Innehållsförteckning. Förslag Ekoby -en första syntes Förslag Sjöstad -en första syntes Förslag Sjölänk -en första syntes. sid 2

Transkript

1 SJÖUDDEN WORKSHOP 2-3 december 2011 arrangerad av Arken SE Arkitekter AB och Ekologigruppen AB i samarbete med och på uppdrag av Växjö kommun Denna delrapport är gjord av Arken SE Arkitekter & Ekologigruppen AB DELTAGARE: MattiasTuneskogIngelaKjellssonEgonBartoszekBjörnLauberAinaBergkvistLennartBergkvistMonaBendzMårtenBendz- DoganUcaLenaGustavssonJan-OlofGustafssonBörjeDahlBjörnLindströmUlfRoosElsaEngnellUlfEngnellMargretaGöthe-DalgrenBirg- erstenemogörandahltoresjöqvistjan-olofchristensenviolathorsann-mariejörgensenjanhjortbergchristincatolindaforsberglars- CarlsonKarinNilssonAilaPihlajamaaLinaMagnussonHansFäldtÅsaKarlssonLuluAndersenMarianneStenemoMariaSvenssonHansFält AlfGustavssonTorstenNyhlénÅsaNyhlénEvaDahlOlleEkstedtTorbernt KarlssonMärtaLinnérStenSvenssonLeifKarlssonGun-Maj KarlssonKristinaThorvaldssonFridaHåkanssonRebeccaMartinssonMariaArvidssonEllenRubeTorunIsraelssonHenrikWibroeAnna-KarinPerssonJonasYngströmLarsAnderssonPehrÅneliusChristinaKarlssonAnnikaJohnssonTorbjörnEinarssonDanielÄngmoKristerSernbo

2 Innehållsförteckning sid 3 sid 4 sid 5 sid 6-9 sid sid sid sid sid sid sid 24 sid 25 sid sid sid sid 38 Introduktion Tidschema Media och tidigare förslag Workshop och arbetsmetod S - ekoby 50 bostäder M - landsby 100 bostäder M - sjöby 200 bostäder L - sjöstad 400 bostäder XL - länk mot stan 700+ bostäder Hållbarhetsanalys av Sjöudden Preliminära konklusioner av workshop Tre synteser Förslag Ekoby -en första syntes Förslag Sjöstad -en första syntes Förslag Sjölänk -en första syntes Medverkande sid 2 Delrapport, SJÖUDDEN WORKSHOP i Växjö 2-3 december 2011

3 Introduktion Sjöudden i Växjö är utpekat som ett av många utvecklingsområden i arbetet med Växjös översiktsplan. Mängden hus och arten av bebyggelse är dock inte fastlagd. En ny bebyggelse på Sjöudden möter olika reaktioner: här finns fördelar av att hamna attraktivt nära sjön och i gott väderstreck, men också nackdelar av att ligga avskilt från övriga stadens reguljära stadskvarter och service. In emellan Sjöudden och stadens kärna ligger nämligen två stora industriområden, skyddsvärda våtmarker, vegetation och en barriärskapande trafikled. Sjöudden En workshop anordnades i dec 2011 för att diskutera omfattning, utbredning och karaktär på Sjöuddens framtida utformning. Deltagare var berörda grannar och föreningar, kommunala tjänstemän och konsulter från Arken Arkitekter AB och Ekologigruppen AB. Konsultfirmorna var inbjudna för att genomföra workshopen enligt den STEP-metod för hållbart byggande som de utvecklat. Centrala Växjö Workshopen genomfördes i två delar, en fredag eftermiddag och en lördag förmiddag, för att så många som möjligt av den inbjudna kretsen skulle kunna delta. Det visade sig att de flesta av de cirka 60 deltagarna kunde närvara bägge dagarna. Översiktsbild med befintliga gröna områden och stråk. Vi har markerat framtida gröna länkar och samband som integrerar Sjöudden med Växjö Delrapport, SJÖUDDEN WORKSHOP i Växjö 2-3 december 2011 sid 3

4 Tidschema Vi har satt ett relativt högt tempo i processen, och har med denna delrapport kommit halvvägs i processen. Vi räknar med att under våren vara klara med en slutrapport innehållande illustrationer, referensbilder, hållbarhetsbeskrivning och ett omfattande textmaterial som ska ligga till grund för Växjö kommuns planprogram för Sjöudden. start 2011 v dec uppstartsmöte förberedelser inför workshop SJÖUDDEN WORKSHOP Kristinas lightrapport jan förhandskopia delrapport SJÖUDDEN WORKSHOP Dialog mars feedback av delrapport från kommunen Utskick av delrapporten till medverkande konsulterna bearbetar förslag, illustrerar och beskriver mars Arbetsmöte i Växjö - vid behov tema Hållbarhet konsulterna bearbetar förslag, illustrerar och beskriver april Arbetsmöte Växjö - Helheten - Presentationen konsulterna finbearbetar maj Slutpresentation Växjös medborgarna strömmar till sid 4 Delrapport, SJÖUDDEN WORKSHOP i Växjö 2-3 december 2011

5 Media och tidigare förslag Det har sedan 2008 pågått en engagerad och återkommande debatt angående planerna för en framtida stadsdel på Sjöudden. Workshop och skissuppdrag utgår inte från ett blankt papper; kommunens beslut är att Växjö i första hand ska växa med inre kompletteringar. En sån identifierad plats är Sjöudden, men omfattningen och arten av bebyggelse är inte fastlagd. Workshopen och studien är medel att undersöka hur det går att väga samman de till synes oförenliga idéer och krafter som verkar för olika scenarier för det framtida Sjöudden. Här ovan ser vi inlägg, artiklar och tidigare förslag som ett litet collage över det som varit och blickar framåt mot det underlag vi tillsammans ska försöka illustrera för kommunen. Delrapport, SJÖUDDEN WORKSHOP i Växjö 2-3 december 2011 sid 5

6 Workshop och arbetsmetod Sten Profilierings arkite Funktionalistisk Små Josés hem Storgårds kva Trädgårds Smalhusom Villa Småhusom Radhusom Deltagarna var första dan utplacerade på de fem tematiska borden i en så vid blandning som möjligt, en blandning av berörda grannar, föreningsfolk, tjänstemän och konsulter. Dag två kunde deltagarna välja bord / tema efter eget kynne. Fem bord representerade fem teman för olika scenarior; från lite bebyggelse till mycket, från karaktärer av ekoby till trädgårdsstad eller småstad. Tanken var att alla skulle få en mer påtaglig bild av vad 100 enheter, 300 enheter osv mer konkret innebär, och vad de innebär beroende på hur man placerar dem. Borden: Bord 1, fick som tema att tänka fram en minivariant 100med 50 enheter, ett slags varianten Small, gärna i formen av en ekoby, 90 Bord 2 fick en tilldelning på 100 enheter, en variant på 80 Medium, med tema landsby, till höger ser ni en sammanfattning av deltagarnas önskvärda favoritstadstyp. By och trädgårdsstad är populärast följt av småstad, och villastad. 100 exploateringsgrad STENSTAD SMÅSTAD JOSÉS HEMSTAD STORGÅRDS- KVARTER VILLASTAD BY TRÄDGÅRDSSTAD SMALHUSOMRÅDE ägostorlek/projektstorlek Tätt och lågt med någraspjutspetsav BLANDAD BEBYGGELSE SMÅHUSOMRÅDE PROFILERINGS- ARKITEKTUR SJÖSTADEN park och strörområde EKOBY FUNKTIONALISTISK STAD BEVARA vattenverket RADHUSOMRÅDE H Jersenius/Arken/Ekologigruppen/Söderlind Bord 370fick en tilldelning på 200 enheter, en variant på Medium, med tema sjöby, 60 Bord 4 fick en tilldelning på 400 enheter, en variant på 50Large, med tema sjöstad, Bord 540fick en tilldelning på 700 enheter, en variant på XLarge, med uppdrag att fundera på länk 30ningar till stadens centrala delar via omdaning av mellanliggande industrimark. 20 Rundabordsarbetet sker som modellbygge, med plastklossar på flygfoton 10 av Sjöudden och dess omgivning. Deltagarna fick som en intro en bildkaskad över det senaste seklets byggande, framgångar och tokigheter, 0 förebilder och skräckexempel, en dusch sid 6 Stenstad By Ej svarat O= vill ha mer av X= vill ha mindre av Delrapport, SJÖUDDEN WORKSHOP i Växjö 2-3 december 2011 arkitektur listisk stad Småstad s hemstad rds kvarter gårdsstad usområde Villa stad usområde usområde Stenstad Profilierings arkitektur Funktionalistisk stad Småstad Josés hemstad Storgårds kvarter By Trädgårdsstad Smalhusområde Villa stad Småhusområde Radhusområde

7 för att släppa en del av de tankeramar som vi så lätt bär omkring på. En första övning bestod därefter i att frammana var och ens önskebilder på vad slags bebyggelsetyper man vill se mer av och mindre av vid ett framtida besök. Som hjälp utdelades en matris med rutor för stadstyper och rutor för eget ifyllande. Efter den gallupen uppfordrades deltagarna fundera över vad de hade valt, vad som är hållbara respektive inte så hållbara bebyggelsetyper. En diskussion om detta skedde utifrån den värderos som ingår i STEP-metoden. Värderosens parametrar diskuterades och som träning fick deltagarna fundera på egna parametrar och sen fylla i en värderos över hur man uppfattar kvalitéerna på Sjöudden idag. Rundabordsarbetets huvuddel består i att tillsammans med andra människor och andra intressenter försöka hitta bebyggelsemönster som både uppfattas ge bra livsmiljöer i sig och dessutom uppfattas ge kvalitéer till platsen - i stället för att förstöra kvalitéer på platsen. Det konkreta arbetet med husklossar på flygfoton brukar ge energi till breda diskussioner. Värderosen är till som stöd att hålla en bredd av aspekter uppe i luften samtidigt. Med värderosen kunde man visa vad som blir bättre och vad som blir sämre när man ökar eller minskar antalet husenheter. För att få många röster att höras fotograferades de framväxande modellskisserna, förslag liksom motförslag, kontinuerligt under de två dagarna. Här ovan ser man gruppen Large s värderos för sin skiss till sjöstad, före och efter. Man kan exempelvis se att det gröna värdena minskar men möjlighet för kollektivtrafik ökar. Det gäller framöver att planeringen håller alla dessa aspekter så levande att rosen blir så stor som möjligt. Delrapport, SJÖUDDEN WORKSHOP i Växjö 2-3 december 2011 sid 7

8 Arbetspass mixades med kaffepauser och korta inspel med bildserier över olika teman. Inspel gjordes av konsulterna, men också från kommunens trafikplanerare och från Sjöuddens vänner. Vid dagarnas avrundning ombads grupperna ge ömsesidiga presentationer där de som avslutning också ombads visa hur deras egna värderosor över egna skissresultat hade utvecklats jämfört med värderosen i inledningen av dag 1. Kristina Torvaldsson introducerar dagen och vart vi befinner oss i planprocessen -leder Sjöudden till en hållbar framtid? Torbjörn Einarsson ger ett temainlägg, denna gång angående vikten av blandning Daniel Ängmo introducerar arbetet med våra byggklossarna Byggnadskultur! Bevara, utveckla eller både och. Ark. Brunnberg & Forshed Krister Sernbo presenterar sina tankar om hållbarhet ur ett globalt perspektiv sid 8 Delrapport, SJÖUDDEN WORKSHOP i Växjö 2-3 december 2011

9 Engagerade och koncentrerade deltagare Delrapport, SJÖUDDEN WORKSHOP i Växjö 2-3 december 2011 sid 9

10 S - ekoby 50 bostäder Uppgift Kolla vad för slags hållbar by man kan åstadkomma med en liten mängd hus. Betoningen skulle vara både på ekoby och på en by som begivenhet i det framtida Växjö. Här skulle försiktighetsprincipen gälla, dvs arbeta utifrån antagandet att det är osäkert hur ny bebyggelse påverkar natur- och strandlandskapet vid Sjöudden. Detta ekoby-sjöudden kan därmed förbli lite av en gömd sjönära oas för de boende, odlarna och biodlarna men också andra som strövar i området. DAG ETT - deltagarnas input ekoby, vad är det egentligen? Vi tänker oss att vattenverkets byggnad bör va kvar! äldreboende på övervåningen spa & service på bottenplan bryggor grillplats sälja det man odlar vid bryggtorget nä det får man inte Konsulternas analys av arbetet med Small ekoby (ca 50 bostäder) Arbetet med Ekobyn visade att det finns möjligheter att gestalta ett litet område med höga sociala kvaliteter och med utrymme för en allmän mötesplats vid vattnet. Antalet nya bostäder blir litet. Möjligheterna att utveckla en god kollektivtrafik är mycket små, samtidigt som projektet inte medför att en storskalig ökning av personbilstrafiken. Möjligheterna att etablera lokal service är mycket små. sid 10 Delrapport, SJÖUDDEN WORKSHOP i Växjö 2-3 december 2011

11 Värderosen, före och efter S - ekoby 50 bostäder DAG TVÅ - deltagarnas input båtplatser får vi inte glömma strandområdet / botten är dålig - grumlig jo, här går att bada Projektet kan, med stora krav på arkitektur och gestaltning, bidra till kommunens attraktivitet och identitet, om än i den lilla skalan. Möjligheterna att bevara befintliga naturvärden är stor, medan projektet inte frigör så mycket nya resurser att stora investeringar i grönytor blir möjlig. två ekobyar! - med prima egna odlingslotter nytt koloniområde med hus intill vacker plan tätt, så det inte breder ut sig! Delrapport, SJÖUDDEN WORKSHOP i Växjö 2-3 december 2011 sid 11

12 M - landsby 100 bostäder Uppgift Kolla vad för slags hållbar by man kan åstadkomma med en lite större mängd hus. Betoningen skulle även här vara både på småskalighet, bykänsla och på respekt för befintlig bebyggelse och strandskyddsbuffertar. Går det med fler hus att fortfarande få till nya odlingsytor? Räcker hundra enheter till att få till lite bygator och nåt torg? DAG ETT - deltagarnas input gammelskogen viktig Konsulternas analys av arbetet med Medium landsby (ca 100 bostäder) Arbetet med Landsbyn visade att det går att skapa ett litet samhälle med höga sociala kvaliteter och utrymme för bra mötesplatser. vattenverkets byggnad bör vara kvar generationsboende och övernattningsstugor för anhöriga vattenverket ska bort, det är redan beslutat bevara dammen, kunde nyttjas för bad strandskydd för fåglarnas, storlommens, skull stugor Antalet nya bostäder är märkbart, men bidrar inte med ett avgörande tillskott till stadens behov. De nya bostäderna ger inte tillräckligt underlag för att utveckla en attraktiv kollektivtrafik eller lokal service. Istället riskerar man att organisera ett par hundra människor i ett starkt bilberoende. sid 12 Delrapport, SJÖUDDEN WORKSHOP i Växjö 2-3 december 2011

13 M - landsby 100 bostädervärderosen, före och efter DAG TVÅ - deltagarnas input äldreboende, med service-bas och stödjande gästhus boende enligt naturens förutsättningar inte emot strandskyddet ej båttrafik. Svårt att ro med roddbåt utanför Sjöudden. Stenbumlingar på botten, man stöter hela tiden på nya obs gamla tippen går det att bygga nära den? en vall ute i vattnet som vattenverket använde för infiltration/rening; när den skulle tas bort på 80-talet rördes slam ut i vattnet och geggade igen strandbotten. man ska inte rätta marken efter bebyggelsen, utan bebyggelsen efter marken Projektet skulle på ett påtagligt sätt kunna bidra till kommunens identitet och attraktivitet, förutsatt att det utförs med höga krav på arkitektur och gestaltning. Med hundratalet nya bostäder, finns risk för en del konflikter med befintliga värden. I arbetet togs bl.a. slyskogen med sitt inslag av gamla ädellövträd i anspråk. Vid en mer detaljerad planering torde en större del av de gröna värdena kunna tas tillvara. Delrapport, SJÖUDDEN WORKSHOP i Växjö 2-3 december 2011 sid 13

14 M - sjöby 200 bostäder Uppgift Kolla vad för slags hållbar by man kan åstadkomma med fler hus. Vad blir det för skala om 200 enheter ska rymmas. Visa hur stor utbredning det blir om man bygger lågt eller lite högre. Respektera strandskyddets grundidé om att det ska gå att passera längs sjön, men se vad det kan bli om man tar hjälp av Moder Natur, vattenkontakt, bryggor, nyttjar dammen, osv. Räcker två hundra enheter till att få till lite mer än by, kanske en sjöby? DAG ETT - deltagarnas input vattentank i betong kan komma till nån användning mer vatten till filtreringsdammen bassäng på vattenverkstomten inslag av höga hus ger utsikt idrottsplats över bassäng tätortsnära skogen en stor tillgång svårt ta hand om allas intresse de fastboende är de VIKTIGA! Värderosen, före och efter Konsulternas analys av arbetet med Medium sjöby (ca 200 bostäder) Arbetet med Sjöbyn visade att det går att skapa ett litet samhälle med höga sociala kvaliteter och utrymme för bra mötesplatser. Närkontakten med vattnet gav möjligheter till spännande mötesplatser och aktiviteter. Antalet nya bostäder är märkbart, och kan bidra med ett påtagligt, men sannolikt inte ett avgörande, tillskott till stadens behov. De nya bostäderna ger inte tillräckligt underlag för att utveckla en attraktiv kollektivtrafik. Istället riskerar man att organisera flera hundra människor i ett starkt bilberoende. Underlaget för lokal service blir också litet, men sjökontakten medför att läget blir särskilt attraktivt för enstaka verksamheter. sid 14 Delrapport, SJÖUDDEN WORKSHOP i Växjö 2-3 december 2011

15 M - sjöby 200 bostäder DAG TVÅ - deltagarnas input odlarna har andra intressen än de fastboende slyskogen borde man kunna göra något med? en hamnvik vid gamla vattenverket hus på och vid ångbåtsbryggan Tor Obs vattentankar och u-område gammelskogen skyddas Projektet skulle på ett mycket tydligt sätt kunna bidra till kommunens identitet och attraktivitet, förutsatt att det utförs med höga krav på arkitektur och gestaltning. Med ett par hundra nya bostäder, finns risk för en del konflikter med befintliga värden. I arbetet togs bl.a. slyskogen med sitt inslag av gamla ädellövträd i anspråk., liksom sandklädda kullar med solitära träd. Vid en mer detaljerad planering torde en större del av de gröna värdena kunna tas tillvara. Med tonvikt på sjönära bebyggelse, ställs särskilt höga krav på dagvattenhantering. Brygganläggningar kan påverka bottenmiljön. var och hur ryms parkeringen? byggrätter i norra delen? Delrapport, SJÖUDDEN WORKSHOP i Växjö 2-3 december 2011 sid 15

16 L - sjöstad 400 bostäder Värderosen, före och efter Uppgift Kolla vad för slags hållbar stadsdel man kan åstadkomma med ännu fler hus. Vad blir det för skala om 400 enheter ska inrymmas. Visa hur stor utbredning det blir om man bygger lågt eller lite högre. Respektera även här strandskyddets grundidé om att det ska gå att passera längs sjön, både för människor, djur- och växtliv, men se hur det kan kombineras med ett starkt fokus på vattenkontakt, bryggor, brygghus, husbåtar, osv. Räcker fyra hundra enheter till att få till lite mer än by, kanske ett sjöläge, en sjöstad? Visa vad som behövs för att åstadkomma lokal service och betingelser för bra kollektivtrafik. DAG ETT - deltagarnas input svårt med 400 bostäder! alltför tätt! rörigt värdeområdena nästan klarade cykelväg mycket natur försvinner Konsulternas analys av arbetet med Large sjöstad (ca 400 bostäder) Arbetet med Sjöstaden visade att det går att skapa en tydlig sjöstadsbebyggelse med höga sociala kvaliteter och utrymme för bra mötesplatser och spännande arkitektur. Närkontakten med vattnet gav möjligheter till spännande mötesplatser och aktiviteter. Antalet nya bostäder är märkbart, och kan bidra med ett påtagligt tillskott till stadens behov. De nya bostäderna ger underlag för att utveckla kollektivtrafiken, men knappast till en nivå som kan tävla med personbilen i attraktivitet. Här riskerar man att organisera flera hundra människor i ett starkt bilberoende, även om det också kan vara möjligt att leva här utan bil. Underlaget för lokal service blir litet, men i kombination med sjökontakten kan mindre verksamheter ges goda möjligheter. Projektet skulle på ett mycket tydligt sätt kunna bidra till kommunens identitet och sid 16 Delrapport, SJÖUDDEN WORKSHOP i Växjö 2-3 december 2011

17 L - sjöstad 400 bostäder DAG TVÅ - deltagarnas input det gäller att ta i lite alltför tätt! vattnet är en stor tillgång bryggor och segelbåtar? torg och parker intrång i odlingslotterna går inte! attraktivitet, förutsatt att det utförs med höga krav på arkitektur och gestaltning. Med rätt utformning kan det bli av nationellt intresse. Med flera hundra nya bostäder, uppstår tydliga konflikter med befintliga värden. För att få plats, tvingades grupperna i sina arbeten att ta i anspråk såväl naturmiljö ( slyskogen, åskullar och delar av gammelskogen ) som odlarföreningens och biodlarföreningens område. Dessutom byggde förslagen på att flera markägare skulle vilja utnyttja framtida byggrätter och därmed förtäta befintlig bebyggelse. Tillgången till bostadsnära natur skulle bli liten, om man inte räknar med golfbanan. Grönstråk för Växjö runt blir svaga. Med tonvikt på sjönära bebyggelse, ställs särskilt höga krav på dagvattenhante-ring. Brygganläggningar kan påverka bottenmiljön. Delrapport, SJÖUDDEN WORKSHOP i Växjö 2-3 december 2011 sid 17

18 XL - länk mot staden 700+ bostäder Uppgift Kolla vad för slags hållbar stadsdel man kan åstadkomma om man i underlaget räknar in en bebyggelselänk in mot stan. Illustrationen görs som helikopter-vy, här lyfter vi blicken och ser Sjöudden i förhållande till Växjö. Visa var och hur en länkning mot innerstan skulle kunna se ut. Vad blir det för skala om 700 enheter kan fördelas dels till Sjöudden dels till länkningen in över Sjöuddens industriområde resp Västra industriområdet. Visa hur man med stöd av länkningen kan bygga färre hus och lägre hus än om allt ska rymmas på själva Sjöudden. Respektera även här strandskyddets grundidé om att det ska gå att passera längs sjön, men se hur det här strandstråket också kombineras med stråk förbi golfen och över/under Norrleden. Räcker sju hundra enheter till att få till lite mer än by, kanske ett sjöläge, en sjöstad? Försök åstadkomma lokal service och betingelser för bra kollektivtrafik dvs bra gatuväv och lockande torg, kajer och hamntorg, bryggor, parker. DAG ETT - deltagarnas input knepigt med så mycket hus länktanken bra Hovs Hagar värdekärnor i bad, båt, grillplats, pir Arenastaden med sin idrott ligger bra till Svårt med service, Samarkand blir närbutiken diagonal in mot staden i Sjöuddevägen eller via Ljungadalsgatan pedagogiken med odling bra för barn kollektivtrafiken blir bra Konsulternas analys av arbetet med X-large länkning till staden (mer än 700 bostäder) Förslagen inom detta alternativ, utgick från att omvandla delar av verksamhetsområdena till blandad stad med inslag av bostäder och serviceverksamheter. Dessa stadsdelar kunde också rymma gång- och cykelstråk med länkande promenad- och cykelvägar och kollektivtrafik. För att åstadkomma en fungerande länkning, krävdes ett relativt stort antal bostäder inom de nuvarande verksamhetsområdena, vilket minskade behovet av att ta mar i anspråk på själva Sjöudden. sid 18 Delrapport, SJÖUDDEN WORKSHOP i Växjö 2-3 december 2011

19 XL - länk mot staden DAG TVÅ - deltagarnas input vi tog lite mark av golfen länkning via det glesa industriområdet verkar möjlig Antalet nya bostäder blir med detta alternativ av stor strategisk betydelse. Hela förslaget innebär att stadens struktur ändras, liksom rörelsemönster för kollektivtrafik, cykeltrafik och fotgängare. Förslaget ger tillräckligt med underlag, och en lämplig struktur, för att kunna utveckla en attraktiv och hållbar kollektivtrafik. Här ges också underlag för service, inklusive en lokal grundskola. Projektet skulle på ett mycket tydligt sätt kunna bidra till kommunens identitet och attraktivitet. Med bussar i halvtimmestrafik minst samkört med bef industrilinjer blir det tätare antikrundan anropsstyrda bussar kommer att ge mer service länkningen till staden ges bra förutsättningar att mötesplatsen Sjöudden blir en del av invånarnas medvetande. Omvandlingen av verksamhetsområdet måste ske långsiktigt och är i sig ett arbete som kan väcka omvärldens intresse. Det blir en stor utmaning att gestalta kilar av blandstad in i verksamhetsområdet, med tillräcklig attraktivitet och lockelse. Mötesplatsen vid vattnet kan, förutsatt att det utförs med höga krav på arkitektur och gestaltning, bli av nationellt intresse. Med en tyngdpunkt av de nya bostäderna förlagt i det skapa gröna stråk och länkar vandring längs sjösidan borde bli bättre nuvarande verksamhetsområdet, ges goda förutsättningar att bevara befintliga värden och verksamheter, samtidigt som resurser kan uppbådas för att utveckla värden, aktiviteter och tillgänglighet. Omvandling av verksamhetsområdet kan påverka avrinningen till sjön. Bryggan-läggningar kan påverka bottenmiljön. Delrapport, SJÖUDDEN WORKSHOP i Växjö 2-3 december 2011 sid 19

20 Hållbarhetsanalys av Sjöudden SJÖUDDEN SOM EN DEL AV EN HÅLLBAR UTVECKLING Växjö kommun har ambitioner att utveckla staden på ett hållbart sätt. En utveck-ling av Sjöudden måste således motiveras ur ett hållbarhetsperspektiv. Följande motiv har berörts under workshopen: Fler stadsnära bostäder: Sjöudden är ett, av allt färre, stadsnära områden där nya bostäder kan utvecklas. Av flera skäl, bl.a. kollektivtrafik, vill kommunen hålla samman staden. Växjö vid vattnet: Sjöudden är en av få platser där staden skulle kunna möta Helgasjön och på ett påtagligt sätt kunna utveckla stadens attraktivitet och identitet som stad vid vatten. Utvecklad grönstruktur: Sjöudden bidrar redan till kommunens hållbarhet, då det ingår som en betydelsefull del i grönstrukturen. På sikt finns möjligheter att utveckla denna funktion. Strategiska hållbarhetsfrågor Kring varje motiv för hållbar utveckling finns ett antal strategiska frågor som måste hanteras om utvecklingen verkligen ska bli hållbar. Ett stort antal sådana strategiska frågor belystes under workshopen. Fler stadsnära bostäder Sjöudden har lyfts fram som ett område med möjlighet att utveckla fler stadsnära bostäder. Behovet av nya bostäder är stort, medan tillgången på stadsnära mark för bebyggelse är liten. Fördelen med att bygga stadsnära, är att nya bostäder kan ges god tillgång till stadens kollektivtrafik, butiksservice och samhällsservice. Under workshopen blev det dock tydligt att Sjöudden ligger bakom en barriär av verksamhetsområden, delvis också bakom stora motorleder. Detta innebär stora svårigheter när det gäller att bereda tillgång till kollektivtrafik och service. Attraktiva cykelförbindelser kan också vara svåra att åstadkomma. Det finns därför stor risk att en utveckling av Sjöudden leder till ökat bilberoende, i strid med en strävan mot hållbar utveckling. Följande hållbarhetsfrågor måste lösas för att uppnå målsättningen: En god kollektivtrafik och lokal service Problemet med tillgång till kollektivtrafik och/eller lokal service måste lösas. Kol-lektivtrafiken måste vara av en kvalitet som med sin attraktivitet kan tävla med personbilstrafik. Goda och trygga cykelförbindelser bör finnas som ett komplement genom verksamhetsområdena och över motortrafikleden, med anslutningar till den centrala stadens cykelnät. Lokal service måste utvecklas, då innerstaden service är utom räckhåll utan bil. Den lokala servicen minskar transportbehovet och ökar tillgången för äldre och rörelsehindrade, men tillför också viktiga mötesplatser för de boende. Omvandling av delar av verksamhetsområdena En omvandling av vissa delar av verksamhetsområdena kan på sikt göra det möjligt att utveckla en sammanhållen stadsstruktur mellan innerstaden och Sjö-udden, vilket ger möjligheter till en god kollektivtrafik. sid 20 Delrapport, SJÖUDDEN WORKSHOP i Växjö 2-3 december 2011

21 En utbyggnad med stor volym Genom att genomföra en tät och omfattande bebyggelse på Sjöudden kan man få ett tillräckligt stort antal bostäder för att erhålla ett lokalt underlag för kollektivtrafik och service. De arbetande i verksamhetsområdena bidrar till viss del i detta underlag. Om det ska uppstå förutsättningar för en kollektivtrafik med tiominuterstrafik i rusningstid, kan det krävas ett underlag på kanske invånare och verksamma längs en linje in mot stan. Det skulle innebära att man behöver bygga ca bostäder, vilket innebär risk för att områdets gröna värden och verksamheter kan påverkas negativt. Växjö vid vattnet Sjöudden ligger mycket attraktivt vid Helgasjön. En utveckling av en ny stadsdel med stark kontakt med sjön, skulle kunna ge Växjö stad en ny attraktiv mötesplats vid vattnet. Väl utformat, skulle detta kunna bidra till kommunens identitet och attraktivitet och på så sätt som stärker förutsättningarna att attrahera verksamheter, investeringar och nya invånare till staden (ekonomisk och social hållbarhet). Följande hållbarhetsfrågor måste lösas för att uppnå målsättningen: Tillgänglighet för alla Om en ny mötesplats vid vattnet ska kunna bli en tillgång för hela kommunen, är det nödvändigt att den blir tillgänglig för alla i kommunen. Då krävs en god tillgång till platsen med enkla promenad- och cykelvägar och med kollektivtrafik. Platsen bör vara enkelt nåbar utan alltför stor planering. För att förbinda innerstaden med Sjöudden på ett enkelt sätt, krävs rimligen en eller flera nya broar över motorleden och möjligen en gestaltad passage genom verksamhetsområdena. En god kollektivtrafik är också viktig. Öppen och attraktiv mötesplats Med sitt något avskilda läge, krävs en hög attraktivitet för att mötesplatsen ska kunna locka invånare från andra stadsdelar. Vattenkontakten måste vara påtaglig. Här bör också finnas någon typ av aktivitet och service. Den befintliga odlarföre-ningen är positiv, men kan kompletteras med service som café eller restaurang, vilket kräver ett utvecklat underlag. Det är sannolikt omöjligt att utveckla båtlivet i viken, med hänsyn till det grunda, steniga vattnet. En badplats kan dock anläggas. En attraktiv arkitektur, med vackra byggnader, tilltalande allmänna platser med hög kvalitet och en tydligt välkomnande atmosfär är nödvändiga ingredienser för att lyckas. Hänsyn till vattenmiljön En utbyggnad vid vattnet kräver stor hänsyn till vattenmiljön. Konsekvenser för fågellivet måste belysas. Bottenmiljön är sedan tidigare påverkad av vattenverket och antas vara av lågt biologiskt värde, medan viken i söder har stort värde för fågelivet. Det krävs en väl genomtänkt dagvattenhantering för att inte riskera att påverka vattenkvaliteten negativt. För att möta strandskyddslagens intentioner, måste också tillgängligheten till strandlinjen utökas med förslaget. Delrapport, SJÖUDDEN WORKSHOP i Växjö 2-3 december 2011 sid 21

22 Utvecklad grönstruktur Sjöudden ingår i Växjö stads grönstruktur. Cykelleden Växjö runt passerar förbi udden. På udden finns en aktiv odlarförening och biodlarförening som bidrar till allmänna aktiviteter på udden. I övrigt saknas anläggningar för friluftslivet. En gammal barrskog, Gammelskogen, kan antas ha betydelse för ekologiska samband för arter knutna till barrskog. Möjligen finns ett specifikt samband för arter knutna till barrskog på sandmarker, vilket skulle vara särskilt betydelsefullt, då flera viktiga sådana biotoper finns i närområdet (bl.a. naturreservatet Dragsåsen). Bestånd av ädellövträd och enstaka solitära, gamla lövträd antas ingå i ett liknande samband för ädellövskogsarter, vilket kan vara av betydelse för värden i Araby naturreservat och andra ädellövbestånd på Kronobergshalvön. Följande hållbarhetsfrågor måste lösas för att uppnå målsättningen: Bevara och utveckla gammelskogen Den gamla barrskogen på Sjöudden är på gränsen till för liten och isolerad för att kunna fungera som värdekärna. För att kunna bevara dess värden är ytan av gammal barrskog viktig att bevara. Skogen behöver också en naturvårdsanpassad skötselplan. Av stor betydelse är också att utveckla de ekologiska sambanden med andra barrskogar, t.ex. genom att låta barrskogsbestånd kring verksamhetsområdet utveckla en hög ålder. Det är uppenbart att det finns motsättningar mellan att bevara gammelskogen och att utveckla Sjöudden med tät bebyggelse. Dels är det konkret svårt att hitta tillräckligt utrymme för båda anspråken, dels finns risk att en stor lokalbefolkning påverkar skogens värde med slitage. För att kunna hantera ingrepp i gammelskogen bör kunskapen om dess värden fördjupas. Här bör man genomföra en fördjupad naturinventering och kartlägga skogens betydelse för ekologiska samband. Bevara och utveckla ädellövskogens värden Områdets gamla ädellövträd och bestånd saknar idag skötsel, vilket hämmar möjligheterna att utveckla höga naturvärden. Här finns goda möjligheter att röja och gallra för att ge gamla ädellövträd utrymme att växa och chans till solbelysning på stammarna, vilket har stor betydelse. Det finns bra möjligheter att kombinera en utveckling av ny bebyggelse med bevarande och skötsel av ädellövskogens skötsel och höga rekreationsvärden. Vid en mer omfattande utbyggnad, är dock risken stor att många ädellövträd, bl.a. inom den s.k. slyskogen, går förlorade. Utveckla rekreationsvärden Det finns stora möjligheter att utveckla områdets kvaliteter. Framförallt ädellöv-skogsbestånden är kraftigt igenvuxna med sly och nästan helt otillgängliga. Vidare finns möjligheter att skapa ett bättre möte mellan parkområden och industribyggnaderna. Det finns goda möjligheter att kombinera en utbyggnad med bostäder med en utveckling av rekreationsvärdena, inte minst genom att en utbyggnad kan ge bättre resurser till en utveckling. Med relativt enkla medel kan flera områden få höjda värden för rekreation (t.ex. slyskogen). Vid en större utbyggnad finns uppenbara risker att flera gröna värden går förlorade, t.ex. delar av gammelskogen och slyskogen. Det finns också risk att vegetationen som döljer verk- sid 22 Delrapport, SJÖUDDEN WORKSHOP i Växjö 2-3 december 2011

23 samhetsområdets stora byggnader glesas ut. Vid en utbyggnad är det viktigt att vid planeringen tillse att det blir en god tillgång på bostadsnära natur/park per invånare. Utveckla aktiviteter De befintliga verksamheterna biodling och odlarförening kan ges möjligheter att utvecklas, t.ex. med bättre gemensamhetsanläggningar och med större odlingsytor. Teoretiskt finns plats för ytterligare aktiviteter som bl.a. badplats, café, restaurang, etcetera, men det kräver en mer utvecklad mötesplats och en bättre tillgänglighet. Det är möjligt att utveckla aktiviteter samtidigt med ny bostadsbebyggelse. Vid en tätare bebyggelse finns risk för konflikter med odlarföreningens ytor och med möjligheterna att ostört driva biodling. Vid tät bebyggelse finns dock större förutsättningar för utveckling av nya aktiviteter som badplats, café och restaurang. Utveckla tillgängligheten Det är idag möjligt att nå Sjöudden med cykel (eller till fots) över broar över mo-torleden i sydväst ( Växjö runt ). Här finns dock möjligheter till förbättringar. Det är värt att fundera över möjligheterna att, med arkitektur och landskapsarkitektur, anlägga ett gångstråk och cykelbana längs en centralgata genom verksamhetsområdet, för att koppla Sjöudden bättre till innerstaden. Enligt konsulterna uppstår de största svårigheterna i alternativen med relativt mycket bostäder, men där utbyggnaden ändå inte kan länka den nya stadsdelen med den inre staden. I förslagen med minst utbyggnad, small, blir det möjligt att bibehålla större delen av befintliga verksamheter och gröna kvaliteter. Kollektivtrafik och lokal service kan endast utvecklas marginellt, men samtidigt försätts inte så många nya boende i bilberoende. I förslagen med mest ny bebyggelse, XL, där delar av verksamhetsområdena omvandlas till länkande blandstad, ges utmärkta möjligheter till bra kollektivtrafik och lokal service. Samtidigt kan en stor del av de nya bostäderna förläggas till de nya stråken av blandstad inom de nuvarande verksamhetsområdena, vilket innebär att en mindre volym måste läggas på de gröna ytorna på Sjöudden. Detta ger möjligheter att utveckla mycket god hållbarhet, även om alternativet rimligen är svårt att genomföra. Förslagen med mycket bostäder, L, utan länkande blandstad genom verksamhetsområdena, är svårigheterna som störst. För att erhålla god kollektivtrafik och lokal service krävs ett relativt stort antal bostäder inom Sjöudden. Detta är möjligt, men innebär svårlösliga konflikter med områdets gröna värden. Risken för att stora delar av gammelskogen, slyskogen och odlarföreningens ytor är mycket stor. Stor eller liten utbyggnad? Under workshopen belystes möjligheterna att åstadkomma en hållbar utveckling med olika mängd nya bostäder och med olika strukturer. Varje storlek på projektet visade sig ha sina specifika problem och möjligheter. Delrapport, SJÖUDDEN WORKSHOP i Växjö 2-3 december 2011 sid 23

24 Preliminära konklusioner av workshopens förslag 1. En ny stadsdel bör utformas så att den både i sig själv utgör en hållbar stadsdel och dessutom i några avseenden ökar stor-växjös hållbarhet. 2. Läget är både centralt i staden och ocentralt genom att det utgör en enklav skild från stadens centrala stadsväv. 3. Ifall enklaven Sjöudden i sig självt skall kunna betecknas som en hållbar stadsdel, t ex vad gäller kollektivtrafik och service, behöver den så stort bebyggelsetillskott att flera gröna värden och hänsyn till befintliga föreningslivet kan komma att bli starkt påverkade. 4. Ifall, å andra sidan, en första mindre omfattande bebyggelse på Sjöudden ses som en del i en framtida vävning in mot staden, kan en i de första skeendena lite ofullständig stadsdel, ändå vara en god komponent i Växjös redan nu pågående stegvisa utveckling av sin profil som Europas grönaste stad. 5. Workshopens deltagare representerade i hög grad dagens användning. Därav följer att de av naturliga skäl lägger stor vikt vid dagens kvalitéer. En större krets, t ex med framtida inflyttare, skulle måhända lägga större vikt vid platsens attraktivitet för boende och modernt näringsidkande, eller som läge för bad, båtliv, långfärdsskridskor, spa, mete, etc. Bland deltagarna övervägde synpunkterna om lite eller ingen bebyggelse, men diskussionerna visade också att samtal om en måttlig bebyggelse förts. En egen framtagen skiss på 200 enheter hade dock väckt lika mycket invändningar som stöd. 6. Flera önskemål om att ordna strandpromenad väster om golfen återkom, både som gångstråk och som bryggor. 7. De värdekärnor som Sjöuddens vänner identifierat framstod som kvalitéer som både bör och kan värnas. De fyra är våtmarken vid Helgevärma, Gammelskogen, biodlingen och koloniträdgårdarna. 8. Här finns plats för att med rimliga insatser klara ett stort spektrum av de nyckelfrågor som ingår i gott hållbart stadsbyggande. En del kan utläsas i planbilderna, annat ligger i den framtida hanteringen av planens övergång till byggande och förvaltning: Några axplock från diskussionerna att ta med sig listas här: lokal kommunal service, för förskolor, äldreboende, LSS-boende, hållplatser samordnade med torgbildningar och servicens placering max 400m till hållplats, dagvatten enligt LOD och lekfull pedagogik, snöhantering för lekfulla dubbelanvändningar, passivhus, högt ställde miljökrav, mix av funktioner och kynnen, mix för att åstadkomma trygghet, eyes on the street dvs hus ska ha framsidor mot gator och torg. sid 24 Delrapport, SJÖUDDEN WORKSHOP i Växjö 2-3 december 2011

25 Tre synteser Två dagars skissning med modellklossar på flygfoton har gett en mängd uppslag. Effekterna av husmängd, teman som ekoby, landsby, sjöby, sjöstad och stadslänk har konkretiserat frågan om hur Sjöudden kan utvecklas och hur olika mängder bebyggelse kan behöva mark och gestalta sig. Arbetsmaterial från workshopens fem temabord registrerades i ett 30-tal foton, anteckningar och bordsgruppernas värderosor. Det hela har av konsultgruppen sammanfattats i tre summeringar, tre synteser. Vi kallar dem ekoby, Sjöstad och Sjölänk. Ekoby en variant utifrån temaborden Small ekoby och Medium landsby Sjöstad - en variant utifrån temaborden Medium sjöby och Large sjöstad Sjölänk en variant utifrån temabordet XL / Länk mot stan Delrapport, SJÖUDDEN WORKSHOP i Växjö 2-3 december 2011 sid 25

26 FÖRSLAG EKOBY EN FÖRSTA SYNTES Till väntster i bilden ser ni deltagarnas förslag som ligger till grund för...konsulternas första syntes sid 26 Delrapport, SJÖUDDEN WORKSHOP i Växjö 2-3 december 2011

27 Värderos för ekoby, i sammandrag Sammanfattningsvis: stor potential till charmig ekologiskt inriktad enhet, med sjökontakt och plats för odlande. Allför lite bebyggelsemängd för att ge betingelser för lokal service och en kollektivtrafik som befriar från bilberoende. eker 1: den lilla skala, och fokusering på ekologi kan fungera samlande. Kanske lätt att känna sig utanför om man inte tillhör entusiasterna eker 2: litet lokalt underlag och avskildheten minskar oddsen för den som vill starta nåt. Ev kan en stark affärsidé med draghjälp av kajmiljön och odlarprodukter ge nåt. eker 3: god effekt på kommunala investeringar, en del är framme, andra ligger relativt nära, svag bussförsörjning kan leda till mycket skjutsning, färdtjänst, etc eker 4: lockande för byggare, något besvärande tröskelinvesteringar för ett så litet utfall i hus om man som man bör delar upp markanvisningar på en bredd av aktörer. eker 5: biltillgänglighet mycket god eker 6: goda betingelser inom kvarteren, men otrygga och bullriga barriärer för gående och cyklande eker 7: svaga betingelser för turtäthet eker 8: en liten enklav kommer att generera mycket bilresande för de dagliga praktikaliteterna eker 9: mycket goda betingelser för egen odling, kompostering eker 10: sparad gammelskog, odlingsytor, våtmarker ger betingelser för ett rikt djurliv eker 11: goda möjligheter att knyta an till platsens historia som en utpost vid Helgasjön eker 12: kvartersstruktur, hamntorg och västläge ger trots litenheten en god känsla av en lockande brygga med bra mikroklimat, en plats att stanna till vid, med avskildheten från staden gör att det krävs färgstarka aktörer för att få till en slags urbanitet Delrapport, SJÖUDDEN WORKSHOP i Växjö 2-3 december 2011 sid 27

28 Ekoby ca enheter Utgångspunkter Nyckelord från workshopen är småskalighet, odling, bykänsla och äldreboende. Denna grupp hade till uppgift att bygga lite, att se på Sjöudden utifrån en slags försiktighetsprincip. Det innebär att man arbetar utifrån antagandet att det finns en osäkerhet om vad en framtida bebyggelse skapar för slags miljöer och hur bebyggelse påverkar natur- och strandlandskapet vid Sjöudden. Sjöudden kan därmed förbli lite av en gömd sjönära oas för de boende, odlarna, biodlarna och andra som strövar i området. Konklusion sammanfattande syntes Illustrationen bygger på att bebyggelse koncentreras dels ner mot den gamla vattenverkstomten och dels till den södra ängen. Den norra delen har en liten urban kärna, med kvarter, sjötorg men också odlingsytor som övergång till omgivande tomter. Sjön betraktades som så pass viktigt som attraktor att bebyggelsen delvis ligger vid och ut på vattnet. Den södra delen föreslogs bli en mer klassisk ekoby med stort fokus på ett grönt tun för odlande, sport och lek. Förslaget innehåller ca enheter fördelat på olika bostadskaraktärer såsom flerbostadshus, radhus och småhus. Flerbostadshusen och småhusen är placerade tillsammans i ett flertal kvarter för variation och tålighet över tid. Lokaler för verksamhet eller gemensamhetslokaler finns inom varje kvarter. Tack vare att bebyggelsen fokuseras mot vattnet blir det lättare att skapa en händelserik och attraktiv utemiljö. En större mängd bostäder som finns vid torg, gränder och intill sjösidan kan rätt utformade ge betingelser för någon slags service, ett standcafé, etc. Hestra Borås - ark. Niels Torp sid 28 Delrapport, SJÖUDDEN WORKSHOP i Växjö 2-3 december 2011

29 Woxnan - Skaparbyn - ark. Ralph Erskine, Lunds by - trad., Tullinge Trädgårdsstad - ark. Brunnberg & Forshed Delrapport, SJÖUDDEN WORKSHOP i Växjö 2-3 december 2011 sid 29

30 FÖRSLAG SJÖSTAD EN FÖRSTA SYNTES Till väntster i bilden ser ni deltagarnas förslag som ligger till grund för...konsulternas första syntes sid 30 Delrapport, SJÖUDDEN WORKSHOP i Växjö 2-3 december 2011

31 Värderos för Sjöstad, i sammandrag Sammanfattningsvis: Med en utökad mängd bebyggelse, närheten till sjö och västersol, skog och våtmarker finns här betingelser för en Växjö sjöstad, tillräckligt stor för att bära lokalservice och bra turtäthet på busslinjer. Den stora mängden innebär dock intrång till förfång för de trevligheter som redan gett platsen dess karaktär. eker 1: kvartersindelningens lilla skala ger tydliga tillhörigheter, lätt att identifiera sig med och ta initiativ i min bit av stan eker 2: mängden gränder, torg och bryggor ger en stor repertoar av lockande platser att etablera service. Tillräckligt stort för att generera lokal service, attraktivitet för att locka även andra, både sommar- och vintertid. eker 3: mycket god effekt på kommunala investeringar, en del är framme, andra ligger relativt nära. Bas för god bussförsörjning, etc. Smala effektiva mått på gränder och torg. eker 4: lockande för både stora och små byggare, hanterbara tröskelinvesteringar pga många kostnadsbärare, olikstora bitar möjliggör markanvisningar till en bredd av aktörer. eker 5: biltillgänglighet mycket god eker 6: goda betingelser inom kvarteren, men otrygga och bullriga barriärer för gående och cyklande från stadskärnan eker 7: goda betingelser för turtäthet eker 8: en större enhet men ändå en slags enklavläge torde generera mycket bilresande för de dagliga praktikaliteterna eker 9: goda betingelser för odling, kompostering inom stadsdelen eker 10: den större utbredningen naggar gammelskog, odlingsytor, våtmarker eker 11: goda möjligheter att knyta an till platsens historia som en liten utpost vid Helgasjön utan också förstärka Växjö som både charmig småstad och sjöstad eker 12: kvartersstruktur, hamntorg och västläge ger både torg, kajer och bryggor med bra mikroklimat, platser att flockas till, här finns betingelser för service inom en bred sektor förutsatt att aktö rerna förmår övervinna nackdelen av att ligga lite på andra sidan och bakom industriområ dena Delrapport, SJÖUDDEN WORKSHOP i Växjö 2-3 december 2011 sid 31

32 Sjöstad ca enheter Utgångspunkter Nyckelord från workshopen var tät låg sjöby, sjöläge, sjöstad. De här deltagarna hade att illustrera hur ett större antal enheter, upp till 400 enheter, skulle kunna te sig, dels utifrån sjönära teman, dels utifrån vilken utbredning som uppstår med en låg men tät kvartersväv. Studien avsågs visa vad som behövs för att åstadkomma lokal service och betingelser för bra kollektivtrafik. Konklusion sammanfattande syntes Genom en mångfald av olika kvarterstyper, funktioner och upplåtelseformer kan denna bebyggelse locka till sig flera olika byggare, både stora och små, och många olika slags människor. Stadsdelen ger utrymme för ett flertal olika offentliga platser, torg, parker, gator och gränder som tillsammans med krav på verksamheter i bottenvåningarna kan ge livfullhet och social trygghet i stadsdelen framöver. Liksom i förslaget small förutsätts varje kvarter innehålla olika slags bostäder för att få en så mångfacetterad stadsdel som möjligt. Även i mediumförslaget är våningsantalet satt till i snitt 2,5 vån med punkthus upp till 5-6 vån. Hyres- och bostadsrätter tillsammans med olikstora fastighetsindelningar ger en spelplan för höga ambitioner när det gäller social hållbarhet. Stadsradhus boende ovanpå verksamheter - Borlänge - ark. Arken arkitekter Tübingen boende ovanpå verksamheter sid 32 Delrapport, SJÖUDDEN WORKSHOP i Växjö 2-3 december 2011

33 Hedvigsholmen Marsstrand - ark. Brunnberg & Forshed Woxnan, gränd mot sjö - ark. Ralph Erskine Stadsradhus Borlänge gårdar för bra mikroklimat - ark. Arken Arkitekter Tullinge Trädgårdsstad - ark. Arken Arkitekter Delrapport, SJÖUDDEN WORKSHOP i Växjö 2-3 december 2011 sid 33

34 FÖRSLAG SJÖLÄNK EN FÖRSTA SYNTES Till väntster i bilden ser ni deltagarnas förslag som ligger till grund för...konsulternas första syntes sid 34 Delrapport, SJÖUDDEN WORKSHOP i Växjö 2-3 december 2011

35 Värderos för Large, i sammandrag Med en länkning mot staden kan en kritisk massa för Sjöudden nås även med ett smalare stadsparti ut mot Helgasjön. Även om de länkande kvarteren skulle växa fram i lite senare skeden, kan ett Sjöudden som startar med en anslående sjöfront ses som ett hållbart tillskott i staden. Detta eftersom det också blir ett exempel på hur de klassiska industriområdena behöver länkas och vävas samman i stråk med service och bättre kollektivtrafik. eker 1: kvartersindelningens lilla skala ger tydliga tillhörigheter, lätt att identifiera sig med och ta inititiv i min bit av stan eker 2: mängden gränder, torg och bryggor ger en stor repertoar av lockande platser att eta blera service. Tillräckligt stort för att ge nerera lokal service, attraktivitet för att locka även andra, både sommar- och vintertid. Mötet mellan industrikvarter och blandkvarter kan generera nya synergier. eker 3: mycket god effekt på kommunala investe ringar, en del är framme, andra ligger relativt nära. Bas för god bussförsörjning, etc. Smala effektiva mått på gränder och torg. Bygge på glipor i den äldre zonstrukturen utan förväntansvärden ger bra ekonomi. eker 4: lockande för både stora och små byggare, hanterbara tröskelinvesteringar pga många kostnadsbärare, olikstora bitar möjliggör markanvisningar till en bredd av aktörer. eker 5: biltillgänglighet mycket god eker 6: goda betingelser inom kvarteren. Mer bebodda länkande kvarter in mot staden gör Sjöudden tryggare att nå. eker 7: mycket goda betingelser för turtäthet, och jämnare betjäning över dygnets timmar eker 8: en större enhet men ändå utan enklavläge. Länkningen med bebyggda, bebodda kvarter in mot staden innebär att man kan göra ärenden på väg under det dagliga pendlandet eker 9: goda betingelser för odling, kompostering inom stadsdelen när bebyggelse-kilen ut mot sjön görs smalare eker 10: den smalare utbredningen naggar mindre på det djurliv som gynnas av gammelskog, odlingsytor, våtmarker eker 11: goda möjligheter att knyta an till platsens historia både som en utpost vid Helgasjön och som en förkortande länk till en ny Växjö sjöfront, i skala så att man kan arbeta med promenadstadens i st f bilstadens kvalitéer. eker 12: kvartersstruktur, hamntorg och västläge ger både torg, gränder och bryggor med bra mikroklimat, en sjöfront att flockas vid, här finns goda betingelser för service inom en bred sektor, mycket man kan göra på vägen. Både ute vid Sjöudden, vid regleringsdammen i gränsen mot industrikvarteren och längs den nya Sjöuddegatan. Här visas värderosen i två steg. Den gula är skede 1, när själva Sjöudden är bebyggd och den orangea större rosen kan bli möjlig när sked 2 kommer till i en planerad utbyggnad in mot Växjö. OBS! Skede 1 har delvis sämre resultat än alternativet Medium Delrapport, SJÖUDDEN WORKSHOP i Växjö 2-3 december 2011 sid 35

36 Sjölänk, -länk mot staden Utgångspunkter Nyckelord från workshopen var länkning mot staden, hållbara underlag för service och kollektivresor. Illustrationen skulle vara en helikopter-vy, lyfta blicken och se om och hur Sjöudden kan kopplas tydligare till Växjö. Genom detta kan man utvärdera dess potential att i ett längre perspektiv bli en hållbar stadsdel. Sjöudden har med sitt läge en stor potential samtidigt som läget är utanför enkla eller trygga samband med staden. Sjöuddens belägenhet kan upplevas som andra sidan, alltså bakom Industriområdet Sjöudden, Västra industriområdet och den motorled Norrleden som också bildar barriär mot staden. Betingelser för service och kollektivtrafik på en lite mer urban nivå var den stora utmaningen för deltagarna vid detta temabord. Konklusion sammanfattande syntes Illustrationerna visade olika möjligheter till starka länkar mot Växjö. Ansatsen och konklusionen var att det på längre sikt borde gå att skapa en sammanhängande och sammankopplande stadsväv in mot stan. Bägge industriområdena diskuterades. Industriområdet Sjöudden har genom sina många öppna ytor potential att åtminstone i några delar relativt snabbt börja omstruktureras till en stadsdel med en mix av både bostäder, verksamheter och lättare industri. Tre stråk kan anas: ett längs ledningsreservatet/ Sjöuddevägen, ett annat längs Ljungadalsgatan och ett tredje längs Systratorpsvägen. Av dessa tre känns Sjöuddevägens stråk både som genast och mest åtkomligt. Kanske kunde ett namnbyte av vattenledningsreservatet till Nya Sjöuddevägen psykologiskt stärka sambanden, här gick ju också den tidigare byvägen med samma namn. En återöppnad Sjöuddeväg förutsätter en ny bro över Norrleden, åtminstone för gc, gärna också för buss. Här finns alltså ett par komponenter att påbörja i god tid så att en lite nättare Sjöudde kan bli hållbar stadsdel på sikt. Västra Industriområdet är så stort och så pass etablerat att det ter sig svårare att förändra från industri- och handelsområde till blandstadskvarter. Men en urbaniserad Ljungadalsgata kunde också ses som en stark koppling till och från Sjöudden. Gatan kunde genom ett miljö- och gestaltningsprogram över tiden förses med utbyggnader fram mot gatan, mer framsidor, trottoarer med trädplanteringar och cykelytor. Efterhand kan i en sådan ny miljö bostäder och mindre verksamheter börja integreras. Länkningar mot staden innebär att bebyggelsemängden på själva Sjöudden kan begränsas, mindre än hälften av deltagarna 700 enheter behöver konkurrera med de odlingslotter, skogsbestånd, biodlingar mm som idag utgör platsens charm. Illustrationen visar kärnbebyggelse ner mot sjön också en bebyggelsefront längs golfbanan och industriområdet. Skälen är tre: golfbanan har ett sjönära läge som gör att den uppfattas som en barriär som man behöver gå runt, bebyggelse längs omvägen kan ge ett tryggare stråk bort mot Danneborg, bebyggelse som kantar golfbanan kan dessutom bli ett väldigt attraktivt boende för en dem som vill bo naturnära och golfnära. Bebyggelsefronten går att nå från flera håll: från Araby sjöväg men även från Annavägen, Idavägen och andra delar av Systratorpsvägen. Illustrationen visar en annan konklusion: ifall ett nytt Sjöudden ska bli en hållbar stadsdel måste målpunkter vid sjötorg och bryggor locka till användning både av de närmaste och av växjöbor som vill göra sig ärende hit. Exempel på sådana attraktioner som nämndes var bryggor, bad, bryggstråk längs golfens vattensida, några spektakulära hus ute i vattnet eller på nån av öarna, fågelskådartorn vid våtmarkerna, replipunkter för vinterisens arrangemang, etc. Gata 8m i nya sjöstadskvarter - ark. Asmussen Skola som en bit stad - ark. Arken Arkitekter AB sid 36 Delrapport, SJÖUDDEN WORKSHOP i Växjö 2-3 december 2011