Innehållsförteckning

Transkript

1 Årsredovisning 2014

2

3 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande har ordet 1 Den kommunala årsredovisningen 2 Omvärldsanalys 3 Förutsättningar i kommunen 5 Väsentliga händelser 6 Kommunens verksamhet 8 Visioner och inriktningsmål 12 Måluppföljning 14 Generella beslutspunkter 18 Personalekonomisk redovisning 20 Policies och planer 22 Kommunstyrelsen 24 Teknik- och plannämnden 27 Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden 29 Kultur- och utbildningsnämnden 31 Socialnämnden 33 Sammanställd redovisning 36 God ekonomisk hushållning 39 Resultat och kapacitet 43 Risk och kontroll 48 Framtiden 51 Drift- och investeringsredovisning 52 Resultaträkning 53 Balansräkning 54 Kassaflödesanalys 55 Tilläggsupplysningar 56 Resultaträkning, sammanställd redovisning 59 Balansräkning, sammanställd redovisning 60 Kassaflödesanalys, sammanställd redovisning 61 Tilläggsupplysningar 62 Redovisningsprinciper 65

4

5 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Inledning 2014 var på många sätt ett händelserikt år för Hallsbergs kommun. Kommunfullmäktige antog i fullständig enighet en ny vision, Det öppna Hallsberg. Visionen pekar ut riktningen för och meningen med vår verksamhet. "I Hallsbergs kommun är alla välkomna, oavsett vem man är, var man kommer från och vart man är på väg." Det är ett viktigt ställningstagande, inte minst när världen på grund av krig och oroligheter står mitt uppe i den största flyktingkatastrofen sedan 2:a världskriget. Samtidigt som vi tar ansvar och hjälper människor i nöd är det också långsiktigt lönsamt för hela Europa. Vi behöver helt enkelt bli fler yngre människor i arbetet för att försörja en i övrigt åldrande befolkning. Det finns mycket att vara stolt över i vår kommun. Jag vill särskilt lyfta fram den remarkabla förbättringen av resultaten i skolan. Från att ha varit näst sämst i landet är vi nu på god väg att tillhöra den bättre halvan av skolkommuner. Det är oerhört viktigt att vårt framgångsrika arbete fortsätter. I inledningen av 2014 hade vi ett stort tryck på platser inom särskilt boende. Det medförde att våra äldre i allt för stor utsträckning blev kvar på sjukhus även när de var medicinskt färdigbehandlade. För att hantera det, öppnades under hösten tio nya platser i Regnbågen. Långsiktigt finns det dock än större behov som vi skyndsamt måste hantera innebar stora ansträngningar för att klara våra högt satta verksamhetsmål och samtidigt föra en ansvarsfull ekonomisk politik. Det är därför glädjande att vi klarade av att helt utan så kallade engångspengar nå ett ekonomiskt överskott på drygt tio miljoner. För att klara våra långsiktiga utmaningar är det helt nödvändigt att göra överskott som kan användas till framtidsinvesteringar. Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack för ett bra arbete till all personal i kommunen. Vi ska också vara stolta över att vi som få andra mindre kommuner orkat och vågat satsa på att bygga nya bostäder. Under 2014 blev 66 nya lägenheter inflyttningsklara, 48 av dem byggde vi i egen regi. Det är en ödesfråga för vår fortsatta utveckling att vi också de kommande åren bygger fler bostäder. Andreas Svahn, S, Kommunstyrelsens ordförande ÅRSREDOVISNING

6 Inledning Lagregler Den kommunala årsredovisningen Kommunallagen stadgar att årsredovisningen ska lämnas till fullmäktige och revisorerna senast den 15 april året efter det år som redovisningen avser. Årsredovisningen ska godkännas av fullmäktige,. Det bör inte ske innan fullmäktige beslutat om ansvarsfrihet ska beviljas eller vägras. Den Kommunala redovisningslagen regleras innehåll och utformning av den kommunala årsredovisningen. Rådet för kommunal redovisning, som bildades i samband med lagens införande, har genom sin normgivning arbetat med att förtydliga och utveckla god redovisningssed för kommunsektorn. Kommunstyrelsen har ansvaret för att upprätta årsredovisningen. Årsredovisningen ska överlämnas till kommunfullmäktige senast den 15 april året efter redovisningsåret. Upprättande av årsredovisning Årsredovisningen framställs av Kommunstyrelseförvaltningens ekonomiavdelning för kommunstyrelsen. Sammanställning och analyser sker utifrån kommunens redovisning, inlämnade verksamhetsberättelser från nämnderna och årsredovisningar från de ingående enheterna i den kommunala koncernen. (kassaflödesanalys) och sammanställd redovisning som omfattar även kommunal verksamhet som bedrivs genom annan juridisk person. n redovisar en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet. Här tas viktiga händelser upp som inte redovisas i resultateller balansräkning men som är viktiga för bedömningen av kommunens ekonomi. I förvaltningsberättelsen redovisas även väsentliga händelser under året, kommunens förväntade utveckling, samt driftoch investeringsredovisning. Andra förhållanden som är av betydelse för styrningen och uppföljningen av den kommunala verksamheten ska också ingå i förvaltningsberättelsen. Resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys I resultaträkningen redovisas det ekonomiska utfallet av kommunens verksamhet. Den ekonomiska ställningen vid årets slut redovisas i balansräkningen. Kassaflödesanalysen redovisar verksamhetens finansiering. Tilläggsupplysningar i form av noter ger ytterligare förklaringar till posterna. De återfinns i anslutning till resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys. Målgrupper Syfte Syftet med årsredovisningen är att ge medborgare, politiker och andra intresserade en bild av hur den kommunala verksamheten och ekonomin utvecklats under året. Årsredovisningen ger också svar på hur det verkliga resultatet blev i förhållande till budgeten. Den beskriver utveckling och händelser under en passerad period och tillståndet vid periodens slut. Årsredovisningen redovisar fakta och ligger till grund för bedömningar av utvecklingen och utkrävande av ansvar. Årsredovisningen är ett viktigt dokument för att säkra insyn i en verksamhet och ta ställning till graden av effektivitet. För att årsredovisningen ska kunna fullgöra uppgiften fordras att den är tillgänglig och att informationen är av hög kvalitet. Den ekonomiska redovisningen ska upprättas i enlighet med god redovisningssed. Verksamhetsredovisningen ska vara relaterad till utfall tidigare år och formulerade mål. Innehåll Årsredovisningen skall bestå av: förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys Kommunstyrelsen lämnar årsredovisningen till kommunfullmäktige. Andra målgrupper är externa intressenter i form av medborgare, kreditgivare, leverantörer och andra offentliga myndigheter. Revision Enligt kommunallagen ska revisorerna granska om räkenskaperna är rättvisande. Enligt god revisionssed i kommunal verksamhet ska revisorerna bedöma om bokföringen och årsredovisningen, inklusive den sammanställda redovisningen, upprättats i enlighet med lagen om kommunal redovisning samt god redovisningssed. Räkenskaperna skall ge en rättvisande bild av resultat och ställning. Nyheter I förvaltningsberättelsen finns krav på att upprätta en balanskravsutredning. I Hallsbergs årsredovisning har utredningen tidigare gjorts genom beskrivande text. Uppställningsformen är numera delvis reglerad. Balanskravsutredningen redovisas från och med årsredovisning 2014 i tabellform. ÅRSREDOVISNING

7 Omvärldsanalys Inledning En kommun påverkas av yttre omständigheter, mer eller mindre utanför dess egen kontroll. Omvärldsanalysen har till uppgift att visa vilka faktorer som kan påverka Hallsbergs kommun. Demografiska trycket Det demografiska trycket växlar upp de kommande åren Kommunernas kostnader förväntas öka snabbt kommande år mot bakgrund av bland annat den demografiska utvecklingen i Sverige. Det är antalet barn i grundskoleåldern som ökar mest, men även antalet gymnasieungdomar börjar öka efter en längre tids minskning. Volymökningen ligger runt två procent och 1,7 procent för åren För att nå ett resultat på 1 procent av skatter och generella bidrag skulle skattesatsen i rikets kommuner behöva höjas med 24 öre 2018 jämfört med Utmaningar för kommunerna Utöver demografiska förändringar de närmaste åren finns ytterligare utmaningar för såväl kommuner som för landsting. Det gäller till exempel ökade investeringsbehov, och ett ökat asyl- och flyktingmottagande. Under 2014 kom fler än personer på flykt att ha sökt asyl i Sverige. Detta har riktat ljuset på hur det svenska mottagningssystemet fungerar. Mottagandet av asylsökande, ensamkommande barn, nyanlända flyktingar och deras anhöriga är en angelägenhet för både statliga myndigheter, kommuner och landsting såväl som för näringsliv och det civila samhället. Ett fungerande mottagningssystem är avgörande för integrationen och nyanländas etablering men också en utmaning som ställer krav på en bättre samverkan mellan samhällets aktörer. För att bättre tillgodose behov av stöd och insatser och ha förutsättningar att ta tillvara nyanländas resurser behövs bättre samverkan mellan stat och kommun, en jämnare fördelning av asyl- och flyktingmottagandet och mer träffsäkra statliga ersättningssystem. Samhällsekonomi Efter en stark avslutning på fjolåret har svensk ekonomi i år utvecklats förhållandevis svagt. Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag utveckling av svensk export. Svensk BNP beräknas under 2014 växa med 1,9 procent ser förutsättningarna bättre ut och BNP beräknas då växa med 2,9 procent. Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt 1Sveriges Kommuner och Landsting ÅRSREDOVISNING bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning. Den starka ökningen av arbetskraften har dock inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent. Den kommer nu successivt minska ned till omkring 6,5 procent Tack vare att ekonomin befinner sig i en återhämtningsfas växer det reala skatteunderlaget relativt snabbt, med över 2 procent 2015 och omkring 1,5 procent därefter. Underskottet i den offentliga sektorns finanser minskar långsamt men stannar ändå på minus 0,5 procent En fortsatt svag tillväxt i omvärlden fördröjer återhämtningen. Samtidigt som tillväxten i USA och Storbritannien ligger kring 3 procent är tillväxten i Euroländerna fortsatt mycket svag. I USA, Storbritannien och Tyskland har arbetslösheten återgått till mer normala nivåer. Men i flera andra länder verkar arbetslösheten ha fastnat på höga nivåer. Det ekonomiska läget i Europa har försvagats. Både internationell och svensk ekonomi har uppenbara drag av otakt. Tillväxten har dämpats markant sedan ett uppsving under andra halvåret Trots det fortsätter sysselsättning och arbetade timmar öka i god takt. Även arbetskraften växer snabbt, vilket innebär att arbetslösheten envist ligger kvar på cirka 8 procent. I denna spretiga bild klarar sig skatteunderlaget förvånansvärt bra, med reala ökningar runt 2 procent i år och nästa år, främst tack vare den starka ökningen av antalet arbetade timmar. Produktiviteten i Sverige har utvecklats långsammare under perioden Den ligger nu på samma nivå som före finanskrisen. Efter återhämtningen 2010 har BNP och antalet arbetade timmar förändrats i samma takt. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen stått emot och utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa. Den ökade tillväxten i ekonomin kommer att innebära ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. Men det faktum att sysselsättningen tidigare hållits uppe trots svag tillväxt innebär också att det finns gott om ledig personell kapacitet i många företag, vilket kan göra vägen till lägre arbetslöshet trög. En mycket stor del av arbetskraftsökningen och sysselsättningsökningen de senaste åren utgörs av personer födda utanför Europa. Mellan 2005 och 2013 ökade sysselsatta personer födda utanför Europa och svarar för av en total ökning på personer. Den kraftiga sysselsättningsök-

8 Inledning ningen hade inte varit möjlig utan den ökade sysselsättningen bland födda utanför Europa. Sverige är nu inne i det fjärde året med stark real skatteunderlagstillväxt och ytterligare ett par år med ökningstal långt över genomsnittet kan förväntas. Under 2012 och 2013 utvecklades visserligen arbetade timmar relativt svagt, men skatteunderlagets ökningstakt hölls ändå uppe tack vare indexeringarna av pensionerna. I år bidrar den automatiska balanseringen av de allmänna pensionerna till att pensionsinkomsterna utvecklas betydligt svagare, men samtidigt skjuter sysselsättningen fart på nytt. Underskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande ökar från 1,4 procent av BNP 2013 till 2,1 procent i år. Ökningen förklaras av den segdragna återhämtningen i ekonomin i kombination med den expansiva finanspolitik som förts i syfte att motverka den svaga efterfrågan. När återhämtningen tar bättre fart 2015 bedömer SKL att underskottet nästan halveras i relation till BNP. Den offentliga konsumtionen ökar bara hälften så snabbt som BNP under De beräkningstekniska antaganden som SKL gör är att ersättningsgraden i de sociala transfereringarna bibehålls och att den kommunala konsumtionen från och med 2016 ökar i takt med demografin och en historisk trend på 0,8 procent per år. För kommunsektorn antas att kommuner och landsting anpassar sitt skatteuttag så att de uppnår ett resultat på 1 procent av skatter och bidrag från och med Det medför att kommunalskatten är 83 öre högre 2018 jämfört med idag, vilket ger en förstärkning med 19 miljarder kronor. Statens budget 2015 Regeringen lämnade sitt budgetförslag till riksdagen den 23 oktober Den 3 december röstade riksdagen ja till de borgerliga partiernas förslag om budgetramar och därmed gick regeringens förslag till budgetramar inte igenom. Under december behandlade riksdagen förslagen för varje utgiftsområde i statens budget. Den 19 december 2014 sammanställde riksdagen alla beslut om statens budget för I regeringens budgetförslag beräknades inkomsterna bli 854,1 miljarder kronor med utgångspunkt från de skatteförslag som presenterades i budgetpropositionen. Under riksdagsbehandlingen röstade riksdagen ja till de borgerliga partiernas skatteförslag och beräkning av inkomster som var 837,0 miljarder kronor. I regeringens budgetförslag föreslogs utgifterna bli 886,6 miljarder kronor under Under riksdagsbehandlingen röstade riksdagen ja till de borgerliga partiernas förslag till utgiftsramar. Under riksdagens behandling av de 27 utgiftsområdena fattades beslut om utgifter för 869,6 miljarder kronor. (Anslagsbesluten för två utgiftsområden var lägre än rambeslutet). Kommunernas ekonomiska läge 1 Enligt preliminära uppgifter från SCB i mars 2015 redovisar kommunsektorn (kommuner och landsting)sammantaget ett överskott på cirka 14 miljarder för Kommunernas resultat för 2014 uppgår till 10,6 miljarder kronor, vilket rensat från engångsposter, innebär samma nivå som år Resultatet motsvarar 2,3 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Av landets 290 kommuner redovisar 59 underskott. För år 2014 redovisar 80 procent av kommunerna positivt resultat före extraordinära poster. Det är en försämring jämfört med året innan då 91 procent av kommunerna redovisade ett överskott före extraordinära poster. År 2012 uppvisade 94 procent positiva resultat. För både kommuner och landsting blev det inte några beslut om återbetalningar av premier från AFA Försäkring 2014.Det blev inte heller några nya statliga tillskott av betydelse Sveriges Kommuner och Landsting ÅRSREDOVISNING

9 Förutsättningar i kommunen Inledning Befolkningen 1 Hallsbergs kommun hade vid utgången av 2014 en folkmängd på invånare. Det är en ökning med 48 personer jämfört med föregående år. Födelsenettot var negativt, minus 31 personer. Flyttningsnettot var positivt, 943 personer flyttade till kommunen medan 868 flyttade härifrån. Det är i första hand inflyttningen från utlandet samt mellan kommunen och kommunerna i länet som den största förändringen sker. 18 personer fler flyttade till kommunen från övriga länet i jämförelse med de som flyttade ut till övriga kommuner i länet. Flyttningsnettot från övriga Sverige var negativt med 4 personer och från utlandet var positivt med 61 personer Befolkningsutveckling i Hallsbergs kommun år Under 2000-talet har kommunen tappat befolkning, undantaget 2002, 2010 och 2012 då befolkningsutvecklingen var positiv. Dessförinnan får man gå tillbaka till början av 1990-talet för att hitta några år med befolkningstillväxt. Av länets 12 kommuner var det två kommuner, som tappade invånare under Det var Hällefors och Nora. Totalt ökade länets befolkning med personer. Arbetsmarknad 2 Under 2014 var i genomsnitt 3,2 procent av befolkningen i Hallsbergs kommun öppet arbetslösa. Det var en minskning jämfört med föregående år med 0,4 procentenheter. Motsvarande siffra för Örebro län uppgick till 3,4 procent och för riket totalt 3,4 procent. Utöver de personer som redovisas som öppet arbetslösa finns ett antal personer som är sysselsatta i arbetsmarknadsprogram. 1SCB, 2Arbetsförmedlingen Födelsenetto Flyttnetto Befolkningsökning ÅRSREDOVISNING I Hallsbergs kommun är den siffran för ,1 procent. Den öppna arbetslösheten bland ungdomar, år, var under 2014 i genomsnitt 5,0 procent. Det är oförändrat jämfört med 2013, 7,7 procent av ungdomarna är sysselsatta i arbetsmarknadsprogram, total arbetslöshet för ungdomarna var 12,6 procent. Inpendlingen till kommunen var vid senaste mätningen (2013) större än utpendlingen till andra kommuner personer arbetade i Hallsberg men bodde på annan ort och av Hallsbergs invånare arbetade i en annan kommun. Bostadsmarknaden Den kommunala bostadsstiftelsen HALLBO äger lägenheter och finns i fem av kommunens tätorter. I kommunen finns också ett antal privata hyresvärdar och flera bostadsrättsföreningar. Dessutom äger kommunen 68 hyresrätter och byggnation pågår av 24 lägenheter till i Kvarteret Kronan. Det finns närmare 100 tomter för villabebyggelse i kommunen, både kommunala och privata tomter. Under 2014 sålde kommunen tre villatomter. 12 nya villatomter har färdigställts i Vibytorpsområdet i Hallsberg och finns till försäljning. Skattesatsen Den totala skattesatsen för invånarna i Hallsberg är 32,10. Det är samma nivå som föregående år. Den kommunala skattesatsen är 21,08. Kommunen har den tredje lägsta utdebiteringen i länet. Näringsliv I Hallsberg råder ett bra företagsklimat som bygger på ett utvecklat samarbete mellan alla aktörer inom näringslivet. Här finns ungefär 1200 företag varav många är duktiga småföretagare. Här finns industrier med hög teknisk kompetens och kvalitet. Hallsbergs kommun satsar på aktiviteter för näringslivet. Exempelvis genomförs personliga besök, studiebesök och frukostmöten. Dessutom har en bussresa till Elmia Subcontratcor och Promotionbåten genomförts under året. Årets företags- och föreningsmässa genomfördes i maj månad. 130 företag och föreningar ställde ut på mässan. Mässan är återkommande och arrangeras vartannat år. Samverkande Hallsberg som är en ideell förening för företagarna i Hallsberg har haft flera möten under året.

10 Inledning Väsentliga händelser Här lämnas en kortfattad beskrivning av händelser under 2014 som har betydelse för kommunen. Nya bostäder inflyttningsklara Under sommaren påbörjades inflyttningen i ett av de tre sexvåningshus som byggts i kommunal regi i kvarteret Kronan. Även hus nummer två blev klart under hösten och ett tredje hus är påbörjat. I juni började de första hyresgästerna flytta in i kvarteret Mejeriet, där 18 nya bostäder har byggts av K-fastigheter. Fastigheterna förvaltas och hyrs ut av Hallbo. Nya villatomter Exploateringen i Vibytorpsområdet har färdigställts och 12 nya villatomter finns till försäljning. Årets sommarutställning - DE MINA Årets sommarutställning i Bergööhuset DE MINA, en utställning om Carl och Karin Larssons familj. Utställningen producerades och visades i Sundborn sommaren 2013 och kom till Hallsberg som vandringsutställning. Utställningen visades under perioden 15 juni till 17 augusti. Samtidigt som utställningen invigdes den 14 juni invigdes även den permanenta modelljärnvägsutställningen. Modellen som visar Hallsbergs bangård i nutid kommer att bli detaljrik och riktigt stor med mängder av tåg. När hela bangården är färdigbyggd om 5-6 år kommer modellen att vara över 50 meter lång. I anslutning till modelljärnvägen finns en mer allmän utställning om järnvägen i Hallsberg. Återigen succé för Hallsbergsmässan Temat för årets mässa var Må bra i kropp och sinne. Antalet företag och föreningar som ställde ut var 130 stycken och besökarna beräknas ha varit ungefär Vid årets mässa arrangerades också ett utställarmingel för de företag och föreningar som var utställare. Under minglet kunde kommunens företag träffas under andra former än till vardags för att knyta kontakter. Utökade samarbeten i Sydnärke Kommunerna i Sydnärke har under många år samarbetat i olika former. Sedan 2014 har Hallsberg anslutit sig till Sydnärkes lönenämnd, säte i Kumla, samt till nystartade IT-nämnden i Sydnärke, säte i Lekeberg. Dessutom ingå numera Hallsberg i Sydnärkes Överförmyndarkansli, som har sitt säte i Kumla. Den gemensamma Taxe- och avgiftsnämnden som har sitt säte i Hallsberg utökades med Degerfors under våren Därmed hanterar Taxeoch avgiftsnämnden handläggningen av avgifter inom vård och omsorg för sex kommuner i södra Örebro län och fler har visat intresse för medlemskap. Under våren 2014 beslutade Hallsbergs, Askersunds, Laxås och Lekebergs kommunfullmäktige att bilda Sydnärkes Kommunalförbund. Förbundet kommer att starta upp 1/ med i första hand avfalls- och renhållningsfrågorna inom de fyra kommunerna. Årets klassblogg 2014 Den 9 maj fick Veronies Treor från Stocksätterskolan första pris som "Årets klassblogg 2014". Tävlingen avgjordes i Stockholm. Motveringen lyder en välkommenterad klassblogg med extra allt! I synnerhet syns eleverna som använder bloggen som en naturlig samlingsplats för samtalet om skolan. ÅRSREDOVISNING

11 Inledning Rivning av Folkets Hus Den beslutade rivningen av Folkets Hus i Hallsberg genomfördes under årets sista månader. Företagsförsäljning Hallsbergs kommun har sålt bolaget Hallsbergs Fastigheter 2 AB. Företagets verksamhet bestod i att förvalta Hallsbergs gamla tingshus, Vågen 1. Köparen var en av hyresgästerna i fastigheten som har planer på att bevara, rusta upp och hitta nya användningsområden till den praktfulla byggnaden. ÅRSREDOVISNING

12 Kommunens verksamhet Revision Kommunfullmäktige Valberedning Ordf. Lars Billström (s) Ordf. Ulf Ström (s) Ordf. Roland Johansson (s) Kommunstyrelse Ordf. Andreas Svahn (s) Kommunstyrelseförvaltning Kommundirektör Torbjörn Dybeck Teknik- och plannämnd Ordf. Inga-Britt Ritzman (s) Teknik- och planförvaltning Förvaltningschef Marianne Christiansen Miljö-, bygg- och myndighetsnämnd Ordf. Anne Carlkvist Fors (s) Miljö-, bygg- och myndighetsförvaltning Förvaltningschef Leif Welander Kultur- och utbildningsnämnd Ordf. Siw Lunander (s) Kultur- och utbildningsförvaltning Förvaltningschef Fredrik Nordvall Socialnämnd Ordf. Magnus Andersson (s) Socialförvaltning Förvaltningschef Lena Dibbern Valnämnd Ordf. Niklas Nilsson (s) Överförmyndarnämnd Ordf. Hans Bengtsson (s) Taxe- och avgiftsnämnd (Gemensam nämnd med Laxå, Lekeberg, Kumla och Askersund) Ordf. Magnus Andersson (s) I april 2014 beslutade kommunfullmäktige KF 39 om ny politisk organisation från Förändringen innebär att två nämnder Teknik- och plannämnden samt Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden upphör. En ny nämnd bildas Drift- och servicenämnden. Denna nämnd kommer i huvudsak att överta ansvarsområdena från Teknik- och plannämnden samt tillkommande ansvarsområden från Kommunstyrelsen, såsom städ, kost och fastighet inklusive bostadsanpassning. Ansvaret för arbetsmarknadsenheten och flyktingverksamheten flyttas från Kommunstyrelsen till Social och arbetsmarknadsnämnden. Social och arbetsmarknadsnämnden övertar också ansvaret för tillsyn av alkohol, tobak och receptfria läkemedel. Kommunstyrelsen får ansvar för regional och nationell infra- struktur, strategiska markfrågor och exploateringsfrågor. Ansvar för hela den fysiska planeringen flyttas till kommunstyrelsen, även ansvar för GIS, kart- och mätverksamheten. Avsikten är att samarbeta med någon annan kommun avseende miljöfrågorna som Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden haft ansvar för. Efter beslutet kring den politiska organisationen startade arbetet med tjänstemannaorganisationen för att få så mycket som möjligt på plats till januari 2015 bildades även Sydnärkes Kommunalförbund som ska ansvara för avfallsverksamheten. Detta är också ett samarbete mellan några kommuner i Sydnärke, Laxå, Askersund, Hallsberg och Lekeberg. ÅRSREDOVISNING

13 Politisk organisation Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Antalet ledamöter i kommunfullmäktige är 45. Efter valet i september 2010 fördelades ledamöterna mellan partierna enligt följande: Centerpartiet 3 Folkpartiet Liberalerna 2 Kristdemokraterna 2 Miljöpartiet 2 Moderata samlingspartiet 7 Socialdemokraterna 23 Sverigedemokraterna 3 Vänsterpartiet 3 Fullmäktige sammanträder som regel varje månad med uppehåll under sommaren. Under 2014 hölls 7 sammanträden. Alla sammanträden var och är öppna för allmänheten. Kommunstyrelsen bibliotek och föreningar. Till dess förfogande finns en kultur- och utbildningsförvaltning. Teknik- och plannämnden Teknik- och plannämnden ansvarar för gator, vatten och avlopp, avfall och fysisk planering. Till dess förfogande finns en teknik- och planförvaltning. Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden Ansvarar för myndighetsutövning enligt miljöbalken, livsmedelslagen, plan- och bygglagen, alkohollagen, tobakslagen samt lagen om vissa receptfria läkemedel. Nämnden ansvarar också för energi- och klimatrådgivningen i kommunen. Till dess förfogande finns miljö-, bygg- och myndighetsförvaltningen. Socialnämnden Socialnämnden svarar för kommunens stöd, service och omvårdnad åt personer som inte klarar av sin vardagssituation. Till dess förfogande finns en socialförvaltning. Valnämnden I varje kommun ska det finnas en valnämnd. Valnämnden ansvarar för att allmänna val (val till riksdag, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige) och att val till Europaparlamentet genomförs på ett riktigt sätt. Valberedning Dess uppgift är att förbereda kommunfullmäktiges olika valärenden. Kommunstyrelsen utses av kommunfullmäktige och är kommunens "regering". Den har överblick, leder och samordnar kommunens ekonomi och verksamhet. Kommunstyrelsen ansvarar för den översiktliga fysiska planeringen samt följer upp den fastställda budgeten. Kommunstyrelsen bereder de ärenden som ska avgöras av kommunfullmäktige och verkställer dess beslut. Kommunstyrelsen består av 15 ledamöter och 15 ersättare. Vissa av ledamöterna kallas kommunalråd. Till dess förfogande finns kommunstyrelseförvaltningen som leds av kommundirektören. Kultur- och utbildningsnämnden Kultur- och utbildningsnämnden har till uppgift att ansvara för kommunens barnomsorgsverksamhet, grundskoleverksamhet och kulturverksamhet som Överförmyndarnämnden Överförmyndaren är en person som har valts av kommunfullmäktige, och har liksom andra förtroendevalda valts för en mandatperiod. Överförmyndaren står under länsstyrelsens tillsyn. Revisorer Uppgiften för de förtroendevalda revisorerna är att på uppdrag av kommunfullmäktige pröva om verksamheten som kommunstyrelsen och kommunens nämnder ansvarar för tillgodoser kommunmedlemmarnas intresse av effektivitet, kvalitet och säkerhet samt följer de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige bestämt. ÅRSREDOVISNING

14 Ledning, styrning och uppföljning Kommunstyrelsen ska enligt kommunallagen (6 kap. 1 ) ha uppsikt över övriga nämnder, de kommunala bolagen (både helägda och delägda) samt kommunalförbunden. Uppsiktsplikten innebär att kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen, att nämndernas verksamhet bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt, att lagar och förordningar följs och att resurserna används ändamålsenligt. Om kommunstyrelsen vid denna övervakning hittar brister ska kommunstyrelsen lämna råd alternativt föra ärendet till kommunfullmäktige som får fatta beslut. Under 2014 beslutades om ett nytt styrsystem i kommunen, det ska gälla från Styrsystemet syftar till att säkerställa att politiska beslut får genomslag, att kommunen har god hushållning och att medborgarna därmed får den service som de förtroendevalda ledamöterna i fullmäktige beslutat om. Målet är att varje enskild medarbetare ska vara väl förtrogen med kommunens mål och strategier, för att kunna föra dessa vidare till medborgarna. Det är till Hallsbergs brukare och medborgare kommunen ska leverera tjänster och det är för dem verksamheten ska uppnå goda resultat. Kommunens bolag styrs via bolagsordning bolagspolicy, gemensamma ägardirektiv och bolagsspecifika ägardirektiv som beslutats av kommunfullmäktige. Ägardirektivet fungerar som ett komplement till bolagsordningen och beskriver ägarens förväntningar och krav på bolaget. Hallsbergs kommun har två helägda bolag, Hallsbergs Industribyggnads AB och Hallsbergs Fastigheter 1 AB. Uppföljning, utvärdering och analys av ekonomi, måluppfyllelse, prestation och kvalitet ger ökad tyngdpunkt i ekonomistyrningen. Uppföljning till Kommunstyrelsen sker från nämnderna via månadsrapporter, innehållande en ekonomisk prognos samt en kort beskrivning av denna. Tertialrapportering infördes Därutöver upprättas delårsrapport och årsredovisning som förutom den ekonomiska uppföljningen innehåller information om resultat och måluppfyllelse. I delårsrapport och årsredovisning görs även uppföljning och analys av de enheter som ingår i den kommunala koncernen. Uppföljningarna är ett verktyg när kommunstyrelsen bedriver uppsiktsplikt. De ska ge information så att verksamheten kan kvalitetssäkras och även ge underlag för förbättringsarbete. Nämnderna fastställer därutöver regler för hur och när uppföljningen utöver ovanstående ska sammanfattas och rapporteras till nämnd. Under 2015 kommer ekonomisystemet Agresso att kompletteras med Infokey. Det är ett visuellt uppföljningsstöd som ser till att rätt information hamnar hos de som behöver den i rätt tid. Infokey kommer att innehålla information om ekonomi och personalkostnader integrerat från det nya personal- och lönesystemet Personec P. Styrningen i Hallsbergs kommun utgår från kommunens vision och inriktningsmål samt vid varje tidpunkt gällande lagstiftning, föreskrifter och nationella mål för den kommunala verksamheten. Med hjälp av inriktningsmålen i dokumentet Gemensamma planeringsförutsättningar och de ekonomiska ramarna som fastställs i årsbudgeten styrs Hallsbergs kommun. ÅRSREDOVISNING

15 Internkontroll Ett internkontrollreglemente antogs av kommunfullmäktige, KF 74. Reglementet är upprättat i samarbete med övriga Sydnärkekommuner. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret att tillse att det finns en god intern kontroll. Kommunstyrelsen ska tillse att intern kontrollen utvecklas utifrån verksamhetens kontrollbehov. Varje nämnd har skyldighet att styra och löpande följa upp kontrollsystemet inom nämndens verksamhetsområde. Vid brister ska förslag lämnas på åtgärder för att förbättra kontrollen. Nämnd Antal kontroll moment ÅRSREDOVISNING Internkontroll är inte en isolerad process utan är en del i alla styrsystem. I varje process ska det finnas inbyggda kontroller så att lagar följs upp och mål kan uppnås. Den interna kontrollplanen är uppdelad i fyra delar: 1. Verksamhet 2. Gemensam administration 3. Ekonomiadministration 4. Personaladministration Antal utförda kontroller Kommentarer Kommunstyrelsen Två kontroller är ej utförda En kontroll utgår på grund av ändrad organisation. De moment som ej är utförda kommer göras under våren I övrigt inga avvikelser noterade. Kultur- och utbildningsnämnden 6 6 Inga avvikelser har noterats. Arbetet med intern kontroll bedrivs med många inblandade i hela förvaltningen. Avsikten är att det dels ska vara olika professioner som berörs dels att det ska kunna omfatta olika uppgifter/uppdrag/rutiner med mera som förekommer inom kulturoch utbildningsförvaltningens verksamhetsområde. Arbetet med intern kontroll ska upplevas som en naturlig del i det årliga arbetet. Miljö- bygg- och myndighetsnämnden Den notering som är gjord är att referensnummer saknas på víssa leverantörsfakturor. I övrig inga avvikelser Socialnämnden Kontroller har utförts enligt fastställd internkontrollplan. Enstaka mindre avvikelser har noterats. Avvikelserna finns på områdena personaladministration och verksamhet. Åtgärder och utredning har vidtagits. Teknik- och plannämnden Teknik- och planförvaltningen har genomfört granskning enligt upprättad internkontrollplan. Ett par avvikelser har noteras, där finns tidplan för åtgärd upprättad och ansvarig person har utsetts.

16 Visioner och inriktningsmål Den 1 mars 2010 tog kommunfullmäktige beslut om ledord, slogan, vision och inriktningsmål för Hallsbergs kommun. Ledorden är tre och ska gälla för all verksamhet. Slogan ska användas när kommunen i olika sammanhang kommunicerar med omvärlden. Visionen består av tre delar och siktar mot framtiden. Inriktningsmålen är nio. Utifrån ledord, vision och inriktningsmål ska nämnder och styrelsen i samarbete med förvaltningen ta fram effektmål. Effektmålen ska presenteras i budgetförslaget. Därefter ska förvaltningen mot bakgrund av effektmålen fastställa verksamhetsmål i samband med nämndens egen verksamhetsbudget. Målen ska vara möjliga att följa upp. Kommunens tre ledord är: DEMOKRATI DIALOG DEMOKRATI All kommunal verksamhet ska styras demokratiskt och vara ett led i att utveckla den kommunala demokratin. DELAKTIGHET DIALOG Den kommunala verksamheten ska utvecklas i dialog mellan beslutande och kommuninvånare. DELAKTIGHET Alla kommuninvånare ska ges möjlighet till delaktighet i frågor som rör den kommunala verksamheten. Vision Hallsberg är den hållbara kommunen som erbjuder delaktighet, gemensam god service, ett brett utbud av tjänster och en stimulerande livsmiljö genom hela livet. Slogan HALLSBERG nära till Hallsbergs kommun har en hållbar tillväxt samtidigt som jämställdhet och jämlikhet stärks. Kommunen har över invånare år Hallsbergs kommun ska, i samverkan med regionen, fortsätta utvecklingen till att vara ett centrum för logistik av internationell klass. ÅRSREDOVISNING

17 Kommunens inriktningsmål är indelade i sex olika områden med totalt nio inriktningsmål. Dessa bryts ner till respektive nämnds effektmål. LIVSKVALITET Kommunen ska verka för god livskvalitet hos invånarna genom verksamheter som präglas av tillgänglighet, öppenhet och omtanke. UTBILDNING, OMSORG, KULTUR- OCH FÖRENINGSLIV Utbildningen ska i en god miljö möta var och en på dess nivå samt främja utvecklingen i ett livslångt lärande. Kommunen ska erbjuda omsorg för alla åldrar genom flexibla lösningar utifrån invånarnas behov och önskemål. Kultur ska som ett naturligt inslag i alla verksamheter ge växtkraft och guldkant för alla. Kommunen ska främja ett rikt, mångkulturellt och jämlikt föreningsliv. BOENDE Kommunen ska genom aktiv planering möjliggöra varierat boende i hela kommunen. NÄRINGSLIV Näringslivspolitiken ska präglas av flexibilitet, lyhördhet och service. Den ska stärka och utveckla det befintliga näringslivet samt främja etableringar av nystartad eller inflyttad näringslivsverksamhet. INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKAT- ION Kommunen ska aktivt verka för god och långsiktigt hållbar infrastruktur och kommunikation. EKONOMI Kommunens ekonomi ska präglas av långsiktigt god hushållning ur både ekologisk och ekonomisk synvinkel. ÅRSREDOVISNING

18 Måluppföljning I detta avsnitt redovisas en utvärdering av kommunens nio inriktningsmål. Det är en sammantagen bedömning utifrån respektive nämnds redovisning av effektmål. Fullständig redovisning av nämndernas mål finns i respektive verksamhetsberättelse. Mål Antal mål Antal uppfyllda Antal delvis uppfyllda Måluppfyllnad Livskvalitet Ej uppfyllt Boende Delvis Utbildning, omsorg, kultur och föreningsliv Ej uppfyllt Näringsliv Delvis Infrastruktur och kommunikation Ej uppfyllt Ekonomi Ej uppfyllt Summering Förvaltningarna har formulerat totalt 86 effektmål utifrån de nio inriktningmålen som kommunfullmäktige har beslutat om. Vid en bedömning av om fullmäktiges mål är uppfyllda så är det inget av målområdena som är uppfyllt. För att anses som uppfyllt ska alla mål inom området vara bedömt som uppfyllt. För att vara delvis uppfyllt bör minst 80 procent av antalet mål inom området vara uppfyllt eller delvis uppfyllt. Om man sammantaget tittar på antalet mål som förvaltningarna bedömt som uppfyllda och delvis uppfyllda så är det 18 mål av 23 på området Livskvalitet, vilket motsvarar 78 procent. Boende 14 av 15, motsvarar 93 procent. Utbildning, omsorg, kultur och föreningsliv 14 av 18, motsvarar 78 procent. Näringsliv 13 av 14, motsvarar 93 procent. Infrastruktur och kommunikation 5 av 7, motsvarar 71 procent. Ekonomi 6 av 9, motsvarar 67 procent. LIVSKVALITET Verksamheterna verkar för att de livsmedel som serveras eller säljs ska vara säkra att inta. Ingen tobaksförsäljning ska ske till underåriga och berusning vid restauranger och festivaler ska minska. Kommuninvånarna har tillgång till bra idrottsanläggningar i alla delar av kommunen samt att bad vid kommunens allmänna badplatser sker utan risk för hälsan. Via möjligheternas hus ges både nuvarande och nyanlända kommuninvånare återkomst och tillträde till arbetsmarknaden. En tydligare arbetslinje har implementerats, detta som ett led i att tydliggöra verksamhetens syfte och mål, samt att deltagarna som har insatser ska få aktivt stöd för att underlätta ett utträde på arbetsmarknaden. Inom LSS-verksamheten ska brukare ha möjlighet att delta i fritidsaktiviteter utifrån intresse. Genom att inventera intressen och samordna aktiviteter mellan boenden samt starta en aktivitetsgrupp med representanter från respektive boende ska alla brukar kunna få delta i den aktivitet som önskas. Antalet aktiviteter har redan ökat. ÅRSREDOVISNING

19 BOENDE I dagsläget finns ett 90-tal byggklara tomter, kommunstyrelsens mål är att det ska finnas 100 byggklara tomter i kommunen. Tolv nya småhustomter har iordningsställts i Vibytorpsområdet. Kommunen arbetar löpande med att ta fram detaljplaner och byggklara tomter för enfamiljshus och flerfamiljshus på flera orter. Under 2014 har 48 lägenheter i kvarteret Kronan färdigställts. Byggnationen av ytterligare ett hus med 24 lägenheter i samma kvarter pågår. Ett bostadsförsörjningsprogram är framtaget och en ny översiktsplan är under upprättande. Dessa exempel bedöms leda till ett varierat boende i kommunen. UTBILDNING, OMSORG, KULTUR- OCH FÖRENINGSLIV Kommunen arbetar för att utbildning ska ske i en god miljö och möta var och en på dess nivå. Ett av Kultur- och utbildningsnämndens mål är att Hallsbergs kommun ska finnas bland de kommuner som har det högsta genomsnittliga meritvärdet i landet. Stora ansträngningar görs och resultaten blir bättre men det är osäkert om målet uppnås inom planperioden. Kommunens näringslivsavdelning fungerar som en länk mellan gymnasieskolan och näringslivet i frågor om vilka utbildningar som näringslivet önskar för att de ska finna arbetskraft. Ur detta samarbete har till exempel ett handelsprogram med turisminriktning tagits fram. Kommunens näringslivsavdelning ingår även i olika grupperingar inom gymnasieskolan för att kunna fungera som länken mellan utbildning och det lokala näringslivet. Företagare anlitas också som föreläsare i skolan. Inom omsorgen erbjuds en vård och omsorg som brukarna uppfattar som god. Vid regelbundna mätningar framgår att brukarna anser sig ha inflytande över utförandet av vården och omsorgen och brukarna upplever dessutom att personalen har erfarenhetsbaserad kompetens. Den formella kompetensen ska prioriteras vid nyrekryteringar inom vård och omsorg, personal som saknar formell kompetens erbjuds att delta i omvårdnadslyftet. Alla barn och unga i Hallsbergs kommun får minst en kulturupplevelse varje termin inom skolan utöver kulturskolans verksamhet. Verksamheten i Bergöö-kvarteret utvecklas. Varje år anordnas en sommarutställning i Bergööhuset. Etapp 1 av det nya modelljärnvägsmuseet invigdes under sommaren. Målet är att museet inom 5-6 år ska kunna visa en skalenlig modell över Hallsbergs järnvägsområde, vilket då blir Sveriges största modelljärnväg. Driftbidrag och aktivitetsstöd lämnas till föreningar som driver egna anläggningar. En översyn av föreningsstödet ska göras för att fler personer ska få möjlighet att delta i föreningslivet. Fokus ska ligga på mångfald och jämställdhet. ÅRSREDOVISNING

20 NÄRINGSLIV Arbetet med näringslivsfrågor i kommunen är högt prioriterat. Dels är arbetet inriktat på att stärka och utveckla det befintliga näringslivet men också främja nyetableringar inom kommunen och regionen. Näringslivsarbetet har fokus på små och medelstora företag. Exempel på aktiviteter som utförs för att stärka relationen med kommunens företag är företagsträffar, branschträffar, företagsbesök och frukostmöten. Vartannat år arrangeras också Hallsbergs mässan, en mässa för företag och föreningar verksamma i kommunen. Förutom att arbeta med det befintliga näringslivet arbetar näringslivsavdelningen också med att främja nyetableringar. Samtliga etableringsförfrågningar får ett första svar inom 48 timmar med uppgifter om fortsatt kontaktperson. Dessutom medverkar kommunen på olika mässor för att marknadsföra sitt unika logistiska läge placerade sig Örebroregionen på andra plats på listan över Sveriges bästa logistiklägen., vilket är ett bevis för att läget är bra. INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATION Kommunen deltar regelbundet från både politik och tjänstemän i en rad samarbetsorgan och diskussionsforum på lokal, regional och nationell nivå i syfte att befästa och utveckla Hallsbergs position som både ledande logistisk och kommunikations knutpunkt. Kommunen har under flera år satsat på att öka trafiksäkerheten i kommunen för bilister, cyklister och gångtrafikanter. Vägnätet har besiktats under våren för att identifiera var underhåll måste utföras. Kommunens invånare har, via biblioteken, tillgång till internet och annan ny teknik för information och kommunikation. IT-satsningen inom barnomsorg och skola kommer att vara helt utbyggd om ett år. Personalen ska då ha tillgång till den utrustning och stöd som krävs för undervisning och kontakt med vårdnadshavare. ÅRSREDOVISNING

21 EKONOMI Med god ekonomisk hushållning menas i dagligt tal att kommunen ska ha en verksamhet och ekonomi i gott skick. För att säkerställa det krävs att varje generation står för de kostnader som de ger upphov till. I annat fall kommer morgondagens medborgare att få betala, inte bara för den verksamhet de själva konsumerar, utan även för den som tidigare generationer konsumerat. Kommunens anläggningstillgångar ska skötas och underhållas enligt planer så att deras ekonomiska värde ska bestå. Underhållsplan för kommunens fastigheter är nu upprättad. För att kunna kontrollera att investeringsprojekt följer beslutad budget bör de ha en processbeskrivning. Kommunens större investeringsprojekt har oftast en sådan medan mindre projekt saknar en sån beskrivning. Avstämning av investeringar, stora som små, och dess ekonomiska utveckling stäms regelbundet av i månadsrapporter till nämnd och styrelse. En av kommunens största kostnadsposter är kostnader för personalen. Att ha en låg sjukfrånvaro sänker kostnaderna samtidigt som bland annat effektiviteten kan hållas oförändrad. Sjukfrånvaron kan ha många olika orsaker, och vara både arbetsrelaterad och ej arbetsrelaterad. Totalt för kommunen har sjukfrånvaron ökat jämfört med samma tidpunkt föregående år. Kommunen fastställde tre finansiella mål i samband med budget 2014 och flerårsplan Beskrivning av mål och måluppfyllelse redovisas under avsnitt God Ekonomisk hushållning. ÅRSREDOVISNING

22 Generella beslutspunkter Kommunfullmäktige beslutade i Budget 2014, Flerårsplan , att följande sex beslutspunkter ska gälla som generella anvisningar för kommunens verksamhet. För mer utförliga beskrivningar av respektive nämnds uppföljning, se nämndens egen verksamhetsberättelse. Beslutspunkt Uppföljning 1. Nämnderna ska bedriva sin verksamhet så att budgeten för 2014 hålls. Två nämnder har gjort underskott (teknik och plannämnden och socialnämnden)medan tre redovisar överskott. Tillsammans gjorde nämnderna ett underskott på 3,0 mkr. Inom kommunstyrelsens samtliga verksamheter pågår löpande arbete med att inte överskrida budgeten. Inom måltidsavdelningen har ett stort analysarbete pågått under senaste året för att kartlägga samtliga kostnader och få fram tillverkningskostnader per kök. Fastighetsavdelningen har fortsatt sitt arbete med att ta fram en realistisk underhållsplan för de kommande åren. Under hösten avslutades arbetet med att digitalisera och uppdatera samtliga ritningar över kommunens fastighetsbestånd. På teknik och plannämndens sammanträde i maj redovisades åtgärder som skulle vidtas för att hålla budget. Förvaltningen var återhållsam med beläggningsunderhållet samt prioriterade underhåll på valedningsnät. Alléhallens verrksamhet kunde inte hålla budget på grund av ökad konkurrens från privata gym och nya badet i Kumla. Miljö bygg och myndighetsnämnden klarade av att hålla sin budget. Inom kultur och utbildningsnämndens verksamhet genomfördes omfattande organisationsförändringar under läsåret Flera tjänster togs bort och personal omfördelades mellan skolenheterna. Andelen gymnasiebehöriga elever blev högre än på många år, och verksamheten lämnade ett mindre överskott. 2. Nämnderna ska i tid vidta åtgärder så att verksamheten kan bedrivas inom de belopp som anges i flerårsplanen. Socialnämnden hade stora svårigheter att anpassa verksamheten till budgeten. Målet var att klara 2014 års verksamhet på 2013 års nivå. Dessutom vidtogs ett flertal kostnadseffektiviserande åtgärder på totalt 7,5 mkr. Volymökningarna var dock alltför omfattande för att budgeten skulle kunna hållas. Inom kommunstyrelseförvaltningen pågår ett internt arbete med att analysera samtliga kostnader och intäkter. Syftet är att kunna bedriva verksamheten inom ramarna i flerårsplanen. För övriga nämnder, se beslutspunkt 1, ovan. ÅRSREDOVISNING

23 Beslutspunkt Uppföljning 3. Nämnderna har inom sin reinvesteringsram möjlighet att själva omdisponera mellan olika projekt. Ombudgetering mellan åren ska därför inte vara nödvändig. Kommunstyrelsen hanterar både en egen reinvesteringsram och de strategiska investeringarna. Ombudgetering mellan åren är inte aktuell. Inom teknik och plannämndens investeringsram finns svårigheter med exploateringar som ofta löper över flera år,, eller trafiksäkerhetsprojekt där statsbidragen ofta kommer året efter. Omdisponering av vissa investeringsanslag har skett under Miljö bygg och myndighetsnämnden berördes inte av beslutspunkten under Den samlade koncernnyttan ska vara styrande när förtroendevalda och tjänstemän i beslut och i övrig verksamhet utför sina respektive åligganden. Kultur och utbildningsnämnden har 1 mkr för investeringar för egen disposition och prioritering. För mer övergripande, strukturella investeringar får nämnden söka medel från de strategiska investeringarna. Socialnämndens investeringsbudget användes i sin helhet under året Samarbetet med Hallbo gällande gräsklippning i Vretstorp har utvidgats under 2014 till att gälla även Sköllersta. Kommunstyrelseförvaltningen har ökat användningen av lokaler hos Sydnärkes Utbildningsförbund. Det avser bland annat sammankomster i form av chefsmöten, gemensamma nämndmöten och utbildningar. Hallbo ansvarar, på uppdrag av Kommunstyrelseförvaltningen, för marknadsföring och kontraktstecknande av lägenheterna i kvarteret Kronan. Teknik och planförvaltningen medverkar i samarbetet kring grönyteskötseln pågår, och ytterligare översyn av samverkan kommer att ske. Miljö bygg och myndighetsnämnden arbetar med myndighetsutövning. Det innebär att beslutspunkten blir svår att tillämpa. 5. Genom samverkan inom och mellan förvaltningarna ska den genomsnittliga tjänstgöringsgraden öka. Kommundirektören ska i sin rapport inför varje kommunstyrelsesammanträde redovisa hur den ofrivilliga deltidsarbetslösheten förändras samt hur sjukfrånvaron förändras. 6. Kommunen utgår ifrån att förändringar i verksamheterna till följd av statliga beslut kommer att omfattas av den s.k. finansieringsprincipen som gäller i förhållandet stat och kommun. Byte av personal-system har inneburit svårigheter för personalavdelningen att lämna information om hur den genomsnittliga tjänstgöringsgraden och sjukfrånvaron förändras under året. I bokslutet finns förändringen av sjukfrånvaron redovisad till och med 31 december. Medfinansiering från staten är aktuellt för Teknik och plannämnden i samband med investeringar i infrastruktur och trafiksäkerhetsprojekt. Trafiksäkerhetsprojekten genomförs under förutsättning att medfinansiering sker. Kommunernas ansvar utökas på en rad punkter inom det sociala området genom de föreskrifter och författningssamlingar som börjar gälla under senare del av 2014 och under Om nya bemanningsregler inom särskilda boendeformer kommer att beslutas påverkas nämndens behov av resurser. Övriga nämnder har inte berörts av beslutspunkten under ÅRSREDOVISNING

24 Personalekonomisk redovisning Personalen är en viktig resurs för kommunen. 61 procent av kommunens totala kostnader är personalkostnader. I personalkostnaderna ingår kostnader för lön, arvoden, sociala avgifter, pensionskostnader, utbildning mm uppgick personalkostnaderna till 554,6 mkr. Det är en ökning med 1,9 procent jämfört med Från och med infördes ett nytt personaladministrativt system. Tidigare års värden avseende antal anställda kan inte redovisas på grund av olika ingångsvärden i systemen. Hallsbergs kommun hade anställda. Av dessa var 85,1 procent kvinnor. Medelåldern var 47 år. Av tillsvidareanställd personal arbetar 62 procent heltid. Omräknat till heltidsanställningar hade kommunen årsarbetare. Antal månadsanställda per förvaltning Antal Andel % Kommunstyrelseförvaltningen ,0 Teknik och planförvaltningen 48 3,9 Kultur och utbildningsförvaltningen ,2 Socialförvaltningen ,3 Miljö bygg och myndighetsförvaltningen 7 0,6 Totalt Personalomsättning för tillsvidareanställd personal Antal 2014 Andel % Pension 32 13,6 Slutat på egen begäran 62 26,4 Annan anställning i kommunen 97 41,3 Övrigt 44 18,7 Totalt Begreppet Annan anställning i kommunen innefattar den interna rörligheten, till exempel byte av befattning, förvaltning, anställningsform, sysselsättningsgrad eller omorganisation inom kommunen.. Oftast beror rörligheten på byte av anställningsform eller förändring av sysselsättningsgrad. Pension Pensionsavgångar tot Under 2014 gick 32 anställda i pension. De närmaste 5 åren kan 165 personer komma att gå i pension. Under de kommande tio åren beräknas 324 personer att gå i pension. Beräknad pensionsålder är 65 år. Personalförsörjningsplan Kommunen har beslutat att upprätta en personalförsörjningsplan. Den skall möta kommunens framtida personal och kompetensförsörjning. Ett inledande arbete har påbörjats och presenterats. Rekrytering Under 2014 publicerades 106 st platsannonser. De flesta annonserades externt. En stor del av tjänsterna avsåg medarbetare till skola och förskola. ÅRSREDOVISNING