JÖNS JONSGÅRDEN SIGNESTORP 5:21

Transkript

1 JÖNS JONSGÅRDEN SIGNESTORP 5:21 HELSINGBORGS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK MEDVERKAN 2015 RENOVERING AV STALLÄNGAN, OMLÄGGNING AV HALMTAK RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

2

3 Innehåll Medverkande...5 Objekt och administrativa uppgifter...5 Juridiska förutsättningar...7 Metod...8 Byggnadshistorik...8 Byggnadsteknik...10 Tidigare åtgärder och förutsättningar...11 Loglängans taktäckning och taklag...11 Stallängan...12 Utförda åtgärder...13 Loglängan...13 Stallängan...18 Iakttagelser under arbetet...23 Avvikelser från handlingarna...23 Kulturhistorisk bedömning...24 Källor och litteratur...24 Internet...24 Litteratur...24

4

5 Medverkande Antikvarisk medverkan vid renovering av stallängan samt omläggning av halmtak på loglängan tillhörande byggnadsminnet Jöns Jonsgården, Signestorp 5:21, Helsingborgs kommun, Skåne län har utförts av: Brisvägen Nyhamnsläge caroline.ranby@telia.com gm Caroline Ranby, byggnadsantikvarie, fil mag Objekt och administrativa uppgifter Objekt Jöns Jonsgården Fastighetsbeteckning Signestorp 5:21 Socken Kattarp Kommun Helsingborg Länsstyrelsens beslut Dnr (bidrag) Beställare Stiftelsen Jöns Jonsgården Entreprenörer Byggnadsaktiebolag K. Rosenkvist Skånetak Antikvarisk medverkande Byggnadstid Slutbesiktning Jöns Jonsgården är belägen i Helsingborgs kommun. Gården ligger i byn Signestorp i Kattarps södra utkant. 5

6 Jöns Jonsgården ligger invid järnvägen i utkanten av Kattarp. Utsnitt ur Helsingborgs stads karta. Bakgrund och syfte Stallängan var i behov av både yttre och inre underhåll. Den södra gavelns korsvirkestimra, panelklädda gavelröste samt vindskivor var i behov av rödfärgning. Interiört förekom bärande stolpar i både häst- och kostall som p.g.a. röta saknade kontakt med underlaget. Jöns Jonsgårdens gamla taktäckning av vass har successivt bytts ut mot halm i enlighet med en kulturhistorisk utredning utförd av Regionmuseet Täckningen har utförts med några stig om året. Syftet har varit att följa den äldre principen att omläggning görs efter behov. Istället för att hela takytan läggs om har därför endast delar av takfallen omtäckts. Samtidigt har man också valt att byta vasstaken mot det traditionella materialet halm samt att rygga längorna på samma sätt som det var gjort vid 1900-talets början, dvs. med ryggaträn på östra längan och utan ryggaträn på övriga längor. En del av loglängans takfall mot norr och söder var nu i behov av omläggning. Interiört fanns en sparre i behov av förstärkning. Länsstyrelsen har ställt krav på antikvarisk medverkan under renoverings- 6

7 arbetets gång, eftersom Jöns Jonsgården utgör byggnadsminne och bidrag till arbetet erhållits av Länsstyrelsen. Stiftelsen Jöns Jonsgården har därför uppdragit åt att utföra den antikvariska medverkan. Juridiska förutsättningar Jöns Jonsgården utgör byggnadsminne sedan Gården skyddas därmed av Kulturmiljölagen 3 kap. Skyddsbestämmelserna omfattar bevarande av både exteriörer, stommar, interiörer och planlösningar samt trädgården. Underhållet skall utföras med material och metoder anpassade till byggnadernas egenart så att de kulturhistoriska värdena inte minskar. Plan över Jöns Jonsgården från Norr nedåt. Till vänster portalängan, längst upp boningslängan, till höger stallet och nederst logen. Redskapslutan och torvhuset som var tillbyggda logen är numera rivna. Original i Helsingborgs museer. 7

8 Metod Den antikvariska medverkan har omfattat deltagande i byggmöten och slutbesiktning samt dokumentation före, under och efter utfört arbete redovisat i föreliggande rapport. Byggnadshistorik Den fyrlängade Jöns Jonsgårdens byggnader är uppförda under 1800-talets första hälft. Den östra längan som tillkom 1805 är äldst. Den kallas även portalängan eftersom den omfattar gårdens inkörsport från bygatan. Södra längan, boningslängan, byggdes 1816 enligt den inskription som bevarats ovan dörren. Västra längan, stallängan, byggdes om 1835 medan loglängan i norr uppfördes Sydost om gårdsfyrkanten, i anslutning till trädgården söder om boningslängan, ligger ett friliggande brygghus kallat Ryllehuset. Utsnitt ur laga skifteskartan över Signestorp från Norr uppåt. Jöns Jonsgården är den bruna gården till vänster. Den fick rätt till kvarboende i samband med skiftet och ligger således på samma plats idag som i början av 1800-talet. Som framgår av kartan var gårdens södra länga, boningshuset, friliggande medan uthuslängorna var sammanbyggda. Av byggnaderna på kartan finns södra och östra längorna fortfarande kvar medan norra och västra längorna är rivna eller ombyggda. Karta i Lantmäteristyrelsens arkiv. 8

9 Gården ligger kvar på samma tomt som före det laga skiftet av byns ägor. Detta genomfördes Enligt skifteskartan var gården även då fyrlängad. Den södra längan (boningshuset) var friliggande medan de tre uthuslängorna var sammanbyggda. I skifteshandlingen från 1831 omtalas att gården, som då var kronoskatterusthåll, hade en tämligen nybyggd boningslänga uppförd i ekekorsvirke och bränd sten. Uthusen, som var i gott skick, var uppförda av ekekorsvirke med fyllningar av dels lera, dels eketimmer, med vilket man bör ha avsett båle, dvs. skiftesverk. Därtill omnämns att gården hade en nyligen anlagd plantering. Av de byggnader som beskrivs vid skiftet finns östra och södra längorna kvar, västra längan (stallängan) har däremot byggts om medan norra längan rivits och ersatts av befintlig loglänga. Byggnaderna har således efterhand ersatt äldre längor på samma plats. Ryllehuset finns inte markerat på skifteskartan och inte heller på Skånska Recognosceringskartan från Utsnitt ur Skånska Recognosceringskartan från Signestorp med dess fem gårdar låg ett stycke sydväst om kyrkbyn Kattarp, vars gårdar låg utsträckta i L-form kring kyrkan. Jöns Jonsgården var belägen ett stycke ifrån övriga gårdar i byn, vilka låg tätt tillsammans i fyrkant. De fyra gårdarnas placering skiljer sig något åt från skifteskartan. Jöns Jönsgårdens frukt- och kålhage är markerad söder och väster om gården, men precis som på skifteskartan finns inget separat brygghus markerat. Karta: Lantmäteriverket, Gävle. 9

10 På 1870-talet byggdes boningshuset till i öster med två kammare och en sal. Ytterväggarna försågs samtidigt med locklistpanel. Loglängan har varit tillbyggd med en redskapsluta på gårdssidan och ett torvhus mot norr. Tillbyggnaderna är dokumenterade Gården renoverades Ett par år senare bildades Stiftelsen Jöns Jonsgården med uppgift att bevara anläggningen som kulturreservat. Därefter har gården restaurerats i omgångar. Dessa restaureringar finns dokumenterade i Regionmuseets rapportserie. En vård- och underhållsplan togs fram 2002 av Rosén Arkitektkontor samt Kersti Lenngren Arkitektkontor. Denna uppdaterades Signestorp nr 5 har sitt namn efter häradsspelmannen Jöns Jonsson som kom till gården för att lägga halmtak kring Några år senare gifte han in sig i brukarfamiljen och kom att bli den som tog över gården. Signestorp nr 5 har därefter fortsatt att gå i samma släkt fram till stiftelsebildningen Byggnadsteknik Gårdens längor visar prov på något varierande, traditionella byggnadstekniker beroende på uppförandetid samt renoveringsarbeten företagna under årens lopp. Samtliga längor är uppförda med bjälkar med ur fasaden utskjutande bjälkändar, en teknik som användes fram till omkring 1800-talets mitt. Portalängan är uppförd i korsvirke, ursprungligen sannolikt med fyllningar av kline och båle. Efterhand som facken varit i behov av lagning har fackfyllnad av bl.a. lersten använts. Ett parti av längan har klätts med faluröd locklistpanel. Boningslängan är uppförd i korsvirke med tegelfyllningar. Hela längan har varit klädd med oljefärgsmålad locklistpanel, typisk för tiden då längan byggdes om, dvs talets senare hälft. Panelen är idag kvar till hälften. Stallängan är uppförd i korsvirke med tegel i facken medan loglängan utgörs av en korsvirkesbyggnad med både tegel och båle som fackfyllningar. Brygghuset Ryllehuset är uppfört i ekkorsvirke med lerkline i facken. Tre fasader är klädda med faluröd träpanel. Äldre fotografier från 1920-talet visar att gårdens längor då fortfarande var täckta med halm, vilket är det ursprungliga täckningsmaterialet. Samtliga längor utom portalängan hade vid denna tid ryggning utan ryggaträn. Istället hade man ryggat med löshalm och hönsnät. På portalängan fanns ryggaträn. I samband med renoveringsarbeten under 1900-talets senare hälft byttes halmtaken ut mot vasstak, eftersom de ansågs hållbarare. Efter Regionmuseets ovan nämnda utredning från 2003, rörande de äldre takens utseende och utförande, sker nu en återgång till halmtak av traditionellt utseende, sydda med ståltråd i enlighet med den teknik som använts från sent 1800-tal och framåt. Ryllehuset är dock täckt med gula tegelpannor. Stallängans inredning består av häst- och kostall, vilka separeras av en vångaport. I byggnaden finns även huggebod och drängkammare. Stallarna har bevarad äldre inredning och har stått oförändrade sedan 1920-talet. 10

11 Tidigare åtgärder och förutsättningar Loglängans taktäckning och taklag Omläggningen av gårdens tak påbörjades Efterhand har de gamla vasstaken bytts mot halm, några enstaka stig i taget. Åtgärdsförslagen i Regionmuseets rapport från 2003 har följts, vilket innebär att portalängan har ryggats med ryggaträn medan övriga längor har fått ryggning utan ryggaträn. Loglängan som nu är aktuell för omtäckning har tidigare varit föremål för åtgärder i ett par olika omgångar. Den yttre och inre svingeln mot stallet omtäcktes 2010 medan ett stycke av södra takfallet närmast stallet omtäcktes 2013 tillsammans med den östligaste delen av norra takfallet. Partiet ovanför porten mot norr omtäcktes Loglängans ryggning åtgärdades redan Den gamla ryggningen var då i dåligt skick. Den låg på plast. Den nya ryggningen lades på samma sätt. Plasten plockas nu bort efterhand som omtäckning görs. Taklaget reparerades 2008 då man upptäckte att takstolarna svackade och att den öppna konstruktionen pressade väggarna utåt. Dragstag sattes då in och tre sparrar förstärktes. Ytterligare dragstag sattes in Taktäckningsplan som visar vilka delar av taken som täckts respektive år. Norr uppåt. Bearbetning och uppdatering av plan utförd av Regionmuseet. 11

12 Stallängan De renoveringsarbeten som är utförda på stallängan har under 2000-talet till stor del varit inriktade på omtäckning av taket. Dessutom har den södra gavelns fotträ och stolpar renoverats p.g.a. rötskador. Detta gjordes 2005 varvid nytt virke lusades i. Gamla cementlagningar togs samtidigt bort. Därtill har ett rötskadat löshult bytts på längans västra fasad. Detta arbete utfördes Loglängans södra takfall, mot gårdsplanen, före och efter omtäckningen. 12

13 Utförda åtgärder Loglängan Omtäckningen av loglängan från vass till halm har fortsatt med täckning av södra takfallet över porten samt över fyra väggerum väster om porten. Norra takfallet har omtäckts över fyra väggerum väster om porten. Ryggningen har samtidigt lagts om. Loglängans norra takfall före och efter omtäckningen. 13

14 Detalj vilken visar logens södra takfall. Skarven mellan det gamla vasstaket och det nya halmtaket. Halmen bunden i salixkäppar, vilka syns i bildens vänstra del. Omtäckningen utfördes med samma teknik och material som tidigare år. Råghalmen levererades från Polen. Den bands med galvad ståltråd över käppar av salix. Ryggningen lades med linhalm fäst med hönsnät. Logens läktning mot norr har kompletterats, eftersom den varit anpassad för vasstäckning som inte kräver så tätt med läkt som halmtäckning. Läkten låg på 40 cm:s avstånd från varandra. Halm läggs på läkt med avstånd om cm. De tillkommande läktena har hämtats från det förråd som funnits och som är av ramsågat virke. Nyhamns Såg & Båtbyggeri är leverantör. Detalj av ryggningen med linhalm fäst med hönsnät. 14

15 Vid logens sydöstra svingel var en sparre knäckt. Denna förstärktes genom påsalning av brädor på vardera sidan sparren. Brädorna fästes med genomgående gängstänger. Svingeln mellan loglängan och östra längan. En sparre har åtgärdats genom påsalning av brädor fästa med genomgående gängstänger. Ovan till vänster ses en återanvänd del från en korsvirkeskonstruktion, vilken har tapphål för stolpe samt hål för stakar ingående i lerklinta fack. 15

16 Ovan har den gamla vassen rivits av på södra takfallet, mot gårdssidan. Den relativt täta läktningen blottas. Nedan har arbetet kommit så långt att täckningen påbörjats och första lagret kommit på plats. Foto: Skånetak. 16

17 Ovan ses detalj av norra takfallet efter avrivning av vassen. Läkten ligger glest avpassade för vasstak. Takskäggsstödet består av skalkar. Till höger det pågående arbetet på norra takfallet. Foto: Skånetak. 17

18 Stallängans södra gavel före och efter åtgärd. Stallängan Stallängans södra gavel har åtgärdats. Korsvirkets tegelfack har foglagats med kalkbruk levererat från Målarkalk i Hyllinge. Tre panelbrädor och en locklist i gavelröstet var rötskadade. Dessa delar har skarvats i med nytt virke. Hela vattbrädan var i dåligt skick och dessutom för smal. Den har därför bytts mot en något bredare gjord med vattbrädorna på gårdens övriga byggnader som förebilder. Korsvirkestimran och gavelröstets panel har rödfärgats. Vindskivorna har målats med vit linoljefärg. Interiört har tre bärande stolpar, två i häststallet och en i kostallet, åtgärdats. De rötskadade partierna i nedre delarna har avlägsnats och stolparna ställts på stenar. Därmed har loftet även stabiliserats eftersom stolparna bär detta. 18

19 Överst rötskadade brädor och locklist före åtgärd. I mitten ses gavelröstet under arbetets gång. En list och några brädor har skarvats i. Vattbrädan är bytt mot en bredare. Nederst det färdiga resultatet. 19

20 Överst till vänster ses stallets södra gavel före åtgärd. Tegelfacken saknar delvis fogning eller har fogning med dålig vidhäftning. Vattbrädan är smal och skyddar inte väggen tillräckligt. Gavelröstet är i behov av rödfärgning. Nedan till vänster samma väggparti efter åtgärd. Foglagning med kalkbruk har utförts i det triangulära facket samt överst i facket höger därom. Vattbrädan är utbytt och rödfärgning har utförts på gavelröste och timra. Överst till höger gaveln under pågående arbete. Den nya vattbrädan är på plats. Brädan gjordes med rundat hörn. Övriga vattbrädor på gården användes som förebild. 20

21 Rötskadad stolpe i häststallet. Stolpen har förlorat kontakten med underlaget. Nedan ses häststallet i samband med påbörjat arbete. Stolpen som skall åtgärdas vid pilen. 21

22 Detalj av stolpe i häststallet under arbete. Bjälken som bärs av solpen har stämpats upp för att stolpen skall kunna placeras på sten. Till vänster ses samma stolpe som ovan efter avslutat arbete. Stolpen vilar nu på en rejäl sten på samma sätt som tidigare gjorts med andra stolpar i stallet. Till höger ses den andra stolpen i häststallet som åtgärdades på samma sätt genom stabilisering av underlaget och placering på sten. 22

23 Den stolpe som åtgärdades i kostallet. Till vänster före och till höger efter åtgärd. Iakttagelser under arbetet Vid renoveringen konstaterades att virket i stallängans södra gavelröste inte är av någon högre ålder. Troligen har hela gavelröstet bytts ut strax innan nuvarande förvaltare flyttade in i gården för 25 år sedan. Stiftelsen påpekar att man upplever att hållbarheten på boningslängans ryggning med löshalm är lägre än ryggningen med ryggaträn på östra längan. Boningslängans ryggning är i behov av omläggning. Underliggande plast har blottats på flera ställen. I loglängan är flera sparrar skadade. En sparre är knäckt och har en äldre lagning med tveksam funktion. Taket är något insjunket. Sparrarna behöver därför förstärkas. Påsalning med brädor är ett alternativ. Ett annat alternativ som medverkande antikvarie tog upp, är att komplettera taklaget med hanband vid snedsträvorna på samma sätt som redan förekommer på enstaka av de befintliga takstolarna. Denna metod är bättre ur teknisk synvinkel, men även ur kulturhistorisk eftersom konstruktionen redan förekommer. Taklaget bör vara ombyggt och de ursprungliga bjälkarna kan vara avsågade. En dokumentation av taklaget kan möjligen svara på om och i så fall hur taklaget byggts om. Avvikelser från handlingarna Inga avvikelser har gjorts. 23

24 Kulturhistorisk bedömning De aktuella åtgärderna har utförts med stor hänsyn tagen till Jöns Jonsgårdens kulturhistoriska värden. Traditionella material och metoder har använts. Principen har varit att ta tillvara så mycket som möjligt av de ursprungliga materialen och endast byta det som verkligen behövs. Beträffande halmtäckningen har den plan som utarbetades av Regionmuseet 2003 följts. Källor och litteratur Internet okumentid= &thumbnail=false (skyddsbestämmelser för byggnadsminnet Jöns Jonsgården) Besökt Besökt howmap=true&searchtype=v&nbofimages=43&sd_base=lm12&sd_ ktun=00033ghw&mdat= Besökt Litteratur Carlsson Helen Jöns Jonsgården Antikvarisk kontroll, Rapport 2009:73. Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. Gustafsson, Evald "Stiftelsen Jöns Jons-gården i Kattarp". I: Skånes hembygdsförbunds årsbok Lund. Hansson, Paul och Sturesson, Anna Jöns Jonsgården. Kulturhistorisk utredning Rapport 2003:111. Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. Jungskär, Mia Jöns Jonsgården. Antikvarisk kontroll, Rapport 2008:84. Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. Petersson, Emelie Jöns Jonsgården - utvändiga arbeten. Antikvarisk kontroll, Rapport 2007:83. Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. Petersson, Emelie Jöns Jonsgården utvändiga arbeten. Antikvarisk medverkan Rapport 2010:63. Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. Ranby, Caroline Jöns Jonsgården Signestorp 5:21. Antikvarisk medverkan Förstärkning av loglängan, omläggning halmtak.. Rabow, Anna Jöns Jonsgården - omläggning av stråtak. Antikvarisk kontroll, Rapport 2006:58. Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. 24

25 Rabow, Anna Jöns Jonsgården. Antikvarisk medverkan, Rapport 2012:24 Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. Rosén, Lena och Lenngren Kersti Jöns Jonsgården, Signestorp 5:21 Kattarps socken, Helsingborgs kommun. Vård- och underhållsplan

26 RANBY TEXT & KULTURMILJÖ