UTÖKADE PLR-SÄNDNINGAR I FM-BANDET I SVERIGE MÖJLIGHETER OCH KONSEKVENSER

Transkript

1 1 (114) UTÖKADE PLR-SÄNDNINGAR I FM-BANDET I SVERIGE MÖJLIGHETER OCH KONSEKVENSER

2 2 (114) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING SYFTE BAKGRUND GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR OCH FRÅGESTÄLLNINGAR GIVNA AV PTS ALLMÄNT SCENARIO 1 EFFEKTHÖJNING AV BEFINTLIG PLR SCENARIO 2 NYA RIKSTÄCKANDE FM-NÄT ÖVRIGA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH AVGRÄNSNINGAR ALLMÄNT PLANERINGSKRITERIER FÖR GE84 OCH ZEROBASE GE84 planeringskriterier Zerobase planeringskriterier Kommentar till skillnaderna mellan GE84 och Zerobase DATABASER BERÄKNINGSMETODER OCH PROGRAMVARA Pixelbaserad täckningsberäkning Frekvensskanning Koordineringsberäkning Planeringsprogramvara PROVOMRÅDEN AVGRÄNSNINGAR REFERENSSITUATION ALLMÄNT SKÅNE LÄN SR P SR P SR P SR P PLR Kristianstad L01: Malmö M01: Lund M02: Helsingborg M03: STOCKHOLMS LÄN SR P SR P SR P SR P PLR Nacka/Forum AB01: Nacka/Forum AB01: VÄSTERNORRLANDS LÄN SR P SR P SR P

3 3 (114) SR P PLR Sundsvall Y01: ANALYS AV TÄCKNING RESPEKTIVE ÖVERTÄCKNING SR Skåne län Stockholms län Västernorrlands län SCENARIO 1 EFFEKTHÖJNING FÖR BEFINTLIGA PLR ALLMÄNT ARBETSMETODIK RESULTAT PROVOMRÅDEN Skåne län Malmö M01:1 (106,7 MHz; 1 kw) Lund M02:2 (107,0 MHz; 1 kw) Helsingborg M03:1 (106,0 MHz; 1 kw) Stockholms län Nacka/Forum AB01:2 (104,3 MHz; 3 kw) Västernorrlands län Sundsvall Y01:2 (106,6 MHz; 5 kw) EXTRAPOLATION TILL HELA LANDET SCENARIO 2 NYA RIKSTÄCKANDE FM-NÄT ALLMÄNT ARBETSMETODIK Arbetsmetodik för provområden Extrapolation till hela landet RESULTAT PROVOMRÅDEN Skåne län P1-infrastruktur/Befintlig frekvensplan SR/NR/PLR-infrastruktur/Befintlig frekvensplan Utökad infrastruktur/befintlig frekvensplan Omplanering av befintlig frekvensplan Stockholms län P1-infrastruktur/Befintlig frekvensplan SR/NR/PLR-infrastruktur/Befintlig frekvensplan Utökad infrastruktur/befintlig frekvensplan Omplanering av befintlig frekvensplan Västernorrlands län P1-infrastruktur/Befintlig frekvensplan SR/NR/PLR-infrastruktur/Befintlig frekvensplan Utökad infrastruktur/befintlig frekvensplan Omplanering av befintlig frekvensplan EXTRAPOLATION TILL HELA LANDET SR/NR/PLR-infrastruktur/Befintlig frekvensplan Utökad infrastruktur/befintlig frekvensplan till 90 % täckning Konsekvenser av att införa ytterligare nät Konsekvenser befintliga aktörer Tidsåtgång för etablerade av nät med ca 75 % och 90 % täckning Kostnader för att etablera nät med 75 och 90 % täckning Omplanering av befintlig frekvensplan Sammanställning av Totalkostnader REFERENSER

4 4 (114) BILAGA 1 UPPDRAG TILL POST OCH TELESTYRELSEN ANGÅENDE FREKVENSPLANERING PÅ FM BANDET BILAGA 2 NÅGOT OM ERFARENHETERNA FRÅN NEDERLÄNDERNA OCH DANMARK FM-OMPLANERINGEN I NEDERLÄNDERNA KORT OM TESTPLANERINGEN I DANMARK BILAGA 3 HOLLÄNDSKA URSPRUNGLIGA PLANERINGSKRITERIER FÖR FM (ZEROBASE) BILAGA 4 KOORDINERINGSBERÄKNINGAR PLR-HUVUDSÄNDARE MALMÖ M01:1 (106,7 MHZ; 1 KW) LUND M02:2 (107,0 MHZ; 1 KW) HELSINGBORG M03:1 (106,0 MHZ; 1 KW) NACKA/FORUM AB01:2 (104,7 MHZ; 3 KW) SUNDSVALL Y01:2 (106,6 MHZ; 5 KW)

5 5 (114) 1 Sammanfattning I denna studie har vi analyserat möjligheten till utökade privata ljudradiosändningar (PLR = Privat Lokal Radio) i FM-bandet. Två olika scenarier har utretts. Scenario 1 beskriver möjligheten och konsekvensen av att öka täckningen hos befintlig PLR genom en effektökning. Scenario 2 beskriver möjligheten att införa fler rikstäckande nät. Definitionen rikstäckande nät i studien innebär att nätet minst täcker 90 % av Sveriges yta. Dessa båda scenarier ska utredas under följande förutsättningar Befintliga rikstäckande FM-nät skall påverkas i så liten grad som möjligt Planeringskriterier enligt ITU-R Geneve 84 planen (GE84) skall användas De två olika scenarierna har analyserats i tre provområden. Områdena är Skåne-, Stockholms- och Västernorrlands län. Dessa är utvalda eftersom de har olika geografiska och frekvensmässiga förutsättningar från det mycket svåra Skåne till det frekvensmässigt lättare Västernorrland. Utifrån resultaten i de valda provområdena har vi sedan extrapolerat resultaten till hela landet. Scenario 1 Studien visar att en effektökning är svår att koordinera med grannländerna. Detta gäller för samtliga analyserade PLR i våra provområden. Utifrån detta kan vi dra slutsatsen att det är svårt att koordinera effektökningar för PLR-sändare, speciellt i kustnära områden. I områden där det är spektrummässigt trångt, t.ex. Skåne län, kommer en effektökning av PLR även att begränsa möjligheten till fler rikstäckande nät. Täckningen kan ökas för befintlig PLR men det kräver i så fall att man ändrar antennsystem och/eller inför fler sändare på nya frekvenser. Scenario 2 Vi bedömer att man utan omplanering (utan att förändra befintliga sändare) i FM-bandet kan etablera ett nytt nät med 75 % täckning baserad på den befintliga broadcast-infrastrukturen, totalt ungefär 200 sändarplatser. För att nå 90 % täckning (rikstäckande nät) krävs ytterligare sändarplatser. Detta innebär att man behöver mer än dubbelt så många sändarplatser i ett nytt rikstäckande nät jämfört med antalet sändarplatser i de befintliga rikstäckande näten (SR). Förutom fler sändarplatser måste också riktantenner användas i stor utsträckning (flera frekvenser per sändarplats), Detta innebär att antalet sändare i det nya nätet blir flera gånger högre än i de befintliga rikstäckande näten. Den totala kostnaden för att etablera ett nytt nät med 75 % täckning har uppskattats till 255 MSEK. Samtidigt uppskattar vi den totala kostnaden för ett nytt rikstäckande nät till 385 MSEK. Den totala kostnaden innefattar kostnaden för framtagande av frekvensplan, internationell koordinering, licensiering, uppbyggnad av nät och kostnad för befintliga aktörer (för att bereda plats i befintlig infrastruktur).

6 6 (114) Utifrån tidigare erfarenheter i Nederländerna, där en omplanering av FM-bandet gjorts, uppskattar vi att det tar 4-5 år att etablera ett nytt nät. En omplanering av FM-bandet med de förutsättningar som getts i denna studie bedöms som praktisk svår att genomföra. Studien visar att en omplanering av FM-bandet leder till ett rikstäckande nät med färre sändarplatser och sändare, alltså en lägre uppbyggnadskostnad. Ett sådant nät skulle emellertid resultera i ändringar i de befintliga aktörernas nät med avseende på frekvensbyten, förändrade antennsystem m.m. till en mycket hög kostnad. För att effektivt bereda plats för ytterligare rikstäckande nät i en omplanering krävs andra förutsättningar: Reducera övertäckningen i befintliga rikstäckande nät En omplanering med mindre strikta planeringskriterier (ex. Zerobase ) I båda dessa fall innebär det att man försämrar kvaliteten i de befintliga näten. Men skulle sannolikt möjliggöra ytterligare rikstäckande nät. I studien presenteras också erfarenheter från Nederländerna där man planerat om FM-nätet under 1999 efter att ha utfört en liknande studie.

7 7 (114) 2 Syfte Regeringsdirektivet Uppdrag till Post och Telestyrelsen angående frekvensplanering på FM bandet (se bilaga 1) ställer frågan om det är möjligt att införa fler rikstäckande FM-nät samt att öka hörbarheten 1 för de befintliga lokala privata ljudradiosändningarna. En viktig förutsättning som anges i regeringsdirektivet är att utökande sändningar och ökad hörbarhet för PLR i så liten grad som möjligt skall påverka hörbarheten för de befintliga nationella FM-näten Denna studie kommer att utgöra underlag till den rapport som PTS skall presentera som ett svar på regeringsdirektivet. PTS har i samråd med kulturdepartementet konkretiserat regeringsdirektivet i frågeställningar och definierat ett antal grundförutsättningar. Grundförutsättningarna finns beskrivna i detalj i kapitel 4. De frågor studien belyser är: Vilka möjligheter finns det att höja effekten för befintliga PLR-sändningar, och därmed öka täckningsområdet, samt vilka konsekvenser får en sådan effekthöjning? Kan ytterligare rikstäckande FM-nät införas? I studien har vi valt ut tre provområden för att belysa frågorna ovan. Områdena Skåne-, Stockholms- och Västernorrlands län är utvalda eftersom de har olika geografiska och frekvensmässiga förutsättningar. I var och en av dessa provområden har täckningen beräknats för de befintliga nationella näten (SR P1-P4), samt för ett antal utvalda PLR-sändningar. Detta kallas i studien för referenssituationen. Syftet med att etablera en referenssituation är att det ger möjlighet att värdera inverkan på täckningen på befintliga nationella nät, för de olika alternativ som presenteras i denna rapport. Utifrån resultaten i de valda provområdena har vi sedan extrapolerat resultaten till hela landet. Det kan vara värt att påpeka att syftet med denna studie inte är att göra en omplanering av FM-bandet i Sverige. Istället är studien begränsad till att belysa förutsättningarna för att införa fler rikstäckande FM-nät och konsekvenserna av detta. 1 Eftersom hörbarhet är ett subjektivt begrepp kommer vi fortsättningsvis i studien att använda oss av begreppet täckning istället för hörbarhet.

8 8 (114) 3 Bakgrund Det så kallade FM-bandet omfattas av frekvensområdet 87,5-108 MHz. De nationella FMsändningarna i Sverige, SR: s sändningar i form av P1, P2, P3 och P4, har idag en befolkningstäckning på mycket nära 100 %. Sändningarna täcker ungefär 90 % av Sveriges yta. Täckningen tillhandhålls av cirka 55 huvudsändare som använder relativt höga effekter och höga antennhöjder. Dessa huvudsändare täcker huvuddelen av befolkningen. Till det kommer cirka 100 mindre sändare. Det kan vara värt att påpeka att flera av de mindre sändarna har etablerats för att kunna tillhandahålla regionala sändningar i P4. Täckningsområdena för dessa regionala sändningar överlappar av naturliga skäl varandra på många platser. På samma sätt finns på några av huvudsändarna två P4-sändare som tillhandhåller olika regionala program. Den nuvarande frekvensanvändningen i FM-bandet regleras av den så kallade ITU-R Geneve 84 planen (GE84) [1] och omfattar Europa, Afrika och delar av Asien (ITU-R Region 1 och delar av Region 3). GE84-planen innehåller bland annat tekniska planeringsparametrar dvs. definitioner för täckning, skyddsförhållanden och regler för beräkningar av störningar mellan sändare och mellan länder. Därutöver innehåller GE84 också regler för koordinering av FMsändare mellan länderna samt de sändare som är koordinerade i enlighet med planen. Eftersom frekvensanvändningen ökat kraftigt sedan 1984 är det idag i många delar av Europa svårt att finna lediga frekvenser med acceptabla störnivåer gentemot befintliga sändningar. I Nederländerna har en omplanering av FM-bandet gjorts, ofta refererad till som Zerobase. Beteckningen Zerobase syftar på att man i Nederländerna skulle göra en helt ny frekvensplan för FM-bandet. Frekvensplanen skulle tas fram med utgångspunkt från nya planeringsparametrar. Ytterligare information om omplaneringen i Nederländerna och de planeringsparametrar som användes finns närmare beskrivna i bilaga 2 till denna rapport. Kortfattat kan man säga att planeringsparametrarna i Zerobase är betydligt mindre restriktiva än de som beskrivs i GE84-planen vad gäller möjligheten att införa fler FM-nät. Med Zerobase-kriterierna lyckades man i Nederländerna bereda plats för ytterligare tre FM-nät för kommersiell radio [5], med ca 70 % befolkningstäckning vid sidan av de existerande fyra public service näten. Även i Danmark pågår en provplanering där de nederländska Zerobase-kriterierna används för att bereda plats för ytterligare FM-sändningar. Denna planering är emellertid inte avslutad. Ytterligare information om den danska provplaneringen finns i bilaga 2.

9 9 (114) 4 Grundförutsättningar och frågeställningar givna av PTS 4.1 Allmänt PTS har vid inledningen av studien definierat ett antal grundförutsättningar. Dessa grundförutsättningar beskrivs nedan. Övriga förutsättningar och avgränsningar för studien finns beskrivna i kapitel 5. Syftet med studien är som tidigare nämnts att analysera möjligheten att öka täckningen hos befintlig PLR och införa fler rikstäckande FM-nät. Analysen skall ske under förutsättningen att man i så liten grad som möjligt påverkar befintliga rikstäckande FM-nät, SR P1-P4. Detta innebär att man endast i undantagsfall accepterar minskad övertäckning mellan täckningsområdena. Övertäckning definieras som områden där fler än en sändare med samma programinnehåll uppfyller täckningskriteriet. Den viktigaste grundförutsättningen är att använda planeringskriterier baserade på GE84. Här skiljer sig denna studie mot omplaneringen som gjorts i Nederländerna och studien i Danmark [3]. I Nederländerna och Danmark har man blandat både GE84- och Zerobase-kriterier. De gällande internationella planeringskriterierna (GE84) har använts gentemot grannländer vid frekvenskoordinering, medan man inom landet använt sig av Zerobase-kriterierna. Det är alltså GE84 som satt effektbegränsningarna för de nya näten, medan man har använt Zerobase-kriterierna för att presentera täckningen för näten. Skillnaden mellan kriterierna presenteras mer i detalj i kapitel Scenario 1 Effekthöjning av befintlig PLR I scenario 1 analyseras möjligheten att öka täckningen för befintliga PLR genom att höja effekten. Följande frågor besvaras/analyseras: Hur kommer en effekthöjning att påverka befintliga tjänster såsom de rikstäckande näten (SR), närradion (NR) och andra PLR? Kan man med effektökningar hos huvudsändaren ersätta slavsändare och på så sätt frigöra frekvenser? Kan effekthöjningar koordineras med grannländer? Kan en effekthöjning begränsa möjligheten att införa fler rikstäckande FM-nät? 4.3 Scenario 2 Nya rikstäckande FM-nät I scenario 2 ska vi utreda möjligheten att införa fler rikstäckande nät. Följande förutsättningar gäller: Huvudsändare i de befintliga rikstäckande näten (SR) får inte förändras Slavsändarna i de befintliga rikstäckande näten (SR) får tilldelas en annan frekvens Befintliga PLR får tilldelas annan frekvens även om täckningsområdet påverkas

10 10 (114) Ingen hänsyn behöver tas till närradio Giltigt frekvensband är 87,6 107,8 MHz Infrastrukturen för de befintliga rikstäckande näten ska användas

11 11 (114) 5 Övriga förutsättningar och avgränsningar 5.1 Allmänt I detta kapitel beskrivs övriga förutsättningar och avgränsningar för studien. Här finns också en detaljerad beskrivning av planeringskriterier, beräkningsmetoder och programvara. 5.2 Planeringskriterier för GE84 och Zerobase En av grundförutsättningarna i studien är valet att använda GE84-planeringskriterier. GE84- kriterierna presenteras i detta kapitel. Eftersom den tidigare gjorda omplaneringen i Nederländerna och den pågående i Danmark använder sig av Zerobase-kriterierna kommer även dessa kriterier att presenteras GE84 planeringskriterier Följande parametrar används i de olika beräkningsmetoderna som presenteras närmare i kapitel 5.4: Pixelbaserad täckningsberäkning (se även kapitel 5.4.1) 10 meters mottagarantennhöjd Riktantenn Minimum usable field strength 54 dbµv/m (i studien används även 66 dbµv/m för stadsmiljö [2]). Skyddsförhållanden enligt GE84 samt ITU-R [2] Vågutbredning med ITU-R P.370 (i studien används ITU-R P med TCA Terrain Clearance Angle) Störningar beräknas för 1 % av tiden* SMM (i studien används PSM) GE84-avtalet rekommenderar SMM-metoden (Simplified Multiplication Method) för att summera effekten av störningar från flera sändare. SMM är anpassad till en störomgivning som i huvudsak domineras av en sändare, vilket var en vanlig situation när GE84-planen upprättades. Idag är frekvensnyttjandet i FM-bandet betydligt högre, vilket innebär att det oftast inte är endast en störande sändare som dominerar på en viss plats (eng. dominant interferer). I senare avtal såsom exempelvis Chester 97 [8] och Geneve 06 [9] för digital-tv rekommenderas PSM-metoden (Power Sum Method). Vi har därför i denna studie valt att presentera täckningen i näten baserat på PSM-summering av störfältstyrkor. En närmare jämförelse mellan PSM och SMM finns i [10, 11]. Frekvensskanning (se även kapitel 5.4.2), koordineringsberäkning (se även kapitel 5.4.3) Minimum usable field strength 54 dbµv/m

12 12 (114) Tillåten ökning av Ufs är 0,5 db (i studien är den tillåtna ökningen av Ufs 0,2 db för danska sändare, för övriga gäller 0,5 db) Vågutbredning med ITU-R P.370 (i studien används ITU-R P utan TCA) Störningar beräknas för 1 % av tiden SMM För att utreda möjligheterna att införa fler frekvenser används i studien två olika beräkningsmetoder, frekvensskanning och koordineringsberäkning. I dessa beräkningsmetoder måste man använda sig av de regler man kommit överens om mellan olika länder. Detta regleras av GE84-avtalet men avsteg från planen kan göras om man är överens mellan länder, t.ex. mellan Sverige och Danmark där man avtalat en lägre tillåten ökning av Ufs. * Procent av tiden Anger för hur stor del av tiden som nätet är skyddat från störningar. Om man för 1 % av tiden beräknar fältstyrkan för störande sändare innebär detta att man garanterar täckning 99 % av tiden Zerobase planeringskriterier Nedan görs en sammanfattning av de planeringskriterier som användes vid FMomplaneringen i Nederländerna, se bilaga 3. Pixelbaserad täckningsberäkning 1,5 meters mottagarantennhöjd Ingen riktantenn Varierande minimum usable field strength beroende av terrängtyp. Mellan 37 och 47 dbµv/m på 1,5 meter Lägre skyddsförhållanden än GE84, se bilaga 3 Vågutbredning med ITU-R P med TCA Störningar beräknas för 10 % av tiden Ingen summering av störningar från flera sändare, enbart hänsyn till dominant störare Frekvensskanning, koordineringsberäkning GE84-kriterier används vid frekvenskoordinering med grannländer Kommentar till skillnaderna mellan GE84 och Zerobase FM-mottagning sker idag till största delen i bilen, med en portabel FM-radio, eller inomhus med en inomhusantenn. Det är en minoritet av radiomottagningen som idag sker med en riktantenn placerad på hustaket (10 meters mottagningshöjd). I Zerobase antar man att mottagningen sker på 1,5 meter vilket man inte gör i GE84. Nu har inte mottagningshöjden den avgörande betydelsen, utan det viktiga är vilket krav man ställer på signalnivån på

13 13 (114) respektive höjd. Detta värde ges av Minimum Usable Field Strength, dvs minsta fältstyrka för mottagning. GE84 har högre krav på signalnivån, t.ex. för öppen terräng. När GE84 har 54 dbµv/m är motsvarande siffra för Zerobase 50 dbµv/m, omräknat till 10 meters antennhöjd. I GE84 används en riktantenn för mottagning med 60 grader öppningsvinkel. Detta innebär att störningar i antennens backriktning kommer att undertryckas med upp till 12 db. Kan man då förvänta sig högre störnivåer i Zerobase? Svaret är nej, eftersom man i Zerobase enbart använder den dominanta störaren för 10 % av tiden. Störnivåerna för 10 % av tiden är mellan 5-10 db lägre än för 1 % av tiden och då man enbart använder en störare resulterar det i en ytterligare minskning av störnivån med ca 5-7 db. I [12] har man uppmätt signalnivån (störnivån) från flera sändare under 1½-års tid. Resultatet visar att de signalnivåer som ges av vågutbredningsmodellen för 1 % av tiden motsvarar de signalnivåer man i verkligheten uppmäter. I en utvärdering av ett antal konsumentmottagare för FM [4] har man bl.a. uppmätt skyddsförhållanden. Resultatet bekräftar GE84-skyddsförhållandena mellan sändare med olika programinnehåll. Studien tyder dock på att något lägre skyddsförhållanden kan användas mellan sändare som sänder samma programinnehåll. Inget i rapporten tyder på att man kan använda de låga skyddsförhållanden som specificeras i Zerobase. Detta innebär totalt sett att Zerobase är mindre restriktiv än GE84. Man ställer lägre krav på signalnivån, använder lägre störnivåer och skyddsförhållanden. Båda kriterierna har sina brister men vår uppfattning är att GE84-kriterierna är mer realistiska. 5.3 Databaser PTS har levererat följande geografiska databaser: Höjddata med 50 meter upplösning Clutterdata (terrängklassning) med 50 meter upplösning Röda kartan för presentation av täckningsområden Länsgränser och koncessionsområden Databaserna har implementerats i planeringsprogramvaran GiraPlan (se kapitel 5.4.4). Höjd- och clutterdatabasen används i beräkningsmetoden pixelbaserad täckningsberäkning, se beskrivning i kapitel De sändardata som använts i studien är följande, dessa data kallas i studien för den befintliga frekvensplanen: Operativa data 2 för Sverige, daterad 4 juli 2007 Plandata (GE84-planen) för Norge, daterad 13 augusti Innehåller enbart sändare (frekvenser) i drift

14 14 (114) Plandata (GE84-planen) för Danmark och Tyskland, daterad 30 september 2007 Plandata (GE84-planen) för övriga länder (Finland, Estland, Lettland, Litauen, Kaliningrad och Polen), daterad 4 juli Beräkningsmetoder och programvara I studien har tre olika beräkningsmetoder använts. Metoden pixelbaserad täckningsberäkning används för presentation av täckning. En frekvensskanning utreder möjligheterna att införa nya frekvenser på en plats och en koordineringsberäkning presenterar effekterna av att införa en ny frekvens Pixelbaserad täckningsberäkning För att beräkna referenssituationen och inverkan av en omplanering och effekthöjningar inom de tre områdena har pixelbaserade täckningsberäkningar gjorts. Detta kallas även för täckningsberäkning. Denna beräkning presenterar täckningsområdet för en sändare med hänsyn tagen till omgivande störare. Vågutbredningsmodellen ITU-R P med TCA har använts för beräkning av fältstyrkor. Den så kallade marginalen beräknas för varje pixel (200*200 meter) inom en viss radie från sändaren. För att man ska ha täckning i en pixel ska marginalen vara 0. Områden där täckningskravet uppfylls visas med gul färg i täckningsbilder. I täckningsbilderna visas också olika lila nyanser. Detta är områden där man inte riktigt når upp till täckningskravet. Marginalen [db] = Wanted field strength [dbµv/m] - Usable field strength [dbµv/m] Wanted field strength (Fs w50% ) = Fältstyrkan från den önskade sändare, 50 % av tiden Usable field strength (Ufs) = Σ (FsI + Ant discr) + mufs = Σ (max(fs uw1% + PR t ; Fs uw50% + PR c ) + Ant discr) + mufs o FsI = Störfältstyrkan o Fs uw1% = Fältstyrkan från sändare som påverkar täckningsområdet för den önskade sändaren. Fältstyrkan beräknad 1 % av tiden o PR t = Skyddsförhållandet för fältstyrka beräknad för 1 % av tiden ( Tropospheric ) o Fs uw50% = Fältstyrkan från sändare som påverkar täckningsområdet för den önskade sändaren. Fältstyrkan beräknad 50 % av tiden o PR c = Skyddsförhållandet för fältstyrka beräknad för 50 % av tiden ( Continious ) o Ant discr = Riktningsdiskriminering hos mottagarantennen o mufs = Minimum usable field strength

15 15 (114) Frekvensskanning En frekvensskanning analyserar möjligheten att använda en frekvens på en given position. För positionen definierar man en antennhöjd (höjd över marken) och en maximal utstrålad effekt från antennen (ERPmax). Resultatet av en frekvensskanning är följande: Möjlig effekt (ERP) för den givna antennhöjden ges, definierad i 36 riktningar. Detta presenteras som reduktioner [db] i förhållande till ERPmax Störsituationen (störfältstyrkan) i dbµv/m för given position. Störfältstyrkan beskrivs i föregående kapitel Koordineringsberäkning En koordineringsberäkning visar i detalj hur en sändares täckningsområde påverkas av en föreslagen förändring i omgivningen. Denna förändring kan t.ex. vara införandet av en ny frekvens eller en ökad effekt på befintlig frekvens. Koordineringsberäkningen ger förslag på hur man ska bemöta den föreslagna förändringen för att minimera effekten på befintliga täckningsområden. Resultatet av en koordineringsberäkning är följande: Detaljerad information om de sändare som påverkas. Ökning av störnivåer och förändring av täckningsområdet presenteras Förslag på hur förändringen ska bemötas, detta presenteras som ett antenndiagram för de nya/förändrade frekvenserna med införda reduktioner Planeringsprogramvara I studien används två olika programvaror. För beräkning av täckningsområden används GiraPlan och för övriga analyser används frekvenskoordineringsprogramvaran GiraCov. Programvarorna är utvecklade av och dessa används idag av flera sändningsbolag i Europa för frekvenskoordinering och planering av broadcastnät. 5.5 Provområden Vi har valt ut tre provområden för de olika scenarierna, se figur 1 nedan. Skåne och Stockholms län har valts eftersom dessa områden både har ett stort kommersiellt intresse och är spektrummässigt trånga områden med hänsyn till grannländers spektrumutnyttjande. Vi har även tittat närmare på Västernorrlands län, ett kommersiellt intressant län längs norrlandskusten som bedöms vara ett område där det är lättare att införa fler frekvenser. Det finns naturligtvis områden av lägre kommersiellt intresse där det är ännu lättare att införa frekvenser än i Västernorrland, t.ex. i Norrlands inland. Utifrån resultatet i dessa provområden har vi gjort en extrapolation för att få en uppfattning om situationen för hela landet.

16 16 (114) Figur 1: Provområden 5.6 Avgränsningar Följande avgränsningar har gjorts i studien Ingen hänsyn har tagits till flygnavigering. Varje ny frekvens måste även koordineras mot flygnavigeringsfrekvenser enligt rekommendation ITU-R IS [7]. Detta kan medföra vissa begränsningar i syfte att undertrycka intermodulationsprodukter från nya FM-sändare i studien Ingen hänsyn tas till verkliga terrängvariationer i koordineringsberäkningen och frekvensskanningen. Detta brukar vara ett argument i en förhandling till varför man som motpart ska kunna acceptera en förändring i planen som avviker från avtalade regler. Högre effekter kan därför vara möjliga speciellt på sändare i kuperad terräng Många av de befintliga slavsändarna tar signalen från en huvudsändare och återutsänder signalen på en annan frekvens. Vi har i studien inte tagit hänsyn till om de nya frekvenserna kan påverka matningen av befintliga slavsändare Vi antar att det finns utrymme i befintlig infrastruktur för de nya sändarna med tillhörande antennsystem. Eventuella begränsningar i master har inte analyserats. I effekthöjningsscenariot förutsätts att antennsystemen klarar en effekthöjning

17 17 (114) 6 Referenssituation 6.1 Allmänt Syftet med referenssituationen är att värdera inverkan på täckning och störningar från de olika alternativ som presenteras i denna rapport. Referenssituationen är beräknad med metoden pixelbaserad täckningsberäkning som beskrivs i kapitel Inom respektive provområde beräknas täckningen över land för SR: s nät (P1, P2, P3 och P4) i förhållande till den totala landytan (land inkluderar även insjöar, älvar och andra vattendrag inom landet). Även sändare som ligger utanför de valda provområdena kommer att bidra till täckningen inom provområdet. Då totala täckningen för provområdet presenteras ingår därför också dessa sändare som egentligen ligger utanför området i fråga. Övertäckning definieras som områden där fler än en sändare med samma programinnehåll uppfyller täckningskravet. I studien antar vi att alla P4-sändare har samma programinnehåll. Det kan vara värt att påpeka att ordet övertäckning inte på något sätt innehåller någon värdering av täckningen i nätet. Övertäckningen är i detta fall en rent teknisk definition. Övertäckningen presenteras med följande färger: Grå färg Täckningskravet för mottagning uppfylls för enbart en sändare (ej övertäckning) Röd färg Täckningskravet för mottagning uppfylls för två sändare med samma programinnehåll Grön färg Täckningskravet för mottagning uppfylls för tre sändare med samma programinnehåll Blå färg Täckningskravet för mottagning uppfylls för fyra sändare med samma programinnehåll Inom varje provområde presenteras täckningen för ett antal PLR-nät. Täckningen i förhållande till koncessionsområdet presenteras också. Koncessionsområdet är det område som ett PLR-nät har tillstånd att sända inom. Området visas i de följande figurerna med en röd cirkel. Informationen i tabellerna som presenteras i detta kapitel är utdrag från PTS databas över svenska sändare i drift per 20 augusti, 2007.

18 18 (114) 6.2 Skåne län I Skåne län är Hörby, Malmö och Helsingborg huvudsändare för SR P1-P4. Hörbysändarna har en ERP på 60 kw för SR P1-P3, antennsystemet är rundstrålande. Hörbysändarna är av central betydelse för att täcka Skåne län. Hörbymasten har även två sändare på P4 för de regionala sändningarna av Radio Malmöhus och Radio Kristianstad. När täckningen för SR P1-P4 presenteras tas även hänsyn till täckningsbidragen från SRsändare i Blekinge-, Hallands-, Kronobergs- och Jönköpings län. Det finns fyra koncessionsområden för PLR inom länet. Kristianstad, Malmö, Lund och Helsingborg är huvudsändare. Huvudsändarna har riktantenner med effektbegränsningar främst mot Danmark SR P1 I tabell 1 nedan finns en beskrivning över samtliga P1-sändare inom Skåne län. Tabell 1: P1-sändare i Skåne län Frekvens Erp Pol Bär Long Lat Sändningsplats Preciserad Markh Anth 89,8 44,8 H D 12E N0312 HELSINGBORG TERACOMS MAST OLYMPIA ,8 47,8 H ND 13E N4822 HÖRBY TERACOM:S MAST ,9 37,8 H D 13E N3423 MALMÖ TERACOM:S MAST JÄGERSRO ,6 24,8 H ND 14E N3454 SIMRISHAMN EKEVALL ,6 26 H D 13E N2322 TRELLEBORG GYLLE SJ:S MAST ,1 26 H D 13E N2618 YSTAD VT GAMLA Effekten (ERP) är given i dbw. Sändarna i Hörby och Simrishamn har rundstrålande antenner. Detta visas i kolumnen Bär med värdet ND (eng. Non Directional). Beräknat täckningsområde för P1 visas i figur 2 nedan. Den gula färgen indikerar att kravet på täckning är uppfyllt medan de lila nyanserna visar områden som inte riktigt når upp till täckningskravet. Figur 3 visar övertäckningen.

19 19 (114) Figur 2: Täckningen för P1 inom Skåne län Figur 3: Övertäckningen för P1

20 20 (114) SR P2 Tabellen nedan presenterar P2-sändarna inom Skåne län. Skillnaden mot infrastrukturen i P1 och P3 är att man har en extra sändare i Malmö (sändaren på 100,6 MHz är i PTS databas klassad som en P2-sändare men heter till skillnad från övriga P2-sändare SR Din Gata enligt [6]). Tabell 2: P2-sändarna i Skåne län Frekvens Erp Pol Bär Long Lat Sändningsplats Preciserad Markh Anth 95,7 44,8 H D 12E N0312 HELSINGBORG TERACOMS MAST OLYMPIA ,4 47,8 H ND 13E N4822 HÖRBY TERACOM:S MAST ,3 37,8 H D 13E N3423 MALMÖ TERACOM:S MAST JÄGERSRO ,6 37,8 H D 13E N3423 MALMÖ TERACOM:S MAST JÄGERSRO ,6 24,8 H ND 14E N3454 SIMRISHAMN EKEVALL ,7 26 H D 13E N2322 TRELLEBORG GYLLE SJ:S MAST H D 13E N2618 YSTAD VT GAMLA Figur 4: Täckningen för P2 inom Skåne län

21 21 (114) Figur 5: Övertäckningen för P SR P3 Tabellen nedan presenterar P3-sändarna inom Skåne län. Tabell 3: P3-sändarna i Skåne län Frekvens Erp Pol Bär Long Lat Sändningsplats Preciserad Markh Anth 98,4 44,8 H D 12E N0312 HELSINGBORG TERACOMS MAST OLYMPIA ,8 H ND 13E N4822 HÖRBY TERACOM:S MAST ,8 H D 13E N3423 MALMÖ TERACOM:S MAST JÄGERSRO ,2 24,8 H ND 14E N3454 SIMRISHAMN EKEVALL H D 13E N2322 TRELLEBORG GYLLE SJ:S MAST ,7 26 H D 13E N2618 YSTAD VT GAMLA P3-nätet samma infrastruktur som P1, dvs. tre huvudsändare och tre slavsändare.

22 22 (114) Figur 6: Täckningen för P3 i Skåne län Figur 7: Övertäckningen för P3

23 23 (114) SR P4 Tabellen nedan presenterar P4-sändarna inom Skåne län. Tabell 4: P4-sändarna i Skåne län Frekvens Erp Pol Bär Long Lat Sändningsplats Preciserad Markh Anth 103,2 44,8 H D 12E N0312 HELSINGBORG TERACOMS MAST OLYMPIA ,5 37 H D 13E N4822 HÖRBY TERACOM:S MAST ,4 47,8 H ND 13E N4822 HÖRBY TERACOM:S MAST ,8 H D 13E N3423 MALMÖ TERACOM:S MAST JÄGERSRO ,7 24,8 H ND 14E N3454 SIMRISHAMN EKEVALL ,7 26 H D 13E N2322 TRELLEBORG GYLLE SJ:S MAST H D 13E N2618 YSTAD VT GAMLA ,6 30 H D 12E N1236 ÄNGELHOLM TERACOM:S MAST, VEGEHOLM 7 76 I P4-nätet finns två frekvenser för Hörby och antalet slavsändare är fyra stycken. Sändaren i Ängelholm finns enbart i P4-nätet. Figur 8: Täckningen för P4 inom Skåne län

24 24 (114) Figur 9: Övertäckningen för P PLR Här kommer ett urval av täckningsområden för några befintliga PLR att presenteras. Generellt för näten är att täckningsområdet är relativt litet i förhållande till koncessionsområdet. Täckningen begränsas främst av höga störnivåer och effektbegränsningar som finns mot Danmark Kristianstad L01:1 I tabell 5 nedan presenteras karakteristiken för L01:1 (Lugna favoriter105,9 MHz). Nätet har en huvudsändare på 1 kw och en slavsändare på 400 W. Tabell 5: Sändarna i L01:1 Sändarsnamn Huvud/Slav Sändarstecken Frekvens ERP Diag. Pol. KRISTIANSTAD H L 01: D V HÄSSLEHOLM GÄDDASTORP S L 01:1 SLAV D V Täckningsområdet visas i figuren nedan, koncessionsområdet ges av den omgivande röda cirkeln. Detta nät har en slavsändare utanför sitt koncessionsområde.

25 25 (114) Figur 10: Täckningsområde för Kristianstad L01:1

26 26 (114) Malmö M01:1 I tabell 6 nedan presenteras karakteristiken för M01:1 (RIX FM Malmö). Nätet har en huvudsändare på 1 kw och en slavsändare i Lund på 20W. Tabell 6: Sändarna i M01:1 Sändarsnamn Huvud/Slav Sändarstecken Frekvens ERP Diag. Pol. MALMÖ H M 01: D H LUND S M 01:1 SLAV D V Täckningsområdet visas i figuren nedan, koncessionsområdet ges av den omgivande röda cirkeln. Man kan tydligt se av täckningsområdet att Malmösändaren har effektreduktioner mot Danmark. Figur 11: Täckningsområdet för Malmö M01: Lund M02:2 I tabellen nedan presenteras karakteristiken för M02:2 (Mix Megapol Radio City 107,0). Nätet har en huvudsändare i Lund på 1 kw och en slavsändare i Malmö på 10W.

27 27 (114) Tabell 7: Sändarna i M02:2 Sändarsnamn Huvud/Slav Sändarstecken Frekvens ERP Diag. Pol. LUND H M 02: D V MALMÖ S M 02:2 SLAV ND V Täckningsområdet visas i figuren nedan. Koncessionsområdet ges av den omgivande röda cirkeln. Man kan tydligt se av täckningsområdet att sändaren i Lund har effektreduktioner i riktning mot Malmö och Danmark. Figur 12: Täckningsområde för Lund M02: Helsingborg M03:1 I tabellen nedan presenteras karakteristiken för M03:1 (Mix Megapol 106,0). Nätet har en huvudsändare i Helsingborg på 1 kw och tre slavsändare. Tabell 8: Sändarna i M03:1 Sändarsnamn Huvud/Slav Sändarstecken Frekvens ERP Diag. Pol. HELSINGBORG H M 03: D H LANDSKRONA S M 03:1 SLAV D V HÖGANÄS S M 03:1 SLAV D V ÄNGELHOLM S M 03:1 SLAV D V

28 28 (114) Täckningsområdet visas i figuren nedan, koncessionsområdet ges av den omgivande röda cirkeln. Detta nät har en sändare utanför sitt koncessionsområde. Figur 13: Täckningsbild för Helsingborg M03:1 6.3 Stockholms län I Stockholms län är Nacka huvudsändaren för SR P1-P4. Nacka har en ERP på 60 kw för P1- P3. P4 har dubbla frekvenser i Nackamasten varav en av dessa sänder på 60 kw ERP. Då täckningen för SR P1-P4 presenteras tas även hänsyn till täckningsbidragen från SRsändare i Uppsala, Västmanland och Södermanland. Det finns två koncessionsområden inom länet. Nacka och Södertälje är huvudsändare inom respektive koncessionsområde SR P1 I tabell 9 nedan finns en beskrivning över samtliga P1-sändare inom Stockholms län. Tabell 9: P1-sändarna i Stockholms län Frekvens Erp Pol Bär Long Lat Sändningsplats Preciserad Markh Anth 89,3 20 V ND 17E N5447 NYNÄSHAMN TELIA TN ,5 20 H ND 18E N4522 NORRTÄLJE SÖDRA BERGEN VT ,4 47,8 H ND 18E N1754 NACKA NACKA TM

29 29 (114) P1-nätet har en huvudsändare och två slavsändare, samtliga sändare har rundstrålande antenndiagram. Täckningsområdet för P1 ses i figur 14 nedan. Den gula färgen indikerar god täckning, de lila nyanserna visar områden där man inte riktigt når upp till täckningskravet. Figur 15 visar övertäckningen. Figur 14: Täckningen för P1 inom Stockholms län

30 30 (114) Figur 15: Övertäckningen för P SR P2 Tabellen nedan presenterar P2-sändarna inom Stockholms län. P2 har samma infrastruktur som P1. Tabell 10: P2-sändarna i Stockholms län Frekvens Erp Pol Bär Long Lat Sändningsplats Preciserad Markh Anth H ND 18E N4522 NORRTÄLJE SÖDRA BERGEN VT ,6 20 V ND 17E N5447 NYNÄSHAMN TELIA TN ,2 47,8 H ND 18E N1754 NACKA NACKA TM

31 31 (114) Figur 16: Täckningen för P2 inom Stockholms län Figur 17: Övertäckningen för P2

32 32 (114) SR P3 Tabellen nedan presenterar P3-sändarna inom Stockholms län. Tabell 11: P3-sändarna i Stockholms län Frekvens Erp Pol Bär Long Lat Sändningsplats Preciserad Markh Anth 98,5 20 H ND 18E N4522 NORRTÄLJE SÖDRA BERGEN VT ,3 47,8 H ND 18E N1754 NACKA NACKA TM V ND 17E N5447 NYNÄSHAMN TELIA TN P3-nätet samma infrastruktur som P1 och P2, dvs. en huvudsändare och två slavsändare. Figur 18: Täckningen för P3 inom Stockholms län

33 33 (114) Figur 19: Övertäckningen för P SR P4 Tabellen nedan presenterar P4-sändarna inom Stockholms län. Tabell 12: P4-sändarna i Stockholms län Frekvens Erp Pol Bär Long Lat Sändningsplats Preciserad Markh Anth 93,8 29,5 H ND 18E N1754 NACKA NACKA TM ,7 34,8 H D 18E N5807 VÄDDÖ ÄLMSTA TERACOM MAST ,6 34,7 H D 17E N1326 SÖDERTÄLJE RAGNHILDSBORG TM ,1 20 H ND 18E N4522 NORRTÄLJE SÖDRA BERGEN VT ,9 20 V ND 17E N5447 NYNÄSHAMN TELIA TN ,3 47,8 H ND 18E N1754 NACKA NACKA TM I P4-nätet finns två frekvenser för Nacka och antalet slavsändare är fyra stycken. Förutom Norrtälje och Nynäshamn finns även en sändare i Södertälje och en på Väddö. Nacka 93,8 är klassad som en P4-sändare i PTS-databasen men heter SR Metropol enligt [6].

34 34 (114) Figur 20: Täckningen för P4 inom Stockholms län Figur 21: Övertäckningen för P4

35 35 (114) PLR Här kommer ett urval av täckningsområden för PLR att presenteras. Täckningen för två nät presenteras i det koncessionsområde som har Nacka som huvudsändare Nacka/Forum AB01:2 I tabell 13 nedan presenteras karakteristiken för AB01:2 (Mix Megapol 104,3). Nätet har en huvudsändare i Nacka/Forum på 4 kw och en slavsändare i Södertälje på 20 W. Tabell 13: Sändarna i AB01:2 Sändarsnamn Huvud/Slav Sändarstecken Frekvens ERP Diag. Pol. NACKA/FORUM H AB 01: ND V SÖDERTÄLJE S AB 01:2 SLAV ND V Figur 22: Täckningsområdet för Stockholm AB01: Nacka/Forum AB01:3 I tabellen nedan presenteras karakteristiken för AB01:3 (Lugna Favoriter 104,7). Nätet har en huvudsändare i Nacka på 1 kw och en slavsändare i Södertälje på 20 W.

36 36 (114) Tabell 14: Sändarna i AB01:3 Sändarsnamn Huvud/Slav Sändarstecken Frekvens ERP Diag. Pol. STOCKHOLM H AB 01: ND H SÖDERTÄLJE S AB 01:3 SLAV ND V Figur 23: Täckningsområdet för Stockholm AB01:3 6.4 Västernorrlands län I Västernorrlands län har SR P1 och P2 fyra huvudsändare på 60 kw och åtta slavsändare mellan 25 W och 1,5 kw. SR P3 har en extra slavsändare och SR P4 har fem huvudsändare och sju slavsändare. När täckningen för SR P1-P4 presenteras tas även hänsyn till täckningsbidragen från SRsändare i Västerbotten, Jämtland och Gävleborg. Det finns två koncessionsområden och totalt fem PLR-nät. Av dessa fem har tre effektbegränsningar mot Finland.

37 37 (114) SR P1 I tabell 15 nedan finns en beskrivning över samtliga P1-sändare inom Västernorrlands län. Tabell 15: P1-sändarna i Västernorrlands län Frekvens Erp Pol Bär Long Lat Sändningsplats Preciserad Markh Anth 88,8 31,8 H D 17E N3636 HÄRNÖSAND VÅRDKASBERGET TM ,4 14,8 H D 16E N4000 JUNSELE OSELBERGET TM ,3 30,8 H ND 17E N5630 KRAMFORS SNÖDÅSBERGET TM ,1 23 H D 16E N4254 LIDEN STORBERGET TM ,4 14 H ND 17E N1730 MATFORS SÖRFORSÅSEN/TM ,4 H ND 18E N5911 MJÄLLOM HÖGKLINTEN TM ,7 20 H ND 16E N3558 RAMSELE SKAVÅSEN TM ,3 47,8 H ND 17E N1512 SOLLEFTEÅ FLUGTJÄRNSHÖJDEN TM H D 17E N0939 SOLLEFTEÅ HALLSTABERGET TM ,7 47,8 H ND 17E N2208 SUNDSVALL S STADSBERGET TM ,2 47,8 H ND 15E N3012 ÅNGE SNÖBERG TM ,8 47,8 H D 18E N1812 ÖRNSKÖLDSVIK ÅSBERGET/TM Täckningsområdet för P1 ses i figur 24 nedan. Den gula färgen indikerar god täckning, de lila nyanserna visar områden där man inte riktigt når upp till täckningskravet. Figur 25 visar övertäckningen. Figur 24: Täckningen för P1 inom Västernorrlands län

38 38 (114) Figur 25: Övertäckningen för P SR P2 Tabellen nedan presenterar P2-sändarna inom Västernorrlands län. P2 har samma infrastruktur som P1. Tabell 16: P2-sändarna i Västernorrlands län Frekvens Erp Pol Bär Long Lat Sändningsplats Preciserad Markh Anth 91,1 31,8 H D 17E N3636 HÄRNÖSAND VÅRDKASBERGET TM ,7 14,8 H D 16E N4000 JUNSELE OSELBERGET TM ,4 30,8 H ND 17E N5630 KRAMFORS SNÖDÅSBERGET TM ,5 23 H D 16E N4254 LIDEN STORBERGET TM ,1 14 H ND 17E N1730 MATFORS SÖRFORSÅSEN/TM ,4 25,4 H ND 18E N5911 MJÄLLOM HÖGKLINTEN TM ,8 20 H ND 16E N3558 RAMSELE SKAVÅSEN TM H D 17E N0939 SOLLEFTEÅ HALLSTABERGET TM ,5 47,8 H ND 17E N1512 SOLLEFTEÅ FLUGTJÄRNSHÖJDEN TM ,9 47,8 H ND 17E N2208 SUNDSVALL S STADSBERGET TM ,6 47,8 H ND 15E N3012 ÅNGE SNÖBERG TM ,4 47,8 H D 18E N1812 ÖRNSKÖLDSVIK ÅSBERGET/TM

39 39 (114) Figur 26: Täckningen för P2 inom Västernorrlands län Figur 27: Övertäckningen för P2

40 40 (114) SR P3 Tabellen nedan presenterar P3-sändarna inom Västernorrlands län. Skillnaden mot P1 och P2 är att Junsele har en extra frekvens. Tabell 17: P3-sändarna i Västernorrlands län Frekvens Erp Pol Bär Long Lat Sändningsplats Preciserad Markh Anth 95,1 31,8 H D 17E N3636 HÄRNÖSAND VÅRDKASBERGET TM ,1 14,8 H D 16E N4000 JUNSELE OSELBERGET TM ,6 14,8 H D 16E N4000 JUNSELE OSELBERGET TM ,2 30,8 H ND 17E N5630 KRAMFORS SNÖDÅSBERGET TM ,2 23 H D 16E N4254 LIDEN STORBERGET TM ,3 14 H ND 17E N1730 MATFORS SÖRFORSÅSEN/TM ,9 25,4 H ND 18E N5911 MJÄLLOM HÖGKLINTEN TM ,5 20 H ND 16E N3558 RAMSELE SKAVÅSEN TM H D 17E N0939 SOLLEFTEÅ HALLSTABERGET TM ,1 47,8 H ND 17E N1512 SOLLEFTEÅ FLUGTJÄRNSHÖJDEN TM ,2 47,8 H ND 17E N2208 SUNDSVALL S STADSBERGET TM ,6 47,8 H ND 15E N3012 ÅNGE SNÖBERG TM ,8 47,8 H D 18E N1812 ÖRNSKÖLDSVIK ÅSBERGET/TM Figur 28: Täckningen för P3 inom Västernorrlands län

41 41 (114) Figur 29: Övertäckningen för P SR P4 Tabellen nedan presenterar P4-sändarna inom Västernorrlands län. I P4-nätet har Ånge en extra frekvens medan Junsele saknar sändare. Tabell 18: P4-sändarna i Västernorrlands län Frekvens Erp Pol Bär Long Lat Sändningsplats Preciserad Markh Anth 100,5 31,8 H D 17E N3636 HÄRNÖSAND VÅRDKASBERGET TM ,4 30,8 H ND 17E N5630 KRAMFORS SNÖDÅSBERGET TM ,9 23 H D 16E N4254 LIDEN STORBERGET TM H ND 17E N1730 MATFORS SÖRFORSÅSEN/TM ,4 25,4 H ND 18E N5911 MJÄLLOM HÖGKLINTEN TM ,9 20 H ND 16E N3558 RAMSELE SKAVÅSEN TM ,2 47,8 H ND 17E N1512 SOLLEFTEÅ FLUGTJÄRNSHÖJDEN TM ,9 20 H D 17E N0939 SOLLEFTEÅ HALLSTABERGET TM ,8 47,8 H ND 17E N2208 SUNDSVALL S STADSBERGET TM ,5 47,8 H ND 15E N3012 ÅNGE SNÖBERG TM ,1 47,8 H ND 15E N3012 ÅNGE SNÖBERG TM ,1 47,8 H D 18E N1812 ÖRNSKÖLDSVIK ÅSBERGET/TM

42 42 (114) Figur 30: Täckningen för P4 inom Västernorrlands län Figur 31: Övertäckningen för P4

43 43 (114) PLR Här kommer ett täckningsområde för PLR att presenteras som är representativt för provområdet. I Västernorrland överensstämmer generellt täckningen ganska väl med koncessionsområdena Sundsvall Y01:2 I tabell 19 nedan presenteras karakteristiken för Y01:2 (Radio Guld 106,6). Nätet har en huvudsändare i Sundsvall på 5 kw och en slavsändare i Härnösand på 25 W. Tabell 19: Sändarna i Y01:2 Sändarsnamn Huvud/Slav Sändarstecken Frekvens ERP Diag. Pol. SUNDSVALL H Y 01: ND H HÄRNÖSAND/HÄRNÖN S Y 01:2 SLAV ND V Figur 32: Täckningsområdet för Sundsvall Y01:2 6.5 Analys av täckning respektive övertäckning SR I tabellerna nedan presenteras total täckning och övertäckning per provområde. Total täckning ges i kolumnen med beteckning Täckning. Denna yta motsvarar den gula färgen i figurerna som presenterar täckningsområdet, d.v.s. områden som uppfyller kravet på täckning. Kolumnen med beteckningen 2 x ger ytan för det område som visas med röd färg i

44 44 (114) figurerna som visar övertäckningen. 2 x innebär att kravet för täckning är uppfyllt för två sändare med samma programinnehåll. 3 x innebär att kravet för täckning är uppfyllt för tre sändare. P4 har generellt högre övertäckning än övriga nät eftersom man för vissa platser har dubbelt programinnehåll. Till exempel sänder man P4 Malmöhus och P4 Kristianstad från Hörbymasten Skåne län P1 och P3 näten i Skåne använder båda samma infrastruktur. Sändarna på respektive mast har samma effekt och antennsystemen är identiska. Skillnaden i täckning mellan näten beror framförallt på att störsituationen varierar mellan frekvenserna. Skillnaden i vågutbredningsförhållanden mellan de olika frekvenserna i FM-bandet är mycket liten och är av underordnad betydelse. I nordöstra delen av Skåne och Skanör/Falsterbo når man inte riktigt upp till kravet på täckning. I P4-nätet är täckningen även begränsad i sydöstra delen av Skåne. I P2-nätet finns en extra frekvens i Malmö, detta visar sig i en högre övertäckning i 3 x än för P1 och P3 (se tabell 20). Övriga sändare i P2-nätet har samma egenskaper som P1 och P3 sändarna förutom frekvensen. P4 har förutom en extra frekvens i Hörby även en extra sändarplats i förhållande till P1- och P3-nätet. Trots detta visar P4 den sämsta täckningen i förhållande till andra nät vilket beror på att frekvenserna som används i nätet generellt har högre störnivåer. Övertäckningen är större för P4 p.g.a. dubbla frekvenser på Hörbymasten. Tabell 20: Täckning och övertäckning i Skåne län Täckning 2 x 3 x P1 97,8% 38,4% 3,3% P2 97,4% 35,7% 5,0% P3 96,6% 30,4% 1,8% P4 93,0% 53,6% 3,1% Stockholms län I Stockholms län har P4 den bästa täckningen med 99,2 % (se tabell 21). P4 har förutom dubbla frekvenser på Nackamasten också en extra sändare på Väddö och en i Södertälje. Det är framförallt sändaren på Väddö som bidrar till den större täckningen. I P1-P3 når man inte täckningskravet i området kring Väddö. Skillnaden i täckning och övertäckning mellan P1-P3 beror framförallt på olika störsituationer för frekvenserna.

45 45 (114) Tabell 21: Täckning och övertäckning i Stockholms län Täckning 2 x 3 x 4 x P1 96,6% 20,8% 6,8% 0,1% P2 94,2% 29,1% 3,2% P3 96,6% 25,5% 7,3% P4 99,2% 63,3% 15,6% 0,9% Västernorrlands län I Västernorrlands län är täckningen bra för samtliga nät (se tabell 22). Störnivåerna är generellt lägre än i Skåne- och Stockholms län vilket är den främsta orsaken till den högre beräknade täckningen. Övertäckningen är också högre än i Skåne- och Stockholms län. Vågutbredningsmodellen som används tar inte full hänsyn till terrängvariationer, vilket kan leda till att man får en mer optimistisk bild av den beräknade täckningen i kuperad terräng. Detta kan vara en bidragande, men inte avgörande, orsak till den högre täckningen i Västernorrland. P1 och P2 har samma infrastruktur (totalt fyra huvudsändare och åtta slavsändare). P3 har en extra slavsändare i Junsele vilket ger fyra huvudsändare och nio slavsändare. P4 saknar slavsändare i Junsele men har en extra huvudsändare i Ånge (totalt fyra huvudsändare och åtta slavsändare). Den extra huvudsändaren i P4-nätet medför en högre övertäckning för P4 än övriga nät. Tabell 22: Täckning och övertäckning i Västernorrlands län Täckning 2 x 3 x 4 x 5 x P1 98,2% 60,8% 12,4% 1,3% P2 98,8% 66,2% 18,4% 3,1% P3 98,8% 61,8% 16,5% 3,9% 0,4% P4 98,6% 72,4% 28,0% 6,8% 0,3%

46 46 (114) 7 Scenario 1 Effekthöjning för befintliga PLR 7.1 Allmänt Detta scenario ska besvara frågan om det är möjligt att höja effekten för befintliga PLRsändare i syfte att öka täckningen, och i så fall vilka konsekvenser detta får. Ett urval av de PLR som presenterades i referenssituationen kommer att analyseras. Observera att det är enbart en generell effekthöjning hos huvudsändaren som analyserats, antenndiagrammen har inte ändrats. 7.2 Arbetsmetodik Nedan presenteras arbetsmetodiken för provområdena i scenario 1. Utifrån resultaten i provområdena görs en extrapolation av resultaten till hela landet. 1. Befintlig täckning för ett urval av de PLR-nät som presenterades i referenssituationen beräknas 2. Huvudsändarens effekt höjs med +3 db, +6 db och +10 db. Utifrån detta görs en bedömning om man med rimlig effekthöjning kan täcka hela koncessionsområdet för att eventuellt ersätta slavsändare 3. En analys av huvudsändaren görs på den idag aktuella effekten. De effektreduktioner som framräknas i koordineringsberäkningen jämförs med de reduktioner som idag finns i antenndiagrammet. Detta ger en uppfattning om möjligheten att koordinera en högre effekt hos huvudsändaren 4. De sändare i Sverige som direkt kan påverkas av en effekthöjning presenteras 5. Om bedömningen görs att effekthöjningen kan koordineras beräknar vi påverkan på befintliga nät i form av minskad täckning för P1, P2, P3 och P4 samt P6 (PLR)