Slutredovisning av uppdraget att tillgängliggöra fler sändningsområden för analog kommersiell radio. Dnr 10/00026

Transkript

1 Slutredovisning av uppdraget att tillgängliggöra fler sändningsområden för analog kommersiell radio Dnr 10/00026

2 Sammanfattning Radio- och TV-verket fick i mars 2010 i uppdrag av regeringen att i samverkan med Post- och telestyrelsen tillgängliggöra fler sändningsområden för analog kommersiell radio. Uppdraget syftar till att skapa förutsättningar för myndigheten att utlysa nya tillstånd för analog kommersiell radio i september Uppdraget har resulterat i fjorton möjliga nya sändningsområden inom följande geografiska områden: Kiruna och Gällivare Luleå Skellefteå och Boliden Örnsköldsvik Sundsvall och Kramfors Östersund och Åre Roslagen (Hallstavik, Östhammar, Norrtälje och Sandhamn) Lidköping Skåne syd (Simrishamn, Sjöbo och Brösarp) Skåne nord (Ängelholm, Hässleholm, Bjärnum och Osby) Kristianstad Värnamo och Sävsjö Östra Småland (Kalmar, Borgholm, Oskarshamn och Västervik) Visby och Lärbro I varje område har Myndigheten för radio och tv för avsikt att utlysa ett nytt sändningstillstånd. Myndighetens slutgiltiga utformning av sändningsområdena kommer att ske i samband med utlysningen. Alla nya sändningsområden är relativt små jämfört med befintliga sändningsområden. Vissa av de ovanstående områdena sammanfaller också till del med befintliga sändningsområden. I samtliga sådana fall är de nya områdena mindre än de befintliga. Utöver dessa nya möjliga sändningsområden presenterar vi i denna rapport uppdraget och dess genomförande, utgångspunkter för bedömningarna samt inhämtade intresseanmälningar att sända analog kommersiell radio i nya områden. Rapporten innehåller även en kort nulägesbeskrivning av dagens sändningar av kommersiell radio. Rapporten vänder sig i första hand till regeringen som slutredovisning av myndighetens uppdrag men vår förhoppning är att fler ska ha glädje av rapporten, såväl intresserade radiolyssnare som aktörer inom radiobranschen, kanske särskilt de som överväger att ansöka om tillstånd att sända kommersiell radio. Under uppdragets genomförande har en ny radio- och tv-lag (2010:696) trätt ikraft. I och med den nya lagen övergick Radio- och TV-verkets verksamhet till Myndigheten för radio och tv som därför återrapporterar regeringsuppdraget. Uppdraget har genomförts i nära samverkan med Post- och telestyrelsen som har undersökt de tekniska förutsättningarna för ytterligare sändningstillstånd. 2

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Uppdraget Uppdragets genomförande Kommersiell radio idag Aktörerna inom kommersiell radio Radiolyssnandet idag Fjorton möjliga nya sändningsområden Myndighetens fortsatta arbete Så kommer ansökningsförfarandet att gå till Vem kan ansöka om sändningstillstånd? Vad innebär ett nytt tillstånd att sända kommersiell radio? Post- och telestyrelsens roll Bilagor Bilaga 1 Regeringsbeslut med uppdragsbeskrivning Bilaga 2 PTS arbetsmetodik inom uppdraget Bilaga 3 Intresseanmälningar om nya sändningsområden Bilaga 4 Möjligheten att lyssna på kommersiell radio idag Bilaga 5 Beskrivning av de nya sändningsområdena

4 1 Inledning 1.1 Uppdraget I mars 2010 fick Radio- och TV-verket i uppdrag av regeringen att tillgängliggöra fler sändningsområden för analog kommersiell radio. Uppdragsbeskrivningen i sin helhet presenteras i bilaga 1. Regeringsuppdraget syftar till att skapa förutsättningar för utlysning av nya tillstånd för analog kommersiell radio senast under september Uppdraget ska genomföras i samverkan med Post- och telestyrelsen (PTS) och redovisas till regeringen före utlysningen, dock senast den 31 augusti Bakgrund Enligt 2007 års utredning om kommersiell radio (SOU 2008:96) finns det sannolikt möjlighet att etablera ytterligare lokala analoga sändningsområden i vissa områden i Sveriges inland. Däremot bedömde utredningen att det inte finns möjlighet till ytterligare lokala analoga sändningsområden i storstadsområdena, längs västkusten eller i Mälardalen. Den nya radio- och tv-lagen (2010:696) som trädde ikraft den 1 augusti 2010 innehåller ett nytt regelverk för kommersiell radio, bl.a. ska sändningstillstånd för analog kommersiell radio ges genom ett slutet anbudsförfarande. Regeringen bedömer i uppdragsbeskrivningen att det nya regelverket förbättrar de ekonomiska förutsättningarna för kommersiell radio i hela landet. Vidare bedömer regeringen att analoga radiosändningar på FM-bandet kommer att vara kommersiellt intressanta även när en marknadsdriven utveckling av digitala radiosändningar kan inledas. Samtidigt som den nya radio- och tv-lagen började gälla slogs Radio- och TV-verket och Granskningsnämnden för radio och TV samman och bildade en ny myndighet; Myndigheten för radio och tv. Därför återrapporterar Myndigheten för radio och tv regeringsuppdraget och i denna rapport inkluderar benämningen Myndigheten för radio och tv all verksamhet som Radio- och TV-verket tidigare bedrev inom ramen för uppdraget. 1.2 Uppdragets genomförande Enligt radio- och tv-lagen är det Myndigheten för radio och tv som bestämmer sändningsområdenas omfattning (13 kap. 2 ). Enligt lagen ska ett sändningsområde bestämmas med hänsyn till vad som är naturliga lokala intresseområden, exempelvis en eller flera kommuner med en eller flera tätorter. Hänsyn ska också tas till vad som är tekniskt möjligt att nå från sändare med lämpligt läge och hur möjligheterna att ta emot sändningar påverkas i andra områden. Myndigheten för radio och tv har därför utfört detta uppdrag i nära samverkan med PTS som med stöd av konsultföretaget Progira AB har gjort en grundlig genomgång av de tekniska förutsättningarna för nya sändningsområden. PTS arbetsmetodik beskrivs i bilaga 2. Inom ramen för uppdraget har PTS genomfört en fullständig teknisk genomgång av tänkbara möjligheter att erbjuda mer analog kommersiell radio till Sveriges befolkning. 4

5 Denna tekniska genomgång har inneburit att både PTS och Myndigheten för radio och tv har behövt göra avvägningar där olika alternativa lösningar ställts mot varandra. Vid behov av en prioritering har vi valt att i första hand skapa nya sändningsområden utanför de befintliga och i andra hand skapa ytterligare sändningsmöjligheter inom befintliga sändningsområden. Myndigheten för radio och tv har sedan länge fört en lista över områden som av olika aktörer anmälts vara av intresse att sända kommersiell radio i. I den nya radio- och tvlagen ställs inga krav på att sändningarna i hög grad ska utgöras av eget material eller program med lokal anknytning. Genom detta har förutsättningarna enligt vår mening i viss mån ändrats för vad som kan anses vara naturliga lokala intresseområden. Utöver ordinarie utredningsarbete har vi därför genomfört en publik webbkonsultation för att inhämta underlag till vad som bör anses vara naturliga lokala intresseområden. I webbkonsultationen uppmuntrade vi samtliga aktörer att föreslå vilka nya sändningsområden som de skulle vilja sända analog kommersiell radio i. Förfrågan publicerades på Radio- och TV-verkets webbplats och skickades ut till både befintliga tillståndshavare och till de som tidigare anmält intresse av att sända kommersiell radio. Listan över de anmälda intressanta sändningsområdena har utgjort ett underlag i PTS arbete. Intresseanmälningarna redovisas i bilaga 3. Eftersom önskemål om ytterligare sändningsområden främst rör storstadsområdena, västkusten och Mälardalen har vi valt att inkludera dessa områden i analysen trots att 2007 års utredning om kommersiell radio bedömde att det inte finns möjlighet till utökade radiosändningar i dessa områden. En avgränsning i uppdragsbeskrivningen var däremot att uppdragets utförande inte skulle kräva omplanering av befintlig frekvensanvändning. Det innebär att nuvarande tillståndshavare ska kunna fortsätta bedriva sändningar på samma sätt som idag även efter det att nya sändningsområden tagits i bruk. Under PTS tekniska genomgång har Myndigheten för radio och tv tagit ställning till vilka områden som är att betrakta som naturliga lokala intresseområden. Det har främst skett genom en bedömning i det enskilda fallet. Vi har i första hand eftersträvat att maximera antalet potentiella lyssnare före områdets storlek. Med andra ord har sändningsområdenas befolkningstäckning haft större betydelse än sändningsområdenas geografiska täckning. Slutligen har Myndigheten för radio och tv granskat resultatet av PTS tekniska genomgång och gjort bedömningen att de områden som presenteras i denna rapport bör utlysas. Uppdraget har varit att finna möjligheter till lämpliga nya sändningsområden. Det har även fungerat som ett förberedande arbete inför en snar tillståndsgivningsprocess. Vi har också sett ett behov av ett uppdaterat underlag om hur många som har möjlighet att lyssna på kommersiell radio idag. Vi har därför inom ramen för uppdraget bett PTS sammanställa en beräkning av befolkningen inom de befintliga sändningsområdena. 5

6 2 Kommersiell radio idag Möjligheterna att sända radio har ökat tack vare den tekniska utvecklingen. Även möjligheten att lyssna på radio har ökat med tillgång till radio i mobilen, på Internet och på tv. Samtidigt är det svenska radiolandskapet i huvudsak fortfarande oförändrat i sin uppdelning i nationell radio, lokal radio och närradio. Den kommersiella radion sänder lokalt och tillståndshavarna betalar en koncessionsavgift för sina tillstånd. Idag finns det 89 tillståndshavare som har tillstånd att sända analog kommersiell radio. 81 av sändningstillstånden har fördelats efter ett auktionsförfarande och övriga åtta efter ett urvalsförfarande. Tillstånden är fördelade på 38 olika sändningsområden som framgår av kartorna i bilaga 4. I Stockholm finns tio tillstånd, fem i Göteborg, tre vardera i Sundsvall, Skellefteå, Norrköping och Umeå samt två i nästan alla övriga sändningsområden. 2.1 Aktörerna inom kommersiell radio Den kommersiella radion samarbetar i nätverk och idag finns det två dominerande aktörer, MTG Radio AB och SBS Radio AB. MTG Radio AB driver cirka 45 radiostationer på olika orter medan SBS Radio AB driver ungefär 40 stationer. Samarbetet innebär att programproduktionen sker centralt och sedan sänds ut som olika stationer med olika musikinriktning. Det innebär att trots att kanalerna är lokala kan man lyssna på samma radiostation på olika platser i Sverige. Idag finns endast tre radiostationer som utifrån anmäld beteckning sänder eget format: One FM AB som sänder ONE FM Östersund/Åre, JFM-Förvaltnings AB som sänder East FM 100,9 i Norrköping samt Katarina Joneström som sänder Guld 106,6. Radiobranschen (RAB) är den kommersiella radions branschorganisation. Dess främsta syfte är att öka radions andel av annonsmarknaden men också att öka intresset och höja anseendet för kommersiell radio och radioreklam i Sverige. RAB arbetar också för att påverka politiska beslut som rör radion och försöker skapa bättre villkor för kommersiell radio. För mer information om det svenska radiolandskapet och dess aktörer, se Radio- och TV-verkets publikation Medieutveckling Radiolyssnandet idag Antalet radiolyssnare är oförändrat högt och radion har ett högt förtroende hos svenskarna. Enligt TNS SIFO Radioundersökningar Rapport II 2010 lyssnar ungefär 75 procent av befolkningen på radio minst fem minuter under ett genomsnittligt dygn. Bland dem som lyssnar är lyssnartiden 3 timmar och 17 minuter per dygn. Flest lyssnare har Sveriges Radio, cirka 49 procent, att jämföra med den kommersiella radions dryga 30 procent. Den kanal som har flest lyssnare är P4 och av de kommersiella kanalerna har RIX FM flest lyssnare. 6

7 Enligt uppgifter från Statistiska Centralbyrån hade Sverige invånare i maj Av hela befolkningen är invånare fast bosatta inom dagens sändningsområden för kommersiell radio. Det innebär att 82 procent av Sveriges befolkning teoretiskt har möjlighet att lyssna på kommersiell radio idag. Enligt samma beräkning bor drygt 1,3 miljoner personer i områden som nås av fler än ett sändningsområde eftersom ett en del sändningstillstånd överlappar varandra geografiskt. Bilaga 4 redovisar antalet fast boende i respektive sändningsområde. 7

8 3 Fjorton möjliga nya sändningsområden Utifrån de utgångspunkter som anges i bilaga 2 har fjorton möjliga nya sändningsområden identifierats inom följande geografiska områden: Kiruna och Gällivare Luleå Skellefteå och Boliden Örnsköldsvik Sundsvall och Kramfors Östersund och Åre Roslagen (Hallstavik, Östhammar, Norrtälje och Sandhamn) Lidköping Skåne syd (Simrishamn, Sjöbo och Brösarp) Skåne nord (Ängelholm, Hässleholm, Bjärnum och Osby) Kristianstad Värnamo och Sävsjö Östra Småland (Kalmar, Borgholm, Oskarshamn och Västervik) Visby och Lärbro I varje område har Myndigheten för radio och tv för avsikt att utlysa ett nytt sändningstillstånd. Myndighetens slutgiltiga utformning av sändningsområdena kommer att ske i samband med utlysningen av nya tillstånd. Ett sändningstillstånd innebär en rätt att bedriva sändningar som kan tas emot med god hörbarhet inom det sändningsområde som anges i tillståndet. Möjligheten för att uppnå god hörbarhet i hela sändningsområdet kan dock komma att begränsas av tekniska villkor till följd av internationell koordinering eller av specifika tekniska förutsättningar för användning av FM-radiosändare. För mer information om de nya sändningstillstånden, se PTS underlag i bilaga 5. I vår strävan att tillgängliggöra fler sändningsområden för analog kommersiell radio har vi prioriterat sändningsområdenas möjliga befolkningstäckning, hellre än deras geografiska täckning. Baserat på intresseanmälningarna och övriga kontakter med radiobranschens aktörer införde vi inledningsvis i analysen avgränsningen att ett sändningsområde bör möjliggöra ljudradiosändningar som kan nå fler än personer för att området ska betraktas som kommersiellt intressant att bedriva radiosändningar i. Trots ambitionen att maximera antalet potentiella radiolyssnare i varje sändningsområde är samtliga nya sändningsområden att betrakta som relativt små befolkningsmässigt jämfört med befintliga sändningsområden. PTS och Progira AB uppskattar att samtliga nya områden hyser åtminstone potentiella lyssnare. En uppskattning av varje sändningsområdes befolkningstäckning redovisas nedan. Vissa av de ovanstående områdena sammanfaller också till del med befintliga sändningsområden. I samtliga sådana fall är de nya områdena mindre än de befintliga. Vi kan dock konstatera att flera av områdena motsvarar vad som efterfrågas av branschens aktörer. 8

9 Sändningsområde Befolkning Kiruna och Gällivare Luleå Skellefteå och Boliden Örnsköldsvik Sundsvall och Kramfors Östersund och Åre Roslagen (Hallstavik, Östhammar, Norrtälje och Sandhamn) Lidköping Skåne syd (Simrishamn, Sjöbo och Brösarp) Skåne nord (Ängelholm, Hässleholm, Bjärnum och Osby) Kristianstad Värnamo och Sävsjö Östra Småland (Kalmar, Borgholm, Oskarshamn och Västervik) Visby och Lärbro De nya sändningsområdena är också geografiskt mindre och i en annan form än de befintliga sändningsområdena. På grund av den betydande frekvensbristen i FM-bandet var det inte möjligt att utforma större områden. Vidare har de nya områdena inte cirkelform för att undvika begränsningar i form av tekniska krav på kraftiga effektreduktioner. Bilaga 5 presenterar kartor över varje sändningsområdes möjliga täckning som kan uppnås under de beskrivna förutsättningarna. 9

10 4 Myndighetens fortsatta arbete Myndigheten för radio och tv kommer i september 2010 att utlysa sändningstillstånd för de nya möjliga sändningsområdena som redovisas ovan. 4.1 Så kommer ansökningsförfarandet att gå till Myndigheten kommer i september 2010 att kungöra nya sändningsområden, genom att exempelvis annonsera i ortstidningar och på vår hemsida, och ange sista dag för ansökan. Ansökan ska göras på en särskild blankett. Den som söker betalar ingen avgift för ansökan. Sändningstillstånden kommer att tilldelas genom ett anbudsförfarande. I ansökan ska den sökande ange det belopp som denne är beredd att betala för att få sändningstillståndet (sändningsavgift). Sändningsavgiften som tillståndshavaren har angett sig villig att betala är ett engångsbelopp för hela tillståndsperioden. Avgiften ska betalas till myndigheten senast i samband med att sändningarna får inledas. (13 kap. 10 och 11 radio- och tv-lagen) Den som har lämnat det högsta budet och som även har finansiella och tekniska förutsättningar att bedriva sändningarna kommer att få sändningstillståndet. Om två eller flera har angett samma belopp får myndigheten genom lottdragning bestämma vem som ska få sändningstillståndet. (13 kap. 8 radio- och tv-lagen) Myndigheten för radio och tv kommer att ställa upp vissa villkor för sändningstillståndet. Det gäller bl.a. villkor om sändningarnas räckvidd. Det kan även gälla att man måste sända under viss minsta tid, sändningsteknik och inspelningsteknik för s.k. referensbandning. Innan ett tillstånd meddelas kommer den tilltänkta tillståndshavaren att få möjlighet att yttra sig över de villkor som myndigheten ställer upp. 4.2 Vem kan ansöka om sändningstillstånd? Sändningstillstånd kan ges till både privatpersoner och juridiska personer, till exempel företag. De måste ha finansiella och tekniska förutsättningar att bedriva sändningar under hela tillståndperioden om åtta år. Stat, kommun och landsting kan inte få sändningstillstånd. Tillstånd kan inte heller ges till företag som direkt eller indirekt genom ägande eller avtal kontrolleras av stat, kommun eller landsting. Huvudregeln är att man endast kan få ett sändningstillstånd per sändningsområde men om det finns särskilda skäl kan undantag göras. Det kan exempelvis gälla ett sändningsområde där flera nya tillstånd kan meddelas eller att det inte finns mer än en sökande. (13 kap. 4-5 radio- och tv-lagen) 10

11 4.3 Vad innebär ett nytt tillstånd att sända kommersiell radio? Begreppet kommersiell radio är nytt i den nya lagen och avser både analog och digital kommersiell radio som sänds lokalt, regionalt eller nationellt. Ett tillstånd att sända kommersiell radio innebär en rätt att sända en programtjänst (kanal) inom det sändningsområde som anges i tillståndet. Analoga kommersiella tillstånd för att sända radio har meddelats sedan 1993 men har hittills kallats för lokalradiotillstånd. Det finns idag 89 lokalradiotillstånd som genom den nya lagen har förlängts automatiskt till den 1 augusti Nya sändningstillstånd för kommersiell radio kommer normalt att gälla i åtta år (13 kap. 30 radio- och tv-lagen). Tillståndshavaren har inte någon rätt till förlängning utan sändningsutrymmet ska efter tillståndsperiodens slut utlysas på nytt. En tillståndshavare kan få överlåta sitt tillstånd till någon annan om förvärvaren uppfyller kraven för att medges tillstånd (13 kap. 18 radio- och tv-lagen). För mer information om vad den nya radio- och tv-lagen innebär för kommersiell radio, se Myndigheten för radio och tv:s informationshäfte Att sända kommersiell radio. 4.4 Post- och telestyrelsens roll Utöver ett sändningstillstånd från Myndigheten för radio och tv kräver en användning av radiosändare även ett tillstånd från PTS enligt lagen om elektronisk kommunikation (LEK). För ljudradiosändare är ett av de viktigaste tillståndsvillkoren vilken uteffekt den får använda i olika riktningar. Genom att använda olika, internationellt godtagna avtal och beräkningsmetoder granskar PTS risk för störningar på annan, både svensk och utländsk, radiokommunikation. PTS ser till att det geografiska täckningsområdet av en ljudradiosändare överensstämmer med sändningstillståndet från Myndigheten för radio och tv. Sist men inte minst analyserar PTS påverkan på annan ljudradiomottagning i närheten av sändaren. Detta för att nya tillstånd att använda ljudradiosändare inte ska medföra skadliga störningar på sändare som redan har tillstånd av PTS eller på ljudradiosändare i andra länder enligt internationella avtal. Följden av detta kan då i vissa fall bli att det tillstånd att använda radiosändare som PTS tilldelar inte möjliggör att hela det av Myndigheten för radio och tv definierade sändningsområdet kan täckas. 11

12

13

14 Bilaga 2 PTS arbetsmetodik inom uppdraget I denna bilaga presenterar PTS sin arbetsmetod som tillämpats för analys av de tekniska förutsättningarna som möjliggör fler sändningsområden för lokal radio. I PTS analys ingick även ett uppdrag till konsultbolaget Progira AB att utföra vissa beräkningar och frekvensskanning. Här återges delar av PTS rapport. I sin analys har PTS gjort följande prioriteringar: 1. Att finna nya frekvenser utanför befintliga sändningsområden. 2. Att finna nya frekvenser inom ett urval av befintliga sändningsområden. Analysen har genomförts i tre steg: Frekvensskanning. Urval av platser alternativt områden för detaljanalys. Detaljanalys med pixelbaserade täckningsberäkningar. 2.1 Grundförutsättningar givna av PTS Urval av mastplaster utanför befintliga sändningsområden Större befolkningscentra (tätorter) utanför befintliga sändningsområden har identifierats med hjälp av Statistiska Centralbyråns (SCB) befolkningsdatabas. I närheten av identifierade befolkningscentra har en plats valts utifrån följande kriterium: på platsen finns en befintlig mast som bedöms ligga tillräckligt nära för att täcka befolkningscentra eller en plats utan befintlig mast som bedöms ha goda förutsättningar att täcka befolkningscentra. Totalt har 115 platser valts för analys utanför befintliga sändningsområden, varav merparten (83) söder om Dalälven. Urval av mastplaster inom befintliga sändningsområden Ett antal kommersiellt intressanta sändningsområden har identifierats där PTS bedömt det vara sannolikt att nya frekvenser kan finnas. Dessa är: AC01 Umeå, AC02 Skellefteå, BD01 Luleå, BD02 Gällivare, F01 Jönköping, F02 Västra Småland, G01 Växjö, H01 Kalmar, I01 Gotland, L01 Kristianstad, N02 Varberg, R01 Skövde, X01 Gävle, X02 Hudiksvall, Y01 Sundsvall, Y02 Örnsköldsvik och Z01 Östersund. Inom varje angivet område har en mastplats valts, utom i områden H01 Kalmar och I02 Gotland där flera platser valts till följd av deras specifika utformning och geografiska storlek. 14

15 Totalt har 26 mastplatser, alla tidigare existerande, valts inom befintliga sändningsområden. Databaser och planeringskriterier I den tekniska analysen har man använt följande data för FM-sändare: Driftdata för svenska FM-sändare enligt PTS databas, daterad 22 april Plandata för FM-sändare i Norge, Danmark, Tyskland, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Kaliningrad, Ryssland och Polen enligt Geneve84-planen (GE84), daterad 22 april I de olika beräkningsmetoderna för frekvensplanering har följande parametrar använts: 60 meters sändarantennhöjd 10 meters mottagarantennhöjd Minimum usable field strength 54 dbμv/m Tillåten ökning av Ufs 1 är 0,5 db nationellt (i studien är den tillåtna ökningen av Ufs 0,2 db för danska och tyska sändare, för övriga gäller 0,5 db) Skyddsförhållanden enligt GE84 samt ITU-R Vågutbredning med ITU-R P.370 Pixelbaserad täckningsberäkning enligt ITU-R P.1546 med TCA 2 Störningar beräknas för 1 % av tiden 3 SMM 4 Avgränsningar För varje vald plats inom och utanför sändningsområdena har frekvenser mellan 87.6 och MHz i steg om 100 khz provats. Den maximala effekten (ERP 5 max) har satts till 3 kw (34.77 dbw). Enligt uppdraget skall en frekvens minst kunna användas (koordineras) med en effekt (ERP) på 100 W (20 dbw) och rundstrålande antenn. Gränsen för störfältstyrkan 6 har satts till 80 dbµv/m. 2.2 Frekvensskanningsprocess En frekvensskanning analyserar möjligheten att använda en frekvens på en given plats. För platsen definierar man en antennhöjd (höjd över marken) och en maximal utstrålad effekt (ERP max) från antennen. För att en frekvens ska kunna användas på en plats är det inte tillräckligt med att man kan använda en viss effekt (ERP). Störfältstyrkan från sändaren som påverkar den nya 1 Usable field strength 2 Terrain Clearance Angle 3 Anger för hur stor del av tiden som nätet är skyddat från störningar 4 Simplified Multiplication Method 5 Effective Radiated Power 6 Fältstyrkan från sändare som påverkar täckningsområdet för den önskade sändaren 15

16 sändarens täckningsområde får heller inte vara alltför hög. Gränsen för störfältstyrkan har satts till 80 dbµv/m. Det är första kravet. Det andra kravet som måste uppfyllas är att en sändare på en ny frekvens inte ska slå ett hål i täckningsområdet för en befintlig FM-sändare. För att få svar på detta måste den befintliga frekvensplanen analyseras i den aktuella platsens närhet. Utifrån dessa krav kommer följande resultat av frekvensskanningen: För en given antennhöjd och en given ERP max [dbw] ges en möjlig effekt i 36 riktningar runtom antennen. Detta presenteras som reduktioner [db] i förhållande till ERP max [dbw]. Reduktionerna uppkommer p.g.a. begränsningar i hur mycket en sändare på en ny frekvens får påverka täckningsområden för befintliga FM-sändare i närområdet. Störsituationen definieras utifrån hur stark störfältstyrkan från befintliga FMsändare är vid en given plats där en ny sändare ska installeras. Störfältstyrka för en given plats anges i dbµv/m. I och med att det sattes krav på en rundstrålande sändarantenn för nya sändare har effekten (ERP) styrts av den maximala reduktionen som beräknats i frekvensskanningen. De frekvenserna som uppfyllt båda kraven i frekvensskanningsprocessen har förts till vidare analys. 2.3 Urval av platser alternativt områden för detaljanalys För de frekvenser som frekvensskanningen resulterade i utfördes en enklare analys. I analysen beaktades, utöver vad som gjorts vid frekvensskanningen, störning mot ej driftsatta planfrekvenser för framtida närradiosändningar samt påverkan av multipla störkällor mot den studerade frekvensresursen. Utifrån resultatet av den analysen ovan föreslog PTS möjliga sändningsområden med en eller flera sändare, där användningen av de identifierade frekvenserna tekniskt optimerades inom ett potentiellt sändningsområde. En mastplats inom ett sändningsområde ansågs vara av intresse för en detaljanalys om: en sändare med en specifik frekvens för mastplatsen och med en effekt framtagen vid frekvensskanningen, ansågs täcka ett område med en fastboende befolkning på mer än personer (huvudområde). en sändare, på samma sätt som under punkt 1, ansågs täcka ett område men har en fastboende befolkning på mindre än personer, där det området kompletterar ett huvudområde. 16

17 2.4 Detaljanalys med pixelbaserade täckningsberäkningar Pixelbaserade täckningsberäkningar är beräkningar som presenterar resultatet som en bild av täckningsområdet för en sändare med hänsyn till relevanta omgivande störare. Vågutbredningsmodellen ITU-R P.1546 med TCA har använts för beräkning av fältstyrkor. För varje pixel inom en viss radie från sändaren beräknas den så kallade marginalen. Marginalen räknas enligt formeln: Marginalen [db] = Wanted field strength [dbμv/m] - Usable field strength [dbμv/m] För att man ska ha täckning i en pixel ska marginalen vara 0. Efter samråd med RTVV beslutades att gå vidare med en detaljanalys för flertalet av platserna/områdena. Detaljanalysen gick ut på: Analys av eventuellt behov av internationell koordinering. Pixelbaserad beräkning av täckningsområden med hänsyn tagen till relevanta störningskällor. Utformning av lokal radio sändningsområden med en eller flera sändare, där användningen av de identifierade frekvenserna optimerades på kommersiell och teknisk grund. Följande platser/områden blev resultatet av detaljanalysen: 1. Kiruna och Gällivare 2. Luleå 3. Skellefteå och Boliden 4. Örnsköldsvik 5. Sundsvall och Kramfors 6. Östersund och Åre 7. Roslagen (Hallstavik, Östhammar, Norrtälje och Sandhamn) 8. Lidköping 9. Skåne nord (Ängelholm, Hässleholm, Bjärnum och Osby) 10. Skåne syd (Simrishamn, Sjöbo och Brösarp) 11. Kristianstad 12. Småland (Värnamo och Sävsjö) 13. Kalmar, Borgholm, Oskarshamn och Västervik 14. Visby och Lärbro 17

18 Bilaga 3 Intresseanmälningar om nya sändningsområden Radio- och TV-verkets publika webbkonsultation resulterade i följande intresseanmälningar om nya sändningsområden som olika aktörer bedömt som kommersiellt intressanta. Avsändare Ystads Allehanda DB Media AB Område Sydöstra Skåne, primärt kommunerna Simrishamn, Ystad, Tomelilla, Sjöbo, Skurup och Trelleborg Östra Skåne Anders Holmqvist Landskrona CasterPlay AB Kommunerna för Höör, Hörby och Eslöv Uddevalla media Radio Prime Profatus Karlstads Nya Radio 92,2 Dalsland, Bohuslän, Bohuslän-Dalsland, Södra Bohuslän, Norra Bohuslän-Västra Dalsland och Södra Bohuslän- Sydvästra Älvsborgs län Primärt i Strömstads och Tanums kommun. Sekundärt i Dals- Ed, Bengtsfors, Sotenäs och Munkedal kommun Småland-Östergötland, Dalsland-Värmland-Örebro-Dalarna och Värmland Värmland (Karlstad) Media City i Värmland AB Östra Värmland Siljan Broadcast Norra Dalarna Radio Övik KB Y 02:1 Ångermanland 18

19 Optiomedia i Norr Örnsköldsviks kommun Gagarin Miljkovich Bromma-Hässelby-Vällingby stadsdelar i norra Stockholm NNIS Nätverket Närradio i Sverige Broadcast Invest Ltd Diverse områden inklusive ytterst lokala intresseområde i storstäder och andra samhällen t.ex. stadsdelarna Rinkeby- Kista Diverse områden inklusive samtliga befintliga sändningsområden RAB Radiobranschen Ytterligare tillstånd i befintliga koncessionsområden eller utökning av befintliga koncessionsområden 19

20 Bilaga 4 Möjligheten att lyssna på kommersiell radio idag Enligt uppgifter från Statistiska Centralbyrån hade Sverige invånare i maj Av hela befolkningen är invånare fast bosatta inom dagens sändningsområden för kommersiell radio. Beräkningen av befolkningen i varje geografiskt område utgår ifrån en cirkelliknande utformning av sändningsområdena i enlighet med de befintliga sändningstillståndens beskrivning, se kartorna nedan. Det innebär att 82 procent av Sveriges befolkning teoretiskt har möjlighet att lyssna på kommersiell radio idag. Enligt samma beräkning bor drygt 1,3 miljoner personer i områden som nås av fler än en sändarstation eftersom en viss överlappning förekommer mellan en del sändningstillstånd. Nedan redovisas antalet fast boende i respektive sändningsområde. Uppgifterna har lämnats av Progira AB. Sändningsområde Befolkning Sändningsområde forts. Befolkning AB01 Stockholm G01 Älmhult AC01 Lycksele H01 Kalmar AC01 Umeå I01 Gotland AC01 Vindeln K01 Blekinge AC01 Åsele L01 Kristianstad AC02 Skellefteå M01 Malmö BD01 Luleå M02 Lund BD01 Älvsbyn M03 Helsingborg BD02 Gällivare N01 Halmstad BD02 Jokkmokk N02 Varberg BD02 Kiruna O01 Göteborg BD02 Kiruna Björkliden 171 O02 Norra Bohuslän BD02 Kiruna Idivuoma 593 P01 Borås BD02 Långträsk P02 Trestadsområde BD02 Överkalix R01 Skövde BD02 Övertorneå S01 Värmland

21 C01 Uppsala T01 Örebro D01 Södertälje U01 Västerås D02 Eskilstuna W01 W02 Dalarna D03 Nyköping X01 Gävle E01 Linköping X01 Hofors E02 Norrköping X01 Ockelbo F01 Aneby X02 Hudiksvall F01 Eksjö Y01 Sundsvall F01 Jönköping Y02 Örnsköldsvik F02 Västra Småland Z01 Åre G01 Vetlanda Z01 Östersund G01 Växjö

22 22 Figur: Befolkning i befintliga sändningsområden i norra Sverige. Källa: Progira AB

23 Figur: Befolkning i befintliga sändningsområden i södra Sverige. Källa: Progira AB