OCH BIBLIOTEK. Om böcker, bildning och organisationsstravanden i Landskrona

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "OCH BIBLIOTEK. Om böcker, bildning och organisationsstravanden i Landskrona 1895-191 6"

Transkript

1 ARBET ARKAMP OCH BIBLIOTEK I EN BRYTNINGSTID. Om böcker, bildning och organisationsstravanden i Landskrona Specialarbete inom ämnet bibliotekskunskap vid ~ibliotekshögskolan i Boras. Varterminen Jane Sewall f ~isbeth Stenberg

2 Slutförandet av detta arbete har blivit nojligt tack vare hjal;, och upplysningitr av frast Edvin Raniberg och Gunnar Larsson, Arbetarrörelsens arkiv i Landskrona, Vi vill också rikta ett tack till bibliotekarie Rjördis Andersson, Landskrona stadsbibliotek, dotter till den siste av bibliotekarierna vid Arbetarkommunens bibliotek i Landskrona, och hennes make, ombudsnab Eilding Andersson, ABF Landskroca, för npolysningar och tidsbilder fr%n det gamla Landskrona och bildningsverksamheten dar: Slutligen vill vi tacka v5r handledare lektor Ake Åberg för hans varina intresse och stora tålamod. Jane Sewall Lisbeth Stenberg T ' I L L E D V I N. t..,. -

3 Den ftksta agitationen...c... 2 En rörelse byggs npp... 4 Landskrona lase- och diskussionsförening Landskrona socialdemokratiska förening... 4 Centralstyrelsen... 5 Arbetarkommunen... 6 En ngeritidning...o... 8 ~n~socialism... 3 ARBETARKO!.v'I%I[TT?ENS BIBLIOTEK Historik e Boklh och bokbestand ly10... l4 Svensk skönlitteratur...o. 18 Svenska arbetarförfattare...* Utländsk skönlitteratur Den mest utlsnade skönlitteraturen i De mest 15sts författarna Facklitteratur 25 Utlånad facklitteratur 28 a ht aga ma NOTER...,...O~ BILAGOR KALL. OCH LITTER~TURFORTECKNING... 40

4 1;: *.~'.''..'".. ' :$!?sg,., ""L <, i %. : %a ' I I.... a w i:. " A..' "Kgnigen Illp rall~i~~~, brbd6f. 5 Stofit FnekcikBg,t al:er ii II'UM*~ ~~kagggitens W~mhiadhusek - kl. halt? 8 e.,n.,-. Avma~soh &t. 8 s. m. ktndaal P. w M ~ L ~ ~ +. W.rwte B?u,u&lc&rei. tfiedf6l)n tjyel. Avglff $5 &mi,&zu W a Udragu ratt fetsteie Wir sh Z~~zpot~crtinbe s6m mifjltgt. T En höstkväll i novenber 1906 samlades p& det s& kallade Fiskartorgat i Landskrona ett stort deaonstrationståg. Facklor flamma6.e i mörkret, banderoller ned brinnande appeller smallde i blgsten och ljudet frh dem blandade sig med det dova trampet från hundratals trätofflor. Fanorxa, son flera av deltagarna trosvisst höll up>, klatschade röda och utmanande mot Sofia Albertina kyrka, son fått sitt nainn efter Gustav III syster. Det var den 6 november, och nan skulle tira tjagofemhsdagen av August Palms första foredrag p2 svensk mzrk. ].[ed tre musikkårer i leden drog demontrationståget i vag. Den skumma gatubelysningen hjelptes upp av skenet fran facklorna, och marschen gick fr& Norra L%nggatan genom Jarnvagsgutan och Borgmastargatan vidare ut mot Folkets Park. Landskkona Arbeterkommun, som stod som arrangörer, hade beslutat att anordna. en storslagen Ifnationell fest", och inan hade pyntat parken extra festligt, cch i tidningsannonser manat arbetarna att

5 I sluta upp mangrant, för att-nanifestationen skulle bli s& imponerande som möjligt. Kring dcinspavil jongen tr5ngdes ocks5 stora manniskomassor tör att höra ~lrbetarkommunens allmänna sgngförening sjunga ka.mpsånger och lyssna till professor Knut Wicksells festtal över ämnet: "Kampen för rättvisa, frihet och brödu. Afånga kon inte in i lokalen utan fick stå utanför i snålblåsten och regngl oype t, Ifed sockerbruket, spinnerier och gjuterier var Landskrona i början av 1900-talet ett starkt arbetarfaste, och redan 1894 konstituerades Landskrona arbetarl.:ommun, som var en av de första i.sverige. Landskrona var också under ett tiotal &r den dåtfda sociaidenokratiska vänsterfalangens, mgsocialisternas, kraftcentrum. Deras tidning "Bsmd" trycktes dar, flera ledande radikaler och orgar'isatörer driilades i den aktiva Landskronmiljön, och nhga ar de kända namn som verkade och agiterade där; syndikalisten Albert - Jensen, revolutionären Sinke Bergengren, Carl Schröder, kel Danielsson och F.V. Thorsson bara for att närma n&gra. I Landskrona bland ungsocialisternas skara fanns också Antoil Nilsson, d5md till döden men bens-dad, för.4maltheadådet Den första agitationen Mar August Palm, den 6 november 1881 p& hotell Stockholm i. Malmö, höll det första socialistiska föredraget j. SverFge "Vad vilja socialisterna", så var det inför en publik, scm mest bestod av bargade m2n ur s tadens borgerskap; fabrikörer, tidningsaän, lärare och hantverksmastare, Han konstaterar sjalv i sina memoarer ett endast ett fiital kroppsarbetare hittat dit. Den gryende socialisinen hade Ennu inte fått fotfäste i Sverige, och även on tidningans skrivit om den "socialistiske skräddarmästaren", och han själv annonserzt ut föresrapet, s2 nadde inte inforaationen ut tili alla,. Tidningar fanns inte i alla hushåll, särskilt inte i arbetarhem, och, de var finstilta och sv6.rlasta. Rubrikerna var sna och illustrationer sahades nästan.!#långa arbetare kunde dessutom inte läsa, Med 1842 års folkskalestadga fastslogs visserligen, att alla barn skulle gå i skolan, och att fasta skolhus skulle Syggas, men dot dröjde lage innan reformen var genomförd över hels landet. Skolbyggena dröjde, det saknades larare, och n%nga föräldrar ansag att barnen gjorde större. nytta med f anil jeförsörjmingen än i skolan. Industrins behov av den billiga barlarbetskraften var stort och under senzre half ten a,v 1800-talet var barnarbetet vanligt i &g- 40 verk, fabriker, glas- och järnbruk. Barndomen blev kort i det framväxande industrisamhället. Det var i en överbefolkad och av missv5xt drabbad nation, som August Palm inledde sin agitationsturné. Barnauktioner vm vanliga, kommunikationerna dåliga, lönerna iåga och skaror av arbetslesa läanade landet med Amerika som mal. Till Landskrona kom Palm i början av 80-talet, och eftersom han annu inte blivit k&d, hade hsn inga svårigheter att Få hyra en lokal på hoteiiet "Drufvan". Det var landskronabornas första konfrontation.ined socialismen, ocn föredraget viickte mer munterhet an Palm kom trots detta ganska snabbt tillbaka: men den g%ngen fick han h5.lla tillgodo med en av folkskolorna,^ Lekplaner,

6 Nu hade tidningarna 3Örjat omnämna honom son ltpoikuppviglarelt och nsocialden~o!craten", lalan hade fatt kanndom om en tidigare utvis- - ning fr& Tyskland, att han verkat politiskt i Danmark, och att han hunnit med att bilda en socialdemokratisk förening da, med f örföljelser, bojkott och överfall som fôljd. Det ökade sfaren av farlighet kring hans person, och hotellägare och restaurangidkare stängde snabbt sina dörrar för honom. Åhörarskarorna tutnade dock kring hans talartribuner, som ibland var omkullv~lta lsdor eller stadiga åkarkarror. blen meä anslutningen till den socialdenokratiska föreningen blev det klent. När han i septenber 1883 kommer till Landskrona och i åtta dagar håller föredrag b%de inomhus och i det fria, resulterade hans agitation endast i att ca yersoner tecknade sig som medlemar. Om föreningen hörs ingenting i fortsattningen. Kanske kom den aldrig till stånd? Ingenting talar heller för att det fanns nagon fackförening i staden så tidigt. Skoarbetarna och skräddarna hade visserligen en strejk i maj månad detta år, men mästarna lyckades göra en överenskonmelse med arbetarna redan vid strejkens utbrott, och i tidningarnas omnämnande av konflikten fanns ingenting som tydde på att en fackförening stod bakom lönerörelsen, Iien Paln hade satt friin av oro i den utpraglade arbeterstad som Landskrona var, och dar klasskampen låg i luften. De flesta arbe- tade vid Sockerbrl&.et, son var stans största industri med snor från 1750-talet, men har fanns också superfosfattillverkning, tegelbruk, tung mekanisk industri, tobaksfabrik, bryggeriel och vaxtf öradlingsanstalt. "Citadellet" - Landskrona slott, son började ungföras 1549 och son fungerade som fästnings- och försvarsvärn i mhga år - gav också en del ar5etstillfallen. Har samlades under 1800-talet och en bit in p& 1900-talet nara nog hela landets hårdast dömda interner. Lönerna var l&ga, Arbetarna på Sockerfabriken hade i börj2n av talet en daglön av 1:50, till det kom ett tillägg av 50 öre per vecka, S.K. "drickayengar". De kvinnliga arbetarna betaldes ned 1 krona ser dag. Arbetstiden var lång - elva timmar - förtjansten l otillräcklig. Lyen p% det redde sig "profanum vul,~;us" gott, som en samtida överklass uttrycker det: "På den inkonsten kunde han föda sig och sin familj och aven ofta spara så mycket att han kunde bygga sig ett litet eget hen vid Fijrenings- Jagnmans- och Bytaregatorna"(!) Någon gång avbröts den hårda arbetsdagen av patriarkaliska fester, som anordnades av fabriksledningen. Taklagsfester med mat och dryck, 40 bgtturer med Zngaren Gefion till Köpenhamn eller dans på hotell Drufvan, som var arbetarnas samlingspunkt vid högtidligare tillfiillen. 3et förnäma Landskrona med fanfljerna Tranchell, Thestius, Neess, Schmidt och Tinnerus i spetsen roade si.g med maskeradbaler, sladpartier, soaréer och sällskapsspektakler. :.?ar, hade s.k. borgarebaler på Stadshuset, dar det.inte bara dansades, utan dar herrarna kunde dra sig tillbaka till de inre gemaken och spela prifference, tolva eller knack, och dar det dracks stora mahognyfärgade romtoddar. Vid midnatt serverades den gemensamma supén, dar unga och gamla samlades vid ett jzttebord av varma och kalla rätter,

7 En rorelse byggs upp Hela 1880-talet kznnetecknades av labila och osiikra förhållancien. Efter 1885 försv%ra,des dessutom det svenska jordbrukets stellning genom koiilcurrenaen fran de amerikanska spannmålexi. Det ledde till extratullar för a++ skydda jordbruket, Ilatpriserna steg, och nagon kompensation genom lönehöjningar skedde inte. Det var arbetarklassen som fick beida rakningen. Dess reiktion p& de försämrade arbetsoch levnadsförh~llandena blev tv%faldig: Dels utbröt missnöjet i spontana strejker, dels började man bygga upp fackföreningal som skydd not lönesänkningar. Det året bildas den första fackföreningen i.landskrona. Det är traarbetarna, som sluter sig samman i '"riiarbetarnas f öreningt1. I Lund sade en ung arbetare i ett tal: Fack- "Inon hela den arbetande klassen gar en kansla, en dunkel aning on att den vill fram%t. I de kring snart hela landet spridda bildni~gscirklarna ficzer man denna aning uttalad. Eden icke ar 6et bildning att endast kunna tillagna sig det högre samhällslivets yttre former. Nej, broder, skalet ar inte utan kärna, och kärnan saknar vi. Vi aga icke de medel, som kunnat tillåta oss ett mera förfinat liv. Ty var och en som har skyldigheter maste också ha rättigheter, Och så länge arbetaren inte insett detta, ar han en halv niinniska!' I Landskrona läse- och diskussionsförening Landskrona fick hösten 1887 en politisk klubb, Landskrona laseoch diskussionsförening, grundad av en handfull uzga arbetare, Klubbens tendens var radikal med lutning åt socialismen. 1h.n träffades i början hemma hos en av medlemmarna - en ung student - nien skaffade ganska snart en egen lokal. Klubblokalen var öppen varje kval1 som Iasestuga. Nedle~marna hade skrapat ihop ett litet bibliotek och premrnererat på n%t;ra tidskrifter och tidningar. Men ned klubbens tillväxt gick det skralt, trots att dagsaktuella frågor av facklig och politisk art tacklades i både föredrag och diskussioner. De son lockndes att beseka klubben, kon sällan mer an en &ng, och initiativtagarna nisstznkte att gästerna fann programet tråkigt. Ekn försökte med nya grepp att få mötena attrdstiva, och gav klil'oben en annan prägel. Små priffepartier a.>ordn?des, föredragen varvades med humoristiska berattelser, och en shgkvartett bildades.!jen utan resultat, 1;ledlemsantaletökade inte. Vid sommarens början upylöstes föreningen, den %teruppstod följande vinter - med lika daligt resultat - och slutligen insomnade den. Därmed var den första politiska sammanslutningens roll utspelad. Landskrona socialdenokratiska forening En soninareftermiddag hret därpå gjordes ett nytt försök, Ilan bildade den i2 juli 1888 "Landskrona Socialdemokrztiska förening", men namnet man.arbetade under fram till ny%r var "Landskrona Arbetareklubb". En tverunsl2genhet med ingeng genom en hög port på St Borregatan 54 5, blev sanilingsplatsen för Landskronas organiserade arbe-

8 taree En av eldsjalarna i den upslösta diskussionsföreningen, auraren Otto Kristoffersson, hade vägrat sibpa taget, och det var han och ett halvt dussin andra män, som tog tag i verksamheten. Pran grannstaderna kom talare, den förste lär ha varit F.P. Lyngholm från Hälsingborg, och medlemmarna gjorde sitt basta att med deras hjiilp sorida de nya idéerna. IZeen myndigheterna försökte hindra dessa samha halls on stort ande'^ nöten, och lokalfr&gan var ett besvärligt sroblen för arrangörerna. Den liila klubblokalen räckte inte till för alla åhörare. Nar den revolutionäre agitatorn F.V. Thorsson kom, barnhusbarnet som senare avancerade till finansminister i Brcntings regering p talet, så fick han hålla sitt första möte på en åkarecård i Vagnmansgatan, uo~kliven i en gammal kärra som talarstol e IvIedlemsantalet i föreriingen steg raskt. Nar de2 stcd p& sin höjdpunkt raknade den 150 medlemmar. Sammanträdena började och slutade alltid nod s2ng. ITaa.net andrades till det i stadgarna inskrivna "Landskrona socialdemokratiska förening". Och m m gjorde ett första försök att bild2 ett Folkets hus, och medverkade till att fackföreningar bildades. 4rbctsgivarna sgg inte p& utvecklingen ned blida 20 I ögon, och s5 srnihingom tvingades många att g& ur sammanslutningen. Däribland nagra av Iöreningens grundare och stötteoelare. Det v&r främst arbetsgivarna?å Sockerbolaget och Land.skrona Nya i:!ekaniska Verkstad son utnarkte sig. Foreningen blev inte mer an t~%&rig, men den hade jämnat inarken för att fackföreningar bildades och att Lindskrona Arbetareko? ~ln-m konstituerades. Centralstyrelsen Själva genombrottet for svensk fackföreningsrörelse kon p& 60-talet, samtidigt som konsumentkooperation utfornas, spontana strejker utbryter och de första arbetartidningarna börjar spridas. Under mer an trettio ar hade liberalerna dominerat arbetarorganisationerna, och det ar först nu som en sjalvstzndig arbetarrorelse ckayas. Dessforinnan fanns en svag och mycket förvirrad filmtropisk arbetarerörelse i Sverige, de s. k, arbetarf öreningarna, son predilra13.e klasssamarbete och underdanighet, och som hade inedlemnar bede bland arbetare, hantverkare och ar'oetsgivare. I en av arbetarforeningarnas produkter, bildningscirklarna, betonnde zan att nan stod på religiös grund och att "en i grunden religiös samhtillsnedlem alltid ar en god undersgte, fosterlandsvzn och medborgare", 'oan lovade dessutom att i bildningscirkeln avhålla sig från "klandersjuka och politiska stridigheter". Det var på försommaren 1891, som de fem fackfsreningar som da fanns i Landskrona; skoarbetarna, ~jutarn?, traarbetarna, skräddarna, murarna och jarnsrbetnrna, slog sig sailinan i en lokal samorganisation och utsåg en centralstyrelse, vars förste ordförande blev skredderen K. Bergkvist. Sa,mma &r syntes ocksa den första röda.fanan blznd arbetarskarorna i Landskrona. Det var nar stora grudper samlades f6r att med ett extrat8g &ka till ett folkmöte i Satofta. 8u Centrals tyrelsen's - handlingar finns ingenting kvar, som 'kan belysa de ss verksznhet, men den var en flitig annonsör i stadens lokaltidning

9 "Korzes?ondenten Landskrona-Tidning". Den sammantriidde andra söndagen i varje mgnad, och respekteve fackföreningar hade ocksa täta möten, Åren, och 93 blev prövningens tid f ör arbe tarorgan?. sationerna. En arbetartidning saknades och till arbetsgivarsidans ständiga motstånd kom nu också. mothug6 från stadens rn.;ndi;;heter. Nästan riksbekant blev borgmastare Bror Akerhielm, d4 han,1892. förbjöd Landskronas organiserade arbetare att demonstrera och hålla möte l :sta maj, Aret innan hade den första I :sta-majdagen firats. För: trytelsen blev stor, och händelsen användes senare som ett led i agitationen på arbetsplatserna. Tidningen brb~tct hade inga speciella lokalsidor, men ibland infördes ortsnyheter och n%gra ganger om året hade man också artiklar friin Landskrona. I en artikel signerad "Eko" gavs 30 maj 1892 en skildring av de svhigheter man drogs med: "Vi har varlt utestangda från varje lokal inomhus, hindrade darigenom att driva agitation, nu äro vi utestängda aven fr&n gardsplanerna, dar ägarna, i detta fallet en %kare, förföljdes av myndighe tema-" 1894 u~phörde Centralstyrelsen och i stallet bildade man samma år "Landskrona Arbe tarkommunf1. Arbetarkommunen Arbetarkoï~munen var en av de första i sitt slag i landet och i en minnesskrift som kommunen gav ut 1929, nar den firade sttt 35-Brsjubilem, uppges att den skulle ha varit den allra första. Landskrona Arbetarkommun skulle allts% ha utgjort mönstret för alla de kommuner, som!com att bildas i Sverige. En av 9rbe tarlcomn~ens demonstrationer

10 I 1 De f6rs5a mötena hölls i en röd tegelvilla, "8brahamsons nus i l Frö jdenborg", och dar var det enligt en av grundarna någorl-uda drägligt att vistas unaer den tid på gret, nar solen var varmekallan. JSiblemanget var det enklast nöjliga; ett bord, nggra stolar och en stor koffert som tjanstgjorde som kolbox. En av de första 5tgXrdern.a var också att samla ihop ett litet bibliotek. Staden hede inget eget, och skolbibliotekens besthd av lexikz. uppslagsböcker och samlingsverk var ingen%i.ng för ~rbetarna. Vissorligen fanns ett sockenbibliotek (stadsförsamlin~ens) cch ett gooätemplarbibliotek, vars bokbestand till en viss del var ett arv från den nedlagda Arbetarföreningen, nen med det nöjde sig inte wkommundeltagarna". Varje medlem skänkte en eller ett par höcker, man bytte dessutom flitigt sics enellan, och denna första boksamling kon att följa kormen och utökas, s8 att Sen, nar Si%- lioteket ÖverlM-ades till ABF 1916, omfattade 941 band, idan läste böcker i jordfrsgan av Eenry George, som d5 nyligen översatts till svenska. Agrononförfattaren H:son Bolmbergs tirnglasts böcker diskuterades genensaat, och man behai?fila.de Anton IVströns verk om positivismen, aven om inte alla deltagarna delade författarens tro p& detta som en folkfilosafi. I stadgarnz, so3 antogs att galla för arbetarkomimnen, var alla överens on att inte namna ordet socialism eller socialdemokrati, utan man nöjde sig ned foruderingen "klassnedveien arbetarrörelse". Harr trodd5 att med1emsan';alet skulle stj-ga snak3are, on inte 6en röda fanan vecklades ut alltför plötsligt. len grannarna runt Abrahamsons villa, visste vad det, rörde sig on9 och en dag nar en av medlemmarna kom gaende med ett bidrag till biblioteket under armen, hejdades han av nkgra barn i åtta-tio3rsaldern som lekte vid trottoark~nteo. Ett av barnen, en liten flicka, sade ned smal.- I. nande ögon: "Jag tycker inte on socialister, Tör di har ingen Gud". Den nybillace arbetzr>:onmtmens förste ordförande blev Karl?kl berg, som av sin samtid beskrevs som intelligent,,yladly?~t, fiirhop-sningsfull och ung. Han var tillskärare till yrket, hade tagit vgoodtemplerexa~en~l och hade därför en viss träning i att hantera ordförandeklubban. Det kunde behövas, för nu skedde utvecklingen snabbt. Antalet fackföreningar fördubblades, medlemsantalet ökade, röstrattsfr4gan intog en framskjuten plats, demonstrationer och möten anordnaaes, och det var också julbasarernas, utfzrdernas, lustresornas och basartidningarnas tid.!!!en det var huvudsakligen 40 med facklisa fr%gor, son arbetarkommunen sysslade de:: första tiden. Innan det kom till öppen konflikt vid arbetsplatserna, skulle fackföreningarna liigga fram sina krav för konmunen, soin sedm skulle godkänna dem och %edöms om strejk var nölvandi;. Blev det kon?i.ikt, stödde enellertid konnunen de stridande s8viil moraliskt son ekonomiskt och bitr3de ocksj vid medling. För det zesta kravdes zrbetstidens förkortning till 109 á 10 timmar, och lönerna begardes i allmänhet till j0 - j5 öre/tim. De eviga lokalbekymren följde Arbetarkommunen tätt i halarna, och med orgenisationen vaxte också drtimmen om en egen arbetar,?wrg. Föredrag och dis!cussioner, som flyttades mellan hotell Druvan och Gooclteixplgrs~l en, var all tid fullsat5a och intres::et f ör komrnulala spörsmål'ökzde. Bedan 1894 kon Byggnads 2~3 Folkets Hus till och fram till 'i897 hede nan lyckats skrana ihop några tusen Kronor, som sattes in i en liten "Folkets Park-rorelse" för att farräntzi sig.

11 Nar parkrörelsen ar 1900 flyt-tades till annan mark, overtog kommunen den forna serveringslokalen, och man hade iintligen svi~21grm för verksamheten. Har boade man fram till 1908, nar det nya rymliga Folkets Hus stod klart. Tidigt började man engagera sig för bildandet av en egen brandkår, man organiserade en kolinköpsförening, uppmanade medlemmarna att skaffa sig andelar i de kooperativa foretagen, sarskilt Arbetarnas Ring, var n%gra ar anslutna till Allmänna Nykterhotskomnittén, och på februarisammantriidet 1895 togs frggan om ett riktigt lånebibliotek upp. En av styrelseledamöterna föreslog en insamling till inköp av böcker, och talade varmt för ett bokbestånd som var anpassat f6r och skott av arbetare, Ett litet grundbestånd hade m ~n reda=, men de första inköpen av böcker gjordes p& en auktion i staden samma år. En sturskare och mer klassmedyeten arbetarstzm började lzngsarnt vzxa fram. I bondesamhellet Sverige hade utvecklingen mot industrination skett makligt, men i slutet av 1800-talet borjade stora industrier anlaggas, och i tskt med dem utvecklades kraven p5 lika ratt till välfärd för alla, År 1870 fanns det endast 65,000 fabriksarbetare i landet. 1900, d.v.s. 30 år senare, hade siffran ökat till nara , vilket innebar en ökning med Lönen för en manlig industriarbetare var vid sekelskiftet 943 kronor Ler år, och det motsvarar l960 års penningvarde kronor. En egen tidning Ett medel att nå ut med sitt budskap blev för arbetarorganisationerna v5nsterpressen. Tidningen Arbetet blev den basta av dem. I Landskrona tyckte man emellertid att den hade för begränsad spridning på orten, och man hop-ades att en lokaltidning skulle vinna många anhäncare. Behandlingen avden frggzzn gick snabbt och 1 maj 1899 kom Lacdskrona-Kuriren ut med sitt första nummer. Zn av medlemarna i Arbetarkonmunen, boktryckare G.A. Lindblcm, bekostade pafper och trjckning, och med det lilla kapital som det första numret gav, fortsattes utgivningen. Den 1 juli övertogs äganderätten till tidningen av Arbetarkonmunen, och f.0.m. ingången av år 1900 kom den ut 2 ggr i veckan. Under fyra år var det lilla biblioteket inh~st i redaktionslokalerna. Redaktör för tidningen blev förtroendemannen i kommunen, Par.kxelsson. Det var arbetarklassen man ville nå, och det gjorde iil2ii genom att ta u-p sådant, som de borgerliga tidningarna konsekvent teg med. En del oegentligheter och missförhållanden på arbetsplatserna offentliggjorde, och snart haglade %talen över tidningen. De första tvi% kon redan i februari 1900 fr%n Sockerbolaget. Under den korta tiden av två och ett halvt å1 hzde man hunnit med inte mindre an fen atal, av vilka tv& slutade med fängelse för redaktören, och de 6vriga renderade honom dryga böter.

12 Ungsocialism Ungsocialisterna var under den har tiden ytterst verlrsamma i Landskrona. Det var ett ungt aktivt garde, som genom självstudier, föredrag och diskussioner ökade sitt vetande och sin insikt i sociala, ekonomiska och kulturella frågor. De deltog i alla arbetarrörelsens projekt; Folkets Hus, Folkets Park och tidningen, och satte fsrg på Arbetarkommunens möten med heta debattinlägg och frän o-position, Socialistiska Ungdomsförbundet, "ungsocialisterna", bildade sin klubb 1898, men det var frk 1900 och några Br fram$,t, som man spelade en stor roll aven på riksplanet. Centralkommittén flyttades frk Stockholm hit, ock1 man lyckades ganska snabbt bld.sa liv i tidni-ngen Brand, som lagts ned i maj 1300, men som f.o.m, 1901 trycktes och redi;:erades från Landskrona. "Unghinkarna" engagerade sig ocksa i Landskrona-Kuriren, och hyllade entusiastiskt dess redaktör i sin egen tidi-iing. Så sm%ningom bildade man en studiecirkel, ordnade en lasstu~a, propagerade för vandringsbibliotek till militaren, skaffade sig ett eget bokbestånd, ordnade bevaringsmöten och demonstrerade med standzr med inskriptionerna "Ned med tjuvsamhi5llet" och "Ned med militarismen". Det retade gallfeber på måaga av "gamlingarna", som skyllde ungdomarna för försvarsolust, och för att de ingenting begrep. Friktionen mellan ung och gammal tog sig ofta fr,ula uttryck. De unga var revolutioniirer och ville snabbt nk resultat, men de kunde också arbeta ihärdigt och målmedvetet. B1.a. tillsatte de en femtonmannakommitté och gav sig ut på "operation dörrkackning", och efter den aktionen fanns det inte en enda arbetarfamilj i Landskrona, son inte fatt besök av dem, eller där man inte lämnat socialistisk propaganda.

13 P& sina e,gna klubbsamantraden, som hölls varannan vecka, hade ungsocialisterna alltid ett föredrag på programmet, vilket avslutade med debatt. Ibland var p~litiska kauidisar, som Rinke Bergegsen uch Axei Holmström narvarsnde. Ibland hade någon av medlemmarna last en bok, som han eller hon tyckt om och darför,rekommenderade till sina kamrater. Ofta förekom höglasning Cr något litterärt verk. get kunde vara något av Strindberg, Tolstoy eller London, och man avslutade eller inledde alltid med "Internationalen". Vid ett sammanträde 1906 kritiserade en av medlemmarna, Conrad Bengtsson, urvalet av böcker i klubbiblioteket. 2n 6el borde kasseras msnade han, och annzt saljas, så att det kom in pengar till nya böcker. 9an fick mothugg av en kamrat, August Nilsson, som motsatte sig, att böcker som medlemmarna själva ratade, skulle sattas F handerna på andra människor. Det var kanske ungsocialisterna, som tr5,gnast och intensivast arbetade för att sprida idésrna och höja arbetarklassen kulturellt. - Det var ett pionjärarbete, sager J.A. Svensson 1929, en av veteranerna i Arbetarkommunen, "vars resultat vi nu ser omkring oss i starka organisationer med skolade och v&za medlemmar". En annan veteran, Carl Fredholo, var inte fullt s& entzsiastick. Han slcyllde ungsocialisterna för att ha varit orsaken till Landskrona-Kurirens krasch Fan säger: "Landsk~ona-Kurirens tjksteman och personal, med undatag av Pär Axelsson, lutade åt den ungsocialistiska (~inke Bergeläran. Detta föranledde mgngen seg kaap inon arbetarkommunen. Denna nyorientering bland undomarnz med försänkningsr inom tidningen fick snart till följd, ztt själva högsatet för hinkeanerna blev Landskrona. Jordnånen för Binkos läror var ej god i Landskrona, och de som förr omfattzt tidningec med entusiasm bö~jade farlora intresset för densama, d% de rn2irlrte att dess personal voro ledarna i den ungsocialistiska rörelsen och kid alla tillfzllen raskade ner ps de socialdemokratiska förtroendemannen. Det var ett led i utvecklingen att släppa tidningen, för att centralledningen skulle flytta p5 annat håll. S% ha vi fattat anledningen till Landskrona-Kurirens svanesån&" Detta var en högst personlig fundering. Centralkommittén flyttades tillbaka till Stockholm -edan 1904, och tidningen nedlades huvudsakligen på gmhd av bristen på rörelsekapital. ARBETARKO&E\lUNENS BIBLIOTEK Ristorik Arbetarklssens frigörelse blev inte bara en strid not ekonomiskt förtryck, den blev ocksa en ku1tu.rkamp. De första organisationssträvandens försvårades givetvis av brist p& kunskap och bildning, och därför gick pionjaremas hårda fackliga kamp parallellt ned trägna självstudier. Kulturkampen ar därför lika gammal som arbetarrörels,en 3 jiilv. Grimdvalen f ör i 900- talets organisationssverige lades i hög grad genon folkrörelsernas verksamhet, I den lokala föraingen tranades man i protokollskrivning och mötesteknik, och folkrörelserna blev spridningshardar fijr nya hmskaper och nya kd.-

14 turella v?ir.i,erb~~gar, Böckernz ch biblioteken följde arl~etzrklassen fr-h den första "niil jölösa" tlden, utan egna lokaler och med rl.dsla för myndigketefnas repressalier, fraa till den triumfartade tia, n8r man kunde flytta in i egna byggnader. Landskrora irbetarkonnuns bibliotek föddes den 23 februari 1895, då arbetarkonnunen endast var ett %t ganmal. I ett sanmentradesprotokoll fran den dagen står: "Biblioteksfr%gan inleddes av her? Lindblom, son på&sade den nytta och fördel ett bibliotek skulle medföra. Kerr Lindblom trodde att det skulle bliva tämligen lätt att genom insamling åstadkomma ett sådant; hade själv gjort borjan med &tt anskaffa en sparbössa och aven lagt i denria 15 kronor. biötet uttalade sitt gillande för sakeri, Carefter företogs en j.nsamling, och utsågs tre personer att omhänderhava sparb~ssan. Dessa blevo hrr Lindblon, Zkberg, Bsndelin?' Intiativtagaren hette G.A. Lindblon, boktr;;rc!cnre och $runda,re av AB Sydsvenska Biljettryckeriet, ett företag som fortfarmde lever under namnet Parajett. Samme man bekostade ockst2 utgivningen av det första numret av Landskrona-Kuriren. De första inköpen av böcker qjordes i oktober p& en auktion i staden. Vid flera tillfsllen fick men nednl fr2n behgllningen av fester och bzsarer, men ofta satte sig majoriteten enot srdzna anslag fanns en notis införd i basartidningen Julbocken: "Arbetarkommunens bibliotek son för unge fä..^ ett sedan g~mdades genom f rivilliga sk;&ker i f orrn av s8.val konkreta pengar som vardefulla böcker, är sedan i varas ö?pet för utl~hing för endast kommunmedlemnar. Blanri böcker som inkö~ts direkt fran bokhandelc marks vardefulla band av Belluny, René, Strindberg, Rydberg, Sjögren, Strömmers Eihlioteket ar t,v. inrzrmt hos en komrn.unxedlem. Alla lån äro avgiftsfria!: blen verksamheten skot inte riktig fart förrän 1897, d& de första rakenska~ernr finns redovisade. K8usan var vid arets början 52 kronor. Arbetarkommunen lamnsde i anslag 25 kronor och sparbössorna gav 7:2O. Inbinening och inköp av böcker gjordes, och riikenskaperna slutar p& 145:15. Året darvii utsågs för första gången en bibliotekarie. Det blev l tunnbindarförnennen vid Sockerbruket, Au.gust Holmgren. Det var Rolmgren som &syftades i Julbockens annons, och han hade nycket 40 riktigt biblioteket nemrna hos sig i nagra &r. I hans tambur stad två gula bokskåp, ett par stolar och ett bord - det var biblioteket. Det har $ret fick biblioteket ett iiverskott från en I:sia maj-denons5ration p& 52:29, och räkeuskaperna slutade p2 71:66. Nar Lanaskrona-Kuriren etablerade sig 1899 och fick fasta redaktionslokaler, flytades biblioteket dit. Det hade samma öp?ettider sqn expeaitionen, , em,, och lantcgarna skulle styrka medlemskcp i en fackförening för att f% tillgång till böckerna. '1 nastan fem &r samsas. tidning och bibliotek i sama lokaler. 3oksk%pen hade följt med från tunnbindare Eolngren, och de börja.de 1.ångszmt fyllas. Biblioteket värderades 1899 till 50C kronor,

15 vilket var en halvarsinkonst- Er en industriarbetare. Arbetarkonmimen flyttade boksamlingen till sina sanna~tr~deslokaler 1904, och detta &r får biblioteket sin första avlönade bibliotekarie, Han var typograf, het te Xrik Björk och fick en extrainkomst på 25 kronor för sina insatser stod Folkets Rus klart, och det hade blivit större och dyrare, %n vad man egentligen hade råd med. Tomten som inköpts 1904, var mycket centralt belagen, men det fordrades en nonmental och värdig byggnad, f ör at t qvndighe terna sknlle ge byggnadslov. Har fick biblioteket egna lokaler i nagra år. Det stolta Folkets Hus slutade emellertid i tragedi; huset blev alltför dyrt för att Landskrona arbetare skulle g& i land med att förrants de stora l&n, som man tagit för att få huset färdigt, och 1910 gick det över i privatkapitalistiska händer. Det året fick biblioteket ett rejält ekonomiskt st6d. Arbetarlco.munens julfest 1909 hade gett ett överskott pa 359 :86. lian passade p& stora bokinköp och inbindningskostnsde~na steg till 200 kronor det året. Bibliotekarie var då sedan?g03 cigarrarbetaren E. Kamph. Biblioteket leddes av en styrelse p& tre personer, dar bihliotekarien all-cid ingick. Under Sren som gått, stod flera av partiets tidningsmän som styrelsemedlemnar. Par Axelsson var en tid ordförande, liksom redaktörerna N.S. Forling och Algot Törnkvist. Biblioteksstyrelsen från 1910, utökade öppettiderna fr& p& måndagar och torsdagar, till på tisda:yar och fredagar. f:!an införde en l%neavgift i 5 öre per bok och vecka, och skrev p& revisorernas uppdrag en ligcare son angav förfzttare och titel. Foljanóe år fornulerade man också ett uttalande om sitt biblioteks malsattning., "Styrelsens strävande att göra biblioteket värdefullt synes också ha uppskattats av dess besökare. Sibliotekarien hameddelat, att, trots den införda avgiften för boklhen, har lhefrekvensen visat en stadig tendens till ökning av boklanen. DeYta ger styrelsen anl~dning till att fortfarande vidh5lla sin uppfattning att korimunens bibliotek har en stor oca viktig u-opgift inom sitt omrade, Detta torde så mycket lattars falla i ögonen, då de ned detta. bibliotek jämförliga institut: 7 oner~a iiro de av staden understödda stadsfarsanlingens bibliotok och godtemplarrras lånebibliotek, vilka var för sig nog ha sin uppgift, men det senare genom sin högre låneavgift och det förra genon sin brist p% aktuell social litteratur, icke äro vidare besökiz och uppmarksanmade av kommunens medlermar. Stadsförsaniingens bibliotek 18nar annars ut sin5 böcker alldelas gratis, men den viktigaste förutsattningen för att en större u~plysningssökande allmänhet skall söka sig till ett bibliotek, ar sakerligen den u~ifattningen komunens biblioteksstyrelse gjort till sin: Ett bibliotek mp.ste ge d.et bäs- ta och v?-rdefullaste av litteraturens skatter, - som det -- efter sin förrnhsa orkar med. Ett plltjämt s tegrat intresse för biblioteket torde ytterligare starka denne uppfattning!"

16 Arbetarnas Bildningsförbund 5-yertog 6en 24 oktober 1916 verksamheten. Lokalerna blev desamma och aven bibliotekarien. Tjugoett %r hade gatt, händelser och läntagare gripit in i varandra, och bokbeståndet vuxit från några skunkta bidrag till en utvecklad biblioteksrörelse. Betydelsen av detta bibliotek för pionjärenas kunskapsstravanden och fackliga kamp, kan sammanfattas ned bibliotekarien Edvin Anderssons ord från Han säger: "U& man gör en hastig överblick på de gsngna årens arbete och saker framtidens riktlinjer, synas de teckna sig not en bakgrund, där det sjalvst%ndiga tänkandet inom arbe.tarklassen har sin hjälp av det frivilliga bildningsar'oeiet, som al't mer tagit boken i sin tjänst. 3tt val försett bibliotek torde också allt mera visa sig vara arbetarklassens hjalp vid str" avandet efter l jusare och mer rattfärdiga samhall sf örhallandenll.

17 BO KL^ OCB ~ICBESTAND On man vill försöka fölestalla sig Zur arbetarkomunens bibliotek fungerade 1910, finns det b1.a. en brun och en blå anteckningsbok i foliofornat att bladdra i. Den ena boken ar katôlogen Over bokbeståndet, "Förteckning över böcker i Landskrona Arbetare Kommuns Bibliotek" stzr det p& titelbladet. Längre ned på sida har man gjort en inneh~llsiörteckning: Böckerna har som man ser på bilden delats in i Wesgmqer. Verken fick allt eftersom de inkom i biblioteket ett boknummer och fördes i katalogen till respektive annesgruyp. Systemet hade sin2 brister. Om man som exempel tar avdelningen "sociala fr8gor1', si?, har böckerna d2r givits nunmer fran

18 hian har fortsatt att numrera 2e blanka rederne och 1Zmnat plzts för nya böcker till nummer 166, dar en avdelning som inte finns med på titelbladet dyker up-,. Det ar avdelningen "Biografier och Litteraturhistoria" som m m tvingats införa son en ny avdelning, I S% fortsätter det till den sista avdelningen "Skönlitteraturv, för övrigt den fjärde med det innehållet. Det har systemet visade sig tydligen ohållbart skrev den agvarande bibliotekarien Zdvin Andersson en ny katalog och där behölls nuniren på böckerna, men man satte in nyinköpta titlar i luckorna utan att-behålla principen om amnesindelning.

19 Den andra anteck~ingsboken fran biblioteket ar '1Lånejournnl~, Den 25 maj 1909 börjôr anteckningarn~ och de ar uppställda p% följande satt: - Det första numret är boknumret. Så följer utlanings- och återlämningsdatwn. Kolumnen "böter1' andras senare till avgift, och den summa som diir anges, ar det belopp man efter ett möte i biblioteksstyrelsen, den 1 maj 1910, beslutat ta ut. Låneavgiften skulle vara fem öre per vecka och bok, men systemet verkar inte ha varit riktigt enhetligt och sumnorna varierar. Iblznd står det "Ar%.lö~~~ och den som inte hade någon inkomst fick således.lhna gratis. Under &r finns 539 l%n registrerade. Av dessa har 40 titlar inte kunnat belaggas med hjälp av den tidiga.accessionskatalogen. Lan firns' anceck lade p8 en viss lantasare ett visst datum, men g&r men till bokbeståndskatalogen hamnar man på ett blankt nummer. I den senare accessionskatalogen fr%n i916 finns dock en titel p&-

20 förd i samtliga fall, Av dessa "mystiska titlart1 skulle 34 kmna ha funnits, d3 böckerna är tryckta 1910 eller tidigare, men?6 fall rör det sig om verk som utgivits efter detta år. Vad beror detta på? Hsr kan man bara gissa, Eventueflt kan det ha funnits en tredje katalog, kanske en skiss till en ny förva.rvsjournal, son nen arbetat med parallellt. Eller kan det nöjligtvis ha rört sig on ett studiecirkelbest~nd - ungsocialisterna hade ju ett sådant i samma hus? Ett tredje alterriativ ar att det rörde sig om böcker son vantade p& att sandas till inbindning, och som påförts ett mes eller mindre provisoriskt nummer för att underlätta uppställningen innm de slutgiltigt fördes in i beståindet. Hur det verkligen förhöll sig g%r aldrig att bevisa och i fortsättningen lämnas de 103 osäkra lånen åt sidan. De 34 möjliga titlarna redovisas i bilaga 2. Av de 436 sakert identifierbara lånen utföll 84$ på skönlitteratur och 1654 på f acklit teratur. Intresset f ör skönlitteratur var t;rdligen överviildigande men det avspeglade sig bara i utlåningen, inte i bokbesthdet. Biblioteket innehöll ngstan lika mycket fack- som skönlitteratur. Ear bokbestandet och utlåningen år?g10 2u narrnare skall redovisas, finns det n&gra faktorer som påverkaf resultatet, men inte kommer fram i fortsattningen. Det är framför allt hur nan köpte sina böcker. Det var riktigt för små bibliotek med knappa resurser att köpa böckerna billigt. Antikvariat och bokauktioner var ett satt, direktköp frh vissa förlag ett annat, Ztt tredje sätt var att anlita studentföreningen Verdandis folkbiblioteksbyrå. Verdandi utgav i flexa u-plagor en katalog över ltgoda" böcker som till ett förmqnligt pris kunde rekvireras frgn dem. Hur man gjort sina inköp till arbetarkommunens bibliotek går. inte att fastställa. Nggon större ÖverensstSmnelse med Verdandis kataloger finns inte. Att man köpt direkt från vissa förlag som stod rörelsen nara ar d2remot ngstan säkert. EIan hade teex. en särskild avdelning i den tidiga förv5rvsjournalen med överskriften 'lljus Enkronas Böcker". Utan att ha gått igenom hela bokbestandet ur denna aspekt tyder inköpen av nyutgiven litteratur på, att de "egna" f örlagens utbud of ta varit vägledande. De böcker man fatt som gåvor aven de samansättningen av bokbest%ndet. Då utlåningen undersökts under en så pass kort period ar det naturligt att vissa verk som nyligen anskaffats kommer att f& en framträdande plats ser man t.ex. att ett antal *i-blar av Strindberg inköpts. Dessa lånas då direkt av flera låntagare eft er varandra.

21 Svensk skönlitteratur.-. Av äldre författare, före 80-tslet, ar Carl Jonas Love Almquist den bast representerade i biblioteket, ilfan hsde 12 titlar av honom och de lånades tillsammans 15 g%nger. Alrnquists olika sidor gjorde att han uppskattades av $&de 80- och 90-talisterna, och b1.a. Ellen Keys propaganda för "Sveriges modernaste diktare" hade gjort honom mycket aktuell. Bellman, Lenngren, Runeberg och Topelius fanns det endast enstaka verk av men nggon utlåning förekom knap~ast. Författare som Bremer, Flygare-Carlén, Blanche, Snoilsky och Rydberg fanns ej representerade i biblioteket Santliga var dock tillggngliga på bokmarknaaen da, de alla finns ~znptagna ned ett flertal titlar i Verdandis folkbiblictekskataloger l906 och Hed åttiotalsd-ikten följde ett ökat krav på verklighetsskildring och de t medförde att lit teraturens ämne skre t s vidgades, Men skildringar av $e nya arbetargrapper som industrialismen skapade ar ssllsynta. Attiotalisternas social intresse visade sig framst i folklivs- och landsbygdsskildringar. Flera av de författare som verkade wcler 80-talet hade anknytning till skzne; B%%th, Ola Hansson, Victoria Benedictsson, Henrik Y?rmEr. Att just dessa sarskilt skulle up~mzrksaa.nats i Landskrona filzns inget som talar för. Av B%$th, Hansson och Benedictsson fanns ett verk vardera som dock inte lånades mycket. Daremot var Gustaf af Geijerst~m mycket popular men det ar inte frgast hans &O-tals böcker som läses utan hans produktion fr& sekelskiftet. Att Strindbergs radikala 80-tals verk betytt ~ycket för den tidiga arbetarrörelsen har visats i andra undersökningar. Hm var ju den svenske diktare son först franfijrde en saah2illskritik vars perspektiv var proletärt - han talade med termerna överklass-underklass. I biblioteket fanns verk av Strindberg som l&- nades samma.nlagt 20 gånger, Det ar inte en särskilt stor utlaning men gör ändå Strindberg till den näst mest läste författaren efter Geijerstan som kommer p& första ylats köpte mas in ytterligare l I verk av Strindberg. liar nittiot,alis-terns med Heidenstam i spetsen drog ut i strid mot 80-talets t'skomakarrealism" och talade för "livsglädje" och romantik verkar inte deras genomslagskraft i Landskrona ha varit alltför stor* Heidenstam, Karlfeldt och aven Fröding salcnades helt, Av Levertin och Per Hallström fanns enstaka verk. Av Selma Lagerlöf inköptes senare sju titlar,. Sekelskiftesförfattarna Hjalmar Söderberg och Vilhelm Ekelund fanns representerade med enstaka verk. Itlånga av tidens moderna författare, tictalisterfia, hade inte slagit igenom eller ens debuterat vid den har tiden. iden att man f6ljde med i vad som hände på bokmarknaden, visas av att man köp- te in tidiga verk av författare soin senare p5 10-talet skulle bli stora namn. Så har man t.ex. 1'313. blommorf' (1907) av Hjalmar Bergman och "Kaos" (1907) av Gustav Rellströrn. Båda. utgavs på Ljas förlag vilket kan förklara inköpen. Inte mer &n ett 30-tzl titlar Sr av svenska forfattare som idag 'kan betraktas-son glömda. Bland dem fanns n?,gra romaner dar titeln antyder att det ar fragan om fqtendensberattelser". Eudolf Björnsson, pseudonym för tidningsmannen och nykterhetstalaren ijalmar %"?mbesg,

22 1 svarar för en sådan ti tei!'&be tarblod - herrska~sblod. En karleksronan med motiv ur den nutida sociala och ~olitiska hetskam- penn 1,II (1900). Ett annat exempel ar den ganska flitigt lasta "Från vilsna faglars bo. Bilder ur lifvet, uoptecknade direkt ur fängelset s viirld" (l 903), av Tor 'Vi3se, pseudonym f ör tidningsmannen Svante Igyrelli. Av några mindre kända författare har man flera titlar. Ur skåningen ocn göingebygddiktaren Harald Johnssons enorma produktion fanns två verk, ItGöingar" och "Karikatyrer och blyertsteckningarv. Hilma Angered-Strandberg levde mellan åren 9884 och 1894 i Amerika, och tre av hennes böcker med motiv från 'l emigranternas land" fanns i biblioteket. Svenska arbetarförfattare w Som en särskild gruop inom den svenska skönlitteraturen kan man betrakta de rerk'diir arbetarnas a rob len och förhållanden togs upp på ett medvetet satt av författare med anknytning till arbetarrörel sen. De första arbetarförfattarna, ur Auqust Palms generation, skrev me s t kamp- och pro9agandalyrik som publicerades i arbe tarpressen, De tidningar rörelsen hade var under 80- och 90-talen inte s5 mgnga och utrymmet räckte inte till för alltförmhga förho~pningsfulla skrivare, någon gång fanns emellertid prosaber5ttelser och skisser med be teckningar som "Bilder ur livet, "Verklighetsskild~ing~'~ Det skönlitterära materialet bestod annars till största delen av verk av etablerade författare som Strindberg och Zola, Bland de forsta som skrev progagandadikter och oversatte kamps%nger var Johan Lindström, Saxon. I biblioteket i Landskrona var han den ende av de alsta arbetardiktarna som fanns representerad. Det var med verket "linder kampen for bröd. Skizzer:' (1886) son lånades en gång. En propagandalyriker från sekelskiftet var Johzn Danielsson. Ban var aven prosaförfattare och utgav romaner med nykterhetstendens. Rans socialistiska dock inte klart till uttryck i hans prosa och någon politisk tendens kan knappast spåras dar. I Landskrona lästes han emellertid av arbetarna. "En pantlånares minnen" fr& 1908 lånades sex ghger och "Sjuka viljor" från 7909 inköptes till biblioteket, Den första större skildringen från svensk arbetarrörelse var Ossian-Iifil ssons "Barbarskogen" som kon ut Ossim-Ni1 sson, som kom fr&n ett borgerligt hem i Malmö, var en tid ordfi~rande i Socialdemokratiska ungdomsfijrbundet, Hed sitt sjudande temperament och sina eldande agitatoriska kampsånger blev han ungdomens diktare framför andra, I hans mycket populära llungdomsmarsch" lyder första strofen s% här: Fram i arbetets har och fram i ungdomens led under röda standar, om ditt hjärta ar ned: vill du känna dig ung, och vill du kampa dig fri, se ha^ är frihetens skara, och de unga ar vi. Dar J sång vi g& fram och dar vi storma fran i strid, för:den ärliges id skall gry en ljusare tid: vi gå fram som en vår, då alla bojor brista loss, vi ha sol, v5 ha sång, vi ha segertro med oss.

23 Hagra rnotg8ngzr inom partiet.tillsanmans med idéer om ösernanniskm och om honom sjslv son en stor, ledande gestalt inom arbetarrörelsen, ledde till att han besviken och bitier bröt med socialdemokratien. I "Barbarskogen", som markerade brytningen, gzv ha en rad kritiska porträtt av 1edand.e figurer inom rörelsen. Bengt Lidforss socialdenokratiens lmdateoretiker, tecknades hatskt. Boken föranledde en livlig debatt som tydligen intresserade arbe tarna i Landskrona dar både "Barbarskogen" och den aret darpå utgivna "Slätten" har höga utl&ningssiffror. Men man läste även Bengt Lidforss "Barbarskogens skaldn.- hans svar på kritiken. Omdiskuterad i arbetarkretsar blev och järnarbetaren Leon Larsmn. Ban var frh början ungsocialist och slog igenom med kamplyrik dar han i exalterade tongångar krävde ep våldsaa omstörtning av samhället. Han bröt dock snart ned un.gsocialisferna och gick över till den socialdemokratiska ungdomsrörelsen, Sin version av den rörelse han lämnade gav han i llsamhällets fiende" år ; ungsocialisternas "kriminella" drag i hög grad intresserade, sarskilt den borgerliga pressen, kom romanen att vandas som vapen mot arbetarrörelsen i dess helhet. Den tacksamaa aiiniunitionen anvzndes också flitigt i det spända läge son da r5dde på, arbetsmarknaden, några veckor före storstrejkens utbrott. I biblioteket fanns ett par tidiga verk av Leon Larsson men de l%nades inte mycket, ltsamhallets f iendett och "Adrian Glaff" inköptes tro1 igtvis under %r l9:o och de hinner inte lånas ut. El f IJorrbo (peud. f Ö r August!!!örnblom), skogs- och f Xo-ltningsarbetare, var inte direkt knuten till arbetarr8relsen men skildrar narrlandska arbetarmil jöer. Rans "2Jagerlandet - fagerlandet" och Rallare", bkda fran 1909, inkö~tes men lanades endast en ghg, Åren kring storstrejken debuterade en kel rad arbetasforfattzre som 1910 inte fanns representerade i biblioteket. Maria Sandel utgav sin första roman 1908, Karl Ostma debuterade 1909, Hedenvind- Eriksson 1910 och itlartin Koch Utländsk skönlitteratur När man ser det urval av utländsk skönlitteratur, som fanns i biblioteket, imponerar som på den svenska sidan kvaliteten. En del rena underhållningsförfattare fanns och den som överhuwd.- taget ar representerad med flest band ar Alexander Dumas d.ä,, som i den tidiga bokförteckningen till ocn med har en egen avd-elning: "Romaner e lex. ~umas) ". De 22 band som 'fanns lhades 19 gånger. Ett verk av Frederick Marryat fanns och lånades mycket. Andra ner lättlästa författare son det förekom enstaka böcker av var Conan Doyle, Rudyard Kipling och Mark Twain. En del folklivsskildrare utan spciellt socialt engagemang lzstes ganska flitigt t.ex, norrmannen Berndt Lie och tysken Fritz Reuter. Den litteratur som tog upp arbetarnas problem u~ptradde först i de europeiska länder dar industrialiseringen börjat tidigare 5 1 i Sverige, Bland de första som tog upp sin tids sociala missförhålla,nden var Charles Dickens som t.ex. i "David Copperfieldu (1850) gick till angrepp mot barnarbetet. Dickens lästes en hel del i Landskrcna. Zola fanns 'representerad med ett par verk, Upton Sinclair och Lia~im Gorki med ett vardera.

24 Bland 1800-talsSÖrfattare ä.? annars DostojevskiJ och Georg Sznld de som uppmiirksasunsts mest. Det fanns fyra, reiativt mycket l&nade, verk av bgda. -bara mer k&da lorfattare med enstaka böcker i Diblioteket var Turgenjev, Anatole Prmce och Alfred Iilusset. Nagra idag aindre kända verk med social tendens förekom. t.ex. den hollandske författaren Dowes Deckers skildring av den koloniala utsugningen av Javas befolkning i "Max Ha~elaar'~. Av Jack London hade nan tv% böcker, och trots att det var vesk av naturromantisk art som hade den starka övemänniskan som ideal tilltalade de tyfiligen arbetarna. Jack London blev ju oerhört oopirlar under den har tiden, och det ar tydligt att hans mer socialkritiska romaner inte i forsta hand behövdes för att intressera Landskronas socialister.

25 Den mest utlånade skönlitterzturen Författare Titel An'tzï 1å.n Suttner, Sertha von Nartas barn 9 Geijerstam, Gustaf af Lyck1 iga manni skor 8 London, Jack Skriet från vildmarken 7 Ullman, Gustaf Präster. Berättelser 7 Danielsson, Joilan En pantlånares minnen 6 Marryat, Frederick Percival Keene 6 ]:!i tt aktenskaps ve 6 Wied, Gustaf Lifsens ondska 6 Rugo, Victor Samhällets olycksbarn 5 Jarnefeldt, Arvid Fosterlandet 5 Strindbe~g, August Legender 5 Dickens, Charles David Copperfield I Lf Dumas, Alexandre d.y. Kamel iademen 4 Geijerstam, Gustaf af Far1 iga makt e r Nils Tuvesson och hans moder 4 Hallström, Per En gammal historia 4, Jensen, J.V. R julet 4 Lie, Berndt En uppenharsl se 3 Ossian-TTilsson, K.G. Sarbarskogen 4 Strindberg, August I vårbrytningen 4 Öberg, Hugo Arve t 4 Braun, ::{il helm von Samlade arbeten. Del 3 3 B%åth, A.U. Nials saga 3 Cederström, Narika Dickens, Charles Den hal t e Eros David Copperfield III Dostojevskij, Fjodor Raskolikow II 3 Ewald, Carl Plya sannsagor 3 Geijerstam, Gustaf af Fattigt falk II 3 Gibbon, lerciwal Fru Grobelaôr 3 I Ossian-Ni1 sson, K. G. Slatten 3 Reuter, Fritz Balnd landtman i Iile ck1 enburg.i.. och Pommern 3 Rice & Besandt Suldfjasi7n 3

26 Richcrt, Shales..- Om kmdra %r 3 Sand, George Treverino 3 S trindberg, August Fröken Julie 3 Twain, Mark Huckleberry Finns afventyr 3 Wilse, Tor Fr& vilsna fliglars bo 3 Zola, Emile Bättre slödder 3

27 De mest 12sta författarna 1910 Bertha von Suttner var österrikiska, född 1843 i en högadlig familj. Ett av hennes försts litterära förgök fick namnet "Bigh life" och vzr en utpraglad socitetsskildring, Aret var i884 och författarinnan var d& 41 ar. Fem &r senare, 1889, publicerade hon den pacifistiska romanen "Die Ylaffen nieder", som blev en oixedelbar viirldssuccé, 1903 kom forts2lttningen "idarthas Kinder", som också den blev en frang3ng. Bada dessa verk var kla~a tendensromaner. Budskapet var för författarinnan vida viktigare 5n den stilistiska' ningen. Kennes fortsatta författarskap kom att nastm uteslutande agnas fredsrörelsen och för sina insatser i fredsarbetet fick hon 1905 Nobels fredspris. B&de "Ned ned vapnenw och "i!iartas barn" översattes snabbt till svenska, den förra 1890 och den senare Gustaf af Gei jerstain ( ) var något av en ledare för det litterära 80-talet, Uppväxt i borgerlig miljö kom han efter studier - i Vppsala att ansluta sig till "realisznenr7. Pijrst var hans mål att enligt Brandes recept "siitta problemen under debatt", senare narmade han sig den franska naturalismen med dess krav på författarens objektivitet. De romaner Geijerstam skrev mot slutet ay sitt liv 2 01 har betecknats som sentimentala och ytligt psykologiska. De lastes emellertid i vida kretsar både i Sverige och Tyskland. "Lyckliga människorf1 frgn 1899 ger en bild av småborgerlig lycka. "Nils Tufvesson och hans moder1' från 1902 ar en kriminalroman byggd p% Yngsjömordet. Jack London, pseudonym för John Griffith, föddes 1876 och dog 1916, endast 40 er gammal. Bakom sig hade han då et+ brokigt och äventyrligt liv. Han hade varit sjöman, guldgriivare i IYlondyke och över huvudtaget levt ett rörligt liv. Detta återspeglas i hans ronaner,, som de flesta utspelas i primitiva miljöer. R a s vilamarks- och djurhistorier spreds över världen och blev tillsamnians med hans aventyrsskildringar stora succéer: "Varghunden", översatt 1908, "Varg-Larsen", "Skriet fran vildmarken". Nggra av hans romaner har en samh5llskritisk och socialistisk f endens. Det s gäller bl.a. "Avgrundens folk" och "Järnhälen", och det stigs att Lenin p2 sin doasbädd bad att f& amerikanen Londons "Avgrundens folk" att samla takarna kring. Gustaf Ullman ( ) var hallänning och växte u?p i en borgerlig miljö. Intrycken från denna och från den halländska naturens kärvhet präglade hans diktning. Han debuterade som lyriker, men det var som realistisk prosaförfattare han blev k&d. I prosa4iktningen var det frgmst kollisionen mellan ungdomens krav p% frihet, och de schartauanska moralbuden som skildrades, men under Ullmans kritik fanns en anda av akta religion eller tro på en moral som fostrar karaktären. Hans mest uppmärksammade verk var "Priister" (1907) och "En flickas ara" (1909) Johan Gustaf Danielsson ( ) kom från arbetarmiljö. Rans far var stenhugbyare och rallare, nen sonen fick trots det en grundläggande utbildning. Han medarbetade i en mangd landsortstidningar och var från 1910 anställd vid Sociál-Demokraten, Danielsson skrev ett tiotal ro2aner med nykterhe tstendens. 'IEn gantl&are s minnen1' från 1908' hör till hans senaste.verk och har en mer nyansera6

28 miinniskoskildring Zn de tidigare schablonartade, propagandistiska ber?ittelsema. Uest känd är Iian för sin kamp- och propagandalyrik Frederick b;arr:~at ( ) var engelsk förf at iare och s j5officer. Tolv &r gammal ryuide han hemifrgri och mkinga av de äventyr han skildrade i sina böcker var sj5lvupplevda. Vid flera tillfällen rsddade han a:rdras liv, och i Ifspoleonkrigen utförde han djärva bragder som gav honon namn som en oförvägen och vgghalsig officer. På tjugo år skrev han 24 böcker; sjöronaner och ~ojkböckrr, som gjorde honom oerhört populär. Många av hans böcker lases ännu idag och kommer ständigt ut i nya upplagor. Ur hans stora produktion kzn namnas "Jakob Briigl1 (183~)~ "Percival Keene" (1896) och "Flygande HollGndarenfI. Mitt aktenskaps ve utkom 1907 och ar en utpraglad tendensroman med nykterhetens budskao som hu~mdsakliga syfte, men aven mot preventivmedel riktas skarp kritik. Bokens författarinna Sr liktydig med romanens huvudperson, och under anonymitetens tacknzntel vaxnar hon sina medsystrar ur alla samhällsklasser för vådan av sexuella förbindeiser i berilsat tillstånd. Hon ar gift ned en officer, svag för spelpartier och alkohol, och i Z~tenska~et har fötts ett utvecklingsstört barn. Kvinnan stöds av ttvetenskapen", personif ierzd av huslakaren, nar hon hävdar, att människor rusiga av sprit avlar Ifidioter". Person- och miljöskildringen ar föga nyanserad, och boken Dör ha oroat den sekelskiftespublik son tog del av den, Gustav ijied ( ) var dansk författare som under intryck av b1,a. Strindberg och Brandes skrev i en realistisk stil. Han var en ypperlig berättare med skarp iaktagelseförnåga. Ibland nermade sig personteckningen dock karikatyren och helheten fargades ofts av en cynisk livssyn, "Lif sens Ondska" (1 902) ar öknamnet på en tullare och ungkarl och boken hmdlar om denne' mans och en grannes hat till och beroende av varandra. Facklitteratur Den facklitteratur som fanns i biblioteket uppmärksammades som redan n a t s inte mycket. Av de omkring 200 titlar man hade l%nades bara 37 stycken. Endast 16% av den totala utlåningen utgjordes av facklitteratur. Det son intresserade hade ofta en aktuell karaktär; litteraturhistoria fr& de senaste decenierna, omdebatterade personer och handelser som Dreyfus och Ellen Key. I den översikt som har följer har &en Indelning som faris i bibliotekets bokförteckning brmtits, Istället har en klassifikation enligt SAB-systemet gjorts med hjälp av Svensk bokkatalogs systematiska avdelning. Avdelning C var inte omfattande men 6et fanns tyaligen ett intresse för religiösa frågor då utlåningen i förhallande till bokbeståndet var tämligen stor. Den tidiga socialdemokratien hade i iluvudsak. präglats av en antireligiös linje och i Socialdemokratiska förbundets bib1:otek i Stocknolm lästes i slutet ax 80-talet mest religionskritisk litteratu av toex. am~rikazen RoSert Ingersol1 och Hjalmar Strömer, två författare som Gnnu vid denna tid var aktuella

29 och förekon i Brands scalter. Ingen av dessa fanns i biblioteket I910 och bestgndet utgörs till-mer än hälften av verk av teologer; Nathan Söderblom, S.A. Fries, tysken Delitsch m.fl.. Den ende forfattare man hade flera verk av var den tyske teologen Herman Kutter ( ) som betraktas som föreggngare till den dialektiska teologin son rippstod i Tyskland efter 1:a världskriget. Avdelning D dominerades av Ellen Kegs skrifter b1.a. "Livslinjes" ( ) dar hon utvecklade sin personliga livsåskadning, den s.k. livstron. Hennes tankar anknöt både till 80-tslefs och 90-talets ideér. Ron talade om individualisra i Nietzsches efterföljd men förenade den med en social hållning, en tro på den fria personlighetens rett och ansvar. Hennes åsikter i kvinnofrågan'och hennes karlekslara väckte debatt och av utlgningen i biblioteket kan man se att kvinnorna, som annars inte läste mycket facklitteratur, stod för en hel del av lånen. Avdelning G ar den avdelning som i förhållande till bokbeståndet har den största utlaningen. P%fallande många verk behandlar 80- och 90- tals litteraturen t.ex. G:son Bergs :' Svenska skalder från nittiotalet" (1906), David S-rengels "De nya poeterna" (1902). Om August 20 Strindberg fanns tre arbeten. Den äldre litteraturen har man inte täckt på samma satt, Det enda större översiktsverket ar A, Bhlmfeldts llverldslitteraturens historia" 1-11, (1 874) c Avdelning K tycks inte ha varit särskilt -opv-lzr om man skall döma av utlåningen. IiIan hede dock ett ordentligt grundbestånd av handbokstyp, t.ex. Otto Sjögrens "Sveriges historia" 1-4 och "Pll1rnä.n världshistoria" 1-3, Bergmaa, J. "Världshistorien berattad för folketf Dessutom fanns P.O. BZckströns utgsva av George Starbacks "Berattelser ur svenska historien1* 1-11, Starbacks romantiserade patriotisktpedagogiska berattelser som varit ~opulara i sockenbiblioteken under slutet av 1800-talet fan emellertid inga lantagare bland bibli~tekets kunder som kanske tröttnat på överhetens bild av Sveriges ärorika förflutna. Avdelning L koncentrerades kring biografier över radikala föregångsmän. Har ingick böcker om Thomas Moore, Nils Herman Quiding och Ferdinand Lassalle. Dessutom fanns titlar son 'IBur en oriist blev socialdemokrat", "En revolutionärs anteckningarfl och "En "anarkists minnen". Avdelning N var relativt rikt försedd med reseskildringar men utlaningen - av dessa var liten. Det enda som tycks ha vackt intresse var den tidens djärva ballong- och upptacktsfarder av Andr6e och Bordensköld. Böcker om Amerika, det land så många svenskar emigrerade till dessa gr, var annars vad son dominerade besthdet. &!lan hade August Palms ~Ögonbliclcsbilder fr%n en tripp till Amerika" och titlar som IfBland arbetare i Amerika", "migranternas land", Avdelning O ar den största fackavdelningen med 71 titlar. Det ar tydligt att ett av bibliotekets nål varit att tillhandahålla litteratur i sociala och politiska fr&gor. Lsntagarna har dock inte visat lika stort intressa för denna avdelning som inköparna. Den bok son har nr 1 i biblioteket ar Gustav Aldéns IfSvensk statskunskap". Liknande handböcker förekom det ganska n9nga av. Av svenska socialister fanns verk av Hjalmar Branting, ett urval av Axel Daniel ssons skrifter och Zeth Böglunds llsocialisnens historia i huvuddragt1 m.rn.. Av utländska teoretiker märks främst tre verk av Eduard

30 Bernstein, grundaren av Uen revisionistiska riktningen inom den tyska socialdenokratien, ~autsky, Lassalle, Sonbart och Lersi var represenic~adr ned enstaka titlar. Böcker son tog upp svenska och utländska politiska händelser fanns ocksa, FXIyc!ret last ar 3randells "Striden om Dreyfus", den franska rattsskandalen som vid den har tiden upprijrde hsla Europa. De skhska lantarbe tarnss skijrde stre jk belystes i Gunmr Thunanders "Lantarbetarstrejken 1907" och om "norrlandsfriigan" fanns ett par verk. I kvinnofrugor fanns fem böcker, Nykterhetsfrtlgor togs u p i tre verk. Fredsrörelsen rönte ugnarksanhet och ician. hade Arnoldssons "Världsfreden ett seklers 'noy~" 1-4 och flera sm%skrifter bl,a. Tolstoyc fldöda ickew men nagra direkt antimilitaristiska böcker fanns inte. Dessutcm fanns enstaka verk om koo-eration, emigration, syndikalism m.m.. Avdelning Q dominerades av grundlaqgande böcker i nationalekononi men liksom inom avdelning O saknasdes verk av Marx och Engels. I öv- -rigt bestod bestandet på denna avd.elning av ett f5tal praktiska handböcker. Avdelning U innehöll en del material, teex. "Naturvetenskapliga kåserier" av den i biblioteket flitigt förekommande socialdernokratiske liurdateoretikern Bengt Lidforss, Dessuton fanns titler som '"Vetenskzpliga tidsfördriv" och "Vetenskap för alla". Resten av bestbdet verkar vara lite slumpmässigt t-alt, dock med viss tyngd-unkt lagd vid utvecklingehistozia. Utlaningen var lag. Avdelning V innehöll nio titlar ver av en del skulle kunna tankas ha varit aktuell lssning, teex, Bruck ''V%ra barns liv och halsaft, Henschen lllungsot och tuberkulost1. Andra titlar gör ett lite markligare intryck t. ex. Rutger "Rasf örudling", Om sexuella ting f anas två titlar: Carpenter "Karlekens ~yndighetsålder~~, George Reed "Den sexue1.la neurastenien". Hagon ut1 hing f örekom iri-te p& d.enna avdelning.

31 Utlånad facklitteratur IYlQ.-. Bestånd Lån Utlånade titlar Antal lån A Lidforss, B., Onda och goda makter. Uppsatser i blandade Zmnen (3) O.R.D., Kvinna~s fem gåvor (2) Studentforeningen Verdandis småskrifter l. (1) - C 12 1 Fonander, H., Religionen och kvinnas (3) Fries, S.A., Gamla testamentes religion (3) Renan -9 Z,, Jesu levnad (3). Kutter, H,, De måste. Ett mantngsora till kristenheten (1) D Key, E., Tankar (4) a, E., Lifslinjer. Del I (4). Del I1 (2) - Caro, E., Pessimismen (11 Key, E., Tankebilder (1) G Berg,,Suben G-son, Svenska skalder från nittiotalet (4) Lidforss, B., Barbarskogens skald (3) Irieres jkomski, D., Gogol och d javulen (3) - I 2 -- Ekelund, W., B5cker ocn vandringar (2) Mortensen, J., Yran Aftonbladet till Rijda rummet (2) Lidforss, B., Utkast och siluetter (1) Lidforss, B., August Strindberg och det litterara nittiotalet (l) 1 Bergman, J., Världshistorien berättad för folket, Del II (l) L 13 3 Brandes, G., Lasalle (1 ) Krapotkin, P., Enanarkists mimen. Del I (q), Del II(? j N 23 6 Lachambre - 3Cacianon, Med André på Spetsbergen (2) Nordensköld, Antarctic. Cel I (1). Del Ii (1) Schulman, Konstantinopel (1 ) Thestrup, H., Ued ryssar (1) Brandell, S., Striden om Dreyfus (6) Blatchford, R., Det glada England. Eller samhället sådant det ar och sadant det borde vara (j).r, -. Branting, Hj., Sociademokratiens arhundrade I (9) George, Senry, Den sociala grundoratten (2)

32 P 2 9 '4 3 P Kautsky, Karl, Den sociala revolutionen (2) Koch Social tidskriit (2) -9 Kracotkin, P., Eröfringen af brödet (I) Bernstein, Sii-~ard, Samkallslarans grundlag (I ) Iiiarcns, X., Butikstangningsfr&garr (1 ) Gwen, Gwens bok för hemmet (2) Mantegasza, P., Konsten att taga sig en hustru (l) U 11 1 Fries, Vetenskapföralla (1)

33 L.~PJTAGARTJA.-. Under 1910 hade biblioteket 64 låntagare, 45 man och 19 kvinnor, De som lkade var medlemmar av olika fackföreningar, vilket stalldes son ett villkor i en annons i Landskrona-Kuriren Fackförening man kvinnor Järn- och metallarbetare ff 19 Tobaksarbetare f f i 1 Skräddare ff 3 Transportarbetare ff 3 Sockerurbetare ff 2 Grov och f abriksarbetare ff 2 Övrigt 5 De flesta lånade omkring 5 böcker under året, men det fanns också 'riktiga storlånare. Tre man son lanade över 50 böcker var. Antal l& --l O ' kvinnor Hur nagra låntagares val såg ut I g1 O exemplifieras har: Anna Almkvist, 36 gr, ngttlerska, sömerska och senare kontorsbitrade, har genomgått folkskola och flickskola, Redan son $8-Srlng blev hon ordförande i n%ttlerskefackföreningen. Omkring 1908 var hon en tid aktiv ungsocialist, men övergick strax efter till det socialdemokratiska partiet, där hon länge innehade en hel rad förtroendeuppdrag invaldes hon som första kvinna,i stadsfullmäktige. Hon var gift och hade tvz döttrar DicKens, Charles David Copperfield III Hallström, Per En gammal historia Norrbo, Elf Atagerlalidet - fagerlandet 1.3 Tvells, J.H. Ett ödesdigert besök 22.3 Reuter, Fr. Bland l andtman i Mecklenburg och lommern 31.5 Ullam, Gustav Präster Hugo, Victor Samhällets olycksbarn 10.6 Ossian-Nilsson,K,C, Barbarskogen Lidforss, B. Barbar skogens skald

34 Anna blrnkvi s t en skarp t och aktiv kvinna med msnga intressen. Hon arbetade redan från tonaron politiskt och hon kom at t f2. manga uppdrag inom det social demokratiska partiet. Anna och Nils Lundblad, tv8 av bibliotekets 14ntagare som inte tillhorde storlbarna, men snmanlagt lånade 8 backer under året.

35 Nils Lundblad, 28 &r, filare, medlem av fackfsreningen Järn- och metall. Han dog redan 1918 i sviter efter spanska sjukan. 8.2 Branting, Hj. Socialdemokratins århundrande I 18.2 IEeres jkowski? D. Gogol och d javulen Studentf ;jreningen Verdandis smhkrif ter I Adlerz, Gottfrid, Om människans ursprung Anna Lundblad, tyift med Nils Lundblad, tv3 barn Geijerstam, G. af Farliga makter Almqvist, C.J.L. Folklivsherat telser John Pettersson, 41 Br, medlem av fackföreningen J3.rn- oc;~ metall. Han var sedan 1891 anstzlld vid Nya Mekaniska Verkstadens avdelning för jarnviigsvagnar. Under en tid var han ordförande i fackklubben. 22. j O.H.D. Wied, G. Böcker och vandringar Fr$,n Aftonbladet till R6da ruainet Kvinnans fem gavor Lifsens ondska 6.4 Strindberg, A, Röda rummet 19.4 Ihald, C. Ricert, S. Nya sannsagor Om hundra %.r Gustav E. Risberg, stuvare, medlem av Sv. Transportarbetarförbundet, avdelning 18. Ingick i facket redan 1898, ett &r efter bildandet, och var sedan ordforande i föreningen, ett uppdrag som han avsade sig n.g.a. sjukdom Risberg var en av bibliotckets verkligs stor- 1F.nare unci,er HCm avled Gibbon, P. Fru Grobelaar 8.4 Danielsson, J. Dickens, C. En pzntl&nases minnen David Copperfield. I 19.4 Dickens, C I I Geijerstam, G. af Far1 iaa mak t er 13.5 Key, Ec Hugo, V o 27.5 Lie, B. Brandell, S, Tankar Samhiillets olycksbarn En ur)penbarelse Striden om Dreyfus 10.6 Almqvist, C.J.L. Jaktslottet 17.6 Odman, N,P. Fh dag i ett engelskt hem Almqvist, C,J,L. Strödda uppsatser 21.6 Hellström, G, Kaos 1.7 Lonaon, J. Skriet f r%n vildmarken 14.7 Ossian-Ni1.;son Barbars ko gen Lidforss, B. Barbar skogens skald 29.7 Reuter, Fr. Bland landtnan i LIeckleburg Cederström, id. Lidforss, 3. Den halte Eros Strindberg och det litterasa nittiotalet

36 Gustev Risberg var inte bara en av bibliotekets verkliga storlanare 1910 utan h6rde också till de fackligt mycket aktiva. Han var b1.a. en av ledarna för den första större strejken i Landskrona.

37 26,8 France, A. Drottning Gåsfot Zola, E..-. Bättre slödder 2.9 Bergman, Hj. Lorimer, G 13.9 Doyle, C. Krapotkin, F. Blå blommor Den fözlorade sonen Mya sannsagor Skriet från vildmarken Sherlok Holmes iiventyr Eröfringen af brödet ' 20.9 Rernstein, E. Sanihall slarans grundlag 27.9 Gcrki, X. Urspårade Lachamb re-iiackmon Ivled André p5 Spetsbergen 30.9 Ossian-Nilsson Thestrup, H, Slatten Med 'yssar Dumas, A. De tre musketörerna 1,II lt- 5R;ttladys son 1,II "- Vicomte de Bagelone I,II "- Drottningens halsband I, II Cederström, M. Odraan, N Brandes, C. Kautsky, K Sinclair, U. Vildmarken Den halte Eros En dag i e tt engelskt hen Lassalle Den sociala revolutionen Nordensköld, O. Antarctic II J.A. Svensson, 31 år, medlen av Sv. BeklZdncdsarbe%arför5un(?et9 avd. 28. Ungsocialist mder några år. Senare ombudsman och ledamot av förbundsstyrelsen. Korrnunala uppdrag. Stadsfullmaktigeledamot. Bm l&- nade sitt sista kommunala uppdrag B pension~nä~de~ sin 75-%rsdzg. \ 18.1 Lidforss, B. Utksst och siluetter 8.2 Söderberg, Hj. Förvillelser 15.3 Hallström, P. En gammal historia 22.3 Strindberg, A. Röda rummet - 1'- Legender 6,4 Goldschnidt, M. Myblom, H. Ko,p en En gammal historia och andra noveller 10.9 Zola, E. Rice & Besandt Battre slödder Guldf jariln Johan Svensson, 29 år, maskinist, medlem av metalls avd. 40, 25.2 Hertzman-Erikson, Gurli Ett uppvaknande 22.3 Sand, George Leila Geijerstm, G. af Lyck1 iga manni skor

38 6,4 Fries, S.A. Gamla testamentets religion,- Koch,. Social tidskrift Nordenskölfi, O. Antarctic I Nycander, Fr. Klippkusten Hur lhen gått till, ser man nar man följer utlhingen i låne journalen fr%n tillfälle till tillfälle. Ofta har nagon av bibliotekets storlhare först lust en bok, och seaan lånas sariima bok de föl jande gångerna av en eller ett par andra. S% lånar t.ex. järn- och metallarbetaren Nils Lindahl den 22 mars tre böcker: Suttners 'siviarthas barn", Jarnefelts "Fosterlandet" och Geijerstams "Farliga maktertv. Han lamar tillbaka dem den 29 mars, och då lanar hans fackföreningskamrat Karl Bergluna w;a;artl-iau barn" och "Fcsterlandet". Geijerstuins "Farliga makter1! lånas vid sernma tillfälle av Anna Lundblad. N2.r Berglund laninar tillbaka sina böcker den 12 april lånas de av Klara Nilsson o. s.v.. Låntagarna har ocks2 påverkats av böckernas placering i katalogen, och det hander mhga ganger att man tagit ett par, tre verk med mer efter varandra, trots att det inte funnits nggot direkt samband mellan böckerna.

39 NOTER.-.. Sida rad Minnesskrift, Landskrona Arbetarkomm , s.58. Femström, Karl, U_vigsocialismen. Prfinnes skrif t. Land skrona drbe tarkommun. Xinnesskrift. Till Sv. Grov- & Fabriksarbetaref ör5mdets avdelningar nr 26 och 37. s,9, Ibid. seg, Gmla Landskrona / av Xartin Schaidt / s. 85 f.. Idinnesskrift Till Sv, Grov-.. Gamla Landskrona. s. 65 ff. Minnesskrift. Till Sv, Grov-,. s. 9. Andersson, gent-åke, Den svenska socialdem~k~atien och arbetarrörelsens barndom. s. i 8. 1,linnesskrift. Landskrona Arbetarkomnu, s. 7 ff, 5 l- Ibib * 6 l- Ibid Ibid, &Iinnesskrift. Till Grov innesskrif t. Landskrona Arbe tarkommun, 9 1- Ibid. s. 57 ff Fernström, Karl, Ungsocialismen Landskrona Socialistiska Engdomsklubb. -Protokolf ?O g- Ibid. 24/ !,Tinnse skrif t. Landskroza Arbetark~rnm~. l0 23- Ibid. s. 43 f Landskrona Ar3e tarkomun. Protokoll. 23/2 1895,.i Ibid. 15/

40 Sida rad Julbocken Bazar Tidning... Redogörelse för Landskrona Arbetare Biblioteks verksanhet under sin tillvaro Landskrona Arbetarkomniun. Protokoll l 5/ Redogörelse för... Landskrona-Kuriren. Provnumer 1/ Lmdskrona Arb6tarkornmun. Pro tokoll 21/ Redogörelse för... Berättelse O~er Landskrona Arbe tarekommuns Bi%-ioteks verksamhet under arbets%ret 1910, Redogörelse f ör.. Berättelse över / nedtechsd i mars 1911/ Redogörelse f ör.. Persson, John & Brundin, Bengt, Bibliotrksstravanden inom socialdemokratiska öreningar i Stockholm på talet, UhlBn, Axel, Arbetardiktningens pionjarperiod , Landskrona-Kuriren. Frovnwer 1 /5 1899,

41 Statistik över utlåning och bokbestand Ar Antal band Antal l&n 1910 c:a l

42 Bil, 2, Förf attare Geijerstun, Gusta,f af Cederschöld, G. Ransson, Ola Sällberg, K.T. Balzac, Honor4 de Dickens, Charles Forsslund, K,E. Jansson, Gu-stav Tolstoj, Lev Ahlgren, Ernst Forsslund, LE, Gei jerstaa, Gustaf af Hansson, Ola Lambexg, A. Larsson, Hans Larsson, Bans Strindberg, August Tolstoj, Lev Wrané r, Henrik Zola, Emile Ahlgren, Ernst Ahlgren, Ernst Bondesson, August Bååth, A.U. Frenssen, G. Lie, Jonas London, Jack Melsted, Henning von Molin, Pelle Rydberg, Victor Skjoldborg, Johan Strindberg, August Strindberg, August... Strindberg, :August.-. Titel Actal lh Skogen och sjön 5 Om ordlekar Resan hem Folkaforer och stollastöcken Eugénie Grandet Två stader Rymdsanger I mörkret Uppståndelse I Pengar Storgården Det yttersta sksret På hemmets altare Deklarnationsstycken och prosadikter Ide6r och makter Studier och meditetioner Kulturhistoriska studier 1,II Uppstandelse II,Folklivsskildringar Hallarna Efterskörd Från skåne Allmogeberiittelser Från faren tid Jörn Uh1 Kommendörens döttrar Varghunden Damen utan nåd Ådalens poesi Vapensmeden B jerregården Bjalbo- Jarlen Riksfijreståndaren Svenska oden och Sventyr

43 Otryckta kallor Arbetarrörelsens arkiv Landskrona: Berättelse över Landskrona Arbetarkoni:!uns Biblioteks verksamhet under arbetsåret 19'10, l9ll-l2, 1912, 1914, 1915, 1916 Förteckning över bocker i Landskrona Arbetare Ko~?n~s Bibliotek Katalog för Landskrona Arbetare Kommus Bibliotek. Amnesf örteckning (u, Q) Katalog f ör Landskrona Arbe tarkommuns Bibliotek (u.5. ) ' Landskrona Arbetsrkoinmun. Protokoll , '2, Landskrona Socialistiska Ungdomsklubb. Protokoll ?. Lanejoumal. Landskrona Arbetare Kommuns Bibliotek ( ) Redogörelse för Landskrona Arbetares Biblioteks verksamhet under sin tillvaro i s. (~dvin ~ndersson) Tryckta kallor Julbocken '1896. Bazar Tidning, utgifven af Bazarkoniterade till törmån för Byggnzdsaktiebolaget Folketshus i Landskrona. Landskrona Katalog över LanCiskrona Arbetarkommuns Bibliotek 1917e Landskrona Korrespandenten Landskrona-Tidning, Landskrona-Kuriren 1899-

44 Litteratur.... Ahlenius, Holger, Arbetaren i svensk diktning. Sthlm Andersson l ~enth-he, Den svenska socialdemokratin och arbe tarrörelsens barndom. (~öcla.häften 25) Sthlm Ejörnemo, Gunilla, Valet av bccker till ett Godtemplarbibliotek i Domarvet (uppsats för 2 betyg. Litteraturliistoriska institutionen, Uppsla vt 1966). Bäckström, Knut, Arbetarrörelsen i Sverige. Del 1-2, Sthlm Elmér, &e, Från Fattigsverige till välf iirdsstaten. Sthlm Femström, Karl, Ungsocialismen, En krönika. Sthlm Furuland, Lars, Stataren i litteraturen. En studie i svensk dikt och samhällsdebatt. l. Fran Oxenstjerna och Almqvist till de första arbetardikterna, Uppsala i 962. Heffler, Bugo, Arbetarnas bildningsförbund En krönika vid halvsekelgränsen. Sthlm Gamla Landskrona. (av Matin ~chmidt). Lanriskrona Karlbom, Torvald, Den svenska fackföreoingsrörelsen, Sthlm Larsson, Ingrid, -<alet av skönlitteratur för ett arbefarbibliotek i Borlänge-Domarvet (uppsats för 2 betyg. Litteraturhistoriska institutionen, Uppsala vt 1966). Litteratur och samhälle. Ideddelanden fr& Avd. för litteraturscciologi vid LitLeraturhistoriska Register över Brand , Nr Argång Magnusson, Gerhard, Socialdemokratien i Sverige. Del 1-3. Sthlm i92o l,linnesskrift, Landskrona Arbetakomun Balsingb3rg Minnesskrif t. Till Sv. Grov- & Fabriksarbe taref isrbunde t s avdelningar nr 26 och irsjubileum den 30 maj (av Edvin Eslöv Nordisk Familjebok, Ny revid. uppl Sthlm am berg), Norman, Elisabeth, Burlövs sockenbibliotek. En undersökning av ett biblioteks utveckling, bokbestånd och låntagare under 1800-talets senare hälft. '(skriftlig uppgift fijr 40 poäng i etnologi vid Lunds universitet. Ht 1973). Olsson, Sven, Landskrona. Landskrona Palm, August, Ur en agitators liv. Sthlm Persson, John & Brundin, Bengt, Bibliotekstrava?de inom socialdemokratiska föreningar 1 Stockholm på 1880-tal-et. (~n bok om biblioteksf orskning. Uppsala 1969). Persson, John, Den socialdemokratiska arbetarröre2sens inställning till litteratur under 1880-talet. (l~hnuskri~t Arbetar, rörelsens arkiv ~th,lm),... Runnquist, Åke, Arbe tarskildrare, Från Hedenvind till Fridell. Sthlm 1952.

45 Sandler, Richard,?,i8ngfald eller enfald. Ta1 och artiklar utgivria till Arbetames Bildningsförbunds 25-årshögtid. Sthlm Studentföreningen Terdadis Folkbibliotekskatalog, Uppsala 1900, 1902, 1906, Tynell, Knut, Folkbiblioteken i Sverige. Sthlm U-hlén, Axel, Arbe tardiktningens pion jarperiod Johanneshov Åkerstedt, Jonas, Den litterate arbetaren. Bildningssyn och studie- ' verksamhet i ABF Uposala 1967.

46 - Sewall, Jane, 6 Stenberg, Lisbeth Arbetarkamp och bibliotek i en brytningstid. Om böcker,bildning och organisationssträvanden i Landskrona Specialarbete inom ämnet bibliotekskunskap vid bibliotekshöpskolan. Borås, vt s. ill. Bibliotgket ar en spegel av det samhälle och den tid det fungerar i. "Ett bibliotek dste ge det biista och värde,fullaste av litteraturens skatter, som det efter sin förmags orkar med" lyder en del av m&ls&ttningen, som styrelsen för arbetarkommunens bibliotek i Landskrona formulerade Detta biblioteks historia fram till uppgáendet i ABF 1916, och dess bokbestånd och utlhing år 1910 redovisas i denna uppsats. Materialet har främst varit protokoll, anteckningar, 1Hne- och förvarvsjournaler hämtade ur Arbetarrörelsens Arkiv i Landskrona.

47 BADA BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen mellan åren 1974 och Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick. De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA), som är högskolans system för digital publicering. Upphovsrätten tillhör författarna. Publiceringsår i BADA: 2011

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Anita Nilsson. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi

Anita Nilsson. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi Anita Nilsson Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5 Intervju: Andreas B Nuottaniemi 50 Livet bygger ju på vardagliga rutiner, varför inte

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK HISTORIK Det var en tid då nästan alla innerstadsförsamlingar hade ett eget bibliotek. Idag finns endast två kvar, det ena är S:t Matteus Församlingsbibliotek

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters instuderingsmaterial

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Vi levererar material och arbete med hög kvalitet inom fönster, bilglas, solskydd och inramning. Vi håller vad vi lovar!

Vi levererar material och arbete med hög kvalitet inom fönster, bilglas, solskydd och inramning. Vi håller vad vi lovar! Vi levererar material och arbete med hög kvalitet inom fönster, bilglas, solskydd och inramning. Vi håller vad vi lovar! Med själen i väggarna Många av alla de som idag kliver in i Pers Ram & Glas ser

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum - funderingsfrågor, högläsning och reflektion, skrivuppgift.

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum - funderingsfrågor, högläsning och reflektion, skrivuppgift. en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Röda rummet - funderingsfrågor, högläsning och reflektion, skrivuppgift. Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux, Lektionstyp:

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv2sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 2 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: Idag tänkte vi berätta historien om några av

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Det blodiga slutet Den tjugoförsta maj 1989 landade Torbjörn Andersson och jag i Peking för att skildra demonstrationerna på Himmelska fridens torg. De var en del av en frihetsvåg som det året sköljde

Läs mer

Yaria. Viktor Rydberg

Yaria. Viktor Rydberg Yaria Viktor Rydberg Innehåll Förord 9 Förra avdelningen Om Buddah återvände 15 Inledning till Victor Pfeiffs översättning av Edwin Arnolds dikt»asiens ljus». 1888. Den mekaniska världsteorien 50 Inledande

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Stolthet och fördom

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Stolthet och fördom en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Stolthet och fördom - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/FOLKTRO NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Skulpturen kom på plats 1967,

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Mats Hagner 2013-01-22. Justitiekanslern. Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet

Mats Hagner 2013-01-22. Justitiekanslern. Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet 1 Mats Hagner 2013-01-22 Justitiekanslern Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet Yttrandefrihet omfattar rätten att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE Ämne: Svenska/SO Namn: Johanna Wennberg Handledare: Anna och Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Berättarstunden. Termin 3: Båtäventyret. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial

Berättarstunden. Termin 3: Båtäventyret. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial Berättarstunden - levande berättelser från Bibeln Termin 3: Båtäventyret Söndagsskolmaterial Innehåll Termin 3 Båtäventyret Förord Beskrivning Lektion 1 Lektion 2 Lektion 3 Lektion 4 Lektion 5 Lektion

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Starka Kvinnor. QvinnoUniversitetet FREDRIKA BREMER (1801-1865) FREDRIKA BREMER (1801-1865)

Starka Kvinnor. QvinnoUniversitetet FREDRIKA BREMER (1801-1865) FREDRIKA BREMER (1801-1865) FREDRIKA BREMER (1801-1865) Fredrika Bremer föddes den 17 augusti 1801 i Åbo, Finland. Tre år senare flyttade familjen till Stockholm. Fadern köpte Årsta Slott där de bodde på somrarna, på vintern i Stockholm.

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR This is a document containing all the grammar exercises and answers from the website www.svenska.digital ADJEKTIV ÖVNINGAR: Alla mina (fin) saker Jag har många

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

Framtidens serier. hur ser de ut?

Framtidens serier. hur ser de ut? Framtidens serier hur ser de ut? Jag heter Yvette Gustafsson, och är serietecknare. Jag började teckna serier när jag studerade på Serie- och bildberättarprogrammet i Hofors 2004-2006. Under tiden där

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

NIO FÖRSÖK ATT ÄNDRA PÅ HÄNDELSEFÖRLOPPET. Jesper Norda

NIO FÖRSÖK ATT ÄNDRA PÅ HÄNDELSEFÖRLOPPET. Jesper Norda 2001 NIO FÖRSÖK ATT ÄNDRA PÅ HÄNDELSEFÖRLOPPET Jesper Norda Hyr filmen Breakdown (Kurt Russel, Kathleen Quinlan m fl, regi: Jonathan Mostow, 1997). I det tysta och stilla partiet, när Amy har lämnat Jeff

Läs mer

Pärlan vid Asundens strand

Pärlan vid Asundens strand Pärlan vid Asundens strand KO N F E R E N S L Å T D I G I N S P I R E R A S AV G O D M AT O C H VA C K R A V Y E R Där Östergötland är som skönast, vid sjön Åsunden, ligger Rimforsa Strand den perfekta

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Samuelsboken 3 (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Pojken Samuel gjorde tjänst inför HERREN hos Eli. HERRENS ord var sällsynt på den tiden och profetsyner var inte vanliga. 2 Då hände en gång

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012

barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012 barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012 Oj, oj, oj vad länge sedan det var - och ända ursäkten att brevet har dröjt är att tiden går alldeles för fort. Men det sägs ju att

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

För länge sen hos Beethoven

För länge sen hos Beethoven Ludwig van Beethoven ör länge sen hos Beethoven Arrangemang Christian Ljunggren SATB calluna musik hb ör länge sen hos Beethoven Sopran Alt Tenor/Bas 4 8 12 ör länge sen hos Beethoven 4 2 4 2 4 2 j ör

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

AKTIVITETSHANDLEDNING

AKTIVITETSHANDLEDNING AKTIVITETSHANDLEDNING Av AnnMarie Lindman I SAMMA BÅT och NOORS TRÄDGÅRD av Sara Wadell, återberättade av Andreas Palmaer Handledningen är ett underlag för diskussion för den som vill läsa de här böckerna

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet Ny Gästfrihet 1 En del tycker att det är bra när alla i församlingen känner alla. Vi har en så bra gemeskap. Alla känner alla. Men egentligen är ju det en brist. Församlingens uppdrag handlar ju om att

Läs mer

Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept

Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

Frankrike 1780-talet KRIS

Frankrike 1780-talet KRIS Frankrike 1780-talet Kolonialhandel Upplysningen, Paris centrum Franska modespråk i Europa Frankrike 1780-talet Folkrikast i Europa Absoluta furstemakten KRIS Frankrike Politiska orsaker- L ancien regime

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Sveriges författarfond

Sveriges författarfond Sveriges författarfond Den fotograf som har gjort en bok och denna finns på folk och skolbiblioteken kan få författarpenning, stipendier och understöd från författarfonden. Sedan år 1954 har staten åtagit

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Synen på fackets roll

Synen på fackets roll Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò

Läs mer

Litteraturhistoria. Gemensamma genomgångar av olika litterära tidsperioder. Läsa textutdrag från olika verk som skrivits under de olika

Litteraturhistoria. Gemensamma genomgångar av olika litterära tidsperioder. Läsa textutdrag från olika verk som skrivits under de olika Litteraturhistoria Under några veckor ska vi arbeta med litteraturhistoria på svenskan. Vi kommer att gå igenom alla sju tidsperioder från antiken fram till modernismen. Hur och vad ska vi arbeta med?

Läs mer

UTEDASSET PÅ MIN GRAV

UTEDASSET PÅ MIN GRAV 1 En diktsamling från cirka hundra år sedan, hittad på ett antikvariat, väckte mitt intresse för medveten kalkon prosa och kalkonlyrik. Dikten Totalt förtryck, halv kalkon, dikten skogsdöden, helkalkon.

Läs mer

Idéer och uppfinningar för grundsärskolan

Idéer och uppfinningar för grundsärskolan Idéer och uppfinningar för grundsärskolan ETT SKOLPROGRAM FÖR GRUNDSÄRSKOLANS ÅRSKURS 1 9 SOM LÄSER ÄMNEN EFTERARBETSMATERIAL Det här materialet kompletterar lärarhandledning till Nobelmuseets skolprogram

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Arbetarrörelsens arkiv i Skåne Elma & Axel Danielssons arkiv Volym 3 f Brev till Elma.

Arbetarrörelsens arkiv i Skåne Elma & Axel Danielssons arkiv Volym 3 f Brev till Elma. 1 Från Anna Branting (odaterat) Från Anna Branting den 11 maj 1898 Från Hjalmar Branting den 11 februari 1900 Från Malmö Folkets Park i anledning av avtäckande av byst föreställande Axel Danielsson 1900

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

En judisk organisation som tillsammans med kristna hjälper det judiska folket i Israel, Sibirien och i Östryssland

En judisk organisation som tillsammans med kristna hjälper det judiska folket i Israel, Sibirien och i Östryssland En judisk organisation som tillsammans med kristna hjälper det judiska folket i Israel, Sibirien och i Östryssland Om oss Moti Klimer, grundaren av Sabra, föddes och växte upp i en ortodox judisk familj

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

Personlig framgång och frihet. Om skaparen

Personlig framgång och frihet. Om skaparen Personlig framgång och frihet Om skaparen När Tomas var liten skilde sig hans föräldrar. Han blev mobbad i skolan och blev allt mer innesluten och aggressiv, och började själv att mobba, stjäla, dricka

Läs mer

Jämförelse mellan Lu Xuns Medicine och Lao Shes An Old and Established Name

Jämförelse mellan Lu Xuns Medicine och Lao Shes An Old and Established Name Jämförelse mellan Lu Xuns Medicine och Lao Shes An Old and Established Name David Holmberg Kinesisk litteraturhistoria (avancerad nivå), 7,5hp HT 2014 Frågeställning Vad finns det för likheter och skillnader

Läs mer

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Riksidrottsförbundet Idrottens Hus 114 73 STOCKHOLM Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Idrottsrörelsen detta stolta slagskepp i moder Sveas i övrigt sjunkande folkrörelseflotta

Läs mer

Lata marknadsföraren

Lata marknadsföraren Lata marknadsföraren *************************************************** * * * * Inre Cirkelns Månadsbrev 9, februari 2015 * * * * *************************************************** 9 tips för att lyckas

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok Språket Teman 4

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN

BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN TILL FÖRSVAR FÖR DET FRIA ORDET Vi tar för givet att man ska kunna låna böcker och andra medier på sitt bibliotek. Men i det självklara ryms också något större och viktigare; något

Läs mer

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den.

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Flawless av Alexandra Loonin Tre kvinnor. Jag sitter på en bar med en kompis som har slutat äta. Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Han säger att han

Läs mer

Arbetarnas mötes- och samlingslokaler i Landskrona

Arbetarnas mötes- och samlingslokaler i Landskrona Arbetarnas mötes- och samlingslokaler i Landskrona Redan i mitten på 1800-talet började vår stad att utvecklas till en industristad. När folkvandringen från landsbygden till städerna började på grund av

Läs mer

Kvinnorna och den stora kraftmätningen: cigarrarbetarnas strejkerfarenheter i statistisk belysning

Kvinnorna och den stora kraftmätningen: cigarrarbetarnas strejkerfarenheter i statistisk belysning Kvinnorna och den stora kraftmätningen: cigarrarbetarnas strejkerfarenheter i statistisk belysning Tobias Karlsson Ekonomisk-historiska institutionen Lunds universitet tobias.karlsson@ekh.lu.se Tfn: 046-222

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Studieprogram. FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst

Studieprogram. FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst Studieprogram 2011 FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst 2 Innehållsförteckning Information om ungdomskurser för dig under 30 år...5 Om Facket... 6 Om Samhället...7 Om Global rättvisa...8 Om Främligsfientlighet...

Läs mer

FÖRSTADSFRÖKNARNAS DUETT

FÖRSTADSFRÖKNARNAS DUETT FÖRSTADSFRÖKNARNAS DUETT HAVER NI SETT KARLSSON TEXT och MUSIK: Emil Norlander (1865 1935). svensk revyförfattare, journalist och kåsör (pseud. Don Basuno). Som barn blev Emil klar över konsten när han

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Antikens Grekland förr och nu

Antikens Grekland förr och nu Antikens Grekland förr och nu Namn: Lisa Söderberg Klass: 9an Innehållsförteckning Antikens Grekland då och nu..1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning..3 Varför har jag valt att skriva om det här.4

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Hade jag sextusende daler (sång nr 14)

Hade jag sextusende daler (sång nr 14) Hade ag sextusde daler (sång nr 14) Text och musik: Carl Michael Bellman Tor 1 c Arr: Eva Toller 2009. Tor 2 c. och Basso 1 c 1.Ha - de ag sex - tu - s - de. da - ler i kvar - ta - ler, i kvar - ta - ler.

Läs mer

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är A. Man 38 36,2 B. Kvinna 65 61,9 C. Annan 2 1,9 Min ålder A. yngre än 25 år 16 15,2 B. 26 45 år 28 26,7 C. 46 65 år 26 24,8 D. äldre än 65 35 33,3 Tid för mitt

Läs mer

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen Del 3: De Engelska radhusen Deflationskrisen Tjugotalets början var en tuff tid för banker och industrier i Sverige, och naturligtvis då också för de som arbetade inom dessa. Första världskriget var slut

Läs mer