HIMMELSTORP NR 2 KRAPPERUP 19:1

Transkript

1 HIMMELSTORP NR 2 KRAPPERUP 19:1 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK MEDVERKAN 2014 OMLÄGGNING AV STRÅTAK RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

2 Innehåll Medverkande...5 Objekt och administrativa uppgifter...5 Juridiska och bevarandemässiga förutsättningar...6 Metod...7 Byggnadshistorik av betydelse för ärendet...7 Utförda åtgärder...8 Iakttagelser under arbetet...10 Avvikelser från handlingarna...11 Kulturhistorisk bedömning...11 Källor...16 Litteratur...16

3

4 Medverkande Antikvarisk medverkan vid omläggning av stråtak på Himmelstorp nr 2, Krapperup 19:1 (del av), Höganäs kommun, Skåne län har utförts av: Brisvägen Nyhamnsläge caroline.ranby@telia.com gm Caroline Ranby, byggnadsantikvarie, fil mag, certifierad sakkunnig kontrollant av kulturvärden behörighet K Objekt och administrativa uppgifter Objekt Himmelstorp nr 2, Krapperup 19:1 (del av) Socken Brunnby Kommun Höganäs Ägare Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen Arrendator Dennis Nyström Länsstyrelsens beslut Dnr (bidrag) Beställare Dennis Nyström Entreprenör Träarbeten, Dennis Nyström Antikvarisk medverkande Byggnadstid Juli 2013 Oktober 2014 Slutbesiktning Himmelstorp nr 2 är belägen i Höganäs kommun, på Östra Kullaberg. Bakgrund och syfte Himmelstorp nr 2, den kvarliggande boningslängan till en fyrlängad gård, var i akut behov av ny taktäckning. Huset hade stått obebott under en tid och fick ny arrendator Denne har påbörjat en renovering som syftar till 5

5 Himmelstorp nr 2 bildar tillsammans med Himmelstorp nr 1 en liten by belägen på en platå på Kullabergs sydsluttning. Öster om byn ligger torpsamhället Bergahusen och i väster byn Björkeröd. Bearbetning av Höganäs kommuns översiktskarta. att bevara längan i dess ursprungliga gestaltning. Eftersom arrendatorn beviljades bidrag från länsstyrelsen till takarbetena, ställdes krav på antikvarisk medverkan. Beställaren, arrendatorn Dennis Nyström, uppdrog åt Ranby Text & Kulturmiljö att utföra denna medverkan. Juridiska och bevarandemässiga förutsättningar Himmelstorp nr 2 är beläget inom naturreservatet Östra Kullaberg. Området är inte planlagt, varför byggnaden inte omfattas av några kommunala skyddsbestämmelser. Huset är inte heller byggnadsminnesförklarat. Himmelstorp nr 2 ingår i fornlämning nr 280, Himmelstorps bytomt, och åtnjuter därmed skydd såsom fast fornlämning i enlighet med 2 kap KML. Byggnaden finns med i den inventering av godset Krapperups byggnadsbestånd som ägarna Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen lät göra under 1990-talet. Himmelstorp nr 2 är där utpekat som kulturhistoriskt värdefullt. Det rekommenderas även att vård sker i samråd med antikvarisk expertis. 6

6 Metod Den antikvariska medverkan har utförts i form av besiktning och diskussion med beställaren före, under och efter arbetets utförande. Dokumentation har utförts genom fotografering och anteckningar och ligger till grund för föreliggande rapport. Byggnadshistorik av betydelse för ärendet Himmelstorp utgör en smärre by på Kullaberg bestående av två gårdar. Dessa finns omnämnda i skriftliga källor vid 1600-talets mitt och har allt sedan dess ägts av Krapperups gods, numera Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen. Fram till tiden omkring sekelskiftet 1800, var Himmelstorp nr 2 belägen på en gårdstomt ett stycke nordväst om den befintliga. Vid denna tidpunkt revs den gamla gården och en ny fyrlängad gård uppfördes på nuvarande plats. Gården fick boningshus i söder, stall i öster, loge i norr och undantag/loge i väster. Under 1870-talet lades gården ner som självständig brukningsenhet och markerna överfördes till granngårdarna. Uthubyggnaderna revs efterhand som de inte längre behövdes medan boningshuset fick ligga kvar och användes som undantag. Detta undantag finns beskrivet i ett arrendekontrakt från Huset var drygt 20 meter långt och drygt 5 meter brett, uppfört av ekekorsvirke med lerväggar och halmtak. Från öster var det inrett till torvbod, drängkammare, uppgång till vind från kök, kök med skorsten och bakugn, skafferi, stuga, kammare, sal, garderob och förstuga med brädloft. Under huset fanns en mindre källare. År 1895 beslutades att den östra delen av längan (torvbod och drängkammare omfattande knappt sex meter) skulle göras om till ett separat liggande uthus. Man rev därför väggerummet närmast den återstående boningslängan och gjorde om väggerummen vid östra gaveln till ett separat liggande uthus med nytt, lägre och tvärställt tak. Det resterande boningshuset om cirka 14,5 meter bevarades oförändrat. Himmelstorp nr 2 blev fritidshus Huset skulle då enligt arrendeavtalet iståndsättas av den nya arrendatorn. Ett nytt fönster och nya ytterdörrar skulle sättas in. Fasaderna skulle rödfärgas och snickerierna oljemålas. Samtidigt gjordes även ett större ingrepp i huset när de gamla bjälkarna i byggnadens mitt sågades av och höjdes, samtidigt som nya innertak lades in. På 1960-talet revs bakugnen ut och en vindskammare tillkom. Taket gjordes också om. Det gamla halmtaket som låg på ravel byttes mot vasstak lagt på sparrar och läkt. En homeja tillkom och skorstenarna murades om. I övrigt är längan välbevarad vad beträffar korsvirkesstommen med kvarsittande fackfyllningar av lerkline, ursprunglig planlösning med bevarade brädgolv och innerdörrar, äldre fönster och tillvaratagen bakugnsfasad samt sättugn. 7

7 Ovan ses Himmelstorp nr 2 med äldre halmtak och torvryggning utan ryggaträn. Foto efter Lagerroth Nedan Himmelstorp nr med det vasstak som nu bytts ut. Efter Ranby Utförda åtgärder Det gamla vasstaket revs av och takstolarna reparerades. De gamla takstolarna stod delvis lösa och hölls endast på plats av läkten, vilket hade medfört att de västra takstolarna dragit sig rejält mot väster. Det västra gavelröstet lutade därför betydligt, vilket även noterats på uppmätningsritningar utförda 8

8 Det gamla vasstaket var i mycket dåligt skick. Stora hål hade uppstått i båda takfallen. Endast över homejan mot söder var taket i något bättre skick Detta åtgärdades nu. Eftersom det friliggande uthuset åter integrerades i byggnaden och det borttagna väggerummet återuppfördes, sattes nya takstolar lika övriga över denna del och längan återfick därmed sin ursprungliga längd och gestaltning. Det gamla vasstaket var lagt direkt på läkten utan undertak. Taket försågs därför med nytt undertak av brädor och papp. Det nya vasstaket lades dikt 9

9 pappen för att taket inte skulle bli alltför stort och för att erhålla så mycket utrymme som möjligt på vinden. Vassen fungerar därmed som isolering. Ytterligare isolering i form av kutterspån lades mellan yttre och inre takpanelen. Raften utgjordes av galvad ståltråd som skruvades fast. Ryggningen lades av grästorvor. Fotografier från tiden före föregående takomläggning visar att byggnaden då hade ryggning av grästorvor eller liknande utan ryggaträn. Då föregående vasstak lades valde man istället ryggning med ryggaträn. En liten homeja gjordes i vartdera takfallet. Tidigare fanns en mot söder. Åtgärderna har utförts av beställaren/arrendatorn själv, som är utbildad snickare. För inledande instruktion till taktäckningsarbetet har taktäckare Magnus Börjesson, Vasstak Kullabygden AB, svarat. Iakttagelser under arbetet De gamla takstolarna var delvis utbytta i sen tid, delvis lagade med brädor. Några äldre naturväxta sparrar fanns fortfarande kvar. Äldre återanvända delar förekom även i takstolar och lejd. De gamla bjälkarna i byggnadens mitt var utbytta. De gamla hade sågats av medan de utskjutande bjälkändarna fått sitta kvar i fasaden. I husets västra del var de gamla bjälkarna bevarade. Det visade sig att det friliggande uthuset var en del av den gamla längan. Ett väggerum i längan hade tagits bort. Därmed hade man erhållit ett friliggande uthus med en smal passage mellan detsamma och boningshuset. Vinden med det gamla vasstaket. Södra takfallet ses till vänster. De gamla takstolarna hade delvis bytts ut i samband med föregående takomläggning. Det äldre halmtaket låg på ravel. 10

10 Avvikelser från handlingarna Inga avvikelser har gjorts. Kulturhistorisk bedömning Takomläggningen har gjorts med stor hänsyn tagen till byggnadens kulturhistoriska värden. Eftersom det gamla taket var i så dåligt skick, innebär åtgärden även att byggnaden har räddats undan total förstörelse. Med tanke på att Himmelstorp nr 2 är en mycket välbevarad och delvis oförändrad byggnad från tiden kring 1800, och att sådana byggnader idag är ovanliga i Skåne, är renoveringsåtgärderna att betrakta som en mycket värdefull insats för landskapets byggda kulturarv. Vasstaket har lagts med stor noggrannhet för att efterlikna äldre halmtaks utseende. De ofta slentrianmässigt lagda ryggaträna har valts bort till förmån för en grästorvsryggning. Denna efterliknar de ryggningar utan ryggaträn, som ofta lades vid 1900-talets början, och som även legat på Himmelstorp nr 2. Grästorvsryggningen är intressant ur både kulturhistorisk och byggnadsteknisk synvinkel. Nytt undertak och takpapp har lagts på plats medan längans båda skorstenar är nedtagna i väntan på ommurning. 11

11 Den tidigare kraftigt lutande västgaveln efter åtgärd och reparation av de lutande och delvis löst stående takstolarna. Skorstenarna är återuppmurade och vasstäckningen har påbörjats. 12

12 Vassen slås på plats med en täckevraka eller täckebräda. Vassen binds med galvaniserad ståltråd och rostfri skruv. 13

13 Detalj av den södra gaveln med nylagt tak och ryggning av grästorv. 14

14 Det nylagda vasstaket, vilket nu även sträcker sig över den del av längan som under sent 1800-tal frånskildes som ett separat uthus. Byggnaden har därmed återfått ursprunglig längd. 15

15 Källor Krapperups godsarkiv Arrendekontrakt C I:13 nr 6, C I:13 nr 7 Uppmätningsritningar utförda av Hans Boman Litteratur Lagerroth, Erland Kärleksförklaring till ett undantag. Livet på Himmelstorp 2. I: Kullabygd Ranby, Caroline och Henrik Krapperups byggnader. Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen Ranby, Caroline Två gårdar i Himmelstorp. Bebyggelsehistorisk utveckling under svensk tid. I: Kullabygd Ranby, Caroline Krapperup mellan renässans och skiftesreformer. Volym I-II. Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen. Nyhamnsläge. 16

16 17

17 RANBY TEXT & KULTURMILJÖ