Kulturen i siffror. Teater och dans Statens kulturråd

Transkript

1 Kulturen i siffror Teater och dans 2000 Statens kulturråd

2 Kultur- och mediestatistik Aktuella publikationer med kultur- och mediestatistik Publikationer i serien Kulturen i siffror 2001:1 Kulturbarometern 2000, :2 Skolbiblioteken 1999, 138:- 2001:3 Studieförbunden 2000, 138:- 2001:4 Folkbiblioteken 2000, 138:- 2001:5 Kulturens pengar 2000, 138:- 2001:6 Nyckeltal om folkbibliotek, Utveckling , 138:- Kulturstatistik 2000, 250:- (Samlingsvolym av översiktlig aktuell kulturstatistik, 172 sid.) Beställningar görs genom Kulrurrådets webbplats ( eller Kulturrådet Distribution Box 30143, Stockholm Tfn , fax Publikationer i serien Statistiska meddelanden Forskningsbiblioteken 2000, 120:- Kulturmiljövård 1995, 160:- Specialtabeller Studieförbund Cirkelverksamhet i kommunerna, 200:- Studieförbund Kulturprogram i kommunerna, 200:- Prenumerationer och beställningar görs genom SCB, Publikationstjänsten Örebro Tfn , fax Mediestatistik Publikationer från NORDICOM MedieSverige 1999/2000. Statistik och analys, 250:- Mediebarometern 1999, 200:- Media Trends 1997 in Denmark, Finland, Iceland, Norway and Sweden. Statistics and Research Reports, 260:- Beställningar görs genom NORDICOM, Göteborgs universitet Box 713, Göteborg Tfn , fax E-post eva.gidsater@jmg.gu.se

3 Kulturen i siffror 2001:7 Teater och dans 2000 Statens kulturråd

4 2001 Statens kulturråd Printed in Sweden by Berlings Skogs, Trelleborg 2001 ISSN ISBN x FÖRFRÅGNINGAR: Magnus Hellström Tfn: E-post:

5 Innehåll 5 Sammanfattning 6 Summary in English 7 Beskrivning av statistiken 8 Områdesöversikt 10 Besök 13 Föreställningar 15 Produktioner 17 Personal 19 Kostnader 20 Intäkter 22 Barn och ungdom 23 Diagramförteckning 23 Tabellförteckning 24 Tabellbilaga

6 4

7 Sammanfattning Statistiken innehåller uppgifter från 39 institutioner och 84 fria grupper på teater- och dansområdet som erhållit statligt stöd under år Teater och dans. Institutioner och fria grupper Besök Totalt 3,49 miljoner Regionala/lokala 51% Nationella 26% Fria teatergrupper 17% Fria dansgrupper 4% Övriga med statsbidrag 2% Antalet besök år 2000 var 3,49 miljoner, vilket är cirka 3 procent fler än Fördelningen mellan de fria grupperna och institutionerna är relativt konstant, de nationella institutionerna har dock ökat sin andel vilket delvis kan härledas till Riksteaterns ökning av antalet besökare. Teater och dans. Institutioner och fria grupper Föreställningar 1994/ Totalt samt därav för barn och ungdom dock med cirka 6 procent och i stället stod barn- och ungdomsproduktioner för ökningen. Det är de fria grupperna som står för flertalet barn- och ungdomsproduktioner. Dessa visar också en liten ökning av det totala antalet produktioner. Trots att antalet besökare och produktioner ökat under år 2000 har antalet årsverken minskat något till vid institutionerna och 427 vid de fria grupperna. Det totala antalet anställda vid institutionerna har fluktuerat under den senaste femårsperioden, men nivån har inte ändrats. Andelen tillsvidareanställda är också konstant sett ur ett femårsperspektiv, runt 75 procent. Däremot blir andra typer av anställningsformer allt vanligare. Andelen män hos institutionerna och de fria teatergrupperna är 53 procent och andelen kvinnor 47 procent. För de fria dansgrupperna råder det omvända förhållandet. Teater och dans. Institutioner och fria grupper Kostnader Totalt 2,57 miljarder kr Löner 61% Lokaler 12% Produktion 9% Marknadsföring 3% Administration 3% Övrigt 12% / /96 Föreställningar totalt Barn- och ungdomsföreställningar 2000 Det totala antalet föreställningar år 2000 var , vilket endast är tre föreställningar färre än Fria dansgrupper samt de nationella institutionerna har spelat fler föreställningar än föregående år. Antal föreställningar för barn och ungdom var och därmed nära hälften av den totala mängden föreställningar. Antalet spelade produktioner ökade något år 2000 jämfört med Institutionerna visade sammanlagt 583 produktioner, de fria grupperna 327. Vuxenproduktionerna minskade De sammanlagda kostnaderna för de verksamheter som ingår i statistiken var för år 2000 cirka 2,57 miljarder kronor, vilket är cirka 50 mkr eller 2 procent mer än förra året. Institutionerna står för merparten de fria gruppernas kostnader var 177 mkr, vilket är mindre än en tiondel av de totala kostnaderna. Intäkterna var sammantaget 2,5 miljarder, varav nästan 2,4 miljarder för institutionerna och 175 mkr för de fria grupperna. Totalt är det en ökning mot 1999 med 1,8 procent. Spelintäkternas andel var endast 12 procent hos institutionerna och 32 procent vid de fria grupperna. Den stora andelen intäkter utgjordes av offentligt stöd, runt 80 procent för de flesta institutioner, och 60 procent för de fria teatergrupperna. 5

8 Summary The theatre and dance statistics contain information from 39 institutions and 84 independent groups, which have received government subsidies in Theatre and dance. Institutions and independent groups Visits Total 3.49 million Regional/local institutions 51% National institutions 26% Independent theatre groups 17% Independent dance groups 4% Other with government subsidies 2% The number of visits in 2000 was 3.49 million, which is 3 percent more than in The number of visits reported by the institutions and by the independent groups is almost the same in comparison to The national institutions though have increased their share of visits artly being due to the increase of visits reported by Riksteatern (The National Touring Theatre). Theatre and dance. Institutions and independent groups Performances 1994/ Total and for children and young people to the previous year. The institutions performed a total of 583 productions and the independent groups 327 in all. Productions for adult people decreased with about 6 percent. In more than half of the cases the independent groups are producing performances geared towards younger audiences, the independent groups also have increased their number of productions in Although the number of visits and of productions have increased during 2000 the total number of man years have decreased slightly to for the institutions and 427 for the independent groups. The number of employees at the institutions has fluctuated during the last five years, but the medium level has not changed. The share of men that are employed at the institutions and the independent groups is 53 percent and the share of women 47 percent. The independent dance group show the opposite relation of shares. Theatre and dance. Institutions and independent groups Costs Total SEK 2.57 billion Wages and salaries 61% Premises 12% Production 9% Marketing 3% Administration 3% Other 12% / /96 Total performances Performances for children and young people The total number of performances in 2000 was , which is only three performances less than in The independent dance groups and the national institutions have given more performances during 2000 than the year before. The number of performances for children and young people was which is close to half the total amount. The number of productions performed increased some 2000 compared 2000 The total costs of activities included in the theatre and dance statistics in 2000 was about SEK 2.5 billion, which is about 2 percent or 50 million more than the year before. The institutions account for the main part the costs of independent groups were SEK 177 million, less then a tenth of the total costs. In 2000 performances revenue percentage was only 12 percent on average for the institutions and about 32 percent for the independent groups. The major part of revenues consisted of government subsidies, about 80 percent for most institutions, and 60 percent for the independent theatre groups. 6

9 Beskrivning av statistiken Material och avgränsningar Föreliggande statistik redovisar uppgifter om verksamhet, ekonomi och personal för institutioner och fria grupper på teater- och dansområdet som erhållit statsbidrag under Statistiken har avgränsats så att teatergrupper som erhållit under kr i bidrag inte tagits med. För dansgrupperna finns inte motsvarande begränsning. I år medtas 39 institutioner, 58 fria teatergrupper och 26 dansgrupper. Statistiken grundar sig på redogörelser som inlämnats till Statens kulturråd på särskild blankett. Teater- och dansstatistiken följde den statliga övergången till kalenderår från och med För 1995/96 är det genomgående 12-månadersperioden 1 juli 1995 till 30 juni 1996 som redovisas. Dansens Hus och Moderna Dansteatern i Stockholm saknar egen ensemble och är därför ej medtagna i den samlade statistiken. Dansstationen i Malmös turnékompani genomförde dock två egna produktioner år 2000 som återfinns i statistiken. Norrlands Musik- och Dansteater (NMD) 1 är en paraplyorganisation, vilket komplicerar redovisningen något. Statligt bidrag utgår till NMD och fördelas vidare till respektive verksamhet 1. I tabellerna ingår endast NMD-Z och den statligt finansierade delen av Piteå Kammaropera under NMD. De delar av det gemensamma bidraget som gått till Norrlandsoperan och NorrDans återfinns under dessa institutioner, som också redovisar det övriga statliga stöd de erhållit. Kvalitet De uppgifter som statistiken bygger på kan ha tolkats olika av dem som redovisat. Kulturrådet har försökt minska denna felkälla genom att bifoga anvisningar till hjälp för ifyllandet av blanketterna. De lämnade uppgifterna har granskats, och oklarheter kontrollerats. Att underlaget avgränsats till Kulturrådets bidragsmottagare påverkar jämförbarheten mellan åren. De flesta teatergrupper har årligt verksamhetsbidrag, medan projektens antal däremot skiftar mer mellan åren. För koreografer samt för fria dans- och teatergrupper är det ett problem att statistikredovisningar endast lämnas för de år bidrag utbetalats, eftersom det medför att några grupper bara finns representerade vissa år. I samtliga tabeller och diagram ingår besök på avgiftsfria föreställningar om inte annat anges. I tabellbilagan finns dessa även upptagna separat. Avgiftsfria föreställningar, oftast i form av utomhusuppträdanden, är vanliga inom teater- och dansområdet. Det exakta antalet besökare vid sådana evenemang är svårt att ange, varför dessa uppgifter ofta är osäkra. För att undvika dubbelredovisning kan inte besök vid ett gästspel både tas upp av den gästande teatern och den teater som är värd för föreställningen. I Kulturrådets statistik redovisas besöken av den gästande teatern. Det antal föreställningar och besök som en teater varit värd för vid gästspel finns medtagna separat i tabellbilagan, fast de inte räknats med i teaterns totala publik 2. Att ta emot ett gästspel kan ofta medföra betydande arbetsinsatser, och är i flera fall en viktig del av teatrarnas verksamhet. Tabell A. Institutioner och fria grupper Antal ingående i statistiken 1994/ / / Nationella institutioner Regionala/lokala institutioner Övriga institutioner med statsbidrag Fria teatergrupper Fria dansgrupper Totalt Ökningen 1995/96 beror på att Bryggeriteatern på Gotland ombildades från fri grupp till länsteater, samt att Malmö Musik & Teater delades i tre bolag (Malmö Musikteater, Malmö Dramatiska Teater och Skånes Dansteater). Under 1997 tillkom institutionerna Norrlands Musikoch dansteater (NMD) samt NorrDans. Under 2000 har Länsteatern Jämtland-Härjedalen samt Orionteatern tillkommit. Borås stadsteater är ej med i statistiken då de ej inkommit med redovisning i tid. 1. NMD består av Norrlandsoperan, NorrDans, NMD-Z och Piteå Kammaropera. 2. Med denna metod uppstår en viss undertäckning eftersom de internationella gästspelen inte kommer med i totalen. 7

10 Områdesöversikt Teater Teaterområdet kan genreindelas i talteater, musikteater och dans. Gränsdragningar kan göras mellan institutioner, fria teatergrupper, privatteatrar och amatörteater. I denna publikation presenteras statistik för institutioner och fria grupper. Utöver institutionerna och grupperna finns ett antal övriga aktörer inom teaterområdet, däribland centralorganisationer, länsteaterkonsulenter, fackliga organisationer och studieförbund. Nationella institutioner Anslagen till de statligt finansierade teaterinstitutionerna Kungliga Operan, Dramatiska Teatern och Riksteatern beslutas av riksdagen. Styrelse och teaterchef tillsätts av regeringen. Operan och Dramaten har som nationalscener ett uppdrag att vara de i Sverige ledande institutionerna inom opera, balett och teater. De skall vara ett föredöme för andra institutioner vad gäller utveckling, förnyelse och konstnärlig kvalitet. Med en bred repertoar av både klassiska och nyskapande uppsättningar skall de nå en så stor och bred publik som möjligt. I nationalscenernas uppdrag ingår även att stödja nyskapande inom respektive konstområde genom att beställa och framföra nyskriven svensk dramatik samt nya verk av tonsättare och koreografer. Riksteatern är en ideell förening uppbyggd av lokala och regionala teaterföreningar. Teaterns uppdrag är att berika den regionala och lokala teaterverksamheten i hela landet genom att producera turnéteater, föra ut föreställningar av andra teatrar och att genom teaterföreningarna lokalt arrangera föreställningar. Riksteatern skall presentera ett allsidigt utbud av hög kvalitet. I teaterns uppgifter ingår även att främja teater- och danskonstens utveckling, tillgänglighet, bredd och mångfald. Riksteatern har dessutom, i likhet med Dramaten, ett ansvar att internationellt värna om och främja svenska språket och svensk teater. Regionala/lokala institutioner De regionala och lokala teater-, musikteater- och dansinstitutionerna erhåller stöd från både stat, landsting och kommun. Normalt har dessa institutioner en styrelse bestående av politiskt valda representanter. Kommun och/ eller landsting är ofta huvudman. Den statliga ambitionen är att möjliggöra en mångsidig verksamhet av hög kvalitet i hela landet. År 2000 var det bara Södermanlands och Jämtland-Härjedalens län som inte hade någon teaterinstitution. Där pågår det dock en treårig försöksverksamhet. Övriga teatrar I denna kategori ingår för närvarande fem mindre institutioner av nationellt intresse: Vadstena-Akademien, Marionettteatern, Drottningholms Slottsteater, Ulriksdals Slottsteater/ Confidencen samt, från och med år 2000, även Orionteatern. Regeringen har inte fastställt särskilda verksamhetsmål för det statliga bidraget. Fria teatergrupper Det fria teaterlivet har i dag ingen enhetlig struktur. Teatergrupperna har förgrenats i olika riktningar: turnerande grupper, stationära grupper och grupper vilka främst arbetar i projektform samt kombinationer av de olika inriktningarna. De statliga bidragen utgår till verksamhet på helårsbasis, till projekt eller som turnébidrag. Organisationer Svensk Teaterunion/Svenska ITI (svensk sektion av det internationella teaterinstitutet) är en intresseorganisation för svensk teater vars uppgift bland annat är att verka för samarbete mellan olika grenar av svensk teater, samt att förstärka och utveckla utbytet med teaterlivet i andra länder. Svenska ASSITEJ (svensk sektion av den internationella föreningen för barn- och ungdomsteater) är en intresseorganisation som arbetar internationellt för att sprida kunskap om svensk barn- och ungdomsteater genom att arrangera utbyten, gästspel och förmedla kontakter. Svenska UNIMA (svensk sektion av den internationella dockteaterorganisationen) vänder sig till såväl professionella som till amatörer som är intresserade av dockteater. Skådebanan är en publikorganisation med lokal och regional verksamhet runt om i landet med uppgift att sprida upplysningar om samt vidga och fördjupa intresset för teater, musik och annan konstnärlig verksamhet. Teatercentrum är de fria teatergruppernas riksorganisation. Teatercentrum verkar kulturpolitiskt samt sprider information om teatergruppernas föreställningar. Amatörteaterns Riksförbund (ATR) och Sveriges Arbetarteaterförbund (ATF) är två centrala amatörteaterorganisationer vars uppgift är att stödja och utveckla amatörteatern. Dans Dansområdet består av ett fåtal institutioner med fasta ensembler samt ett antal fria dansgrupper/koreografer. Dansen saknar fortfarande en nationell infrastruktur men flera initiativ har tagits för att stärka dansen i hela landet. 8

11 Regionala danskonsulenter verkar för att vidareutveckla och stärka dansen regionalt, samt att skapa ett nätverk på dansområdet. Dans i hela landet var ett treårigt samarbetsprojekt mellan Riksteatern, Dansens Hus, Kungliga Operan och Statens kulturråd, med syfte att hitta former för att tillsammans bredda intresset för dans och för att sprida dansen i landet. Institutioner I dag finns sju fasta dansensembler med institutionsanknytning varav en är en försöksverksamhet: Kungliga Operans balett, balettensemblen vid GöteborgsOperan, Cullbergbaletten inom Riksteatern, Skånes Dansteater, NorrDans i Härnösand, Älvsborgsteaterns dansensemble och som försöksverksamhet dansensemblen vid Byteatern i Kalmar. Skånes Dansteater och Norrdans är fristående dansinstitutioner. Kungliga Baletten vid Kungliga Operan och Cullbergbaletten inom Riksteatern är nationella ensembler och skall ge föreställningar över hela landet samt sprida kunskap om den svenska dansen både nationellt och internationellt. Kungliga Baletten har en särskild uppgift när det gäller att förvalta traditionerna inom den svenska danskonsten. Riksteatern organiserar även turnéer med andra dansensembler förutom den egna Cullbergbaletten. Balettensemblen vid Göteborgsoperan arbetar med både klassisk och modern nutida dans. Skånes Dansteater och NorrDans är två fristående dansensembler som båda inriktar sig på modern nutida dans. Älvsborgsteaterns dansensemble producerar i första hand föreställningar för barn och ungdom. Organisationer Danscentrum är en intresse- och samarbetsorganisation för yrkesverksamma dansare och koreografer. Målsättningen är att stödja och etablera dansen som konstform, informera om dans och förmedla dansföreställningar. Förutom Danscentrum i Stockholm, Dans i Väst och Danscentrum Syd finns även Dans i Nord. Inom Danscentrum i Stockholm pågår projektet Danscentralen med uppgift att skapa fler arbetstillfällen för danskonstnärer. Svensk Danskommitté är en självständig verksamhetsgren inom Svensk Teaterunion. Danskommittén är samarbetsorgan för hela det svenska dansområdet och verkar även för ett nordiskt och internationellt samarbete. Kommittén har som mål att främja dansområdet både konstnärligt och kulturpolitiskt. Samarbetsnämnden för folklig dans arbetar för att utveckla och sprida den folkliga dansen genom bland annat forskning och dokumentation. Riksföreningen för folkmusik och dans är en intresseförening för både enskilda personer och föreningar/grupper som vill arbeta för att utveckla och sprida folkmusik och folkdans. Fria dansgrupper/koreografer Koreograferna arbetar på olika sätt mer eller mindre kontinuerligt med en dansgrupp eller i projektform. Bidrag från Kulturrådet utgår i form av 3-åriga och 1-åriga verksamhetsbidrag, projektbidrag och turnéstöd samt bidrag till daglig träning för frilansdansare i Stockholm, Göteborg och Malmö. Gästspelsscener Dansens Hus i Stockholm är en institutionell gästspelsscen för svenska och internationella dansproduktioner från såväl dansinstitutioner som fria dansgrupper och koreografer. Dansens Hus presenterar främst modern nutida dans. Bidrag till Dansens Hus beslutas av riksdagen. Moderna Dansteatern i Stockholm och Dansstationen i Malmö är två fria dansscener med gästspelsverksamhet. Dansgästspel i Göteborg arrangeras på Atalante och Pusterviksteatern. 9

12 Besök Antalet besök år 2000 var 3,49 miljoner, vilket är ungefär fler besök än 1999 och lika många som 1998, som hade den högsta besöksiffran sedan början av 1980-talet. Diagram 1. Teater och dans. Institutioner och fria grupper Besök Totalt 3,49 miljoner en knapp fjärdedel hos fria grupper. De regionala och lokala institutionerna visar en ökning av besökare på barn- och ungdomsföreställningar med cirka vilket inneburit att dessa står för cirka 45 procent av barn- och ungdomspubliken. De fria grupperna står för cirka 40 procent. Diagram 2. Teater och dans. Institutioner och fria grupper Besök Tusental Regionala/lokala 51% Nationella 26% Fria teatergrupper 17% Fria dansgrupper 4% Övriga med statsbidrag 2% Den högre besöksnivån för regionala/lokala institutioner från 1995/96 som framgår av diagram 2, beror huvudsakligen på att Parkteatern då tillkom i statistiken som en del av Stockholms Stadsteater. Ökningen av den totala besöksnivån 1997, 1998 och 2000 har främst utgjorts av större publik vid de nationella institutionerna. Hälften av besöken år 2000 gjordes vid regionala/lokala institutioner, lite mer än en fjärdedel vid de nationella och / / /93 Totalt Fria grupper 1993/ / /96 Regionala/lokala Övriga med statsbidrag 1997 Nationella I diagrammet ingår inte avgiftsfria besök 1990/ /93. Fria dansgrupper finns medtagna från 1991/92 (bland Fria grupper) 2000 Tabell B. Institutioner och fria grupper Besök 1994/ / / Nationella institutioner Regionala/lokala institutioner Övriga institutioner med statsbidrag Fria teatergrupper Fria dansgrupper Totalt Tabell C. Institutioner och fria grupper Besök på barn- och ungdomsföreställningar 1994/ / / Andel 2000, % Nationella institutioner Regionala/lokala institutioner Övriga inst. med statsbidrag Fria teatergrupper Fria dansgrupper Totalt Tabellen medtar inte besök på avgiftsfria föreställningar. 10

13 Diagram 3. Teater och dans. Institutioner och fria grupper Besök Tusental NMD och Piteå kammaropera Vadstena-Akademien Drottningholms Slottsteater Ulriksdals Slottsteater - Confidencen Älvsborgsteatern NorrDans Västerbottensmusiken Stiftelsen Skaraborgs Länsteater/ Musikteater Väst Länsteatern på Gotland Dalateatern Länsteatern Jämtland-Härjedalen Bohusläns Teater Teater Halland Marionetteatern Musikteatern i Värmland Smålands Musik och Teater Västerbottensteatern Byteatern Kalmar Stiftelsen Länsteatern i Örebro Skånes Dansteater Malmö Dramatiska Teater Folkteatern i Gävleborg Stiftelsen Orionteatern Norrbottensteatern Teater Västmanland Teater Västernorrland Helsingborgs Stadsteater Regionteatern Blekinge-Kronoberg Folkteatern i Göteborg Folkoperan Länsteater hade fler än besök, övriga institutionerna ligger på mellan några få tusen besök upp till nära med ett medelvärde på ungefär De fem teatrar som här benämns Övriga med statsbidrag visar på en ökning av antalet besök, främst på grund av att Orionteatern tillkommit men även tack vare att Marionetteaterns publik fördubblats under år Dessa institutioner har verksamhetsmål som innefattar mer än ren föreställningsverksamhet. Tabell D. Institutioner och fria grupper Besökens geografiska fördelning 2000 Totalt därav dans Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län I tabellen ingår inte besök på avgiftsfria föreställningar, eftersom ingen geografisk redovisning finns för dem. Upsala Stadsteater Göteborgs Stadsteater Östergötlands länsteater Malmö Musikteater Kungliga Operan GöteborgsOperan Dramaten Riksteatern Stockholms Stadsteater Totalt sett har besöken på barn- och ungdomsföreställningar minskat något sedan Flest besök år 2000 redovisar Stockholms Stadsteater. I Stadsteatern ingår Parkteatern, vars föreställningar vanligtvis är avgiftsfria. Hög besökssiffra hade också Riksteatern, vars verksamhet till stor del består av samproduktioner. Övriga institutioner med fler än besök var Dramaten, GöteborgsOperan. Malmö Musikteater och Östergötlands Andelen besök på avgiftsfria föreställningar 2000 var drygt 8 procent, vilket är detsamma som de två senaste åren. De tre åren dessförinnan har motsvarande siffra legat på 5 procent och något över, vilket betyder att en ökning av andelen skett under den senaste sexårsperioden. Flest teaterbesök ägde rum i Stockholms län något över 1 miljon. I Västra Götalands län skedde drygt en halv miljon besök och i Skåne län en tredjedels miljon. Östergötlands län hade litet över besök och Västerbottens län hade nästan besök. Övriga län hade ett medel på något under besök. 11

14 Diagram 4. Dans. Institutioner och fria grupper Besök Tusental. Inkl. besök på avgiftsfria föreställningar Besöken på dansföreställningar ligger ganska konstant totalt sett sedan Dock kan vi se en kraftig uppgång för de fria dansgrupperna sedan 1997 och en motsvarande nedgång för dansen vid institutionerna / / Dansinstitutioner Fria dansgrupper/ koreografer Institutioner med dansensemble Totalt 12

15 Föreställningar Det totala antalet föreställningar år 2000 var , vilket är tre föreställningar färre än De fria teatergrupperna har spelat något färre föreställningar medan institutionerna och de fria dansgrupperna redovisar en ökning. De nationella institutionernas föreställningsantal ökar mest med runt 10 procent. Nära hälften av föreställningarna var för barn och ungdom. Diagram 5. Teater och dans. Institutioner och fria grupper Föreställningar Totalt För barn- och ungdomsföreställningar ser fördelningen annorlunda ut. Där är det de fria teatergrupperna som står för den större andelen, ungefär hälften. De regionala/lokala institutionerna ger nästan 40 procent av föreställningarna medan de nationellas andel ligger på cirka 8 procent. Diagram 6. Teater och dans. Institutioner och fria grupper Föreställningar Regionala/lokala 43% Fria teatergrupper 34% Nationella 17% Fria dansgrupper 4% Övriga med statsbidrag 2% / / / / / / Av det sammanlagda antalet föreställningar står de regionala/ lokala institutionerna för hälften och de fria teatergrupperna för lite mer än en tredjedel. De nationella institutionernas andel är 15 procent och de fria dansgruppernas 4 procent. Totalt Nationella Regionala/lokala Övriga med statsbidrag Fria grupper Flest föreställningar år 2000, över 2 300, hade Riksteatern. En stor andel av Riksteaterns föreställningar är samproducerade. Stockholms Stadsteater visade under året föreställningar Tabell E. Institutioner och fria grupper Föreställningar 1994/ / / Nationella institutioner Regionala/lokala institutioner Övriga institutioner med statsbidrag Fria teatergrupper Fria dansgrupper Totalt Tabell F. Institutioner och fria grupper Barn- och ungdomsföreställningar 1994/ / / Andel 2000, % Nationella institutioner Regionala/lokala institutioner Övriga inst. med statsbidrag Fria teatergrupper Fria dansgrupper Totalt

16 och Dramaten Övriga institutioner ligger mellan ett tiotal föreställningar och drygt 700, med ett genomsnitt på 265. Se fler uppgifter på s. 2 i tabellbilagan. De fria teatergrupperna gav mellan 50 och 300 föreställningar, med undantag för Dockteatern Tittut i Stockholm som visade 741 föreställningar. Dansgrupper ger i regel färre föreställningar genomsnittet för dem år 2000 var ca 30 per grupp. Undantaget Rytm Ba som gav 161 föreställningar Se s. 12 och 26 i tabellbilagan. De avgiftsfria föreställningarna var sammanlagt 994 under 2000, vilket utgör 5 procent av det totala antalet föreställningar. Diagram 7. Teater och dans. Institutioner och fria grupper Föreställningar 1994/ Totalt samt därav för barn och ungdom / /96 Föreställningar totalt Barn- och ungdomsföreställningar 2000 Över hälften av föreställningarna gavs i de tre storstadslänen. Västra Götaland redovisar en minskning med cirka 400 föreställningar vilket kan ha sin förklaring i att Borås Stadsteater ej inkommit med sin redovisning för år hade Gotland flest föreställningar per invånare med 3,8. År 2000 är det Västerbottens län med 3,4 föreställningar per invånare. Övriga med stort utbud i relation till invånarantalet är Jämtland, Västmanland samt Stockholms län. Tabell G. Institutioner och fria grupper Föreställningarnas geografiska fördelning Föreställningar per invånare Föreställningar Föreställningar Folkmängd per inv. Stockholms län ,7 Uppsala län ,4 Södermanlands län ,0 Östergötlands län ,0 Jönköpings län ,2 Kronobergs län ,4 Kalmar län ,0 Gotlands län ,9 Blekinge län ,0 Skåne län ,0 Hallands län ,8 Västra Götalands län ,2 Värmlands län ,7 Örebro län ,3 Västmanlands län ,6 Dalarnas län ,6 Gävleborgs län ,3 Västernorrlands län ,6 Jämtlands län ,2 Västerbottens län ,4 Norrbottens län ,3 Riket ,2 I tabellen ingår inte avgiftsfria föreställningar, eftersom ingen geografisk redovisning finns för dem. 14

17 Produktioner De visade produktionerna var exakt lika många som 1999, 910 stycken. Institutionerna spelade tillsammans 583 produktioner, vilket är 12 fler. De fria gruppernas produktioner var 327, vilket är 12 färre än Barn- och ungdomsproduktioner ökade både för institutionerna och de fria grupperna, däremot minskade vuxenproduktionerna. Diagram 8. Teater och dans. Institutioner och fria grupper Spelade produktioner 2000 Diagram 9. Teater och dans. Institutioner och fria grupper Spelade produktioner 2000 efter genre. Totalt 568 Talteater 64% Musikteater 25% Dans 11% Diagram 10. Teater och dans. Institutioner och fria grupper Spelade produktioner 1994/ Totalt samt därav för barn och ungdom Regionala/ lokala Fria teatergrupper Nationella Fria dansgrupper Övriga med statsbidrag 600 Lite över hälften av de sammanlagda produktionerna var nyproduktioner, de resterande nypremiärer eller sådana som fortsatt på repertoaren sedan året innan. Vid institutionerna var nästan två tredjedelar talteaterproduktioner medan musikteatern utgjorde cirka en fjärdedel. Lite mer än en tiondel av produktionerna var dans. Över hälften av de visade produktionerna hade svenska som originalspråk. Genrefördelningen för år 2000 var därmed i stort sett identisk med den för / / Totalt Barn- och ungdomsproduktioner Tabell H. Institutioner och fria grupper Produktioner Genre m.m. Produktioner Barn- och med svenska Därav Därav Därav ungdoms- Ny- som original Totalt talteater musikteater dans produktioner produktioner språk, % Nationella institutioner Regionala/lokala institutioner Övriga institutioner med statsbidrag Fria teatergrupper Fria dansgrupper Totalt Originalspråk redovisas inte för dansproduktioner, och endast av institutionerna. 15

18 Det finns mätsvårigheter när det gäller produktionernas antal. Samproduktioner riskerar att dubbelräknas i statistiken, om de redovisas av flera teatrar. I uppgifterna ingår också ofta mindre produktioner såsom lunchteater och i några fall enkvällsarrangemang. Problem finns även vid gränsdragningen mot gästspel. Försiktighet bör iakttas vid jämförelser eftersom vissa redovisat noggrant, medan andra använt sig av generösa definitioner. Uppgifter för de enskilda institutionerna finns i tabellbilagan på s. 3, för de fria grupperna på s. 14 och 27. Repertoar och spelplan för flertalet teatrar går att finna på Internet. Egen hemsida är vanligare vid institutionerna än de fria grupperna. Av 39 institutioner har 37 hemsida. Motsvarande andel hos de fria grupperna är 57 av 86. De flesta har angivit att möjlighet finns till bokning av biljetter antingen via den egna hemsidan eller också via ombud. 16

19 Personal Antalet årsverken under år 2000 var vid institutionerna och 423 vid de fria grupperna, vilket innebär en minskning med 175 mot året innan. Timanställda har omräknats till årsverken. Ett årsverke är arbetstimmar och motsvarar ungefär en heltidsanställning. Allt fler frilansande har egna företag som kontrakteras av de fria grupperna och institutionerna. Denna arbetsinsats riskerar att hamna utanför statistiken då dessa personers arbetsinsatser ej ingår i personalkostnaderna. Diagram 11. Teater och dans. Institutioner Personal 1994/ Totalt samt därav tillsvidareanställda. Årsverken Vid institutionerna utgörs lite mindre än hälften av årsverkena av konstnärlig personal. För de fria teatergrupperna är andelen högre, runt 60 procent. Andelen teknisk personal är högst vid de nationella institutionerna, nära 40 procent, och lägst vid fria grupper, 15 procent. För de fria grupperna är det oftast svårt att klassificera personalen, eftersom det är vanligt att en person sköter flera olika sorters uppgifter. Den administrativa personalens andel ligger i genomsnitt mellan procent. Andelen tillsvidareanställda är högst vid de nationella institutionerna nästan fyra femtedelar av personalen. Motsvarande siffra för regionala/lokala institutioner är två tredjedelar, och för de övriga institutionerna en tredjedel. Diagram 12. Teater och dans. Institutioner Personal efter kategori Totalt årsverken Konstnärlig 45% Teknisk 35% / / Administrativ och övrig 20% Anställda totalt Tillsvidareanställda Tabell I. Institutioner och fria grupper Personal, årsverken 1994/ / / Nationella institutioner Regionala/lokala institutioner Övriga institutioner med statsbidrag Fria teatergrupper Fria dansgrupper Totalt Uppgifter om årsverken vid fria dansgrupper har begärts in först Tabell J. Institutioner och fria teatergrupper Personal efter kategori Årsverken samt andelar i procent Årsverken därav procent totalt konstnärlig teknisk administrativ tillsvidareanst. Nationella institutioner Regionala/lokala institutioner Övriga institutioner med statsbidrag Fria teatergrupper (verksamhetsbidrag) Fria teatergrupper med projektbidrag samt fria dansgrupper redovisar inte personalens fördelning på kategorier. 17

20 Det totala antalet anställda vid institutionerna har fluktuerat under den senaste femårsperioden, men nivån har inte ändrats. Andelen tillsvidareanställda ligger på ungefär samma nivå som 1999, runt 70 procent, men har minskat jämfört med 1993/94 då andelen låg på 80 procent. Det har blivit vanligare med frilansande under de senaste åren. Antalet årsverken är flest vid Operan och Göteborgs- Operan, 595 respektive 505. I övrigt ligger fyra institutioner mellan årsverken, medan resten har under 200 årsverken och ett genomsnitt på ungefär 50 per institution. Se vidare s. 6 i tabellbilagan. De fria grupperna har mellan ett par till runt 20 årsverken vardera, med ett genomsnitt på cirka 7. Se tabellbilagan s. 18 och 32. Antalet uppgivna årsverken gäller endast den tid då lön erhållits, vilket för de fria gruppernas del innebär att uppgiften i statistiken blir lägre än den egentliga nedlagda arbetstiden. Ideellt arbete förekommer ofta. Många grupper är också beroende av att skådespelarna genomför en del av repetitionerna av en ny uppsättning medan de fortfarande är registrerade som arbetslösa eller försörjer sig på annat sätt. 18

21 Kostnader De sammanlagda kostnaderna för de verksamheter som ingår i statistiken var år 2000 cirka 2,5 miljarder kr, vilket är ungefär samma nivå som Institutionerna står för merparten de fria gruppernas kostnader var 175 mkr, vilket är mindre än en tiondel av de totala kostnaderna. Diagram 13. Teater och dans. Institutioner och fria grupper Kostnader Totalt 2,56 miljarder kronor Löner 61% Lokaler 12% Produktion 9% Marknadsföring 3% Administration 3% Övrigt 12% Kostnadernas fördelning på delposter skiljer sig inte markant mellan de olika institutionstyperna och grupperna. Lönekostnaderna är den klart största utgiftsposten med mer än hälften av de totala kostnaderna. Kostnader för lokaler och produktion utgör tillsammans cirka en fjärdedel. Administration och marknadsföring är jämnstora utgiftsposter med i genomsnitt 3 procent var av de sammanlagda utgifterna. Andelen kostnader för turnéer är för institutionerna i genomsnitt kring 3 procent medan den för de fria grupperna ligger högre, ca 5,5 procent. Fem institutioner har kostnader som överstiger 200 mkr. Dessa är de tre nationella institutionerna, där Operan ligger högst, samt GöteborgsOperan och Stockholms Stadsteater. Malmö Musikteater och Göteborgs Stadsteater har kostnader som överstiger 100 mkr, de övriga institutionerna spänner mellan 5 och 75 mkr med ett medelvärde på 25 mkr. Musikteater är dyrt att producera, vilket också framgår vid dessa jämförelser, där operahusen hamnar högt. För fler uppgifter se s. 9 i tabellbilagan. De fria gruppernas kostnader varierar från några hundra tusen upp till 9 miljoner för Nya Västanå teater. Se tabellbilagan s. 27, 28 och 37. Kostnaderna har genomsnittligt ökat under den senaste femårsperioden. Förändringen gäller med hänsyn tagen till inflationen samt till fluktuationerna i antalet ingående institutioner/grupper. Tabell K. Institutioner och fria grupper Kostnader 1994/ Tusental kronor, 2000 års priser 1994/ / Nationella institutioner Regionala/lokala institutioner Övriga institutioner med statsbidrag Fria teatergrupper Fria dansgrupper Totalt Tabell L. Teater och dans. Institutioner och fria grupper Kostnader Tusental kronor Därav Kostnader admini- marknadstotalt löner lokaler produktion stration föring turnéer övrigt Nationella inst Regionala/lokala Övriga inst Fria teatergrupper Fria dansgrupper Totalt

22 Intäkter Intäkterna var år 2000 sammantaget 2,6 miljarder kr, varav 2,4 för institutionerna och nära 175 mkr för de fria grupperna. Totalt är det en ökning mot 1999 med 2 procent. Uppgången ligger hos de regionala/lokala institutionerna och de fria dansgrupperna. Summerar man intäkterna för de fria teatergrupperna uppvisar dessa totalt en minskning. Den genomsnittliga kostnaden är dock lika stor som 1999, tkr. Diagram 14. Teater och dans. Institutioner och fria grupper Inkäkter 1994/ Miljoner kronor, 2000 priser Totala k ostnader Omvänt kan man mäta självfinansieringsgraden, det vill säga den andel av intäkterna som inte utgörs av offentliga bidrag, se diagram 16. Självfinansieringsgrad för varje enskild institution återfinns på s. 9 i tabellbilagan. För fria grupper på s. 24 samt 29 i bilagan. De nationella institutionerna är statligt finansierade till tre fjärdedelar. De regionala/lokala institutionerna har i genomsnitt runt 35 procent av intäkterna från kommuner, en fjärdedel från staten och cirka 20 procent från landsting. Intäkterna av sponsring ligger i genomsnitt på 2 procent för samtliga, men är i praktiken fördelade på ett fåtal institutioner och grupper. Hos flertalet förekommer det inte alls. Enligt Föreningen Kultur och Näringsliv tog de största kulturinstitutionerna emot sammanlagt 63 procent av kultursponsringen. Opera, teater, dans och balett erhöll sammanlagt tkr att jämföra med angivna tkr hos de statligt stödda institutionerna. Diagram 16. Teater och dans. Institutioner och fria grupper Självfinansieringsgrad Procent av totala intäkter / / Nationella institutioner Diagram 15. Teater och dans. Institutioner och fria grupper Spelintäkter, kostnader samt offentligt stöd per föreställning Tusental kronor Nationella institutioner Regionala/lokala institutioner Övriga institutioner med statsbidrag Fria teatergrupper Fria dansgrupper Regionala/lokala institutioner Övriga institutioner med statsbidrag Fria teatergrupper Fria dansgrupper Diagram 17. Teater och dans. Institutioner och fria grupper Självfinansieringsgrad 1994/ Procent av totala intäkter Spelintäkter per föreställning Kostnader per föreställning Offentligt stöd per föreställning Spelintäkternas andel av de totala intäkterna är endast 12 procent hos institutionerna och 33 respektive 29 procent vid de fria teater- respektive dansgrupperna. Den stora andelen intäkter utgörs av offentligt stöd, runt 80 procent för de flesta institutioner, och 60 respektive 70 procent för de fria teater- respektive dansgrupperna / /96 (12 mån) 1997 Övriga institutioner med statsbidrag Fria dansgrupper Regionala/lokala institutioner Fria teatergrupper Nationella institutioner

23 Relationen mellan kostnader, spelintäkter och offentliga bidrag per föreställning framgår av diagram 15. De institutioner och grupper som ingår i statistiken redovisar tillsammans nästan 2,7 mkr från Framtidens kultur, och cirka 1,5 mkr från EU:s strukturfonder. Tillsammans utgör detta 0,2 procent av intäkterna på området. Två institutioner har mottagit bidrag från EU. GöteborgsOperan fick kr och Västerbottensteatern kr. Precis som kostnaderna har intäkterna ökat under den senaste femårsperioden. Detta gäller även bortsett från att antalet som ingår i statistiken blivit fler. Uppgiften rör dock totalnivån, det kan se helt olika ut för de ingående teatrarna. Tabell M. Institutioner och fria grupper Intäkter 1994/ Tusental kronor, 2000 års priser 1994/ / Nationella institutioner Regionala/lokala institutioner Övriga institutioner med statsbidrag Fria teatergrupper Fria dansgrupper Totalt Tabell N. Institutioner och fria grupper Intäkter Tusental kronor, andelar i procent därav Intäkter bidrag från bidrag från bidrag från övrigt offent- sponsringtotalt stat 1 landsting kommun ligt stöd 2 spelintäkter intäkter övrigt Nationella inst Regionala/lokala Övriga inst Fria teatergrupper Fria dansgrupper Samtliga Totalt statligt stöd, inklusive stöd från länsarbetsnämnd. 2 Bidrag från Framtidens kultur, EU-fonder m.m. Tabell O. Institutioner och fria grupper Bidrag Tusental kronor Offentliga Bidrag varav varav Bidrag Bidrag Bidrag från Bidrag från Övrigt bidrag från från länsarbets- från från Framtidens EU:s struktur- offentligt totalt stat Kulturrådet nämnd landsting kommun kultur fonder bidrag Nationella institutioner Regionala/lokala institutioner Övriga institutioner med statsbidrag Fria teatergrupper Fria dansgrupper Totalt

24 Barn och ungdom Tidigare år har barn och ungdom definierats som 0 12 respektive år. I årets publikation har dock åldersintervallen justerats något till att man räknas som barn om man befinner sig mellan 0 och 15 år och ungdom mellan 16 och 25 år i enlighet med Ungdomsstyrelsens definition. Det totala antalet föreställningar för barn och ungdom har under 2000 ökat med 245 föreställningar. Antalet besökare har dock minskat med cirka barn och ungdomar vilket är cirka 2,1 procent lägre än Det är hos de fria grupperna som barn- och ungdomsbesökarna har minskat. Man bör emellertid ta hänsyn till att antalet fria grupper är 15 stycken färre än 1999, dvs. cirka 15 procent färre grupper vilket kan jämföras med en 20-procentig minskning av antalet besökare för de fria grupperna. Detta tillsammans med den förändrade åldersintervallen bör man ha i åtanke vid jämförelse mellan 1999 och år En jämförelse med den före detta barnteaterkonsulentens statistik visar att andelen barnteaterbesök per totalt antal barn i åldern 3 15 år minskat något. Totalt 0,45 år 2000, jämfört med 0, och 0, Vilket innebär att barn får se i genomsnitt en statligt stödd teaterföreställning vartannat år. I urvalet har samtliga statligt stödda institutioner och fria teatergrupper tagits med, alltså även fria teatergrupper med mindre än kr i bidrag. Det är viktigt att poängtera att detta endast anger antalet bidragsstödda teaterföreställningar barn får se. En jämförelse mellan länen visar att Stockholms, Kronobergs, Blekinges, Gävleborgs samt Jämtlands län ligger högst med runt 0,7 barnteaterbesökare per barn. Dalarnas län har jämförts med tidigare Kopparberg och Västra Götaland med ett genomsnitt av Göteborg Bohuslän, Älvsborg och Skaraborg från 1997 års statistisk. Diagram 18. Barnteater. Institutioner och fria grupper Andel barnteaterbesökare per barn 2000 Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,

25 Tabellförteckning s. Tabell 7 A. Antal ingående i statistiken 1994/ B. Besök 1994/ C. Besök på barn och ungdomsföreställningar 1994/ D. Besökens geografiska fördelning E. Föreställningar 1994/ F. Barn och ungdomsföreställningar 1994/ G. Föreställningarnas geografiska fördelning H. Produktioner genre m.m. 17 I. Personal, årsverken 1994/ J. Personal efter kategori K. Kostnader 1994/ L. Kostnader M. Intäkter 1994/ N. Intäkter O. Bidrag

26 Tabellbilagan Institutioner s. Tabell 1 1. Besök 2 2. Föreställningar 3 3. Repertoar 4 4. Beläggning 5 5. Barn och ungdom. Produktioner 66. Barn och ungdom. Föreställningar 7 7. Barn och ungdom. Besök 8 8. Personal 9 9. Kostnader Intäkter Nyckeltal Dansproduktioner, föreställningar och besök Kostnader och intäkter för dansverksamhet Personal, dansare/koreografer Fria teatergrupper och teaterprojekt Besök Besök, fortsättning Föreställningar Föreställningar, fortsättning Repertoar Repertoar, fortsättning Barn och ungdom. Produktioner Barn och ungdom. Produktioner, fortsättning Barn och ungdom. Föreställningar Barn och ungdom. Föreställningar, fortsättning Barn och ungdom. Besök Barn och ungdom. Besök, fortsättning Personal Personal, fortsättning Kostnader Kostnader, fortsättning Intäkter Intäkter, fortsättning Nyckeltal Nyckeltal, fortsättning Fria dansgrupper Besök Föreställningar Repertoar Barn och ungdom. Produktioner, föreställningar och besök Kostnader Intäkter Personal och nyckeltal 24