JÖNS JONSGÅRDEN SIGNESTORP 5:21

Transkript

1 JÖNS JONSGÅRDEN SIGNESTORP 5:21 HELSINGBORGS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK MEDVERKAN 2016 OMLÄGGNING AV HALMTAK OCH RYGGNING RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

2

3 Innehåll Medverkande...5 Objekt och administrativa uppgifter...5 Bakgrund och syfte...6 Juridiska förutsättningar...7 Metod...7 Byggnadshistorik...7 Byggnadsteknik...9 Tidigare åtgärder och förutsättningar...9 Takens ryggning...9 Loglängans taktäckning...10 Utförda åtgärder...11 Loglängan...11 Ryggning...14 Iakttagelser under arbetet...14 Avvikelser från handlingarna...14 Kulturhistorisk bedömning...17 Källor och litteratur...18

4

5 Medverkande Antikvarisk medverkan vid omläggning av halmtak på loglängan och ryggning på boningshuset tillhörande byggnadsminnet Jöns Jonsgården, Signestorp 5:21, Helsingborgs kommun, Skåne län har utförts av: Brisvägen Nyhamnsläge caroline.ranby@telia.com gm Caroline Ranby, byggnadsantikvarie, fil mag Objekt och administrativa uppgifter Objekt Jöns Jonsgården Fastighetsbeteckning Signestorp 5:21 Socken Kattarp Kommun Helsingborg Länsstyrelsens beslut Dnr (bidrag) Beställare Stiftelsen Jöns Jonsgården Entreprenör Skånetak Antikvarisk medverkande Byggnadstid Slutbesiktning Jöns Jonsgårdens ligger i Helsingborgs kommun i nordvästra Skåne, i samhället Kattarps utkant. 5

6 Jöns Jonsgården ligger i Signestorps by, vilken numera omfattar två gårdar på ursprunglig plats. Byn bestod i äldre tid av fem gårdar. Karta: Lantmäteriet. Bakgrund och syfte Loglängans vasstak var i behov av omläggning på ytterligare ett stycke av norra respektive södra takfallet. Syftet är att efterhand byta gårdens vasstak mot halmtak, ett projekt som snart är genomfört i dess helhet. Ryggningen på framför allt gårdens boningshus var i dåligt skick och behövde åtgärdas. Skador fanns även på stallängans ryggning. Länsstyrelsen har ställt krav på antikvarisk medverkan under renoveringsarbetets gång, eftersom Jöns Jonsgården utgör byggnadsminne och bidrag till arbetet erhållits av Länsstyrelsen. Stiftelsen Jöns Jonsgården har därför uppdragit åt att utföra den antikvariska medverkan. 6

7 Juridiska förutsättningar Jöns Jonsgården förklarades för byggnadsminne Därmed skyddas gården av Kulturmiljölagen 3 kap. Skyddsbestämmelserna omfattar bevarande av både exteriörer, stommar, interiörer och planlösningar samt trädgården. Underhållet skall utföras med material och metoder anpassade till byggnadernas egenart så att de kulturhistoriska värdena inte minskar. Metod Den antikvariska medverkan har omfattat deltagande i byggmöten, diskussion med entreprenören samt slutbesiktning. Medverkande antikvarie har även stått för kontakterna med Länsstyrelsen. Dokumentation har gjorts före, under och efter utfört arbete och redovisas i föreliggande rapport. Byggnadshistorik Jöns Jonsgården utgörs av en kringbyggd gård med fyra längor samt ett brygghus beläget utanför och söder om gårdsfyrkanten. Gårdens östra länga är äldst. Den tillkom 1805 och kallas för portalängan eftersom den omfattar gårdens inkörsport från bygatan. Södra längan, boningslängan, byggdes 1816 enligt den inskription som bevarats ovan dörren. Västra längan, som utgör gårdens stall, byggdes om 1835 medan loglängan, som är placerad i norr, uppfördes Det friliggande brygghuset kallas Ryllehuset och ligger i anslutning till trädgården söder om boningslängan. Gården har inte skiftats ut, utan ligger kvar på samma tomt som före det laga skiftet av byns ägor. Detta genomfördes Den karta som då upprättades visar att gården var fyrlängad även vid denna tidpunkt. Den södra längan (boningshuset) var friliggande medan de tre uthuslängorna var sammanbyggda på samma sätt som idag. I skifteshandlingen, som är daterad 1831, omtalas att gården var kronoskatterusthåll, dvs. den ägdes av självägande bönder. Boningslängan var relativt nybyggd och uppförd i ekekorsvirke med bränd sten (tegel) i facken. Uthusen, som var i gott skick, var uppförda av ekekorsvirke med fyllningar av dels lera, dels eketimmer, med vilket man bör ha avsett båle (skiftesverk). Därtill omnämns att gården hade en nyligen anlagd plantering. Av de byggnader som beskrevs vid skiftet finns östra och södra längorna kvar, västra längan (stallängan) har däremot byggts om medan norra längan rivits och ersatts av nuvarande loglänga. Efterhand som de äldre byggnaderna blev dåliga eller ofunktionella har man således ersatt dem med nya byggnader på samma plats. Ryllehuset finns varken markerat på skifteskartan eller på Skånska Recognosceringskartan från , utan har uppförts i senare tid. På 1870-talet byggdes boningshuset till i öster med två kammare och en sal och ytterväggarna försågs samtidigt med locklistpanel. Loglängan har varit 7

8 Jöns Jonsgården med nytt halmtak lagt av tacktäkare Alfred Larsson, Fleninge och Adolf Ågren, Helsingborg. Foto från 1950-talet i Folkrörelsearkivet. Kopia i Helsingborgs museer, Carlotta. tillbyggd med en redskapsluta på gårdssidan och ett torvhus mot norr. Tillbyggnaderna är dokumenterade Gården renoverades Ett par år senare bildades Stiftelsen Jöns Jonsgården med uppgift att bevara anläggningen som kulturreservat. Därefter har gården restaurerats i omgångar. Dessa restaureringar finns dokumenterade i Regionmuseets rapportserie. En vård- och underhållsplan togs fram 2002 av Rosén Arkitektkontor samt Kersti Lenngren Arkitektkontor. Denna uppdaterades Gården har sitt namn efter häradsspelmannen Jöns Jonsson som kom till gården för att lägga halmtak kring Han återvände några år senare för att gifta sig med en dotter på gården, varefter gården gick i samma släkt fram till stiftelsebildningen. 8

9 Byggnadsteknik Gårdens längor visar prov på något varierande, traditionella byggnadstekniker beroende på uppförandetid samt renoveringsarbeten företagna under årens lopp. Samtliga längor är uppförda med bjälkar med ur fasaden utskjutande bjälkändar, en teknik som användes fram till omkring 1800-talets mitt. Portalängan är uppförd i korsvirke, ursprungligen sannolikt med fyllningar av kline och båle. Efterhand som facken varit i behov av lagning har fackfyllnad av bl.a. lersten använts. Ett parti av längan har klätts med faluröd locklistpanel. Boningslängan är uppförd i korsvirke med tegelfyllningar. Hela längan har varit klädd med oljefärgsmålad locklistpanel, typisk för tiden då längan byggdes om, dvs talets senare hälft. Panelen är idag kvar till hälften. Stallängan är uppförd i korsvirke med tegel i facken medan loglängan utgörs av en korsvirkesbyggnad med både tegel och båle som fackfyllningar. Brygghuset Ryllehuset är uppfört i ekkorsvirke med lerkline i facken. Tre fasader är klädda med faluröd träpanel. Äldre fotografier från 1920-talet visar att gårdens längor då fortfarande var täckta med halm, vilket är det ursprungliga täckningsmaterialet. Samtliga längor utom portalängan hade vid denna tid ryggning utan ryggaträn. Istället hade man ryggat med löshalm och hönsnät. På portalängan fanns ryggaträn. I samband med renoveringsarbeten under 1900-talets senare hälft byttes halmtaken ut mot vasstak, eftersom vass ansågs hållbarare. År 2003 gjorde Regionmuseets en utredning rörande de äldre takens utseende och utförande. Som en följd därav beslutade man att återgå till halmtak av traditionellt utseende på gårdens samtliga längor, utom Ryllehuset som är tegeltäckt. Halmtaken skulle sys med ståltråd i enlighet med den teknik som använts från sent 1800-tal och framåt. Omtäckningen har därefter utförts med några stig om året. Syftet har varit att följa den äldre principen att omläggning görs efter behov. Istället för att hela takytan läggs om har endast delar av takfallen omtäckts. Samtidigt beslutade man att rygga längorna på samma sätt som det var gjort vid 1900-talets början, dvs. med ryggaträn på östra längan och utan ryggaträn på övriga längor. Tidigare åtgärder och förutsättningar Takens ryggning Omläggningen av gårdens tak och bytet från vass till halm påbörjades Allt eftersom har de gamla vasstaken bytts mot halm, några enstaka stig i taget. Åtgärdsförslagen i Regionmuseets rapport från 2003 har följts, vilket innebär att portalängan har ryggats med ryggaträn medan övriga längor har fått ryggning utan ryggaträ. Ryggningen har gjorts om respektive setts över regelbundet i samband med omtäckning av delar av gårdens takytor. Hel översyn gjordes 2012 och skadad ryggning åtgärdades. 9

10 Taktäckningsplan som visar vilka delar av taken som täckts respektive år. Norr uppåt. Bearbetning och uppdatering av plan utförd av Regionmuseet. Det har efterhand visat sig att ryggningen med löshalm och hönsnät utan ryggaträn har haft svårt för att hålla. Hållbarheten har visat sig bättre på portalängan som är ryggad med hönsnät och ryggaträn. Framför allt har det varit problem på boningslängan, men även på stallet har hållbarheten varit sämre. Ryggningen har blåst av och blottat den underliggande plasten. Inför årets arbeten diskuterades hållbarhetsproblemet med taktäckare och medverkande antikvarie. I samråd med Länsstyrelsen togs beslutet att ändra ryggningstekniken på, i första hand, boningslängan och istället rygga den med hönsnät och ryggaträn på samma sätt som på portalängan. Byte av ryggningsteknik på övriga längor skulle därefter ske när behov uppstod. Länsstyrelsen menade att byte efterhand som ryggningen blir dålig med början på boningshuset, är ett rimligt tillvägagångssätt för att komma tillrätta med problematiken. Loglängans taktäckning Loglängan som nu är aktuell för ytterligare ett stycke omtäckning har tidigare varit föremål för åtgärder i flera olika omgångar. Den yttre och inre svingeln mot stallet omtäcktes 2010 medan ett stycke av södra takfallet närmast stallet omtäcktes 2013 tillsammans med den östligaste delen av norra takfallet. Partiet ovanför porten mot norr omtäcktes 2014 och 2015 omtäcktes motsvarande parti mot söder samt ytterligare ett stycke av södra och norra takfallet. 10

11 Loglängans ryggning åtgärdades Den gamla ryggningen var då i dåligt skick. Den låg på plast. Den nya ryggningen lades på samma sätt. Plasten plockas nu bort efterhand som omtäckning görs. Istället har man sedan ett antal år, åtminstone sedan 2010, använt svart gummiduk. Denna syns mindre då ryggningen efterhand blir gles eller glider isär samt håller ryggningen bättre på plats. Utförda åtgärder Loglängan Ytterligare ett stycke av loglängan har täckts om och den äldre vasstäckningen har bytts mot halm. Årets arbeten har omfattat taket över fyra väggerum ett stycke väster om porten. Både södra takfallet och motsvarande stycke av norra takfallet har täckts om. Ryggningen har samtidigt åtgärdats över samma sträcka. Omtäckningen utfördes med samma teknik och material som tidigare år och har gjorts med råghalm från Polen. Halmen bands med galvad ståltråd över salixkäppar medan ryggningen lades med linhalm fäst med hönsnät. Som skydd under ryggningen lades svart gummiduk så som ovan beskrivits. Mot norr har läktningen kompletterats, eftersom den var anpassad för vasstäckning som inte kräver så tätt med läkt som halmtäckning. Läkten låg på 40 cm:s avstånd från varandra. Halm läggs på läkt med avstånd om cm. De tillkommande läktena har hämtats från taktäckarens förråd. Läktena är ramsågade och har levererats av Nyhamns Såg & Båtbyggeri. Loglängans södra takfall, de fyra väggerum som var aktuella för omtäckning. 11

12 12

13 Den färdigtäckta loglängans södra takfall. Till höger om den nytäckta delen ses den del som täcktes om Till vänster om den nytäckta delen ligger den gamla vasstäckningen kvar. Motstående sida: Loglängans södra takfall under arbetets gång samt det färdiga resultatet. 13

14 Loglängans norra takfall efter omtäckning. Ryggning Både boningslängans och stallets gamla ryggning har bytts ut. Den nya ryggningen består av linhalm fäst med hönsnät och ryggaträn. På samma sätt som på loglängan har gummiduk lagts under ryggningen för att öka hållbarheten. Ryggaträna är sammanfogade med dymlingar. Både ryggaträn och dymlingar är av ek, ryggaträna huggna, kluvna och utförda med gårdens gamla ryggaträn som förebild. De har levererats av Joar Byggnadshantverk utanför Laholm. Iakttagelser under arbetet Inga iakttagelser har gjorts. Avvikelser från handlingarna Efter samråd med Länsstyrelsen beslutades att i första hand boningslängan, men efterhand även övriga längor, vid behov skulle ryggas med ryggaträn istället för med enbart löshalm och hönsnät. Detta beroende på att hållbarheten i det senare ryggningssättet hade visat sig vara betydligt lägre än på gårdens portalänga, vilken är ryggad med hönsnät och ryggaträn. Ryggningen på den väderutsatta boningslängan har med jämna mellanrum blåst sönder och lagningsarbeten har fått utföras. Även stallets ryggning var i dåligt skick, inte minst den södra delen. I förstone diskuterades en lagning, men efter diskussioner mellan stiftelsen och taktäckaren beslutade man att istället rygga om hela längan. Ryggningen var i så pass dåligt skick, att en lagning inte blivit särskilt hållbar. Därför lades även här ryggning med hönsnät och ryggaträn. 14

15 På gården förvaras ett antal gamla ryggaträn som tagits tillvara när ryggningen gjordes om och man valde att rygga utan ryggaträn. De gamla ryggaträna är förhållandevis långa. De är av ek och försedda med dymlingar. Till höger ses boningslängans skadade ryggning före åtgärd, norra takfallet. Stora sjok av ryggningen hade slitits av och glidit ner på södra takfallet. 15

16 Överst ses stallängans, västra längans, södra del. Även här hade ryggningen glidit och blottade plast som lagts undertill. Nederst ses stallängans södra del efter omryggning med ryggaträn. 16

17 Kulturhistorisk bedömning De åtgärder som utförts i samband med 2016 års renoveringsarbeten har utförts med traditionella material och metoder. Gummiduk har liksom tidigare använts för att öka lösryggningens stabilitet och hållbarhet, vilket kan vara motiverat i det öppna och vindutsatta landskapet kring gården. Vid samtliga arbeten har principen varit att ta tillvara så mycket som möjligt av de ursprungliga materialen och endast byta det som verkligen behövs. Stor hänsyn får därför sägas ha tagits till gårdens kulturhistoriska värden. De nya ryggaträna tillverkades av kluven ek med dymlingar av ek. Nedan ses boningslängan från söder med ny ryggning av linhalm och med nytillverkade ryggaträn efter samma modell som fanns på gårdens östra länga. Foto: Michael Viberg. 17

18 Källor och litteratur Carlsson Helen Jöns Jonsgården Antikvarisk kontroll, Rapport 2009:73. Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. Gustafsson, Evald Stiftelsen Jöns Jons-gården i Kattarp. I: Skånes hembygdsförbunds årsbok Lund. Hansson, Paul och Sturesson, Anna Jöns Jonsgården. Kulturhistorisk utredning Rapport 2003:111. Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. Jungskär, Mia Jöns Jonsgården. Antikvarisk kontroll, Rapport 2008:84. Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. Ligoura, Anna Jöns Jonsgården omläggning av taktäckning. Antikvarisk kontroll Rapport 2005:20. Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. Ligoura, Anna Jöns Jonsgården taktäckning samt restaureringsåtgärder. Rapport 2006:9. Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. Petersson, Emelie Jöns Jonsgården - utvändiga arbeten. Antikvarisk kontroll, Rapport 2007:83. Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. Petersson, Emelie Jöns Jonsgården utvändiga arbeten. Antikvarisk medverkan Rapport 2010:63. Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. Ranby, Caroline Jöns Jonsgården Signestorp 5:21. Antikvarisk medverkan Förstärkning av loglängan, omläggning halmtak.. Ranby, Caroline Jöns Jonsgården Signestorp 5:21. Antikvarisk medverkan Renovering av stallängan, omläggning av halmtak.. Rabow, Anna Jöns Jonsgården - omläggning av stråtak Antikvarisk kontroll, Rapport 2006:58. Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. Rabow, Anna Jöns Jonsgården. Antikvarisk medverkan, Rapport 2012:24 Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. Rosén, Lena och Lenngren Kersti Jöns Jonsgården, Signestorp 5:21 Kattarps socken, Helsingborgs kommun. Vård- och underhållsplan

19 19

20 RANBY TEXT & KULTURMILJÖ