Svenska utlandsskolor i siffror 2000

Transkript

1 Svenska utlandsskolor i siffror 2000 Sammanfattning: Skolverket presenterar nu för sjätte året i rad Svenska utlandsskolor i siffror. Rapporten innehåller information om lärare och elever, skolornas lokalisering och från och med läsåret 1994/95 även uppgifter om betyg och kostnader. I denna rapport har vi möjlighet att studera utvecklingen under tre år av verksamheten baserat på uppgifter från det nationella uppföljningssystemet för skolsektorn. Ämnesord: utlandsskolor, statistik, betyg, kostnader, elever och lärare

2 Beställningsadress: Liber Distribution Publikationstjänst Stockholm Telefon Telefax e-post: Beställningsnummer: 00:557 Skolverkets diarienummer 2000:2063 ISBN Omslag: Lotta Blom Elanders Gotab, Stockholm 2000

3 FÖRTECKNING ÖVER DIAGRAM OCH TABELLER Diagram Diagram 1 Elever i grundskolan vid svenska utlandsskolor fördelade efter världsdel läsåren 1997/ /2000 Diagram 2 Andel 6-åringar i årskurs 1 vid svenska utlandsskolor läsåren 1997/ /2000 Diagram 3 Andel statsbidragsberättigade elever i grundskolan vid svenska utlandsskolor läsåren 1997/ /2000 Diagram 4 Elever i gymnasieskolan vid svenska utlandsskolor fördelade efter studieinriktning läsåret 1999/2000 Diagram 5 Lärarveckotimmar per elev i gymnasieskolan vid svenska utlandsskolor läsåren 1997/ /2000 Diagram 6 Andel lärare med lärarutbildning vid svenska utlandsskolor läsåren 1997/ /2000 Diagram 7 Diagram 8 Diagram 9 Genomsnittskostnad per elev vid svenska utlandsskolor fördelad efter elevantal läsåren 1996/ /99 Genomsnittskostnad per elev vid svenska utlandsskolor fördelad efter verksamhet läsåren 1996/ /99 Genomsnittskostnad per elev vid svenska utlandsskolor fördelad efter delkostnader läsåret 1998/99 Tabeller Tabell 1 Verksamhet vid svenska utlandsskolor läsåret 1999/2000 Tabell 2 Tabell 3 Tabell 4 Grundskola reguljär undervisning vid svenska utlandsskolor läsåret 1999/2000 Gymnasieskola reguljär undervisning vid svenska utlandsskolor läsåret 1999/2000 Kompletterande svensk undervisning samt handledning vid distansundervisning vid svenska utlandsskolor läsåret 1999/2000 Tabell 5 Lärare vid svenska utlandsskolor läsåret 1999/2000 Tabell 6 Verksamhet vid svenska utlandsskolor läsåren 1998/99 och 1999/2000 Tabell 7 Slutbetyg i årskurs 9 för elever vid svenska utlandsskolor läsåret 1998/99 Tabell 8 Tabell 9 Tabell 10 Betygsfördelning i vissa ämnen i årskurs 9 för elever vid svenska utlandsskolor läsåret 1998/99 Slutbetyg från gymnasieskolan för elever vid svenska utlandsskolor läsåret 1998/99 Betygsfördelning i vissa ämnen i gymnasieskolan för elever vid svenska 1

4 utlandsskolor läsåret 1998/99 Tabell 11 Total kostnad per elev vid svenska utlandsskolor läsåret 1998/99 Tabell 12 Tabell Total kostnad (SEK) per elev redovisad efter världsdel 11.2 Total kostnad (SEK) per elev redovisad efter skolstorlek Kostnad per elev för olika verksamheter vid svenska utlandsskolor läsåret 1998/ Genomsnittskostnad (SEK) per elev redovisad efter världsdel och skolstorlek 12.2 Spridning i kostnad (SEK) per elev redovisad efter världsdel och skolstorlek Kostnad per elev vid svenska utlandsskolor redovisad efter delkostnader läsåret 1998/ Genomsnittskostnad (SEK) per elev redovisad efter världsdel och skolstorlek 13.2 Spridning i kostnad (SEK) per elev redovisad efter världsdel och skolstorlek 1. INLEDNING Referensperiod och bearbetning Betygs- och kostnadsuppgifterna i denna rapport avser läsåret 1998/99 medan samtliga 2

5 verksamhetsuppgifter, d v s uppgifter om elever och lärare, avser läsåret 1999/2000. Statistiska centralbyrån (SCB) har samlat in uppgifterna om betyg och kostnader, medan Skolverket har samlat in övriga uppgifter. Samtliga uppgifter har sammanställts av SCB. Förklaringar och definitioner Stora delar av materialet redovisas på skolnivå, medan vissa uppgifter om elevers betyg och samtliga uppgifter om kostnader av sekretesskäl redovisas för grupper av skolor i stället för enskilda skolor. Undervisningsformer Reguljär utbildning är undervisning som bedrivs enligt grundskolans och gymnasieskolans läroplaner, kursplaner och timplaner. Kompletterande svensk undervisning är avsedd för barn och ungdomar som går i en lokal eller internationell skola och som vill upprätthålla och utveckla sina kunskaper i svenska och om Sverige. Denna typ av undervisning anordnas av de flesta utlandsskolorna, men kan också genomföras av en svensk förening på orten. Distansundervisning, tidigare kallad korrespondensundervisning, är avsedd för ungdomar som skulle ha varit elever i någon av årskurserna 7 9 i grundskolan eller i gymnasieskolan, men som bor på en ort där svensk undervisning saknas för dessa åldrar. Behörig elev till distansundervisning har rätt till studiematerial utan kostnad och till handledning om det på orten finns en svensk utlandsskola med årskurserna 1 6. Behöriga elever Syftet med utlandsskolor är att ge utbildning enligt svensk läroplan till skolbarn vars föräldrar under en period arbetar utomlands i det svenska samhällets tjänst. Behöriga i den reguljära undervisningen, och därmed statsbidragsberättigade, är de elever som uppfyller kraven som anges i Förordning om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar (SFS 1994:519, kompletteringar finns i SFS 1995:771 och 1996:700.) Kraven gäller exempelvis att minst en förälder skall tjänstgöra vid svensk eller internationell organisation, vid ett svenskt företag eller vara sysselsatt med kulturell verksamhet som familjens försörjning är beroende av. Icke behöriga barn tas emot i mån av plats, men skolan har inte rätt till statsbidrag för dem. Behörighetskraven för en elev som vill delta i distansundervisning är i princip desamma som för den reguljära undervisningen. Kraven för att vara behörig till kompletterande svensk undervisning är endast att minst en förälder är svensk medborgare. Behöriga och därmed statsbidragsberättigade är också norska grundskoleelever som undervisas vid svenska utlandsskolor. Ett samarbetsavtal har upprättats mellan Sverige och Norge där man enats om att ta emot varandras elever i respektive utlandsskolor. Avtalet omfattar inte gymnasieskolan. Betygsuppgifter Genomsnittligt meritvärde (grundskolan) beräknas genom att summan av meritvärdet för 3

6 samtliga elever med åtminstone ett mål- och kunskapsrelaterat betyg divideras med antalet elever med åtminstone ett mål- och kunskapsrelaterat betyg. Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolan (ett nationellt program i svensk gymnasieskola) krävs minst betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Genomsnittlig betygspoäng (gymnasieskolan) beräknas genom att kursens poäng multipliceras med vikt för betyg (IG = 0, G = 10, VG = 15, MVG = 20) för att sedan divideras med summa poäng för kurser för eleven totalt. Endast betygsatta kurser är medräknade. Grundläggande behörighet till universitet och högskolestudier (enligt det svenska systemet) har elever som har lägst betyget "Godkänd" på kurser som omfattar 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. Elever med reducerat program är elever som är befriade från en eller flera kurser medan elever med utökat program är elever som frivilligt valt att läsa en eller flera kurser utöver fullständigt program. Kostnadsuppgifter Kostnadsuppgifterna i denna publikation är avsedda att redovisas för läsåret 1998/99. Några skolor har dock använt sig av en annan redovisningsperiod. Det kan vara ett räkenskapsår som i stort sett följer läsåret, från 1/ / eller också kan det vara skolor som har räkenskapsår som följer kalenderåret För de skolor där kostnadsuppgifterna redovisas för kalenderåret har ett genomsnitt av två elevinsamlingar (15 oktober 1997 och 15 oktober 1998) använts för att beräkna kostnader per elev. För de skolor som i det närmaste följer läsåret har ingen omräkning av elever genomförts. Några skolor har vid lämnandet av kostnadsuppgifter korrigerat sina tidigare lämnade uppgifter om antal elever i olika verksamhetsformer. Om en sådan korrigering skett har de kompletterade uppgifterna använts vid beräkning av kostnad per elev. De flesta skolorna har redovisat sina kostnader i lokal valuta. I denna publikation redovisas samtliga uppgifter i svenska kronor efter en valutaomräkning genomförd av SCB. Valutakursen som har använts är ett årsgenomsnitt av valutornas säljkurs sista dagen varje månad. Jämförbarhet över tiden Vid jämförelse av uppgifterna som publiceras i denna rapport, såväl mellan de olika skolorna som över tid, bör man vara medveten om att det kan finnas olika förklaringar till de skillnader som materialet visar. Förutsättningarna varierar från skola till skola och det kan också, trots kvalitetskontroll av materialet, finnas brister i statistiken som ger upphov till dessa skillnader. Dessutom är elevantalet på många skolor mycket lågt, vilket gör att enskilda elever kan påverka materialet avsevärt. Annan publicering 4

7 Statistik om svenska utlandsskolor har tidigare i år publicerats i Skolverkets rapport Barnomsorg och skola i siffror 2000; del 2. I den rapporten finns även information om annan undervisning i utlandet för elever med svensk anknytning som inte redovisas här. Rapporten finns tillgänglig på Skolverkets hemsida ( (Vissa uppgifter om betyg från grundskolan har korrigerats sedan publiceringen av rapporten Barnomsorg och skola i siffror 2000; del 2.) Uppgifternas tillförlitlighet Från och med läsåret 1994/95 ingår de svenska utlandsskolorna i det nationella uppföljningssystemet för skolsektorn. Samtliga undersökningar om svenska utlandsskolor som redovisas i denna rapport är totalundersökningar. Något känt bortfall förekommer endast i kostnadsinsamlingen där uppgifter för två skolor saknas trots upprepade påminnelser. Vissa av de insamlade uppgifterna används som underlag för beslut om statsbidrag till svensk utbildning i utlandet. Uppgifterna som samlas in av Skolverket granskas därför av den enhet som bland annat arbetar med beslut om statsbidrag för dessa skolor. Övriga uppgifter granskas av SCB. När fel eller oklarheter upptäckts har återkontakter med skolorna tagits. 5

8 Teckenförklaring 0 betyder finns inte på skolan eller finns i så liten omfattning att det blir noll efter avrundning. betyder uppgift kan inte förekomma, t.ex. lärarveckotimmar per elev i gymnasieskolan i en utlandsskola där det inte bedrivs någon gymnasieundervisning utan enbart undervisning på grundskolenivå.. betyder att uppgifter inte redovisas därför att antalet enheter i redovisningsgruppen är färre än tre och uppgiften bedöms som känslig eller alltför osäker uppgift. Används om uppgiften är ofullständig, saknas på grund av bortfall eller om den bedöms ha dålig kvalitet 1) betyder att speciell förklaring finns vid tabellens slut 6

9 2. RESULTAT Grundskolan organisation läsåret 1999/2000 Flest svenska utlandsskolor i Europa De flesta av de svenska utlandsskolor som bedrev reguljär undervisning på grundskolenivå läsåret 1999/2000 låg i Europa. Totalt sett fanns 31 skolor varav 16 i Europa. Oceanien var den enda världsdel som saknade svensk utlandsskola, öviga världsdelar hade ett par eller fler skolor. Det enskilda land där flest utlandsskolor var belägna var Spanien, med fyra svenska utlandsskolor. I Saudiarabien fanns tre följt av ett antal länder med två skolor, däribland Italien och Tanzania. Nedlagd skola Jämfört med föregående läsår har antalet utlandsskolor minskat med en. Det är skolan i Urrá, Colombia som läsåret 1999/2000 inte bedrivit reguljär undervisning. Skolor med årskurs 1-6 dominerar Antalet svenska utlandsskolor med undervisning varierade kraftigt mellan årskurserna. För elever i årskurs 1-6 fanns 31 skolor att studera vid medan undervisning av elever i årskurs 7-9 endast fanns vid 7 skolor. 86 procent av grundskoleeleverna går i årskurs 1-6 Eleverna i årskurs 1-6 är i klar majoritet av alla elever i grundskolan. Av de 1031 eleverna som befann sig vid dessa skolor gick drygt 85 procent i årskurs

10 Antalet elever i Europa ökar Jämfört med föregående läsår har antalet elever i svenska utlandsskolor minskat med 15 grundskoleelever, dvs. knappt 1,5 procent (diagram 1). Europa är den enda världsdel där antalet elever ökat. Vid jämförelse längre tillbaka i tiden framgår att antalet elever minskat även mellan föregående läsår, men att andelen elever som fanns vid skolor i Europa ökat, dvs. samma mönster som i år. Diagram 1. Elever i grundskolan vid svenska utlandsskolor fördelade efter världsdel läsåren 1997/ /2000 Antal läsåret 1997/98 läsåret 1998/99 läsåret 1999/ Europa Asien Afrika Amerika Bara tre skolor med över 50 elever i grundskolan Bara tre av de 31 svenska utlandsskolorna hade över 50 elever i reguljär grundskoleutbildning. Det var skolan i Bryssel med 228 elever, skolan i Fuengirola med 157 elever och skolan i London med 85 elever. Vanligast var det att elevantalet var mellan 10 och 25 elever. Närmare hälften (16 stycken) av de 31 utlandsskolorna befann sig i detta intervall. Det fanns 7 skolor med ett elevantal mellan 26 och 50 elever och fem skolor med ett elevantal under 10. Minst antal elever hade skolorna i Dhaka och Luanda med fem elever vardera. 8

11 Fyra av tio elever i årskurs 1 var 6 år Av eleverna i årskurs 1 var fyra av tio elever, eller 45 procent 6 år läsåret 1999/2000 (diagram 2). Detta motsvarar 71 elever av totalt 158 i årskurs 1. Andelen kan jämföras med grundskolan i Sverige där 3,6 procent av eleverna i den kommunala och 14,5 procent i de fristående grundskolorna var 6 år eller yngre. De flesta 6-åringarna (93,1 procent) i Sverige går i förskoleklass. I 27 av de 31 svenska utlandsskolorna fanns det elever i årskurs 1. Av dessa hade 9 skolor en andel på 100 procent 6-åringar i årskurs 1. Elevantalet i årskurs 1 var dock 6 eller färre på samtliga 9 skolor. I skolorna med flest elever i årskurs 1, Fuengirola med 26 elever och Bryssel med 25 elever, var andelen 6-åringar 46 respektive fyra procent. Diagram 2. Andel 6-åringar i årskurs 1 vid svenska utlandsskolor läsåren 1997/ /2000 Samtliga elever Europa Asien läsåret 1997/98 läsåret 1998/99 läsåret 1999/2000 Afrika Amerika Procent Andel statsbidragsberättigade elever sjunker Av de elever som läsåret 1999/2000 deltog i grundskoleundervisning vid svenska utlandsskolor var 86 procent statsbidragsberättigade (diagram 3). Jämfört med läsåret 1998/99 när andelen var 88 procent har andelen sjunkit med två procentenheter. Statsbidragsberättigade är elever från Sverige som uppfyller kraven för behörighet, och norska elever som enligt samarbetsavtal ska erbjudas undervisning. Dessa två grupper av elever svarade för 76,9 respektive 9,5 procent av samtliga elever. Resterande 13,6 procent av eleverna var dels obehöriga icke statsbidragsberättigade elever från Sverige, och dels elever från andra länder än Norge. Afrika hade den största andelen statsbidragsberättigade elever, 95 procent (114 av 120 elever). Minst andel fanns i Europa och Amerika där 84 procent var berättigade. I 11 av de 31 skolorna var alla elever statsbidragsberättigade. Störst av dessa skolor var skolan i Lissabon med 26 elever. Minst andel statsbidragsberättigade elever hade skolan i Madrid (71 procent). 9

12 Diagram 3. Andel statsbidragsberättigade elever i grundskolan vid svenska utlandsskolor läsåren 1997/ /2000 Samtliga skolor Europa Asien Afrika läsåret 1997/98 läsåret 1998/99 läsåret 1999/2000 Amerika Procent Inte bara elever från Sverige Vid 22 av de 31 svenska utlandsskolorna deltog elever från andra länder än Sverige i undervisningen. Totalt fanns 195 elever från annat land, detta motsvarar 19 procent av eleverna. Dessa elever kom i de flesta fall från Norge, 98 elever, följt av Finland från vilket det kom 69 elever. Från övriga länder kom 28 elever. Störst andel elever från andra länder var det i skolorna i Moskva och Bryssel där 50 respektive 39 procent av eleverna var från andra länder. I skolan i Bryssel fanns dessutom nästan 60 procent av alla norska elever i svenska utlandsskolor läsåret 1999/2000. Lärarvecktimmar per elev varierar kraftigt Antalet läroveckotimmar per elev varierade läsåret 1999/2000 mellan 1,8 till 13,2 timmar per elev för olika skolor. Lärartätheten, antalet läroveckotimmar per elev, påverkas av att antalet elever ändras mellan läsåren vilket kan förklara en del av den kraftiga variationen. Läsåret 1999/2000 var antalet lärarveckotimmar per elev totalt 3,3 jämfört med 3,5 läsåret 1998/99. 10

13 Gymnasieskolan organisation läsåret 1999/2000 Fem skolor bedrev gymnasieutbildning Fem av de 31 svenska utlandsskolorna bedrev utöver reguljär grundskoleutbildning även reguljär undervisning på gymnasienivå. Det var skolorna i Bryssel, Fuengirola, Madrid, London och Nairobi som även hade gymnasieundervisning. Från och med 1 juli 1999 är verksamheten vid samtliga skolor permanent. Tidigare har bara skolan i Bryssel haft ett permanent tillstånd att bedriva reguljär gymnasieutbildning. Totalt 166 elever Sammanlagt deltog 166 elever i någon gymnasieutbildning vid dessa skolor. Flest elever fanns i skolorna i Fuengirola och Bryssel, 62 respektive 56 elever. Jämfört med föregående läsår har antalet elever minskat med tre i skolan i Bryssel, ökat med en respektive tre i skolorna i Fuengirola och Madrid. I skolorna i London och Nairobi är elevantalet oförändrat. Samhällsvetenskaplig inriktning vanligast Närmare två tredjedelar av eleverna läste samhällsvetenskaplig inriktning (diagram 4). Andelen är i det närmaste oförändrad jämfört med föregående läsår. Naturvetenskaplig inriktning lästes av 29 procent av eleverna och fem procent bedrev studier enligt norsk läroplan. Diagram 4. Elever i gymnasieskolan vid svenska utlandsskolor fördelade efter studieinriktning läsåret 1999/2000 Norsk läroplan 5% Naturvetenskaplig inriktning 29% Samhällsvetenskaplig inriktning 66% 11

14 68 procent behöriga elever Av de 166 elever som deltog i gymnasieundervisning var 113 (68 procent) svenskar som uppfyllde kraven för behörighet. De är endast dessa elever som är statsbidragsberättigade på gymnasienivå. Bland övriga elever fanns 37 obehöriga icke statsbidragsberättigade svenska elever, 8 norska och 8 finska elever. Andelen statsbidragsberättigade elever är oförändrad jämfört med föregående år. 4,4 lärarveckotimmar per elev Läsåret 1999/2000 var den genomsnittliga lärartätheten 4,4 lärarveckotimmar per elev för gymnasieelever vid svenska utlandsskolor. Lärarveckotimmarna per elev varierade mellan 3,1 för eleverna i Bryssel och Fuengirola och 11,4 för eleverna i London (diagram 5). Diagram 5. Lärarveckotimmar per elev i gymnasieskolan vid svenska utlandsskolor läsåren 1997/ /2000 Belgien, Bryssel Spanien, Fuengirola Spanien, Madrid läsåret 1997/98 läsåret 1998/99 läsåret 1999/2000 Storbritannien, London Kenya, Nairobi Lärarveckotimmar per elev 12

15 Kompletterande svensk undervisning och distansundervisning läsåret 1999/2000 Kompletterande svensk undervisning Totalt deltog elever i kompletterande svensk undervisning, men endast 380 (10 procent) av dem fanns vid svenska utlandsskolor. Vid 18 av de 31 utlandsskolorna fanns elever med kompletterande svensk undervisning. Distansundervisning I distansundervisning med handledning deltog 65 elever vid svenska utlandsskolor fördelade på 13 skolor. Elever kan även delta i övrig distansundervisning som bland annat anordnas av olika föreningar. I övrig distansundervisning deltog 57 elever. Lärare läsåret 1999/2000 Mer än 75 procent av lärarna kvinnor Av de totalt 289 lärarna som var anställda vid svenska utlandsskolor läsåret 1999/2000 var 220 kvinnor. Detta motsvarar 76 procent av lärarna. I Sverige var andelen kvinnliga lärare 74 procent i grundskolan och 48 procent i gymnasieskolan. Undervisar samtliga elever Lärarna vid svenska utlandsskolor undervisar inte enbart i den reguljära grund- och gymnasieutbildningen utan kan även undervisa elever som går kompletterande svenskundervisning samt handleda elever som följer distansundervisning. Lärarnas utbildning Andelen lärare med svensk eller utländsk lärarutbildning i svenska utlandsskolor var 75 procent. Det är en mindre andel än i Sverige där 85,7 procent av grundskolelärarna och 80,6 procent av gymnasielärarna hade pedagogisk utbildning läsåret 1999/2000. I de svenska utlandsskolorna i Europa var andelen med lärarutbildning högre än i övriga världsdelar (diagram 6). 13

16 Diagram 6. Andel lärare med lärarutbildning vid svenska utlandsskolor läsåren 1997/ /2000 Procent Europa Asien Afrika Amerika läsåret 1997/98 läsåret 1998/99 läsåret 1999/2000 Slutbetyg från grundskolan läsåret 1998/99 48 elever lämnade grundskolan Läsåret 1998/99 fick 48 elever slutbetyg från reguljär grundskoleutbildning vid svenska utlandsskolor. Dessa elever avgick från 7 olika utlandsskolor, fem i Europa och två i Afrika. Det var något fler flickor än pojkar som slutade grundskolan, 28 jämfört med 20. Eleverna klarade sig bra Elevernas slutbetyg var precis som förra läsåret höga. Då, läsåret 1997/98, var det genomsnittliga meritvärdet 236 och nu, läsåret 1998/99, var det 237 för samtliga elever. Endast 7 elever saknade betyg i ett eller flera ämnen. En orsak till saknade betyg kan vara att eleven har flyttat under högstadiet och därför gått miste om undervisning i något eller några ämnen. En annan orsak kan vara att underlag för betygssättning saknas för att eleven inte har deltagit i undervisningen i tillräcklig stor omfattning på den skola där slutbetyget har utfärdats. Slutbetyg från gymnasieskolan läsåret 1998/99 Avgångna från tre olika program Läsåret 1998/99 fick 44 elever slutbetyg från 3-årigt program i gymnasieskolan. Av dem gick 23 elever ut från samhällsvetenskapsprogrammet (SP), 15 från naturvetenskapsprogrammet (NV) och resterande 6 från specialutformat program (SM). 14

17 Elevernas resultat Elevernas genomsnittliga betygspoäng på samtliga program var 14,70. Männen hade 14,21 i genomsnittlig betygspoäng och kvinnorna 15, av de 44 eleverna avgick med grundläggande behörighet till universitet och högskolestudier. Det var fler elever som hade valt att läsa ett utökat program jämfört med antalet elever som valt att läsa ett reducerat program, 17 elever jämfört med 12. Kostnader läsåret 1998/99 Små skolor kostar mest I skolor med upp till 20 elever kostar en elev i genomsnitt kronor (diagram 7). Denna grupp av skolor har liksom föregående två läsår, den högsta genomsnittskostnaden per elev. I denna grupp, skolor med upp till 20 elever, finns de flesta svenska utlandsskolorna läsåret 1998/99. Diagram 7. Genomsnittskostnad per elev vid svenska utlandsskolor fördelad efter elevantal läsåren 1996/ /99 Kronor läsåret 1996/97 läsåret 1997/98 läsåret 1998/ Elevantal 15

18 Kostnad per skolform Genomsnittskostnaden för en elev i årskurs 1 6 var kronor, vilket var en ökning med kronor per elev jämfört med föregående läsår (diagram 8). Kostnaderna för olika skolor varierade mellan och kronor per elev. Elever i årskurs 7 9 kostade kronor i genomsnitt. Den lägsta genomsnittskostnaden per elev i årskurs 7 9 var kronor och den högsta kronor. Den genomsnittliga kostnaden per elev för gymnasieskolan var kronor, vilket var kronor mindre än läsåret 1997/98. Kostnaden för handledning vid distansundervisning var i genomsnitt kronor per elev. Kompletterande svensk undervisning hade en genomsnittskostnad per elev på kronor. Diagram 8. Genomsnittskostnad per elev vid svenska utlandsskolor fördelad efter verksamhet läsåren 1996/ /99 Årskurs 1 6 Årskurs 7 9 Gymnasieskolan Handledning vid distansundervisning läsåret 1996/97 läsåret 1997/98 läsåret 1998/99 Kompletterande svensk undervisning Kronor 16

19 Undervisning största delkostnaden Kostnader för elever i svenska utlandsskolor består till största delen av undervisningskostnader (diagram 9). Nästan 50 procent av totalkostnaden går till undervisning. Av genomsnittskostnaden på per elev går kronor till läromedel, till lokaler, kronor till övriga kostnader (består bland annat av administration) samt kronor till undervisning. Diagram 9. Genomsnittskostnad per elev vid svenska utlandsskolor fördelad efter delkostnader läsåret 1998/99 Övriga kostnader 27% Undervisning 48% Läromedel 7% Lokaler 18% 17

20 Tabell 1: Verksamhet vid svenska utlandsskolor läsåret 1999/2000 Elever i reguljär utbildning Elever i annan utbildning Totalt därav distans- kompletterande Världsdel antal 1) grundskola grundskola gymnasie- under- svensk Skola åk 1 6 åk 7 9 skola visning 2) undervisning 3) Europa Belgien, Bryssel Frankrike, Paris Italien, Milano Italien, Modena Portugal, Lissabon Ryssland, Moskva Schweiz, Genève Spanien, Fuengirola Spanien, Gran Canaria Spanien, Madrid Spanien, Palma de Mallorca Storbritannien, Horsham Storbritannien, London Tyskland, Berlin Tyskland, Hamburg Österrike, Wien Totalt, Europa Asien Bangladesh, Dhaka Kina, Beijing Laos, Vientiane Saudiarabien, Abha Saudiarabien, Jeddah Saudiarabien, Riyadh Totalt, Asien Afrika Angola, Luanda Centralaf. Republ., Gamboula Etiopien, Addis Abeba Kenya, Nairobi Mocambique, Maputo Tanzania, Dar es Salaam Tanzania, Nzega Totalt, Afrika Amerika Brasilien, Sao Paulo Nicaragua, Managua Totalt, Amerika Samtliga skolor ) Både behöriga och obehöriga elever som deltar i reguljär utbildning i utlandet. 2) Siffrorna gäller enbart distansundervisning som bedrivs vid svenska utlandsskolor. Elever som läser på egen hand utan handledning är inte medräknade. 3) Siffrorna gäller enbart kompletterande svensk undervisning som bedrivs vid svenska utlandsskolor. 18

21 Tabell 2: Grundskola reguljär undervisning vid svenska utlandsskolor läsåret 1999/2000 Totalt därav Andel (%) Antal Andel (%) antal behöriga norska övriga statsbidrags- 6-åringar 6-åringar Världsdel elever 1) svenska elever elever 2) berättigade 3) i åk 1 i åk 1 Skola elever Europa Belgien, Bryssel Frankrike, Paris Italien, Milano Italien, Modena Portugal, Lissabon Ryssland, Moskva Schweiz, Genève Spanien, Fuengirola Spanien, Gran Canaria Spanien, Madrid Spanien, Palma de Mallorca Storbritannien, Horsham Storbritannien, London Tyskland, Berlin Tyskland, Hamburg Österrike, Wien Totalt, Europa Asien Bangladesh, Dhaka Kina, Beijing Laos, Vientiane Saudiarabien, Abha Saudiarabien, Jeddah Saudiarabien, Riyadh Totalt, Asien Afrika Angola, Luanda Centralaf. Republ., Gamboula Etiopien, Addis Abeba Kenya, Nairobi Mocambique, Maputo Tanzania, Dar es Salaam Tanzania, Nzega Totalt, Afrika Amerika Brasilien, Sao Paulo Nicaragua, Managua Totalt, Amerika Samtliga skolor ) Både behöriga och obehöriga elever som deltar i reguljär utbildning i utlandet. 2) Övriga är obehöriga, icke stadsbidragsberättigade, elever från Sverige samt från andra länder än Norge. 3) Elever från Sverige som uppfyller kraven för behörighet, samt elever från Norge som enligt ett samarbetsavtal ska erbjudas undervisning. 19

22 Tabell 3: Gymnasieskola reguljär undervisning vid svenska utlandsskolor läsåret 1999/2000 Totalt därav Andel (%) Antal elever med studieinriktning Världsdel antal behöriga övriga statsbidrags- N 3) S 4) Övrig 5) Skola elever elever elever 1) berättigade 2) Europa Belgien, Bryssel Frankrike, Paris Italien, Milano Italien, Modena Portugal, Lissabon Ryssland, Moskva Schweiz, Genève Spanien, Fuengirola Spanien, Gran Canaria Spanien, Madrid Spanien, Palma de Mallorca Storbritannien, Horsham Storbritannien, London Tyskland, Berlin Tyskland, Hamburg Österrike, Wien Totalt, Europa Asien Bangladesh, Dhaka Kina, Beijing Laos, Vientiane Saudiarabien, Abha Saudiarabien, Jeddah Saudiarabien, Riyadh Totalt, Asien Afrika Angola, Luanda Centralaf. Republ., Gamboula Etiopien, Addis Abeba Kenya, Nairobi Mocambique, Maputo Tanzania, Dar es Salaam Tanzania, Nzega Totalt, Afrika Amerika Brasilien, Sao Paulo Nicaragua, Managua Totalt, Amerika Samtliga skolor ) Svenska elever som inte uppfyller kraven för behörighet samt utländska elever. 2) Statsbidragsberättigade på gymnasienivå är enbart elever som uppfyller kraven på behörighet. 3) Elever som går på naturvetenskapsprogrammet. 4) Elever som går på samhällsvetenskapsprogrammet. 5) Elever som går enligt norsk läroplan. 20

23 Tabell 4: Kompletterande svensk undervisning samt handledning vid distansundervisning vid svenska utlandsskolor läsåret 1999/2000 Handledning vid distansundervisning Kompletterande svensk undervisning Totalt därav Totalt därav Världsdel antal behöriga behöriga övriga antal behöriga behöriga övriga Skola elever gr skola gy skola elever elever gr skola gy skola elever Europa Belgien, Bryssel Frankrike, Paris Italien, Milano Italien, Modena Portugal, Lissabon Ryssland, Moskva Schweiz, Genève Spanien, Fuengirola Spanien, Gran Canaria Spanien, Madrid Spanien, Palma de Mallorca Storbritannien, Horsham Storbritannien, London Tyskland, Berlin Tyskland, Hamburg Österrike, Wien Totalt, Europa Asien Bangladesh, Dhaka Kina, Beijing Laos, Vientiane Saudiarabien, Abha Saudiarabien, Jeddah Saudiarabien, Riyadh Totalt, Asien Afrika Angola, Luanda Centralaf. Republ., Gamboula Etiopien, Addis Abeba Kenya, Nairobi Mocambique, Maputo Tanzania, Dar es Salaam Tanzania, Nzega Totalt, Afrika Amerika Brasilien, Sao Paulo Nicaragua, Managua Totalt, Amerika Samtliga skolor

24 Tabell 5: Lärare vid svenska utlandsskolor läsåret 1999/2000 Antal tjänst- Andel (%) Antal Andel (%) Andel (%) Lärarveckotimmar per elev Världsdel görande kvinnor med lärar- med lärar- som tjänstgör grundskola gymnasieskola Skola lärare utbildning 1) utbildning 1) mer än 40% Europa Belgien, Bryssel ,4 3,1 Frankrike, Paris ,7. Italien, Milano ,0. Italien, Modena ,3. Portugal, Lissabon ,1. Ryssland, Moskva ,7. Schweiz, Genève ,8. Spanien, Fuengirola ,8 3,1 Spanien, Gran Canaria ,7. Spanien, Madrid ,1 4,4 Spanien, Palma de Mallorca ,4. Storbritannien, Horsham ,8. Storbritannien, London ,4 11,4 Tyskland, Berlin ,1. Tyskland, Hamburg ,2. Österrike, Wien ,8. Totalt, Europa ,8 4,0 Asien Bangladesh, Dhaka ,2. Kina, Beijing ,2. Laos, Vientiane ,3. Saudiarabien, Abha ,9. Saudiarabien, Jeddah ,1. Saudiarabien, Riyadh ,1. Totalt, Asien ,2. Afrika Angola, Luanda ,6. Centralaf. Republ., Gamboula ,5. Etiopien, Addis Abeba ,0. Kenya, Nairobi ,0 7,3 Mocambique, Maputo ,6. Tanzania, Dar es Salaam ,8. Tanzania, Nzega ,8. Totalt, Afrika ,6 7,3 Amerika Brasilien, Sao Paulo ,9. Nicaragua, Managua ,4. Totalt, Amerika ,8. Samtliga skolor ,3 4,4 22

25 Tabell 6: Verksamhet vid svenska utlandsskolor läsåren 1998/99 och 1999/2000 Antal elever i reguljär utbildning 1) Andel (%) Lärarveckotimmar per elev grundskola gymnasieskola 6-åringar i åk 1 grundskola gymnasieskola Världsdel läsåret läsåret läsåret läsåret läsåret läsåret läsåret läsåret läsåret läsåret Skola 1998/ / / / / / / / / /2000 Europa Belgien, Bryssel ,4 2,4 3,3 3,1 Frankrike, Paris ,2 3,7.. Italien, Milano ,2 5,0.. Italien, Modena ,6 8,3.. Portugal, Lissabon ,0 3,1.. Ryssland, Moskva ,6 3,7.. Schweiz, Genève ,3 4,8.. Spanien, Fuengirola ,7 1,8 2,5 3,1 Spanien, Gran Canaria ,1 2,7.. Spanien, Madrid ,9 4,1 5,5 4,4 Spanien, Palma de Mallorca ,4 3,4.. Storbritannien, Horsham ,0 3,8.. Storbritannien, London ,7 2,4 11,8 11,4 Tyskland, Berlin ,0 3,1.. Tyskland, Hamburg ,4 3,2.. Österrike, Wien ,1 3,8.. Totalt, Europa ,0 2,8 4,0 4,0 Asien Bangladesh, Dhaka ,5 13,2.. Kina, Beijing ,1 5,2.. Laos, Vientiane ,9 4,3.. Saudi-Arabien, Abha ,0 5,9.. Saudi-Arabien, Jeddah ,6 6,1.. Saudi-Arabien, Riyadh ,3 4,1.. Totalt, Asien ,9 5,2.. Afrika Angola, Luanda ,8 11,6.. Centralafr. Repub., Gamboula ,4 10,5.. Etiopien, Addis Abeba ,8 4,0.. Kenya, Nairobi ,3 4,0 7,5 7,3 Mocambique, Maputo ,9 3,6.. Tanzania, Dar es Salaam ,1 2,8.. Tanzania, Nzega ,7 6,8.. Totalt, Afrika ,7 4,6 7,5 7,3 Amerika Brasilien, Sao Paolo ,0 6,9.. Colombia, Urrá ,3... Nicaragua, Managua ,3 5,4.. Totalt, Amerika ,7 5,8.. Samtliga skolor ,5 3,3 4,3 4,4 1) Både behöriga och obehöriga elever som deltar i reguljär utbildning i utlandet. 23

26 Tabell 7: Slutbetyg i årskurs 9 för elever vid svenska utlandsskolor läsåret 1998/99 Elever som Genom- Andel (%) Elever som ej nått målen av de som fått eller skulle avslutat åk 9 snittligt elever som är ha fått mål- och kunskapsrelaterade slutbetyg Kön Totalt därav med merit- behöriga till Totalt I ett ämne I två eller fler ämneni alla ämnen Skola antal slutbetyg värde gymnasieskolan Antal Andel(%) Antal Andel(%) Antal Andel(%) Antal Andel(%) Samtliga elever ,6 5 10,4 2 4,2 0 0,0 därav Flickor ,9 5 17,9 0 0,0 0 0,0 Pojkar ,0 0 0,0 2 10,0 0 0,0 Belgien, Bryssel ,5 3 27,3 2 18,2 0 0,0 Frankrike, Paris Spanien, Fuengirola ,7 1 7,7 0 0,0 0 0,0 Spanien, Madrid Storbritannien, London ,0 0 0,0 0 0,0 0 0,0 Kenya, Nairobi ,0 0 0,0 0 0,0 0 0,0 Mocambique, Maputo ,3 1 14,3 0 0,0 0 0,0 24

27 Tabell 9: Slutbetyg från gymnasieskolan för elever vid svenska utlandsskolor läsåret 1998/99 Antal elever Genomsnittlig Antal elever med Antal elever Antal elever som fått betygspoäng grundläggande med reducerat med utökat Kön slutbetyg behörighet till univ. program program Program och högsk. studier Gymnasieskolan totalt 44 14, därav Män 21 14, Kvinnor 23 15, Nationella program 38 14, därav Naturvetenskapsprogrammet (NV) 15 15, Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) 23 13, Specialutformat program (SM) 6 17, Tabell 10: Betygsfördelning i vissa ämnen i gymnasieskolan för elever vid svenska utlandsskolor läsåret 1998/99 Engelska A Matematik A Antal elever Betygsfördelning Antal elever Betygsfördelning Program med betyg IG(%) G(%) VG(%) MVG(%) med betyg IG(%) G(%) VG(%) MVG(%) Nationella program därav Naturvetenskapsprogrammet (NV) Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) Specialutformat program (SM) Samhällskunskap A Svenska B, sammanhållen kurs 1 ) Antal elever Betygsfördelning Antal elever Betygsfördelning Program med betyg IG(%) G(%) VG(%) MVG(%) med betyg IG(%) G(%) VG(%) MVG(%) Nationella program därav Naturvetenskapsprogrammet (NV) Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) Specialutformat program (SM) Svenska B, svenska språket 1 ) Svenska B, litteraturkunskap 1 ) Antal elever Betygsfördelning Antal elever Betygsfördelning Program med betyg IG(%) G(%) VG(%) MVG(%) m betyg IG(%) G(%) VG(%) MVG(%) Nationella program därav Naturvetenskapsprogrammet (NV) Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) Specialutformat program (SM) ) Svenska B har omvandlats från två delkurser till en sammanhållen kurs. Ungefär hälften av eleverna har fått betyg enligt de äldre bestämmelserna. 25

28 Tabell 11: Total kostnad per elev vid svenska utlandsskolor läsåret 1998/99 Tabell 11.1: Total kostnad (SEK) per elev redovisad efter världsdel Totalt därav Kostnad Spridning mellan skolor antal i reguljär per elev i kostnad per elev Världsdel elever utbildning i genomsnitt min max Europa Asien Afrika Amerika Samtliga skolor Tabell 11.2: Total kostnad (SEK) per elev redovisad efter skolstorlek Antal Kostnad Spridning mellan skolor skolor 1) per elev i kostnad per elev Skolstorlek i genomsnitt min max Antal elever/skola 2) ) Här ingår endast det antal skolor som har lämnat in uppgifter om verksamhetens kostnader läsåret 1998/99. 2) Antalet avser samtliga elever per skola som deltar i reguljär undervisning, handledning vid distansundervisning samt kompletterande svensk undervisning. 26

29 Tabell 12: Kostnad per elev för olika verksamheter vid svenska utlandsskolor läsåret 1998/99 Tabell 12.1: Genomsnittskostnad (SEK) per elev redovisad efter världsdel och skolstorlek Total kostnad per elev i genomsnitt för Grundskolan Gymnasie- Handledning Kompletterande Världsdel åk 1-6 åk 7-9 skolan vid distans- svensk Skolstorlek undervisning undervisning Europa Asien Afrika Amerika Samtliga skolor Antal elever/skola Tabell 12.2: Spridning i kostnad (SEK) per elev redovisad efter världsdel och skolstorlek Spridning mellan skolorna i total kostnad per elev för Grundskolan Gymnasieskolan Världsdel åk 1-6 åk 7-9 Skolstorlek min max min max min max Europa Asien Afrika Amerika Samtliga skolor Antal elever/skola Spridning mellan skolorna i total kostnad per elev för Handledning vid Kompletterande svensk Världsdel distansundervisning undervisning Skolstorlek min max min max Europa Asien Afrika Amerika Samtliga skolor Antal elever/skola

30 Tabell 13: Kostnad per elev vid svenska utlandsskolor redovisad efter delkostnader läsåret 1998/99 Tabell 13.1: Genomsnittskostnad (SEK) per elev redovisad efter världsdel och skolstorlek Kostnad per elev i genomsnitt för Världsdel Undervisning Lokaler Läromedel Övriga Skolstorlek kostnader Europa Asien Afrika Amerika Samtliga skolor Antal elever/skola Tabell 13.2: Spridning i kostnad (SEK) per elev redovisad efter världsdel och skolstorlek Spridning mellan skolorna i kostnad per elev för Världsdel Undervisning Lokaler Skolstorlek min max min max Europa Asien Afrika Amerika Samtliga skolor Antal elever/skola Spridning mellan skolorna i kostnad per elev för Världsdel Läromedel Övriga kostnader Skolstorlek min max min max Europa Asien Afrika Amerika Samtliga skolor Antal elever/skola