PROTOKOLL FRÅN ANSTÄLLNINGSUTSKOTTETS SAMMANTRÄDE. Sophia Ho ber, ordförande Kaj Lindecrantz Nina Cyren Wormbs Sören Östlund, ordförande 1-12

Transkript

1 11 Protokoll nr )6/12 PROTOKOLL FRÅN ANSTÄLLNINGSUTSKOTTETS SAMMANTRÄDE Närvarande ledamöter: Liirarrepresentanter Sophia Ho ber, ordförande Kaj Lindecrantz Nina Cyren Wormbs Sören Östlund, ordförande 1-12 Studeranderepresentant Övriga nämarande Tove Hansson Grönroas Angelica Gonzalez Maria lindencrona, sekreterare Johan Gerdin Ann-KristinEklind Helena Lundquist J enny Wiklund Katinka Pålsson Katarina Bröms 1 Sammanträdet öppnas Ordföranden öppnar mötet och hälsar alla välkomna. 2 Utseende av justerare Angelica Gonzalez utses att jämte ordföranden justera protokollet. 3 Föredragningslistan Föredragningslistan fastställs. 4 Meddelanden och beslut Ordförande går igenom de meddelanden och beslut som har sänts ut. 5 Föregående protokoll Samtliga föregående protokoll är justerade och kan läggas t:ill handlingarna. ~\ 1(11) AP.~ SIJ

2 12 Protokoll nr).-3'/12 6 Ansökan om befordran från lektor till professor (Lyubov Belova) I>nr:\TL I>oss: 412 Föredragande: J enny Wiklund Ansökan har inkommit från Lyubov Belova kom befordran från lektor till professor i Experimentell nanovetenskap. Ämnesområdet för anställningen som professor ska vara detsamma som för anstäljningen som lektor. Bengt Lindberg, skolchef vid Skolan för industriell teknik och management, föreslår i skrivelse att professor Ivan K Schuller vid University of California, La J olla och professor :Mildred I>resselhaus, vid Massachusetts Institute of Technology utses till sakkunniga. Anställningsutskottet beslutar enligt förslag och utser professor Ivan K Schuller och professor :Mildred I>resselhaus till sakl.-unniga. 7 Docent i Industriell ekonomi med inriktning mot industriell verksamhetsledning G annis Angelis) I>nr: V ],() I>oss: 67 J ( (? Föredragande: Ann-KristinEklind Ansökan har inkommit från Jannis Angelis om att bli antagen som oavlönad docent i Industriell ekonomi med inriktning mot industriell verksamhetsledning. Professor Mats Engwall och professor Bengt Lindberg, skolchef vid Skolan för industriell teknik och mangemen t, föreslår i skrivelse att professor Lars Bengtsson, Högskolan i Gävle, utses till sakkunnig. Till kommitten för lärarprov föreslås vidare Eric Geirtz som ordförande och Matti Kaulo som lärarrepresen tant. studeranderepresentant utses senare. Anställningsutskottet beslutar efter granskning i enlighet med förslaget och utser Lars Bengtsson till sakkunnig samt de föreslagna tillledamöter i lärarprovskommitten 8 Sakkunniga for lektor i Materialteknologi I>nr: \TL I>oss 412 Föredragande: Ann-KristinEklind I>et finns tre sökande till anställningen. Bengt Lindberg, skolchef vid Skolan för industriell teknik och mangement föreslår att professor Ulf Lindefelt, Mittuniversitetet och professor Karl- Fredrik Berggren, Linköpings universitet utses till sakl."u1111iga. Utskottet diskuterar ärendet och beslutar att utse UlfLindefelt och Karl- Fredrik Berggren till sakl.-unniga. (~ 2(11) Jb~~..f(}

3 /;2 Protokoll nr_%!12 9 Docent i Geofysik geodesi (Mo barnmad Bagherbandis) Dnr: V ~ Doss: 67 (;(;,/ Föredragande: Helena Lundquist Ansökan har inkommit från Mohammad Bagherbandis om att bli antagen som oavlönad docent i Geofysik geodesi. Professor Fatrik J ansson Stellan Lundström, skolchef vid Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad, föreslår i en skrivelse att professor Hossein Nahavandchi, Norges teknisknaturvitenskapelige universitet, utses till sakkunnig. Till kommitten för lärarprov föreslås vidare Claes-Göran Persson som ordförande och Göran Cars som lärarrepresentant samt Alexander Jacob som studeranderepresentant. Anställningsutskottet beslutar efter granskning i enlighet med förslaget och utser Hossein Nahavandchi till sakkunnig samt de föreslagna tillledamöter i lärarprovskommitten. 10 Docent i Kommunikationsteori (Ragnar Thorbaben) Dnr: V Doss: 67 Föredragande: Helena Lundquist Ansökan har inkommit från Ragnar Thorhaben om att bli antagen som oavlönad docent i Kommunikationsteori. Professor Mikael Skoglund och professor Stefan Östlund, skolchef vid Skolan för elektro- och systemteknik, föreslår i en skrivelse att professor Erik Ström, Chalmers tekniska högskola, utses till sakkunnig. Till kommitten för lärarprov föreslås vidare Karl HenrikJohansson som ordförande och Joakim Jalden som lärarrepresentant samt Håkan Terelius som studeranderepresentant. Anställningsutskottet beslutar efter granskning i enlighet med förslaget och utser Erik Ström till sakkunnig samt de föreslagna tillledamöter i lärarprovskommitten. 11 Anställningsprofil lår biträdande lektor Spårfordonsteknik Dnr: S Doss 412 Föredragande: Kia Vejdegren Anhållan om att anställningsprofil fastställs för anställning som biträdande lektor i Spårfordonsteknik har inkommit från Skolan för teknik-vetenskap. Anställningsutskottet beslutar att fastställa anställningsprofilen, enligt bilaga 1. 3(11)

4 ;;< Protokoll nr)' Docent i Strömningsmekanik (Geert Brethouwer) Dnr: V Doss: 67 Föredragande: Kia V ej degren Ansökan har inkommit från Geert Brethouwer om att bli antagen som oavlönad docent i Strömningsmekanik Professor Arne Johansson, professor Dan Henningson och professor Gustav Am berg, skolchef vid Skolan för teknikvetenskap, föreslår i en skrivelse att professor N eil Sandbarn University of Soutbampton utses till sakkunnig. Till kommitten för lärarprov föreslås vidare Anders Eriksson som ordförande och Gunilla Efraimsson som lärarrepresentant samt Ylva Odemark som studeranderepresentant. Anställningsutskottet beslutar efter granskning i enlighet med förslaget och utser N eil Sandbarn till sakkunnig samt de föreslagna tillledamöter i lärarprovskommitten. 13 Förslag på ändring i anställningsordningen avseende beslut vid befordran tilllektor Föredragande: Sophia Hober Handlingar i ärendet har skickats ut. Enligt nu gällande bestänunelser i KTH:s anställningsordning för lärare beslutar skolchefen om befordran till lektor. I händelse av att skolchefens ställningstagande avviker från Centrala tjänsteförslagsnämndens förslag ska beslutet underställas rektor. Dekanus, Sophia Ho ber föreslår nu en ändring som innebär att rektor ska besluta om befordran till lektor. Utskottet beslutar efter diskussion att stödja förslaget och hänskjuter frågan vidare till fakultetsrådet 14 Docenter och pedagogisk meritering Anställningsutskottet har tillsatt en grupp bestående av Nina Wormbs(sarnmankallande) och Lars Kloo. Syftet med gruppens arbete är att föreslå hur den pedagogiska meritvärderingen för docenter ska gå till samt att utreda hur docenturen faktiskt används på KTH. Nina Wormbs rapporterade uppdraget. Rapporten bifogas, se bilaga 2. Utskottet beslutar efter diskussion att stödja förslaget och hänskjuter frågan vidare till fakultetsrådet. 4(11)

5 12 Protokoll nr.j!(/12 Bilaga l Biträdande lektor i spårfordonsteknik Ämnesområde Spårfordonsteknik Ämnesbeskrivning Ämnet omfattar spårfordons konstruktion, prestanda och dynamik. Med konstruktion avses utförande av spårburna fordon för ett brett spektrum av tillämpningsr, från höghastighetståg till tungs godståg. Med prestanda avses bl a accelerations- och retardationsförmåga, topp- och medelhastighet (transporttid), energiförbrukniog, miljöpåverkan, tillförlitlighet, underhållsbehov och kostnadseffektivitet. Dynamik ionefattar samverkan med omgivningen (spår, kontaktledning, luft och resande/gods) med aspekter som urspårningsrisk, gångstabilitet, åkkomfort samt åverkan på hjul och räls. Arbetsuppgifter Den biträdande lektorn ska bidra till pågående utbildnings- och forskningsprojekt, men successivt initiera egna aktiviteter och därmed öka graden av självständighet. Arbetet bör fokuseras på aspekter som är avgörande för olika spårfordons och spåttrafiksystems effektivitet samt möter transportsektorns globala uttnaningar. Det är därför viktigt att den biträdande lektorn samverkar med andra verksamheter ioom KTH, t ex Järnvägsgruppen och EC02-centret, och utanför KTH (iodustri, myndigheter m fl; även ioternationellt). Behörighet Behörig att anställas som biträdande lektor är den som har avlagt doktorsexamen eller har en utländsk examen som begöj;tig_,pj-otsvara doktorsexamen. I första hand bör den komma ifråga som har avlagt examen högst~ före ansökningstidens utgång. Ä ven den som avlagt examen tidigsre bör komma ifråga i första hand om det fions särskilda skäl, t.ex. föräldraledighet. Bedömningsgrunder Som bedömningsgrund gäller sökandes vetenskapliga skicklighet och sökandes potential att etablera en oberoende forskningsverksamhet ioom ämnesområdet samt sökandes förmåga till att bidra till grund- och forskarutbildningen inom ämnesområdet. Särskild vikt läggs på vetenskaplig skicklighet visad genom publiceriog i internationella tidskrifter. Stor vikt läggs även på erfarenhet från deltagande i industrioära och/ eller m ternationella forskningsprojekt. Mentering från områdena spårfordons konstruktion och prestanda ges särskild vikt. Förmåga att kommunicera muntligt och skriftligt på engelska krävs liksom förmåga att samarbeta och se systemperspektiv. Bedömningsgrunder vid ansökan om befordran av biträdande lektor tilllektor Vid ansökan om befordran tilllektor kommer sökandes förmåga att självständigt initiera och driva forskning av hög vetenskaplig kvalitet, publicerad i internationella tidskrifter, och förmåga att erhålla fioansiering av forskningsverksamhet att bedömas. Som särskild bedömningsgrund gäller sökandes förmåga att etablera samarbeten och forsknings-inriktningsr, samt ioom utbildningen leda pedagogiskt utvecklingsarbete. 6(11) p.h ~ $0

6 ;Z Protokoll ru)3'/12 Bilaga 2 Docenter och pedagogisk mentering Sammanfattning av rorslag Uppdraget från dekanus har bestått i att föreslå hur den pedagogiska meritvärderingen för docenter ska gå till samt att utreda hur docenturen faktiskt används på KTH. Docenturen anses vara ett viktigt karriärsteg, delvis av tradition och delvis på grund av att KTH ställer krav på docentur för att man ska få vara huvudhandledare inom forskarutbildningen. När det gäller synen på den pedagogiska kompetensens betydelse går dock meningarna isär. Några inom KTH-skolornas ledning anser att docenturen ska innefatta mentering på både forskarutbildningsnivå och på grundutbildningsnivå. Andra anser snarare att docenturen är knuten till akademisk ledning och att den pedagogiska aspekten är underordnad. Docentsteget i karriären anses främst vara en viktig konkurrens- och kompetensfaktor vid ansökan om anställning som lektor eller professor. Två tydliga resultat av undersökningen kan identifieras: Lärarprovet prövar inte pedagogisk förmåga i någon större utsträckning och framför allt heller inte förmågan att handleda, vilket är ett starkt skäl till att söka docentur. Docenturen är ett viktigt och det enda karriärsteget för kategorin forskare. Vi föreslår att: Lärarprovet inte ingår i prövningen av docentkompetensen. När beslut har fattats om docentur ska däremot alltid en offentlig docentföreläsning hållas som avslutning på processen. Det ställs krav på en självreflektion kring handledning i ansökan om att bli antagen som docent. Lärarkommitten avskaffas och att förmågan att handleda prövas i en intervju, exempelvis av en kommitte särskilt kompetent för uppdraget. Kraven på att docenten ska kunna undervisa på grundläggande nlvå tas bort. I bedömningsprocessen ska båda könen vara representerade. Uppdrag I takt med att högskolor och universitet lägger större och större vikt vid pedagogisk mentering vid anställning ökar också betydelsen av att denna meritering blir korrekt och professionellt bedömd. Som ett led i detta erbjuds ledamöter av Tjänsteförslagsnämnden (TFN) och andra tjänstetillsättande organ vid KTH utbildning i och information om värdering av pedagogisk skicklighet och meritering. När det gäller antagning av docenter är turordningen en annan än för anställning, och de hamnar därför som kategori utanför de utförda utbildningsinsatserna när det gäller pedagogisk meritvärdering. Därtill skiljer sig själva antagningen i och med att det inte finns någon intervju. Istället bedöms de pedagogiska fardigheterna vid ett så kallat lärarprov. Uppdraget från Dekanus har bestått i att föreslå hur den pedagogiska meritvärderingen för docenter ska gå till samt att utreda hur docenturen faktiskt används på KTH. Underlaget har bestått av intervjuer med KTHs skolchefer samt samtal med ytterligare några personer. För att försöka ta reda på hur vanlig docenturen är i olika anställningskategorier tog personalavdelningen fram statistik ur de register som KTH förfogar över. Det visade sig emellertid att registren är mycket ofullständiga, då de inte alltid innehöll uppgifter om docenter antagna vid andra universitet och underlaget har därför inte kunnat bidra till rapporten. Sammanfattning av intervjuerna med KTHs skolchefer Docenturen har en tydlig funktion på KTH. Flera skolchefer talar om docenturen som ett viktigt och obligatoriskt karriärsteg, där framför allt den forskningsmässiga kompetensen prövas och värderas. Man ska ha skrivit en 'andra avhandling' och kunna leda forskning, inte bara utföra den. Det är ett sätt att 7(11) t>-6 so

7 /:Z Protokoll ru:).il'/12 stimulera till kan:iärutveckling, vilket verkar framstå som allt viktigaxe. Docenturens koppling till huvudbandledarskapet är viktig för många och ett annat skäl till att söka docentur vid KTH. För dem som vill fokusera på en forskarkarriär blir kontakten med doktorander och möjlighet att bygga en egen forskargrupp viktigt och en docentur därmed nödvändig. Dock anses docenturen över lag inte ha relevans för den pedagogiska meriteringen och skickligheten för undervisning på grundnivå. I ett sådant perspektiv blir dagens krav på ett lärarprov något märkliga. Vem som driver frågan om docentur varierar på de olika skolorna. På vissa skolor, institutioner eller avdelningar är förhållandet till docenturen aktivt och drivs av närmaste chef, medan det på andra ställen är forskaren själv som tar initiativet till att söka. Det förekommer också att docenturen används för att knyta externa forskare till KTH, men det verkar inte särskilt vanligt. Möjligheten att välja änme för docenturen kan här ha viss betydelse för forskare som tidigare arbetat på KTH ändå väljer att söka docentur vid KTH, trots att de nu är på ett annat universitet eller verksamma inom industrin eller vid forskningsinstitut. Flera lyfter fram att docenturens roll som karriärsteg aktualiserar frågan om anställningskategorin forskare, där detta är just det enda karriärsteg som finns för närvarande. Forskarna har ingen möjlighet till befordran även om de har samma meritering som motsvarande lektor. Forskaren kan inte heller vara formell examinator vid KTH, vilket de med lärartjänst kan vara, och några lyfter upp frågan om det skulle kunna vara möjligt att meritera sig för examinationsrätt. Någon nämner också möjligheten att låta forskare ingå i andra sammanhang på KTH, där för närvarande endast den formella lärarkåren är aktuell. Det skulle kunna vara ett sätt att bättre ta vara på den resurs forskarna utgör vid KTH. Samtidigt pekar flera också på att docenturens krav inte sällan också gäller vid befordran till lektor, i alla fall internt. Detta innebär att delvis samma meritvärdering görs två gånger inom ganska kort tid. Diskussion av pedagogisk mentering I samtal med flera av KTHs skolchefer framkommer en syn på den pedagogiska meriteringen som viktig för undervisande lärare men mindre viktig för den forskande docenten. Möjligheten att också ställa krav på pedagogisk meritering hos docenterna ses därför inte som önskvärd hos den gruppen. Det finns ett par skolchefer som även uttrycker tveksamhet inför kravet på att det krävs docentur för att fungera som huvudhandledare, bland annat eftersom det utestänger möjligheten att hämta huvudhandledare från industrin. Andra betonar istället att handledning är en pedagogisk uppgift, och att det är en fardighet att lotsa doktorander genom en forskarutbildning och till examen. Någon anser att vi bör lägga större vikt vid social kompetens när det gäller handledning av forskarstuderande. I denna grupp finns det också skolchefer som kan se ett utökat krav på pedagogisk meritering för docenterna, men som också menar att denna måste värderas och bedömas på ett annat sätt än vad som sker i dag. Det finns en tveksamhet tilllärarprovet, eftersom det inte är en särskilt djupgående värdering av de pedagogiska kunskaper och fardigheter som ställs som krav för docenturen, nämligen handledarutbildningen. Några menar att lärarprovet bör tas bort, medan andra tvärtom anser att det den pedagogiska prövningen bör utvecklas. Hur frågan hanteras på några andra universitet Vid teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet vid Uppsala universitet prövas en ansökan om antagning som docent av en docentnämnd, vilken bygger sin bedömning på ansökan och yttrande från sakkunnig. Den vetenskapliga meriteringen ska till omfattningen motsvara minst två svenska doktorsavhandlingar och kännetecknas av hög kvalitet, självständighet och nytänkande. Den pedagogiska meriteringen ska demonstreras vid en docentföreläsning, som bedöms av en docentnämnd. Därutöver ska den sökande ha gått pedagogiska kurser vid Uppsala universitet samt undervisat och handlett studenter. 8(11) p,g,.j $6

8 ;;<_ Protokoll nr)1/12 Vid Chalmers tekniska högskola finns för närvarande både befattningen docent och möjligheten att antas som oavlönad docent. I det senare fallet krävs av den vetenskapliga meriteringen förutom publicering också dokumenterad förmåga att självständigt driva forskningsprojekt. När det gäller pedagogisk mentering krävs handledarutbildning, erfarenhet av undervisning på grund- och forskarnivå samt pedagogisk skicklighet. Detta ska demonstreras vid en docentföreläsning, och det är prefekten vid respektive institution som godkänner föreläsningen. Vid befattning som docent görs den pedagogiska meritprövningen av en pedagogiskt sakkunnig, men detta sker inte när det gäller antagning som oavlönad docent. Nuvarande riktlinjer på KTH Enligt KTHs nuvarande regelverk (Bilaga l) ska en docentkompetent forskare kunna: bedriva vetenskaplig verksamhet på internationell nivå vara huvudbandledare för doktorander fungera som opponent vid disputationer inom ämnesområdet undervisa samt utveckla och leda undervisning inom grund- och forskarutbildning inom ämnesområdet. skillnaden mellan en docentkompetent forskare och en lektor är enligt regelverket framför allt att det ställs högre krav på den pedagogiska skickligheten för en lektor än för en docent, samt att den vetenskapliga produktionen efter doktorsexamen är kvantifierad för en docent. När det gäller den pedagogiska skickligheten för en docent heter det att den ska "vara visad genom undervisning av hög kvalitet på grund- eller forskarutbildningsnivå eller i annat lik-värdigt sammanhang", medan den för en lektor ska "vara visad genom undervisning av hög kvalitet och i betydande omfattning på högskolenivå". Genomgängen handledarutbildning är ett krav endast för docenturen. I riktlinjerna antyds alltså att det rör sig om två kategorier av kompetenser, men samtidigt är dessa inte renodlade utan det krävs både forskningskompetens och undervisningskompetens för att bli både lektor och docent. Diskussion Observationen att antalet ansökningar om antagning till docent inte avtar ser vi som ett tecken på att docenturen har en tydlig funktion i den akademiska karriären. Den är viktig inte bara för rätten att handleda forskarstuderande, vilket är en nödvändighet om man vill bygga sig en forskarkarriär och en forskargrupp, utan också för att signalera till det övriga vetenskapssamhället, inte sällan utanför KTHs gränser, en ytterligare meritering utöver doktorsexamen. För vissa uppdrag, såsom att verka som ledamot av betygsnämnd eller som granskare i annan egenskap, krävs inte sällan docentur. Ä ven KTH ställer krav på docentur eller på docentkompetens vid förhandsgranskning av avhandlingar samt för betygskommitteer. De formella kraven på pedagogisk meritering är lägre för antagning som docent på KTH än de är för att anställas som lektor. För att antas som docent krävs endast handledarutbildning, medan det krävs 15 hp för att anställas som lektor. Detta kan motiveras med utgångspunkt från att en lektor förväntas underv-isa i större utsträckning, på alla nivåer, medan en docent framför allt, enligt denna uppdelning, har som främsta verksamhet att bedriva forskning och handleda forskarstuderande. Samtidigt uttalas förväntningen om att en docent, enligr regelverket, ska kunna "undervisa samt utveckla och leda undervisning inom grund- och forskarutbildning inom ämnesområdet" utan att KTH har ställt krav på formell pedagogisk mentering för just den verksamheten i strid med KTHs uttalade ambition att öka den pedagogiska kompetensen hos alla som undervisar. Man kan följaktligen ifrågasätta om kravet om undervisning på grund- och forskarutbildning bör kvarstå, eller om inte en renodling är att föredra. En docent skulle exempelvis kunna förväntas undervisa på forskarutbildningsnivå, men inte på grundnivå. 9(11) p.0.v

9 ;Jl Protokoll m)5/12 Det är också möjligt att öka kraven på pedagogisk mentering för docenter till den formella nivå som gäller för lektorer. Skälen för det skulle vaxa att docenter i praktiken ofta undervisar, även på grundnivå, och inte bara handleder. För att få antas till docent krävs också dokumenterad erfarenhet av undervisning, vilken förhoppningsvis skulle k-unna förbättras med pedagogisk utbildning. Vi anser emellertid att i den händelse någon som är anställd som forskare i praktiken undervisar mycket, så illustrerar detta ett problem i organisationen, vilket snarare bör lösas genom att man utlyser ett lektorat som vederbörande kan söka än att man ställer högre krav på pedagogisk kompetens för forskaren. Detta sagt anser vi givetvis att det alltid är bra att även forskare meriterar sig pedagogiskt, av flera skäl, men det ska inte ingå som ett krav för docentur vid KTH. Frågan om den pedagogiska meriteringen för docenter belyser återigen att det råder oklarheter kring karriärvägen för anställningskategorin forskare. Det nyligen införda tenure!rack-systemet har ytterligare förstärkt karriärvägen för lärare genom att möjliggöra befordran från biträdande lektor tilllektor till professor. Även om det för närvarande råder vissa oklarheter rörande systemets första steg är det tydligt för var och en att professor kan man inte bli annat än genom att söka och få en professur eller genom att bli befordrad till professor från ett lektorat. Den pedagogiska meritvärdering sker som nämnts för närvarande vid ett så kallat lärarprov. En kommille bestående av två lärare, varav en ordförande, samt en student, diskuterar själva föreläsningen och ordföranden lämnar ett yttrande till Anställningsutskottet. Utskottet fattar sedan beslut om antagning till docent. Det finns inga krav på särskild pedagogisk kunskap hos kommitten och den nuvarande formen, 45 minuters föreläsning och efterföljande publik diskussion, ger inte utrymme för någon uttömmande bedömning av kompetensen. Det är ytterst ovanligt att någon blir underkänd på lärarprovet. Skälet att ändå ha kvar lärarprovet som en del av processen är att den sökande tvingas formulera sig i en föreläsning och också svara på frågor. På grund av KTHs nya språkpolicy är också detta ett av få tillfillen när en forskare måste tala om sin forskning på svenska (givet att svenska är modersmål). Kommittens ordförande har också möjlighet att i sitt yttrande peka på saker som kan förbättras. Ytterligare ett skäl att ha kvar lärarprovet, som även går under beteckningen docentföreläsning, är den rituella betydelse föreläsningen har i det akademiska systemet. Ritualen kan emellertid behållas utan att för den skull vara avgörande för hur beslutet om docentur utfaller. Processen kan helt enkelt avslutas med en offentlig föreläsning till vilken både kolleger och allmänhet bjuds in. Förslag Våra förslag utgår från en önskan om att försöka renodla det som nu är sammanblandat. Vår genomgång visar att docenturen framför allt används och ses som ett led i en forskningsmeritering. Docenturen legitimerar den antagnas förmåga att delta i högre forskning och forskarutbildning. Det är docenturens funktion. Vi anser, i likhet med flera skolchefer, att docentföreläsningen inte prövar den förmåga som enligt de formella kraven borde prövas, nämligen förmågan att handleda forskarstuderande. Vi föreslår därför att denna förmåga bedöms i en intervju. Intervjun bör göras av en kommitte med goda insikter och skicklighet i handledning och ledarskap. Eftersom docentföreläsningen har karaktären av en akademisk ritual bör den kvarstå, och vara o bligstorisk trots att den inte utgör underlag för antagningen. Den bör genomföras när övrig meritvärdering är klar och beslut om antagning är fattat. Lärarkommitten kan därför avskaffas. Eftersom lärarprovet i sin nuvarande utformning inte prövar handlednings förmåga, föreslår vi att man inför krav på att den sökande i ansökan gör en självreflektion kring handledning. Denna självreflektion kan sedan utgöra underlag för intervjun om den vetenskapligt sakkunnige föreslår en antagning. I en ambition att renodla kraven, och inte ställa krav på fatdigheter som inte prövas, föreslår vi också att en docent inte ska förväntas kunna undervisa på grundläggande nivå. Däremot anser vi att undervisning 10(11)

10 /':l Protokoll nr )3'/12 på forskarnivå bör höra till en docents kompetensområden, och man bör överväga vilken typ av kompetens och utbildning som krävs för det och hur den ska bedömas. Stockhohn 24 september 2012 Nina Wormbs och Lars Kloo 11(11)

11 /;2 Protokoll nr }3""/ Övriga frågor Inga övriga frågor har anmälts. 16 Sammanträdet avslutas Ordföranden tackar de närvarande och förklarar sammanträdet avslutat Vid protokollet {Y)o\t, \...,"~<...("~~, Maria Lindenerona Justeras Sören Östlund Justeras, Justeras l ~\ 5(11) hh