UTÖKADE PLR-SÄNDNINGAR I FM-BANDET I SVERIGE MÖJLIGHETER OCH KONSEKVENSER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTÖKADE PLR-SÄNDNINGAR I FM-BANDET I SVERIGE MÖJLIGHETER OCH KONSEKVENSER"

Transkript

1 1 (114) UTÖKADE PLR-SÄNDNINGAR I FM-BANDET I SVERIGE MÖJLIGHETER OCH KONSEKVENSER

2 2 (114) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING SYFTE BAKGRUND GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR OCH FRÅGESTÄLLNINGAR GIVNA AV PTS ALLMÄNT SCENARIO 1 EFFEKTHÖJNING AV BEFINTLIG PLR SCENARIO 2 NYA RIKSTÄCKANDE FM-NÄT ÖVRIGA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH AVGRÄNSNINGAR ALLMÄNT PLANERINGSKRITERIER FÖR GE84 OCH ZEROBASE GE84 planeringskriterier Zerobase planeringskriterier Kommentar till skillnaderna mellan GE84 och Zerobase DATABASER BERÄKNINGSMETODER OCH PROGRAMVARA Pixelbaserad täckningsberäkning Frekvensskanning Koordineringsberäkning Planeringsprogramvara PROVOMRÅDEN AVGRÄNSNINGAR REFERENSSITUATION ALLMÄNT SKÅNE LÄN SR P SR P SR P SR P PLR Kristianstad L01: Malmö M01: Lund M02: Helsingborg M03: STOCKHOLMS LÄN SR P SR P SR P SR P PLR Nacka/Forum AB01: Nacka/Forum AB01: VÄSTERNORRLANDS LÄN SR P SR P SR P

3 3 (114) SR P PLR Sundsvall Y01: ANALYS AV TÄCKNING RESPEKTIVE ÖVERTÄCKNING SR Skåne län Stockholms län Västernorrlands län SCENARIO 1 EFFEKTHÖJNING FÖR BEFINTLIGA PLR ALLMÄNT ARBETSMETODIK RESULTAT PROVOMRÅDEN Skåne län Malmö M01:1 (106,7 MHz; 1 kw) Lund M02:2 (107,0 MHz; 1 kw) Helsingborg M03:1 (106,0 MHz; 1 kw) Stockholms län Nacka/Forum AB01:2 (104,3 MHz; 3 kw) Västernorrlands län Sundsvall Y01:2 (106,6 MHz; 5 kw) EXTRAPOLATION TILL HELA LANDET SCENARIO 2 NYA RIKSTÄCKANDE FM-NÄT ALLMÄNT ARBETSMETODIK Arbetsmetodik för provområden Extrapolation till hela landet RESULTAT PROVOMRÅDEN Skåne län P1-infrastruktur/Befintlig frekvensplan SR/NR/PLR-infrastruktur/Befintlig frekvensplan Utökad infrastruktur/befintlig frekvensplan Omplanering av befintlig frekvensplan Stockholms län P1-infrastruktur/Befintlig frekvensplan SR/NR/PLR-infrastruktur/Befintlig frekvensplan Utökad infrastruktur/befintlig frekvensplan Omplanering av befintlig frekvensplan Västernorrlands län P1-infrastruktur/Befintlig frekvensplan SR/NR/PLR-infrastruktur/Befintlig frekvensplan Utökad infrastruktur/befintlig frekvensplan Omplanering av befintlig frekvensplan EXTRAPOLATION TILL HELA LANDET SR/NR/PLR-infrastruktur/Befintlig frekvensplan Utökad infrastruktur/befintlig frekvensplan till 90 % täckning Konsekvenser av att införa ytterligare nät Konsekvenser befintliga aktörer Tidsåtgång för etablerade av nät med ca 75 % och 90 % täckning Kostnader för att etablera nät med 75 och 90 % täckning Omplanering av befintlig frekvensplan Sammanställning av Totalkostnader REFERENSER

4 4 (114) BILAGA 1 UPPDRAG TILL POST OCH TELESTYRELSEN ANGÅENDE FREKVENSPLANERING PÅ FM BANDET BILAGA 2 NÅGOT OM ERFARENHETERNA FRÅN NEDERLÄNDERNA OCH DANMARK FM-OMPLANERINGEN I NEDERLÄNDERNA KORT OM TESTPLANERINGEN I DANMARK BILAGA 3 HOLLÄNDSKA URSPRUNGLIGA PLANERINGSKRITERIER FÖR FM (ZEROBASE) BILAGA 4 KOORDINERINGSBERÄKNINGAR PLR-HUVUDSÄNDARE MALMÖ M01:1 (106,7 MHZ; 1 KW) LUND M02:2 (107,0 MHZ; 1 KW) HELSINGBORG M03:1 (106,0 MHZ; 1 KW) NACKA/FORUM AB01:2 (104,7 MHZ; 3 KW) SUNDSVALL Y01:2 (106,6 MHZ; 5 KW)

5 5 (114) 1 Sammanfattning I denna studie har vi analyserat möjligheten till utökade privata ljudradiosändningar (PLR = Privat Lokal Radio) i FM-bandet. Två olika scenarier har utretts. Scenario 1 beskriver möjligheten och konsekvensen av att öka täckningen hos befintlig PLR genom en effektökning. Scenario 2 beskriver möjligheten att införa fler rikstäckande nät. Definitionen rikstäckande nät i studien innebär att nätet minst täcker 90 % av Sveriges yta. Dessa båda scenarier ska utredas under följande förutsättningar Befintliga rikstäckande FM-nät skall påverkas i så liten grad som möjligt Planeringskriterier enligt ITU-R Geneve 84 planen (GE84) skall användas De två olika scenarierna har analyserats i tre provområden. Områdena är Skåne-, Stockholms- och Västernorrlands län. Dessa är utvalda eftersom de har olika geografiska och frekvensmässiga förutsättningar från det mycket svåra Skåne till det frekvensmässigt lättare Västernorrland. Utifrån resultaten i de valda provområdena har vi sedan extrapolerat resultaten till hela landet. Scenario 1 Studien visar att en effektökning är svår att koordinera med grannländerna. Detta gäller för samtliga analyserade PLR i våra provområden. Utifrån detta kan vi dra slutsatsen att det är svårt att koordinera effektökningar för PLR-sändare, speciellt i kustnära områden. I områden där det är spektrummässigt trångt, t.ex. Skåne län, kommer en effektökning av PLR även att begränsa möjligheten till fler rikstäckande nät. Täckningen kan ökas för befintlig PLR men det kräver i så fall att man ändrar antennsystem och/eller inför fler sändare på nya frekvenser. Scenario 2 Vi bedömer att man utan omplanering (utan att förändra befintliga sändare) i FM-bandet kan etablera ett nytt nät med 75 % täckning baserad på den befintliga broadcast-infrastrukturen, totalt ungefär 200 sändarplatser. För att nå 90 % täckning (rikstäckande nät) krävs ytterligare sändarplatser. Detta innebär att man behöver mer än dubbelt så många sändarplatser i ett nytt rikstäckande nät jämfört med antalet sändarplatser i de befintliga rikstäckande näten (SR). Förutom fler sändarplatser måste också riktantenner användas i stor utsträckning (flera frekvenser per sändarplats), Detta innebär att antalet sändare i det nya nätet blir flera gånger högre än i de befintliga rikstäckande näten. Den totala kostnaden för att etablera ett nytt nät med 75 % täckning har uppskattats till 255 MSEK. Samtidigt uppskattar vi den totala kostnaden för ett nytt rikstäckande nät till 385 MSEK. Den totala kostnaden innefattar kostnaden för framtagande av frekvensplan, internationell koordinering, licensiering, uppbyggnad av nät och kostnad för befintliga aktörer (för att bereda plats i befintlig infrastruktur).

6 6 (114) Utifrån tidigare erfarenheter i Nederländerna, där en omplanering av FM-bandet gjorts, uppskattar vi att det tar 4-5 år att etablera ett nytt nät. En omplanering av FM-bandet med de förutsättningar som getts i denna studie bedöms som praktisk svår att genomföra. Studien visar att en omplanering av FM-bandet leder till ett rikstäckande nät med färre sändarplatser och sändare, alltså en lägre uppbyggnadskostnad. Ett sådant nät skulle emellertid resultera i ändringar i de befintliga aktörernas nät med avseende på frekvensbyten, förändrade antennsystem m.m. till en mycket hög kostnad. För att effektivt bereda plats för ytterligare rikstäckande nät i en omplanering krävs andra förutsättningar: Reducera övertäckningen i befintliga rikstäckande nät En omplanering med mindre strikta planeringskriterier (ex. Zerobase ) I båda dessa fall innebär det att man försämrar kvaliteten i de befintliga näten. Men skulle sannolikt möjliggöra ytterligare rikstäckande nät. I studien presenteras också erfarenheter från Nederländerna där man planerat om FM-nätet under 1999 efter att ha utfört en liknande studie.

7 7 (114) 2 Syfte Regeringsdirektivet Uppdrag till Post och Telestyrelsen angående frekvensplanering på FM bandet (se bilaga 1) ställer frågan om det är möjligt att införa fler rikstäckande FM-nät samt att öka hörbarheten 1 för de befintliga lokala privata ljudradiosändningarna. En viktig förutsättning som anges i regeringsdirektivet är att utökande sändningar och ökad hörbarhet för PLR i så liten grad som möjligt skall påverka hörbarheten för de befintliga nationella FM-näten Denna studie kommer att utgöra underlag till den rapport som PTS skall presentera som ett svar på regeringsdirektivet. PTS har i samråd med kulturdepartementet konkretiserat regeringsdirektivet i frågeställningar och definierat ett antal grundförutsättningar. Grundförutsättningarna finns beskrivna i detalj i kapitel 4. De frågor studien belyser är: Vilka möjligheter finns det att höja effekten för befintliga PLR-sändningar, och därmed öka täckningsområdet, samt vilka konsekvenser får en sådan effekthöjning? Kan ytterligare rikstäckande FM-nät införas? I studien har vi valt ut tre provområden för att belysa frågorna ovan. Områdena Skåne-, Stockholms- och Västernorrlands län är utvalda eftersom de har olika geografiska och frekvensmässiga förutsättningar. I var och en av dessa provområden har täckningen beräknats för de befintliga nationella näten (SR P1-P4), samt för ett antal utvalda PLR-sändningar. Detta kallas i studien för referenssituationen. Syftet med att etablera en referenssituation är att det ger möjlighet att värdera inverkan på täckningen på befintliga nationella nät, för de olika alternativ som presenteras i denna rapport. Utifrån resultaten i de valda provområdena har vi sedan extrapolerat resultaten till hela landet. Det kan vara värt att påpeka att syftet med denna studie inte är att göra en omplanering av FM-bandet i Sverige. Istället är studien begränsad till att belysa förutsättningarna för att införa fler rikstäckande FM-nät och konsekvenserna av detta. 1 Eftersom hörbarhet är ett subjektivt begrepp kommer vi fortsättningsvis i studien att använda oss av begreppet täckning istället för hörbarhet.

8 8 (114) 3 Bakgrund Det så kallade FM-bandet omfattas av frekvensområdet 87,5-108 MHz. De nationella FMsändningarna i Sverige, SR: s sändningar i form av P1, P2, P3 och P4, har idag en befolkningstäckning på mycket nära 100 %. Sändningarna täcker ungefär 90 % av Sveriges yta. Täckningen tillhandhålls av cirka 55 huvudsändare som använder relativt höga effekter och höga antennhöjder. Dessa huvudsändare täcker huvuddelen av befolkningen. Till det kommer cirka 100 mindre sändare. Det kan vara värt att påpeka att flera av de mindre sändarna har etablerats för att kunna tillhandahålla regionala sändningar i P4. Täckningsområdena för dessa regionala sändningar överlappar av naturliga skäl varandra på många platser. På samma sätt finns på några av huvudsändarna två P4-sändare som tillhandhåller olika regionala program. Den nuvarande frekvensanvändningen i FM-bandet regleras av den så kallade ITU-R Geneve 84 planen (GE84) [1] och omfattar Europa, Afrika och delar av Asien (ITU-R Region 1 och delar av Region 3). GE84-planen innehåller bland annat tekniska planeringsparametrar dvs. definitioner för täckning, skyddsförhållanden och regler för beräkningar av störningar mellan sändare och mellan länder. Därutöver innehåller GE84 också regler för koordinering av FMsändare mellan länderna samt de sändare som är koordinerade i enlighet med planen. Eftersom frekvensanvändningen ökat kraftigt sedan 1984 är det idag i många delar av Europa svårt att finna lediga frekvenser med acceptabla störnivåer gentemot befintliga sändningar. I Nederländerna har en omplanering av FM-bandet gjorts, ofta refererad till som Zerobase. Beteckningen Zerobase syftar på att man i Nederländerna skulle göra en helt ny frekvensplan för FM-bandet. Frekvensplanen skulle tas fram med utgångspunkt från nya planeringsparametrar. Ytterligare information om omplaneringen i Nederländerna och de planeringsparametrar som användes finns närmare beskrivna i bilaga 2 till denna rapport. Kortfattat kan man säga att planeringsparametrarna i Zerobase är betydligt mindre restriktiva än de som beskrivs i GE84-planen vad gäller möjligheten att införa fler FM-nät. Med Zerobase-kriterierna lyckades man i Nederländerna bereda plats för ytterligare tre FM-nät för kommersiell radio [5], med ca 70 % befolkningstäckning vid sidan av de existerande fyra public service näten. Även i Danmark pågår en provplanering där de nederländska Zerobase-kriterierna används för att bereda plats för ytterligare FM-sändningar. Denna planering är emellertid inte avslutad. Ytterligare information om den danska provplaneringen finns i bilaga 2.

9 9 (114) 4 Grundförutsättningar och frågeställningar givna av PTS 4.1 Allmänt PTS har vid inledningen av studien definierat ett antal grundförutsättningar. Dessa grundförutsättningar beskrivs nedan. Övriga förutsättningar och avgränsningar för studien finns beskrivna i kapitel 5. Syftet med studien är som tidigare nämnts att analysera möjligheten att öka täckningen hos befintlig PLR och införa fler rikstäckande FM-nät. Analysen skall ske under förutsättningen att man i så liten grad som möjligt påverkar befintliga rikstäckande FM-nät, SR P1-P4. Detta innebär att man endast i undantagsfall accepterar minskad övertäckning mellan täckningsområdena. Övertäckning definieras som områden där fler än en sändare med samma programinnehåll uppfyller täckningskriteriet. Den viktigaste grundförutsättningen är att använda planeringskriterier baserade på GE84. Här skiljer sig denna studie mot omplaneringen som gjorts i Nederländerna och studien i Danmark [3]. I Nederländerna och Danmark har man blandat både GE84- och Zerobase-kriterier. De gällande internationella planeringskriterierna (GE84) har använts gentemot grannländer vid frekvenskoordinering, medan man inom landet använt sig av Zerobase-kriterierna. Det är alltså GE84 som satt effektbegränsningarna för de nya näten, medan man har använt Zerobase-kriterierna för att presentera täckningen för näten. Skillnaden mellan kriterierna presenteras mer i detalj i kapitel Scenario 1 Effekthöjning av befintlig PLR I scenario 1 analyseras möjligheten att öka täckningen för befintliga PLR genom att höja effekten. Följande frågor besvaras/analyseras: Hur kommer en effekthöjning att påverka befintliga tjänster såsom de rikstäckande näten (SR), närradion (NR) och andra PLR? Kan man med effektökningar hos huvudsändaren ersätta slavsändare och på så sätt frigöra frekvenser? Kan effekthöjningar koordineras med grannländer? Kan en effekthöjning begränsa möjligheten att införa fler rikstäckande FM-nät? 4.3 Scenario 2 Nya rikstäckande FM-nät I scenario 2 ska vi utreda möjligheten att införa fler rikstäckande nät. Följande förutsättningar gäller: Huvudsändare i de befintliga rikstäckande näten (SR) får inte förändras Slavsändarna i de befintliga rikstäckande näten (SR) får tilldelas en annan frekvens Befintliga PLR får tilldelas annan frekvens även om täckningsområdet påverkas

10 10 (114) Ingen hänsyn behöver tas till närradio Giltigt frekvensband är 87,6 107,8 MHz Infrastrukturen för de befintliga rikstäckande näten ska användas

11 11 (114) 5 Övriga förutsättningar och avgränsningar 5.1 Allmänt I detta kapitel beskrivs övriga förutsättningar och avgränsningar för studien. Här finns också en detaljerad beskrivning av planeringskriterier, beräkningsmetoder och programvara. 5.2 Planeringskriterier för GE84 och Zerobase En av grundförutsättningarna i studien är valet att använda GE84-planeringskriterier. GE84- kriterierna presenteras i detta kapitel. Eftersom den tidigare gjorda omplaneringen i Nederländerna och den pågående i Danmark använder sig av Zerobase-kriterierna kommer även dessa kriterier att presenteras GE84 planeringskriterier Följande parametrar används i de olika beräkningsmetoderna som presenteras närmare i kapitel 5.4: Pixelbaserad täckningsberäkning (se även kapitel 5.4.1) 10 meters mottagarantennhöjd Riktantenn Minimum usable field strength 54 dbµv/m (i studien används även 66 dbµv/m för stadsmiljö [2]). Skyddsförhållanden enligt GE84 samt ITU-R [2] Vågutbredning med ITU-R P.370 (i studien används ITU-R P med TCA Terrain Clearance Angle) Störningar beräknas för 1 % av tiden* SMM (i studien används PSM) GE84-avtalet rekommenderar SMM-metoden (Simplified Multiplication Method) för att summera effekten av störningar från flera sändare. SMM är anpassad till en störomgivning som i huvudsak domineras av en sändare, vilket var en vanlig situation när GE84-planen upprättades. Idag är frekvensnyttjandet i FM-bandet betydligt högre, vilket innebär att det oftast inte är endast en störande sändare som dominerar på en viss plats (eng. dominant interferer). I senare avtal såsom exempelvis Chester 97 [8] och Geneve 06 [9] för digital-tv rekommenderas PSM-metoden (Power Sum Method). Vi har därför i denna studie valt att presentera täckningen i näten baserat på PSM-summering av störfältstyrkor. En närmare jämförelse mellan PSM och SMM finns i [10, 11]. Frekvensskanning (se även kapitel 5.4.2), koordineringsberäkning (se även kapitel 5.4.3) Minimum usable field strength 54 dbµv/m

12 12 (114) Tillåten ökning av Ufs är 0,5 db (i studien är den tillåtna ökningen av Ufs 0,2 db för danska sändare, för övriga gäller 0,5 db) Vågutbredning med ITU-R P.370 (i studien används ITU-R P utan TCA) Störningar beräknas för 1 % av tiden SMM För att utreda möjligheterna att införa fler frekvenser används i studien två olika beräkningsmetoder, frekvensskanning och koordineringsberäkning. I dessa beräkningsmetoder måste man använda sig av de regler man kommit överens om mellan olika länder. Detta regleras av GE84-avtalet men avsteg från planen kan göras om man är överens mellan länder, t.ex. mellan Sverige och Danmark där man avtalat en lägre tillåten ökning av Ufs. * Procent av tiden Anger för hur stor del av tiden som nätet är skyddat från störningar. Om man för 1 % av tiden beräknar fältstyrkan för störande sändare innebär detta att man garanterar täckning 99 % av tiden Zerobase planeringskriterier Nedan görs en sammanfattning av de planeringskriterier som användes vid FMomplaneringen i Nederländerna, se bilaga 3. Pixelbaserad täckningsberäkning 1,5 meters mottagarantennhöjd Ingen riktantenn Varierande minimum usable field strength beroende av terrängtyp. Mellan 37 och 47 dbµv/m på 1,5 meter Lägre skyddsförhållanden än GE84, se bilaga 3 Vågutbredning med ITU-R P med TCA Störningar beräknas för 10 % av tiden Ingen summering av störningar från flera sändare, enbart hänsyn till dominant störare Frekvensskanning, koordineringsberäkning GE84-kriterier används vid frekvenskoordinering med grannländer Kommentar till skillnaderna mellan GE84 och Zerobase FM-mottagning sker idag till största delen i bilen, med en portabel FM-radio, eller inomhus med en inomhusantenn. Det är en minoritet av radiomottagningen som idag sker med en riktantenn placerad på hustaket (10 meters mottagningshöjd). I Zerobase antar man att mottagningen sker på 1,5 meter vilket man inte gör i GE84. Nu har inte mottagningshöjden den avgörande betydelsen, utan det viktiga är vilket krav man ställer på signalnivån på

13 13 (114) respektive höjd. Detta värde ges av Minimum Usable Field Strength, dvs minsta fältstyrka för mottagning. GE84 har högre krav på signalnivån, t.ex. för öppen terräng. När GE84 har 54 dbµv/m är motsvarande siffra för Zerobase 50 dbµv/m, omräknat till 10 meters antennhöjd. I GE84 används en riktantenn för mottagning med 60 grader öppningsvinkel. Detta innebär att störningar i antennens backriktning kommer att undertryckas med upp till 12 db. Kan man då förvänta sig högre störnivåer i Zerobase? Svaret är nej, eftersom man i Zerobase enbart använder den dominanta störaren för 10 % av tiden. Störnivåerna för 10 % av tiden är mellan 5-10 db lägre än för 1 % av tiden och då man enbart använder en störare resulterar det i en ytterligare minskning av störnivån med ca 5-7 db. I [12] har man uppmätt signalnivån (störnivån) från flera sändare under 1½-års tid. Resultatet visar att de signalnivåer som ges av vågutbredningsmodellen för 1 % av tiden motsvarar de signalnivåer man i verkligheten uppmäter. I en utvärdering av ett antal konsumentmottagare för FM [4] har man bl.a. uppmätt skyddsförhållanden. Resultatet bekräftar GE84-skyddsförhållandena mellan sändare med olika programinnehåll. Studien tyder dock på att något lägre skyddsförhållanden kan användas mellan sändare som sänder samma programinnehåll. Inget i rapporten tyder på att man kan använda de låga skyddsförhållanden som specificeras i Zerobase. Detta innebär totalt sett att Zerobase är mindre restriktiv än GE84. Man ställer lägre krav på signalnivån, använder lägre störnivåer och skyddsförhållanden. Båda kriterierna har sina brister men vår uppfattning är att GE84-kriterierna är mer realistiska. 5.3 Databaser PTS har levererat följande geografiska databaser: Höjddata med 50 meter upplösning Clutterdata (terrängklassning) med 50 meter upplösning Röda kartan för presentation av täckningsområden Länsgränser och koncessionsområden Databaserna har implementerats i planeringsprogramvaran GiraPlan (se kapitel 5.4.4). Höjd- och clutterdatabasen används i beräkningsmetoden pixelbaserad täckningsberäkning, se beskrivning i kapitel De sändardata som använts i studien är följande, dessa data kallas i studien för den befintliga frekvensplanen: Operativa data 2 för Sverige, daterad 4 juli 2007 Plandata (GE84-planen) för Norge, daterad 13 augusti Innehåller enbart sändare (frekvenser) i drift

14 14 (114) Plandata (GE84-planen) för Danmark och Tyskland, daterad 30 september 2007 Plandata (GE84-planen) för övriga länder (Finland, Estland, Lettland, Litauen, Kaliningrad och Polen), daterad 4 juli Beräkningsmetoder och programvara I studien har tre olika beräkningsmetoder använts. Metoden pixelbaserad täckningsberäkning används för presentation av täckning. En frekvensskanning utreder möjligheterna att införa nya frekvenser på en plats och en koordineringsberäkning presenterar effekterna av att införa en ny frekvens Pixelbaserad täckningsberäkning För att beräkna referenssituationen och inverkan av en omplanering och effekthöjningar inom de tre områdena har pixelbaserade täckningsberäkningar gjorts. Detta kallas även för täckningsberäkning. Denna beräkning presenterar täckningsområdet för en sändare med hänsyn tagen till omgivande störare. Vågutbredningsmodellen ITU-R P med TCA har använts för beräkning av fältstyrkor. Den så kallade marginalen beräknas för varje pixel (200*200 meter) inom en viss radie från sändaren. För att man ska ha täckning i en pixel ska marginalen vara 0. Områden där täckningskravet uppfylls visas med gul färg i täckningsbilder. I täckningsbilderna visas också olika lila nyanser. Detta är områden där man inte riktigt når upp till täckningskravet. Marginalen [db] = Wanted field strength [dbµv/m] - Usable field strength [dbµv/m] Wanted field strength (Fs w50% ) = Fältstyrkan från den önskade sändare, 50 % av tiden Usable field strength (Ufs) = Σ (FsI + Ant discr) + mufs = Σ (max(fs uw1% + PR t ; Fs uw50% + PR c ) + Ant discr) + mufs o FsI = Störfältstyrkan o Fs uw1% = Fältstyrkan från sändare som påverkar täckningsområdet för den önskade sändaren. Fältstyrkan beräknad 1 % av tiden o PR t = Skyddsförhållandet för fältstyrka beräknad för 1 % av tiden ( Tropospheric ) o Fs uw50% = Fältstyrkan från sändare som påverkar täckningsområdet för den önskade sändaren. Fältstyrkan beräknad 50 % av tiden o PR c = Skyddsförhållandet för fältstyrka beräknad för 50 % av tiden ( Continious ) o Ant discr = Riktningsdiskriminering hos mottagarantennen o mufs = Minimum usable field strength

15 15 (114) Frekvensskanning En frekvensskanning analyserar möjligheten att använda en frekvens på en given position. För positionen definierar man en antennhöjd (höjd över marken) och en maximal utstrålad effekt från antennen (ERPmax). Resultatet av en frekvensskanning är följande: Möjlig effekt (ERP) för den givna antennhöjden ges, definierad i 36 riktningar. Detta presenteras som reduktioner [db] i förhållande till ERPmax Störsituationen (störfältstyrkan) i dbµv/m för given position. Störfältstyrkan beskrivs i föregående kapitel Koordineringsberäkning En koordineringsberäkning visar i detalj hur en sändares täckningsområde påverkas av en föreslagen förändring i omgivningen. Denna förändring kan t.ex. vara införandet av en ny frekvens eller en ökad effekt på befintlig frekvens. Koordineringsberäkningen ger förslag på hur man ska bemöta den föreslagna förändringen för att minimera effekten på befintliga täckningsområden. Resultatet av en koordineringsberäkning är följande: Detaljerad information om de sändare som påverkas. Ökning av störnivåer och förändring av täckningsområdet presenteras Förslag på hur förändringen ska bemötas, detta presenteras som ett antenndiagram för de nya/förändrade frekvenserna med införda reduktioner Planeringsprogramvara I studien används två olika programvaror. För beräkning av täckningsområden används GiraPlan och för övriga analyser används frekvenskoordineringsprogramvaran GiraCov. Programvarorna är utvecklade av och dessa används idag av flera sändningsbolag i Europa för frekvenskoordinering och planering av broadcastnät. 5.5 Provområden Vi har valt ut tre provområden för de olika scenarierna, se figur 1 nedan. Skåne och Stockholms län har valts eftersom dessa områden både har ett stort kommersiellt intresse och är spektrummässigt trånga områden med hänsyn till grannländers spektrumutnyttjande. Vi har även tittat närmare på Västernorrlands län, ett kommersiellt intressant län längs norrlandskusten som bedöms vara ett område där det är lättare att införa fler frekvenser. Det finns naturligtvis områden av lägre kommersiellt intresse där det är ännu lättare att införa frekvenser än i Västernorrland, t.ex. i Norrlands inland. Utifrån resultatet i dessa provområden har vi gjort en extrapolation för att få en uppfattning om situationen för hela landet.

16 16 (114) Figur 1: Provområden 5.6 Avgränsningar Följande avgränsningar har gjorts i studien Ingen hänsyn har tagits till flygnavigering. Varje ny frekvens måste även koordineras mot flygnavigeringsfrekvenser enligt rekommendation ITU-R IS [7]. Detta kan medföra vissa begränsningar i syfte att undertrycka intermodulationsprodukter från nya FM-sändare i studien Ingen hänsyn tas till verkliga terrängvariationer i koordineringsberäkningen och frekvensskanningen. Detta brukar vara ett argument i en förhandling till varför man som motpart ska kunna acceptera en förändring i planen som avviker från avtalade regler. Högre effekter kan därför vara möjliga speciellt på sändare i kuperad terräng Många av de befintliga slavsändarna tar signalen från en huvudsändare och återutsänder signalen på en annan frekvens. Vi har i studien inte tagit hänsyn till om de nya frekvenserna kan påverka matningen av befintliga slavsändare Vi antar att det finns utrymme i befintlig infrastruktur för de nya sändarna med tillhörande antennsystem. Eventuella begränsningar i master har inte analyserats. I effekthöjningsscenariot förutsätts att antennsystemen klarar en effekthöjning

17 17 (114) 6 Referenssituation 6.1 Allmänt Syftet med referenssituationen är att värdera inverkan på täckning och störningar från de olika alternativ som presenteras i denna rapport. Referenssituationen är beräknad med metoden pixelbaserad täckningsberäkning som beskrivs i kapitel Inom respektive provområde beräknas täckningen över land för SR: s nät (P1, P2, P3 och P4) i förhållande till den totala landytan (land inkluderar även insjöar, älvar och andra vattendrag inom landet). Även sändare som ligger utanför de valda provområdena kommer att bidra till täckningen inom provområdet. Då totala täckningen för provområdet presenteras ingår därför också dessa sändare som egentligen ligger utanför området i fråga. Övertäckning definieras som områden där fler än en sändare med samma programinnehåll uppfyller täckningskravet. I studien antar vi att alla P4-sändare har samma programinnehåll. Det kan vara värt att påpeka att ordet övertäckning inte på något sätt innehåller någon värdering av täckningen i nätet. Övertäckningen är i detta fall en rent teknisk definition. Övertäckningen presenteras med följande färger: Grå färg Täckningskravet för mottagning uppfylls för enbart en sändare (ej övertäckning) Röd färg Täckningskravet för mottagning uppfylls för två sändare med samma programinnehåll Grön färg Täckningskravet för mottagning uppfylls för tre sändare med samma programinnehåll Blå färg Täckningskravet för mottagning uppfylls för fyra sändare med samma programinnehåll Inom varje provområde presenteras täckningen för ett antal PLR-nät. Täckningen i förhållande till koncessionsområdet presenteras också. Koncessionsområdet är det område som ett PLR-nät har tillstånd att sända inom. Området visas i de följande figurerna med en röd cirkel. Informationen i tabellerna som presenteras i detta kapitel är utdrag från PTS databas över svenska sändare i drift per 20 augusti, 2007.

18 18 (114) 6.2 Skåne län I Skåne län är Hörby, Malmö och Helsingborg huvudsändare för SR P1-P4. Hörbysändarna har en ERP på 60 kw för SR P1-P3, antennsystemet är rundstrålande. Hörbysändarna är av central betydelse för att täcka Skåne län. Hörbymasten har även två sändare på P4 för de regionala sändningarna av Radio Malmöhus och Radio Kristianstad. När täckningen för SR P1-P4 presenteras tas även hänsyn till täckningsbidragen från SRsändare i Blekinge-, Hallands-, Kronobergs- och Jönköpings län. Det finns fyra koncessionsområden för PLR inom länet. Kristianstad, Malmö, Lund och Helsingborg är huvudsändare. Huvudsändarna har riktantenner med effektbegränsningar främst mot Danmark SR P1 I tabell 1 nedan finns en beskrivning över samtliga P1-sändare inom Skåne län. Tabell 1: P1-sändare i Skåne län Frekvens Erp Pol Bär Long Lat Sändningsplats Preciserad Markh Anth 89,8 44,8 H D 12E N0312 HELSINGBORG TERACOMS MAST OLYMPIA ,8 47,8 H ND 13E N4822 HÖRBY TERACOM:S MAST ,9 37,8 H D 13E N3423 MALMÖ TERACOM:S MAST JÄGERSRO ,6 24,8 H ND 14E N3454 SIMRISHAMN EKEVALL ,6 26 H D 13E N2322 TRELLEBORG GYLLE SJ:S MAST ,1 26 H D 13E N2618 YSTAD VT GAMLA Effekten (ERP) är given i dbw. Sändarna i Hörby och Simrishamn har rundstrålande antenner. Detta visas i kolumnen Bär med värdet ND (eng. Non Directional). Beräknat täckningsområde för P1 visas i figur 2 nedan. Den gula färgen indikerar att kravet på täckning är uppfyllt medan de lila nyanserna visar områden som inte riktigt når upp till täckningskravet. Figur 3 visar övertäckningen.

19 19 (114) Figur 2: Täckningen för P1 inom Skåne län Figur 3: Övertäckningen för P1

20 20 (114) SR P2 Tabellen nedan presenterar P2-sändarna inom Skåne län. Skillnaden mot infrastrukturen i P1 och P3 är att man har en extra sändare i Malmö (sändaren på 100,6 MHz är i PTS databas klassad som en P2-sändare men heter till skillnad från övriga P2-sändare SR Din Gata enligt [6]). Tabell 2: P2-sändarna i Skåne län Frekvens Erp Pol Bär Long Lat Sändningsplats Preciserad Markh Anth 95,7 44,8 H D 12E N0312 HELSINGBORG TERACOMS MAST OLYMPIA ,4 47,8 H ND 13E N4822 HÖRBY TERACOM:S MAST ,3 37,8 H D 13E N3423 MALMÖ TERACOM:S MAST JÄGERSRO ,6 37,8 H D 13E N3423 MALMÖ TERACOM:S MAST JÄGERSRO ,6 24,8 H ND 14E N3454 SIMRISHAMN EKEVALL ,7 26 H D 13E N2322 TRELLEBORG GYLLE SJ:S MAST H D 13E N2618 YSTAD VT GAMLA Figur 4: Täckningen för P2 inom Skåne län

21 21 (114) Figur 5: Övertäckningen för P SR P3 Tabellen nedan presenterar P3-sändarna inom Skåne län. Tabell 3: P3-sändarna i Skåne län Frekvens Erp Pol Bär Long Lat Sändningsplats Preciserad Markh Anth 98,4 44,8 H D 12E N0312 HELSINGBORG TERACOMS MAST OLYMPIA ,8 H ND 13E N4822 HÖRBY TERACOM:S MAST ,8 H D 13E N3423 MALMÖ TERACOM:S MAST JÄGERSRO ,2 24,8 H ND 14E N3454 SIMRISHAMN EKEVALL H D 13E N2322 TRELLEBORG GYLLE SJ:S MAST ,7 26 H D 13E N2618 YSTAD VT GAMLA P3-nätet samma infrastruktur som P1, dvs. tre huvudsändare och tre slavsändare.

22 22 (114) Figur 6: Täckningen för P3 i Skåne län Figur 7: Övertäckningen för P3

23 23 (114) SR P4 Tabellen nedan presenterar P4-sändarna inom Skåne län. Tabell 4: P4-sändarna i Skåne län Frekvens Erp Pol Bär Long Lat Sändningsplats Preciserad Markh Anth 103,2 44,8 H D 12E N0312 HELSINGBORG TERACOMS MAST OLYMPIA ,5 37 H D 13E N4822 HÖRBY TERACOM:S MAST ,4 47,8 H ND 13E N4822 HÖRBY TERACOM:S MAST ,8 H D 13E N3423 MALMÖ TERACOM:S MAST JÄGERSRO ,7 24,8 H ND 14E N3454 SIMRISHAMN EKEVALL ,7 26 H D 13E N2322 TRELLEBORG GYLLE SJ:S MAST H D 13E N2618 YSTAD VT GAMLA ,6 30 H D 12E N1236 ÄNGELHOLM TERACOM:S MAST, VEGEHOLM 7 76 I P4-nätet finns två frekvenser för Hörby och antalet slavsändare är fyra stycken. Sändaren i Ängelholm finns enbart i P4-nätet. Figur 8: Täckningen för P4 inom Skåne län

24 24 (114) Figur 9: Övertäckningen för P PLR Här kommer ett urval av täckningsområden för några befintliga PLR att presenteras. Generellt för näten är att täckningsområdet är relativt litet i förhållande till koncessionsområdet. Täckningen begränsas främst av höga störnivåer och effektbegränsningar som finns mot Danmark Kristianstad L01:1 I tabell 5 nedan presenteras karakteristiken för L01:1 (Lugna favoriter105,9 MHz). Nätet har en huvudsändare på 1 kw och en slavsändare på 400 W. Tabell 5: Sändarna i L01:1 Sändarsnamn Huvud/Slav Sändarstecken Frekvens ERP Diag. Pol. KRISTIANSTAD H L 01: D V HÄSSLEHOLM GÄDDASTORP S L 01:1 SLAV D V Täckningsområdet visas i figuren nedan, koncessionsområdet ges av den omgivande röda cirkeln. Detta nät har en slavsändare utanför sitt koncessionsområde.

25 25 (114) Figur 10: Täckningsområde för Kristianstad L01:1

26 26 (114) Malmö M01:1 I tabell 6 nedan presenteras karakteristiken för M01:1 (RIX FM Malmö). Nätet har en huvudsändare på 1 kw och en slavsändare i Lund på 20W. Tabell 6: Sändarna i M01:1 Sändarsnamn Huvud/Slav Sändarstecken Frekvens ERP Diag. Pol. MALMÖ H M 01: D H LUND S M 01:1 SLAV D V Täckningsområdet visas i figuren nedan, koncessionsområdet ges av den omgivande röda cirkeln. Man kan tydligt se av täckningsområdet att Malmösändaren har effektreduktioner mot Danmark. Figur 11: Täckningsområdet för Malmö M01: Lund M02:2 I tabellen nedan presenteras karakteristiken för M02:2 (Mix Megapol Radio City 107,0). Nätet har en huvudsändare i Lund på 1 kw och en slavsändare i Malmö på 10W.

27 27 (114) Tabell 7: Sändarna i M02:2 Sändarsnamn Huvud/Slav Sändarstecken Frekvens ERP Diag. Pol. LUND H M 02: D V MALMÖ S M 02:2 SLAV ND V Täckningsområdet visas i figuren nedan. Koncessionsområdet ges av den omgivande röda cirkeln. Man kan tydligt se av täckningsområdet att sändaren i Lund har effektreduktioner i riktning mot Malmö och Danmark. Figur 12: Täckningsområde för Lund M02: Helsingborg M03:1 I tabellen nedan presenteras karakteristiken för M03:1 (Mix Megapol 106,0). Nätet har en huvudsändare i Helsingborg på 1 kw och tre slavsändare. Tabell 8: Sändarna i M03:1 Sändarsnamn Huvud/Slav Sändarstecken Frekvens ERP Diag. Pol. HELSINGBORG H M 03: D H LANDSKRONA S M 03:1 SLAV D V HÖGANÄS S M 03:1 SLAV D V ÄNGELHOLM S M 03:1 SLAV D V

28 28 (114) Täckningsområdet visas i figuren nedan, koncessionsområdet ges av den omgivande röda cirkeln. Detta nät har en sändare utanför sitt koncessionsområde. Figur 13: Täckningsbild för Helsingborg M03:1 6.3 Stockholms län I Stockholms län är Nacka huvudsändaren för SR P1-P4. Nacka har en ERP på 60 kw för P1- P3. P4 har dubbla frekvenser i Nackamasten varav en av dessa sänder på 60 kw ERP. Då täckningen för SR P1-P4 presenteras tas även hänsyn till täckningsbidragen från SRsändare i Uppsala, Västmanland och Södermanland. Det finns två koncessionsområden inom länet. Nacka och Södertälje är huvudsändare inom respektive koncessionsområde SR P1 I tabell 9 nedan finns en beskrivning över samtliga P1-sändare inom Stockholms län. Tabell 9: P1-sändarna i Stockholms län Frekvens Erp Pol Bär Long Lat Sändningsplats Preciserad Markh Anth 89,3 20 V ND 17E N5447 NYNÄSHAMN TELIA TN ,5 20 H ND 18E N4522 NORRTÄLJE SÖDRA BERGEN VT ,4 47,8 H ND 18E N1754 NACKA NACKA TM

29 29 (114) P1-nätet har en huvudsändare och två slavsändare, samtliga sändare har rundstrålande antenndiagram. Täckningsområdet för P1 ses i figur 14 nedan. Den gula färgen indikerar god täckning, de lila nyanserna visar områden där man inte riktigt når upp till täckningskravet. Figur 15 visar övertäckningen. Figur 14: Täckningen för P1 inom Stockholms län

30 30 (114) Figur 15: Övertäckningen för P SR P2 Tabellen nedan presenterar P2-sändarna inom Stockholms län. P2 har samma infrastruktur som P1. Tabell 10: P2-sändarna i Stockholms län Frekvens Erp Pol Bär Long Lat Sändningsplats Preciserad Markh Anth H ND 18E N4522 NORRTÄLJE SÖDRA BERGEN VT ,6 20 V ND 17E N5447 NYNÄSHAMN TELIA TN ,2 47,8 H ND 18E N1754 NACKA NACKA TM

31 31 (114) Figur 16: Täckningen för P2 inom Stockholms län Figur 17: Övertäckningen för P2

32 32 (114) SR P3 Tabellen nedan presenterar P3-sändarna inom Stockholms län. Tabell 11: P3-sändarna i Stockholms län Frekvens Erp Pol Bär Long Lat Sändningsplats Preciserad Markh Anth 98,5 20 H ND 18E N4522 NORRTÄLJE SÖDRA BERGEN VT ,3 47,8 H ND 18E N1754 NACKA NACKA TM V ND 17E N5447 NYNÄSHAMN TELIA TN P3-nätet samma infrastruktur som P1 och P2, dvs. en huvudsändare och två slavsändare. Figur 18: Täckningen för P3 inom Stockholms län

33 33 (114) Figur 19: Övertäckningen för P SR P4 Tabellen nedan presenterar P4-sändarna inom Stockholms län. Tabell 12: P4-sändarna i Stockholms län Frekvens Erp Pol Bär Long Lat Sändningsplats Preciserad Markh Anth 93,8 29,5 H ND 18E N1754 NACKA NACKA TM ,7 34,8 H D 18E N5807 VÄDDÖ ÄLMSTA TERACOM MAST ,6 34,7 H D 17E N1326 SÖDERTÄLJE RAGNHILDSBORG TM ,1 20 H ND 18E N4522 NORRTÄLJE SÖDRA BERGEN VT ,9 20 V ND 17E N5447 NYNÄSHAMN TELIA TN ,3 47,8 H ND 18E N1754 NACKA NACKA TM I P4-nätet finns två frekvenser för Nacka och antalet slavsändare är fyra stycken. Förutom Norrtälje och Nynäshamn finns även en sändare i Södertälje och en på Väddö. Nacka 93,8 är klassad som en P4-sändare i PTS-databasen men heter SR Metropol enligt [6].

34 34 (114) Figur 20: Täckningen för P4 inom Stockholms län Figur 21: Övertäckningen för P4

35 35 (114) PLR Här kommer ett urval av täckningsområden för PLR att presenteras. Täckningen för två nät presenteras i det koncessionsområde som har Nacka som huvudsändare Nacka/Forum AB01:2 I tabell 13 nedan presenteras karakteristiken för AB01:2 (Mix Megapol 104,3). Nätet har en huvudsändare i Nacka/Forum på 4 kw och en slavsändare i Södertälje på 20 W. Tabell 13: Sändarna i AB01:2 Sändarsnamn Huvud/Slav Sändarstecken Frekvens ERP Diag. Pol. NACKA/FORUM H AB 01: ND V SÖDERTÄLJE S AB 01:2 SLAV ND V Figur 22: Täckningsområdet för Stockholm AB01: Nacka/Forum AB01:3 I tabellen nedan presenteras karakteristiken för AB01:3 (Lugna Favoriter 104,7). Nätet har en huvudsändare i Nacka på 1 kw och en slavsändare i Södertälje på 20 W.

36 36 (114) Tabell 14: Sändarna i AB01:3 Sändarsnamn Huvud/Slav Sändarstecken Frekvens ERP Diag. Pol. STOCKHOLM H AB 01: ND H SÖDERTÄLJE S AB 01:3 SLAV ND V Figur 23: Täckningsområdet för Stockholm AB01:3 6.4 Västernorrlands län I Västernorrlands län har SR P1 och P2 fyra huvudsändare på 60 kw och åtta slavsändare mellan 25 W och 1,5 kw. SR P3 har en extra slavsändare och SR P4 har fem huvudsändare och sju slavsändare. När täckningen för SR P1-P4 presenteras tas även hänsyn till täckningsbidragen från SRsändare i Västerbotten, Jämtland och Gävleborg. Det finns två koncessionsområden och totalt fem PLR-nät. Av dessa fem har tre effektbegränsningar mot Finland.

37 37 (114) SR P1 I tabell 15 nedan finns en beskrivning över samtliga P1-sändare inom Västernorrlands län. Tabell 15: P1-sändarna i Västernorrlands län Frekvens Erp Pol Bär Long Lat Sändningsplats Preciserad Markh Anth 88,8 31,8 H D 17E N3636 HÄRNÖSAND VÅRDKASBERGET TM ,4 14,8 H D 16E N4000 JUNSELE OSELBERGET TM ,3 30,8 H ND 17E N5630 KRAMFORS SNÖDÅSBERGET TM ,1 23 H D 16E N4254 LIDEN STORBERGET TM ,4 14 H ND 17E N1730 MATFORS SÖRFORSÅSEN/TM ,4 H ND 18E N5911 MJÄLLOM HÖGKLINTEN TM ,7 20 H ND 16E N3558 RAMSELE SKAVÅSEN TM ,3 47,8 H ND 17E N1512 SOLLEFTEÅ FLUGTJÄRNSHÖJDEN TM H D 17E N0939 SOLLEFTEÅ HALLSTABERGET TM ,7 47,8 H ND 17E N2208 SUNDSVALL S STADSBERGET TM ,2 47,8 H ND 15E N3012 ÅNGE SNÖBERG TM ,8 47,8 H D 18E N1812 ÖRNSKÖLDSVIK ÅSBERGET/TM Täckningsområdet för P1 ses i figur 24 nedan. Den gula färgen indikerar god täckning, de lila nyanserna visar områden där man inte riktigt når upp till täckningskravet. Figur 25 visar övertäckningen. Figur 24: Täckningen för P1 inom Västernorrlands län

38 38 (114) Figur 25: Övertäckningen för P SR P2 Tabellen nedan presenterar P2-sändarna inom Västernorrlands län. P2 har samma infrastruktur som P1. Tabell 16: P2-sändarna i Västernorrlands län Frekvens Erp Pol Bär Long Lat Sändningsplats Preciserad Markh Anth 91,1 31,8 H D 17E N3636 HÄRNÖSAND VÅRDKASBERGET TM ,7 14,8 H D 16E N4000 JUNSELE OSELBERGET TM ,4 30,8 H ND 17E N5630 KRAMFORS SNÖDÅSBERGET TM ,5 23 H D 16E N4254 LIDEN STORBERGET TM ,1 14 H ND 17E N1730 MATFORS SÖRFORSÅSEN/TM ,4 25,4 H ND 18E N5911 MJÄLLOM HÖGKLINTEN TM ,8 20 H ND 16E N3558 RAMSELE SKAVÅSEN TM H D 17E N0939 SOLLEFTEÅ HALLSTABERGET TM ,5 47,8 H ND 17E N1512 SOLLEFTEÅ FLUGTJÄRNSHÖJDEN TM ,9 47,8 H ND 17E N2208 SUNDSVALL S STADSBERGET TM ,6 47,8 H ND 15E N3012 ÅNGE SNÖBERG TM ,4 47,8 H D 18E N1812 ÖRNSKÖLDSVIK ÅSBERGET/TM

39 39 (114) Figur 26: Täckningen för P2 inom Västernorrlands län Figur 27: Övertäckningen för P2

40 40 (114) SR P3 Tabellen nedan presenterar P3-sändarna inom Västernorrlands län. Skillnaden mot P1 och P2 är att Junsele har en extra frekvens. Tabell 17: P3-sändarna i Västernorrlands län Frekvens Erp Pol Bär Long Lat Sändningsplats Preciserad Markh Anth 95,1 31,8 H D 17E N3636 HÄRNÖSAND VÅRDKASBERGET TM ,1 14,8 H D 16E N4000 JUNSELE OSELBERGET TM ,6 14,8 H D 16E N4000 JUNSELE OSELBERGET TM ,2 30,8 H ND 17E N5630 KRAMFORS SNÖDÅSBERGET TM ,2 23 H D 16E N4254 LIDEN STORBERGET TM ,3 14 H ND 17E N1730 MATFORS SÖRFORSÅSEN/TM ,9 25,4 H ND 18E N5911 MJÄLLOM HÖGKLINTEN TM ,5 20 H ND 16E N3558 RAMSELE SKAVÅSEN TM H D 17E N0939 SOLLEFTEÅ HALLSTABERGET TM ,1 47,8 H ND 17E N1512 SOLLEFTEÅ FLUGTJÄRNSHÖJDEN TM ,2 47,8 H ND 17E N2208 SUNDSVALL S STADSBERGET TM ,6 47,8 H ND 15E N3012 ÅNGE SNÖBERG TM ,8 47,8 H D 18E N1812 ÖRNSKÖLDSVIK ÅSBERGET/TM Figur 28: Täckningen för P3 inom Västernorrlands län

41 41 (114) Figur 29: Övertäckningen för P SR P4 Tabellen nedan presenterar P4-sändarna inom Västernorrlands län. I P4-nätet har Ånge en extra frekvens medan Junsele saknar sändare. Tabell 18: P4-sändarna i Västernorrlands län Frekvens Erp Pol Bär Long Lat Sändningsplats Preciserad Markh Anth 100,5 31,8 H D 17E N3636 HÄRNÖSAND VÅRDKASBERGET TM ,4 30,8 H ND 17E N5630 KRAMFORS SNÖDÅSBERGET TM ,9 23 H D 16E N4254 LIDEN STORBERGET TM H ND 17E N1730 MATFORS SÖRFORSÅSEN/TM ,4 25,4 H ND 18E N5911 MJÄLLOM HÖGKLINTEN TM ,9 20 H ND 16E N3558 RAMSELE SKAVÅSEN TM ,2 47,8 H ND 17E N1512 SOLLEFTEÅ FLUGTJÄRNSHÖJDEN TM ,9 20 H D 17E N0939 SOLLEFTEÅ HALLSTABERGET TM ,8 47,8 H ND 17E N2208 SUNDSVALL S STADSBERGET TM ,5 47,8 H ND 15E N3012 ÅNGE SNÖBERG TM ,1 47,8 H ND 15E N3012 ÅNGE SNÖBERG TM ,1 47,8 H D 18E N1812 ÖRNSKÖLDSVIK ÅSBERGET/TM

42 42 (114) Figur 30: Täckningen för P4 inom Västernorrlands län Figur 31: Övertäckningen för P4

43 43 (114) PLR Här kommer ett täckningsområde för PLR att presenteras som är representativt för provområdet. I Västernorrland överensstämmer generellt täckningen ganska väl med koncessionsområdena Sundsvall Y01:2 I tabell 19 nedan presenteras karakteristiken för Y01:2 (Radio Guld 106,6). Nätet har en huvudsändare i Sundsvall på 5 kw och en slavsändare i Härnösand på 25 W. Tabell 19: Sändarna i Y01:2 Sändarsnamn Huvud/Slav Sändarstecken Frekvens ERP Diag. Pol. SUNDSVALL H Y 01: ND H HÄRNÖSAND/HÄRNÖN S Y 01:2 SLAV ND V Figur 32: Täckningsområdet för Sundsvall Y01:2 6.5 Analys av täckning respektive övertäckning SR I tabellerna nedan presenteras total täckning och övertäckning per provområde. Total täckning ges i kolumnen med beteckning Täckning. Denna yta motsvarar den gula färgen i figurerna som presenterar täckningsområdet, d.v.s. områden som uppfyller kravet på täckning. Kolumnen med beteckningen 2 x ger ytan för det område som visas med röd färg i

44 44 (114) figurerna som visar övertäckningen. 2 x innebär att kravet för täckning är uppfyllt för två sändare med samma programinnehåll. 3 x innebär att kravet för täckning är uppfyllt för tre sändare. P4 har generellt högre övertäckning än övriga nät eftersom man för vissa platser har dubbelt programinnehåll. Till exempel sänder man P4 Malmöhus och P4 Kristianstad från Hörbymasten Skåne län P1 och P3 näten i Skåne använder båda samma infrastruktur. Sändarna på respektive mast har samma effekt och antennsystemen är identiska. Skillnaden i täckning mellan näten beror framförallt på att störsituationen varierar mellan frekvenserna. Skillnaden i vågutbredningsförhållanden mellan de olika frekvenserna i FM-bandet är mycket liten och är av underordnad betydelse. I nordöstra delen av Skåne och Skanör/Falsterbo når man inte riktigt upp till kravet på täckning. I P4-nätet är täckningen även begränsad i sydöstra delen av Skåne. I P2-nätet finns en extra frekvens i Malmö, detta visar sig i en högre övertäckning i 3 x än för P1 och P3 (se tabell 20). Övriga sändare i P2-nätet har samma egenskaper som P1 och P3 sändarna förutom frekvensen. P4 har förutom en extra frekvens i Hörby även en extra sändarplats i förhållande till P1- och P3-nätet. Trots detta visar P4 den sämsta täckningen i förhållande till andra nät vilket beror på att frekvenserna som används i nätet generellt har högre störnivåer. Övertäckningen är större för P4 p.g.a. dubbla frekvenser på Hörbymasten. Tabell 20: Täckning och övertäckning i Skåne län Täckning 2 x 3 x P1 97,8% 38,4% 3,3% P2 97,4% 35,7% 5,0% P3 96,6% 30,4% 1,8% P4 93,0% 53,6% 3,1% Stockholms län I Stockholms län har P4 den bästa täckningen med 99,2 % (se tabell 21). P4 har förutom dubbla frekvenser på Nackamasten också en extra sändare på Väddö och en i Södertälje. Det är framförallt sändaren på Väddö som bidrar till den större täckningen. I P1-P3 når man inte täckningskravet i området kring Väddö. Skillnaden i täckning och övertäckning mellan P1-P3 beror framförallt på olika störsituationer för frekvenserna.

45 45 (114) Tabell 21: Täckning och övertäckning i Stockholms län Täckning 2 x 3 x 4 x P1 96,6% 20,8% 6,8% 0,1% P2 94,2% 29,1% 3,2% P3 96,6% 25,5% 7,3% P4 99,2% 63,3% 15,6% 0,9% Västernorrlands län I Västernorrlands län är täckningen bra för samtliga nät (se tabell 22). Störnivåerna är generellt lägre än i Skåne- och Stockholms län vilket är den främsta orsaken till den högre beräknade täckningen. Övertäckningen är också högre än i Skåne- och Stockholms län. Vågutbredningsmodellen som används tar inte full hänsyn till terrängvariationer, vilket kan leda till att man får en mer optimistisk bild av den beräknade täckningen i kuperad terräng. Detta kan vara en bidragande, men inte avgörande, orsak till den högre täckningen i Västernorrland. P1 och P2 har samma infrastruktur (totalt fyra huvudsändare och åtta slavsändare). P3 har en extra slavsändare i Junsele vilket ger fyra huvudsändare och nio slavsändare. P4 saknar slavsändare i Junsele men har en extra huvudsändare i Ånge (totalt fyra huvudsändare och åtta slavsändare). Den extra huvudsändaren i P4-nätet medför en högre övertäckning för P4 än övriga nät. Tabell 22: Täckning och övertäckning i Västernorrlands län Täckning 2 x 3 x 4 x 5 x P1 98,2% 60,8% 12,4% 1,3% P2 98,8% 66,2% 18,4% 3,1% P3 98,8% 61,8% 16,5% 3,9% 0,4% P4 98,6% 72,4% 28,0% 6,8% 0,3%

46 46 (114) 7 Scenario 1 Effekthöjning för befintliga PLR 7.1 Allmänt Detta scenario ska besvara frågan om det är möjligt att höja effekten för befintliga PLRsändare i syfte att öka täckningen, och i så fall vilka konsekvenser detta får. Ett urval av de PLR som presenterades i referenssituationen kommer att analyseras. Observera att det är enbart en generell effekthöjning hos huvudsändaren som analyserats, antenndiagrammen har inte ändrats. 7.2 Arbetsmetodik Nedan presenteras arbetsmetodiken för provområdena i scenario 1. Utifrån resultaten i provområdena görs en extrapolation av resultaten till hela landet. 1. Befintlig täckning för ett urval av de PLR-nät som presenterades i referenssituationen beräknas 2. Huvudsändarens effekt höjs med +3 db, +6 db och +10 db. Utifrån detta görs en bedömning om man med rimlig effekthöjning kan täcka hela koncessionsområdet för att eventuellt ersätta slavsändare 3. En analys av huvudsändaren görs på den idag aktuella effekten. De effektreduktioner som framräknas i koordineringsberäkningen jämförs med de reduktioner som idag finns i antenndiagrammet. Detta ger en uppfattning om möjligheten att koordinera en högre effekt hos huvudsändaren 4. De sändare i Sverige som direkt kan påverkas av en effekthöjning presenteras 5. Om bedömningen görs att effekthöjningen kan koordineras beräknar vi påverkan på befintliga nät i form av minskad täckning för P1, P2, P3 och P4 samt P6 (PLR)

Frekvensplanering FMbandet

Frekvensplanering FMbandet Diarienummer 07-8816/69 Rapportnummer PTS-ER-2008:6 Datum 2008-02-14 Frekvensplanering FMbandet -möjligheter till ytterligare rikstäckande analoga ljudradiosändningar Frekvensplanering FM-bandet - möjligheter

Läs mer

SIFO Radioundersökningar Rapport II 2008

SIFO Radioundersökningar Rapport II 2008 SIFO Radioundersökningar Rapport II 2008 Denna rapport omfattar data om radiolyssnandet i Sverige insamlad under perioden: För riket: 7/1-16/3 2008 (10 veckor) För lokala områden 15/10-16/12 2007, 7/1-16/3

Läs mer

Slutredovisning av uppdraget att tillgängliggöra fler sändningsområden för analog kommersiell radio. Dnr 10/00026

Slutredovisning av uppdraget att tillgängliggöra fler sändningsområden för analog kommersiell radio. Dnr 10/00026 Slutredovisning av uppdraget att tillgängliggöra fler sändningsområden för analog kommersiell radio Dnr 10/00026 Sammanfattning Radio- och TV-verket fick i mars 2010 i uppdrag av regeringen att i samverkan

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER JUNI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på juni 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-juni 2013, samt en jämförelse över tid.

Läs mer

Ett tryggare Sverige. Ett gemensamt system för mobil kommunikation

Ett tryggare Sverige. Ett gemensamt system för mobil kommunikation SVENSKA SAMMANFATTNING Bilaga 1 KOMMUNFÖRBUNDET 1999-02-17 Sektionen för Energi, Skydd och Säkerhet Finanssektionen Ett tryggare Sverige. Ett gemensamt system för mobil kommunikation Allmänt om radiokommunikation

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för Malmö

Inkvarteringsstatistik för Malmö Inkvarteringsstatistik för Malmö Jan mars 2016 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Malmö utvecklas betydligt bättre än rikssnittet under första kvartalet... 4 3 Danmark största utlandsmarknaden, men Storbritannien

Läs mer

Attraktionsindex Laholm Oktober 2008

Attraktionsindex Laholm Oktober 2008 Attraktionsindex Laholm Oktober 2008 Geobrands / Axiro AB Adress: Smålandsgatan 26, 392 34 Kalmar Tel: 0480-40 38 60 E-post: per.ekman@geobrands.se www: www.geobrands.se Innehållsförteckning Information

Läs mer

Radioundersökningar. Rapport II TNS Sifo. Radioundersökningar

Radioundersökningar. Rapport II TNS Sifo. Radioundersökningar Radioundersökningar Rapport II 2013 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2013 1526608 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport II 2013, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet

Läs mer

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport IV Projektnummer Ulf Haraldsson & Ante Eriksson

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport IV Projektnummer Ulf Haraldsson & Ante Eriksson TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se TNS SIFO Radioundersökningar Rapport IV 2009 Projektnummer 1518232 Ulf Haraldsson

Läs mer

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar Radioundersökningar Rapport II 2015 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2015 1531602 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport II 2015, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet

Läs mer

Bullerutredning Ljungskogen. Malmö 2015-01-13

Bullerutredning Ljungskogen. Malmö 2015-01-13 Malmö 2015-01-13 Datum 2015-01-13 Uppdragsnummer 61661253716 Utgåva/Status Rev 3 Jenny Ekman Johan Jönsson Jens Karlsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 11 Malmö

Läs mer

Generic System. Innehåll. 2014-03-07 GS14-4-1046 Sida 1 (6) [Kommentarer till remissutgåva av PTS Spektrumstrategi 2014-02-14]

Generic System. Innehåll. 2014-03-07 GS14-4-1046 Sida 1 (6) [Kommentarer till remissutgåva av PTS Spektrumstrategi 2014-02-14] 2014-03-07 Sida 1 (6) [Kommentarer till remissutgåva av PTS Spektrumstrategi 2014-02-14] Generic System Innehåll 1. Introduktion... 2 2. Allmänt... 2 3. Synpunkter... 2 3.1 Vision... 2 3.2 Principer...

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Skåne län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Tentamen, EDA501 Programmering M L TM W K V

Tentamen, EDA501 Programmering M L TM W K V LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1(0) Institutionen för datavetenskap Tentamen, EDA501 Programmering M L TM W K V 2010 05 31, 8.00 13.00 Anvisningar: Denna tentamen består av 4 uppgifter. Preliminärt ger uppgifterna

Läs mer

Telia har använt en korrekt definitionen av fädningsmarginal.

Telia har använt en korrekt definitionen av fädningsmarginal. 1 Bemötande av Telias Bilaga 1 av den 23 mars 2001 1. Inledning I denna inlaga bemöter PTS påståenden i Telias bilaga 1 av den 23 mars 2001. PTS följer dispositionen i Telias bilaga. Enligt myndighetens

Läs mer

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Rapport augusti 2014 Förväntningarna på den nationella ekonomiska utvecklingen har minskat under den senaste tiden. Jämförs medelvärdet för

Läs mer

Det totala antalet gästnätter i januari för Skåne län var 209 163. Antalet utländska gästnätter i januari för Skåne län var 50 426

Det totala antalet gästnätter i januari för Skåne län var 209 163. Antalet utländska gästnätter i januari för Skåne län var 50 426 JANUARI 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på januari 2014 samt en jämförelse mot januari månad 2013. Med gästnätter på kommunnivå avses gästnätter

Läs mer

ANSÖKAN om tillstånd att använda radiosändare i landmobila radionät

ANSÖKAN om tillstånd att använda radiosändare i landmobila radionät ANSÖKAN om tillstånd att använda radiosändare i landmobila radionät 1(5) Läs anvisningarna innan du fyller i ansökan Ansökan avser 1 Sökande 2 Namn Nytt tillstånd Tillfälligt tillstånd Ändring av tillstånd

Läs mer

Teknisk utredning av användning av frigjort frekvensutrymme vid övergång till marksänd digital-tv

Teknisk utredning av användning av frigjort frekvensutrymme vid övergång till marksänd digital-tv 1 (63) frekvensutrymme vid övergång till marksänd 2 (63) SAMMANFATTNING I denna studie har vi analyserat möjligheten att, inom frekvensbanden III (VHF) och IV/V (UHF), frigöra spektrum, s.k. dividendkapacitet,

Läs mer

foto Bengt Flemark Statistik för Skånes inkvartering

foto Bengt Flemark Statistik för Skånes inkvartering foto Bengt Flemark Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport januari 2016 2016 03 11 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne inleder 2016 starkast av storstadsregionerna... 4 3 Danmark och Storbritannien

Läs mer

foto Malin Lauterbach Statistik för Skånes inkvartering

foto Malin Lauterbach Statistik för Skånes inkvartering foto Malin Lauterbach Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport februari 2016 2016 04 25 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsatt starkast utveckling i jämförelse med storstadsregionerna...

Läs mer

Radioundersökningar. Rapport III TNS Sifo. Radioundersökningar

Radioundersökningar. Rapport III TNS Sifo. Radioundersökningar Radioundersökningar Rapport III 2013 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2013 1526608 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport III 2013, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet

Läs mer

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport III Projektnummer Ulf Haraldsson. TNS SIFO Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport III Projektnummer Ulf Haraldsson. TNS SIFO Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se TNS SIFO Radioundersökningar Rapport III 2011 Projektnummer 1521102 Ulf Haraldsson

Läs mer

6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997

6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997 6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997 I en SBU-rapport från 1990 Gastroskopi vid utredning av ont i magen redovisas en enkät som avser användning av EDG-skopi esofagogastroduodenoskopi

Läs mer

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport III Projektnummer Ulf Haraldsson Siv Eriksson

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport III Projektnummer Ulf Haraldsson Siv Eriksson TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se TNS SIFO Radioundersökningar Rapport III 2012 Projektnummer 1523870 Ulf Haraldsson

Läs mer

Hearing tilldelning av 800 MHzbandet. 23 april 2009

Hearing tilldelning av 800 MHzbandet. 23 april 2009 Hearing tilldelning av 800 MHzbandet 23 april 2009 Agenda Syftet med hearingen Bakgrund Tidplan Tillståndens utformning Teknik- och tjänsteneutralitet Koordinering med tjänster i andra länder Geografisk

Läs mer

Så flyttar norrlänningarna

Så flyttar norrlänningarna Så flyttar norrlänningarna Del 2: Tillväxt- och förlustkommuner i Norrland Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 2 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Disposition

Läs mer

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar SAMÖ 2008-2010 Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar Ann-Charlotte Engström 2006-04-25 Dnr. 0300/2006 1 Förord Att öva är en av de viktigaste åtgärderna för att utveckla samhällets förmåga

Läs mer

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden 3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden Detta kapitel redovisar, med utgångspunkt i förutsättningsanalysen och de remissvar som inkommit, hur avgränsningskriterierna tagits fram och motiverats.

Läs mer

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport I Projektnummer Ulf Haraldsson & Ante Eriksson

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport I Projektnummer Ulf Haraldsson & Ante Eriksson TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se TNS SIFO Radioundersökningar Rapport I 2010 Projektnummer 1519154 Ulf Haraldsson

Läs mer

ANSÖKAN om tillstånd att använda markstation för luftfart

ANSÖKAN om tillstånd att använda markstation för luftfart 1(5) ANSÖKAN om tillstånd att använda markstation för luftfart Ansökan avser 1 Sökande 2 Namn Nytt tillstånd Tillfälligt tillstånd Ändring av tillstånd nr: Återkallelse/uppsägning av tillstånd nr: Organisationsnummer

Läs mer

SIFO Radioundersökningar Rapport II 2009

SIFO Radioundersökningar Rapport II 2009 SIFO Radioundersökningar Rapport II 2009 PROJEKTNUMMER 1518232 ULF HARALDSSON & ANTE ERIKSSON SIFO RESEARCH INTERNATIONAL 114 78 STOCKHOLM, VISITING ADDRESS : VASAGATAN 11 TEL : +46 (0)8 507 420 00 FAX

Läs mer

Information om koordineringsmöten och önskemål till den första planeringsövningen inför RRC februari 2005

Information om koordineringsmöten och önskemål till den första planeringsövningen inför RRC februari 2005 Information om koordineringsmöten och önskemål till den första planeringsövningen inför RRC-06 15 februari 2005 Förslag till dagordning - Bakgrund - Information från koordineringsmöten - Önskemål till

Läs mer

Framtidens bredband en prioriterad fråga för länen och regionerna?

Framtidens bredband en prioriterad fråga för länen och regionerna? Datum: 212-2-16 DISKUSSIONSMATERIAL Namn: Patrik Sandgren Patrik.sandgren@pts.se Framtidens bredband en prioriterad fråga för länen och regionerna? Sammanfattning: 16 av 22 län och regioner prioriterar

Läs mer

SIFO Radioundersökningar Rapport I 2009

SIFO Radioundersökningar Rapport I 2009 SIFO Radioundersökningar Rapport I 2009 PROJEKTNUMMER 1516976 ULF HARALDSSON & ANTE ERIKSSON SIFO RESEARCH INTERNATIONAL 114 78 STOCKHOLM, VISITING ADDRESS : VASAGATAN 11 TEL : +46 (0)8 507 420 00 FAX

Läs mer

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport II 2011. Projektnummer 1521102 Ulf Haraldsson. TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport II 2011. Projektnummer 1521102 Ulf Haraldsson. TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se TNS SIFO Radioundersökningar Rapport II 2011 Projektnummer 1521102 Ulf Haraldsson

Läs mer

Remissvar Översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030

Remissvar Översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030 1(6) Remissvar Översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030 Ärendet Ett samrådsförslag till ny översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030 har tagits fram av kommunledningskontoret tillsammans med sakkunniga

Läs mer

Samverkanskonferens på nationell nivå med fokus på flyktingsituationen

Samverkanskonferens på nationell nivå med fokus på flyktingsituationen MSB-14.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Mötesanteckningar 1 (5) Antecknat av Halldor Stolt samordning@msb.se 073-026 1103 Mötesdatum 2015-09-18 Mötestid 16.00-16.50 Samverkanskonferens på

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2015-11-24 1 (10) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

v.2.1 Sida 1 av 8 Nedan fokuserar jag på begreppet markvåg eftersom det är detta som denna artikel behandlar.

v.2.1 Sida 1 av 8 Nedan fokuserar jag på begreppet markvåg eftersom det är detta som denna artikel behandlar. v.2.1 Sida 1 av 8 16. MARKVÅG Författare Bertil Lindqvist, SM6ENG Denna myt handlar om att många sändareamatörer ofta tillmäter markvågen större betydelse än vad den har. Vidare så behandlar den en del

Läs mer

Bröstcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv

Bröstcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Bröstcancer.doc 1 Bröstcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Bröstcancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material och metod

Läs mer

Prostatacancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv

Prostatacancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Prostatacancer.doc 1 Prostatacancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Prostatacancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material

Läs mer

Bilaga 1. Metod och undersökningens tillförlitlighet

Bilaga 1. Metod och undersökningens tillförlitlighet Bilaga 1 Metod och undersökningens tillförlitlighet Metod En omfattande enkätundersökning har under år 2003 genomförts bland de 30 kommuner som har den största flyktingmottagningen. Undersökningen är till

Läs mer

SIFO Radioundersökningar. Rapport IV 2007

SIFO Radioundersökningar. Rapport IV 2007 SIFO Radioundersökningar Rapport IV 2007 RADIOLYSSNANDET I HELA RIKET SAMT LOKALA OMRÅDEN Undersökningsperioder: Hela Riket: 13/8-14/10 2007 Lokala områden: 19/3-1/4, 16/4-10/6, 13/8-14/10 2007 SIFO RESEARCH

Läs mer

Attraktionsindex Sölvesborg. Skapat av: Per Ekman Tendensor AB Gröndalsvägen 19b 392 36 Kalmar Tel: 0480-40 38 60 e-post: per.ekman@tendensor.

Attraktionsindex Sölvesborg. Skapat av: Per Ekman Tendensor AB Gröndalsvägen 19b 392 36 Kalmar Tel: 0480-40 38 60 e-post: per.ekman@tendensor. Attraktionsindex Sölvesborg Dokumenttyp: Slutrapport Skapat av: Per Ekman Tendensor AB Gröndalsvägen 19b 392 36 Kalmar Tel: 0480-40 38 60 e-post: per.ekman@tendensor.se Datum: 29 april, 2010 Innehåll Information

Läs mer

Mobiltelefonmast vid Knapstigen

Mobiltelefonmast vid Knapstigen Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Sara Kopparberg, Ansvarig planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Mobiltelefonmast vid Knapstigen Del av fastigheten Brevik 1:1 Inom Tyresö kommun,

Läs mer

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 SCB:s Demokratidatabas 1998 2008 Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 Innehåll 1. Inledning... 4 Bakgrund... 4 Information om demokratidatabasen... 5 Variabler...5 Källor

Läs mer

Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014. Rapport 2015

Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014. Rapport 2015 Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014 Rapport 2015 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: YH 2013/1520 ISBN: 978-91-87073-58-8 Omslagsbild: Lars Owesson 1 (23) Datum: 2015-12-08 Dnr: YH 2013/1520

Läs mer

Trådlöst bredband. Nuläge, förutsättningar och framtid. Forum Birger Jarlsgatan, 7/4-05 Ulf Johansson Spektrumavdelningen, PTS

Trådlöst bredband. Nuläge, förutsättningar och framtid. Forum Birger Jarlsgatan, 7/4-05 Ulf Johansson Spektrumavdelningen, PTS Trådlöst bredband Nuläge, förutsättningar och framtid Forum Birger Jarlsgatan, 7/4-05 Ulf Johansson Spektrumavdelningen, PTS Agenda Vad är trådlöst bredband Omvärlden Nuvarande tillstånd i Sverige Eventuella

Läs mer

Samråd om hur UHF-bandet ska användas i framtiden: Lamyrapporten

Samråd om hur UHF-bandet ska användas i framtiden: Lamyrapporten Samråd om hur UHF-bandet ska användas i framtiden: Lamyrapporten Fields marked with are mandatory. Fält markerade med är obligatoriska. 1 Om dig som svarar g svarar som privatperson företrädare för en

Läs mer

SOM. Malmö 2004. Tabellrapport April 2006. Lennart Nilsson & Rudolf Antoni

SOM. Malmö 2004. Tabellrapport April 2006. Lennart Nilsson & Rudolf Antoni SOM Malmö 2004 Tabellrapport April 2006 Lennart Nilsson & Rudolf Antoni s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Innehållsförteckning Service, utveckling och livstillfredsställelse i Malmö SOM-undersökningen

Läs mer

En rapport om driftprofiler för trafiksäkerhetskameror 2010-03-30

En rapport om driftprofiler för trafiksäkerhetskameror 2010-03-30 Utvärdering av ATKsystemet En rapport om driftprofiler för trafiksäkerhetskameror 2010-03-30 Sammanfattning Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Vägverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser

Läs mer

Sanering av tidigare kemtvätt inom Kv. Järnsågen, Trollhättan

Sanering av tidigare kemtvätt inom Kv. Järnsågen, Trollhättan RAPPORT Handläggare Pär Wigholm Tel +46 (0)10 505 84 76 Mobil +46 (0)701 84 74 76 Fax +46 520 103 95 par.wigholm@afconsult.com 1 (16) Datum 2014-08-22 Trollhättans Stad Hållbart samhälle 461 29 Trollhättan

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2016

Antagning till högre utbildning höstterminen 2016 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2016-04-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-382-16 Postadress Box

Läs mer

Tillstånd att använda radiosändare enligt 3 kap. 6 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om omprövning av tillståndsvillkor.

Tillstånd att använda radiosändare enligt 3 kap. 6 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om omprövning av tillståndsvillkor. FÖRSLAG TILL BESLUT 1(6) Datum Vår referens Aktbilaga 2015-04-29 Dnr: 15-4975 4 Rättssekretariatet Björn van der Veer 08-678 57 26 bjorn.vanderveer@pts.se Hi3G Access AB, 556593-4899 Box 30213 104 25 Stockholm

Läs mer

Motivering till och tillämpning av föreskrift 2 C/2015 M

Motivering till och tillämpning av föreskrift 2 C/2015 M 1 (9) 17.4.2015 Motivering till och tillämpning av föreskrift 2 C/2015 M Föreskrift om granskning av radiosändare som medför stora risker för störningar MPS 2 C/2015 M MPS 2 C/2015 M 2 (9) INNEHÅLL AVDELNING

Läs mer

2008 års postlagsutrednings delbetänkande En ny postlag (SOU 2009:82)

2008 års postlagsutrednings delbetänkande En ny postlag (SOU 2009:82) KKV1001, v1.1, 2009-04-24 YTTRANDE 2009-12-02 Dnr 535/2009 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2008 års postlagsutrednings delbetänkande En ny postlag (SOU 2009:82) (N2009/7490/ITP) Konkurrensverket

Läs mer

Sjukfusk och prostatacancer

Sjukfusk och prostatacancer Sjukfusk och prostatacancer Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet,

Läs mer

Mäklarstatistik - t.o.m. februari 2015 1

Mäklarstatistik - t.o.m. februari 2015 1 Mäklarstatistik - t.o.m. februari 2015 1 Följande rapport avser de försäljningar som rapporterats in till Mäklarstatistik till och med februari månad år 2015. Nedan följer en kort sammanfattning i punktform:

Läs mer

Frekvensplanering för analog kommersiell ljudradio

Frekvensplanering för analog kommersiell ljudradio Rapportnummer PTS-ER-2016:29 Datum 2016-10-28 Frekvensplanering för analog kommersiell ljudradio Delrapportering av regeringsuppdrag Ku2016/00937/MF Frekvensplanering för analog kommersiell ljudradio Delrapportering

Läs mer

Tillstånd att använda radiosändare enligt 3 kap. 6 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om omprövning av tillståndsvillkor

Tillstånd att använda radiosändare enligt 3 kap. 6 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om omprövning av tillståndsvillkor FÖRSLAG TILL BESLUT 1(7) Datum Vår referens Aktbilaga 2015-04-29 Dnr: 15-4975 5 Rättssekretariatet Björn van der Veer 08-678 57 26 bjorn.vanderveer@pts.se Tele2 Sverige AB, 556267-5164 Box 62 164 94 Kista

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

foto Leif Johansson Statistik för Skånes inkvartering

foto Leif Johansson Statistik för Skånes inkvartering foto Leif Johansson Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport december 2015 2015 02 05 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Stark utveckling för storstadsregionerna 2015... 4 3 Danmark ökar mest... 4

Läs mer

Radio kanaler, plattformar och förtroende

Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Annika Bergström M assmediesystemet växer in i den digitala kommunikationsteknologin med allt vad det innebär av interaktivitet,

Läs mer

Bullerutredning Villa Roskullen

Bullerutredning Villa Roskullen Rapport HÄRRYDA KOMMUN Bullerutredning Villa Roskullen Malmö 2016-01-25 Bullerutredning Villa Roskullen Datum 2016-01-25 Uppdragsnummer 1320018824 Utgåva/Status 1 Oscar Lewin Uppdragsledare & Handläggare

Läs mer

Redogörelse för preliminära svenska önskemål inför RRC oktober 2005

Redogörelse för preliminära svenska önskemål inför RRC oktober 2005 Redogörelse för preliminära svenska önskemål inför RRC-06 20 oktober 2005 Förslag till dagordning - Bakgrund - Översikt av preliminära önskemål till RRC-06; UHF - Diskussion och synpunkter - Översikt av

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Nya regler för trådlösa mikrofoner

FÖRBUNDSINFO. Nya regler för trådlösa mikrofoner Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 17 september 2010 Nya regler för trådlösa mikrofoner Kommunikationsmyndigheten PTS (Post- och Telestyrelsen), den myndighet som bevakar områdena elektronisk kommunikation

Läs mer

Minnesanteckningar Driftsäkerhetsforum Tid: 26 november 9.30-12.30 Plats: PTS lokaler på Valhallavägen 117 i Stockholm

Minnesanteckningar Driftsäkerhetsforum Tid: 26 november 9.30-12.30 Plats: PTS lokaler på Valhallavägen 117 i Stockholm Datum 2014-12-17 1(7) Nätsäkerhet Gudrun Thelander 08-678 57 85 gudrun.thelander@pts.se Minnesanteckningar Driftsäkerhetsforum Tid: 26 november 9.30-12.30 Plats: PTS lokaler på Valhallavägen 117 i Stockholm

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRETAGARINDEX 2013. Attitydinfrastruktur i Ystad, Sjöbo, Malå och Åre

JÄMSTÄLLT FÖRETAGARINDEX 2013. Attitydinfrastruktur i Ystad, Sjöbo, Malå och Åre JÄMSTÄLLT FÖRETAGARINDEX 2013 Attitydinfrastruktur i Ystad, Sjöbo, Malå och Åre Rapport Mars 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning av resultaten... 2 Analys... 3 De fem toppkommunerna... 4 De fem bottenkommunerna...

Läs mer

Antagning till högre utbildning vårterminen 2016

Antagning till högre utbildning vårterminen 2016 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare/ställföreträdande avdelningschef 010-4700390 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2016-01-12 Diarienummer Dnr

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

TRAFIKBULLERUTREDNING FÖR KV. RÖNNEN 8, SKÖVDE KOMMUN

TRAFIKBULLERUTREDNING FÖR KV. RÖNNEN 8, SKÖVDE KOMMUN Rapport 14-101-R1 2014-09-09 8 sidor, 12 bilagor Akustikverkstan AB, Fabriksgatan 4, 531 30 Lidköping, tel 0510-911 44 mikael.norgren@akustikverkstan.se Direkt: 073-0242802 TRAFIKBULLERUTREDNING FÖR KV.

Läs mer

fjärrvärme & miljö 2015

fjärrvärme & miljö 2015 fjärrvärme & miljö 2015 Fastighetsägarna Sverige Fjärrvärmens låga klimatpåverkan lyfts ofta som en av produktens främsta styrkor. Denna rapport visar, när vi granskar 60 fjärrvärmeleverantörer runt om

Läs mer

Regionservice Huvudkontor

Regionservice Huvudkontor Regionservice Huvudkontor Johanna Löthberg Upphandlingsstrateg 046-675 31 86 Johanna.lothberg@skane.se Rapport Datum 2015-05-13 Version 1 Dnr 1402146 1 (9) Rapport utredningsuppdrag från servicenämnden

Läs mer

Miljösamverkan Skåne projekt Vägtrafikbuller, februari 2010. Version mars 2010

Miljösamverkan Skåne projekt Vägtrafikbuller, februari 2010. Version mars 2010 Trafikbullerstörning i Skåne En specialbearbetning av Folkhälsoenkäten 2008 Theo Bodin, med. kand. Maria Albin, överläkare, docent SAMMANFATTNING Folkhälsoenkäten i Skåne 2008 besvarades av 28 198 personer.

Läs mer

Företagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne

Företagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne Företagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne Vad bör göras i respektive kommun i Skåne? Företagsklimat Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm

Läs mer

Tillstånd att använda radiosändare enligt 3 kap. 6 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om omprövning av tillståndsvillkor.

Tillstånd att använda radiosändare enligt 3 kap. 6 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om omprövning av tillståndsvillkor. FÖRSLAG TILL BESLUT 1(7) Datum Vår referens Aktbilaga 2015-04-29 Dnr: 15-4975 3 Rättssekretariatet Björn van der Veer 08-678 57 26 bjorn.vanderveer@pts.se Net4Mobility HB, 969739-0293 Box 1107 164 22 Kista

Läs mer

Exporten 12, Lantmannen 12/13 samt Rangeringen 5, Kävlinge östra centrum Bullerutredning

Exporten 12, Lantmannen 12/13 samt Rangeringen 5, Kävlinge östra centrum Bullerutredning Kävlinge Centrumutveckling AB Att: Johan Plyhr Exporten 12, Lantmannen 12/13 samt Rangeringen 5, Kävlinge östra centrum 2011-01-27 Rev 2011-12-15 med justering av godstågens hastighet till 100km/h samt

Läs mer

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål 1. Utgångspunkter Kriterierna bygger på Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd,

Läs mer

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar UPPSALA VÄSTERÅS KARLSTAD ÖREBRO ESKILSTUNA STOCKHOLM SÖDERTÄLJE JÄRNA TROLLHÄTTAN

Läs mer

foto Joakim Lloyd Raboff Statistik för Skånes inkvartering

foto Joakim Lloyd Raboff Statistik för Skånes inkvartering foto Joakim Lloyd Raboff Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport oktober 2015 2015 12 04 Tourism in Skåne / Månadsrapport oktober 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsätter

Läs mer

I princip deltog landets alla nätkoncessionsinnehavare i Styreplaneringen år 2011.

I princip deltog landets alla nätkoncessionsinnehavare i Styreplaneringen år 2011. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. I princip deltog landets alla nätkoncessionsinnehavare i

Läs mer

Kapacitet för godståg på Västra och Södra stambanan

Kapacitet för godståg på Västra och Södra stambanan Kapacitet för godståg på Västra och Södra stambanan Sävedalen en nyckelstation där körriktningarna (ännu) är kopplade Olov Lindfeldt KTH Trafik och Logistik 2008-05-19 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 JÄRNVÄGSKAPACITET...3

Läs mer

Beredningen för tillväxt och hälsa Sydöstra Skåne

Beredningen för tillväxt och hälsa Sydöstra Skåne Beredningen för tillväxt och hälsa Sydöstra Skåne Christina Ståhl Strateg/koordinator 044-309 30 55 Datum 2009-09-01 1 (5) Redovisning från beredningens deltagande i Ystad Military Tattoo augusti 2009

Läs mer

Remissinstans/uppgiftslämnare: Fastighetsägarna Sverige

Remissinstans/uppgiftslämnare: Fastighetsägarna Sverige Remissinstans/uppgiftslämnare: Fastighetsägarna Sverige Nr BBR Synpunkt 3:XX 1. 111 Boverket utvidgar begreppen tillgänglig och användbar till att avse också för personer med nedsatt orienteringsförmåga.

Läs mer

Rapport Oktober 2013 SKÅNE

Rapport Oktober 2013 SKÅNE Rapport Oktober 2013 SKÅNE Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling... 7 Lomma

Läs mer

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU)

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) KKV1040, v1.3, 2012-09-20 ANSÖKAN 2014-01-30 Dnr 64/2014 1 (9) Förvaltningsrätten i Linköping Box 406 581 04Linköping Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar

Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar REMISSAMMANSTÄLLNING -11-13 537-1-7 Enligt sändlista Vår referens: Johanna Egerup - 9 Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar

Läs mer

skane.com Inkvarteringsstatistik januari 2012

skane.com Inkvarteringsstatistik januari 2012 Inkvarteringsstatistik januari 2012 Gästnätter län, januari 2012 (tusen) hotell, stugby, vandrarhem och camping 2 000 1 685 hotell stugby/vandrarhem camping 1 500 1 000 500 0 478 536 226 271 273 161 25

Läs mer

Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas. i Norden 2003. VTI notat 44 2004 VTI notat 44-2004. Sven-Olof Lundkvist. Projektnummer 50330

Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas. i Norden 2003. VTI notat 44 2004 VTI notat 44-2004. Sven-Olof Lundkvist. Projektnummer 50330 VTI notat 44 2004 VTI notat 44-2004 Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas funktion i Norden 2003 Författare FoU-enhet Projektnummer 50330 Projektnamn Uppdragsgivare Sara Nygårdhs och Sven-Olof Lundkvist

Läs mer

Regeringens proposition 2003/04:118

Regeringens proposition 2003/04:118 Regeringens proposition 2003/04:118 Digitala TV-sändningar Prop. 2003/04:118 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 11 mars 2004 Marita Ulvskog Mona Sahlin (Kulturdepartementet)

Läs mer

Äldreomsorg i Norden: Liknande utmaningar, skilda trender

Äldreomsorg i Norden: Liknande utmaningar, skilda trender Äldreomsorg i Norden: Liknande utmaningar, skilda trender Presentation vid konferens Eldreomsorg i Norden, Oslo 4 juni 2015 Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet marta.szebehely@socarc.su.se

Läs mer

Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av fläktspruta i fruktodling

Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av fläktspruta i fruktodling Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av fläktspruta i fruktodling Denna hjälpreda tillhör: Beställning sker via E-post: info@distributionsservice.se Telefon: 08-550 949

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN Guldbröllop eller skilsmässa på gamla dar? Kommer Storbritannien att bygga vidare på sitt

Läs mer

Därför kommer Europolitan att bygga ett UMTS-nät med en mycket hög täckningsgrad och snabb utbyggnadstakt.

Därför kommer Europolitan att bygga ett UMTS-nät med en mycket hög täckningsgrad och snabb utbyggnadstakt. Ansökan om UMTS-tillstånd Sid 4 (122) Europolitans programförklaring 1. UMTS till alla En starkt bidragande orsak till Sveriges framgång inom IT och telekom är den breda användningen i samhället. Europolitan

Läs mer

PRIVATINFÖRSEL OCH SMUGGLING AV ALKOHOL TILL SVERIGE

PRIVATINFÖRSEL OCH SMUGGLING AV ALKOHOL TILL SVERIGE sida 1 MILJÖKONSEKVENSANALYS PRIVATINFÖRSEL OCH SMUGGLING AV ALKOHOL TILL SVERIGE Beställare: Svenska Bryggareföreningen Stockholm 2004-09-03 www.schenkerconsulting.se Tel 031-703 80 00 Tel 08-585 100

Läs mer

Förslag till föreskrifter om anmälan av allvarliga vårdskador (lex Maria) Dnr 2.8-19505/2015 - remissvar

Förslag till föreskrifter om anmälan av allvarliga vårdskador (lex Maria) Dnr 2.8-19505/2015 - remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-09-30 AN-2015/533.734 1 (2) HANDLÄGGARE Nilsson, Sofia Sofia.Nilsson@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Förslag till föreskrifter

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Minnesanteckningar från det femte nationella förberedelsemötet inför RRC-06

Minnesanteckningar från det femte nationella förberedelsemötet inför RRC-06 MINNESANTECKNINGAR DATUM 6 maj 2005 VÅR REFERENS Minnesanteckningar från det femte nationella förberedelsemötet inför RRC-06 Datum: 15 februari 2005 Tid: 0900-1200 Plats: Post- och telestyrelsen, Stockholm

Läs mer