de nya lagarna. Plötsligt hade flera grupper av människor fått aktier och hur skulle man hantera det? Det drev på utvecklingen av lagverken som till slut lanserades. När lagverk saknades, och var alldeles nya var det naturligtvis enklare för de svenska och nordiska företagen att komma till Mannheimer Swartling. Här kunde de få den grundläggande hjälp som behövdes, berättar Sven. Utmanande affärsklimat Den ryska marknaden är enormt stor och har många affärsmöjligheter. Det finns mycket att göra för entreprenörer. Samtidigt måste man vara medveten om det rådande affärsklimatet. Det är inte samma sak som att göra affärer i Norden, menar Sven. Jag frågar om Sven menar korruption. Visserligen hamnar Ryssland väldigt långt ned på listan över korrumperade länder, till och med efter länder som Libyen. Men jag måste säga att vi ändå inte uppfattar det så illa i de swea intervju sammanhang vi verkar, säger Sven. Kanske för att vi inte har så många myndighetskontakter. Istället arbetar vi direkt med företagen och de vet att vi följer de svenska etiska riktlinjerna, och det svenska rättsystemets principer. Då finns det inte tillfälle för några gråzoner. Den stora skillnaden mellan att arbeta här jämfört med i Norden är främst att det tar så mycket längre tid för många saker i Ryssland. Många gånger på grund av byråkratiska regler och processer. Som ett exempel så tar det mer än en månad att registrera ett bolag, vilket enbart tar en dag i Sverige. Och för att ens få starta registreringsprocessen här, måste en mycket ansenlig mängd papper och dokumentation lämnas in. Alla med rätt typ av stämplar. För att ha ett ryskt bolag måste man dessutom omedelbart lämna in redovisning för bolaget till skattemyndigheten och sedan göra detta löpande. Följdaktligen kan man inte ha ett ryskt bolag vilande. I Sverige kan vi ha vilande lagerbolag färdiga att tas i bruk närhelst en klient vill, ett koncept som således inte fungerar i Ryssland. Historiens påverkan på juridiken och rekryteringen Idag arbetar sammanlagt runt fyrtio personer på de båda kontoren i Moskva och Sankt Petersburg, varav närmare trettio är jurister. Inom fem år vill Sven ha utökat med åtminstone fem nya jurister i bolaget. På frågan om hur man rekryterar och hur de ryska juristutbildningarna är svarar Sven genom att berätta om hur det svenska rättsväsendet vuxit fram genom historien. Hela det västerländska rättsväsendet har funnits i hundratals år och har en fast historisk förankring. I Sverige anlades det första universitetet i Uppsala redan på 1400-talet och den juridiska fakulteten var en av de 11

12 swea intervju ursprungliga fakulteterna. En del av de regler vi fortfarande idag tillämpar har sina rötter redan från vikingatiden. Vi har haft en kontinuerlig rättstradition under en lång tid, något som Ryssland saknat. Under sovjet-tiden var det bland de tre traditionella juristyrkena domare, advokat, åklagar - åklagaren som hade högst status och i själva verket den som bestämde hur rättsprocesserna skulle avgöras. Åklagaren var en av statens viktigaste talesmän och hade en mycket stark ställning under alla år. Även idag är det så att äldre ryssar i första hand ropar efter Prokuratura när någon har trätt deras rätt förnär, i USA är det som bekant snarast en advokat man kallar på om man har lidit någon skada. Så svaret på frågan om var vi rekryterar är att vi tidigare inte hade så många olika lärosäten med högkvalitativ juridiska utbildningar att välja mellan. Det är lite bättre idag men det är fortfarande tydligt att de ryska juriststudenter är ovana vid att arbeta med texter och att dra ut vad som är viktigast ur stora mängder information. Mycket beror troligen på att man fortfarande har majoriteten av examinationerna muntligt, vilket inte gynnar förmågan att hantera text, givetvis, fortsätter Sven. I vilket fall så är det Moskvas statliga universitet MGU, MGIMO samt Sankt Petersburg State University som vi helst rekryterar ifrån idag. Även Ekaterinburg har en bra juridisk fakultet. Sedan har vi också ett mycket välutvecklat internt utbildningsprogram för våra anställda. Historia för att förstå och respektera Vi talar vidare om vad historien har gjort med det ryska folket och med samhället i stort. Sven menar att man måste skaffa sig en insikt i vad ryssarna har gått igenom för att man ska till fullo förstå och uppskatta att bo här. Med kunskap om den ryska 12 historien kan vi försöka förstå och framförallt respektera hur ryssarna uppträder och agerar i vissa sammanhang. Utifrån en historisk bakgrund kan man då förstå Ryssland som haft alla de olika utmaningarna i form av krig, inbördeskrig, revolutioner och kommunism. Egentligen är det kanske vi som är de som är annorlunda. Vi svenskar är ju så lyckligt lottade som har bott i ett land som inte haft krig eller revolutioner på 200 år och i övrigt haft en ostörd utveckling. Hur många andra länder har haft det, frågar sig Sven. Man förstår misstänksamheten Sven funderar över om kanske historien också förklarar varför man ser en sådan misstänksamhet i Ryssland som manifesteras på olika sätt. Till exempel har det varit ryska bolag som vill ha möten med Mannheimer Swartling, men absolut inte vill berätta i telefonen något om vad man vill diskutera. Istället vill man boka möte och ta allt muntligt, öga mot öga. Andra bolag vill absolut först träffas för att se att det verkligen finns ett kontor och att bolaget existerar på riktigt. Ett ryskt bolag krävde att få se våra kontor både i Stockholm och Göteborg och träffa cheferna på båda kontoren innan de kunde tänka sig att börja prata om varför de ville anlita oss. Allt för att försäkra sig om att vi var en etablerad advokatbyrå som fanns där vi sade oss finnas. Frukosten närmar sig slutet och klockan är mycket, våra arbeten kallar. Så sista frågan blir: Vad tycker du om att Putin verkar vara den som ska bli president efter valet 2012? Alla ryssar jag känner har utgått från att det skulle bli Putin igen. Det verkar bara vara västerlänningar som trott att Medvedev skulle vara kvar och att Putin gjort sitt efter presidentperioden mellan 2000 och 2008, avslutar Sven innan vi tar farväl och han förvinner nedför gatan mot sitt kontor för en ny arbetsdag. Favoritplatser i Moskva och Ryssland Moskva mycket rörelse, aldrig en tråkig stund! En stad i ständig förflyttning allt går snabbt. Många motsägelser. Det gör det hela intressant! Kontoret! Jag spenderar väldigt mycket tid där och jag gillar det verkligen! Det är skandinaviskt och väldigt trevligt. Hela Bolshaja Nikitskaja där allting finns. Arkitekturen, kulturen och atmosfären! Mina ryska kollegor tar jag gärna till restaurang Scandinavia, speciellt på sommaren för den härliga uteplatsen. Bar Strelka vid den gamla chokladfabriken Röda Oktober är ett bra ställe och ett av de få som ligger nära vatten. Förresten är hela Röda Oktober-området värt att besöka. Många trevliga gallerier och restauranger. Jag är ofta i Sankt Petersburg och har delvis mina ryska rötter kvar där, det var till Sankt Petersburg jag kom först och det hänger i på något sätt. Jag gillar också Murmansk, för det är så bistert. Det är ett underskattat semestermål! Brev från nollpunkten av Peter Englund Stalin - den röde tsaren och hans hov, av Simon Sebag Montefiore Svenska vägar till S:t Petersburg, av Bengt Jangfeldt Gogol och Bulgakov är oerhört roliga att läsa. Jag gillar det absurda i deras framställningar. Sven rekommenderar böcker och filmer

13 Hemma på din utlandsmarknad Hela världen är vår arbetsplats. Med mer än 20 års erfarenhet på de marknader utanför Sverige där vi har verksamhet är Mannheimer Swartling den mest internationella av alla nordiska advokatbyråer. Vi är en oberoende byrå men har ett nära samarbete med andra ledande internationella advokatbyråer. Det innebär att vi kan erbjuda den absolut bästa rådgivningen oavsett var du eller ditt företag befinner er. Kort sagt: global överblick med detaljkunskap om de lokala förutsättningarna. stockholm göteborg malmö helsingborg frankfurt berlin moscow st. petersburg shanghai hong kong brussels new york

14 En bit Rysk historia Ann-Marie Kjellander skrev 1975 en artikel i Kvällsposten om Andrej Sacharov, som blev väldigt uppmärksammad runt om i världen. Det var verkligen inte varje dag som en utländsk journalist lyckades intervjua en väldigt isolerad och ganska bevakad Nobelpristagare i Sovjetunionen. För SWEA Moskva berättar Ann-Marie om hur det gick till den gången och om sina intryck. Text: Nathalie Carvajal Jag fick, 1975, följa med på ett italienskt statsbesök till dåvarande Sovjetunionen eftersom jag var ordförande i den utländska pressklubben i Italien. Sacharov hade den hösten blivit utnämnd till Nobels fredspristagare, men han skulle troligtvis inte få visum för att åka till Norge på prisutdelningen. Jag visste att Sacharovs fru, Yelena, var i Italien just då för att genomgå en ögonoperation, så jag kontaktade henne i Sienna. Jag fick veta att för att träffa Sacharov skulle man bara åka hem till honom på tisdag kväll mellan 18 och 22. Till mötet tog jag med mig en italiensk kollega som varit korrespondent i Sovjetunionen och som kunde ryska. Jag var lite rädd att åka ensam. Taxichauffören visste tydligen mycket väl till vem adressen ledde, så han ville inte köra oss dit utan lämnade oss en bra bit därifrån. 14

15 Jag tror jag var den enda utländska journalist som fick chans att träffa den utnämnde pristagaren, eftersom visum inte tilldelades nobelpristagaren. De som jobbade på plats i Sovjetunionen vågade nog inte ta kontakt med honom. Det som jag skrev för Kvällsposten i Malmö, publicerades sedan i tidningar runt om i världen, så unikt var det att någon skribent hade fått en chans att träffa Sacharov. Vad tyckte du om Sovjetunionen då? Jag fick visserligen resa runt lite bland annat till Stalins födelseort, på Krim tror jag det var, men inte rörde jag mig så att jag kunde bilda mig några åsikter. Vi var ju på statsbesök och under ständig kontroll! Ann-Marie Kjellander Visst var han hemma, Sacharov, men hemmet var förfärligt. En massa omslagspapper som täckte trasiga väggar... Men han var otroligt vänlig och bjöd mig att följa med till dachan nästa dag. Där bodde dottern som just blivit mamma. Jag skulle kunna ta foton på det nyfödda barnbarnet och ta med till Yelena i Italien. Han skulle hämta mig med sin chaufförskörda bil, en rättighet han hade som akademiledamot, utanför hotellet, sa han. Vad då utanför hotellet undrade jag. Jo visst sa han, det är bara utanför de stora hotellen som en bil med chaufför anses vara något normalt och inte väcker uppmärksamhet. Han hämtade mig och på vägen ut till dachan stannade han vid en kyrkogård för att lägga blommor på sin första frus grav. När vi var ensamma talade vi engelska eller kanske tyska ihop för det kunde han, men aldrig när chauffören kunde höra oss. Väl framme vid dachan, också den en förmån han hade som akademiledamot, tog han fram mat till dotterns familj ur bagageluckan. Usch - stinkande, blodigt, droppande kött, som jag nog inte ens skulle ha velat ge en hund... Men jag tog bilder och vi fick en kopp kaffe. Varje kopp var olik de andra och faten också, en total skräpsamling av olika färger och former. Var det något som skrämde eller förvånade dig väldigt mycket den gången? Ja, jag var rätt skrajsen när jag skulle hem till honom och märkte att taxichauffören låtsades som om han inte visste var det var, men det visste han mycket väl. Han visste säkert också att på tisdagskvällarna tog Sacharov emot. Tack och lov att jag tagit med min rysktalande italienska kollega. Vad tyckte du om Sacharov som person? Ja, eftersom jag är totalt obildad i fysik och kemi, var jag rätt rörd över att en så enastående, världsberömd uppfinnare talade så enkelt med mig och tog med mig på familjära utflykter. Men som sagt att han kunde prata annat än ryska, det vågade han bara göra när ingen annan hörde oss, (jag tror mig minnas att chauffören var officiell tolk med). Har du besökt Ryssland sedan dess? Nix pix och inga ordföranden i utländska pressklubben i Italien har blivit medbjuden på statsbesöksresor någonstans. Det fick nog en rejäl resonans, att jag kontaktade nobelpristagaren och kunde sprida hans ord runt om i världen, när man i Sovjetunionen höll honom under sträng isolering. Andrej Dmitrievitj Sacharov Han föddes 21 maj 1921 i Moskva och dog den 14 december 1989 i Moskva. Sacharov var en rysk (sovjetisk) kärnfysiker och medborgarrättskämpe. Han framförde tidigt sina åsikter, att förutsättningen för att världen skulle undgå fullständig undergång var att det rådde en teknisk jämvikt mellan öst och väst. Hans huvudsakliga arbete var inom forskningen om vätebomben och den kontrollerade kärnfusionen, men han ägnade också en stor del av sin tid åt att arbeta för en förbättring av de oliktänkandes situation. För detta arbete belönades Sacharov med Nobels fredspris Eftersom han också starkt kritiserade statsledningen för kriget i Afghanistan blev han förvisad från Moskva och sitt arbete där till Gorkij. Först 1986 hävdes hans förvisning av Michail Gorbatjov. 15

16 Sweor som flyttar vidare: Från kylan i Moskva till värmen i São Paulo Vi fortsätter att träffa Sweor som flyttar från Moskva till andra platser i världen. Ann-Charlotte Wrange med maken Fredrik bodde under fem år i Moskva Sedan 2010 bor de i härliga, hektiska São Paulo. Här berättar hon för Anna om sitt liv i Brasilien Text: Anna Gustafson Bril Hur länge har du bott i São Paulo och hur kom det sig att du flyttade dit? I september 2011 flyttade jag med min make till São Paulo där han tillträdde en tjänst på Scania Latin America. Vad tycker du om Brasilien och ditt liv där? Att flytta till Brasilien var lite som att komma hem. Våra fem år under 80-talet i Peru har satt djupa spår i mitt hjärta och jag älskar Sydamerika, dess invånare och inte minst klimatet. I São Paulo talas ett språk som jag kan hantera och min spanska från Peru-tiden fungerar utmärkt uppblandad med lite portugisiska. Tur är det, för brassarna är ett mycket pratglatt folk. Alla, och jag menar verkligen alla, är oerhört vänliga, tillmötesgående och glada. Åka hiss utan att byta några meningar med varandra är omöjligt. Tycker du att affärslivet verkar likna det i Ryssland? Brasilien håller på att bli världens 16 femte största ekonomi och São Paulo är det industriella, finansiella och kommersiella centret. Av den anledningen bor här oerhört många expats från världens alla hörn. Här finns många svenska familjer och en del träffar vi regelbundet men vi har också många sydamerikanska vänner. Här finns en Skandinavisk kyrka som är en mötesplats för många skandinaver och kyrkan bjuder in till många olika aktiviteter. Vad är annorlunda med att bo i Brasilien jämfört med Ryssland? Skillnaden mellan att bo i Moskva och São Paulo? Den är milsvid! Först och främst är São Paulo nästan dubbelt så stort som Moskva och den personliga säkerheten ser annorlunda ut. I Moskva kunde jag röra mig nästan överallt utan att behöva bekymra mig om min säkerhet. I São Paulo har jag alltid ett öga i nacken, låsta bildörrar, 360-graders seende innan jag kliver ur eller in i bilen etc. Detta är dock vanor som man Ann-Charlotte med maken Fredrik Wrange. snabbt tar till sig och jag känner mig aldrig rädd och jag rör mig ganska fritt trots detta. En annan skillnad är att jag kände mig ganska instängd i Moskva. Det fanns inte mycket att se och göra utanför staden om man inte valde att flyga. Här kan vi ta bilen och åka nästan vart vi vill och det finns alltid mycket att se och göra.till exempel tar det bara ca en timme att ta sig ut till havet. Så fort vi har några dagars längre ledighet ser vi oss om och självklart passar vi på att utforska Brasilien och andra länder i Sydamerika.

17 Finns det något du saknar från livet i Moskva? Och Sverige? São Paulo har ett stort kulturellt utbud med teater, utställningar, konserter mm. Något jag saknar från Moskva är de fantastiska balett-föreställningar som vi upplevde där. Något i den klassen kommer vi nog tyvärr aldrig att få se här. Saknar jag något från livet i Sverige? Självklart saknar jag närheten till barnen och vårt hem i Skåne som numera ligger mycket längre bort än när vi bodde i Moskva. Sedan är det en sak med Sverige som blir tydligare och tydligare med åren som utlandssvensk; det är så enkelt att bo i Sverige! Om man vill besöka Brasilien vad och vilka platser och sevärdheter rekommenderar du? Och när är landet bäst att besöka? Det finns oerhört mycket att se i Brasilien. Allt från fantastiska sandstränder och öar till sockertoppen i Rio de Janeiro. Klimatet skiljer sig mycket åt beroende på vart man tänker åka. Vissa delar av landet har varmt och tropiskt klimat året om medan t ex São Paulo har mycket regn och åska under sommarperioden och svalt under vintern. Hur länge har du/ni tänkt stanna? Enligt arbetskontraktet skall vi vara i Brasilien fram till sommaren 2013 men mycket kan hända och vi har lärt oss att leva i nuet och inte planera alltför mycket. Vad är det absolut bästa med Brasilien enligt dig? Människorna, atmosfären och den färska frukten. Fakta Brasilien Brasilien är den både till ytan och befolkningen största staten i Sydamerika. Landet är döpt efter bresiljeträ, som var ett träslag som värdesattes högt av tidiga kolonisatörer. Brasilien blev en portugisisk koloni efter att Pedro Alvarez Cabral upptäckte kontinenten år Eftersom landet ligger runt ekvatorn har det främst ett tropiskt klimat, med låg variation över årstiderna, även om de södra delarna är mer tempererade och då och då kan ha frost och snö. Huvudstad: Brasilia Största stad: São Paulo Språk: Portugisiska Folkmängd:

18 svenska skolan springer moskva maraton Det är tidig morgon på Röda torget i hjärtat av Moskva. Blågrå himmel, inte för kallt och inte för varmt. Perfekta förutsättningar för den lilla grupp med personal från Svenska skolan som står redo och väntar på att startskottet ska gå för Moskva maraton. Bland svenskgruppens nio deltagare hittar vi fem aktiva Sweor som alla arbetar på eller har barn på Svenska skolan. Cirka 5000 löpare har samlats och Svenska skolans klarblå tröjor med Svenska skolans emblem utmärker sig lite där de står blandade med elitlöparna bredvid Vasilijkatedralen. De sträcker ut ljumskar och hoppar upp och ned för att få igång kroppen inför milen på Moskvas gator som ligger framför dem. Text & Foto: Göran Holm Idén att personal från Svenska skolan i Moskva skulle delta i Moskva maraton föddes redan förra läsåret då skolans idrottslärare Christian Benjaminsson drog igång en stor hälsosatsning på skolan. För mycket av stillasittande i framförallt barnens vardag var grunden till att han ville ha till stånd en förändring. Det blev startskottet till ett helt tema på skolan där hälsotänket genomsyrande en stor del av verksamheten. - vi har haft ett fantastiskt år i och med detta tema. Jag tänker då inte bara på det idrottsliga utbytet vi haft med andra internationella skolor och de praktiska och teoretiska temadagar vi haft utan också på det engagemang som eleverna på skolan visat. Den insikt de nu besitter kring vad kroppen behöver för att ska må bra och för att man som elev ska kunna nå framgång i skolarbetet är enorm, berättar Christian. Vi har arbetat lika mycket med den inre hälsan som den fysiska och det har gett ett gott resultat. Hälsotänket har fortsatt på skolan. Skolan har tillsatt ett matråd och i fredags hade vi den numera traditionsenliga skoljoggen i parken bakom svenska ambassaden där alla barn på skolan, personalen och några föräldrar deltog, säger Christian 18 med ett sprudlande leende. Christian har också fått med nästan alla i personalen på hälsotåget och när förslaget kom att göra en satsning inför Moskva maraton så var inte många sena att anmäla sig. Personalgruppen har sedan mer eller mindre legat i hårdträning inför uppdraget. Det har varit en tuff period, konstaterar Annika Nilsson, lärare för de äldre eleverna på skolan. Jag har regelbundet tränat på friidrottsarenan bakom Svenska skolan men det handlar ju inte bara om att få upp flåset, man måste tänka på vad man äter också. Jag har fått bra kostråd av skolans administratör Madeleine Brink men jag får erkänna att det slunkit ner en och annan chokladbit även det senaste halvåret. Nu är det upp till bevis för att se hur långt denna träning räcker, säger Annika som faktiskt just denna dag firade sin födelsedag på detta något annorlunda sätt. Vi hinner inte mer än att ta några lagbilder innan det är dags för den blågula skaran att inta startposen innan startskottet går. Ett myller av människor drar iväg ner mot Moskvaflodens inbjudande omgivningar. Eliten drar iväg i en rasande fart och även många av Skolan har en väldigt lång korridor, som bara inbjuder till att springa fort i. Vi tog skämtsamt begreppet spring inte i korridoren till att uppmuntra till fysisk aktivitet utomhus istället. Det handlar ju inte bara om att få upp flåset, man måste tänka på vad man äter också.

19 motionärerna dras med i ett lite för högt utgångstempo, vilket kan komma att straffa sig senare. Några av löparna är anmälda till full maratondistans på 42 km medan några valt kvartsmaran på dryga 10 km. Alla startar dock tillsammans och det råder en gemytlig stämning mellan deltagarna. Löparna springer utmed Kremlmuren och följer floden parallellt med Gorkijparken och en bra bit till innan det är dags att vända vid rundningsmarkeringen och springa tillbaka mot citykärnan igen. Denna bansträckning gör att löparna möter varandra vid flertalet tillfällen och det skapar en fin stämning mellan såväl motionärer som elit. Go Sweden Go! utropar en brittisk deltagare då han springer förbi några från Svenska skolans stab. Moskva maraton är ganska flakt och i jämförelse med många andra internationella, mer kuperade maraton så finns möjlighet att få riktigt bra tider här i Moskva. Detta sporrar många av de internationella löparna på plats men vår tappra skara från skolan tar det lugnt. För dem är inte tiden det viktiga utan att över huvudtaget komma i mål. Utanför Frälsarkatedralen kan vi skymta några från den svenska skaran. De två kollegorna och Sweorna Annika Nilsson och förskolans föreståndare Karolina Borg skyndar långsamt och tar sig till och med tid att samtala med några andra löpare. Deras tempo ökar avsevärt då de plötsligt blir omsprungna av en kille med en 50 kg säck på ryggen (!?) men de återgår snart till ett mer lugnare lunkande tempo där de har möjlighet att samtala med varandra under resans gång. Astrid Sällström och Marina Rudina som också arbetar på skolan har inte tid med någon kommentar utan ger bara ett litet leende och löper sedan målmedvetet vidare. Det sliter hårt på kroppen att springa på asfalt och även om temperaturen är behaglig är det lätt att drabbas av vätskebrist. Detta fick Christian uppleva efter tre mil då han drabbades av en ordentlig kramp i båda låren. Efter vätskepåfyllning och några muskelskakningar så staplar han ändå vidare med ett lätt grimaserande. Kilometer efter kilometer avverkas och en hel del löpare med kanske inte tillräckligt med träning i benen bryter och kommer gående tillbaka. Vi njuter ett bra tag i solskenet i ett Moskva som just denna dag visar upp sin allra bästa sida och tar oss sedan till målfållan. Där hittar vi ett fortfarande glatt gäng från Svenska skolan. Trötta men lyckliga över att vara i mål. -Det här var inte alls så jobbigt som jag trodde, berättar en glad Annika, utan det sporrar snarare till ännu ett år av löpträning. Astrid Sällström som precis lanserat ett Moskvaspel som baserar sig på Moskvas tunnelbanenät säger att hon, som det känns nu nog föredrar att åka Metro i Moskva före att springa. Även Christian har lätt att hålla sig för skratt då hans krampkänningar inte riktigt släppt. Hanna och Jenny som förmodligen hade flest kilometer löpträning i benen inför maraton ser oförskämt pigga ut även om de pratar om stumma ben. Svenskgruppen ser nöjda ut. Medaljer och diplom delades ut och fröknarnas leenden sken ikapp med moskvasolen. Det är inte utan att man kan skönja en viss grad av stolthet över att ha sprungit hela eller delar av ett världsmaraton företrädande den Svenska skolan i Moskva. För mer info om Moskva maraton: Jenny Palmqvist Deras tempo ökar avsevärt då de plötsligt blir omsprungna av en kille med en 50 kg säck på ryggen. Karolina Borg och Annika Nilsson 19

20 Foto: Nina Himmer Danskor hjälper Ryssland I förra numret av SWEA Magasinet kunde vi läsa om Connie Meyer och hennes fina arbete med Human Care och Dagmarskolan. I det här numret har vi träffat Nina Himmer som också håller i olika välgörenhetsprojekt. Även Du kan hjälpa till att hjälpa andra! Connie tar tacksamt emot både kläder och saker eller pengar. Text: Louise Rybring och Anna Gustafson Bril Nina har hållt på med olika välgörenhetsprojekt sedan år 2000 när hon och henens man flyttade ut som ex-pats första gången. När flytten gick till Novosibirsk pratade hennes man och hon om att det skulle vara en bra idé att jobba med ett välgörenhetsprojekt medan de var där. Nina hade en kontakt på LEGO så hon frågade om hon kunde få något med sig när hon flyttade. LEGO svarade ja och frågade hur mycket hon ville ha. Eftersom Nina skulle flytta med sina möbler till Novosibirsk så hade hon ju fri frakt - LEGO skickade med hela 400 kg. Nina berättar att det var helt fantastiskt och i Novosibirsk fick hon åka runt och dela ut allt detta LEGO till olika barnhem. Efter Novosibirsk har Nina bott i Kroatien och Lettland, men där fick hon tyvärr ingen etablerad kontakt. Så fort hon var tillbaka i Ryssland igen så började hon arbeta för att hitta nya barnhem. Det är 20 genom att tala med folk som Nina hittar barnhemmen. Det är alltid någon som känner någon som känner till ett barnhem och där får Nina första kontakten. När kontakten är inledd så frågar hon om hon får komma med saker till barnhemmet. För några år sedan inledde Nina ett samarbete med IKEA. Hon hade pratat med en kvinna på ett barnhem som redan fick möbler från IKEA, men kvinnan hade inte möjlighet att ta emot mer och hon kunde inte heller involvera sig mer eftersom hon redan var föreståndare för ett barnhem. Nina var inte sen att ta upp den kontakten med IKEA och eftersom hennes man jobbar i lastbilsbranschen har hon möjlighet att låna en lastbil när hon behöver. Och därmed kan hon köra mycket möbler till olika barnhem. Det är framför allt när IKEA-familjer flyttar från Moskva som deras möbler skickas vidare till ett barnhem. IKEA är mycket socialt engagerade och känner att det är deras uppgift att hjälpa till där de kan, berättar Nina och jag är bara glad att jag kan förmedla det. FAKTA Över barn är föräldralösa i Ryssland, men de ökar med ca barn/år. UNICEF tror att 95% av dessa barn är socialt föräldralösa. Det betyder att minst en förälder lever, men de har lämnat barnen till staten barnhem finns det i Ryssland i dag. Antalet barnhem har ökat med 100% de senaste 10 åren barn lämnar de ryska barnhemmen varje år. Vanligtvis när de är mellan år. 50% hamnar i en hög-risk grupp 40% blir brottslingar 10% begår självmord 33% förblir arbetslösa 20% blir hemlösa 4% antas till universitet