Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Bankföreningens årsmöte. Finanskrisen ur ett centralbanksperspektiv
|
|
- Kurt Lund
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ANFÖRANDE DATUM: TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Bankföreningens årsmöte SVERIGES RIKSBANK SE Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel Fax registratorn@riksbank.se Finanskrisen ur ett centralbanksperspektiv Inledning Rapporteringen kring Riksbanken domineras i normala tider av vad vi gör, eller inte gör, med räntan. Fokus brukar alltså vara riktad på en av Riksbankens två huvuduppgifter, nämligen den att upprätthålla prisstabilitet. Den andra huvuduppgiften, att värna den finansiella stabiliteten, brukar hamna i skymundan; hälsan tiger still. På senare tid har den finansiella stabiliteten av naturliga skäl fått en framträdande plats i rapporteringen. Vi har nu levt med oron på de internationella finansiella marknaderna i lite mer än ett år och under de senaste två månaderna sett den leda till en storskalig global förtroendekris. Upprinnelsen till den nuvarande krisen, liksom för övrigt vår svenska bankkris i början på 1990-talet, står att finna i en vidlyftig långivning med fastighetsanknytning. Som vi nu alla känner till lånade amerikanska finansinstitut ut pengar till betalningssvaga hushåll och det var alltså där det hela startade. Medan den svenska bankkrisen förblev alltigenom svensk har den amerikanska spritt sig som en löpeld och påmint oss om hur globalt sammanlänkade finansmarknaderna är. Högriskkrediterna, de så kallade subprimelånen, såldes i hög utsträckning vidare genom att de paketerades tillsammans med lån med låg risk i så kallade strukturerade kreditprodukter. Användningen av dessa komplexa produkter växte snabbt och fick en bred geografisk spridning. Placerare hade svårt att göra egna riskbedömningar och förlitade sig i stor utsträckning på ratinginstitutens klassificeringar. När så kreditförlusterna på subprimelånen blev oväntat stora uppstod en genuin osäkerhet om värdet på de strukturerade produkterna och var kreditförlusterna förknippade med dem skulle dyka upp. Bankerna och andra finansinstitut blev försiktiga med att låna ut pengar till varandra. Istället började de hamstra likviditet för att klara sina egna åtaganden och för att undvika förluster i utlåning till motparter vars status man i spåren på den allmänna krisen kände sig osäker på. Kostnaden för banker att låna på interbankmarknaden ökade och ledde till att andra marknadsräntor steg. Finansoron fortplantade sig till Europa och resulterade i en generell motvilja att investera i bostadspapper. Banker och bostadsinstitut fick allt svårare att finansiera sig på värdepappersmarknaderna. 1 [7]
2 Krisen trappas upp efter Lehmanaffären Efter att investmentbanken Lehman Brothers ansökt om konkursskydd utbröt en fullskalig förtroendekris. En stor finansiell aktör lämnades åt sitt öde och snabbt steg rädslan för att andra institut kunde gå samma väg. Kreditflödena ströps nästan helt och investerare vågade i stort sett bara placera i statspapper. Redan tidigare hade företagen fått känna av åtstramade kreditvillkor. Nu försvann i stort sett möjligheterna att få lånefinansiering. I detta skede av krisen, vi talar om tiden kring mitten av september i år, blev effekterna på det svenska finansiella systemet tydliga. Bankernas tillgång till likviditet torkade upp på alla marknader och det drabbade alla banker oavsett om de, som de svenska bankerna, är finansiellt starka. Medan många centralbanker ute i världen under ett års tid vidtagit åtgärder för att stärka likviditeten i banksystemen hade Riksbanken inte behövt agera. Interbankmarknaden och övriga korta räntemarknader hade fungerat även om räntorna dragits kraftigt uppåt. När krisen på ett mer påtagligt sätt slog in också över Sverige föranledde detta en serie åtgärder även från Riksbankens sida. Samtidigt har centralbanker i omvärlden fortsatt med sina åtgärder och regeringar har antagit krispaket för att garantera den finansiella stabiliteten. Mot bakgrund av den här kortfattade beskrivningen av händelserna på det finansiella området under det senaste året tänkte jag idag tala om hur denna finanskris påverkat Riksbankens arbete med att upprätthålla ett säkert och effektivt betalningssystem. Men först kan det vara lämpligt att kort beskriva hur detta arbete bedrivs i normala fall. Vad krisen haft för konsekvenser på penningpolitiken behandlar jag kortfattat i slutet av detta tal. Arbetet med finansiell stabilitet under normala förhållanden I uppgiften att upprätthålla ett säkert och effektivt betalningssystem ingår att Riksbanken är bankernas bank. Detta uppdrag innefattar bl.a. att tillhandahålla ett betalningssystem, RIX, för betalningar i svenska kronor. I systemet kan deltagarna få lån över dagen och över natten för att täcka tillfälliga underskott. Uppgiften består också i att löpande övervaka det finansiella systemet. Riksbanken har sedan länge en väl upparbetad analysapparat för att så tidigt som möjligt upptäcka förändringar och sårbarheter som skulle kunna utvecklas till en allvarlig systemkris. Framförallt handlar det om att i tid upptäcka sårbarheter hos bankerna som har en central plats i betalningssystemet. Det kräver en kunskap om de olika institutens status och marknadens funktionssätt. Det i sin tur förutsätter en löpande uppföljning där täta kontakter med finansmarknadens aktörer spelar en viktig roll. Dessa upparbetade kontakter är av stor vikt i en krissituation bland annat för att kunna avgöra vilken typ av åtgärd som behövs och att de kommer rätt i tiden. För tio år sedan började vi publicera stabilitetsrapporter två gånger per år. Där görs en grundläggande analys av den finansiella stabiliteten med huvudvikt på de fyra stora bankerna. Rapporten leder fram till en sammanfattande stabilitetsbedömning där olika risker mot stabiliteten lyfts fram. 2 [7]
3 Finansiell stabilitet och implementering av penningpolitiken Penningpolitiken och den finansiella stabiliteten har en viktig beröringspunkt i betalningssystemet. Genom besluten om reporäntan och genom att bestämma villkoren för bankernas in- och utlåning i betalningssystemet RIX bestämmer Riksbanken i praktiken dagslåneräntan, det vill säga räntan på dagslån mellan bankerna. Via räntestyrningssystemet siktar Riksbanken på att hålla denna kortaste marknadsränta nära reporäntan. Dagslåneräntan påverkar i sin tur de räntor allmänheten möter och därmed aktiviteten och prisutvecklingen i ekonomin. Reporäntan, som bestämts utifrån penningpolitiska överväganden, anger vilken nivå Riksbanken vill att dagslåneräntan ska ligga på. Räntor med lite längre löptid bestäms på de finansiella marknaderna och förhåller sig normalt i en viss ganska stabil relation till existerande reporänta och förväntningarna om densamma. Under perioder av finansiell oro och kris stiger dock olika riskpremier och de korta marknadsräntorna kan kopplas loss från sin normala relation till reporäntan. Då försämras penningpolitikens genomslagskraft. Finansiell stabilitet i termer av fungerande betalningssystem och finansiella marknader utgör därmed förutsättningen för att Riksbanken ska kunna bedriva en effektiv penningpolitik. Som framgått har Riksbanken länge arbetat intensivt med frågor kring den finansiella stabiliteten. Detta enträgna arbete, som knappast röner större uppmärksamhet under normala förhållanden, är en god grund att stå på när krisen ska hanteras. Och det för mig till en beskrivning av alla de åtgärder som vidtagits under de senaste två månaderna. Dåligt fungerande marknader kräver särskilda åtgärder Den kris vi nu upplever har alltså inte sitt ursprung i det svenska finansiella systemet. Men den globala finansiella oron har importerats till Sverige och fått återverkningar på det svenska finansiella systemet. Som jag redan nämnt blev dessa följder tydliga efter att krisen trappats upp i spåren på Lehmans konkursansökan. Flera delar av räntemarknaden har fungerat sämre än normalt. Osäkerheten på räntemarknaden tar sig bland annat uttryck i att bankerna har svårt att få lån på längre löptider och att investerare föredrar säkra statspapper framför sådana som de anser vara mer riskfyllda värdepapper som exempelvis bostadsobligationer. Även den korta räntan på interbankmarknaden har stigit rejält till följd av ömsesidig misstro mellan bankerna, vilket gör att de drar sig för att låna ut pengar till varandra. Detta leder till att bankernas upplåningskostnader ökar, att tillgången på krediter minskar och att lånekostnader för företag och hushåll blir högre. Tidvis har dessutom handeln på vissa delar av räntemarknaden helt upphört. När dessa störningar uppstår har Riksbanken bedömt att det krävs särskilda åtgärder för att återupprätta marknadernas funktionssätt så att kreditförsörjningen inte äventyras och att de finansiella marknaderna och därmed även penningpolitiken kan fungera mer normalt. 3 [7]
4 Brist på statsskuldväxlar första känningen Den allra första mycket konkreta känningen av finanskrisen i Sverige blev en akut brist på statsskuldväxlar. Den höga efterfrågan på säkra placeringar framförallt i USA ledde till att räntorna på amerikanska statsskuldväxlar föll till nära noll. Även utländska placerare riktade då blickarna mot europeiska länder, däribland Sverige, för att få tag på växlar som gav högre avkastning. Riksgälden beslutade då att genomföra extraemissioner av växlar. Likviden används för omvända repotransaktioner med bostadsobligationer (köp av bostadsobligationer med avtal om återförsäljning inom en viss tid). Bostadsobligationer som var svåra att avyttra kunde omvandlas till en likvid tillgång och på så vis hjälpte man alltså samtidigt upp situationen på marknaden för bostadsobligationer. Ungefär samtidigt underlättade också Riksbanken för bankerna att låna hos Riksbanken genom att acceptera fler typer av värdepapper som säkerhet för krediterna. Säkerställda bostadsobligationer emitterade av närstående institut får nu användas som säkerhet i större utsträckning än tidigare. Även det bidrar till att hjälpa upp situationen för bostadsobligationer. dollarbrist den andra Nästa problem att hantera var en generell brist på finansieringsmöjligheter i amerikanska dollar. Eftersom de svenska bankerna inte är motparter till den amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed) kan de inte vara säkra på att de likviditetsinjektioner som Fed gör kommer dem till del. Riksbanken och flera andra centralbanker inrättade i slutet av september ömsesidiga valutaarrangemang med Fed. Med dessa så kallade swapfaciliteter kan Riksbanken låna US-dollar mot kronor. Riksbanken har sedan gått in och erbjudit sina motparter stora lån i US-dollar. Lånen ges mot säkerheter och till en ränta som bestäms i ett auktionsförfarande, dock lägst till en minimiränta som relateras till den förväntade styrräntan i USA. Generella likviditetsstödjande åtgärder vidtas Sedan början av oktober genomför Riksbanken löpande likviditetsstödjande åtgärder i kronor som syftar till att säkra bankernas finansiering, underlätta kreditförsörjningen och förbättra de finansiella marknadernas funktionssätt. Bristen på förtroende mellan bankerna har försvårat deras långsiktiga finansiering och då även den som bara sträcker sig några månader framåt. Bankerna har därför tvingats göra sin marknadsupplåning till allt kortare löptider. Även om det varit möjligt att få tag på finansiering har det blivit mycket svårare för bankerna att hantera likviditeten samtidigt som riskerna också ökat. För att möjliggöra för bankerna att återställa situationen till mer normala förhållanden har Riksbanken genom att låna ut svenska kronor på tre och sex månader erbjudit finansiering till längre löptider än vad marknaderna för närvarande kan tillhandahålla och längre än vad Riksbanken normalt erbjuder. Denna utlåning kommer att fortgå så länge behov finns. Det Riksbanken gör är att erbjuda bankerna en möjlighet att ersätta sin korta finansiering med mer långsiktig finansiering som normalt tillhandahålls på 4 [7]
5 marknaden. Åtgärderna är tydligt riktade mot att de korta räntemarknaderna ska fungera bättre. Men de borde också bidra till att de korta marknadsräntorna återgår till en mer normal relation till reporäntan. Därigenom förstärks penningpolitikens genomslagskraft. Två institut får särskilt likviditetsstöd Riksbanken har också möjlighet att ge likviditet till enskilda institut om särskilda skäl föreligger. Sådant stöd har getts till Kaupthing Bank Sverige och Carnegie Investment Bank AB. Utlåningen sker mot säkerhet och till en ränta utöver normal upplåningskostnad (penal rate). Båda bankerna bedömdes vara solida av både Riksbanken och Finansinspektionen. Likviditetsstödet till Kaupthing motiverades av att Riksbanken ville förhindra att den kris som drabbat det isländska banksystemet skulle spridas till det svenska finansiella systemet. Gemensamt för likviditetsstöden är att de sker i en situation där hela det globala finansiella systemet är präglat av stor osäkerhet. Mot den bakgrunden har Riksbanken bedömt att det är nödvändigt att ge stöd till dessa institut som under normala förhållanden inte skulle få det. I rådande situation skulle betalningsinställelser i dessa finansiella institut riskera att ge allvarliga störningar i det övriga finansiella systemet och därmed leda till att förtroendet för betalningssystemet undergrävs. Det är dessa bedömningar, och inte omsorgen om enskilda institut, som motiverat att Riksbanken beviljat stöd efter att de ifrågavarande bankerna ansökt om det. När det gäller Carnegie har, som bekant, dess verksamhet för ett par dagar sedan övertagits av Riksgälden som beviljat ett lån som ersätter det likviditetsstöd som Riksbanken tidigare beviljat. Företagens finansiering underlättas Ytterligare ett problem som pockat på en lösning är icke-finansiella företags finansieringssituation. I takt med att den finansiella krisen eskalerat har även kreditförsörjningen till dessa företag försvårats vilket kan få starka återverkningar på den ekonomiska aktiviteten. För att mildra dessa problem har Riksbanken infört en tillfällig möjlighet för bankerna att låna på tre månader mot säkerhet i form av fler företagscertifikat än normalt. I praktiken innebär det att ickefinansiella företag kan få finansiering genom att emittera och sälja sina certifikat till bankerna som i sin tur använder dessa som säkerhet för lånen i Riksbanken. Också denna kreditfacilitet erbjuds genom auktionsförfarande där minimiräntan är rådande reporänta med ett påslag. Eftersom det främst är de stora företagen som emitterar certifikat är det också de som kan dra direkt nytta av facilitetens fördelar. Men eftersom bankerna kan öka sin likviditet genom att använda certifikaten för lån i Riksbanken så minskar risken att de ska dra ner sina lån till mindre och medelstora företag som är direkt beroende av bankfinansiering. Vägen framåt? När väl dammet efter krisen lagt sig ligger en stor uppgift framför oss. Vi måste noggrant analysera krisen och komma fram till på vilka områden tillsyn, regleringar etc. behöver skärpas och på vilka områden problem bäst löses av finansbranschens aktörer. Krissituationer skapar utrymme och mottaglighet för att genomföra nödvändiga reformer. Samtidigt framkallar sådana extrema situationer 5 [7]
6 alltid krav på extrema åtgärder. Därför är det viktigt att tänka sig noga för innan nya regleringar införs. Det är lätt hänt att man tar i för mycket och inför regleringar som blir allt för långtgående och omfattande. Sådana regleringar kan styra och konservera marknaders strukturer för lång tid framöver eller betyda stora kostnader som hämmar effektiviteten. Krisen kommer att behöva en eftervård och låt mig avslutningsvis mycket kort lyfta fram några aspekter som förmodligen kommer att behöva diskuteras noggrant, både i Sverige och på det internationella planet. En lärdom som man kan dra redan på det här stadiet är att det finns ett behov av att utveckla och förbättra reglerna för tillsyn och hantering av likviditetsrisker. Genom att ställa större krav på transparensen inom finanssektorn kan kunder och placerare ges bättre möjligheter att överblicka riskerna i företagen. Likaså behöver transparensen i de strukturerade kreditinstrumenten förbättras så att riskerna förknippade med dem kan bedömas. Det är också av vikt att handeln med dessa produkter effektiviseras; den finansiella infrastrukturen behöver alltså stärkas. Den diskussion och de regeländringar den kan leda fram till ska syfta till att denna del av kreditmarknaden kan fungera effektivt igen. Inte minst utvecklingen i de amerikanska investmentbankerna har gjort oss uppmärksamma på att även finansiella företag som inte tar emot inlåning från allmänheten, och som därför står under svagare tillsyn och reglering, kan ha avgörande betydelse för den finansiella stabiliteten. Därför bör man fundera kring hur reglering och tillsyn av finansiella företag som inte tar emot inlåning från allmänheten ska utformas. Krisens globala omfattning innebär att det är viktigt att åtgärder för att lösa denna koordineras mellan länder. Nationella särlösningar riskerar resultera i att kostnaderna för att hantera krisen blir större än vad de annars skulle ha varit. På alla dessa områden där tillsyn och reglering behöver förbättras så behöver de med nödvändighet koordineras och harmoniseras internationellt. Den internationella dimensionen gör sig särskilt gällande genom att flertalet banker idag bedriver betydande verksamhet i flera EU-länder. Samtidigt vilar ansvaret för tillsyn och krishantering på nationell nivå. Detta innebär uppenbara risker för att samordningsproblem och intressekonflikter uppstår mellan länder, vilket naturligtvis inte främjar den finansiella stabiliteten. Därför är det nödvändigt att organisationen för tillsyn och krishantering samordnas inom EU. Sänkt reporänta i krisens spår Den förvärrade krisen fördjupar den nedgång i den svenska ekonomin som var uppenbar redan tidigare. Som framgår av den penningpolitiska rapporten från den 23 oktober har vi kraftigt reviderat ner tillväxtprognosen för nästa år då vi förväntar oss nolltillväxt. För att mildra effekterna på den reala ekonomin av den finansiella krisen har reporäntan sänkts med en procentenhet på kort tid till dagens nivå på 3,75 procent. Vår prognos för reporäntan framöver visar att den kan behöva sänkas med ytterligare en halv procentenhet inom loppet av det närmaste halvåret. Vi kan göra det utan att riskera inflationsmålet. Inflationen har framför allt drivits uppåt av stigande råvarupriser på världsmarknaden, som till exempel priser på olja och livsmedel. När pristrenden för dessa nu brutits och vänt nedåt faller 6 [7]
7 inflationstakten snabbt tillbaka. Samtidigt innebär den svagare ekonomiska utvecklingen att det inhemska inflationstrycket dämpas. Vi är i en situation där det knappast råder något motsatsförhållande mellan inflations- och realekonomiska överväganden i penningpolitiken. Vårt beslut att sänka räntan styrs alltså av normala penningpolitiska överväganden - business as usual med andra ord. Samtidigt som vi sänkte räntan hade vi anledning att poängtera att effekterna av den sänkta räntan troligtvis skulle bli mindre än normalt. Skälet till det är att förtroendekrisen i det finansiella systemet lett till höga riskpremier så att korta marknadsräntor kopplats loss från sin normala relation till reporäntan som jag tidigare talade om. Den sänkning som vi vidtog den 8 oktober ledde inte till att interbankräntorna omedelbart sjönk. Därför föll till exempel inte heller bostadsinstitutens upplåningskostnader och därmed inte räntan på lån till slutkund. Det illustrerar på ett tydligt sätt hur penningpolitikens genomslagskraft är beroende av den finansiella stabiliteten. Några avslutande reflektioner Riksbanken har under den pågående krisen arbetat på två plan. Dels har räntesänkningar vidtagits för att mildra den finansiella krisens effekter på den reala ekonomin. Dels har åtgärder löpande vidtagits för att förbättra finansmarknadernas funktionssätt och stödja den finansiella stabiliteten. Räntebesluten har baserats på i princip samma typ av avvägningar som penningpolitiken i normala fall ställs inför. Det handlar om att undvika onödigt stora svängningar i produktion och resursutnyttjande samtidigt som inflationen ska närma sig målet inom en rimlig tidshorisont. Riksbankens övriga åtgärder, som till exempel utlåningen både i svenska kronor och i amerikanska dollar, leder till generellt förbättrad funktion på i första hand de svenska räntemarknaderna. Därigenom skapas förutsättningar för att marknaderna ska återgå till mer normala förhållanden och att den finansiella stabiliteten kan upprätthållas. Det är i sin tur förutsättningen för att penningpolitiken kan bedrivas effektivt. Under rådande kris samarbetar Riksbanken mycket nära med övriga myndigheter för att på bästa sätt hantera situationer som uppstår. Kontakterna med Finansinspektionen, Riksgälden och Regeringskansliet är täta och det spelar en viktig roll i krishanteringen. Riksbanken, liksom övriga myndigheter, har även täta kontakter med sina utländska kolleger. Även i vår omvärld arbetar centralbankerna med att få de finansiella marknaderna att fungera bättre. Dessutom har regeringarna i USA och inom EU antagit åtgärdspaket som ska stötta det finansiella systemet. I Sverige har regeringen sjösatt ett statligt garantiprogram och ett regelverk som ökar möjligheterna att i ordnade former hantera banker i kris. Det är mycket viktigt att sådana regelverk finns på plats. Det är ännu för tidigt att uttala sig om hur snabbt alla de åtgärder som vidtagits får effekt så att situationen på finansmarknaden kan återgå till mer normala förhållanden. Även om Riksbankens bedömning är att det mest akuta skedet av krisen kan klinga av de närmaste månaderna kommer det förmodligen ta tid innan normala förhållanden återställs fullt ut. Förtroendet måste återställas på flera plan och det tar tid. 7 [7]
Penningpolitik och finansiell stabilitet
ANFÖRANDE DATUM: 2008-11-13 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Finansutskottet SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merPenningpolitik när räntan är nära noll
Penningpolitik när räntan är nära noll 48 Sedan början på oktober förra året har Riksbanken sänkt reporäntan kraftigt. Att reporäntan snabbt närmat sig noll har aktualiserat två viktiga frågor: Hur långt
Läs merDen finansiella krisens utveckling under september och oktober
Den finansiella krisens utveckling under september och oktober 42 Den globala finansiella oron förvärrades avsevärt i mitten av september. Efter Lehman Brothers konkursansökan eskalerade den finansiella
Läs merPenningpolitik och finansiell stabilitet två huvuduppgifter för Riksbanken
ANFÖRANDE DATUM: 2008-10-02 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg SCB SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merANFÖRANDE. Finanskrisen. Upptakten till krisen
ANFÖRANDE DATUM: 2008-10-15 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg HQ Bank SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merVad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.
Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på
Läs mer52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag
FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden
Läs merHögt sparande i Kina och oljeproducerande länder har bidragit till låga räntor och kreditexpansion i ett antal länder
ANFÖRANDE DATUM: 2009-05-06 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Avanza Bank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs mern Ekonomiska kommentarer
n Ekonomiska kommentarer Det penningpolitiska styrsystemet i Sverige kan med relativt enkla medel styra och stabilisera dagslåneräntan. Erfarenheterna från den senaste finansiella krisen visar att styrsystemet
Läs merDNR AFS. Svenska aktörers syn på risker och den svenska ränteoch valutamarknadens funktionssätt
DNR 008-73-AFS Svenska aktörers syn på risker och den svenska ränteoch valutamarknadens funktionssätt Enkät hösten 008 RISKENKÄT HÖSTEN 008 Svenska aktörers syn på risker och den svenska ränte- och valutamarknadens
Läs merDen senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden
26 7 6 5 4 3 2 2 7 6 5 4 3 2 Diagram R1:1. Skillnaden mellan den korta interbankräntan och Riksbankens reporänta 3 4 Grå yta i detalj 5 6 jan apr jul okt jan apr jul Anm. Grafen illustrerar skillnaden
Läs mer27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna
7 MARS 8 DNR 8-9 8:9 Marknadsoron och de svenska bankerna Marknadsoron och de svenska bankerna SLUTSATSER De svenska bankerna har klarat sig förhållandevis bra i den internationella turbulens som råder
Läs merANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken
ANFÖRANDE DATUM: 2009-02-26 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Riksdagens Finansutskott SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merFinanskrisen och centralbankernas. balansräkning. FÖRDJUPNING
Fördjupning i Konjunkturläget mars 29 (Konjunkturinstitutet) Finansmarknader och penningpolitik FÖRDJUPNING Finanskrisen och centralbankernas balansräkningar Till följd av den finansiella krisen har många
Läs merKrisen, Riksbanken och penningpolitiken
ANFÖRANDE DATUM: 2008-11-28 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Bankmarknadsdagen SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merFörändringar av Riksbankens penningpolitiska styrsystem
Beslutsunderlag DATUM: 2019-09-24 AVDELNING: AFM/APP SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se DNR 2019-00786
Läs merANFÖRANDE. Styrsystemet, styrräntan och penningpolitiken
ANFÖRANDE DATUM: 2008-04-28 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Handelsbanken SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merVad gör Riksbanken? S V E R I G E S R I K S B A N K
Vad gör Riksbanken? S V E R I G E S R I K S B A N K Tillägg den 7 september 2017 KPIF målvariabel för penningpolitiken Sedan september 2017 använder Riksbanken KPIF, konsumentprisindex med fast ränta,
Läs merRiksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?
Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankschef Stefan Ingves SNS/SIFR Finanspanel SNS 6 mars 2015 Vad kan en centralbank
Läs merFöredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Läs merRiksbanken och penningpolitiken
Riksbanken och penningpolitiken Sverigefinska folkhögskolan Haparanda 27 maj 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta och
Läs merEkonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016
Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationsmålet är värt att försvara Ett gemensamt ankare för pris-
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007
Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 917 mnkr. Det är en ökning med 85 mnkr sedan förra månaden, och 87% av ramen är utnyttjad.
Läs merEffekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2009-05-29 statliga stabilitetsåtgärderna Femte rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas
Läs merEkonomiska läget och aktuell penningpolitik
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Fondbolagens förening 25 maj 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Anm. Årlig procentuell
Läs merBeslutsunderlag. Köp av statsobligationer. Förslag till direktionens beslut. Bakgrund. Överväganden
Beslutsunderlag DATUM: 2015-02-11 AVDELNING: Avdelningen för marknader SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se
Läs merCentralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik
Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Riksbankschef Stefan Ingves Nationalekonomiska föreningen 6 maj 215 Dagens presentation Historiskt perspektiv på dagens
Läs merÄndrade bestämmelser för säkerheter för kredit i Riksbanken
Bilaga 1 DATUM: 2015-12-16 AVDELNING: AFS och AFM SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se DNR 2015-00700
Läs merRiksbankens roll i svensk ekonomi
Riksbankens roll i svensk ekonomi Stockholms universitet 11-1- Lars E.O. Svensson 1 Världens äldsta centralbank 1668 Sveriges Rikes Ständers Bank 183-talet Affärsbanker bildas 19 Monopol på sedelutgivning
Läs merHur har Riksbanken hanterat den finansiella krisen?
tio år med självständig riksbank Hur har Riksbanken hanterat den finansiella krisen? Johan Molin september 2009 Hur har Riksbanken hanterat den finansiella krisen? Johan Molin 1 Preliminär version 2009-09-01
Läs merDet ekonomiska läget och penningpolitiken
Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska
Läs merAvdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik
Protokollsbilaga B DATUM: 2016-04-20 AVDELNING: Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21
Läs merSverige behöver sitt inflationsmål
Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska
Läs merEffekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik
Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska
Läs merRiksbanken och fastighetsmarknaden
ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46
Läs merANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken. Vår senaste bedömning
ANFÖRANDE DATUM: 2008-02-26 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Riksdagens finansutskott SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merRiksbanken och dagens penningpolitik
Riksbanken och dagens penningpolitik Chalmers Börssällskap 8 oktober 2015 Vice riksbankschef Henry Ohlsson Riksbanken Riksdagen Riksdagen utser elva ledamöter Finansutskottet Riksbanksfullmäktige Fullmäktige
Läs merEffekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas
Läs merAvdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Marcus Larsson ÖPPEN. Förvaltning av guld- och valutareserven 2013
Protokollsbilaga A Direktionens protokoll 121206, 5 Beslut DATUM: 2012-12-06 AVDELNING: HANDLÄGGARE: HANTERINGSKLASS Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Marcus Larsson ÖPPEN SVERIGES RIKSBANK SE-103
Läs merMånadskommentar juli 2015
Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli
Läs merDNR AFS. Svenska aktörers syn på risker och den svenska ränteoch valutamarknadens funktionssätt
DNR 010-6-AFS Svenska aktörers syn på risker och den svenska ränteoch valutamarknadens funktionssätt ENKÄT VÅREN 010 RISKENKÄTEN VÅREN 010 Svenska aktörers syn på risker och den svenska ränte- och valutamarknadens
Läs merFASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att
Läs merAnförande av Robert Boije i Almedalen: Trovärdig politik central för minskad osäkerhet efter den brittiska valutgången
Anförande av Robert Boije i Almedalen: Trovärdig politik central för minskad osäkerhet efter den brittiska valutgången Hej allesammans! Jag heter Robert Boije och är chefsekonom på Riksrevisionen. Temat
Läs merskuldkriser perspektiv
Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.
Läs merANFÖRANDE. Det ekonomiska läget. Ännu inget slut på finanskrisen. 1. Den internationella utvecklingen
ANFÖRANDE DATUM: 2008-08-21 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Svante Öberg Malmö SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs mern Hur har Riksbanken hanterat den finansiella krisen?
n Hur har Riksbanken hanterat den finansiella krisen? Johan Molin Johan Molin är ekonomie doktor och rådgivare vid Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet. September, 2009 Inledning Det är Sveriges
Läs merDirektionen fastställer Investeringspolicy för guld- och valutareserven i enlighet med bilaga.
Bilaga E1 Direktionens protokoll 160316 8 Beslutsunderlag DATUM: 2016-03-11 AVDELNING: Avdelningen för marknader (AFM) HANDLÄGGARE: Christian Alexandersson, Emelie Bagelius, Fredrik Omberg HANTERINGSKLASS
Läs merEffekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2009-11-06 statliga stabilitetsåtgärderna Tionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas
Läs merANFÖRANDE. Konjunkturutvecklingen och bostadsfinansieringen i Sverige
ANFÖRANDE DATUM: 2004-06-04 TALARE: vice riksbankschef Lars Nyberg PLATS: Frankfurt SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merANFÖRANDE. Sverige och finanskrisen. Inledning
ANFÖRANDE DATUM: 2009-01-20 TALARE: Vice riksbankschef Svante Öberg PLATS: Carlson Investment Management SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31
Läs merAvdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik
Protokollsbilaga B DATUM: 2019-04-24 AVDELNING: Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21
Läs merRiksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23
Riksgälden och finansiell stabilitet Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23 Riksgäldens roll och uppdrag Riksgälden spelar en viktig roll i samhällsekonomin och på finansmarknaden. Vår verksamhet bidrar
Läs merFörste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick. Swedish House of Finance (SHoF), Stockholm
ANFÖRANDE DATUM: 2015-01-23 TALARE: Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick PLATS: Swedish House of Finance (SHoF), Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8
Läs merFinansiell stabilitet är viktigt för oss alla
ANFÖRANDE DATUM: 2012-03-15 TALARE: Riksbankschef Stefan Ingves PLATS: Finansutskottet SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merRiksbankens direktion
Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi 8 Sveriges Rikes Ständers Bank 9 Monopol på sedelutgivning 8-talet Affärsbanker bildas Handelshögskolan i Stockholm -- Palmstruch första sedlarna
Läs merFörvaltning av guld- och valutareserven
Förvaltning av guld- och valutareserven Innehåll Riksbankens mål och syftet med guld- och valutareserven Vad innebär förvaltningsuppdraget? Guldreserven Valutareserven Styrande regelverk Riksbankens guld-
Läs merAvdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik. Ytterligare penningpolitiska åtgärder återinvesteringar i statsobligationer
Protokollsbilaga B DATUM: 2017-12-19 AVDELNING: Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21
Läs merNågra lärdomar av tidigare finansiella kriser
Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013
Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 483 mnkr. Det är en minskning med 24 mnkr sedan förra månaden, och 70% av
Läs merRiksbanken och finansiell stabilitet
Riksbanken och finansiell stabilitet 2010 S V E R I G E S R I K S B A N K g Innehåll Riksbankens roll och uppdrag 3 Vad är finansiell stabilitet? 5 Det finansiella systemet och systemrisk 8 Riksbanken
Läs merSAMMANFATTANDE STABILITETSBEDÖMNING FINANSIELL STABILITET 2/2008. Finansiell stabilitet 2008:2 2008-11-26
SAMMANFATTANDE STABILITETSBEDÖMNING 1 Finansiell stabilitet 28:2 28-11-26 2 Innehåll SAMMANFATTANDE STABILITETSBEDÖMNING FÖRORD 5 3 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING AV FINANSIELL STABILITET 7 FINANSIELLA MARKNADER
Läs merFinansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 2013
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 213 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 853 mnkr. Det är en ökning med 136 mnkr sedan förra månaden, och 85% av ramen är utnyttjad.
Läs mer1 ekonomiska 28 kommentarer JULI 2009 nr 9, 2009
n Ekonomiska kommentarer Vad kan en centralbank göra när bankerna slutar låna ut pengar till varandra, företagen får svårt att emittera värdepapper för att finansiera sin verksamhet och centralbankens
Läs merMarknadskommentarer Bilaga 1
Marknadskommentarer Bilaga 1 Sammanfattning Under september har utvecklingen på världens börser varit positiv då viktiga beslut har fattats främst i Europa. Både den amerikanska och europeiska centralbanken
Läs merVärldens äldsta centralbank firar 350 år
Världens äldsta centralbank firar 350 år Så bidrar Riksbanken till finansiell stabilitet Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef Sveriges riksbank 29 januari 2018 Tema: finansiell stabilitet Aktuellt
Läs merRÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA
RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.
Läs merEffekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet
Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen
Läs merSvenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011
Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet
Läs merÅrsredovisning för Sveriges riksbank för räkenskapsåret 2009
Framställning till riksdagen 2009/10:RB1 Årsredovisning för Sveriges riksbank för räkenskapsåret 2009 Sammanfattning Under 2009 fortsatte Riksbankens verksamhet att präglas av den globala finansiella krisen
Läs merSvenska penningpolitiska erfarenheter efter den globala finanskrisen: Vilka lärdomar finns för andra länder?
Svenska penningpolitiska erfarenheter efter den globala finanskrisen: Vilka lärdomar finns för andra länder? Stefan Ingves Riksbankschef Money Macro and Finance Research Group, London, 15 oktober 2019
Läs merVad orsakade den finansiella krisen?
Finansmarknaderna 49 FÖRDJUPNING Vad orsakade den finansiella krisen? Utvecklingen på de finansiella marknaderna har varit dramatisk sedan sommaren 27. Turbulensen har tagit sig uttryck i snabbt stigande
Läs merEfter den globala finanskrisen återhämtade sig den svenska ekonomin ganska snabbt. Räntorna, som hade sänkts kraftigt under krisen, började
Efter den globala finanskrisen 2007 2009 återhämtade sig den svenska ekonomin ganska snabbt. Räntorna, som hade sänkts kraftigt under krisen, började långsamt höjas under 2010 och 2011. Senare skulle denna
Läs merBoräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009
Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009 Sidan 2 Botten nådd för långräntorna Sidan 4 Högt riskindex på räntemarknaden Botten nådd för långräntorna Det ser lite ljusare ut på finansmarknaderna
Läs merVärdepappersmarknader i förändring
ANFÖRANDE DATUM: 2008-12-04 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Nasdaq OMX SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merVice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Karlstad
ANFÖRANDE DATUM: 2009-03-27 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Karlstad SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta
Läs merFörste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick SNS, Stockholm
ANFÖRANDE DATUM: 2014-01-31 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick SNS, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31
Läs merANFÖRANDE. Min syn på Riksbanken och den finansiella stabiliteten. Åren före finanskrisen
ANFÖRANDE DATUM: 2011-06-07 TALARE: Förste vice riksbankschef Svante Öberg PLATS: Bankföreningen, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05
Läs merEffekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2009-09-30 statliga stabilitetsåtgärderna Nionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER Marknadsräntornas utveckling Bankernas
Läs merEffekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden
Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets
Läs merUtvecklingen på fastighetsmarknaden
ANFÖRANDE DATUM: 2007-05-30 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merFÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN
RÄNTEFOKUS APRIL 2013 FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN SAMMANFATTNING Vid sitt aprilmöte lämnade Riksbanken reporäntan oförändrad på 1 procent. Samtidigt sköts tidpunkten för en kommande höjning fram med ett
Läs merBilaga 1 - PM. Byte av målvariabel och introduktion av variationsband. Sammanfattning
Bilaga 1 - PM DATUM: 2017-05-11 AVDELNING: APP SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se DNR [Diarienummer]
Läs merFinansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010
Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 691 mnkr och stadens borgensåtagande var 1 mnkr för bolaget. Den totala skulden
Läs merFinanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson
Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? Seminarium, Almi Företagspartner AB Seminarium, Almi Företagspartner AB 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson The big five (Spanien 1977, Norge
Läs merAvdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik
Protokollsbilaga B DATUM: 2017-04-26 AVDELNING: Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21
Läs merSVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition
SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014
Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 557 mnkr. Totalt är det är en ökning med 2 mnkr sedan förra månaden, 71% av
Läs merEffekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2011-05-13 statliga stabilitetsåtgärderna Andra rapporten 2011 Avser första kvartalet 2011 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERING Marknadsräntornas utveckling
Läs merFinansinspektionen och makrotillsynen
ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35
Läs merLikheter och skillnader mellan det aktuella läget och 2008-2009
Likheter och skillnader mellan det aktuella läget och 28-29 PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 211 1 Oron på de finansiella marknaderna är i nuläget stor, till följd av flera länders problem att hantera sina
Läs merEtt förstärkt ramverk för finansiell stabilitet
2013-08-26 Finansdepartementet Ett förstärkt ramverk för finansiell stabilitet Regeringen har för avsikt att besluta att: ett formaliserat stabilitetsråd inrättas som ska bedöma finansiell stabilitet och
Läs merInledning om penningpolitiken och den finansiella stabiliteten
ANFÖRANDE DATUM: 29-11-5 TALARE: Riksbankschef Stefan Ingves PLATS: Riksdagens Finansutskott SVERIGES RIKSBANK SE-13 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 Fax +46 8 21 5 31 registratorn@riksbank.se
Läs merDen penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige
Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige Per Jansson Vice riksbankschef Fores 6 december 2017 Det mitt tal handlar om Fundamental internationell debatt om inflationsmålspolitik
Läs merSVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS EKONOMI
SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 8 APRIL 2013 Utges av Svenska Fondhandlareföreningens Service AB Ansvarig utgivare: Kerstin Hermansson Innehåll LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS
Läs merRiksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder
Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 215 39 Riksbankens direktion har beslutat att göra penningpolitiken mer expansiv. Om detta inte räcker för att inflationen
Läs merLåg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015
Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och
Läs merRiksbankens penningpolitiska styrsystem övergripande beskrivning
Riksbankens penningpolitiska styrsystem övergripande beskrivning november 2018 Riksbankens penningpolitiska styrsystem Det här dokumentet beskriver Sveriges riksbanks penningpolitiska styrsystem. Syftet
Läs merUtredningen om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (SOU 2013:9)
2013-05-31 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 13-2574 103 33 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se
Läs merS V E R I G E S R I K S B A N K
Årsredovisning 2009 Årsredovisning 2009 S V E R I G E S R I K S B A N K 2 Riksbankens uppgifter och roll Riksbanken är Sveriges centralbank och en myndighet under riksdagen. Riksbanken ansvarar för penningpolitiken
Läs mer