FÖRSAMLINGSNYTT. Nummer Gudstjänst

Transkript

1 FÖRSAMLINGSNYTT Nummer Gudstjänst

2 Innehåll Tankar från verandan 3 En god inre miljö 4 Döpta, vigda och avlidna 4 Nu är det nära - Låt dig utmanas! 5 Vi gör Gudstjänst tillsammans 6-7 Ordföranden har ordet 8 Visste du att? 8 Anslagstavlan 9-10 Gudstjänster 11 Kontaktuppgifter Ansvarig utgivare: Pamela Garpefors Redaktion: Siv Majing, Pamela Garpefors. Red.sekr: Diana Pettersson. Bilder: Rödeby församling om inget annat anges. Omslagsbild: Rödeby kyrka, Foto:Déz Magnér. Dopbild, Foto: Jim Elfström/IKON Bilder från Gudstjänst i Rödeby kyrka. Tryck: KP-tryck, Karlskrona Nr , Årgång 44. Församlingsnytt utkommer 4ggr/år. Nästa nummer kommer till advent. Församlingsnytt som taltidning Den som är synskadad eller har svårt att läsa tryckt text har rätt att få det skrivna ordet inläst och hemskickat på Audio-cd. Rödebys församlingsblad går att få på detta vis. Vet du någon i församlingen som skulle behöva det, ta kontakt med pastorsexpeditionen på telefon eller rodeby.pastorat@svenskakyrkan.se. Uteblivet Församlingsnytt eller Församlingsnytt som taltidning. Kontakta p-exp

3 Tankar från verandan När man blir äldre går man ofta tillbaka i sina minnen och funderar över hur och vad som präglat en som människa. Den barndom man haft sätter stora avtryck det är så viktigt att man som barn får uppleva kärlek och trygghet. När jag tänker på min barndom så förstår jag att jag skall vara tacksam för min väldigt närvarande familj och släkt. Tiden går och många finns inte i denna världen längre så nu är jag en av de äldre.. Jag är uppvuxen på en liten ö där nästan hela släkten var bosatt och alla kändes lika nära och fanns till för oss barn. En mormor som alltid hade tid att leka, läsa sagor, spela och sjunga med oss, morfar som svarade på alla frågor. Mamma som var hemma när vi kom från skolan. Jag minns att jag sprang igenom skogen och när jag närmade mig vårt hus ropade jag: Mamma! - och hon svarade alltid. Promenader med pappa i skogen eller när han dansade med mig stående på hans fötter. Vi gjorde ofta utflykter i skärgården på somrarna med hela tjocka släkten, vi plockade bär, badade och hade picknick men jag minns att mormor fick sitta kvar i båten för hon var för tjock för att kunna hoppa i land på klipporna där vi badade. Värdefulla och fina minnen! Jag önskar att alla barn skulle få ha en trygg och kärleksfull uppväxt med närvarande vuxna men vet också att livet inte är så enkelt. Respekten för de som är äldre måste få utvecklas i, och finnas med i gemenskapen. Som barn upplevde jag att vuxna verkligen försökte vara goda förebilder men idag talar man om att många ungdomar saknar goda förebilder även bland sina föräldrar, vilket är tragiskt. Vi lever ju i en ungdomskult som är större än tidigare vilket kanske gör att många så kallade vuxna inte blir eller vill bli vuxna. Jag tror att det finns många övermogna tonåringar. Barn och ungdomar utsätts för mer faror idag än när jag var ung, naturligtvis var det inte utan farligheter då heller men utbudet är större idag och jag tror att det krävs mer för att man skall klara sig. Samhället har blivit hårdare och man lever i en helt annan värld exempelvis på Internet. En ibland farlig, okänslig och anonym värld där man inte nödvändigtvis behöver stå upp helt och fast med sin person utan kan smyga bakom påhittade namn. Det är svårt att förstå hur illa det kan bli för dem som trakasseras och utnyttjas via nätet, man kan bara ana. Moral och etik, lag och ordning är ju grundlagt av Tio Guds bud. Många tror att religionen är särskild från vardagslivet men så är det inte utan vardagslivet bygger just på religionen. Jag fick en fråga om vad min tro betytt och betyder för mig och jag svarade att det är som att andas den bara finns. Den är integrerad i livet och finns med av bara farten. Nu återstår resten av livet då jag får fortsätta ge tillbaks av den glädje och kärlek som jag fått för det är ju meningen med livet - att ge kärlek och bry sig om. Christina Tegelstam Åstrand Kyrkokamrer 3

4 All miljö - relation till natur och konstruerade saker, till oss själva, till andra människor och till Gud - behöver vara i någon slags balans, för att vi ska må bra. Fysisk, psykisk, social och andlig miljö bildar en helhet, som präglar ett liv och avgör om det är gott. Det är vår tro att Gud omfattar allt detta - med sin skapelse, med sin goda vilja och med sin önskan att dela det med oss. I Första Moseboks första kapitel beskrivs att allt vi i livet har relation till är skapat med syfte att vara gott. Och Gud såg att det var gott. En god inre miljö Första stormvindarna för hösten kom redan i augusti. På skogspromenad över nedfallna träd väcktes funderingar över naturens och miljöns betydelse. Rapporterna om vad klimatförändringar betyder duggar tätt numera. Mest drabbas redan utsatta människor i fattiga länder när det regnar extremt mycket, så floder svämmar över, eller när det inte regnar alls, så torkan blir extrem. När det sköra livet hotas är det lätt att förstå att klimatet betyder mycket för vårt mänskliga liv. Också varningarna för vad väderleken i Sverige kan ställa till med verkar komma allt oftare. Vi börjar lära oss att klass 1- varning kan betyda allt från stillastående tåg till översvämmade källare. Människoliv hotas inte i så stor utsträckning, men förseningarna, teknikhaverierna och de oväntade skadorna ställer till det för oss. Det blir inte som vi planerat och vi måste tänka om. Vi måste vänta, längre än vi har tålamod till, och känner oss orättvist drabbade. Ordet klimat finns i allas vokabulär numera och ordet miljö har fått en renässans. På 1980-talet handlade miljöfrågorna bland annat om klorblekt papper och motorvägsprojekt längs västkusten, från Danmark till Norge. Nu har vi för länge sedan vant oss vid bruna kaffefilter, Öresundsbron har firat 10 år och det finns ett hål genom Hallandsåsen. Dessutom har ordet miljö fått en vidare användning och handlar om så mycket mer än djur, vatten och skog. På alla arbetsplatser ska ett arbete kring arbetsmiljö ständigt pågå. Chefen och ledning måste se till att förebygga och minimera riskerna att någon skadas, såväl fysiskt som psykiskt. Det handlar inte bara om tunga lyft, farliga kemikalier och förslitningsrisker utan också om att inte frysas ut från den sociala gemenskapen eller bli sexuellt trakasserad. På senare tid har barn och ungdomars arbetsmiljö också fått tydligare regler. Varje skola måste ha en likabehandlingsplan och arbeta aktivt för att ingen ska känna sig mobbad. Vi uppmärksammar allt mer hur den fysiska miljön runt om påverka oss också socialt. Ljudmiljö, ljusmiljö, trafikmiljö, stadsmiljö med mera, kan ha betydelse för till exempel om ett torg fungerar som en levande mötesplats eller är en död yta. Också inomhus vill vi skapa miljöer som gynnar gemenskap och gott liv. Både i gemensamma utrymmen och i våra egna hem bidrar inredningen till vilken miljö vi upplever oss vara i. Människorna i sig är naturligtvis en enormt viktig del av detta. Hur vi är mot varandra skapar också miljö. I vars och ens liv finns också en andlig miljö. Våra uppfattningar om livets stora, och ibland eviga, frågor har betydelse för våra liv. Så också vår upplevelse av något utöver det som omger oss kroppsligt och finns i oss själsligt. Hit hör också relationen till Gud, alltså det vi kallar tro. Som alla relationer så bidrar den till att skapa en miljö. Om den betyder mycket för oss, så märks det inte bara i vår andliga miljö utan också i hur vi är mot andra människor, mot oss själva och i förhållande till naturen. Det vill säga tron påverkar vår sociala, psykiska och fysiska miljö. Skogspromenaden i stormvindarna gav tid att bearbeta dagens sociala kontakter tillsammans med många andliga tankar. Samtidigt som den fysiska rörelsen förbättrade min psykiska hälsa denna sensommardag. Resultat: god miljö. Döpta Simon Andersson Lii Andersson Sofie Nilsson Jack Långström Linnea Claesson Emelie Lundström Annika Bengtsson Komminister Vigda Eva-Lott Toresten och Fredrik Karlsson Charlotta Mathiasson och Hans Ottinger Anna-Carin Andersson och Roger Johansson Avlidna Marianne Wilhelmsson Birgit Gunnarsson Karl-Eric Carlsson Ingrid Karlsson Lennart Rickardsson Christer Wallin Sture Andersson 4

5 NU ÄR DET NÄRA... LÅT DIG UTMANAS! Vår populära föreläsningsserie är tillbaka i höst. Den här gången med temat livsfrågor. Samtliga föreläsningar sker i Rödeby kyrka kl Fri entré. 7 oktober Göran Larsson Skamfilad -Jag ville bara försvinna Generad, osäker, förvirrad, bortgjord och utsatt. Skam är en känsla som någon gång drabbar oss alla. Inom oss själva finns källor till större livsglädje, fördjupade relationer och ökad självkänsla, bara vi lär oss hur vi skall leta efter dem. Göran Larsson berättar om skammens många ansikten och hur den påverkar våra liv. Göran Larsson är präst, samtalsterapeut och S:t Lukasutbildad själavårdare. Han har under många år jobbat med dialog- och reflektionsgrupper i församlingar och bland långtidssjukskrivna och fungerat som etisk rådgivare och andlig vägledare i olika beroendebehandlingar. 28 oktober Christina Doctare -om utbrändhet och begreppet hjärnstress. Hårdare arbetstakt och högre krav på effektivitet präglar i ökad omfattning den moderna människans tillvaro. Dagligdags hör man människor prata om stress och utbrändhet och det beror till stor del på att dessa tillstånd håller på att utvecklas till vår tids folksjukdomar. Christina ger många konkreta, enkla tips och verktyg för att förbättra sin situationoch må bättre. Foto: Kristina Pohl Christina Doctare är stressläkare, författare, debattör och föreläsare som bl a talar om stress i olika former. 11 november Ann Heberlein om förlåtelse. Våren 2007 kom hon ut med en populärvetenskaplig bok Det var inte mitt fel! Om konsten att ta ansvar som handlar om just ansvar, rättigheter och skyldigheter och om varje människas förmåga att påverka sitt eget och andras liv: att göra gott. Ann Heberlein är doktor i etik vid Lunds universitet, författare, föreläsare i etiska frågor och verksam som debattör och skribent. Föreläsningsserien har blivit möjlig tack vare ett församlingsbidrag från Svenska kyrkan som Kyrkorådet tagit beslut att använda till vuxenverksamheten i Rödeby. För ytterliggare information kontakta diakon Britt Jonasson på telefon eller britt.jonasson@svenskakyrkan.se eller kyrkoherde Pamela Garpefors på telefon eller pamela.garpefors@svenskakyrkan.se. Läs mer om respektive föreläsare på vår hemsida: 5

6 Vi gör Gudstjänst Barngrupperna medverkar i Gudstjänsten Varför firar vi gudstjänst? Gud stämmer träff med dig i kyrkan varje söndag. Gud väntar på dig där och ordnar en festmåltid för dig. I gudstjänsten möter du Gud i bibelordet, i dop och nattvard, i böner, i musik och i gemenskap med andra kristna. Visserligen kan du be, läsa Bibeln, träffa andra kristna utanför söndagens gudstjänst och också tycka att det är roligt, men i gudstjänsten har Gud samlat ihop allt detta. På en och samma gång får du ta emot och ge av allt det som Gud vill ge dig och du vill ge tillbaka. Du behöver inte göra dig till eftersom gudstjänsten fungerar oavsett vilket humör du är på. Så hör hela livet Gud till Allt har med Gud att göra matlagning, blöjbyten, bilreparationer, fotboll, vardagsbekymmer Detta ger mening och innehåll i ditt liv. Gudstjänsten är inte att fly undan allt förnuftigt och vettigt en dag i veckan och gömma sig på en plats som är oförnuftig och känslosam. Nej, till gudstjänsten får du bära med dig allt det arbete också tankearbete du står i för att ge det till Gud. Du får säga: Det här har jag jobbat med, välsigna det, använd det. Framför allt märker vi detta i nattvarden. Då går vi fram till Gud och överlämnar allt som har med våra liv att göra. Söndag efter söndag får du lämna detta till Gud och lika ofta får du tillbaka kraft och mening med ditt liv. Gud vill ha med hela dig - och tar dig på allvar Du får vara med i gudstjänsten med dina frågor och invändningar, ditt tvekande och ditt sökande. I gudstjänsten handlar Gud med dig. Där handlar också du med Gud med sång och bön. Jesus mitt ibland oss När vi kommer samman är också Jesus Kristus själv där. Oavsett hur Vi gör Gudstjänst tillsammans många eller få vi är, så är han mitt ibland oss. Alla producenter Varför har vi då en ordning, en liturgi? Ordet liturgi betyder egentligen det som folket gör. I en gudstjänst är det inte prästen och kantorn som uppträder inför en publik. Nej i gudstjänsten är vi alla deltagare och alla lika viktiga. Vi som församling är inte bara mottagare, som lutar oss tillbaka för att lyssna, värdera och ta emot det vi vill ha som om vi var på ett föredrag. I gudstjänsten deltar du och jag, med sång, nattvardsfirande och med bön. Hur skall prästen kunna predika på ett riktigt sätt om inte vi ber om den Helige Ande? Hur skall Ordet kunna komma in i oss, om vi inte ber Gud tala direkt till våra hjärtan? Guds barns lek Liturgi är ett sätt att vara och

7 TILLSAMMANS ett viktigt sätt. Men ordet liturgi har också med lek att göra. Vi är Guds barn inför Gud. Vi blir kanske allvarsamma och högtidliga, men vi får också leka inför Gud, vara glada och spontana tillsammans i gudstjänsten. Alla känslor ryms. Det är Guds helige Ande som har format gudstjänstens liturgi genom århundradena. Våra gudstjänstordningar är något som vi fått att ta hand om. Formerna förenar oss med de kristna över hela världen i dag och i olika tider ända från gudstjänsten i synagogan, som Jesus själv var med och firade. Tidigt förstod de kristna att de måste lära oss mer om sin tro, att texterna måste förklaras. Det gjorde Jesus när Han var i Nasarets synagoga och det gör prästen idag under predikan. Nattvarden har sitt ursprung i det Jesus gjorde tillsammans med sina lärjungar kvällen innan Han korsfästes. I Bibeln står det, att vi skall fira nattvard så ofta vi kan. Liksom hjärtat är centrum i vår kropp, är högmässan centrum i vårt kristna liv. Den tål att slitas på. Högmässan bygger sakta men säkert upp oss, om vi bara vill ta emot. Vi märker det inte alltid själva, men vi får lita på att Gud verkar i oss. Pamela Garpefors Kyrkoherde Krucifix i Rödeby kyrka Procession - är tåget som går in i kyrkan när Gudstjänsten börjar. Då står vi alla upp. När vi går ut kallar vi det recession. Korset - går längst fram i processionen som en symbol för Jesus, det är därför vi står upp. Ljusen - följer ibland med in i processionen. De är också en symbol för Jesus, som sa: Jag är världens ljus. Ju fler ljus som bärs in, desto större högtid. Boken - som bärs fram är Evangelieboken. Där står de texter som handlar om Jesus liv och om hur han ville att vi skulle leva. Agenda - har vi för att veta ordningen i Gudstjänsten. Med hjälp av den vet vi när vi ska be med i böner eller läsa med i texter. Stjärna - står framför vissa moment i agendan för att vi ska veta när vi ska stå upp. Står upp gör vi för att visa att det är extra viktigt. Liten Gudstjänstguide P eller Präst - står det i agendan när det är prästen som läser eller ber en bön. F eller Alla - står det i agendan när församlingen, alltså alla vi som är i kyrkan, ska läsa med i en text eller be en bön. Predikan - är den del i Gudstjänsten då prästen eller någon annan ger oss lite funderingar om vad dagens texter handlat om. Sång - ofta är det en kör eller en solist med på Gudstjänsten. Deras uppgift är att förstärka dagens tema. Nattvard - alla som är i kyrkan är välkomna fram, stor som liten. Gå fram, ta emot ett bröd i din hand och doppa sedan brödet i vinet. Kyrkkaffe - serveras i församlingshemmet efter Gudstjänsten. Gå dit, ät en god kaka och sitt och prata en stund! Vi ses i kyrkan! Foto: Kristina Strand Larsson 7

8 Ordföranden har ordet Sommaren går mot sitt slut och höstdagarna närmar sig. Detta innebär som vanligt full aktivitet i alla grupper, sammanträden och kontakter med övriga församlingar i pastoratet. Våra konvent för förtroendevalda har inneburit ett närmande till andra församlingar i pastoratet, med utbyte av erfarenheter oss emellan till gagn för oss alla. Telefontråden blir kortare när vi ses öga mot öga Takrenoveringen på kyrkan är nu klar och vi närmar oss den planerade inre renoveringen av vår vackra kyrka. Vi kommer att informera allmänheten så fort vi vet mera om kostnader, utförande m m. Pilotprojektet med Fridlevstads församling fortsätter nu i höst och vi skall också avrapportera detta när vi har arbetat färdigt i denna arbetsgruppen. Utbildning i att vara förtroendevald i Svenska kyrkan och i Rödeby församling startar den 14:e september och vår förhoppning är att den skall ge ytterligare insikter och kunskaper för oss alla i kyrkorådet. Siv Majing och Paul Wihlborg kommer att vara ledare för utbildningen. Det har varit många besökare i kyrkan i sommar så även å kyrkkaffet. Alla har hjälpts åt för att få en trevlig samvaro. Stort tack till alla som medverkat! Väl mött till en inspirerande och intressant höst i vår stora gemenskap här i Rödeby! Glöm inte de intressanta föreläsningarna i höst med Ann Heberlein, Göran Larsson och Christina Doctare. Se information om detta på bl a hemsidan, anslagstavlan och i Bullentinen. Några tänkvärda ord av Alf Henriksson i vår stressade och ibland felprioriterade värld: Vi är inte fattiga för att vi äger för lite utan för att vi saknar för mycket Vänliga hälsningar Siv Majing Ordförande i kyrkorådet Katastrof i Pakistan stöd de drabbade Ge en gåva via pg eller bg Visste du att? Nu när det pågår ett pilotprojekt om ett eventuellt sammangående mellan Rödeby och Fridlevstad församlingar kan det vara intressant att veta att man en gång varit ett gemensamt pastorat. Det var faktiskt först 1915 som man delade på sig efter att ha hört samman i ett pastorat sedan 1500-talet. De största anledningarna till att man var ett pastorat under så lång tid var bl a att man ansåg att församlingsborna lika lätt kunde komma till Fridlevstads som Rödeby kyrkor för Gudstjänst och att Rödeby endast hade ett litet antal bönder och i övrigt var ett fattigt folk som inte själv kunde hålla sig med präst. Informationen är hämtad ur boken Det gamla pastoratet Fridlevstad Rödeby från 1500-talet till 1915 skriven av Rikard Svensson. 8

9 Anslagstavlan Låt dig utmanas! Bön Stillhet Gemenskap Söker du efter detta är du välkommen till Bönegruppen Vi träffas för att be tillsammans under enkla former. 13 okt, 10 nov, 1 dec kl i församlingshemmet. Kontaktperson: diakon Britt Jonasson, tel: e-post: britt.jonasson@svenskakyrkan.se 7 oktober Skamfilad Göran Larsson 28 oktober Stress och utbrändhet Christina Doctare 11 november Förlåtelse Ann Heberlein Rödeby kyrka kl Fri entré. Närkontakt med tonåringenär det möjligt? När ens barn blir tonåring kan det kännas som att få en ny, främmande familjemedlem som man inte förstår sig på. Barnet ska bryta sig loss och börja stå på egna ben samtidigt som mycket händer i kroppen. Du som förälder behövs - men måste det bli så många bråk? Hur löser man problem och samarbetar smidigare? Internet, nya intressen och nya vänner upptar tiden samtidigt som både förälder och tonåring vill ha den andres uppmärksamhet och respekt. Nya frågor blir aktuella när man är tonårsförälder och även livsfrågor kan väckas. Genom att dela frågor och tankar med andra kan möjligheterna till närkontakt och bättre kommunikation växa. Rödeby församling erbjuder, med start i slutet av oktober, en samtalsgrupp där tonårsföräldrar hjälper varandra genom att dela erfarenheter och frågor kring att vara tonårsförälder. Materialet Närkontakt Om tonåringar och föräldraskap från Preventionscentrum i Stockholm blir utgångspunkt för sju samtalstillfällen. Samtalsledare för tisdagskvällarna varannan vecka blir Annika Bengtsson, konfirmand- och skolpräst, och Britt Jonasson, diakon och handledare. Intresserad? Frågor? Anmälan senast 15 oktober till Annika, tel , e-post annika.bengtsson@svenskakyrkan.se Britt, tel , epost britt.jonasson@svenskakyrkan.se Läs mer på: sidan 5 eller på I samverkan med Sensus. Barnverksamheten Öppna grupper Måndag Vuxen-Barn Barn med föräldrar. Vi leker och pysslar. Vi bjuder på fika. Tisdag Baby-café Föräldrar med barn upp till 1 år. Vi sjunger sånger och lär oss ramsor. Vi bjuder på fika. Vi ses i Senapskornet! Ihren och Sofia svenskakyrkan.se/rodeby 9

10 Anslagstavlan Släktforskning Nu har Rödeby församling lämnat sina gamla kyrkoböcker till landsarkivet i Lund. Har du släktforskningsfrågor vänligen ring: Gäller det gravsatta eller gravar på Rödeby kyrkogård kan du prova att söka svaren på gravar.se. Vill du veta mer om bygden kontakta gärna Rödeby hembygdsförening Backstigen Rödeby hembygd.se/blekinge/rodeby Rödeby Församlingskår Närmaste kårmöten i församlingshemmet kl oktober I trygga fadersfamnen. Kerstin Olsson sjunger och berättar om Lina Sandell. 17 november Sånger i advent. Kom och var med på morgonmässa. 30 september 14, 28 oktober 11, 25 november Kl i Rödeby kyrka. Gravsmyckningskaffe Välkommen in i kyrkan för ljuständning och en kopp kaffe i samband med gravsmyckningen. Barntimmarna Det finns ett fåtal platser kvar till kyrkans barntimmar. För mer information kontakta Ihren och Sofia Öppen Kyrka Kyrkan är öppen för bön, ljuständning och en stunds stillhet. Måndag-fredag 8-16 Rödeby kyrka 5 november kl Syföreningsauktion i Stubbelycke gamla skola Lördagen 27 november kl Andakt, försäljning, lotterier och servering. Gåvor mottages tacksamt! Stubbelycke kyrkliga syförening Middagsbön med lunch i församlingshemmet varje tisdag kl sep - 7 dec Pris 40 kronor. Syföreningsauktion i församlingshemmet Lördagen 13 november kl Andakt, försäljning, lotterier och servering. Gåvor mottages tacksamt! Rödeby kyrkliga arbetskrets 10

11 GUDSTJÄNSTER RÖDEBY FÖRSAMLING Mässa med stora och små 26 september kl e. tref. De äldres dag. Kyrkokören medverkar. Kyrkkaffe. Morgonmässa 30 september kl Gudstjänst med stora och små 3 oktober kl Den helige Mikaels dag. Uldelning av dopgåvor. Barngrupperna medverkar. Mässa med stora och små 10 oktober kl Tacksägelsedagen. Ungdomskören medverkar. Kyrkkaffe. Morgonmässa 14 oktober kl Gudstjänst med stora och små 17 oktober kl e. tref. Centern serverar kyrkkaffe med äppelpaj. Mässa med stora och små 24 oktober kl e. tref. Kärlekspärlan med församlingens ungdomar. Mogonmässa 28 oktober kl Mässa med stora och små 31 oktober kl Guds andedräkt. Mässa i Irländsk folkton. Kyrkokören medverkar. Minnesgudstjänst 7 november kl Alla själars dag. Minnesgudstjänst för de som avlidit under året. Kyrkokören medverkar. Morgonmässa 11 november kl Mässa med stora och små 14 november kl Söndagen f. domssöndagen. Sara Magnér, sång. Kyrkkaffe. Gudstjänst med stora och små 21 november kl Domssöndagen. Kyrkkaffe. Morgonmässa 25 november kl Mässa med stora och små 28 november kl i advent. Kyrkokören medverkar. Peter Meijer, trumpet. Kyrkkaffe till förmån för Hela världen. Mässa med stora och små 5 december kl i advent. Kyrkkaffe. Med reservation för ändringar se våra predikoturer eller Ljusmässa 6 november kl Alla helgons dag. SPF-kören medverkar. Kyrkskjuts Ring pastorsexp , senast fredag mellan för samordning av kyrkskjuts till huvudgudstjänst. Barn döpta i Rödeby kyrka 7 februari t o m 31 augusti är välkomna att hämta sina dopgåvor söndagen 3 oktober kl

12 KONTAKTUPPGIFTER RÖDEBY FÖRSAMLING Pastorsexpedition måndag, onsdag-fredag Lindvägen 14 Tel Fax Box Rödeby Kyrkoherde , mobil , bostad Pamela Garpefors Komminister , mobil Annika Bengtsson Pastorsadjunkt Susanne Sonko Diakon Britt Jonasson Kantor , Christina Ström Kyrkokamrer Christina Tegelstam Åstrand Kyrkvaktmästare Magnus Fredriksson, Kristian Melkersson, John Viberg, Tomy Yngvesson Tel tid må - fre Barnledare Ihrén Karlsson, Sofia Palmgren Fritidsledare , mobil Sara Magnér sara.magner@svenskakyrkan.se Församlingshemmet Församlingskårens ordförande Ann-Charlott Löfvenberg Kyrkorådets ordförande Siv Majing, bostad Kyrkofullmäktiges ordförande Per-Axel Fridolfsson, bostad