Statens väg- och trafikinstitut (VT!) * Linköping
|
|
- Birgit Persson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ISSN V/ f/ meddelande Ateranvändning av asfaltmaterial - Proportionering Safwat F. Said Väg-och Trafik- Statens väg- och trafikinstitut (VT!) * Linköping,[ St]tlltet SwedishRoadand TrafficResearch Institute * S LinköpingSweden
2 ISS/V V77meddelande 561 _ 1992 Ateranvändning av asfaltmaterial - Proportionering Safwat FZ Said 41» T 1 Väg-00h Tfâfl/f- Statens väg och träff/(institut (vr/i Linköping Swedish Road and Traffic Research Institute Linköping Sweden
3 Utgivare: Publikation:?MkII-k' Statens väg- och trañkinstitut (VTI) Linköping Författare: Safwat F. Said Utgivningsår: Projektnummer Pro 'ektnamn:.återanvändning av gammalt beläggnings- material Uppdragsgivare: Vägverket (VV) Titel:.. Återanvändmng av asfaltmatenal - Proportionering Referat (bakgrund, syfte, metod, resultat) max200 ord: Intresset för återanvändning av bituminös beläggningsmassa har ökat under de senaste åren. Orsakerna är huvudsakligen: 1) Minskad tillgång på högkvalitativt stenmaterial 2) Rädslan för en ny oljekris 3) Omhändertagande av borttaget beläggningsmaterial från olika gator och vägar Målsättningen med detta arbete är att ta fram en praktisk proportioneringsmetod vid varm återanvändning av asfaltbeläggningar. En procedur för framtagning av blandningsrecept har presenterats. Mängden nytt och gammalt stenmaterial samt behovet av nytt bitumen och/eller föryngringsmedel beräknas. En flexibel funktionsbaserad proportioneringsrnetodik har tagits fram för undersökning av massans lämplighet till aktuellt vägobjekt Metoden bygger på jämförande undersökningar mellan alternativa blandningar, exempelvis återanvändning och vanlig massa Vid jämförelsen mellan olika massatyper är det användningsområdet (vägklass och region) som avgör hur jämförelseundersökningar ska planeras. Nyckelord: ISSN: 0347_6049 Språk' Svenska Antal sidor? 16
4 1"' h - P bl' t' : u '8 er " 'ca '0" VTIMEDDELANDE 661 and _ Published: Project: Project code: 'Trañ'icResoam/:Insüww Recycling of old pavement material Swedish Road and Traffic Research Institute o Linköping Sweden Author. Sponsor: Safwat F. Said Swedish National Road Administration _ Title: Recycling of asphalt material - Mix design Abstract (ha ckgroundaims, methods, results) max 200 words: The interest in recycling of bituminous pavement material has increased during the last few years. The reasons are mainly: 1) Decreasing assets of high quality aggregate material 2) The fear of anew oil crisis 3) Care taking of removed pavement material from different Streets and roads The purpose with this work is to produce a practical mix design method when recycling warm asphalt material. A process has been presented for producing of mixing recipe. The amount of new and old aggregate maten'al and also of new bitumen and/or rejuvenation material is calculated. A ñexible function-based mix design method has been produced for examination of the suitability of an asphalt material for an explicit road. The method is based on comparing study between alternative mixes, e.g. recycled and conventional mix. When comparing different mixed types it is the range of application (road class and region) which decides how the comparison tests shall be planned. IKeywords: ISSN: 0347_6049 Language: Swedish No. of pages: 16
5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING l INTRODUKTION 2 MÅLSÄTTNING 3 PROPORTIONERINGSMETODIK 3.1 Proportionerings procedur 3.2 Funktionsinriktad bedömning av massan 4 DISKUSSION OCH SLUTSATSER 13 5 REFERENSER 15
6 Återanvändning av asfaltmaterial, proportionering av Safwat F. Said Statens väg- och trafikinstitut Linköping SAMMANFATTNING Återanvändning av beläggningsmaterial är en process där gammalt beläggningsmaterial används på nytt i överbyggnaden. Vid återanvändning av beläggningsmaterial kan den ekonomiska fördelen vara förhållandevis liten. Men det finns andra fördelar: att spara på naturresurser (råolja och berg- och grustäkter), att kunna välja annan åtgärd vid förbättring av befintlig väg utöver påläggning och att ta hand om lager av asfaltmaterial från gamla beläggningar. En arbetsgrupp inom FAS har uppskattat att ca ton asfaltbeläggning, årligen kan återanvändas i Sverige. Nackdelen är att det, vid uppvärmning av asfaltmaterial, kan bildas rökgaser, vilket ur miljösynvinkel är negativt. Det finns två metoder vid återanvändningav beläggningsmaterial, varm respektive kall återanvändning. Den här studien är inriktad mot varm återanvändning som också är mest känt. Det krossade gamla materialet blandas med nytt stenmaterial, bindemedel och eventuellt föryngringsmedel i ett asfaltverk. Målsättningen är att ta fram en proportioneringsmetod för varm återanvändning. BYAs proportioneringsmetodik för beläggningsmassor tillverkade av "nya" material är empirisk. Den utgår från strikta krav på massans komponenter, bindemedel och stenmaterial, och dess sammansättning och hålrum. Metodiken är inte direkt tillämpbar för återanvänd massa (eller nya massatyper). I denna studie har en procedur presenterats för beräknig av stenmaterialsammansättning och framräkning av blandningsrecept för massabeläggningar. Mängden nytt stenmaterial och gammalt asfaltmaterial beräknas, samt behovet av nytt bindemedel och/eller föryngringsmedel beräknas. Därefter undersöks massans lämplighet till det aktuella objektet med avseende på funktionella egenskaper.
7 1. INTRODUKTION Återanvändning av beläggningsmaterial är en process där gammalt beläggningsmaterial, som består av stenaggregat och bituminösa bindemedel, används igen i överbyggnaden. Intresset för återanvändning av bituminöst beläggningsmaterial har ökat under de senaste åren. Orsakerna är huvudsakligen minskad tillgång på högkvalitativt stenmaterial och rädslan för en ny oljekris. Även om den ekonomiska fördelen vid återanvändning av asfaltmaterial i dag är förhållandevis liten, finns andra fördelar. En sådan fördel är hushållning med naturresurser, t. ex. stenmaterial och råolja. En annan fördel är att asfaltbeläggning, som måste avlägsnas från vägen, kan återanvändas. I en rapport från FEB (1985) har man uppskattat att ca ton asfaltbeläggning årligen kan återanvändas i Sverige. Återanvändningen kan ske av uppgrävda eller frästa massor i upplag som har samlats i samband med Vägarbete, eller av befintliga beläggningar. Återanvändningsprocessen börjar med uppfräsning av den befintliga beläggningen. Detta material kan sedan krossas och vid behov blandas med nytt stenaggregat och bindemedel eller föryngringsmedel. Det finns för närvarande två tekniker vid återanvändning av asfaltmaterial, varm resp. kall återanvändning. Varm återanvändning är mest känd. Det krossade materialet behandlas i ett asfaltverk, där nytt stenmaterial, bindemedel och eventuellt föryngringsmedel tillsätts. Asfaltverk som sats- och trumblandningsverk har modifierats för att möjliggöra återanvändningsprocessen (Wågberg, 1988 och Kennedy m fl, 1985). Det är nödvändigt att kunna värma upp och torka gammalt material utan att använda alltför hög temperatur. Vid uppvärmning av asfaltmaterial kan rökgaser bildas, vilket ur miljösynvinkel är negativt.
8 Kall återanvändning av asfaltmassor har under de senaste åren börjat användas i Ökad omfattning. Tekniken för kall blandning är under utveckling (Ullberg, 1988). Kall återanvändning av asfaltbeläggningar och stabilisering av bärlager är två områden som tangerar varandra. En förutsättning vid återanvändning av asfaltbeläggningar är kännedom om sammansättningen hos den gamla massan. Variationerna i sammansättningen hos gamla beläggningar kan vara stora. I vägen kan flera lager av olika massor förekomma i ett och samma vägavsnitt. I upplag kan variationerna vara ännu större, eftersom materialet kan härröra från olika vägar. Det pågår även inom ramen för det här projektet framtagning av provtagningsmetodik (Said, 1991) så att man kan handskas med variationerna i den gamla massabeläggningen. 2. HÅLSÃTI'NING Målsättningen för detta projekt är att ta fram en praktisk proportioneringsmetod vid varm återanvändning av asfaltbeläggningar. Den ska ge besked om vilka material som ska tillsättas och i hur stora mängder, såsom typ och mängd av nytt bindemedel och/eller föryngringsmedel, behovet av nytt stenmaterial och beräkning av stenmaterialsammansättning. Metoden bör kunna optimera massan med avseende på fundamentala (funktionsrelaterade) egenskaper hos massabeläggningar. 3. PROPORTIONERINGSMETODIK Användningsprocenten av gammalt beläggningsmaterial kan vara så hög som 100 procent av total massa (Wågberg, 1988 och FEB, 1985). Dock rekommenderas för praktisk användning mellan 10 och 35 procent vid tillverkning i satsblandningsverk och mellan 10 och 50 procent vid tillverkning i trumblandningsverk (A1, 1986). Empiriska proportioneringsmetoder är inte tillfredsställande vid
9 återanvändning av asfaltmaterial. De tar inte hänsyn till användning av gammalt beläggningsmaterial och tillsatsmedel. Behovet av mekaniska proportioneringsmetoder är stort. I dagens läge är en funktionsbaserad proportioneringsmetod behäftad med många svårigheter. Det saknas nämligen standardmetoder för mätning av funktionella egenskaper hos massabeläggningar och därmed saknas också gränsvärden för de intressanta egenskaperna hos asfaltbetong. I litteraturen (AI, -86 och Kallas, -84) förekommer metoder för beräkning av blandningshalter hos sammansättningen vid återanvändning av asfaltmaterial (avsnitt 3.1). Blandningshalterna antas som riktvärde. En slutlig justering av blandningsreceptet bör utföras antingen med hänsyn till erfarenheterna eller genom jämförande undersökningar mellan den återanvända massan och en alternativ massa (referensmassa) med helt jungfruligt material tillverkad enligt BYA. Relativa jämförelser kan planeras med avseende på mekaniska egenskaper hos båda blandningsrecepten (avsnitt 3.2). 3.1 Proportioneringsprocedur Proceduren nedan är en hjälp vid beräkning av stenmaterialsammansättning och framtagning av ett blandningsrecept vid återanvändning av bituminösa beläggningsmassor. Den innefattar bestämning av mängden nytt stenmaterial med känd korngradering, mängden gammalt asfaltmaterial, halten nytt bindemedel och dess typ, samt halten och typen (med hänsyn till viskositet) av föryngringsmedel vid behov. Blandningshalterna för massans komponenter antas vara riktvärden. Blandningsreceptet måste kontrolleras med hänsyn till gällande krav eller på ett annat sätt, t ex enligt nästa avsnitt (3.2). l. Korngradering, bitumenhalt och typ undersöks hos det återvunna beläggningsmaterialet enligt föregående kapitel. VTI MEDDELANDE 6 61
10 Exempel: Sammansättning och bitumens egenskaper hos en fräsmassa (Wågberg, 1988). Antal prov 19. Korngradering Sikt Passerande mängd i % , ,5 11,3 97,1 8,0 90,9 5,6 79,5 4,0 66,1 2,0 55,5 1,0 42,2 0,5 33,3 0,25 25,6 0,125 17,9 0,074 14,1 Bindemedelshalt = 6,0 i vikt-% Viskositet = 660 Ns/m2 2. Den önskade inblandningshalten av återvunnen massa bestäms. Exempel: t ex 30% inblandning. VTI:s dataprogram för persondatorer "PROPZ" version 1.1 är lämpligt i detta sammanhang för beräkning av stenmaterialsammansättning (upp till 6 materialfraktioner) och framräkning av blandningsrecept för bituminösa beläggningar. Programmet har ursprungligen utarbetats av Forsberg (1978). 3. Bindemedelshalten hos den nya blandningen väljes enligt specifikationerna i BYA för önskad typ av beläggningsmassa. Exempel: HAB16T, bindemedelshalt 6,4%, B85 och med önskad viskositet nära den lägsta gränsen på 120 Ns/mz.
11 4. Mängden av nytt bindemedel kan beräknas med hjälp av följande formel (Kallas, 1984 och AI, 1986): - _ r)psb Pnb '- _ (100 - Psb) Psb Där Pnb = nytt bindemedel i den totala massan i vikt-%. r = nytt stenmaterial i den totala massan i vikt-%. Pb = den valda bindemedelshalten enligt punkt 3. Psb = bindemedelshalten hos återanvänt asfaltmaterial i vikt-%. Fortsättning på exempel: där r = 70%, Pb = 6,4%, Psb = 6,0%. enligt ekvationen ovan är mängden nytt bindemedel (Pnb) = 4,6%. 5. Andelen nytt bindemedel av den totala bindemedelshalten i massan (R) är: Exempel: R = 72%. 6. Typ av nytt bindemedel (Pnb) bestäms genom dess viskositet från diagrammet i figur 1 (AI, 1986) som visar viskositet mot halten nytt bindemedel. Självfallet kan viskositetsdiagram (Hallberg, 1945) också användas.
12 Onsknd "sz viskositet 10 D 6 I. 10 m bmoaop Viskosife'r Ns/m R% Figur 1 Viskositetsdiagram för blandning av bindemedel (enligt The Asphalt Ins., 1986). VTI MEDDELANDE 6 61
13 6.1. Välj den önskade viskositeten hos bindemedel enligt specifikationerna i BYA för nya beläggningsmassor. Fortsättning på exempel: viskositeten hos B85 har den lägsta gränsen på 120 Ns/m? enligt BYAs specifikationer Pricka in viskositeten hos det återvunna bitumenet på den vertikala axeln i vänstra sidan av diagrammet, punkt A. Exempel: Punkt A = 660 Ns/mz Rita en vertikal linje från halten nytt bindemedel (R) tills den skär horisontell linje från den önskade viskositeten hos bindemedlet i blandningen, punkt B. Exempel: R = 72% önskad viskositet = 120 Ns/mz Dra en rät linje från punkt A till punkt B och förläng den tills den korsar den högra vertikala axeln av diagrammet, punkt C. Exempel: Punkt C = 70 Ns/m2. Punkt C är viskositeten vid 60 C hos det bindemedel som.måste blandas med den återvunna massan för att uppnå den önskade bindemedelsviskositeten (120 Ns/mz, enligt exemplet). Exempel: Det behövs 4,6 vikt-% nytt bindemedel med en viskositet på ca. 70 Ns/m2 för att den nya massan med 30% återanvänt material ska motsvara HABlöT enligt BYA. Ett bindemedel med viskositeten 70 Ns/m2 vid 60 C skulle motsvara bitumensort B För praktisk användning, vid bruk av hård bitumen sort, kan man tillsätta föryngringsmedel till bindemedlet för att åstadkomma önskad viskositet hos bitumenet. Figur 1 kan också användas för beräkning av mängden föryngringsmedel. Viskositeten hos
14 föryngringsmedlet måste vara känd. En rät linje dras mellan viskositeten hos det valda bitumenet, punkt D och viskositeten hos föryngringsmedlet, punkt E. Korsning av denna linje med horisontell linje från punkt C motsvarar halten av föryngringsmedel punkt F som är nödvändig att blandas med bitumen 8180 för att uppnå önskad viskositet hos den nya massan. Exempel: Om viskositeten hos föryngringsmedlet är = 0,1 Ns/mz, och viskositeten hos den valda bitumenet (B180) är = 100 Ns/mz. Punkt F = 3%. Enligt exemplet behövs 4,6% ny bitumen av sort B180 (n=100 Ns/m?) blandad med 3% föryngringsmedel för att åstadkomma en viskositet på 120 Ns/m2 (motsvarande HABlGT) hos bindemedlet i massan med 30% återanvänt beläggningsmaterial. 3.2 Funktionsinriktad bedömning av massan På grund av avsaknaden av gränsvärden på funktionsegenskaper hos massabeläggningar bör man acceptera relativa jämförelser mellan olika massatyper vid val av lämplig massatyp till varje enskilt objekt. Vid jämförelse eller val mellan olika massatyper är det användningsändamålet (vägklass och region) som avgör hur jämförelsen ska planeras eller vilka gränsvärden som ska eftersträvas. Det finns många orsaker till nedbrytning av en beläggning. Ur dimensionerings- och proportioneringssynpunkt är det värdefullt att kunna förutsäga möjliga orsaker till vägens nedbrytning. Detta hjälper till för att optimera sammansättningen hos en asfaltmassa, t ex om vägen normalt utsatts för spårbunden tung trafik med långa belastningstider såsom fallet är vid busshållplatser, trafikljus och i uppförsbackar (kryphastigheter). Då är risken för plastiska deformationer stor och det är nödvändigt med en stabil beläggning. I sådana fall bör man undersöka massan med exempelvis kryptest, Wheel Tracking test (WTT), eller en annan metod. Man ska sträva efter ett visst testvärde (gränsvärde) vid provningen som förstås varierar beroende på det aktuella objektet. Om man inte kan bestämma sig för ett testvärde, utförs jämförande undersökningar mellan tilltänkt massa
15 och en alternativ massa (referensmassa) på laboratoriet. Referensmassan kan vara en konventionell massatyp enligt BYA. Om den nya massan visar sämre egenskaper än referensmassan bör sammansättningen ändras hos den nya massan tills man får minst lika (el. annat kriterium) goda egenskaper som hos referensmassan. Kravet på ett testvärde hos nya massan behöver inte alltid vara bättre än testvärdet hos referensmassan. Kravet är beroende av den önskade standarden hos det aktuella objektet. För att få bättre egenskaper hos massan kan man börja med minskning eller ökning av bindemedelshalten med O.5%-steg beroende på testresultaten, även stenmaterialets sammansättning och bindemedlets hårdhet kan ändras tills man får en godtagbar massa. I praktiken kan det här förfarandet innebära undersökning av några (beroende av erfarenheten) blandningar med smärre skillnader i blandningsrecepten. Ett annat exempel är om risken är stor för spårbildning pga dubbdäckslitage. Då är det nödvändigt med nötningsresistent massa. I sådana fall är undersökningar på återanvänd massa nödvändig med exempelvis trögerapparaten. Om trögerresultat visar att den återanvända massan har sämre nötningsresistans än konventionell massa, bör slitstarkare stenmaterial tillsättas, eller eventuellt sammansättningen hos den nya massan ändras, tills den visar minst lika goda trögerresultat som hos referensmassan. Det kan ibland vara motiverat att godta sämre massa än referensmassan med hänsyn till behovet och ekonomi vid tillfället. Flödesplanen i fig 1 visar principen för optimering av sammansättning hos massor. Med hänsyn till möjliga nedbrytningsorsaker (funktionsegenskaper) kan man göra flödesplanen mycket längre eller kortare beroende på objektets omfattning och de möjliga skadeorsakerna. Det är ganska svårt att kunna förutsäga de möjliga orsakerna till nedbrytning hos en beläggning. Nedbrytning hos asfaltbeläggningar är en komplicerad process. Det är många faktorer som påverkar samtidigt och den ena påverkar den andra, men det är oundvikligt att ta hänsyn till nedbrytningen och dess orsaker vid proportionering av asfaltmassor. Vilka som inverkar är i många fall svåra att fastställa. Ett praktiskt hjälpmedel i
16 10 detta sammanhang är handboken för tillståndsbedömning av belagda gator och vägar (VTI, 1989). En av tankarna med denna handbok är att man med hjälp av okulär besiktning skall kunna fastställa orsaker till skador och defekter på vägen. Handledning i beläggningsunderhåll (Wesström m fl, 1990) är också lämplig i detta avseende. En kostnadskalkyl bör också ingå i jämförelsen, fast den ligger utanför ramen för det här projektet. Ulmgren (SBUF rapp. 37, 1985) har presenterat ett praktiskt räkneexempel för detta ändamål.
17 11 Förslag till sammansättning hos återanvând massa Finns risk för plastisk deformation Undersökning med kryptest eller Wl'T Ja Ãr resultatet minst lika bra som hos ref. massan Ja Nytt sammansättningsförslag t.ex. :05 /o bind.halt l Finns ñskfördubbdåckslitage Nei.la Undersökning med Tröger apparat Ãr resultatet minst lika bra som hos ref. massan Ja Finns risk för "stripping" Nej Fortsätt
18 12 Undersökning med Pressdragprovet el. rullilaskemetoden Är resultatet minst lika bra som hos ref. massan Ja Finns risk för..... Nej Ja N - e' Ãr resultatetminst lika bra Godkänd sammansättning hos återanvänd massa EM Fiödespian för pr0p0rtionering av asfaitmassa.
19 13 4. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Dagens proportioneringsmetoder för asfaltmassor är empiriska enligt BYA. De utgår från krav på massans beståndsdelar (stenmaterial och bindemedel) och dess sammansättning och hålrum. Detta sätt att proportionera är inte tillämpbart i vissa sammanhang bl a vid återanvändning av bituminösa beläggningar. Idealet är en funktionsbaserad proportioneringsmetodik, men det saknas standardiserade testmetoder för mätning av mekaniska egenskaper hos massabeläggning och därtill saknas funktionskriterier (gränsvärden) på olika mekaniska egenskaper hos massabeläggningar. Bristen på gränsvärden på mekaniska egenskaper har lett till en proportioneringsmetod som bygger på jämförande undersökningar mellan en återanvänd massa och en referensmassa (alternativa massabeläggningar) med avseende på de mest intressanta mekaniska egenskaperna. Det här proportioneringsförfarandet ställer krav på ingenjörer som är ansvariga för proportionering av massan. Den kräver allmän kännedom om orsaker till nedbrytning av beläggningen och testmetoder för utvärdering av olika egenskaper hos massabeläggningen. Men för detta ändamål finns hjälpmedel, som tidigare har nämnts. Behovet av ytterligare arbete: - Det finns många typer av föryngringsmedel och tillsatser på marknaden för användning vid återanvändning av beläggningar. De kan ha varierande effekt i massan. (Epps et al, 1980). Närmare undersökning av dessa medel är nödvändig. - Det vore bra med en skadekatalog (t ex en tabell) där det nämns funktionsmetoder, t ex kryptest, resilientmodul, som kan användas för undersökning av varje skadetyp och eventuellt gränsvärde för bedömning av metodens resultat. - Det finns antydningar på att återanvänd beläggningsmassa är känslig för spårbildning (plastiska deformationer). En hypotes är att bindemedlet hos den återanvända massan som består av gamla bindemedel plus ett nytt mjukare bindemedel eller
20 14 föryngringsmedel inte kan blandas tillsammans på ett tillfredsställande sätt, eller de kan också separera efter blandning pga dålig kompatibilitet, vilket förorsakar dålig resistans mot skjuvspänningar. Det vore nödvändigt att veta vilka typer av bitumen som är känsliga vid blandning med andra bitumen eller hur man motverkar denna reaktion hos bindemedlen. - Rökgasbildning vid varm återanvändning är ett huvudproblem ur miljösynpunkt, vilket är ringa beaktat i forskningssammanhang. Det finns olika idéer för att lösa problemet t ex uppvärmning av beläggningsmassa med infraröd värme, alt. mikrovågor eller användning av lågrykande bitumen i stället för vanlig bitumen. En lösning på detta problem skulle uppskattas. - En databank för testvärden på mekaniska egenskaper hos massabeläggningar är nödvändigt för framtagning av gränsvärden på mekaniska egenskaper hos beläggningar.
21 15 5. REFERENSER Epps J.A, Little D.N, Holmgreen R.J and Terrel R.L. Guidelines for recycling pavement materials. National Cooperative Highway Research Program Report 224, Washington D.C Forsberg A. PROP- ett ADB-program för i första hand proportionering av bituminösbeläggningsmassa. Statens väg- och trafikinstitut, VTI Meddelande nr 122, Linköping, Hallberg S. Sambandet mellan viskositet och temperatur för bituminösa bindemedel i grafisk framställning. Statens väginstitut, VTI Meddelande 71, Kallas B.F. Flexible Pavement Mixture Design Using Reclaimed Asphalt Conrete. The Asphalt Institute, Research Report No Kennedy T.W, Tahmoressi M. and Anagnos I.N. Guidlines for Design and Construction of Recycled Asphalt Mixtures. Centerfor Transportation Research The University of Texas at Austin, Austin, Texas, Said S.F. Provtagning av asfaltmaterial. Statens väg- och trafikinstitut, VTI Meddelande nr 659, Linköping, Ullberg G. Kall återvinning av asfaltmassor - erfarenheter från USA. Sveriges Tekniska Attachéer. Utlandsrapport USA U1-8802, Ulmgren N. Återanvändning av kallfrästa beläggningsmassor - Etapp 2. Svenska Byggnadsentreprenörföreningen. Rapport 37, Stockholm, Wesström B., Melin H. och Byrnäs T. Handledning i beläggningsunderhåll. Beläggningsbyrån, Stockholms gatukontor, Wågberg L-G. Varm återanvändning av asfalt. Statens väg- och trafikinstitut, VTI Meddelande 531, Linköping, 1988.
22 16 Wågberg L-G. Handbok för tillståndsbedömning av belagda gator och vägar. Statens väg- ochtrafikinstitut, Linköping, , Föreningen för Bituminösa Beläggningar. Återanvändning av asfalt i Sverige - Lägesrapport från en arbetsgrupp inom FBB (FAS). Stockholm, , The Asphalt Institute. Asphalt Hot-Mix Recycling. MS-20, Second Edition, 1986.
23
Undersökning av mekaniska egenskaper hos tunna beläggningar av MJAB
VTI notat 2-2006 Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer Undersökning av mekaniska egenskaper hos tunna beläggningar av MJAB Etapp I Torbjörn Jacobson Hassan Hakim Safwat Said Förord På uppdrag av
Läs mermeddelande e at??seat ockra se rsäsv fps stefan sed ser >. så&): s Egg asfaltma terial Provtag ning
V7/ meddelande 1992 e at??seat Come nen st &? Rigg:;strå ";> ; 3 S Tolgs s t sin Sx Safwat F. av n äg) SPS Z' S :* I) ser >. så&): s Egg Provtag ning ter ockra se rsäsv 1.53 tet fps stefan sed asfaltma
Läs merPresentation Kenneth Lind
TMALL 0141 Presentation v 1.0 2015-01-24 NVF Specialistseminarium Solna 2015-01-22 Kenneth Lind Trafikverket Investering/Vägteknik Bra återvinning kräver bra regelverk Presentation Kenneth Lind Trafikverket
Läs merw:väg-och Trafik: Statens väg- och trafikinstitut VZfnotat Nummer : V 134 Datum:
VZfnotat Nummer : V 134 Datum: 19901122 Titel: Utredning av plastiska deformationer på E4, Skillingaryd, söder om Jönköping: laboratorieundersökningar av bindemedlet Författare: Liliane Berglund Avdelning:
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
sid 1 (5) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av bindemedelshalt enligt förbränningsmetoden Bituminous pavement and mixture. Determination of binder content by combustion. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING
Läs merAv: Karl Öhman Datum: 2012-01-30 Telefon: 0733 84 71 10. Erfarenhetsåterföring av halvvarma massor SBUF projekt 12269
Av: Karl Öhman Datum: 2012-01-30 Telefon: 0733 84 71 10 Erfarenhetsåterföring av halvvarma massor SBUF projekt 12269 Förord Halvvarma beläggningsmassor används i stor utsträckning på det låg- och medeltrafikerade
Läs merFöryngring av asfalt i kretsloppet Mats Wendel, PEAB Asfalt
1 Upplägg Klimatpåverkan asfaltproduktion Asfaltforums studieresa till Berlin SBUF-projekt föryngringsmedel Viktigt att tänka på ASTA ZERO Hällered Föryngring av asfalt i kretsloppet Mats Wendel, PEAB
Läs merAktuellt från CEN/TC 227 Metoder inom asfaltområdet
Aktuellt från CEN/TC 227 Metoder inom asfaltområdet Kenneth Lind, Trafikverket Hassan Hakim, NCC Metoddagen 2019 02 07 CEN/TC 227 Road materials CEN/TC 227 Road materials WG1 Bituminous mixtures TG2 Test
Läs merFundamentala egenskaper hos skelettbeläggningar, Serie H1, H2 och H3. Safwat Said. Konstruktion& Byggande. Skanska, ATC
Nr 29-1997 Utgivningsår: 1997 Titel: Fundamentala egenskaper hos skelettbeläggningar, Serie H1, H2 och H3 Författare: Safwat Said Verksamhetsgren: Projektnummer: Uppdragsgivare: Distribution: Konstruktion&
Läs merFramtida vägkonstruktioner NVF specialistseminarium ton på väg
E4 Sundsvall Framtida vägkonstruktioner NVF specialistseminarium 2016 74 ton på väg Mats Wendel mats.wendel@peab.se Upplägg SBUF-projekt Alternativa beläggningskonstruktioner - Rv40 Ulricehamn - Etapp
Läs merNr: Utgivningsår: Funktionsegenskaper hos asfaltbeläggningar, flygfältsbanor vid F21
VTI notat Nr: 27-1996 Utgivningsår: 1996 Xitel: Funktionsegenskaper hos asfaltbeläggningar, flygfältsbanor vid F21 Författare: Safwat F. Said Programområde: Vägteknik (Asfaltbeläggning) Projektnummer:
Läs merGummiasfalt. Asfaltbeläggning med gummimodifierat bitumen. Treårigt utvecklingsprojekt 2007-2009. Dokumentation från Asfaltdagarna 2008
Gummiasfalt Asfaltbeläggning med gummimodifierat bitumen lars.preinfalk@vv.se Treårigt utvecklingsprojekt 2007-2009 Teknik Prestanda Miljö Arbetsmiljö Yttre miljö Tillverkning gummiasfalt våta tekniken
Läs merMetoddagen 11 februari, 2010
Metoddagen 11 februari, 2010 Ändringar i VVTBT Bitumenbundna lager 2009,rev1 Pereric Westergren, VGtav Större förändringar Samtliga kalkylvärden är flyttade från VVTBT till Vägverkets Regler för reglering
Läs merMarknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Stenrik asfalt
Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Stenrik asfalt maj 2015 2 Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Stenrik asfal Marknadskontroll av byggprodukter,
Läs merAsfaltgranulat som obundet material
Asfaltgranulat som obundet material 1 Skanska Teknik Väg & Asfalt Laboratoriechef Skanska Vägtekniskt Centrum Väst 6 produktionslabb (4 ackred) Huvudlaboratorium Gunnilse FoU (2 doktorander) Största uppdragsgivare
Läs merFakta om asfaltbeläggningar i Sverige
Energisnåla asfaltbeläggningar Torbjörn Jacobson Trafikverket Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige Användning per år: Ca 7 miljoner ton varmblandad asfaltmassa Ca 0,7 miljoner ton kall och halvvarm asfaltmassa
Läs merNABIN 2016 Deformations resistens och Högpresterande beläggningar. Svenska erfarenheter.
NABIN 2016 Deformations resistens och Högpresterande beläggningar. Svenska erfarenheter. TORSTEN NORDGREN TRAFIKVERKET Underhåll Vägsystem Tillstånd Väg Nationell specialist inom beläggning och bitumen.
Läs merPUBLIKATION 2008:95. Teknisk beskrivning av flödesblandad asfalt KGO-III
PUBLIKATION 2008:95 Teknisk beskrivning av flödesblandad asfalt KGO-III 2008-06 Titel: Teknisk beskrivning av flödesblandad asfalt KGO-III Publikation: 2008:95 Utgivningsdatum: Juni 2008 Utgivare: Vägverket
Läs merGrön. asfalt. Återvinning. Återvinning. Återvinning
Grön asfalt Återvinning Återvinning Återvinning Trender i samhället I dagens samhälle finns en stark önskan att spara på naturresurser. Återanvändning och återvinning av material och produkter är något
Läs merFörsökssträckor med ökad återvinning (SBUF):
Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF): Kenneth Olsson Skanska Asfaltdagarna 2018 1 Klimatneutralitet Gemensam färdplan för bygg och anläggningssektorn Målen för att nå en klimatneutral värdekedja
Läs merNYTILLVERKAD ASFALT MED PMB OCH ÅTERVUNNEN ASFALT
NYTILLVERKAD ASFALT MED PMB OCH ÅTERVUNNEN ASFALT - vad händer i Europa? Krister Persson Total Bitumen Nordic VEM ÄR JAG? Krister Persson Deputy Bitumen Manager, TOTAL Nordic - Arbetar med kunder i Danmark,
Läs merFÖRPROVNING / KONTROLL VID REMIXING
Metoddagen 2016-02-11 Solna Det handlar om återvinning på plats TMALL 0141 Presentation v 1.0 Kenneth Lind Trafikverket FÖRPROVNING / KONTROLL VID REMIXING Beställarens projektering och val av remixing
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (6) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av vidhäftningen mellan sten och bitumen i närvaro av vatten enligt rullflaskmetoden Bituminous pavement and mixture. Determination of adhesion between
Läs merÅtervinning av MJOG/MJAG i varmblandad asfalt (halvvarmt i varmt)
VTI notat 18-2015 Utgivningsår 2015 www.vti.se/publikationer Återvinning av MJOG/MJAG i varmblandad asfalt (halvvarmt i varmt) Malmtransportväg Kaunisvaara Svappavaara (MaKS) VTI notat 18-2015 Återvinning
Läs merUtvärdering av sammansättningens. inverkan på utmattning och styvhet
VTl notat 26-1997 Utvärdering av sammansättningens inverkan på utmattning och styvhet hos asfaltbeläggningar Författare Safwat F. Said och Joakim Wahlström FoU-enhet Konstruktion och byggande Projektnummer
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (5) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Återvinning av bindemedel från asfaltmassor, utförd med rotationsindunstare. Recovery of binder from bituminous mixes: procedure with rotary evaporator. 1. ORIENTERING
Läs merOBS I Finland användes namnet Gilsonite för Uintaite
NVF/Finska avdelningen Utskott 33 - asfaltbeläggningar FÖRBUNDSUTSKOTTSMÖTET 17. JUNI 22 PÅ NÅDENDAL SPA Jari Pihlajamäki Den eviga asfaltbeläggningen mot utmattningen? - erfarenheter från testsektioner
Läs merOmfattning 2015-11-03. Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav
Asfaltbeläggningar ur besiktningsmannens synvinkel Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg Johanna Thorsenius, Trafikverket Omfattning Kort om asfalt Ingående material Tillverkning Utläggning Regelverk och
Läs merFörsökssträckor med ökad återvinning (SBUF):
Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF): Kenneth Olsson -Skanska 2018-10-23 Nabin 2018 1 Klimatneutralitet- Gemensam färdplan för bygg och anläggningssektorn Målen för att nå en klimatneutral värdekedja
Läs merTEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1
TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING Krav, toleranser och provningsmetoder vid utförande av varmblandade massabeläggningar, bundet bärlager, gjutasfalt och ytbehandling. 2014-03-03 Sidan 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merFörslag till "Förkastelsekriterier" av Ulf Isacssonoch Ylva Colldin
Nr 186 : 1980 Statens väg- och trafikinstitut (VTI) : 58101 Linköping ISSN 0347-6049 National Road & Traffic Research Institute - S-58101 Linköping : Sweden Referensmaterial för kontroll av laboratonesuktar
Läs merUtvärdering av massabeläggning med mjukgjord bitumen, MJAB och MJAG
VTI notat 4-2006 Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer Utvärdering av massabeläggning med mjukgjord bitumen, MJAB och MJAG Etapp II Safwat Said Hassan Hakim Torbjörn Jacobson Förord På uppdrag av
Läs merQuality-Driven Process for Requirements Elicitation: The Case of Architecture Driving Requirements
FOI-R--1576--SE February 2005 ISSN 1650-1942 User report Niklas Hallberg, Richard Andersson, Lars Westerdahl Quality-Driven Process for Requirements Elicitation: The Case of Architecture Driving Requirements
Läs merKonsekvenser för hälsa och miljö vid hantering och användande av gummiasfalt sammanställning av utförda undersökningar
Vägverket Box 1008 903 20 Umeå Storgt 6 Telefon: 0771-119-119 Texttelefon: 0243-750 90 Knut Reinkjöp Upphandling & marknad knut.reinkjop@vv.se Direkt: 090-17 26 67 Mobil: 070-517 26 67 Intern rapport Datum:
Läs mernotat Nr Utgivningsår: 1994 Titel: Slitagemätning, Linköping Slutrapport Författare: Torbjörn Jacobson
notat Nr 64-1994 Utgivningsår: 1994 Titel: Slitagemätning, Linköping Slutrapport Författare: Torbjörn Jacobson Programområde: Vägteknik (Asfaltbeläggning) Projektnummer: 60104 Projektnamn: Slitagemätning,
Läs merTEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1
TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING Krav, toleranser och provningsmetoder vid utförande av asfaltbeläggningar, gjutasfalt och ytbehandling. 2015-04-22 Sidan 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN 01 ALLMÄNT...
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (7) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av bindemedelshalt genom kallextraktion med mekanisk omrörning Bituminous pavement and mixture. Determination of binder content by cold extraction with
Läs merRapportering från CEN/TC227 & SIS/TK202 Vad händer inom asfaltområdet?
Rapportering från CEN/TC227 & SIS/TK202 Vad händer inom asfaltområdet? Kenneth Lind Trafikverket CEN/TC 227 Road materials WG1 Bituminous mixtures Hassan Hakim NCC TG2 Test Methods TG3 Product standards
Läs merTypblad, kontrollblad, bindemedel och konstruktionstyper för bitumenbundna lager
1 I I1 Typblad, kontrollblad, bindemedel och konstruktionstyper för bitumenbundna lager Innehållsförteckning I TYPBLAD, KONTROLLBLAD, BINDEMEDEL OCH KONSTRUKTIONSTYPER FÖR BITUMENBUNDNA LAGER... 1 I1 Innehållsförteckning...1
Läs merVi utför provsträckor med. gummiasfalt
Vi utför provsträckor med gummiasfalt Längre livslängd och mindre buller Vägverket vill göra det möjligt att få fram ännu bättre asfalt att använda på våra vägar. Därför inleder vi nu ett projekt där vi
Läs merPolymermodifierade bindemedel i asfaltbeläggning - erfarenheter i Sverige
Specialistseminarium PMB 1 Polymermodifierade bindemedel i asfaltbeläggning - erfarenheter i Sverige Användning Arbetsmiljö Egenskaper Provvägar Torbjörn Jacobson, VGtav Specialistseminarium PMB 2 Polymermodifierat
Läs merEgenskap Provningsmetod Utgåva Fält
Krocklaboratoriet Uniform provisions concerning the approval of restraining devices for child occupants of power-driven vehicles. ( child restraint systems ) ECE Regulation 44 Inkluderar ej dammprovning,
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (7) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av bindemedelshalt. Allmänt Bituminous pavement and mixture. Determination of binder content. General. 1. ORIENTERING 2. UTRUSTNING OCH KEMIKALIER 3. SÄKERHET
Läs merLaboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg
Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg SS-EN 933-3:2012 Bestämning av kornform - Flisighetsindex SS-EN 933-4:2012 Bestämning av kornform - LT-index SS-EN 933-5/A1:2004 Bestämning
Läs merFramtiden för Kallteknik
Framtiden för Kallteknik Per Redelius Nynas AB INTRODUKTION I dessa dagar kräver omtanken om vår miljö att vi ser över alla sektorer av vårt samhälle för att minska energianvändning och förbättra miljövänligheten.
Läs merTorbjörn Jacobson. Vägavdelningen Provväg EG Kallebäck-Åbro. Vägverket, region Väst. Fri
VT notat Nr V230 1993 Titel: Dubbavnötning på provsträckor med skelettasfalt. E6 Göteborg, delen Kallebäck-Abro Författare: Avdelning: Vägavdelningen Projektnummer: 42382-2 Projektnamn: Provväg EG Kallebäck-Åbro
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (6) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av skrymdensitet och hålrumshalt hos dränerande asfaltbetong Bituminous pavement and mixture. Determination of bulk density and air void content of porous
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (5) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Provberedning Bituminous pavement and mixture. Sample preparation. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. ORDFÖRKLARINGAR 4. UTRUSTNING 5. BEREDNINGENS UTFÖRANDE 5.1
Läs mer2013-05-02 577-2753-13. Inventering av anläggningar med Oljegrus- och asfaltverk, stationära
Bakgrund Sedan slutet av 1990-talet pågår en rikstäckande inventering av förorenade områden i Sverige. Det är länsstyrelserna som utför inventeringen på uppdrag av Naturvårdsverket. Arbetet med förorenade
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (4) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av separationstalet Bituminous pavement and mixture. Determination of segregation value. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. PROVBEREDNING
Läs merSlaggasfalt, delrapport B
VTI notat 19-2015 Utgivningsår 2015 www.vti.se/publikationer Slaggasfalt, delrapport B Stabilitet och skjuvegenskaper hos slaggasfalt VTI notat 19-2015 Slaggasfalt, delrapport B. Stabilitet och skjuvegenskaper
Läs merMiljöpåverkan vid återvinning av tjärhaltiga beläggningsmaterial
Miljöpåverkan vid återvinning av tjärhaltiga beläggningsmaterial FoU-projekt 2001-2002 Projektet behandlar följande delar Miljöanpassad metod för återvinning Förekomst av PAH i vägmaterial Utlakningsstudier
Läs merHög återvinningsgrad Vägen framåt! NVF-SPECIALISTSEMINARIUM
NVF-SPECIALISTSEMINARIUM Hög återvinningsgrad Vägen framåt! 22.1.2015, Solna Lars Forstén, Lemminkäinen Infra Oy Återvinning Erfarenheter från Finland 1 Återvinning Terminologi Returasfalt Gammal asfalt
Läs merEnergibesparing vid. Energibesparing vid asfaltverk Varmasfaltverk. Material i produkt Fabrik Process Planering.
Energibesparing vid Varmasfaltverk 28 januari 2010 Mansour Ahadi Energibesparing vid asfaltverk Material i produkt Fabrik Process Planering 1 I Material i produkt Stenmaterial, bindemedel samt i vissa
Läs merNr: Ylva Colldin, Sofi Åström
VT notat Datum: 1993-10-18 Nr: 18-93 Titel: BITUMINÖSA BINDEMEDEL - FÖRSEG- LING Inledande laboratorieprovning av funktionella egenskaper Författare: Ylva Colldin, Sofi Åström Programområde: Vägteknik
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (9) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Framställning av provkroppar enligt Marshall Bituminous pavement and mixture. Preparation of Marshall specimens. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. JÄMFÖRELSE MED
Läs merStabilitetsprovning hos asfaltbeläggningar
Spårbildning asfaltbeläggning Stabilitetsprovning hos asfaltbeläggningar Safwat F. Said Metoddagen 211, Stockholm 2 Spårbildning asfaltbeläggning Deformationsmekanismer 3 4 Stabilitetsvariabler Spårbildningstest
Läs merVTI särtryc. ituminösa beläggningar: att bygga broar ellan teori och verklighet
VTI särtryc r 248 ' 1995 ituminösa beläggningar: att bygga broar ellan teori och verklighet afwat F. Said idrag till NVF:s utskottsmöte, Asfaltbeläggningar, åröarna, den 8 21juni 1995 Väg- och transportforskninysinstitutet
Läs merNr: Utgivningsår: Krypbenägenhet hos asfaltprov: testparametrar
VT1 notat Nr: 53-1995 Utgivningsår: 1995 Titel: Krypbenägenhet hos asfaltprov: testparametrar Författare: Safwat F. Said Programområde: Vägteknik (Asfaltbeläggningar) Projektnummer: 60350 Projektnamn:
Läs merBeläggningar innehållande stenkolstjära i Västerås.
2001-12-17 Valter Tillgren Teknik-och idrottsförvaltningen Västerås Beläggningar innehållande stenkolstjära i Västerås. Varför inventera? När infartsgatan byggdes om till ett område som skulle exploaderas
Läs merskadade och dödade personer.
i notat Nr 54-1997 Utgivningsår: 1997 Titel: Förändrad vinterväghållning i Region Sydöst. Effekt på antalet skadade och dödade personer. Författare: Peter Wretling Verksamhetsgren: Drift och underhåll
Läs merKOMPLETTERANDE PROJEKT RUNT PROVVÄG FÖRUTSÄTTNINGAR PROVVÄG
PROVVÄG E6 GEDDEKNIPPELN KALLSÅS POLYMERMODIFIERADE BINDEMEDEL SYFTE MED PROVVÄG PÅVISA NYTTA MED POLYMERMODIFIERAT BITUMEN (PMB) THORSTEN NORDGREN VÄGVERKET REGION VÄST 7 393 5 92 UNDERSÖKA OM PMB ÄR
Läs merStartmöte Värmebeläggningsgrupp Solna Minnesanteckningar Kenneth Lind / Trafikverket
Startmöte Värmebeläggningsgrupp 2015-10-28 Solna Minnesanteckningar Kenneth Lind / Trafikverket Agenda vid startmöte Presentation deltagare Mål och syfte med Värmebeläggningsgruppen Erfarenheter laget
Läs merInriktningsdokument METODGRUPPEN för provning och kontroll av vägmaterial och vägytor
Inriktningsdokument METODGRUPPEN för provning och kontroll av vägmaterial och vägytor Metodgruppen för provning och kontroll av vägmaterial och vägytor - inriktningsdokument Inledning Provnings- och mätmetoder
Läs merLinköpings kommun ska inte medverka till att koldioxidhalten i atmosfären ökar. Minska utsläppen av fossilt koldioxid
Linköping CO2-neutralt 2025 Linköpings kommun ska inte medverka till att koldioxidhalten i atmosfären ökar Minska utsläppen av fossilt koldioxid Energieffektivisera med särskilt fokus på el Men vi ska
Läs merBesiktning av KGO-sträckor
Besiktning av KGO-sträckor utförda 2007, 2008, 2009 och 2010 av Gunnar Dryselius Torbjörn Jacobson Mats Wendel Leif Viman Gunnar Dryselius och Mats Wendel in action - 1 - - 2 - INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.
Läs merSARTBW. Nr Statens väg och trafikinstitut (VTI) linköping National Road & Traffic Research Institute - S Linköping - Sweden
SARTBW Nr47-1979 Statens väg och trafikinstitut (VTI) 581 01 linköping National Road & Traffic Research Institute - S-581 01 Linköping - Sweden Väg- och trafikforskare från Vl'l pryar hos vägmästarna av
Läs merEnergieffektiva beläggningar
Nordiskt vägforum Utskott beläggningar Energieffektiva beläggningar Nordiska projekt och erfarenheter Lars Forstén Forskningsdirektör Lemminkäinen Infra Oy Finland NVF, Utskott beläggningar Utskottets
Läs merTitel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold)
Titel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold) SUBTITLE - Arial 16 / 19 pt FÖRFATTARE FÖRNAMN OCH EFTERNAMN - Arial 16 / 19 pt KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY ELEKTROTEKNIK OCH DATAVETENSKAP
Läs merLaboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg
Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg SS-EN 933-1:2012 Bestämning av kornstorleksfördelning - Siktning SS-EN 933-1 Kornfördelning Manuell skakning görs endast vid egenkontrollen
Läs merKall och halvvarm återvinning
VTI notat 1 21 VTI notat 1-21 Kall och halvvarm återvinning av asfalt i verk Del 1 Laboratorieprovning Författare FoU-enhet Projektnummer 6621 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Torbjörn Jacobson
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (5) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av vattenkänslighet genom pressdragprovning Bitminous pavement and mixture. Determination of water sensitivity of bituminous specimens using indirect tensile
Läs merEXAMENSARBETE. Vältning och packning vid asfaltbeläggning
EXAMENSARBETE 09:001 YTH Vältning och packning vid asfaltbeläggning Luleå tekniska universitet Yrkestekniska utbildningar - Yrkeshögskoleutbildningar Bygg- och anläggning Institutionen för Samhällsbyggnad
Läs merBeläggningslagers temperaturer
VTI notat 3-26 Utgivningsår 26 www.vti.se/publikationer Beläggningslagers temperaturer Safwat Said Åke Hermansson Hassan Hakim Förord På uppdrag av Vägverket har beläggningstemperatur och dess variation,
Läs merBakgrund. Cirkulationsplatser
Cirkulationsplatser Projekt som genomförs av VTI Författare: Lars-Göran Wågberg På uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting Rapport klar våren 2007 Styrgrupp Åke Sandin Åke Gustavsson Leif Andersson
Läs merATB-Nyheter. Hamid Zarghampou November 200
ATB-Nyheter Hamid Zarghampou November 200 Revidering ATB VÄG, Kap F Arbetsgrupp Hamid Zarghampour, HK/VÄG, ordförande Georg Danielsson, VN Sven Eliasson, VST Gunnar Hägglund, VM Bengt Krigsman, HK/VÄG
Läs merForma komprimerat trä
Forma komprimerat trä - maskinell bearbetning av fria former Peter Conradsson MÖBELSNICKERI Carl Malmsten Centrum för Träteknik & Design REG NR: LiU-IEI-TEK-G 07/0025 SE Oktober 2007 Omslagsbild: Stol
Läs merLab-provning av bullerdämpande asfalt (E4 Rotebro) Dubbeldrän.
Upplägg Förprovning och proportionering Provytor Utvärdering beläggning Tillverkning Lab-provning av bullerdämpande asfalt (E4 Rotebro) Dubbeldrän. Utläggning Resultat av bullermätning E4 Sundsvall Iakttagelse
Läs merStålarmering av väg E6 Ljungskile, Bratteforsån Lyckorna
VTI notat 33 2003 VTI notat 33-2003 Stålarmering av väg E6 Ljungskile, Bratteforsån Lyckorna Töjning (
Läs merNr Utgivningsår: Titel: Författare: Programområde: Projektnummer: Projektnamn: Uppdragsgivare: Svenska Vägbeläggningar AB (SVB)
VT notât Nr 6-1997 Utgivningsår: 1997 Titel: Skadeutredning av MJAB-beläggning, Värmland Författare: Torbjörn Jacobson Programområde: Konstruktion och Byggande Projektnummer: 60360 Projektnamn: Emulsionsbeläggningar
Läs merEnergieffektiva beläggningar 2
Energieffektiva beläggningar 1 Energieffektiva beläggningar Lite basfakta om beläggningar och energibegrepp Faktorer vid värdering av miljö Andra miljöfrågor (målkonflikter) Genomgång av tekniker och beläggningar
Läs merStenkolstjära i asfaltmassor
Stenkolstjära i asfaltmassor Lägesrapport med råd och rekommendationer för hantering, mellanlagring och återvinning Stora mängder asfaltbeläggningar, 1,5 till 2 miljoner ton, tas årligen bort från svenska
Läs merTillståndsbedömning av ytbehandling - defekter
2007-03-17 Tankdagen, Solna 1 Innehåll Tillståndsbedömning av ytbehandling - defekter Torbjörn Jacobson Europastandard 12272-2 Olika typer av defekter (skador) Hur de ska kontrolleras Orsaker till defekter
Läs merNVF Specialistseminarium 2014
NVF Specialistseminarium 2014 Beläggningsteknik för framtiden PMB i asfaltsbeläggningar Michael Langfjell, Peab Asfalt E6 Bohuslän PMB i asfaltsbeläggningar Agenda Historik Vad har vi lärt oss? Framtiden
Läs merSTENMATERIAL. Bestämning av slipvärde. FAS Metod 231-98 Sid 1 (7) Mineral aggregates. Determination of abrasion value.*
Sid 1 (7) STENMATERIAL Bestämning av slipvärde Mineral aggregates. Determination of abrasion value.* 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING OCH MATERIAL 4. PROVBEREDNING 5. PROVNING 6. BERÄKNING
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (6) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av styvhetsmodulen hos asfaltbetong genom pulserande pressdragprovning Bituminous pavement and mixture. Determination of resilient modulus of asphalt concrete
Läs merHalvvarma, flexibla beläggningar
Peab Asfalt AB Mattias Jonasson Regionchef Region Nord Verksamhetsområdet omfattar Vägverksregionerna Mitt, Mälardalen, Stockholm och Väst I Reg. Nord producerade vi ca 250 000 ton halvvarma och ca 100
Läs merMÄNGDFÖRTECKNING 2009-11-10
Uppvidinge kommun 2010-2011 1 MÄNGDFÖRTECKNING 2009-11-10 Mängdförteckning och á-prislista för avgivande av anbud för beläggningsarbeten inom Uppvidinge kommuns väghållningsområde. Anbudet ska gälla under
Läs merPeter Gustafsson Peab Asfalt AB
Peter Gustafsson Peab Asfalt AB Hur gör vi idag? Hur ser dagens teknik ut? 42 000 m 2 motorväg 3 lager 50 mm AG 22 160/220 50 mm ABb 16 70/100 (Trafikeras i 8 månader) 35 mm ABS 16 50/70 84 provkroppar
Läs merHållbart byggande. Vad styr vid val av beläggning? Målkonflikter? Miljömål: Energi Växthusgaser Buller Partiklar Kemikalier Återvinning
Energieffektiva asfaltbeläggningar NVF Beläggning Specialistseminarium 2014 2014-01-23 Kristina Martinsson UHnbve Hållbart byggande. Vad styr vid val av beläggning? Miljömål: Energi Växthusgaser Buller
Läs merBeständighet hos asfaltvägar. Safwat Said Teknologidagene 2011, okt. Trondheim
Beständighet hos asfaltvägar Safwat Said Teknologidagene 2011, 12-13 okt. Trondheim Beständighet hos asfaltvägar Vägens motstånd mot klimatinverkan genom: vatten/fukt, temperaturpåkänningar, frys-töväxlingar,
Läs merSwePave för bättre totalekonomi och ökad livslängd exempel från Helsingborgs hamn
för bättre totalekonomi och ökad livslängd exempel från Helsingborgs hamn Nils Rydén och Lars Jansson Peab Asfaltdagar 2005 DISPOSITION Vad är? Varför? Ekonomi Metodik/Teknik Exempel Asfalt koncept Slutsatser
Läs merApplication for funding from Swedish Coeliac Association Fund for scientific research
Application for funding from Swedish Coeliac Association Fund for scientific research Send the application with enclosed documents to info@celiaki.se 1. Main and fellow applicant Last name First name Date
Läs merKalltillverkad asfaltbeläggning
VTI rapport 865 Utgivningsår 2015 www.vti.se/publikationer Kalltillverkad asfaltbeläggning Safwat Said Torbjörn Jacobson VTI rapport 865 Kalltillverkad asfaltbeläggning VTI rapport 865 Kalltillverkad
Läs merSTATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT
STATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT National Swedish Road and Traffic Research Institute PREDIKTIONSMODELL FÖR TRAFIKOLYCKOR av Göran Nilsson Särtryck ur Väg- och vattenbyggaren nr 5 1975 Prediklionsmodeil
Läs merAsfaltbetong recycling Årligen ton (Finland) returasfalt. Tom Lipkin Datum
Asfaltbetong recycling Årligen 1 000 000 ton (Finland) returasfalt Tom Lipkin Datum 28.05.2019 Frågeställning Har vi en bättre beläggning (längre livslängd)? Jfr 2000 2020 Kan vi effektivera återanvändningen?
Läs merVad kan Stockholms stad göra för att minska bullret från vägbeläggning? Skrivelse från Mats Rosén (kd) och Björn Nyström (kd). Återremiss.
GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN 2002-10-01 Handläggare: Christer Rosenblad Region Ytterstad Drift- och underhållsbyrån Tel: 508 262 94 christer.rosenblad@gfk.stockholm.se Dnr 01-370-4237
Läs merVarm återvinning i asfaltverk
VTI notat 21-2008 Utgivningsår 2008 www.vti.se/publikationer Varm återvinning i asfaltverk Försök med bindlager på väg 40, delen Rya Grandalen Torbjörn Jacobson Andreas Waldemarson Förord Intresset för
Läs merMindre energiförbrukning och bättre miljö med vax som tillsatsmedel i asfalt
Mindre energiförbrukning och bättre miljö med vax som tillsatsmedel i asfalt Ylva Edwards Warm Mix Asphalt (AASHTO SC on Construction Annual Meeting, August 2-7 2009) Organic, Wax-like additives Sasobit
Läs merBilaga 3 Vägbeläggningars reflextionsegenskaper
Bilaga 3 Vägbeläggningars reflextionsegenskaper En vägbeläggning tillhör en N-klass och en W-klass beroende på dess reflexionsegenskaper, d.v.s. ljushet och textur, i torrt och vått tillstånd. För den
Läs mer