Skansens hus berättar
|
|
- Nils Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skansens hus berättar En vandring på Skansen för dig som vill veta mer om svensk byggnadstradition På Skansen finns 150 kulturhistoriska byggnader. Nästan alla är byggda i trä. Så var det i Sverige till mitten av 1800-talet. Byggnadsskicket präglades helt av vilka naturmaterial som fanns att tillgå i den närmaste omgivningen. Landskapet formade byggnadstraditionen. Vi har valt ut några hus och gårdar som du kan göra en egen vandring till för att se hur man byggde förr med naturens eget material. De utvalda husen representerar de vanligaste byggnadsteknikerna i Sverige.
2 Knuttimring Tekniken att knuttimra är känd i Sverige sedan 1100-talet och var fram till talets mitt det vanligaste byggnadssättet i större delen av landet, både på landsbygden och i städerna. Knuttimringen har fått sitt namn av att man förenar väggstockarna i hörnen genom uthuggna hak, sk knutar. De äldsta idag daterade timmerhusen i landet är från 1200-talet. Datering görs med hjälp av årsringsanalys som visar när timret avverkats. Man kan även få en uppfattning om husets ålder genom att studera knutarnas utformning. I landets norra delar timrade man från början med rundtimmer och s.k. rännknut, där stockarna är sammanfogade med snedhuggna hak. Rännknuten förekom efter 1700-talet främst i enklare byggnader. Under sen medeltid utvecklades knuten och fick en bindtröskel mitt i haket, dubbelhaksknut, eller i sidan av haket, enkelhaksknut, vilket gjorde konstruktionen tätare och stabilare. Denna knuttyp blev den vanligaste under 1700-talet. Under 1600-talet började man planbila stockarna utvändigt och timra med lodräta knuthak och i slutet av 1800-talet ersattes knutar med utstickande skalle av släta knutar, av vilka den vanligaste typen var laxknuten. Moragården Moragårdens byggnader kommer från nordvästra Dalarna. Landskapets rika tillgång på skog avspeglas tydligt i byggnaderna som alla är timrade och har vedtak med näver som tätskikt. I Moragårdens byggnader kan vi följa den nordsvenska timringsteknikens utveckling från tidigt 1300-tal till mitten av 1700-talet.
3 Alla hus på gården utom bostadshuset är timrade med rännknut. Dubbelboden längst upp i östra husraden, som är daterad till 1325, har en äldre typ av rännknut med minimal bearbetning av knutskallarna, medan loftboden intill från talet, med sina skarpt sexkantsformade knutskallar, visar hur timringstekniken senare blev alltmer avancerad. Bostadshuset från 1700-talets mitt är timrat med s.k. enkelhaksknut. Byggnaden har också slätbilade väggar, vilket blir det gängse i bostadshusen i dessa trakter från 1600-talet och framåt. Kyrkhultsstugan Kyrkhultsstugan är från slutet av 1700-talet och kommer från den skogrika nordvästra delen av Blekinge. Där var tillgången god på både barrträd och lövträd. Byggnaden är timrad med sågade plankor av furu medan syllen är i ek. Den sydsvenska timringstraditionen skiljer sig från den nordsvenska genom att man timrade med fyrskrätt eller sågat timmer i plankformat och med lodräta knuthak. Vidare använde man torrt virke, vilket innebar att det inte behövdes någon sjunkmån. Därmed blev också knutarna tätare. Taket är täckt med torv på ett tätskikt av näver. Torvtak var ännu i mitten av 1800-talet vanliga på bostadshusen i syd- och mellansverige, både på landsbygden och i städerna. På flera skikt näver ligger dubbla lager av torv med rotsidorna mot varandra. Längst ner vid takfoten sitter mullåsen som hindrar torven från att glida av taket.
4 Skiftesverk Skiftesverket har en minst tusenårig tradition i Sverige. Mycket talar för att skiftesverket är äldre än knuttimringen. I södra Sverige har man vid utgrävningar funnit lämningar av skiftesverkshus från 1000-talet. I skiftesverket utgörs den bärande konstruktionen av stående stolpar mellan syll och väggband. Utrymmet mellan stolparna fylldes med liggande plank, sk bålar, skiften, eller bulor, som passades in i skåror i stolparna. För att få stabilitet i väggarna dymlades de eller försågs med snedstag. Bålarna drevades med mossa. Tekniken hör ursprungligen samman med ekens utbredning. Ett undantag utgör dock Gotland där skiftesverkshusen byggts i en ovanligt kärnrik furu. Oktorpsgården I Oktorpsgårdens byggnader kan det sydsvenska skiftesverket studeras. Gården kommer från slättbygden i mellersta Halland, där skogarna i äldre tider bestod mest av ek och bok. Bostadshuset, från 1700-talets mitt, är liksom Kyrkhultsstugan, timrat med sågade furuplankor som köpts från inlandet medan uthusen, som är från 1800-talet, är byggda i skiftesverk med syllar och stolpar i ek och bålar av ek, bok och en del furu. I de sädesproducerande slättbygderna i södra och mellersta Sverige har halm använts som taktäckningsmaterial sedan medeltiden. Oktorpsgårdens och Skånegårdens byggnader har bundna halmtak. Beskrivning av halmtaksläggning finner du under Skånegården. Skiftesverkstekniken finns förutom i Oktorpsgården representerad i Hornborgarstugan och i Lambgiftet från Fårö. På Gotland kallas skiftesverkshusen för bulhus.
5 Korsvirke Korsvirkestekniken påminner om skiftesverket, men i korsvikeshusen är utrymmet mellan de bärande stolparna istället fyllt med lerklining, lersten eller tegel. Korsvirkeshus med lerklining finns omtalade i Skånelagen från 1100-talet. Mellan stolparna fästes lodräta kluvna käppar mellan vilka flätades halm eller tunna grenar för att binda leran. Till själva kliningen användes lera blandad med sand och hackad halm. Stommen i korsvirkeshusen byggdes till en början helt i ek. Men när det blev brist på ek fick den helt eller delvis byggas i furu, som bönderna köpte från skogsbygderna. Till mellanväggar och senare även till ytterväggar användes lersten. Lerstenen tillverkades i formar som tegel, men brändes inte, utan fick självtorka i solen. Först en bit in på 1800-talet, sedan en industriell tillverkning kommit igång, blev det vanligt med tegel i korsvirkeshusen på bondgårdarna. Vid denna tid började man också sätta träpanel få husens fasader för att skydda den känsliga lerkliningen. Skånegården Skånegården kommer från den bördiga och skoglösa slättbygden i södra Skåne. Byggnadstraditionen avspeglar en tid då det var ont om trä men fanns gott om lera och halm. I Skånegården finns två hus byggda i korsvirke, bostadshuset och västra logen. Bostadshuset från 1820-talet är uppfört med en stomme av bilad ek med lerklining eller lersten i fyllningarna. Västra logen, som är nyare, är däremot byggd med sågade furubjälkar och samtliga fack lerklinade. Norra logen har väggar murade med obränd lersten. Logarnas väggar är vitkalkade medan bostadshuset klätts med rödfärgad panel. Stallet är gårdens yngsta byggnad uppfört i tegel Undertaket för ett halmtak består vanligen av horisontella läkt. Taktäckningen börjar vid takskägget i nerderkant. Halmen, råghalm, läggs i horisontella rader. Stråna kläms mellan läkten och en s.k. täckekäpp eller tunn slana av bok, ek eller hassel. Täckekäppen pressas ner mot läkten och binds med metalltråd eller vidjor av vide eller björk. Uppe vid taknocken avslutas bindningen med två rader täckekäppar. Taknocken ryggas med grästorv eller sk ryggaträn. För att jämna till taket putsas det med med kniv eller s.k. täckeraga.
6 Stenhus Hus byggda i sten var ovanligt i bondebebyggelsen och i de mindre städerna före 1800-talets mitt. Dessförinnan var sten och tegel byggnadsmaterial förbehållet kyrkor, rådhus, slott, högreståndsbyggnader och militära anläggningar. Först kring mitten av 1800-talet började gråsten mera allmänt att användas som byggnadsmaterial på landsbygden, speciellt sedan sprängningstekniken utvecklats så att det gick att klyva stenen till block. I första hand var det ekonomibyggnader som uppfördes i sten. Med tegeltillverkningens industrialisering och järnvägarnas utbyggnad kom teglet i början av 1900-talet att ersätta gråstenen. Russgiftet från Gotland På Gotland har stenhusbyggandet en lång tradition. Redan under medeltiden byggdes stenhus på den gotländska landsbygden, men det var först under 1700-talets senare del och under 1800-talet som stenhusbyggandet tog fart på ön, där det fanns gott om lättbruten kalk- och sandsten. Russgiftet representerar det gotländska stenhusbyggandet på Skansen. Huset är byggt som en kopia av en russgift från Öja socken. Byggnaden har enkla väggar av staplad kalksten. Taket är täckt med ag. Ag är ett halvgräs som växer på de gotländska myrarna. Att läsa: Sigurd Erixon: Svensk byggnadskultur, Gunnar Henriksson: Skiftesverk i Sverige, Peter Sjömar: Byggnadsteknik och timmermanskonst. En studie med exempel från några medeltida knuttimrade kyrkor och allmogehus, Skansens hus och gårdar, Svenska hus, Finn Werne: Böndernas bygge. Traditionellt byggnadsskick på landsbygden i Sverige, Text och foto: Karin Blent och Stephan Fickler, Skansen
Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar.
Så byggde man förr Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Att söka i landskapet I denna handledning möter du Mårten Sjöbeck och tre av de byggnader han inventerade,
Läs merHus och hem. Lärarhandledning. Vad vill vi med Hus och Hem?
1 Hus och hem Lärarhandledning foto: Mats Jansson Vad vill vi med Hus och Hem? Hus och hem handlar om hus och husbyggnation, förr och nu. Vi vill visa hur man läser landskapet i husen och ser sambanden
Läs merSkansens hägnader. En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader
Skansens hägnader En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader Så länge människan brukat jorden och hållit djur har det också funnits ett behov av att skydda odlingar
Läs merTaket är huvudsaken. höga träd nära huset eller hänger grenar från träd in över taket. Löv och löst skräp borstar du bort
Taket är huvudsaken Taket är husets viktigaste del. Det skyddar från nederbörd men materialet, lutningen och takfotens utformning ger också huset karaktär. Om du som hyresgäst ansvarar för takets underhåll
Läs merFlätverk utan syllstock
Hustabell Up Sigtuna, Kv Trädgårdsmästaren 9 & 10, 1988-90 Hus Tomt Zon Fas Längd m ca Bredd m ca Tak Brand Vägg/bärande konstruktion Golv Tjocklek Härd Hustyp/funktion 376 II IV? 1 > 5,4 4,4 - Ja Stolpar
Läs merSKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! LÄRARHANDLEDNING MAJ 2014. Hus och hem. Hus och husbyggnation, förr och nu
SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! LÄRARHANDLEDNING MAJ 2014 Hus och hem Hus och husbyggnation, förr och nu Studiematerial med lärarhandledning för självständiga studier för årskurs 6-9 Foto: Marie Andersson
Läs merKYRKSPÅN. Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA
KYRKSPÅN Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL Christina Persson Börje Samuelsson SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL Projekt kvalitetssäkring av
Läs merMagasin på Ledinge 1:1
2010:09 ANTIKVARISK KONTROLLRAPPORT Magasin på Ledinge 1:1 RESTAURERING AV MAGASIN PÅ LEDINGE 1:1, KNIVSTA SOCKEN, KNIVSTA KOMMUN Per Lundgren 2010 Omslagsfotografi: Magasinet efter restaurering, juni
Läs merHammarbystugan Rapport 2014:15. Åtgärdsförslag inför restaurering av Hammarbystugan, Erikskulle, Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening.
Stockholms läns museums rapporter finns i pdf: www.stockholmslansmuseum.se Hammarbystugan Rapport 2014:15 Åtgärdsförslag inför restaurering av Hammarbystugan, Erikskulle, Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening.
Läs merDen s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk
Den s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk Karlskoga socken och kommun, Värmland Renovering 2013 Charlott Torgén Rapport 2013:14 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 INLEDNING...
Läs merMattsgården. Genomgång och identifikation av akuta åtgärder på ekonomibyggnaderna på Mattsgården, Singö socken, Norrtälje kommun, Uppland.
Mattsgården Genomgång och identifikation av akuta åtgärder på ekonomibyggnaderna på Mattsgården, Singö socken, Norrtälje kommun, Uppland. Andreas Lindblad Rapport 2007:27 2 Mattsgården Genomgång och identifikation
Läs merMötet mellan de två olika byggnaderna.
Hantverkarens dokumenation Årås Stall och vagnsförråd, Gullspång. 2013 Byggnaden är byggd av 6½tums timmer och är 31.5 m lång och 8,5 m bred och ca 9 m hög i nock och har tjänat som stall och vagnsförråd
Läs merPrästtorp 1:1 Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2012:210. Antikvarisk medverkan. Strå socken Vadstena kommun Östergötlands län
Rapport 2012:210 Antikvarisk medverkan Prästtorp 1:1 Strå socken Vadstena kommun Östergötlands län Marie Hagsten Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Prästtorp
Läs merSlåtterbladet. Temanummer: Lador. Nummer 1 2011
Slåtterbladet Nummer 1 2011 Slåtterbladet är inte bladet av slåtterblomma, utan denna lilla tidning för alla som äger eller sköter ängsmark i Värmland. Slåtterbladet ges ut av Länsstyrelsen. Syftet med
Läs merStugors och ladugårdars lägen
13 Stugors och ladugårdars lägen Byar och gårdar på kartor På 1600-talets jordebokskartor ritades gårdarna/hemmanen in som symboler ett hus = en gård/ett hemman. Gårdarna i en by ritades in som ett hus
Läs merRestaureringsrapport för bulhusflygel fastigheten Gotland, Lummelunda Nygranne 1:25
avdelningen för kulturmiljövård Länsstyrelsen Gotlands län Kulturmiljö visby 2007-12-13 dnr: AD2007-0392 handläggare: Pär Malmros Kopia till: Fastighetsägaren Länsmuseet på Gotland ATA Restaureringsrapport
Läs merLera som byggmaterial
Lera som byggmaterial Obränd lera i byggnader Varför? Olika lerbygge-tekniker, historiskt och nutid Exempel Lerbyggeföreningen i Sverige - Utbildning Fröhuset i St Jörgens Park, Hisingen, 1998-2000 Min
Läs merSTAFFENS HEMBYGDSGÅRD Kulturhistorisk dokumentation, renovering av tak mm
STAFFENS HEMBYGDSGÅRD Kulturhistorisk dokumentation, renovering av tak mm Britt-Marie Lennartsson RAPPORT ÖVER RENOVERING Olofsbo hembygdsgård, Olofsbo 4:34, Stafsinge socken, Falkenbergs kommun 2016:15
Läs merLoge i Tuna. Restaurering inom ramen för Länsstyrelsens stöd till utvald miljö. Antikvarisk rapport. Dingtuna Tuna 1:7 Dingtuna socken Västmanland
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2011:7 Loge i Tuna Restaurering inom ramen för Länsstyrelsens stöd till utvald miljö Antikvarisk rapport Dingtuna Tuna 1:7 Dingtuna socken Västmanland Helén Sjökvist
Läs merLantbrukets ekonomibyggnader
Lantbrukets ekonomibyggnader År 2006 Charlott Hansen Örebro läns museum Rapport 2007:5 Översiktlig beskrivning Under år 2006 har Länsstyrelsen genomfört en riktad satsning mot lantbrukets ekonomibyggnader.
Läs merSmedja på Nyhyttan 2:1
Västmanlands läns museum Kulturmiljö Rapport B 2012:B25 Smedja på Nyhyttan 2:1 Färdigställande av byte av yttertak inom ramen för Länsstyrelsens projekt Utvald miljö Antikvarisk medverkan Nyhyttan 2:1
Läs merYTTERBYLOGEN HERSBY HEMBYGDSGÅRD. Rapport 2015:07
YTTERBYLOGEN HERSBY HEMBYGDSGÅRD Rapport 2015:07 Antikvarisk medverkan vid omläggning av halmtaket på Ytterbylogen. Hersby hembygdsgård, Sollentuna socken och kommun, Uppland. Hedvig Bellberg Bebyggelseantikvarie
Läs merBYGGNADSANTIKVARISK RAPPORT 13. Glädjen 15, Lund. Antikvarisk medverkan 2012. Carita Eskeröd
BYGGNADSANTIKVARISK RAPPORT 13 Glädjen 15, Lund Antikvarisk medverkan 2012 Carita Eskeröd Kulturen, Lund 2012 Carita Eskeröd Glädjen 15, Kyrkogatan 23, Lund Rapport efter antikvarisk medverkan vid restaurering
Läs merStorgruvetorpet, Pershyttan
Storgruvetorpet, Pershyttan Gamla Pershyttan 3:67, Nora socken och kommun, Västmanland Restaureringsarbeten 2009 Anna Rodin Örebro läns museum Rapport 2010:16 Innehållsförteckning Inledning 3 Översiktlig
Läs merJordkällaren vid Hammarby herrgård
Jordkällaren vid Hammarby herrgård Södra Husby 1:41, Nora socken och kommun, Västmanland Renovering av jordkällaren 2007 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2008:1 INLEDNING... 3 Översiktlig beskrivning...
Läs merPanelbyte Valla tingshus 2015
Panelbyte Valla tingshus 2015 Text och foto av: Björn Frodin, Timmerbjörn Datum: 2015-08-06 Husets bakgrund: Tingshuset ägs av Töreboda kommun och förvaltas av MTG tekniska förvaltningen. Byggnaden är
Läs merTa tillvara timmerhus
Ta tillvara timmerhus Text: Märta Ohlsson Foto: Anders Gottberg, Liv Hellquist, Britta Lidberg och Märta Ohlsson, Länsstyrelsen Dalarna samt Hans Rosdahl. Innehåll Byggnaderna berättar 3 Syna och underhåll
Läs merSmedjan och drängstugan vid Siggebohyttans bergsmansgård
Smedjan och drängstugan vid Siggebohyttans bergsmansgård Linde socken, Lindesbergs kommun, Västmanland Takarbeten 2014-2015 Charlott Torgén Rapport 2015:04 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel.
Läs merFINSPÅNG. Skedevi. Byggnadsinventering 1971-1979. Del 4 av 4
FINSPÅNG Byggnadsinventering 1971-1979 Del 4 av 4 Digitaliserad och återutgiven 2012 Del 4 - Byggnadsinventering 1971-1979 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-85 033 E-post: post@finspang.se
Läs merRyggning av stråtak samt återskapande av mellanvägg ANTIKVARISK MEDVERKAN VID BIDRAGSBERÄTTIGADE ARBETEN SAMT ÄNDRING AV BYGGNADSMINNE
Långanskogen Ryggning av stråtak samt återskapande av mellanvägg Britt-Marie Lennartsson ANTIKVARISK MEDVERKAN VID BIDRAGSBERÄTTIGADE ARBETEN SAMT ÄNDRING AV BYGGNADSMINNE Långanskogen, Ästad 1:17, Sibbarps
Läs merÅKRABERGS LADUGÅRD Renovering av byggnadsminne
ÅKRABERGS LADUGÅRD Renovering av byggnadsminne Dennis Axelsson Dokumentation av en byggnadsrenovering Åkrabergs ladugård, Åkraberg 1:12, Värö socken, Varbergs kommun 2013:26 OMSLAGSBILD Filmnr 2013-30-1
Läs merKulturreservatet Bråfors bergsmansby
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:62 Kulturreservatet Bråfors bergsmansby Åtgärder 2014 Antikvarisk Rapport Bråfors 1:3-2:3, 1:8, 5:1 och 1:7, Glimbo 1:3 och 1:5 Norberg socken Norbergs kommun Västmanland
Läs merJÖNS JONSGÅRDEN SIGNESTORP 5:21
JÖNS JONSGÅRDEN SIGNESTORP 5:21 HELSINGBORGS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK MEDVERKAN 2016 OMLÄGGNING AV HALMTAK OCH RYGGNING RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande...5 Objekt och administrativa
Läs merEkonomibyggnad Bondevrak 1:9
Ekonomibyggnad Bondevrak 1:9 Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke. Omläggning av vasstak 2014 Anneli Borg Rapport 2014:13 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 Inledning
Läs merLINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne
LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO
Läs merAnsökan om bidrag till restaurering av överloppsbyggnader.
1 (6) Ansökan om bidrag till restaurering av överloppsbyggnader. Administrativa uppgifter Sökande Namn (inkl. ev. attention eller c/o) Adress Personnr/organisationsnr Postnummer Postort Telefon dagtid
Läs merDuvan 6, befintliga gårdsbyggnader
Duvan 6, befintliga gårdsbyggnader Inledningsvis bör noteras att inga byggnader på fastigheten klassificerades som kulturhistoriskt värdefulla i 1986 års inventering. I 2017 års Kulturmiljöer i Hjo stad
Läs merFrån RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915.
Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915. Denna stiglucka leder från stora landsvägen in till Lau kyrka. Stigluckan är inte medeltida, men står ungefär på samma plats som den medeltida
Läs merFramtidsmat. med rötter i tradi. På grusvägen innan jag kommer
Framtidsmat med rötter i tradi Han började som båtbyggare men sedan länge är det husbyggande och taktäckning som upptar hans tid. Byggnadsvård och kulturintresse går hand i hand med intresset för ekologiskt
Läs merReparation av tak Valla tingshus 2014
Reparation av tak Valla tingshus 2014 Text och foto av: Björn Frodin, Timmerbjörn Datum: 2014-11-05 Husets bakgrund: Tingshuset ägs av Töreboda kommun och förvaltas av MTG tekniska förvaltningen. Byggnaden
Läs merTorpet Solbaddet. Anders Jonsson Rapport 2006:32
Torpet Solbaddet Fotodokumentation, metalldetektering samt dendrokronologisk datering inför rivningen av torpet Solbaddet, Norra Begravningsplatsen, Solna socken och kommun, Uppland Anders Jonsson Rapport
Läs merBygga på landet. Avesta - Fagersta - Norberg
Bygga på landet Avesta - Fagersta - Norberg Denna skrift vänder sig till dig som planerar att bygga på landet i Avesta, Fagersta eller Norbergs kommun. Den innehåller information och rekommendationer som
Läs merUthus vid Rydöbruks f d brandstation. Dokumentation inför rivning. Björn Ahnlund. Byggnadsdokumentation. Lahult 1:50, Torups socken, Hylte kommun
Lahult 1:50 Uthus vid Rydöbruks f d brandstation Dokumentation inför rivning Björn Ahnlund Byggnadsdokumentation Lahult 1:50, Torups socken, Hylte kommun 2013:32 FOTO Björn Ahnlund, Kulturmiljö Halland
Läs merRapport 2013:14. Antikvarisk medverkan vid omputsning av Hagbystugorna, Österåkers socken, Österåkers kommun, Uppland.
Rapport 2013:14 Hagbystugorna Antikvarisk medverkan vid omputsning av Hagbystugorna, Österåkers socken, Österåkers kommun, Uppland. Hedvig Bellberg Läs rapporten i PDF www.stockholmslansmuseum.se Rapport
Läs merUtvändig färgsättning. Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus.
Utvändig färgsättning Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus. Att färgsätta ditt eget hus är en både rolig och utmanande uppgift. Låt processen få ta den tid som krävs. Prova olika förslag och låt
Läs merFINSPÅNG. Risinge. Byggnadsinventering 1971-1979
FINSPÅNG Byggnadsinventering 1971-1979 Del 1 av 4 Digitaliserad och återutgiven 2012 Del 1 - Byggnadsinventering 1971-1979 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-85 033 ME-post: post@finspang.se
Läs merKv. Saturnus 7, Rådstugugatan 16 i Nora
Kv. Saturnus 7, Rådstugugatan 16 i Nora Nora socken, Nora kommun, Västmanland Omläggning av lertegeltak, år 2006 Charlott Hansen Örebro läns museum Rapport 2006:27 Översiktlig beskrivning Gården kv Saturnus
Läs merHåkankilatorpet. Flytt av ett timmerhus 2015
Bengt Bygdén Håkankilatorpet Flytt av ett timmerhus 2015 Längst upp: Torpet på sin nya plats, höjd tre varv, tilläggsisolerad utvändig och med originalfönstren. Verandan är nybyggd. Till vänster: Torpet
Läs merGården Grunnarp. O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l. D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT
Gården Grunnarp O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT Gården Grunnarp, Varbergs kommun 2015:22 OMSLAG Vass till tak på Gården
Läs merGimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87
Gimmersta, Katrineholms kommun 87 orangeriet vid gimmersta sett från sydost med sjön öljaren i bakgrunden. gimmersta 1:8, julita socken, katrineholms kommun. Gimmersta nedan t h: flygbild över gimmersta
Läs merNy textilförvaring i Harakers kyrka
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:73 Ny textilförvaring i Harakers kyrka Antikvarisk kontroll Harakers prästgård 1:4 Harakers socken Västmanland Helén Sjökvist Innehållsförteckning Innehållsförteckning...
Läs merLJUNGS KYRKOGÅRD REPARATION AV KYRKOGÅRDSMUR 2015:207 ANTIKVARISK MEDVERKAN LJUNGS KYRKOGÅRD LJUNGS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN
2015:207 ANTIKVARISK MEDVERKAN LJUNGS KYRKOGÅRD REPARATION AV KYRKOGÅRDSMUR LJUNGS KYRKOGÅRD LJUNGS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2 Bakgrund Basfakta om objektet Beskrivning
Läs merSmedja och jordkällare i Österbo
Västmanlands läns museum Kulturmiljö Rapport B 2013:B12 Smedja och jordkällare i Österbo Restaureringsåtgärder inom ramen för Länsstyrelsens projekt Utvald miljö Antikvarisk medverkan Möklinta-Österbo
Läs merJONSTORP 23:4 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2013 RENOVERING AV BONINGSHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ
JONSTORP 23:4 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2013 RENOVERING AV BONINGSHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade åtgärder... 3 Juridiska
Läs merStadshuset i Borgholm, kl
^KOMMUN MILJÖ OCH BYGGNADS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 1 ( 7 ) Plats och tid Stadshuset i Borgholm, kl 13.00-14.30 Beslutande Jan Erici, ordförande Mats Karlsson Birger Palm (M) (C) (S) Övriga närvarande
Läs merHögfura eller kärrgran i timrade hus?
149 Högfura eller kärrgran i timrade hus? Per Vestling JK 94/99 150 Inledning De äldsta bevarade träbyggnaderna i Norden är från 1100-talet (Sjörnar 1988). För att få virket att hålla så länge var det
Läs merHus av vedkubb i Västerhaninge
Hus av vedkubb i Västerhaninge Jakobsdal, Nödesta 1:7, efter Lugnetvägen. Det är en viss namnförbistring på denna fastighet, kallas ibland Ådala i äldre handlingar. Troligen byggs det på 1850-talet av
Läs merVitsippsbågen Bygganvisningar 18.5.2010
Vitsippsbågen Bygganvisningar 18.5.2010 1 S i v u Vitsippsbågen är planerat som ett område med högklassigt byggnadsbestånd som är anpassat till platsen och miljön. Byggrätten och byggnadsytorna på tomterna
Läs merFrån grund till hus med hjälp av järn
Från grund till hus med hjälp av järn En undersökning av en husgrund i Västergarn från 2010 års seminariegrävningar Högskolan på Gotland 2011 VT Kandidatuppsats i Arkeologi Författare: Dennis Nilsson Avdelningen
Läs merKulturreservatet Öna Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Antikvarisk medverkan. Rapport 2013:207
Rapport 2013:207 Antikvarisk medverkan Kulturreservatet Öna Öna 1:3 och 1:5 Nykils socken Linköpings kommun Östergötlands län Marie Hagsten Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI
Läs merLARS-NILS I ÖNNEBERG. Antikvarisk medverkan i samband med renovering av mangårdsbyggnad. Önneberg 5:9 Alfta socken Ovanåkers kommun Hälsingland 2009
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2012:05 LARS-NILS I ÖNNEBERG Antikvarisk medverkan i samband med renovering av mangårdsbyggnad Önneberg 5:9 Alfta socken Ovanåkers kommun Hälsingland 2009 Daniel Olsson LARS-NILS
Läs merVärmdö kyrka. Antikvarisk medverkan vid renovering av delar av bogårdsmuren, Värmdö kyrka, Värmdö socken, Värmdö kommun, Uppland
Värmdö kyrka Antikvarisk medverkan vid renovering av delar av bogårdsmuren, Värmdö kyrka, Värmdö socken, Värmdö kommun, Uppland Lisa Sundström Rapport 2011:43 2 Värmdö kyrka Antikvarisk medverkan vid renovering
Läs merANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING VID LÄBY KYRKA, LÄBY SOCKEN, LST DNR
2014-06-18 Dnr Ar-353-2014 Anna Ölund Länsstyrelsen i Uppsala län Kulturmiljöenheten 751 86 Uppsala ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING VID LÄBY KYRKA, LÄBY SOCKEN, LST DNR 431-2149-14 I samband med
Läs merbyggnadsvård Kila kyrkogård Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats
byggnadsvård Kila kyrkogård Kila kyrka, Kila socken, Ålberga gård 3:4, Nyköpings kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats Dag Forssblad Kila kyrkogård
Läs merPM utredning i Fullerö
PM utredning i Fullerö Länsstyrelsens dnr: 431-5302-2009 Fastighet: Fullerö 21:66 m fl Undersökare: SAU Projektledare: Ann Lindkvist Inledning Utredningen i Fullerö utfördes under perioden 15 oktober -
Läs merEKSJÖS BYGGNADSVÅRDSPRIS 2013
EKSJÖS BYGGNADSVÅRDSPRIS 2013 EKSJÖS BYGGNADSVÅRDSPRIS Byggnadsvårdspriset är inrättat för att uppmärksamma förtjänstfulla insatser som gjorts för att bevara och utveckla Eksjö kommuns traditioner inom
Läs merJärnvägsstationen i Kopparberg
Järnvägsstationen i Kopparberg Herrhagen 1:33, Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland Restaureringsarbeten 2008-2009 Charlott Torgén Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2008:26 2 Innehållsförteckning
Läs merÅrsta slott! Jag tog bort bilden då källa saknades
Vårt Haninge Den som vill släcka och glömma det förflutna är i färd med att förstöra både nutid och framtid. Endast den som förstår det förflutna kan leva lycklig i det nuvarande och medverka till att
Läs merÄldre portgång. Delar av en vitglaserad kakelugn, förmodligen från 1800-talet, hittad i Stadshuset. Foto: Göteborgs stadsmuseum
Äldre portgång I detta schakt konstaterades det att Stadshuset ursprungligen haft fem portar mot torget. Här fanns en portgång in till innergården som symmetriskt motsvarade porten in till stadshusgången.
Läs merVATTENVERKET VID ERSK-MATS
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:18 VATTENVERKET VID ERSK-MATS Antikvarisk medverkan vid renovering Lindsjön 1:13 Hassela socken Nordanstigs kommun Gävleborgs län 2010 2011 Daniel Olsson Slutrapport Lst.
Läs merArkitekturprogram för Hallands inland
Arkitekturprogram för Hallands inland Landskapet är ett kulturarv, något som många känner igen och längtar till. Bebyggelsen har växt fram i samspel med landskapet. I dag sker snabba förändringar av jordbruket
Läs merSmålandstorpet. År 1995 var Veimar och. som rustats från topp till tå
Smålandstorpet som rustats från topp till tå Att få tillstånd att rusta upp ett torp som ligger i ett naturreservat är inte det lättaste. Men Veimar Samuelsson gick noggrant tillväga och tillslut sa kommunen
Läs merLindgården Lasarettet Medevi brunn
Rapport 2012:208 Antikvarisk medverkan Lindgården Lasarettet Medevi brunn Medevi brunn 2:1 Västra Ny socken Motala kommun Östergötlands län Marie Hagsten Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN
Läs merSvensgård, Å 3:2, Jättendals socken, Nordanstigs kommun. Svensgård. Mangårdsbyggnaden från 1870-tal. Foto: H-E Hansson. SKYDDSBESTÄMMELSER
BILAGA 1 1 (5) Kulturmiljöenheten Hans-Erik Hansson Tel 026-17 12 98 hans-erik.hansson@x.lst.se Svensgård, Å 3:2, Jättendals socken, Nordanstigs kommun Svensgård. Mangårdsbyggnaden från 1870-tal. Foto:
Läs merTRÄ- FASAD SÅ ENKELT ATT DU GÖR DET SJÄLV! www.grabber.se
TRÄ- FASAD SÅ ENKELT ATT DU GÖR DET SJÄLV! www.grabber.se PANEL & LIST En välskött fasad är en investering som ger dig ett hus med högre värde och med rätt isolering en bättre ekonomi. Trä är ett levande
Läs merMONTERINGSANVISNING. www.isotimber.se
MONTERINGSANVISNING www.isotimber.se Isolerande och bärande väggsystem IsoTimber är ett väggsystem för ytterväggar och innerväggar. IsoTimber är trä och luft, inga andra material. IsoTimber väggsystem
Läs merVid Hånö finns ett sadeltaksväxthus och en vinkast. Herrgården är privatägd.
122 Hånö säteri, Nyköpings kommun växthuset sett från sydväst. Hånö hånö säteri 1:14, bälinge socken, nyköpings kommun. Vid Hånö finns ett sadeltaksväxthus och en vinkast. Herrgården är privatägd. Miljö
Läs merUpprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR
Områdesbestämmelserna är antagna av miljö och stadsbyggnadsnämnden DR 105 den 18 maj 2006 170. Detta beslut vann laga kraft den 15 juni 2006. UDDEVALLA KOMMUN MILJÖ OCH STADSBYGGNAD ANTAGANDEHANDLING Områdesbestämmelser
Läs merDISA 1 A från O. DISA 1 A från S. K = 1, M = 1. Även historiskt värdefull. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): DISA 1 A från S GAVEL
fastighet: DISA 1, hus A. adress: Stortorget 1. ålder: 1700-tal. Ombyggt 1891, 1929, 1934, 1961, 1987. arkitekt / byggm: Peter Boisen (1891), Karl Eriksson (1934), Rune Welin (1961), Ulf Söderman (1987).
Läs merTimmerhus i Uppland. Inventering av äldre timmerhus i Uppland 2007-2008, Stockholms län. Rapport 2011: 29 Cecilia Pantzar
Timmerhus i Uppland Inventering av äldre timmerhus i Uppland 2007-2008, Stockholms län. Rapport 2011: 29 Cecilia Pantzar 2 Timmerhus i Uppland Inventering av äldre timmerhus i Uppland 2007-2008, Stockholms
Läs merEdebo kyrka, vattenavledning
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:78 ARKEOLOGISK KONTROLL Edebo kyrka, vattenavledning Edebo kyrka, Edebo socken, Norrtälje kommun, Uppland Tomas Ekman ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:78 ARKEOLOGISK KONTROLL
Läs merVisthusbod Restaureringsåtgärder inom ramen för Länsstyrelsens projekt Bidrag till ekonomibyggnader av enklare typ
Västmanlands läns museum Kulturmiljöavdelningen Rapport B 2013:B23 Visthusbod Restaureringsåtgärder inom ramen för Länsstyrelsens projekt Bidrag till ekonomibyggnader av enklare typ Antikvarisk medverkan
Läs merEsplunda hönshus. Restaurering av det f.d. hönshuset vid Esplunda herrgård Antikvarisk rapport Charlott Hansen.
Esplunda hönshus Rinkaby socken, Örebro kommun, Närke Restaurering av det f.d. hönshuset vid Esplunda herrgård 2005 Antikvarisk rapport Charlott Hansen Rapport 2005:5 Översiktlig beskrivning 2005-11-29
Läs merRasbokils kyrka. Rasbokils socken Uppsala kommun. Renovering av spåntak 2009 Antikvarisk kontrollrapport över utförda arbeten Johan Dellbeck
Rasbokils kyrka Rasbokils socken Uppsala kommun Renovering av spåntak 2009 Antikvarisk kontrollrapport över utförda arbeten Johan Dellbeck 1 Omslagsbild: Rasbokils kyrka efter renovering i augusti 2009
Läs merbyggnadsvård Selberga gårds flyglar Antikvarisk kontroll Utvändiga arbeten 2008 Selberga 1:9, Ludgo socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län
byggnadsvård Selberga gårds flyglar Selberga 1:9, Ludgo socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Antikvarisk kontroll Utvändiga arbeten 2008 Eva Wockatz Selberga gårds flyglar Selberga 1:9, Ludgo socken,
Läs merLaxbrogatan 7, Sternerska huset
Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport
Läs merMagnus Björnum, Alviksvägen 117, Bromma :-. Totalkostnaden är beräknad till :-. Beslut , dnr
2 Liljeholmens herrgård som fram till 1600-talets mitt hette Ringshult, består av en huvudbyggnad från 1700-talet med en äldre flygelbyggnad som kan vara den gamla huvudbyggnaden från 1600-talet. I båda
Läs merEn arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken
En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken Populärvetenskaplig sammanfattning Johanna Lega Västarvet kulturmiljö 2018 En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar
Läs merBorgeby 23:6 Borgeby slott porttornet Lomma kommun, Skåne Antikvarisk medverkan 2014
Borgeby 23:6 Borgeby slott porttornet Lomma kommun, Skåne Antikvarisk medverkan 2014 KULTURMILJÖRAPPORT 2014:29 CARITA MELCHERT KULTURHISTORISKA FÖRENINGEN FÖR SÖDRA SVERIGE KULTURHISTORISKA FÖRENINGEN
Läs merBIDRAGSANSÖKAN. Lilla byggnadsvårdsbidraget
BIDRAGSANSÖKAN Bidrag enligt förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård Lilla byggnadsvårdsbidraget Sänds till Länsstyrelsen i Örebro län Plan och kultur 701 86 Örebro Objekt Objektets namn
Läs merFLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ
FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade
Läs merUppsala läns äldsta timmerbyggnader. Inventering 2004-2005
Uppsala läns äldsta timmerbyggnader Inventering 2004-2005 1 Metod 1:1 Bakgrund-syfte-målsättning Liggtimmerhus utgör än idag en stor andel av landsbygdens byggnadsbestånd trots att tekniken successivt
Läs merFasaden. Locklistpanel. Lockpanel
Husets delar Grunden Förr var valet av byggplats mycket viktig. Dels skulle husen inte ta värdefull odlingsmark i anspråk, dels skulle de byggas på torr mark. Därför placerades de på höjder som gav en
Läs merStälldalsgård, hus 4. Renovering av hus 4, år Ställdalen 1:2, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland.
Ställdalsgård, hus 4 Ställdalen 1:2, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Renovering av hus 4, år 2005-2006 Charlott Hansen Örebro läns museum Rapport 2006:31 Översiktlig beskrivning
Läs merLundastugan Lunda 4:1, Kastlösa socken, Mörbylånga kommun, Öland Antikvarisk kontroll vid lagning av torvtak m.m.
Lundastugan Lunda 4:1, Kastlösa socken, Mörbylånga kommun, Öland Antikvarisk kontroll vid lagning av torvtak m.m. Veronica Olofsson Kalmar läns museum Byggnadsantikvariska rapporter november 2007 KALMAR
Läs merVikaVimoTimmerhus. Hus av högsta kvalitet!
VikaVimoTimmerhus Hus av högsta kvalitet! 2 Välkommen till VikaVimo Timmerhus AB VikaVimo Timmerhus är byggföretaget som specialiserat sig på att leverera äkta handbilade fulltimmerhus, tillverkade enligt
Läs merGoslar Rammelsberg September 2008
Goslar Rammelsberg September 2008 Reserapport av Ida Wedin Så fick jag äntligen en studieresan till den medeltida staden Goslar och dess bergverk Rammelsberg, i utkanten av den tyska nationalparken Harz.
Läs merTAK ANNA BLOMBERG - KRISTINA LINSCOTT - STIG NILSSON - LARS WAGENIUS DE NORDSVENSKA TIMMERHUSENS TIMERHUSENS KONSTRUKTION GÖRAN ANDERSSON
TAK DE NORDSVENSKA TIMMERHUSENS TIMERHUSENS KONSTRUKTION GÖRAN ANDERSSON ANNA BLOMBERG - KRISTINA LINSCOTT - STIG NILSSON - LARS WAGENIUS Vid ETOURS och Timmerdragets seminarium Träbyggande i Nordsverige
Läs mer