EXAMENSARBETE. Analys av kravspecifikation för trägolv i konkalorimeter. Simon Nilsson Brandingenjörsexamen Brandingenjör

Transkript

1 EXAMENSARBETE Analys av kravspecifikation för trägolv i konkalorimeter Simon Nilsson 2014 Brandingenjörsexamen Brandingenjör Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

2 Analys av kravspecifikation för trägolv i konkalorimeter Simon Nilsson SP Trä Stockholm 2013

3 Titel: Analys av kravspecifikation för trägolv i konkalorimeter Title: Analysis of requirements specification for wood flooring in cone calorimeter Författare: Simon Nilsson Intern handledare: Ulf Wickström, Luleå tekniska universitet Extern handledare: Lazaros Tsantaridis, SP Trä Brandingenjörsprogrammet, 2013 Nyckelord: CEN/TS 15912, konkalorimeter, trägolv, brandskyddsmedel, accelererad åldring SP Rapport 2013:57

4 Förord Denna rapport är resultatet av ett examensarbete inom brandingenjörsutbildningen vid Luleå Tekniska Universitet. Arbetetet motsvarar 15 högskolepoäng och är ett avslutande projekt i utbildningen. Initiativtagare och extern handledare har varit Lazaros Tsantaridis vid SP Trä. Handledare har varit Ulf Wickström vid Luleå Tekniska Universitet. Arbetet har bedrivits på SP Trä i Stockholm under höstterminen Jag vill tacka alla som bidragit till detta examensarbete. Särskilt tack till Birgit Östman och Lazaros Tsantaridis vid SP Trä samt Ulf Wickström vid Luleå Tekniska Universitet för den tid ni lagt ner på arbetet. Simon Nilsson, Stockholm, december 2013 i

5 ii

6 Sammanfattning Den europeiska tekniska specifikationen CEN/TS beskriver brandskyddets beständighet för brandskyddsbehandlade träpaneler som inkluderande bruksklasser för användning inomhus och utomhus. Produkter avsedda för utomhusbruk exponeras för accelererade åldrings metoder motsvarande väderexponering utomhus. Brandteknisk utvärdering i CEN/TS utförs i konkalorimeter genom att prova den brandskyddade produkten före och efter åldring. Kriterier vid provning i konkalorimeter med strålningsnivån 50 kw/m 2 finns idag för brandskyddsbehandlade träpaneler. I detta examensarbete har trägolv provats i konkalorimeter för att ta fram kravkriterier i CEN/TS Studien inkluderade 20 olika trägolv av träslagen gran, ek, lärk, lönn, bok och furu. Trägolven har varierande mängd brandskyddsbehandling, tjocklek och produkttyp. Fyra trägolv har exponerats för accelererad åldring. En mindre förstudie genomfördes för att välja strålningsnivå i konkalorimeter. Två trägolv med bra brandtekniska egenskaper från golvbrandprovning testades i konkalorimeter vid strålningsnivåerna 25, 30 och 35 kw/m 2. Strålningsnivån 35 kw/m 2 valdes för fortsatt provning i konkalorimeter. Varje trägolv testades i dubbelförsök. Resultat redovisas som medelvärde mellan försöken. Parametrarna tid till antändning, medelvärmeutveckling 15 s före och efter maximala mätvärde (HRR 30 ), total värmeutveckling 600 s efter antändning (THR 600 ), medel värmeutveckling 300 s efter antändning (HRR 300 ) och maximal värmeutveckling insamlades från försöken. Åldrade trägolv hade genomgående sämre brandtekniska egenskaper. Alla åldrade produkter uppnådde euroklass B enligt brandtekniska kriterier i CEN/TS för strålningsnivån 50 kw/m 2 i konkalorimeter. Förslag till brandtekniska kriterier vid intensiteten 35 kw/m 2 framtogs genom analys av resultat. För klass B fl rekommenderas HRR 30 understiga 130 kw/m 2 och för euroklass C fl 160 kw/m 2. Ökning av THR 600 ska vara lägre än 20 % jämfört med icke åldrad trägolv för båda euroklasserna. Åldrat trägolv av träslagen ek och lönn erhåll euroklass C fl ; lärk och gran erhåll euroklass B fl med framtagna kriterier. Lönngolvet erhåll lägre euroklass efter åldring. Större mängd brandskyddsmedel gav överlag bättre resultat efter provning i konkalorimeter. Trägolv med hög brandklass fick genomgående bättre resultat i parametrarna HRR 30 och HRR 300 än lågt klassade produkter. iii

7 iv

8 Abstract The European Technical Specification CEN/TS describe the durability of reaction to fire performance of fire retardant treated wood panels including use classes for use indoors and outdoors. Products intended for outdoor use are exposed to accelerated aging methods corresponding weather exposure outdoors. Fire performance evaluations in CEN/TS are performed in the cone calorimeter by trying fire-protected products before and after accelerated aging. Criteria for testing in cone calorimeter with heat flux 50 kw/m 2 are available today for fire retardant treated wood panels. In this study wood floors have been tested in cone calorimeter to develop requirements criteria in CEN/TS The study included 20 different wood floorings of spruce, oak, larch, maple beech and pine. The floor coverings have variable amount of fire protection treatment, thickness and type of product. Four wood floorings were exposed to accelerated aging. A small prestudy was performed to choose the radiation level in the cone calorimeter. Two floor coverings with good fire properties in radiant panel test were tested in cone calorimeter at radiation levels 25, 30, and 35 kw/m 2. The radiation level 35 kw/m 2 was chosen for further test in cone calorimeter. Each floor was tested in duplicate experiments. The results were collected from the parameters time to ignition, average heat release 15 seconds before and after highest measured reading (HRR 30 ), average heat release 300 seconds after ignition (HRR 300 ), total heat release after ignition 600 seconds after ignition (THR 600 ) and highest measured heat release. Aged floorings had consistently inferior result. All aged floorings reached the criteria for Euroclass B to the fire criteria according to CEN/TS for the heat flux 50 kw/m 2. A proposal for fire performance criteria at heat flux 35 kw/m 2 was obtained after analyzing the results. For Euroclass B fl HRR kw/m 2 and for Euroclass C fl HRR kw/m 2 were recommended. The increase in THR 600 should be under 20 % compared to non-aged flooring for both Euroclasses. Aged wood floorings of oak and maple obtain Euroclass C fl ; maple and spruce obtain Euroclass B fl based on developed criteria. Maple floor obtain lower Euroclass after aging. A greater amount of fire retardant gave generally better fire properties. Wood floorings with high Euroclass have consistently better results in HRR 30 and HRR 300 than lower rated products. v

9 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Teori Brandförlopp Trä Brandskyddsmedel Problemställning Syfte Avgränsningar Metodik Insamlande av information Val av trägolv Val av strålningsnivå Tidigare studier Förstudie strålningsnivå Experimentell provning i konkalorimeter Kalibrering Provberedning Analys Standarder Brandteknisk klassificering EN Golvbrandprovning EN ISO Konkalorimeter ISO Liten låga EN ISO EN ISO EN ISO CEN/TS Långtidsbeständighetsklass DRF Accelererad åldring vi

10 4 Resultat och analys Accelererad åldring Olika brandskyddsbehandlingar Olika tjocklekar Parkett Förslag på brandtekniska kriterier Referenser Bilagor Bilaga 1 Förstudie strålningsnivå i konkalorimeter Bilaga 2 - Fullständigt resultat från provning i konkalorimeter vii

11 Symboler ( ) Värmeutveckling vid tidpunkt t [kw/m 2 ] Netto förbränningsvärme [kj/g] Stökiometrisk syre/bränsle ratio för massa Flödeskonstant från kalibrering av flödesmätarinstrument i konkalorimeter [m 1/2 g 1/2 K 1/2 ] Tryckskillnad [Pa] Gastemperatur [K] Ursprunglig syrehalt Syrehalt vid angiven tidpunkt Tid [s] Densitet [kg/m 3 ] viii

12 Förkortningar HRR (Heat release rate) Värmeutveckling [kw/m 2 ] HRR 30 Medel värmeutveckling 15 s före och efter maximal värmeutveckling efter antändning (totalt 30 s) [kw/m 2 ] HRR 300 Medel värmeutveckling under 300 s efter antändning [kw/m 2 ] CHF (Critical heat flux) Kritisk strålningsnivå [kw/m 2 ] THR 600 (Total heat release) Total värmeutveckling 600 s efter antändning [MJ/m 2 ] ISO EN CEN TS SIS DRF ST INT1 INT2 EXT AÅ International Organization for Standardization Europeisk standard Europeisk standardorganisation, (European Committee For Standardization/ Comité Européen de Normalisation) Teknisk specifikation Swedish standards institute Bruksklasser för brandegenskapernas beständighet i CEN/TS Bruksklass i CEN/TS för användning kort tid Bruksklass i CEN/TS för användning inomhus torr miljö Bruksklass i CEN/TS för användning inomhus fuktig miljö Bruksklass i CEN/TS för användning utomhus Accelererad åldring ix

13 1 Inledning Golvbeläggningar, tak och väggar klassificeras som ytskiktsmaterial. Ur brandtekniskt perspektiv finns det skillnader mellan golvbeläggningar och andra ytskiktsmaterial. Dessa skillnader medför att golvbeläggningar har andra brandtekniska provningsmetoder och krav. Trä är ett estetiskt tilltalande och miljövänligt material. Sverige är en stor exportör av trä och stora tillgångar finns att tillgå. Därför är det ett bra byggnadsmaterial. Materialet är dock brännbart. För att förbättra brandegenskaper kan träprodukter behandlas med brandskyddsmedel. Vid användning utomhus eller i fuktiga miljöer kan problem uppkomma ur ett estetiskt och brandtekniskt perspektiv. Det är därför viktigt att brandskyddsbehandlade träprodukter har bra långtidsbeständighet. 1.1 Bakgrund Brandskyddande behandling kan förbättra träprodukters brandegenskaper. Dessa egenskaper kan försämras med tiden. Användning utomhus och i fuktiga miljöer kan medföra risk för saltutfällning och urlakning. Detta ger försämrade brandegenskaper. Därför är det viktigt att träprodukter med brandskyddsbehandling har bra långtidsbeständighet. Bruksklasser för brandegenskapernas beständighet för brandskyddat trä finns i den tekniska specifikationen CEN/TS Specifikationen har framtagits för att främja utvecklingen av brandskyddade träprodukter. Brandteknisk provning enligt CEN/TS genomförs i konkalorimeter för att säkerställa att relevant brandklass erhålles efter angiven konditionerings- och åldringsmetod. För närvarande finns ingen specifik brandteknisk provningsmetod för trägolv i kravspecifikationen. 1

14 1.2 Teori Brandförlopp Brandförlopp kan delas upp i två faser. Innan övertändning inträffar det tidiga brandförloppet. Krav ställs främst på ytskiktsmaterial och inredning, detta för att förhindra eller förlänga tidsintervallet till övertändning. Vid övertändning i rum sker en snabb temperaturökning och brandgaslagret sjunker. När temperaturen och värmeutvecklingen nått sin topp är branden fullt utvecklad. Vid fullt utvecklad brand fokuseras brandmotstånd hos konstruktionselement för att förhindra spridning, bärförmåga i konstruktion och annan skada på föremål. Värmeutvecklingen avtar när bränslemängden minskar, denna process kallas för avsvalning. (Träguiden, 2013) Figur 1.1 Brandförlopp temperatur med funktion av tiden. (Träguiden, 2013) Varm luft stiger i kallare omgivning. Vid brand i ett stängt utrymme är det därför kallast mot golvet. Trägolv har därför inte samma krav angående brandklass jämfört med andra ytbeläggningar. Värmeöverföringsnivån i rummet vid brand måste vara mycket hög för antändning av golv. Vid övertändning uppskattas värmeöverföringen mot golvet vara kw/m 2. Med inverkan av lågor mot golvytan är värmeöverförningsnivån vanligtvis tillräckligt hög för antändning även vid lägre omgivningstemperatur (Träguiden, 2013). 2

15 1.2.2 Trä Trä är ett fast material, kolbildande och poröst material. Träprodukter innehåller alltid i viss grad en viss mängd vatten, med anledning att materialet är organiskt och cellväggarna absorberar vatten. Avdunstning från cellväggarna sker vid temperaturer över 100. Under brand migrerar en viss mängd vattenånga och frigörs mot det exponerande området. (Östman et al, 2012). Under brandförlopp är pyrolys en komplicerad process hos trämaterial. Fibrer bryts ner vid temperaturökning hos torrt trä. Termisk nedbrytning börjar ske vid ca , en brännbar blandning av gaser, ånga och tjära bildas. Ett kolskikt uppkommer och sprickor kan bildas i skiktet. Detta beror på att kolets volym är mindre än träets ursprungliga volym. De brännbara ämnena avdunstar vid den exponerande ytan och antänds vid rätt blandning samt temperatur. Självantändning sker vanligtvis vid temperaturer inom spannet , bland annat beroende på värmestrålningen. Vid förekomst av flammor sker antändning normalt vid yttemperaturer på (Östman et al., 2012) Det kolskikt som uppkommer vid brand har isolerande egenskaper och minskar värmeöverföringen till underliggande oförbränt trä. Större dimensioner medför därför ett bättre brandmotstånd. En tunn träprodukt antänds lättare och har ett kortare brandförlopp jämfört med en tjockare av samma material. Fuktkvoten för träet och dess densitet påverkar förbränningen. Figur 1.2 Brandpåverkat trä (Träguiden, 2013) 3

16 HRR [kw/m 2 ] Värmeutvecklingen för träprodukter har ett speciellt värmeutvecklingsförlopp vid fullständig förbränning. Efter antändning stiger värmeutvecklingen snabbt och når maximal värmeutveckling. Värmeutvecklingen avtar sedan för att nå ny värmeutvecklingstopp, som i vissa fall kan vara högre än toppen vid antändning. Det uppkommande kolskiktet isolerar underliggande oförbrända material. Uppkomst av sprickor i kolskikt medför att de isolerande egenskaperna minskar samt att brännbara gaser frigörs. Detta fenomen kan medföra att värmeutvecklingen stiger. Diagram 1.1 visar exempel på värmeutvecklingen hos två olika träprodukter under provning i konkalorimeter. 250 Värmeutveckling i konkalorimeter Produkt X Produkt Y Tid [s] Diagram 1.1 Värmeutveckling vid provning i konkalorimeter av två trägolv behandlade med brandskyddsmedel Brandskyddsmedel Olika materials brännbarhet kan påverkas på kemisk väg med hjälp av brandskyddsmedel. Tid till antändning, flamspridning, rök- och värmeutveckling är egenskaper som kan förbättras. Brandskyddsmedel inverkar främst på det tidiga brandförloppet. Tid till övertändning kan förlängas och övertändning kan i vissa fall helt undvikas. Trä är ett brännbart material och kan därför högst uppfylla klass B med brandskyddande behandling (ISO , 2002). Att uppnå högsta klass är relativt lätt. Dock krävs stora mängder brandskyddsmedel; normalt mellan viktprocent enligt Tsantaridis och Östman (2003). Normalt tillsätts brandskyddsmedel genom impregnering eller som ett skyddande skikt på trämaterial. Dessa kan medföra svårigheter att behålla de goda egenskaperna hos trä. Flertaligt brandskydds- och flamskyddsmedel är vattenlösliga, vilket kan medföra att brandskyddade träprodukter upptar eller avger fukt vid varierande luftfuktigheter (Östman et al., 2012). Även saltutfällningar kan uppkomma vid höga fuktkvoter. För produkter avsedda för inomhusbruk är detta främst ett problem estetiskt. De största negativa effekterna uppkommer för utomhusprodukter där de brandskyddande egenskaperna minskar när brandskyddsmedlet lakas ur. 4

17 1.3 Problemställning Standarden CEN/TS är inte avsedd specifikt för golvbeläggningar, som t ex vid brandteknisk klassificering enligt EN Vid provning i konkalorimeter enligt CEN/TS utsätts ytbeläggning för hög värmeöverföringsnivå (50 kw/m 2 ). Under brandförlopp och provning avsedd för trägolv bedöms värmeöverföringsnivå vara lägre. Detta medför svårigheter att bedöma relevant brandklass och kontroll av de brandförebyggande egenskaperna hos brandskyddsmedlet bevaras efter konditionerings- eller åldringsmetod. Träprodukter behandlade med brandskyddsmedel bör ha bra långtidsbeständighet med hänsyn till de brandskyddande egenskaperna. Problem kan uppkomma i fuktiga miljöer då saltutfällning kan uppkomma. Vid utomhusanvändning kan då brandskyddsmedel lakas ur. Provning i konkalorimeter av likvärdiga trägolv, där den ena är utsatt för åldringsmetod kan undersköka detta problem. 1.4 Syfte Syftet med detta examensarbete är att genomföra en analys av kravspecifikation CEN/TS genom provning av trägolv i konkalorimeter med en annan strålningsnivå. Analys och resultat av provning ska ligga till grund för vidare utveckling för att specifik brandteknisk provningsmetod och kriterier för trägolv i kravspecifikationen. Även kontrollera långtidsbeständigheten för brandskyddsmedel för olika trägolv genom brandteknisk provning i konkalorimeter. Detta för att utvärdera långtidsbeständigheten hos produkterna. Genom utvärdering av resultat kan en utveckling och förbättring av brandskyddat trägolv ske. 1.5 Avgränsningar Arbetet innefattar en studie på trägolvsbeläggningar. Parametrar som tas till hänsyn är CHR från tidigare resultat; HRR 30, THR 600, HRR 300, maximala HRR och tid till antändning från konkalorimeter. Tillverkare av golvprodukter hålls anonyma. Typ av brandskyddsmedel och dess egenskaper tas inte hänsyn till. 5

18 2 Metodik 2.1 Insamlande av information Information insamlades i områden som ansågs vara relevant för arbetet och i områden med bristande kunskaper. Tidigare studier och arbeten från SP Trä användes till stor del i arbetet. Beskrivning av standarder och tekniska specifikationer inhämtades från Swedish Standards Institute publikationer. 2.2 Val av trägolv Totalt prövades 20 olika trägolv för provning med hänsyn till följande parametrar: Träslag Behandling Mängd brandskyddsmedel Tillgång av resultat från tidigare försök från golvbrandprovning Åldringsmetod Typ av trägolv Tjocklek Av varje träslag strävades att ha olika trägolv med varierande mängd brandskyddsbehandling, en obehandlad produkt och en accelererad åldrad produkt. Tabell 2.1 Utvalda trägolv för provning i konkalorimeter. Träslag Brandskyddsbehandling AÅ CHF [kw/m 2 ] Euroklass Mängd brandskyddsmedel [g/m 2 ] Mängd impregnering [kg/m 3 ] Tjocklek [mm] Gran Impregnerad - 10,9 B fl - 7,0 23,5 Gran Impregnerad AÅ ,0 23,7 Gran Obehandlad - 4,4 5,8 C fl D fl ,1 Gran Obehandlad - 4,4 5,8 C fl D fl Ek Ytbehandlad - - C fl D fl Ek Ytbehandlad AÅ ,3 Ek Ytbehandlad - 7,9 C fl ,9 Ek Obehandlad - 4,3 5,8 C fl D fl ,7 Ekparkett Ytbehandlad - Okänt B fl Okänt - 14,3 Lönn Ytbehandlad - 6,9 C fl 50-20,9 Lönn Ytbehandlad - 8,2 B fl ,8 Lönn Ytbehandlad AÅ Furu Impregnerad - 8,1 B fl - 10,2 26,9 Furu Ytbehandlad - 8,3 B fl 50-19,4 Furu Obehandlad - 3,9 6,7 C fl D fl Lärk Ytbehandlad - 10,9 B fl Lärk Ytbehandlad - 9 B fl ,2 Lärk Ytbehandlad AÅ ,2 Bok Ytbehandlad - 10,9 B fl Bokparkett Obehandlad - 3,2 5,8 C fl D fl ,4 6

19 2.3 Val av strålningsnivå Val av strålningsintensitet för konkalorimeter är en viktig parameter för ett lyckat resultat och analys. För ytskiktsprodukter är det viktigt att undersöka det tidiga brandförloppet. Brandskyddsmedel påverkar främst tid till övertändning, flamspridning och rök- och värmeutveckling. Vid kraftig fullt utvecklad brand påverkar inte brandskydds- eller framskyddsmedel förloppet jämfört med obehandlade produkter i lika stor grad som under det tidiga brandförloppet. Enligt Tsantaridis (2003) används en intensitet mellan kw/m 2 i konkalorimetern för att beskriva det tidiga brandförloppet Tidigare studier Obehandlat och lackerat massivt trägolv av träslagen bok, ek och gran har i tidigare studier med konkalorimeter testas med varierande strålningsintensiteter (11, 20, 25, 30, 35 och 50 kw/m 2 ). Ingen av proverna antändes vid 11 kw/m 2. För 20 kw/m 2 antändes proverna efter ca 500 s; 30 kw/m 2 ca 60 s och vid 50 kw/m 2 inträffade antändning korttid efter starten. Vid provning enligt EN ISO bedöms den maximala intensiteten ligga inom spannet kw/m 2, enligt Östman och Mikkola (1996). Vid provning i konkalorimeter bör alla produkter antändas för en bra analys av resultat. Därför tas hänsyn till produkters egenskaper vid brand. Från tidigare försök från golvbrandprovning uppmättes högsta CHF på 10,9 kw/m 2 för trägolven i försöken. (Tsantaridis och Östman, 2004) För produkter utan resultat från tidigare golvbrandprovning användes CHF-värde från rapporten European classes for reaction to fire performance of wood floorings, Tsantaridis och Östman (2004). Resultat med högsta och minsta CHF-värde hämtades från produkter med liknade behandling, tjocklek samt samma träslag. Dessa trägolv bedöms CHF och euroklass ligga inom spannet som framtagits Förstudie strålningsnivå En småskalig utvärdering av brandskyddade trägolv vid olika värmeöverföringsnivåer genomfördes. Produkterna som ingick i studien var impregnerad gran och brandskyddsbehandlad lärk. Den impregnerade granen och brandskyddsbehandlad lärk bedömdes ha bra brandskydd utifrån tidigare resultat från golvbrandprovning. I utvärderingen användes strålningsnivåerna 25, 30 och 35 kw/m 2. Två försök genomfördes per intensitet av varje produkt. Antändning inträffade vid alla strålningsnivåer. HHR 30, HRR 300 och tid till antändning jämfördes med tidigare studier för obehandlade trägolv. Bilaga 1 redovisar resultat från förstudien. ISO anger inga specifika strålningsnivåer som bör användas. Dock rekommenderas det att använda strålningsnivåerna 25, 35 och 50 kw/m 2 vid provning (ISO , 2002). CEN/TS (2012) rekommenderaren en strålningsnivå på 50 kw/m 2. Detta gäller för alla byggprodukter. Med hänsyn till denna information, resultat från förstudien och tidigare studier valdes en strålningsnivå för detta arbete på 35 kw/m 2. 7

20 2.4 Experimentell provning i konkalorimeter Kalibrering Kalibrering av konkalorimeter genomförs varje dag vid provningstillfälle. Utrustning som kalibreras är: Laser för rökgasmätning Beräkning av C-Faktor Strålningsintensitet Flöde Analysatorer för syrgas-, koldioxid- och kolmonoxidkoncentration Våg Vid beräkning av C-faktor används en metanbrännare med en effekt på 5 kw. Beräknad C- faktor får inte skilja mer än 0,002 mellan två olika provningsdagar (ISO , 2002). Det kan tyda på dålig kalibrering, felaktiga inställningar eller fel i utrustningen. Strålningsintensiteten kalibreras med hjälp av strålningsmätare med vattenkylning. Denna placeras 25 mm från strålningskällan. Information om tidigare strålningstemperatur vid tidigare försök vid samma intensitet finns sparad i programvaran. Stora skillnader mellan olika provningstillfällen kan tyda på felaktigt avstånd för strålningsmätare. Kvävgas används vid kalibrering av gasanalysators nollnivå. Syrgaskalibrering för maximala värdet genomförs genom att anta syrehalten i luften är 20,95 % och kalibrera tills mätinstrumentet är stabilt inom spannet (20,95 ± 0,001) % (ISO , 2002). Gasflaskor med kolmonoxid och koldioxid med angiven koncentration används för att sätta det övre spannet vid kalibrering av respektive gas. Innan försök påbörjas kalibreras syrgasmätinstrumentet och vågen. Syrgashalten ska vara stabil i spannet (20,95 ± 0,001) %. Stora variationer kan bero på stor förbrukad mängd av vattenabsorberade indikatorn drierite. Vågen nollställs och kalibreras med provhållare, aluminiumfolie för provkropp och bakgrundsmaterial Provberedning Innan provning konditioneras produkten i (23 ± 2) och (50 ± 5) % relativ fuktighet till dess att produkten erhåller konstant vikt. Vid provning ska omgivningen ha en temperatur mellan och en relativ fuktighet mellan % (ISO , 2002). Inget vinddrag får förekomma, dock ska miljön vara väl ventilerad för att minska inverkan på syrehalten. Två försök genomförs av varje produkt, totalt genomfördes 40 försök. Dimension mäts innan provtagning. Provkroppen invägs innan provning, omsluts i aluminiumfolie med undantag för den exponerande ytan och placerads i provhållare med bakgrundsmaterial. Mätinstrument ska visa korrekta angivna värden och tillräcklig mängd vattenabsorberande kemikalie ska kontrolleras innan påbörjat försök. Under provning registreras tidpunkten till 8

21 antändning och när flammor slocknar. Även fysiska förändringar som sprickor, uppsvullnad och smältning antecknas. Tabell 2.2 Förutsättningar innan försök i konkalorimeter (ISO5660-1, 2002). Flöde (24 ± 2) l/s Syrehalt 20,95 % Koldioxidhalt 0,04 % Kolmoxidhalt 0,00 % För brandförlopp över 3 minuter används ett 5 s intervall för insamling av mätdata. Provningen avbryts när heat release kurvor planar ut efter att flammor slocknar. Detta inträffar ca 200 s efter avsaknad av flammor. Konkalorimeters programvara redovisar mätdata i Excel dokument. Insamling av HRR 30, HRR 300, maximala HRR, THR 600 och tid till antändning sammanställs från försök. HRR diagram med funktion av tiden sammanställs för varje trägolv inkluderade båda försöken. 2.5 Analys En grundläggande analys angående försökens säkerhet genomfördes för att eventuella kompletterande försök. Bedömning gjordes utifrån parametrarna: HRR-diagram Differens mellan försök för specifik trägolv Jämförelse mellan produkter av samma träslag Jämförelse mellan produkter med likvärdig behandling Avvikelser noterades och för vidare analys. Stora skillnader i parametrarna och höga HRR värden i slutet av försöken tyder på större fel i något av försöken. Kompletterande försök genomfördes på ett antal produkter. Försök med stor avvikelse från de andra två plockades bort och redovisas inte i resultat. I försök där inga större skillnader analyserats redovisas alla tre försök. Långtidsbeständigheten analyserades genom att jämföra resultat från åldrade produkter med icke åldrade produkter. Brandtekniska kriterier från CEN/TS för åldrade produkter vid provning i konkalorimeter med strålningsnivån 50 kw/m 2 kommer jämföras med resultat. Förslag för kriterier för trägolv vid intensiteten 35 kw/m 2 framtas med hänsyn till resultat och analys. Trägolvens bedömda eller klassificerade euroklass ligger till grund vid framtagande av kriterier. Arbetsgången strävar att följa metod och tidigare resultat som legat till grund för gällande kriterier. 9

22 3 Standarder 3.1 Brandteknisk klassificering EN Standarden EN beskriver brandtekniskt klassificering på byggprodukter. Klassificeringen är baserad på provningsdata från brandtekniska provningsmetoder. Golvbeläggningar har andra brandtekniska provningsmetoder och kriterier jämtemot andra byggprodukter. Fyra brandtekniska provningsmetoder för brandteknisk klassificering på byggprodukter finns för golvbeläggningar. För Euroklass A1 fl - A2 fl, det vill säga obrännbara produkter används även de brandtekniska provningsmetoderna EN 1182 och EN ISO 1716, se avsnitt Golbrandprovningsapparat används för provning av golvbeläggning med klassificering A2 fl - E fl, se avsnitt 3.2. Provtagning enligt EN ISO med liten låga används på brännbara golv för euroklass B fl E fl. Provning sker under 15 s och flamspridningen får ej överskrida 150 mm vertikalt (SP Brandteknik, 2013b). För mer ingående information se avsnitt 3.4. Brandteknisk klassificering för golvbeläggningar har tilläggsklassificering för rök; s1-s2. Inga specifika krav med avseende på rökgasproduktion ställs på golvbeläggningar med tilläggsklass s2. (EN , 2009) För klass s1 ska följande krav uppfyllas från provning enligt EN ISO : Rök 750 % minuter (EN , 2009) Tabell 3.1 Beskrivning av kriterier och provningsmetoder för olika euroklasser för golvbeläggningar enligt EN (2009). Euroklass Obrännbarhet Golvbrandprovning Liten låga CHF Kritisk strålning [kw/m 2 ] A1 fl A2 fl - 8 B fl - 8 C fl - 4,5 D fl - 3 E fl - - F fl

23 3.2 Golvbrandprovning EN ISO EN ISO är huvudprovningsmetod för golvbeläggningar. En provkropp med dimensionen 230 mm 1050 exponeras av en pilotlåga, samt en strålningspanel med lutningen 30 grader. Strålningsnivån 110 mm från nollpunkten är ca 11 kw/m 2 och vid 910 mm 1,1 kw/m 2, enligt EN ISO (2010). Genom att mäta flamspridningslängden, kan en kritisk värmestrålning (Critical heat flux; CHF) tas fram. Provtagningsmetoden ingår i euroklass klassificeringen av golvbeläggningar enligt EN , se avsnitt 3.1. Golvbrandprovningsapparat uppmäter även rökgasproduktion med lampa och fotocell. Figur 3.1 Utformning av golvbrandprovningsapparat (ISO , 2010). 11

24 3.3 Konkalorimeter ISO 5660 Konkalorimeterns användningsområden är brandteknisk provning av material och produkter i småskalig omfattning. Metoden utvecklades tidigt 80-tal och blev en ISO standard i början av Konkalorimetern uppmäter bland annat värmeutveckling [kw/m 2 ], massförlust [g/s], rökproduktion [m 2 /s] och mängd utvecklad energi [MJ/m 2 ]. Konkalorimeter utrustad med FTIR analys utrustning mäter giftiga gaser (Tsantaridis, 2003). Provkropp med dimensionen 100 mm 100 mm utsätts horisontellt under en konformad elektrisk strålningskälla med olika effekter. Konkalorimetern har en maximal intensitet på ca 100 kw/m 2, vilket motsvarar en fullt utvecklad brand. Det tidiga brandförloppet motsvaras av en värmeöverföring mellan kw/m 2 (Tsantaridis, 2003). Pyrolysgaser uppkommer vid tillräcklig värmeöverföring och då antänds gasen av en gnisttändare nära provkroppens mittpunkt. Luft och rökgas uppsamlas och analyseras. Konkalorimetern är försedd med våg. Innan provning konditioneras produkten i (23 ± 2) och (50 ± 5) % relativ fuktighet till dess att produkten erhåller konstant massa. Vid provtagning ska omgivningen ha en temperatur mellan och en relativ fuktighet mellan %. Inget vinddrag får förekomma, dock ska miljön vara väl ventilerad för att minska inverkan på syrehalten (ISO , 2002). Mätinstrument ska visa korrekta angivna värden och tillräcklig mängd vattenabsorberandekemikalie ska kontrolleras innan påbörjat försök. Under provning registreras tid till antändning och ingen uppkomst av flammor. Även fysiska förändringar som sprickor, uppsvullnad och smältning antecknas. För ett kort brandförlopp under 3 minuter mäts värmeutvecklingen varannan sekund samt för längre brandförlopp används intervallet 5 s. Försök pågår under minst 5 minuter. Detta varierar beroende förlopp utifrån kriterierna (ISO , 2002): min efter antändning min vid ingen antändning 3. Syremängden återgår till ursprunglig mängd ± 0,01 % under en 10 min period. 4. Provkroppens vikt blir 0 kg. ISO beskriver mätning av rökgasproduktion hos en provkropp som exponeras för värmestrålning i konkalorimeter. Rökgasproduktionen uppmäts med hjälp av lasermätinstrument vid utsugskanalen på konkalorimetern (ISO , 2002). 12

25 Figur 3.2 Utformning av konkalorimeter (ISO 5660, 2002). Engelsmannen Thornton upptäckte år 1917 sambandet att effektutvecklingen är linjär jämtemot syreförbrukningen för organiska material. Efter vidare forskning upptäcktes att effektutvecklingen är ca 13,1 kj/g syre som förbrukas i förbränningsprocessen. Hugget upptäckte år 1980 att sambandet gäller även vid ofullständig förbränning (Tsantaridis, 2003). Konkalorimetern uppmäter noggrant syrgasförbrukningen under brandförloppet. Med hänsyn till Thornton och Huggets upptäkter kan värmeutvecklingen beräknas med ekvationen (ISO , 2002): ( ) = 13,1 kj/g*syre Genom metoden kan minst 95 % av den frigjorda värmen detekteras. Temperaturbaserade metoder detekterar ca % av värmeutvecklingen. Med hänsyn till instrument och beräkningsantaganden i konkalorimetern, ligger mätosäkerheten för värmeutveckling i spannet 5-10 %, enligt Tsantaridis (2003). 13

26 3.4 Liten låga EN ISO Standarden EN ISO är en småskalig provtagningsmetod för att bedöma antändlighet. Provkroppen med dimensionen 90 mm 250 mm exponeras för en liten gaslåga, på ytan och nedre kant. Under försök uppmäts tid till antändning; flamspridning mäts och droppar observeras (SP Brandteknik, 2013b). Figur 3.3 Utformning av utrustning liten låga (SP Brandteknik, 2013b) 3.5 EN ISO 1182 Provningsmetoden är avsedd för klassificering av obrännbara produkter. Under provning exponeras en provkropp med diametern 45 mm och höjden 50 mm för 750 o C i en cylindrisk ugn. Utifrån resultat i temperatur- och massförändring bedöms om produkten är obrännbar eller brännbar (SP Brandteknik, 2013a). 3.6 EN ISO 1716 EN ISO 1716 är en brandteknisk provmetod för provning av obrännbara produkter. Metoden är framför allt avsedd för homogena byggprodukter och flerskiktsprodukter. En liten provkropp förbränns fullständigt i en syrgasatmosfär i en bombkalorimeter. Vid förbränning uppvärms omgivande vatten. Temperaturförändringen ger ett mått på värmeutvecklingen (SP Brandteknik, 2013c). 14

27 3.7 CEN/TS CEN/TS är en teknisk specifikation med bruksklasser för brandegenskapernas långtidsbeständighet (DRF). Specifikationen har utvecklats för att främja utveckling och konkurrenskraftigt brandskyddade träprodukter. Produkterna är indelade i fyra DRF klasser beroende på användningsområde. (Tsantaridis et al., 2012) För provning av brandkrav rekommenderas försök enligt SBI-metoden (Single Burning Item test), EN Småskalig provning i konkalorimeter kan alternativt genomföras enligt ISO , med en strålningsnivå på 50 kw/m 2 under minst 1200 s (CEN/TS 15912, 2012). Tabell 3.2 Kriterier för åldrade träprodukter behandlade med brandskyddsmedel vid provning i konkalorimeter med strålningsnivå 50 kw/m 2 (CEN/TS 15912, 2012). Euroklass HRR 30 [kw/m 2 ] THR 30 (Jämfört med försök innan åldring) B 150 < 20 % C 220 < 20 % Långtidsbeständighetsklass DRF DRF Klass ST DRF klass ST är produkter med avsedd användning under en kort tid. Inga specifika funktionskrav ställs på produkten DRF Klass INT Produkter avsedda för inomhusbruk delas in i två klasser med beteckningen INT. INT1 är produkter avsedda för torrt klimat och INT2 fuktigt klimat. Vid provning utsätts material för relativ hög fuktighet tills konstant massa uppnås. För DRF klass INT1 konditioneras provet i (25 ± 2) och (70 ± 5) % relativ fuktighet. DRF klass INT2 konditioneras i (27 ± 2) och (70 ± 5) % relativ fuktighet. Efter konditionering torkas prov i (103 ± 2) till den tidpunkt provet uppnått konstant massa (CEN/TS 15912, 2012). För att klassificeras med bruksklass INT ska produkten ha minimalt synligt saltutfällning och ingen vätskeutlakning efter konditionering. Fuktkvoten ska understiga 20 % för INT1 och 28 % för INT2 (CEN/TS 15912, 2012) DRF Klass EXT Klass EXT är produkter avsedda för utomhusbruk. Vid provning exponeras produkt av en åldringsmetod, se avsnitt Produkten ska ha bibehållen brandklass efter åldring. Konditionering sker i (25 ± 2) och (70 ± 5) % relativ fuktighet. Fuktkvoten ska understiga 28 %, ingen vätskeutlakning ske och minimal synlig saltutfällning (CEN/TS 15912, 2012). 15

28 3.7.2 Accelererad åldring Provtagningsmetoden är baserad på Nordtestmetod NT Fire 053 och ASTM D (Tsantaridis och Östman, 2006). Produkter med bruksklass EXT ska testas enligt rekommenderade åldrandemetoder. Innan accelererad åldring konditioneras proven i (23 ± 2) och (50 ± 5) % relativ fuktighet (CEN/TS 15912, 2012) Metod A Provkroppen utsätts för tolv stycken en veckors cykler. I varje cykel exponeras provkroppen för 96 timmar av vatten (0,3 l/min m 2 ) och 72 timmar torktid. Metoden har en medelexponeringsmängd vatten på 0,3 l/min m 2 och en torkningstemperatur inom spannet (CEN/TS 15912, 2012) Metod B Provkroppen utsätts för 24 timmars cykler inkluderande: 1. 4 timmars vatten exponering (12 ± 0,8) l/min m timmar torkning (63 ± 3) och inverkan av UV-strålning med intensitet 300 W 3. 4 timmars vatten exponering (12 ± 0,8) l/min m timmar torkning (63 ± 3) och inverkan av UV-strålning med intensitet 300 W 5. 8 timmar vila Cykeln upprepas i totalt 1000 timmar (CEN/TS 15912, 2012) Metod C Metod baserad på NT Build 495. Produkt exponeras i cykler bestende av (CEN/TS 15912, 2012): 1. UV-strålning 2. Vatten exponering 3. Kylning -20 ± 5 4. Vila i 23 ± 5 och 50 ± 10 % relativ fuktighet. De olika stegen i cykeln ska motsvara olika klimat Metod D Åldring kan även ske vid fältförsök genom utomhusexponering under minst 5 år vid relevanta väder förhållanden. Metoden kallas för naturlig åldring (CEN/TS 15912, 2012). 16

29 Tabell 3.3 Sammanfattning klassificering och kriterier enligt CEN/TS (2012). DRF Klass Brandkrav Funktionskrav för olika användningsområden av brandskyddat trä Avsedd användning Brandklass, initialt Fuktegenskaper Brandklass efter väderexponering ST Kort tid Relevant INT 1 INT 2 Inomhus, Torrt Inomhus, Fuktigt brandklass Relevant brandklass Relevant brandklass EXT Utomhus Relevant brandklass Fuktkvot < 20 % Ingen vätskeutlakning Min. synligt salt på ytan Fuktkvot < 28 % Ingen vätskeutlakning Min. synligt salt på ytan Fuktkvot < 28 % Ingen vätskeutlakning Min. synligt salt på ytan Bibehållen brandklass efter: Accelererad åldring Naturlig åldring Annan dokumenterad åldringsmetod 17

30 Träslag 4 Resultat och analys Provning i konkalorimeter genomfördes med dubbelförsök för varje trägolv. Resultat redovisas i medelvärde mellan försöken. Bilaga 2 redovisar fullständiga resultat från varje försök. Provning avslutades ca 200 s efter lågor slocknat eller till den tidpunkt värmeutvecklingen var konstant. En strålningsnivå på 35 kw/m 2 användes för alla trägolv. Endast liten saltutfällning uppkom på de båda impregnerade grangolven och bedöms klara utfällningskriterier i CEN/TS Åldrade produkter av träslagen ek, lönn och lärk fick liten buktning inåt. För övriga trägolv uppkom inga synliga förändringar efter konditionering. Tabell 4.1 Resultat från försök i konkalorimeter vid strålningsintensiteten 35 kw/m 2 för alla trägolv. Brandskyddsbehandling AÅ Mängd ytbehandling [g/m2] Tid till antändning [s] HRR 30 [kw/m 2 ] HRR 300 [kw/m 2 ] Maximal HRR [kw/m 2 ] THR 600 [MJ/m 2 ] Gran Impregnerad - 7,0 kg/m ,2 92,7 215,4 49,67 Gran Impregnerad AÅ 7,0 kg/m ,9 94,7 169,1 50,77 Gran Obehandlad ,7 58, ,62 Gran Massiv Obehandlad ,5 106,4 86,7 177,9 46,52 Ek Ytbehandlad ,5 148,8 95,5 214,3 48,28 Ek Ytbehandlad AÅ 50 85,5 145,7 100,3 170,7 50,99 Ek Ytbehandlad ,5 119,9 78, ,32 Ek Obehandlad ,2 67,9 142,5 33,74 Ekparkett Ytbehandlad - Okänt 56,5 105,7 86,5 211,5 47,61 Lönn Ytbehandlad ,5 132,7 105,5 321,1 56,77 Lönn Ytbehandlad ,5 126,2 93,2 237,3 48,51 Lönn Ytbehandlad AÅ ,7 108,8 296,3 57,51 Furu Impregnerad - 10,2 kg/m 3 32,5 89,2 59,7 137,3 30,84 Furu Ytbehandlad ,5 104,4 62,1 145,6 34,47 Furu Obehandlad ,9 77,6 203,7 43,45 Lärk Ytbehandlad ,5 113,5 69,6 191,4 34,71 Lärk Ytbehandlad ,5 112,9 73,9 180,6 37,01 Lärk Ytbehandlad AÅ ,5 122,3 74,2 172,5 36,74 Bok Ytbehandlad , ,7 385,7 61,36 Bokparkett Obehandlad ,2 99,6 214,7 54,20 18

31 4.1 Accelererad åldring Under detta avsnitt studeras accelererad åldrings brandtekniska inverkan. Jämförelse mellan åldrat- och icke åldrat trägolv genomförs utifrån resultat från provning i konkalorimeter med strålningsintensiteten 35 kw/m 2. Tabell 4.2 Resultat för åldrade respektive icke åldrade trägolv vid provning i konkalorimeter med strålningsintensiteten 35 kw/m 2. Träslag AÅ Tjocklek [mm] Tid till antändning [s] HRR 30 [kw/m 2 ] HRR 300 [kw/m 2 ] Maximal HRR [kw/m 2 ] THR 600 [MJ/m 2 ] Densitet [kg/m 3 ] Gran - 23, ,2 92,7 215,4 49,67 635,5 Gran AÅ 23, ,9 94,7 169,1 50,77 585,1 Ek ,5 148,8 95,5 214,3 48,28 893,4 Ek AÅ 21,3 85,5 145,7 100,3 170,7 50,99 777,4 Lönn - 20,8 79,5 126,2 93,2 237,3 48,51 677,6 Lönn AÅ ,7 108,8 296,3 57, Lärk - 20,2 58,5 112,9 73,9 180,6 37,01 626,3 Lärk AÅ 20,2 60,5 122,3 74,2 172,5 36,74 622,8 Accelererat åldrade trägolv av träslagen gran, lönn och lärk har längre antändningstid än icke åldrade. För ekgolv är antändningstiden kortare för den åldrade produkten. Av alla träslag i studien utvecklar ej åldrade produkter lägre HRR 300. Accelererat åldrade trägolv av träslagen gran, lönn och lärk har högre HRR 30. För ekgolv är skillnaden liten men något lägre för åldrat trägolv. Åldrade trägolv gav överlag högre THR 600, med undantag för lärkgolvet där skillnaderna är små. Densiteten minskar efter åldring för alla träslag med avvikelse för lönngolv. Brandtekniska kriterier för euroklassning av åldrade trägolv finns i CEN/TS HRR 30 och THR 600 är parametrarna som används för kriterierna. Tabell 4.3 Skillnad i THR 600 mellan icke åldrade och åldrade trägolv efter provning i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m 2. Träslag Skillnad THR 600 [%] Gran 2,2 Ek 5,2 Lönn 18,6 Lärk 0,7 19

32 Nuvarande brandtekniska kriterier i CEN/TS för åldrade träytbeläggningar är för resultat i konkalorimeter med strålningsnivån 50 kw/m 2. HRR 30 ska understiga 150 kw/m 2 för euroklass B och 220 kw/m 2 för euroklass C. Skillnad i THR 600 ska understiga 20 %. Tabell 4.4 Euroklass för åldrade produkter efter provning med strålningsintensitet 35 kw/m 2 enligt kriterier (se tabell 3.2) för vägg- och takprodukter i CEN/TS vid provning i konkalorimeter 50 kw/m 2. Träslag Brandskyddsbehandling AÅ Euroklass Gran Impregnerad AÅ B Ek Ytbehandlad AÅ B Lönn Ytbehandlad AÅ B Lärk Ytbehandlad AÅ B Alla åldrade trägolv uppnår kriterier för klass B. Alla åldrade produkter har bibehållen brandklass efter åldring enligt kriterier i CEN/TS Ekträgolvet har högre klass än innan provning. Skillnaden i strålningsnivå är dock stor mellan provning och de angivna i kriterier. 20

33 4.2 Olika brandskyddsbehandlingar Olika brandskyddsbehandlingar påverkar trägolvs brandtekniska egenskaper. I detta avsnitt analyseras dess inverkan för trägolv med olika brandskyddbehandlingar utifrån olika parametrar. Tabell 4.5 Resultat från provning i konkalorimeter med strålningsnivå 35 kw/m 2 för trägolv med olika brandskyddsbehandlingar. Träslag Brandskyddsbehandling Mängd brandskyddsbehandling [g/m 2 ] Tjocklek [mm] Tid till antändning [s] HRR 30 [kw/m 2 ] HRR 300 [kw/m 2 ] Maximal HRR [kw/m 2 ] THR 600 [MJ/m 2 ] Gran Impregnerad ,2 92,7 215,4 49,67 Gran Obehandlad ,5 106,4 86,7 177,9 46,52 Ek Ytbehandlad ,5 148,8 95,5 214,3 48,28 Ek Ytbehandlad ,9 51,5 119,9 78, ,32 Ek Obehandlad - 20, ,2 67,9 142,5 33,74 Lönn Ytbehandlad 50 20,9 66,5 132,7 105,5 321,1 56,77 Lönn Ytbehandlad ,8 79,5 126,2 93,2 237,3 48,51 Lärk Ytbehandlad ,5 113,5 69,6 191,4 34,71 Lärk Ytbehandlad ,2 58,5 112,9 73,9 180,6 37,01 Produkter analyseras med varierande mängd ytbehandling eller obehandlade produkter. Trägolv med stegrande mängd ytbehandling har längre antändningstid för trägolv av träslagen gran, lärk och lönn. Obehandlat ekgolv har kortast antändningstid, tätt följd av produkt med 100 g/m 2 brandskyddsmedel och ett stort mellanrum till golv med 50 g/m 2 brandskyddsmedel. Större mängd brandskyddsmedel ger lägre HRR 300 för trägolv av ek, lönn och lärk. Lägst HRR 300 har obehandlat ek- och grangolv. Med undantag för det obehandlade ekgolvet, ger en större mängd brandskyddsbehandling lägre HRR 30. THR 600 ökar vid minskad mängd brandskyddsmedel för trägolv av träslagen lönn och ek. För lärk och gran är skillnaderna små. Större mängd brandskyddsmedel för lärk och impregnerad gran gav högre THR 600 än för produkter med lägre brandskyddsbehandling, skillnaderna är dock relativt små. 4.3 Olika tjocklekar I detta avsnitt ska olika tjocklekar inverkan vid provning i konkalorimeter analyseras. Tabell 4.6 Resultat från provning i konkalorimeter med strålningsintensiteten 35kW/m 2 för obehandlade grangolv med olika tjocklek. Träslag Brandskyddsbehandling Tjocklek [mm] Tid till antändning [s] HRR 30 [kw/m 2 ] HRR 300 [kw/m 2 ] Maximal HRR [kw/m 2 ] THR 600 [MJ/m 2 ] Gran Obehandlad 14, ,7 58, ,62 Gran Obehandlad 25 36,5 106,4 86,7 177,9 46,52 Ökande dimension för liknade produkt för grangolv ger högre HRR 30, HRR 300 och maximalt HRR. Differensen i antändningstid och HRR 30 är liten. Massivt grangolv utvecklar större THR

34 HRR [kw/m 2 ] 4.4 Parkett Två olika parkettgolv provades i konkalorimeter. Ekparketten var behandlad med brandskyddslack och bokparketten var obehandlad. Skillnader i euroklassificering finns mellan parkettgolven. Tabell 4.7 Resultat från provning i konkalorimeter med strålningsintensiteten 35 kw/m 2 för parkettgolv. Träslag Brandskyddsbehandling Tid till antändning [s] HRR 30 [kw/m 2 ] HRR 300 [kw/m 2 ] Maximal HRR [kw/m 2 ] CHF [kw/m 2 ] Ekparkett Ytbehandlad 56,5 105,7 86,5 211,5 8 B fl Euroklass Bokparkett Obehandlad ,2 99,6 214,7 3,2 5,0 C fl - D fl Ekparkett har lägre HRR 30, HRR 300 och maximal HRR än bokparkettet efter försök i konkalorimeter. Antändningstiden är kortare för bokparkett. I detta fall ger ett högre CHF bättre brandtekniska egenskaper. 250 Värmeutveckling Parkett Bokparkett Ekparkett Tid [s] Diagram 4.1 Värmeutveckling för parkettgolv vid provning i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m 2. Värmeutvecklingsförlopp vid provning i konkalorimeter skiljer sig från andra trägolv. I Diagram 4.1 uppkommer en andra topp kort efter antändning. Parkettgolv består av olika lager med olika träslag. Övre skiktet är av träslag som benämner parketten. När undre skikt antänds ökar värmeutvecklingen och en karakteristisk värmeutvecklingskurva vid försök i konkalorimeter uppkommer för parkettgolv. 22

35 4.5 Förslag på brandtekniska kriterier I detta avsnitt ges förslag på brandtekniska kriterier för åldrade brandskyddsbehandlade trägolv vid provning i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m 2. Kriterier bygger till stor del på trägolvens euroklassning i jämförelse på resultat från provning i konkalorimeter. Fler stapeldiagram med gränslinjer för kriterier finns i bilaga 2 under rubriken HRR 30 stapeldiagram. Diagram 4.2 HRR 30 [kw/m 2 ] från provning i konkalorimeter för strålningsintensiteten 35 kw/m 2 med horisontella gränslinjer på föreslagna brandtekniska kriterier. Tabell 4.8 Förslag till brandtekniska kriterier för åldrade trägolv vid provning i konkalorimeter med värmeöverföringsnivån 35 kw/m 2. Euroklass HRR 30 [kw/m 2 ] THR 600 (Maximal ökning jämfört med resultat före åldring) B fl 130 < 20 % C fl 160 < 20 % Vid framtagande av kriterier utifrån THR 600 låg fyra resultat till grund för analys, se tabell 4.3. Det medför svårigheter att se samband hur värmeöverföringsnivån påverkar parametern. Därför bedömdes kriterier vara på samma nivå som tidigare kriterier för strålningsnivån 50 kw/m 2. Utifrån framtagna kriterier uppnår åldrade trägolv av träslagen ek och lönn euroklass C fl. Åldrat lärk- och grangolv uppfyllde kriterier för euroklass B fl. Lönngolv har därmed fått en lägre euroklassning efter åldring. Fem icke åldrat trägolv bedöms ha bättre euroklassning utifrån de föreslagna kriterierna. Inget icke åldrat trägolv klassificeras med sämre euroklassning utifrån tidigare bedömd euroklass. 23

36 5 Diskussion och slutsatser Utifrån de befintliga kriterierna i CEN/TS för accelererat åldrade träpaneler vid strålningsnivån 50 kw/m 2 är differensen mellan euroklass B och C 70 kw/m 2 i parametern HRR 30. För trägolv provade i denna studie med framtagna kriterierna vid strålningsnivån 35 kw/m 2 är skillnaden i HRR kw/m 2 mellan euroklass B fl och C fl. Troligtvis beror detta på skillnaden i strålningsnivå. Studien innefattar fyra åldrade trägolv som låg till grund för THR 600 kriterier och därför valdes nya kriterier till stor del utifrån befintliga kriterier. En fortsatt studie med fler åldrade trägolv skulle kunna ge förbättrade THR 600 kriterier som är bedömda utifrån resultat för strålningsnivån 35 kw/m 2. Ca 25 % av trägolven erhöll bättre euroklass utifrån de framtagna kriterierna i arbetet jämfört med erhållen euroklass från golvbrandprovning enligt standard. Förslagsvis kan även en fortsatt studie vid lägre strålningsnivå i konkalorimeter genomföras för att undersöka problemet. Det är svårt att finna samband mellan tidigare golvbrandprovningsresultat och från försöken i konkalorimeter. Detta kan bero på skillnad i värmeöverföringsnivå och skillnader i provtagningsmetod. Konkalorimeter redovisar främst resultat i värmeutveckling och golvbrandprovning i kritisk värmepåverkan. För att underlätta analysen skulle försök i konkalorimeter kunna ha varierande intensitet. Vid den strålningsnivå där produkten ej antänds kan detta motsvara CHF värde, dock måste skillnaden i strålningsnivå till när produkten antänds vara liten. Detta skulle ta lång tid och stor mängd material vid flertalet försök. Fördelarna med småskalig provning i konkalorimeter blir färre med denna metod och bedöms ej vara tillämpbar. Från resultat var det svårt att finna samband och dra slutsatser utifrån parametrarna tid till antändning, maximal värmeutveckling och HRR 300. Detta medför svårigheter att framta brandtekniska kriterier utifrån dessa parametrar. Därför anses inte kriterier med hänsyn till dessa parametrar vara relevant för brandklassning. Utifrån parametern HRR 30 kunde samband lättare finnas och även resultat från tidigare studier ligga till grund för tillförlitliga kriterier. Åldrade trägolv i studien har genomgående sämre brandtekniska egenskaper. För 3 av 4 trägolv minskade densiteten efter accelererad åldring, vilket kan bero på urlakning av brandskyddsmedel. Ökad mängd brandskyddsmedel ger överlag bättre brandskyddande egenskaper i studien. Urlakning är troligtvis en bidragande orsak till de försämrade resultaten vid åldring. 24

37 Värmeutvecklingen stiger mycket snabbt efter antändning. Under försök insamlades mätdata var 5 sekund. Det relativt långa tidsintervallet kan påverka resultatet för parametern HRR 30. Stora skillnader kan skilja mellan försök utifrån HRR 30 jämfört med differensen i HRR 300. Detta beror på att ca 10 gånger mer mätdata insamlas och värmeöverföringen förändras inte i lika stor grad för HRR 300. Ett mindre tidsintervall för insamling av mätdata vid antändning skulle ge ett mer korrekt resultat för HRR 30. Det är den kraftiga värmeutvecklingen i början av förloppet som har stor betydelse för flamspridningen. Tidsintervallet när detta inträffar har därför störst påverkan på brandsäkerheten. Av de utvalda parametrarna beskriver HRR 30 bäst detta intervall och produktens brandtekniska egenskaper. Tekniska specifikationen CEN/TS bedömer främst brandskyddsmedlets beständighet. Specifik ny åldringsmetod må vara relevant för trägolv eftersom trägolv exponeras för andra fysiska faktorer jämtemot andra ytbeläggningar. Till exempel kan metoden innefatta slitning motsvarande kontakt från människor och våttorkning för bruksklass INT. Åldringsmetod för bruksklass EXT kan förslagsvis även inbegripa slitning motsvarande kontakt från människor. Utveckling av åldringsmetod tar lång tid och kräver stora ekonomiska resurser. Istället för en nyutvecklad åldringsmetod kan exempelvis även trägolv avsedda för inomhusbruk åldras med befintliga metoder. Kriterierna för den nya inomhusbruksklassen bör vara lägre än för dagen utomhusklass eftersom åldringsfaktorerna bedöms vara lägre för trägolv inomhus. 25

38 Referenser Östman, B., Karlsson, B., Mikkola, E., Stenstad, V., Just, A., König, J., Schmid, J., Jensen, G. och Buksans, E. (2012), Brandsäkra trähus, Uppl, 3, Stockholm, Sverige, SP Trätek, ISBN Östman, B. och Mikkola, E. (1996), European fire test for floorings, Stockholm, Sverige, SP Trätek, Rapport Tsantaridis, L. och Östman, B. (2004), European classes for the reaction to fire performance of wood floorings, Stockholm, Sverige, SP Trätek, Rapport Tsantaridis, L. (2003), Brandegenskaper hos trä som ytmaterial, Stockholm, Sverige, SP Trätek, Kontenta Tsantaridis, L. och Östman, B. (2003), Brandskyddat trä, Stockholm, Sverige, SP Trätek, Kontenta Tsantaridis, L., Östman, B., König, J., Rydholm, D. och Marklund, P.-O. (2002), Brandstandarderför byggprodukter i Europa, Stockholm, Sverige, SP Trätek, Kontenta Tsantaridis, L. och Östman, B. (2006), Bruksklasser för brandskyddat trä inomhus och utomhus, Stockholm, Sverige, SP Trätek, Kontenta SP INFO 2006:26 Westin, M., Tsantaridis, L. och Östman, B. (2012), Brandskyddat trä Bruksklaser, kontrollsystem och dokumenterade produkter, Stockholm, Sverige, SP Trätek, Kontenta SP INFO 2012:6 CEN/TS (2012), Bruksklasser för brandskyddets beständighet inomhus och utomhus hos träbaserade produkter, Europeisk teknisk specifikation, ISC: EN (2009), Brandteknisk klassificering av byggprodukter och byggnadselement Del 1: Klassificering baserad på provingsdata från metoder som mäter reaktion vid brandpåverkan, Europeisk standard, ICS: ; ISO (2010), Brandteknisk provning av golvbeläggningar Del 1: Bestämning av brandteknisk beteende vid påverkan av värmestrålning, Internationell standard, ICS: 13,220,40; 59,080,60; 97,150 ISO (2002), Reaktion-to-fire tests Heat release, smoke production and mass loss rate Part 1: Heat release rate (cone calorimeter method), Internationell standard, ISC: ISO (2002), Reaktion-to-fire tests Heat release, smoke production and mass loss rate Part 2: Smoke production rate (dynamic measurement), Internationell standard, ISC:

39 SP Brandteknik (2013a), Information om EN ISO 1182 Obrännbarhet, Hämtat från < dor/default.aspx> SP Brandteknik (2013b), Information om EN ISO , Hämtat från < 2-2/Sidor/default.aspx> SP Brandteknik (2013c), Information om EN ISO Värmevärde, Hämtat från < Sidor/default.aspx> SP Brandteknik (2013d), Information om EN ISO Golvbeläggning, Hämtat från < SP Brandteknik (2013e), Information om ISO 5660 Konkalorimeter, Hämtat från < nkalorimeter/sidor/default.aspx> Träguiden (2013) Brandförlopp, Hämtat från <

40 Antändningstid [s] Bilagor Bilaga 1 Förstudie strålningsnivå i konkalorimeter En förstudie genomfördes vid stålningsnivåerna 25, 30 och 35 kw/m 2 i konkalorimeter. Två trägolv med hög CHF provades. Resultat låg till grund för val av strålningsnivå vid provning. Tid till antändning Tabell 1 Antändningstid [s] från försök i konkalorimeter för olika strålningsintensiteter. Träslag Intensitet [kw/m2] Försök 1 Försök 2 Medelvärde Gran Lärk Gran ,5 Lärk Gran ,5 Lärk Antändningstid Intensitet [kw/m2] Lärk Gran Diagram 1 Medelantändningstid för strålningsnivåerna 25, 30 och 35 kw/m 2 vid provning i konkalorimeter. Resultat från provning i kokalorimeter visar att tid till antändning minskar vid ökande strålningsnivå. 28

41 HRR300 [kw/m2] HRR 300 Tabell 2 HRR 300 [kw/m 2 ] från försök i konkalorimeter för olika strålningsintensiteter. Träslag Intensitet [kw/m2] Försök 1 Försök 2 Medelvärde Gran 25 66,9 69,7 68,3 Lärk 25 55,8 50,3 53,1 Gran 30 78,1 83,9 81 Lärk 30 66,5 61,2 63,8 Gran 35 92,4 92,8 92,6 Lärk 35 71,4 74, HRR Lärk Gran Intensitet [kw/m2] Diagram 2 Medel HRR 30 för strålningsnivåerna 25, 30 och 35 kw/m 2 vid provning i konkalorimeter. Medelvärmeutvecklingen 300 s efter antändning ökar linjärt vid försök i konkalorimeter. 29

42 HRR30 [kw/m2] HRR 30 Tabell 3 HRR 30 [kw/m 2 ] från försök i konkalorimeter för olika strålningsintensiteter. Träslag Intensitet [kw/m2] Försök 1 Försök 2 Medelvärde Gran ,8 97,9 100,3 Lärk ,1 110,4 105,7 Gran 30 94,3 107,9 101,1 Lärk ,8 107,5 107,1 Gran 35 96,4 114,0 105,2 Lärk ,5 121,2 112, HRR Lärk Gran intensitet [kw/m2] Diagram 3 Medel HRR 30 för strålningsnivåerna 25, 30 och 35 kw/m 2 vid provning i konkalorimeter. HRR 30 stiger vid ökad intensitet vid värmeöverföringsförsök i konkalorimeter. 30

43 HRR [kw/m2] Maximal värmeutveckling (Peak HRR) Tabell 4 Maximal värmeutveckling [kw/m 2 ] från försök i konkalorimeter för olika strålningsintensiteter. Träslag Intensitet [kw/m2] Försök 1 Försök 2 Medelvärde Gran ,6 190,1 187,4 Lärk ,3 147,4 159,4 Gran ,9 208,7 222,3 Lärk ,8 186,1 194,5 Gran ,8 214,9 215,3 Lärk ,8 211,4 180,6 Maximal värmeutveckling Intensitet [kw/m2] Lärk Gran Diagram 4 Medelvärde för parametern maximal värmeutveckling för strålningsnivåerna 25, 30 och 35 kw/m 2 vid provning i konkalorimeter. 31

44 Bilaga 2 - Fullständigt resultat från provning i konkalorimeter Ek Tid till antändning Tabell 5 Antändningstid [s] för ekgolv vid provning i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m 2. Trägolv Försök 1 Försök 2 Försök 3 Medelvärde Obehandlad g/m 2 AÅ ,5 50 g/m ,5 100 g/m ,5 Parkett Brandlackerad ,5 HRR 300 Tabell 6 HRR 300 [kw/m 2 ] för ekgolv vid provning i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m 2. Trägolv Försök 1 Försök 2 Försök 3 Medelvärde Obehandlad 67,6 68,1-67,9 50 g/m 2 AÅ 100,6 100,4 99,8 100,3 50 g/m 2 94,2 97,5 94,8 95,5 100 g/m 2 78,9 78,5-78,7 Parkett Brandlackerad 84,2 88,7-86,5 HRR 30 Tabell 7 HRR 30 [kw/m 2 ] för ekgolv vid provning i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m 2. Trägolv Försök 1 Försök 2 Försök 3 Medelvärde Obehandlad 95,9 96,4-96,2 50 g/m 2 AÅ 141, ,9 145,7 50 g/m 2 137,7 153,5 155,1 148,8 100 g/m 2 114,9 124,8-119,9 Parkett Brandlackerad 105,7 105,6-105,7 Maximal värmeutveckling (Peak HRR) Tabell 8 Maximal värmeutveckling [kw/m 2 ] för ekgolv vid provning i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m 2. Trägolv Försök 1 Försök 2 Försök 3 Medelvärde Obehandlad ,5 50 g/m 2 AÅ ,7 50 g/m ,3 100 g/m Parkett Brandlackerad ,5 32

45 HRR [kw/m 2 ] HRR [kw/m 2 ] HRR diagram Ekgolv obehandlad Tid [s] Försök 1 Försök 2 Diagram 5 Värmeutveckling vid provning av obehandlat ekgolv i konkalorimeter vid strålningsnivån 35 kw/m 2. Ekgolv 50 g/m 2 AÅ Tid [s] Försök 1 Försök 2 Försök 3 Diagram 6 Värmeutveckling för ekgolv med 50 g/m 2 brandskyddsmedel utsatt för accelererad åldring vid provning i konkalorimeter vid strålningsnivån 35 kw/m 2. 33

46 HRR [kw/m 2 ] HRR [kw/m 2 ] HRR [kw/m 2 ] Ekgolv 50 g/m Tid [s] Försök 1 Försök 2 Försök 3 Diagram 7 Värmeutveckling vid provning i konkalorimeter för ekgolv med 50 g/m 2 brandskyddsmedel vid strålningsnivån 35 kw/m Ekgolv 100 g/m Försök 1 Försök Tid [s] Diagram 8 Värmeutveckling för ekgolv med 100 g/m 2 brandskyddsmedel vid provning i konkalorimeter vid strålningsnivån 35 kw/m Ekparkett Försök 1 Försök Tid [s] Diagram 9 HRR utveckling för brandskyddslackerad ekparkett vid provning i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m 2. 34

47 Furu Tid till antändning Tabell 9 Antändningstid [s] för furugolv vid provning i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m 2. Trägolv Försök 1 Försök 2 Medelvärde Obehandlad g/m ,5 Impregnerad ,5 HRR 300 Tabell 10 HRR 300 [kw/m 2 ] för furugolv vid provning i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m 2. Trägolv Försök 1 Försök 2 Medelvärde Obehandlad 74,9 80,3 77,6 50 g/m 2 61,9 62,3 62,1 Impregnerad 58,7 60,7 59,7 HRR 30 Tabell 11 HRR 30 [kw/m 2 ] för furugolv vid provning i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m 2. Trägolv Försök 1 Försök 2 Medelvärde Obehandlad 111,2 116,5 113,9 50 g/m ,8 104,4 Impregnerad 84,3 74,6 89,2 Maximal värmeutveckling (Peak HRR) Tabell 12 Maximal värmeutveckling [kw/m 2 ] för furugolv vid provning i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m 2. Trägolv Försök 1 Försök 2 Medelvärde Obehandlad 181,2 236,3 203,7 50 g/m 2 142,6 148,6 145,6 Impregnerad 136,1 138,5 137,3 35

48 HRR [kw/m 2 ] HRR [kw/m 2 ] HRR [kw/m 2 ] HRR diagram Furugolv obehandlad Försök 1 Försök Tid [s] Diagram 10 Värmeutveckling vid provning av obehandlat furugolv i konkalorimeter vid strålningsnivån 35 kw/m Furugolv 50 g/m Försök 1 Försök Tid [s] Diagram 11 Värmeutveckling vid provning av furugolv behandlat med 50 g/m 2 brandskyddsmedel i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m Furu Impregnerad Försök 1 Försök Tid [s] Diagram 12 HRR utveckling för impregnerat furugolv vid provning i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m 2. 36

49 Lönn Tid till antändning Tabell 13 Antändningstid [s] för lönngolv vid provning i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m 2. Trägolv Försök 1 Försök 2 Medelvärde 50 g/m ,5 100 g/m 2 AÅ g/m ,5 HRR 300 Tabell 14 HRR 300 [kw/m 2 ] för lönngolv vid provning i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m 2. Trägolv Försök 1 Försök 2 Medelvärde 50 g/m 2 100,5 110,5 105,5 100 g/m 2 AÅ 106,3 111,3 108,8 100 g/m 2 91,4 87,8 93,2 HRR 30 Tabell 15 HRR 30 [kw/m 2 ] för lönngolv vid provning i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m 2. Trägolv Försök 1 Försök 2 Medelvärde 50 g/m 2 131,9 133,4 132,7 100 g/m 2 AÅ 126,7 144,7 135,7 100 g/m 2 121,7 130,6 126,2 Maximal värmeutveckling (Peak HRR) Tabell 16 Maximal värmeutveckling [kw/m 2 ] för lönngolv vid provning i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m 2. Trägolv Försök 1 Försök 2 Medelvärde 50 g/m 2 295,1 347,1 321,1 100 g/m 2 AÅ 293,3 299,3 296,3 100 g/m 2 226, ,3 37

50 HRR [kw/m 2 ] HRR [kw/m 2 ] HRR [kw/m 2 ] HRR diagram Lönngolv 50 g/m Tid [s] Försök 1 Försök 2 Diagram 13 Värmeutveckling vid provning av lönngolv behandlat med 50 g/m 2 brandskyddsmedel i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m 2. Lönngolv 100 g/m 2 AÅ Tid [s] Försök 1 Försök 2 Diagram 14 Värmeutveckling för lönngolv behandlat med 100 g/m 2 brandskyddsmedel utsatt för accelererad åldring vid provning i konkalorimeter vid strålningsnivån 35 kw/m 2. Lönngolv 100 g/m Tid [s] Försök 1 Försök 2 Diagram 15 Värmeutveckling för lönngolv behandlat med 100 g/m 2 brandskyddsmedel vid provning i konkalorimeter vid strålningsnivån 35 kw/m 2. 38

51 Lärk Tid till antändning Tabell 17 Antändningstid [s] för lärkgolv vid provning i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m 2. Trägolv Försök 1 Försök 2 Medelvärde 50 g/m ,5 100 g/m 2 AÅ ,5 100 g/m ,5 HRR 300 Tabell 18 HRR 300 [kw/m 2 ] för lärkgolv vid provning i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m 2. Trägolv Försök 1 Försök 2 Medelvärde 50 g/m 2 69,8 69,3 69,6 100 g/m 2 AÅ 75,4 72,9 74,2 100 g/m 2 71,4 74,6 73,9 HRR 30 Tabell 19 HRR 30 [kw/m 2 ] för lärkgolv vid provning i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m 2. Trägolv Försök 1 Försök 2 Medelvärde 50 g/m 2 115,5 111,4 113,5 100 g/m 2 AÅ 126,3 118,3 122,3 100 g/m 2 104,5 121,2 112,9 Maximal värmeutveckling (Peak HRR) Tabell 20 Maximal värmeutveckling [kw/m 2 ] för lärkgolv vid provning i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m 2. Trägolv Försök 1 Försök 2 Medelvärde 50 g/m 2 204,9 177,9 191,4 100 g/m 2 AÅ 167,3 177,6 172,5 100 g/m 2 149,7 211,4 180,6 39

52 HRR [kw/m 2 ] HRR [kw/m 2 ] HRR [kw/m 2 ] HRR diagram Lärkgolv 50 g/m Försök 1 Försök Tid [s] Diagram 16 Värmeutveckling vid provning av lärkgolv behandlat med 50 g/m 2 brandskyddsmedel i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m Lärkgolv 100 g/m 2 AÅ Försök 1 Försök Tid [s] Diagram 17 Värmeutveckling för lärkgolv behandlat med 100 g/m 2 brandskyddsmedel utsatt för accelererad åldring vid provning i konkalorimeter vid strålningsnivån 35 kw/m Lärkgolv 100 g/m Förösk 1 Försök Tid [s] Diagram 18 Värmeutveckling för lärkgolv behandlat med 100 g/m 2 brandskyddsmedel vid provning i konkalorimeter vid strålningsnivån 35 kw/m. 2 40

53 Gran Tid till antändning Tabell 21 Antändningstid [s] för grangolv vid provning i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m 2. Trägolv Försök 1 Försök 2 Medelvärde Obehandlad Obehandlad Massiv ,5 Impregnerad AÅ ,5 Impregnerad HRR 300 Tabell 22 HRR 300 [kw/m 2 ] för grangolv vid provning i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m 2. Trägolv Försök 1 Försök 2 Medelvärde Obehandlad 56 61,5 58,8 Obehandlad Massiv 85,2 81,1 83,2 Impregnerad AÅ 93,5 88,4 91,0 Impregnerad 92,5 92,8 92,7 HRR 30 Tabell 23 HRR 30 [kw/m 2 ] för grangolv vid provning i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m 2. Trägolv Försök 1 Försök 2 Medelvärde Obehandlad 93,7 107,6 100,7 Obehandlad Massiv 112,2 108,2 110,5 Impregnerad AÅ 128,3 125,9 127,1 Impregnerad 96, ,2 Maximal värmeutveckling (Peak HRR) Tabell 24 Maximal värmeutveckling [kw/m 2 ] för grangolv vid provning i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m 2. Trägolv Försök 1 Försök 2 Medelvärde Obehandlad Obehandlad Massiv ,9 178,9 Impregnerad AÅ 167,1 173,7 170,4 Impregnerad 215,8 214,9 215,4 41

54 HRR [kw/m2] HRR [kw/m 2 ] HRR diagram Grangolv Obehandlad Tid [s] Försök 1 Försök 2 Diagram 19 Värmeutveckling vid provning av obehandlat grangolv i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m 2. Grangolv Massiv Tid [s] Försök 1 Försök 2 Diagram 20 Värmeutveckling vid provning av massivt obehandlat grangolv i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m 2. 42

55 HRR [kw/m 2 ] HRR [kw/m2] Grangolv Impregnerad AÅ Tid [s] Försök 1 Försök 2 Diagram 21 Värmeutveckling vid provning av impregnerat grangolv utsatt för accelererad åldring i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m Grangolv Impregnerad Försök 1 Försök Tid [s] Diagram 22 Värmeutveckling vid provning av impregnerat grangolv i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m 2. 43

56 Bok Tid till antändning Tabell 25 Antändningstid [s] för bokgolv vid provning i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m 2. Trägolv Försök 1 Försök 2 Medelvärde Parkett Obehandlad g/m ,5 HRR 300 Tabell 26 HRR 300 [kw/m 2 ] för bokgolv vid provning i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m 2. Trägolv Försök 1 Försök 2 Medelvärde Parkett Obehandlad 93,8 99,6 99,6 50 g/m 2 106,5 108,8 107,7 HRR 30 Tabell 27 HRR 30 [kw/m 2 ] för bokgolv vid provning i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m 2. Trägolv Försök 1 Försök 2 Medelvärde Parkett Obehandlad 156,6 157,7 157,2 50 g/m 2 112,3 131,6 122 Maximal värmeutveckling (Peak HRR) Tabell 28 Maximal värmeutveckling [kw/m 2 ] för bokgolv vid provning i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m 2. Trägolv Försök 1 Försök 2 Medelvärde Parkett Obehandlad 210, ,7 50 g/m 2 359,8 405,6 385,7 44

57 HRR [kw/m 2 ] HRR [kw/m 2 ] HRR diagram Bokgolv 50 g/m Tid [s] Försök 1 Försök 2 Diagram 23 Värmeutveckling vid provning av bokgolv behandlat med 50 g/m 2 brandskyddsmedel i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m Bokparkett Obehandlad Försök 1 Försök Tid [s] Diagram 24 Värmeutveckling vid provning av obehandlat bokgolv i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m 2. 45

58 THR 600 Tabell 29 THR 600 [MJ/m 2 ] från provning av trägolv i konkalorimeter vid strålningsnivån 35 kw/m 2. Träslag Försök 1 Försök 2 Försök 3 Medelvärde Gran Impregnerad 48,41 50,93-49,67 Gran Impregnerad AÅ 51,75 49,79-50,77 Gran Obehandlad 33,08 38,16-35,62 Gran Obehandlad Massiv 45,38 47,67-46,52 Ek 50 g/m2 48,49 49,40 46,96 48,28 Ek 50 g/m2 AÅ 49,71 51,33 51,94 50,99 Ek 100 g/m2 39,17 39,48-39,32 Ek Obehandlad 33,13 34,34-33,74 Ekparkett 47,77 47,45-47,61 Lönn 50 g/m2 53,60 59,95-56,77 Lönn 100 g/m2 49,31 47,71-48,51 Lönn 100 g/m2 AÅ 58,11 56,91-57,51 Furu Impregnerad 30,05 31,63-30,84 Furu 50 g/m2 34,41 34,53-34,47 Furu Obehandlad 45,22 41,69-43,45 Lärk 50 g/m2 34,73 34,69-34,71 Lärk 100 g/m2 35,74 38,28-37,01 Lärk 100 g/m2 AÅ 36,91 36,57-36,74 Bok 50 g/m2 60,47 62,25-61,36 Bokparkett 52,46 55,93-54,20 46

59 MJ/m2 THR 600 Stapeldiagram Diagram 25 THR 600 [MJ/m 2 ] från provning av trägolv i konkalorimeter vid strålningsnivån 35 kw/m 2. Stapelfärg beskriver trägolvets euroklass eller accelererad åldring Icke vs Åldrad THR600 Diagram 26 THR 600 [MJ/m 2 ] från provning av trägolv i konkalorimeter vid strålningsnivån 35 kw/m 2 för icke och accelererat åldrade golvbeläggnigar. 47

60 Tid till antändning Stapeldiagram Diagram 27 Antändningstid [s]. från provning av trägolv i konkalorimeter vid strålningsnivån 35 kw/m 2. Stapelfärg beskriver trägolvets euroklass eller åldring. HRR 300 Stapeldiagram Diagram 28 HRR 300 [kw/m 2 ] från provning av trägolv i konkalorimeter vid strålningsnivån 35 kw/m 2. Stapelfärg beskriver trägolvets euroklass eller åldring. 48

61 HRR 30 Stapeldiagram Diagram 29 HRR 30 [kw/m 2 ] från provning i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m 2 för trägolv med euroklass B fl. Gränslinje för föreslagna kriterier euroklass B fl. Diagram 30 HRR 30 [kw/m 2 ] från provning i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m 2 för trägolv med euroklass C fl - D fl. Gränslinjer beskriver föreslagna kriterier euroklass B fl och C fl.. 49

62 Diagram 31 HRR 30 [kw/m 2 ] från provning i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m 2 för trägolv med euroklass C fl. Gränslinje för föreslagna kriterier euroklass B fl. Ekträgolve med 100 g/m 2 brandskyddsbehandling har ett CHR på 7,9 kw/m 2 vilket är mycket kriterier för euroklass B fl. Diagram 32 HRR 30 [kw/m 2 ] från provning i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m 2 för åldrade respektive icke åldrade trägolv. Gränslinjer för föreslagna kriterier euroklass B fl. Diagram 33 HRR 30 [kw/m 2 ] från provning i konkalorimeter med strålningsnivån 35 kw/m 2 för åldrade trägolv. Gränslinjer för föreslagna kriterier euroklass B fl och C fl. 50