Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

Transkript

1 L 259/1 II (Icke-lagtiftningakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2016/1718 av den 20 eptember 2016 om ändring av förordning (EU) nr 582/2011 vad gäller utläpp från tunga fordon när det gäller betämmelerna om provning med hjälp av ombordytem för utläppmätning och förfarandet för provning av hållbarheten ho erättande utläppbegränande anordningar (Text av betydele för EES) EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeika unionen funktionätt, med beaktande av Europaparlamentet och rådet förordning (EG) nr 595/2009 av den 18 juni 2009 om typgodkännande av motorfordon och motorer vad gäller utläpp från tunga fordon (Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon amt om ändring av förordning (EG) nr 715/2007 och direktiv 2007/46/EG, och om upphävande av direktiven 80/1269/EEG, 2005/55/EG och 2005/78/EG ( 1 ), ärkilt artiklarna 4.3, 5.4 och 12, och av följande käl: (1) Provning av överentämmele för fordon i drift är en av hörntenarna i förfarandet för typgodkännande om möjliggör kontroll av pretandan ho utläppbegränande ytem under den användbara livlängden för fordon. I enlighet med kommiionen förordning (EU) nr 582/2011 ( 2 ) ka provningarna utföra med hjälp av ombordytem för utläppmätning (PEMS-utrutning) om bedömer utläppen under normala driftförhållanden. PEMS-utrutning använd ockå för kontroll av utläpp utanför cyklerna under typgodkännandeförfarandet. (2) I förordning (EU) nr 582/2011 ange att eventuella ytterligare krav aveende provning av utläpp under drift utanför cyklerna bör införa efter bedömning av det provningförfarande om ange i den förordningen. (3) Kommiionen har därför genomfört en ingående analy av provningförfarandet. Analyen har identifierat ett antal briter om undergräver effektiviteten av den europeika lagtiftningen om typgodkännande och om behöver åtgärda för att äkertälla en lämplig nivå av miljökydd. (4) Utläppen från fordon under uppvärmning bedöm för närvarande inte under typgodkännandeprovningen eller under provningen av överentämmele i drift. För att åtgärda de befintliga kunkapluckorna och för att utarbeta ett nytt provningförfarande för kalltarter bör en övervakningfa inleda under vilken data från typgodkännandeprovningar och provningar av överentämmele i drift kan amla in. (5) I enlighet med förordning (EU) nr 582/2011 ka erättande utläppbegränande anordningar typgodkänna enligt utläppkraven för Euro VI när väl de pecifika provningkraven för hållbarhet infört i den förordningen. ( 1 ) EUT L 188, ,. 1. ( 2 ) Kommiionen förordning (EU) nr 582/2011 av den 25 maj 2011 om tillämpning och ändring av Europaparlamentet och rådet förordning (EG) nr 595/2009 vad gäller utläpp från tunga fordon (Euro 6) och om ändring av bilagorna I och III till Europaparlamentet och rådet direktiv 2007/46/EG (EUT L 167, ,. 1).

2 L 259/ (6) Det är därför nödvändigt att fattälla ett förfarande för att korrekt bedöma hållbarheten ho reervdelar om för in på unionmarknaden och att äkertälla att dea uppfyller miljökrav om är likvärdiga med dem om fattällt för de ytem om tillverkat om originaldelar. (7) Ett provningförfarande om grundar ig på en påkyndad åldring av en erättande utläppbegränande anordning genom värme och mörjmedelförbrukning uppfyller målet att bedöma hållbarheten ho en erättande utläppbegränande anordning på ett korrekt och objektivt ätt och blir inte alltför betungande för indutrin. (8) I förordning (EU) nr 582/2011 fattäll krav på åtgärder om måte införa av fordontillverkarna för att förhindra manipulation av utläppbegränande ytem. Dea krav bör på ett effektivt ätt motverka de vanligate ätten att manipulera utan att lägga en orimlig börda på indutrin. (9) Hänviningarna till internationella tandarder i förordning (EU) nr 582/2011 bör uppdatera. (10) För att äkertälla en tillräcklig ledtid för fordontillverkare att ändra ina produkter i överentämmele med det nya kravet om effektgräner, bör detta krav få verkan den 1 eptember 2018 för nya typer och den 1 eptember 2019 för alla nya fordon. (11) Det är lämpligt att de nya kraven för provning av fordon i drift inte gäller retroaktivt för motorer och fordon om inte har godkänt i enlighet med dea krav. De nya betämmeler om ange i bilaga II bör därför endat gälla för provning av överentämmele i drift av nya typer av motorer och fordon om har godkänt i enlighet med den ändrade verionen av förordning (EU) nr 582/2011. (12) Förordning (EU) nr 582/2011 bör därför ändra i enlighet med detta. (13) De åtgärder om förekriv i denna förordning är förenliga med yttrandet från teknika kommittén för motorfordon. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Förordning (EU) nr 582/2011 ka ändra på följande ätt: 1. I artikel 14 ka punkt 3 utgå. 2. I artikel 15 ka punkt 5 utgå. 3. Följande artikel ka införa om artikel 17a: Artikel 17a Övergångbetämmeler för via typgodkännanden och intyg om överentämmele 1. Med verkan från och med den 1 eptember 2018 ka de nationella myndigheterna av utläpprelaterade käl vägra att bevilja EG-typgodkännande eller nationellt typgodkännande av nya typer av fordon eller motorer om provat enligt förfaranden om inte uppfyller kraven i punkterna , , , , och i tillägg 1 till bilaga II. 2. Med verkan från och med den 1 eptember 2019 ka de nationella myndigheterna, i fråga om nya fordon om inte uppfyller kraven i punkterna , , , , och i tillägg 1 till bilaga II, betrakta intyg om överentämmele om utfärdat för ådana fordon om inte längre giltiga vid tillämpningen av artikel 26 i direktiv 2007/46/EG, och de ka av utläpprelaterade käl förbjuda regitrering, föräljning och ibruktagande av ådana fordon. Med verkan från och med den 1 eptember 2019 och utom när det gäller erättningmotorer till fordon i drift ka de nationella myndigheterna förbjuda föräljning eller användning av nya motorer om inte uppfyller kraven i punkterna , , och i tillägg 1 till bilaga II.

3 L 259/3 4. Bilaga I ka ändra i enlighet med bilaga I till den här förordningen. 5. Bilaga II ka ändra i enlighet med bilaga II till den här förordningen. 6. Bilaga VI ka ändra i enlighet med bilaga III till den här förordningen. 7. Bilaga XI ka ändra i enlighet med bilaga IV till den här förordningen. 8. Bilaga XIII ka ändra i enlighet med bilaga V till den här förordningen. 9. Bilaga XIV ka ändra i enlighet med bilaga VI till den här förordningen. Artikel 2 Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjort i Europeika unionen officiella tidning. Med undantag för punkt 8 c, om ka tillämpa på amtliga fordon från och med ikraftträdandet av denna förordning, ka bilaga II gälla från och med den 1 januari 2017 för nya fordontyper. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemtaterna i enlighet med fördragen. Utfärdad i Bryel den 20 eptember På kommiionen vägnar Jean-Claude JUNCKER Ordförande

4 L 259/ BILAGA I Bilaga I till förordning (EU) nr 582/2011 ka ändra på följande ätt: 1. Punkt ka erätta med följande: Om det enligt tillverkaren är tillåtet att driva motorfamiljen med marknadbränlen om inte omfatta av vare ig Europaparlamentet och rådet direktiv 98/70/EG (*) eller av CEN-tandarden EN 228:2012 (när det gäller blyfri benin) eller CEN-tandarden EN 590:2013 (när det gäller dieel), till exempel drift med B100 (EN 14214), ka tillverkaren utöver kraven i punkt även uppfylla följande krav: a) Ange vilka bränlen om motorfamiljen kan driva med i punkt i det informationdokument om fattäll i del 1 av tillägg 4, antingen genom hänvining till en officiell tandard eller till en produktpecifikation för ett vit märke av marknadbränle om inte uppfyller någon officiell tandard, exempelvi de om nämn i punkt Tillverkaren ka ockå intyga att OBD-ytemet funktion inte påverka av användningen av det angivna bränlet. b) Via att huvudmotorn uppfyller de krav om ange i bilaga III och i tillägg 1 till bilaga VI till denna förordning vid användning av de angivna bränlena. Godkännandemyndigheten får kräva att demontrationkraven utöka med de krav om ange i bilagorna VII och X. c) Kunna uppfylla de krav på överentämmele i drift om ange i bilaga II vid användning av de angivna bränlena, inkluive eventuella blandningar av de angivna bränlena och de marknadbränlen om omfatta av direktiv 98/70/EG och de relevanta CEN-tandarderna. På begäran av tillverkaren ka de krav om fattäll i denna punkt tillämpa på bränlen om använd för militära ändamål. Vid tillämpningen av led a i förta tycket ka, om utläppprovningarna utför för att via överentämmele med kraven i denna förordning, en analyrapport av provningbränlet bifoga provningrapporten och omfatta åtmintone de parametrar om ange i bränletillverkaren formella pecifikation. (*) Europaparlamentet och rådet direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på benin och dieelbränlen och om ändring av rådet direktiv 93/12/EEG (EGT L 350, ,. 58). 2. Punkt ka erätta med följande: För motorer om driv med naturga/biometan ka förhållandet r mellan utläppreultaten betämma för varje förorening på följande ätt: r ¼ utläppreultat med referenbränle 2 utläppreultat med referenbränle 1 eller r a ¼ utläppreultat med referenbränle 2 utläppreultat med referenbränle 3 och r b ¼ utläppreultat med referenbränle 1 utläppreultat med referenbränle 3 ;

5 L 259/5 3. Punkt 3.1 ka erätta med följande: 3.1 När det gäller motorer om typgodkänt om eparat teknik enhet eller ett fordon om typgodkänt med aveende på utläpp amt reparation- och underhållinformation, ka motorn vara märkt med följande uppgifter: a) Motortillverkaren varumärke eller firmanamn. b) Tillverkaren handelbeteckning på motorn. 4. Följande punkter ka införa om punkterna : För motorer om driv med naturga/biometan ka någon av följande märkningar placera efter EGtypgodkännandemärket: a) H på motorer om godkänt och kalibrerat för ga av H-typ. b) L på motorer om godkänt och kalibrerat för ga av L-typ. c) HL på motorer om godkänt och kalibrerat för både ga av H-typ och ga av L-typ. d) H t på motorer om godkänt och kalibrerat för ga av H-typ med betämd ammanättning och om kan tälla om till en annan ga av H-typ med betämd ammanättning genom finintällning av motorn bränleytem. e) L t på motorer om godkänt och kalibrerat för ga av L-typ med betämd ammanättning och om kan tälla om till en annan ga av L-typ med betämd ammanättning genom finintällning av motorn bränleytem. f) HL t på motorer om godkänt och kalibrerat för ga av H- eller L-typ med betämd ammanättning och om kan tälla om till en annan ga av H- eller L-typ med betämd ammanättning genom finintällning av motorn bränleytem. g) CNG fr i alla övriga fall där motorn driv med CNG/biometan och är kontruerad för en ärkild bränleammanättning. h) LNG fr i de fall där motorn driv med LNG och är kontruerad för en ärkild bränleammanättning. i) LPG fr i de fall där motorn driv med LPG och är kontruerad för en ärkild bränleammanättning. j) LNG 20 i de fall där motorn godkänt och kalibrerat för en pecifik LNG-ammanättning med en λ-kiftfaktor om inte avviker med mer än 3 % från λ-kiftfaktorn för den G 20 -ga om ange i bilaga IX, och var etaninnehåll inte övertiger 1,5 %. k) LNG i de fall där motorn godkänt och kalibrerat för någon annan LNG-ammanättning För dubbelbränlemotorer ka godkännandemärket innehålla ett antal tecken efter den nationella ymbolen i yfte att via för vilken typ av dubbelbränlemotor och för vilken gatyp godkännandet beviljat. Serien av tecken kommer att betå av två tecken om anger typen av dubbelbränlemotor enligt definitionen i artikel 2, följt av den eller de boktäver om ange i punkt och betecknar den naturga/biometanammanättning om använd av motorn. De två tecken om anger typ av dubbelbränlemotor enligt definitionen i artikel 2 är följande: a) 1A för dubbelbränlemotorer av typ 1A. b) 1B för dubbelbränlemotorer av typ 1B. c) 2A för dubbelbränlemotorer av typ 2A.

6 L 259/ d) 2B för dubbelbränlemotorer av typ 2B. e) 3B för dubbelbränlemotorer av typ 3B För dieeldrivna motorer med kompreiontändning ka godkännandemärket innehålla boktaven D efter den nationella ymbolen För etanoldrivna (ED95) motorer med kompreiontändning ka godkännandemärket innehålla boktäverna ED efter den nationella ymbolen För etanoldrivna (E85) motorer med gnittändning ka godkännandemärket innehålla märkningen E85 efter den nationella ymbolen För benindrivna motorer med gnittändning ka godkännandemärket innehålla boktaven P efter den nationella ymbolen. 5. Punkt 4.2 b ka erätta med följande: b) Vad beträffar överentämmelen ho det ytem om äkertäller att begränningen av NO x -utläpp fungerar korrekt ka intallationen, enligt tillägg 4 till bilaga 11 till Unece förekrifter nr 49, uppfylla tillverkaren intallationkrav om ange i del 1 av bilaga 1 till de förekrifter. 6. I tillägg 4 ka de nionde, tionde och elfte tyckena erätta med följande: Om anökan gäller EG-typgodkännande av en motor eller en motorfamilj om eparat teknik enhet ka den allmänna delen och delarna 1 och 3 fylla i. Om anökan gäller EG-typgodkännande av ett fordon med en godkänd motor med aveende på utläpp amt tillgång till reparation- och underhållinformation ka den allmänna delen och del 2 fylla i. Om anökan gäller EG-typgodkännande av ett fordon med aveende på utläpp amt tillgång till reparation- och underhållinformation ka den allmänna delen amt delarna 1, 2 och 3 fylla i. 7. Tillägg 9 ka erätta med följande: Tillägg 9 Numreringytem för EG-typgodkännandeintyg Avnitt 3 i ett EG-typgodkännandenummer om utfärdat i enlighet med artiklarna 6.1, 8.1 och 10.1 ka betå av numret på den genomföranderättakt eller den enate ändringrättakt om är tillämplig på EG-typgodkännandet. Numret ka följa av en boktav om betecknar kraven på OBD-ytem och SCR-ytem i enlighet med tabell 1.

7 Boktav A ( 9 ) ( 10 ) B ( 10 ) B ( 11 ) C D OBD-gränvärde för NO x ( 1 ) Raden Infaningperiod i tabell 1 eller 2 Raden Infaningperiod i tabellerna 1 och 2 Raden Allmänna krav i tabell 1 eller 2 Raden Allmänna krav i tabell 1 eller 2 OBD-gränvärde för PM ( 2 ) Sita dag för regitrering Pretandaövervakning ( 3 ) E.t. Raden Allmänna krav i tabell 1 Raden Allmänna krav i tabell 1 OBD-gränvärde för CO ( 6 ) IUPR ( 13 ) Tabell 1 Reagenkvalitet Ytterligare OBD-övervakare ( 12 ) Effektgrän ( 14 ) Tillämpningdatum: nya typer Tillämpningdatum: alla fordon E.t. Infaning ( 7 ) Infaning ( 4 ) E.t. 20 % ( 9 ) ( 10 ) Raden Infaningperiod i tabell 2 Raden Allmänna krav i tabell 2 Raden Allmänna krav i tabell 2 E.t. Infaning ( 4 ) E.t. 20 % Allmän ( 8 ) Allmän ( 5 ) Ja 20 % Allmän ( 8 ) Allmän ( 5 ) Ja 10 % Förklaring: ( 1 ) Krav på övervakning av OBD-gränvärde för NO x i enlighet med tabell 1 i bilaga X för motorer och fordon med kompreiontändning och dubbelbränle och tabell 2 i bilaga X för motorer och fordon med gnittändning. ( 2 ) Krav på övervakning av OBD-gränvärde för PM i enlighet med tabell 1 i bilaga X för motorer och fordon med kompreiontändning och dubbelbränle. ( 3 ) Krav på pretandaövervakning i enlighet med punkt i bilaga X. ( 4 ) Infaningkrav på reagenkvaliteten i enlighet med punkt 7.1 i bilaga XIII. ( 5 ) Allmänna krav på reagenkvaliteten i enlighet med punkt i bilaga XIII. ( 6 ) Krav på övervakning av OBD-gränvärde för CO i enlighet med tabell 2 i bilaga X för motorer och fordon med gnittändning. ( 7 ) Infaningkrav för pretandakvot i drift (IUPR) i enlighet med avnitt 6 i bilaga X. ( 8 ) Allmänna krav för pretandakvot i drift (IUPR) i enlighet med avnitt 6 i bilaga X. ( 9 ) För motorer med gnittändning och fordon utrutade med ådana motorer. ( 10 ) För motorer med kompreiontändning och dubbelbränle och fordon utrutade med ådana motorer. ( 11 ) Gäller endat för motorer med gnittändning och fordon utrutade med ådana motorer. ( 12 ) Ytterligare betämmeler för övervakning enligt punkt i bilaga 9A till Unece förekrifter nr 49. ( 13 ) Specifikationer för pretandakvot i drift (IUPR) ange i bilaga X. Motorer med gnittändning och fordon utrutade med ådana motorer omfatta inte av pretandakvot i drift (IUPR). ( 14 ) Kraven för överentämmele i drift ange i tillägg 1 till bilaga II. E.t. Ej tillämpligt L 259/7

8 L 259/ BILAGA II Bilaga II till förordning (EU) nr 582/2011 ka ändra på följande ätt: 1. Punkt 2.1 ka erätta med följande: 2.1 Överentämmelen i drift ho fordon eller motorer i en motorfamilj ka via genom provning på väg av fordon enligt normala körningmönter, förhållanden och nyttolater. Provningen av överentämmele i drift ka vara repreentativ för fordon om kör på dera verkliga körträckor, med normal nyttolat och med fordonet vanliga yrkeförare. Om fordonet kör av en annan förare än det enkilda fordonet vanliga yrkeförare ka denna alternativa förare vara kvalificerad och utbildad för att köra fordon i den kategori om ka undergå provning. 2. Punkt 2.3 ka erätta med följande: 2.3 Tillverkaren ka för godkännandemyndigheten via att det fordon amt de körningmönter och förhållanden om valt är repreentativa för motorfamiljen. De krav om ange i punkt 4.5 ka använda för att betämma om körningmöntren är godtagbara för överentämmeleprovning i drift. 3. Punkt 4.1 ka erätta med följande: 4.1 Fordonet nyttolat Normal nyttolat är en nyttolat på mellan 10 och 100 % av den maximala nyttolaten. Den maximala nyttolaten är killnaden mellan fordonet högta teknikt tillåtna vikt inkluive lat och fordonet vikt i körklart kick enligt bilaga I till direktiv 2007/46/EG. För provning av överentämmele i drift får nyttolaten reproducera och en kontgjord lat använda. Godkännandemyndigheterna får begära att prova ett fordon med vilken nyttolat om helt på mellan 10 och 100 % av fordonet maximala nyttolat. Om vikten av den PEMS-utrutning om behöv överkrider 10 % av fordonet maximala nyttolat får denna vikt betrakta om den minta nyttolaten. Fordon av kategori N 3 ka, i förekommande fall, prova med en påhängvagn. 4. Punkterna ka erätta med följande: Den mörjolja om använd vid provningen ka vara en marknadolja och uppfylla motortillverkaren pecifikationer. Oljeprover ka ta Bränle Det bränle om använd vid provningen ka vara ett marknadbränle om omfatta av direktiv 98/70/EG och relevanta CEN-tandarder eller ett referenbränle enligt pecifikationerna i bilaga IX till denna förordning. Bränleprover ka ta. En tillverkare får begära att bränleprover inte ta från en gamotor Om tillverkaren i enlighet med avnitt 1 i bilaga I till denna förordning har angett att kraven i denna förordning kan uppfylla med de marknadbränlen om ange i punkt i det informationdokument om fattäll i tillägg 4 till bilaga I till denna förordning, ka mint en provning utföra med vart och ett av de angivna marknadbränlena För ytem för efterbehandling av avgaer om använder ett reagen för att minka utläppen, ka reagenet vara ett marknadreagen och uppfylla motortillverkaren pecifikationer. Ett prov av reagenet ka ta. Reagenet får inte vara fruet.

9 L 259/9 4.5 Krav på trippen Andelar av körning ka uttrycka i procent av trippen totala varaktighet. Trippen ka betå av tadkörning, följd av landväg- och motorvägkörning enligt de andelar om ange i punkterna Om en annan ordningföljd är motiverad av praktika käl får en annan ordning följa efter överenkommele med godkännandemyndigheten; provningen ka dock alltid börja med tadkörning. I detta avnitt ave med ungefär riktvärdet ± 5 %. Delarna med tadkörning, landvägkörning och motorvägkörning kan fattälla antingen på grundval av geografika koordinater (med hjälp av en karta), eller metoden med förta acceleration. Om trippen ammanättning fattäll på grundval av geografika koordinater får fordonet hatighet under en ammanlagd tid om är längre än 5 % av den totala varaktigheten för varje del av trippen, inte övertiga 50 under tadkörningen, och 75 under landvägkörningen (90 för fordon av kategorierna M 1 och N 1 ). Om trippen ammanättning fattäll med hjälp av metoden med förta acceleration, ka den förta accelerationen över 55 (70 för fordon av kategorierna M 1 och N 1 ) indikera tarten av landvägkörningen och den förta accelerationen över 75 (90 för fordon av kategorierna M 1 och N 1 ) indikera tarten av motorvägkörningen. Kriterierna för att kilja mellan tad-, landväg- och motorvägkörning ka betämma i amråd med godkännandemyndigheten före provningen början. Genomnittlig hatighet under tadkörning ka vara mellan 15 och 30. Genomnittlig hatighet under landvägkörning ka vara mellan 45 och 70 (60 och 90 för fordon av kategorierna M 1 och N 1 ). Genomnittlig hatighet under motorvägkörning ka vara över 70 (90 för fordon av kategorierna M 1 och N 1 ) För fordon av kategorierna M 1 och N 1 ka trippen betå av ungefär 34 % tadkörning, 33 % landvägkörning och 33 % motorvägkörning För fordon av kategorierna N 2, M 2 och M 3 ka trippen betå av ungefär 45 % tadkörning, 25 % landvägkörning och 30 % motorvägkörning. Fordon av kategorierna M 2 och M 3 av kla I, II eller A enligt definitionen i Unece förekrifter nr 107 ka prova med ungefär 70 % tadkörning och 30 % landvägkörning För fordon av kategori N 3 ka trippen betå av ungefär 20 % tadkörning, 25 % landvägkörning och 55 % motorvägkörning Vid bedömningen av trippen ammanättning ka andelen varaktighet beräkna från det ögonblick kylvätketemperaturen har nått 343 K (70 C) förta gången eller när kylvätketemperaturen är tabilierad inom ± 2 K i 5 minuter, beroende på vad om inträffar fört, men inte enare än 15 minuter efter motortart. I enlighet med punkt 4.5 ka den tid om förflyter för att uppnå en kylvätketemperatur av 343 K (70 C) köra om tadkörning. Artificiell uppvärmning av de utläppbegränande ytemen före provningen är förbjuden.

10 L 259/ Följande fördelning av karakteritika trippvärden från WHDC-databaen kan fungera om ytterligare vägledning för utvärderingen av trippen: a) Acceleration: 26,9 % av tiden. b) Deceleration: 22,6 % av tiden. c) Marchfart: 38,1 % av tiden. d) Stillatående (fordonet hatighet = 0): 12,4 % av tiden. 5. Punkt ka erätta med följande: Provningen varaktighet ka vara tillräcklig för att lutföra fyra till ju gånger å mycket arbete om gör under WHTC eller för att producera fyra till ju gånger CO 2 -referenmaan i kg/cykel från WHTC, beroende på vad om är tillämpligt. 6. Punkt ka erätta med följande: Om en engångregenerering av ytemet för efterbehandling av partikelutläpp inträffar under trippen eller om OBD-ytemet drabba av ett fel av kla A eller B under provningen får tillverkaren begära att trippen ogiltigförklara. 7. Punkt ka erätta med följande: Överentämmelen ho den elektronika tyrenheten vridmomentignal ka ane vara tillräcklig om det beräknade vridmomentet ligger inom den toleran för vridmomentet vid full belatning om ange i punkt i bilaga I. 8. Tillägg 1 ka ändra på följande ätt: a) Punkt 1 ka erätta med följande: 1. INLEDNING I detta tillägg bekriv förfarandet för att betämma gaformiga utläpp från mätningar på fordon på väg med hjälp av ombordytem för utläppmätning (Portable Emiion Meaurement Sytem, nedan kallade PEMS eller PEMS-utrutning). De förorenande utläpp om ka mäta från motorn avgaer omfattar följande komponenter: kolmonoxid, totala kolväten amt kväveoxider för motorer med kompreiontändning och kolmonoxid, icke-metankolväten, metan amt kväveoxider för motorer med gnittändning. Deutom ka koldioxid mäta för att de beräkningförfaranden om bekriv i avnitten 4 och 5 ka kunna utföra. För motorer om driv med naturga får tillverkaren, den teknika tjänten eller den godkännande myndigheten välja att endat mäta utläppet av totala kolväten (THC) i tället för att mäta utläpp av metan och icke-metankolväten (NMHC). I detta fall ka gränvärdet för utläpp av totala kolväten vara amma om det om ange i bilaga I till förordning (EG) nr 595/2009 för metanutläpp. För beräkningen av överentämmelefaktorer enligt punkterna och ka det tillämpliga gränvärdet i å fall endat vara gränvärdet för utläpp av metan. För motorer om driv med andra gaer än naturga får tillverkaren, den teknika tjänten eller den godkännande myndigheten välja att mäta utläppet av totala kolväten (THC) i tället för att mäta utläpp av icke-metankolväten (NMHC). I detta fall ka gränvärdet för utläpp av totala kolväten vara amma om det om ange i bilaga I till förordning (EG) nr 595/2009 för utläpp av icke-metankolväten. För beräkningen av överentämmelefaktorer enligt punkterna och ka det tillämpliga gränvärdet i å fall vara gränvärdet för utläpp av icke-metankolväten. b) I punkt 2.2 ka meningen De parametrar om ammanfatta i tabell 1 ka mäta och regitrera erätta med följande: De parametrar om ange i tabell 1 ka mäta och regitrera vid en kontant frekven av 1,0 Hz eller högre. Urprungliga rådata ka bevara av tillverkaren och på begäran göra tillgängliga för godkännandemyndigheten och kommiionen.

11 L 259/11 c) Följande punkt ka införa om punkt 2.2.1: Datarapporteringformat Utläppvärden amt andra relevanta parametrar ka rapportera och utbyta om datafiler i C-format. Parametervärden ka åtkilja med ett kommatecken, ASCII-kod #h2c. Decimaltecknet för numerika värden ka vara en punkt, ASCII-kod #h2e. Rader ka avluta med retur, ASCII-kod #h0d. Skiljetecken för tuental ka inte använda. d) Punkterna och ka erätta med följande: Provningtart Utläppprovtagning, mätning av utläppparametrar och regitrering av motor- och omgivninguppgifter ka påbörja innan motorn tarta. Kylvätkan temperatur får inte övertiga 303 K (30 C) vid provningen början. Om omgivningtemperaturen övertiger 303 K (30 C) vid provningen början får kylvätkan temperatur inte övertiga omgivningtemperaturen med mer än 2 C. Datautvärderingen ka börja när kylvätkan temperatur har nått 343 K (70 C) förta gången eller när kylvätkan temperatur är tabilierad inom ± 2 K i 5 minuter, beroende på vad om inträffar fört, men inte enare än 15 minuter efter motortart Provning Utläppprovtagning, mätning av utläppparametrar och regitrering av motor- och omgivninguppgifter ka fortätta under motorn normala användning. Motorn får tänga av och tarta om, men utläppprovtagningen ka fortätta under hela provningen. Regelbundna nollkontroller av PEMS-utrutningen gaanalyatorer får utföra med 2 mar mellanrum och reultaten får använda för att utföra en korrigering av nolldriften. De uppgifter om regitrera under kontrollerna ka markera och får inte använda för utläppberäkningarna. Vid törningar av GPS-ignalen under en ammanhängande period på mindre än 60 får GPS-data beräkna på grundval av fordonhatigheten enligt den elektronika tyrenheten och en karta. Om den ammanlagda förluten av GPS-ignalen överkrider 3 % av trippen totala varaktighet ka trippen förklara ogiltig. e) Punkt ka erätta med följande: Analyatorer och avgaflödemätaruppgifter Uppgifterna enhetlighet (avgamaflödet uppmätt med hjälp av avgaflödemätare och gakoncentrationer) ka kontrollera med en korrelation mellan det uppmätta bränleflödet från den elektronika tyrenheten och det bränleflöde om beräkna enligt formeln i punkt i bilaga 4 till Unece förekrifter nr 49. En linjär regreion ka använda för de uppmätta och beräknade värdena för bränleflödet. Minta kvadrat-metoden ka använda med bät anpaade ekvation av formen y = mx + b där y är det beräknade bränleflödet [g/], m är regreionlinjen lutningkoefficient, x är det uppmätta bränleflödet [g/], och b är regreionlinjen kärningpunkt med y-axeln.

12 L 259/ Lutningkoefficienten (m) och determinationkoefficienten (r 2 ) ka beräkna för varje regreionlinje. Denna analy bör göra i området från 15 % av det högta värdet till det högta värdet och vid en frekven om är högre än eller lika med 1 Hz. För att en provning ka ane vara giltig ka följande två kriterier utvärdera: Tabell 2 Toleraner Regreionlinjen lutning, m Determinationkoefficient r 2 0,9 1,1 rekommenderad mint 0,90 obligatorik f) Punkt 4.1 ka erätta med följande: 4.1 Principen om fönter för genomnittberäkning Utläppen ka integrera med hjälp av en metod med fönter för beräkning av glidande medelvärden, om ka vara baerad på CO 2 -referenmaan eller referenarbetet. Beräkningprincipen är den följande: Mautläppen beräkna inte för hela uppättningen uppgifter, utan för deluppättningar av den fulltändiga uppättningen, där längden på deluppättningarna betäm å att de motvarar motorn CO 2 -maa eller arbete uppmätt över den tranienta referenlaboratoriecykeln. Beräkningarna av de glidande medelvärdena utför med en tidökning Δt om motvarar provtagningperioden. De deluppättningar om använd för att beräkna genomnitten från utläppdata benämn fönter för genomnittberäkning i följande punkter. Eventuella ogiltigförklarade data ka inte beakta vid beräkningen av arbetet eller CO 2 -maan och utläppen under föntret för genomnittberäkning. Följande data ka ane vara ogiltiga: a) Nolldriftkontroll av intrumenten. b) Data om inte omfatta av de förhållanden om ange i punkterna 4.2 och 4.3 i bilaga II. Mautläppen (mg/fönter) ka betämma enligt bekrivningen i punkt i bilaga 4 till Unece förekrifter nr 49.

13 L 259/13 Figur 1 Fordonet hatighet kontra tid och fordonet genomnittliga utläpp, med tart från det förta föntret för genomnittberäkning, kontra tid g) Punkt ka erätta med följande: ; Val av giltiga fönter Före de datum om ange i artikel 17a ka punkterna tillämpa De giltiga föntren är de fönter var genomnittliga effekt övertiger effektgränen på 20 % av den högta motoreffekten. Andelen giltiga fönter ka vara lika med eller törre än 50 % Om andelen giltiga fönter är mindre än 50 % ka datautvärderingen upprepa med lägre effektgräner. Effektgränen ka minka tegvi med 1 % till andelen giltiga fönter är lika med eller törre än 50 % Den lägre gränen får under alla förhållanden inte vara lägre än 15 % Provningen ka vara ogiltig om andelen giltiga fönter är mindre än 50 % vid en effektgrän på 15 % Från de datum om ange i artikel 17a ka punkterna tillämpa De giltiga föntren är de fönter var genomnittliga effekt övertiger effektgränen på 10 % av den högta motoreffekten Provningen ka vara ogiltig om andelen giltiga fönter är mindre än 50 % eller om det inte finn några giltiga fönter kvar med endat tadkörning efter det att regeln om den 90:e percentilen har tillämpat. h) Punkt ka erätta med följande: Val av giltiga fönter Före de datum om ange i artikel 17a ka punkterna tillämpa.

14 L 259/ De giltiga föntren ka vara de fönter var varaktighet inte övertiger den högta varaktighet om beräkna med följande formel: där W ref D max ¼ ,2 P max D max är den högta varaktigheten för fönter, i, och P max är den högta motoreffekten, i kw Om andelen giltiga fönter är lägre än 50 % ka datautvärderingen upprepa med längre varaktighet för föntren. Detta uppnå genom att minka värdet 0,2 i formeln i punkt tegvi med 0,01 till andelen giltiga fönter är lika med eller törre än 50 % Det änkta värdet i ovantående formel får under alla förhållanden inte vara mindre än 0, Provningen är ogiltig om andelen giltiga fönter är lägre än 50 % vid den högta varaktighet för fönter om beräknat i enlighet med punkterna , och Från de datum om ange i artikel 17a ka punkterna tillämpa De giltiga föntren ka vara de fönter var varaktighet inte övertiger den högta varaktighet om beräkna med följande formel: där W ref D max ¼ ,1 P max D max är den högta varaktigheten för fönter, i, och P max är den högta motoreffekten, i kw Provningen ka vara ogiltig om andelen giltiga fönter är mindre än 50 %. 9. I tillägg 2 ka punkt 3.1 erätta med följande: 3.1 Avgaflödemätaren anlutning till avgaröret Intallationen av avgaflödemätaren får inte öka mottrycket med mer än det värde om rekommendera av motortillverkaren eller öka avgaröret längd med mer än 2 m. Likom för alla komponenter i PEMSutrutningen ka intallationen av avgaflödemätaren uppfylla lokala trafikäkerhetbetämmeler och föräkringkrav.

15 L 259/15 BILAGA III Bilaga VI till förordning (EU) nr 582/2011 ka ändra på följande ätt: 1. Punkt 8 ka erätta med följande: 8. DOKUMENTATION Punkt 11 i bilaga 10 till Unece förekrifter nr 49 ka förtå enligt följande: Godkännandemyndigheten ka begära att tillverkaren tillhandahåller ett dokumentationpaket. Detta ka bekriva motorytemet alla kontruktionelement och avgareningtrategier och metoden för att kontrollera utläppvariablerna, oavett om detta gör direkt eller indirekt. Informationen ka innehålla en fulltändig bekrivning av avgareningtrategin. Deutom ka detta innehålla uppgifter om driften av alla hjälp- och grundtrategier för avgarening, inkluive en bekrivning av de parametrar om ändra av varje hjälptrategi och de randvillkor under vilka hjälptrategin är aktiv amt en indikation om vilka hjälp- och grundtrategier om troligen är aktiva under förhållandena vid de provningförfaranden om ange i denna bilaga. Detta dokumentationpaket ka tillhandahålla i enlighet med betämmelerna i avnitt 8 i bilaga I till denna förordning. 2. Tillägg 1 ka ändra på följande ätt: a) Följande punkt ka införa om punkt 2.3: 2.3 Tillverkarna ka e till att fordon kan prova med PEMS-utrutning av en oberoende part på allmän väg genom att tillhandahålla lämpliga anpaningdon till avgarör, ge tillgång till ignaler från den elektronika tyrenheten och utföra nödvändiga adminitrativa åtgärder. Tillverkaren får ta ut en rimlig avgift enligt vad om ange i artikel 7.1 i förordning (EG) nr 715/2007. b) Punkt 3.1 ka erätta med följande: 3.1 Fordonet nyttolat För PEMS-demontrationprovningen får nyttolaten reproducera och en kontgjord lat använda. Fordonet nyttolat ka vara % av fordonet maximala nyttolat. De ytterligare krav om ange i bilaga II ka tillämpa.

16 L 259/ BILAGA IV Bilaga XI till förordning (EU) nr 582/2011 ka ändra på följande ätt: 1. Punkt ka erätta med följande: Hållbarhet för utläpppretanda Det ytem för efterbehandling av avgaer om prova i enlighet med punkt , och där den erättande utläppbegränande anordningen ingår, ka genomgå det hållbarhetförfarande om bekriv i tillägg Följande punkt ka införa om punkt 4.3.5: Bränlen I det fall om bekriv i punkt i bilaga I ka det provningförfarande om ange i punkterna i denna bilaga genomföra med de bränlen om angett av tillverkaren av originalmotorytemet. Efter överenkommele med typgodkännandemyndigheten får dock det hållbarhetförfarande om fattäll i tillägg 3 och om ave i punkt genomföra med endat det bränle om utgör det ämta alternativet i fråga om åldring. 3. Följande punkter ka införa om punkterna : 4.6 Krav på kompatibilitet med begränningen av NO x -utläpp (endat tillämpliga på erättande utläppbegränande anordningar om är avedda att montera på fordon om är utrutade med givare om direkt mäter NO x -halten i avgaerna) Vining av kompatibilitet med begränningen av NO x -utläpp kräv bara om den urprungliga utläppbegränande anordningen övervakade i den urprungliga konfigurationen Den erättande utläppbegränande anordningen kompatibilitet med begränningen av NO x -utläpp ka via med hjälp av förfarandena i bilaga XIII till denna förordning för erättande utläppbegränande anordningar om är avedda att montera i motorer eller fordon om typgodkänt i enlighet med förordning (EG) nr 595/2009 och den här förordningen De betämmeler i Unece förekrifter nr 49 om gäller andra komponenter än utläppbegränande anordningar ka inte tillämpa Tillverkaren av den erättande utläppbegränande anordningen får använda amma förkonditionering och provningförfarande om använde vid det urprungliga typgodkännandet. I å fall ka den godkännandemyndighet om beviljade det urprungliga typgodkännandet av en motor i ett fordon, på begäran och på ett icke-dikriminerande ätt, tillhandahålla ett informationdokument i form av ett tillägg till det informationdokument om ange i tillägg 4 till bilaga I, om innehåller uppgifter om antal och typ av prekonditioneringcykler och om den typ av provningcykel om använde av tillverkaren av originalutrutningen för provning av begränning av NO x -utläpp ho den utläppbegränande anordningen Punkt ka gälla för begränning av NO x -utläpp om övervaka med OBD-ytemet. 4. Tillägg 3 ka erätta med följande: Tillägg 3 Hållbarhetförfarande för utvärdering av en erättande utläppbegränande anordning pretanda 1. I detta tillägg fattäll det hållbarhetförfarande om ave i punkt i bilaga XI, för utvärdering av en erättande utläppbegränande anordning pretanda.

17 L 259/17 2. BESKRIVNING AV HÅLLBARHETSFÖRFARANDET 2.1 Hållbarhetförfarandet ka utgöra av en datainamlingfa och en driftackumuleringplan. 2.2 Datainamlingfa Den utvalda motorn, utrutad med ett fulltändigt ytem för efterbehandling av avgaer där den erättande utläppbegränande anordningen ingår, ka kyla ned till omgivningtemperatur och genomgå en WHTCprovningcykel för kalltart i enlighet med punkterna och i bilaga 4 till Unece förekrifter nr Omedelbart efter WHTC-provningcykeln för kalltart ka motorn köra under nio på varandra följande WHTC-provningcykler för varmtart i enlighet med punkt i bilaga 4 till Unece förekrifter nr Den provningekven om fattäll i punkterna och ka genomföra i enlighet med de intruktioner om ange i punkt i bilaga 4 till Unece förekrifter nr Alternativt kan relevanta data amla in genom körning av ett fullatat fordon utrutat med det utvalda ytemet för efterbehandling av avgaer där den erättande utläppbegränande anordningen ingår. Provningen kan utföra antingen på väg, enligt trippkraven i punkterna i bilaga II till denna förordning med fulltändig regitrering av körningdata, eller på en lämplig chaidynamometer. Om en provning på väg välj, ka fordonet köra en provningcykel för kalltart enligt tillägg 5 till denna bilaga, följd av nio provningcykler för varmtart, identika med den för kalltart, på ett ådant ätt att det arbete om motorn utför är amma om uppnå enligt punkterna och Om en chaidynamometer välj ka provningcykeln imulerade väglutning enligt tillägg 5 anpaa för att motvara det arbete om motorn utför under hela WHTC-provningcykeln Typgodkännandemyndigheten ka inte godta temperaturdata om erhållit enligt punkt om den bedömer att dea data är orealitika och ka då antingen begära att provningen upprepa eller att en provning enligt punkterna 2.2.1, och utför Temperaturen i den erättande utläppbegränande anordningen ka regitrera under hela provningekvenen, på den plat där temperaturen är om högt I de fall då platen där temperaturen är om högt varierar över tiden, eller om denna plat är vår att definiera, bör multipla bäddtemperaturer regitrera på lämpliga plater Antalet och platerna för temperaturmätningarna ka välja ut av tillverkaren i amråd med typgodkännandemyndigheten utifrån god teknik ed Med typgodkännandemyndigheten amtycke får en enda temperatur i katalyatorbädden eller temperaturen vid katalyatorn inlopp använda om mätning av multipla bäddtemperaturer viar ig vara ogenomförbart eller alltför vårt. Figur 1 Exempel på placering av temperaturgivare i en generik anordning för efterbehandling

18 L 259/ Figur 2 Exempel på placering av temperaturgivare för dieelpartikelfilter Temperaturerna ka mäta och regitrera med en frekven på mint en gång per ekund (1 Hz) under provningekvenen De uppmätta temperaturerna ka redovia i ett hitogram med temperaturklaer på högt 10 C. I det fall om ave i punkt ka den högta temperaturen varje ekund vara den om regitrerat i hitogrammet. Varje tapel i hitogrammet ka repreentera den ammanlagda frekvenen i ekunder av de uppmätta temperaturerna om faller inom de eparata klaerna Den tid i mar om motvarar varje temperaturkla ka betämma och därefter extrapolera till den användbara livlängden för den erättande utläppbegränande anordningen i enlighet med de värden om ange i tabell 1. Extrapoleringen ka baera på antagandet att en WHTC-cykel motvarar 20 km körning. Tabell 1 Användbar livlängd för den erättande utläppbegränande anordningen för varje fordonkategori, och motvarande WHTC-provningcykler och drifttider Fordonkategori Körträcka (km) Motvarande antal WHTC-provningcykler Motvarande antal mar Motorytem monterade i fordon av kategorierna M 1, N 1 och N 2 Motorytem monterade i fordon av kategorierna N 2, N 3 med en högta teknikt tillåten vikt om inte övertiger 16 ton och M 3 klaerna I, II och A, amt kla B med en högta teknikt tillåten vikt om övertiger 7,5 ton Motorytem monterade i fordon av kategori N 3 med en högta teknikt tillåten vikt om övertiger 16 ton amt M 3 kla III och kla B med en högta teknikt tillåten vikt om övertiger 7,5 ton Det är tillåtet att genomföra datainamlingfaen för olika anordningar vid amma tidpunkt När det gäller ytem med aktiv regenerering ka antalet regenereringar om inträffar under den provningekven om definiera i punkterna och regitrera tillamman med regenereringarna längd och temperatur. Om ingen aktiv regenerering har inträffat ka den varmtartekven om fattäll i punkt förlänga å att den omfattar mint två aktiva regenereringar.

19 L 259/ Den totala mängden mörjmedel om förbruka under datainamlingfaen ka regitrera, i g/, med hjälp av en lämplig metod, till exempel det förfarande med dränering och vägning om bekriv i tillägg 6. Motorn ka i detta yfte köra under 24 mar, under på varandra följande WHTC-provningcykler. Om en exakt mätning av oljeförbrukningen inte kan erhålla får tillverkaren, enligt överenkommele med typgodkännandemyndigheten, använda följande alternativ för fattällande av förbrukningen av mörjmedel: a) Ett tandardvärde på 30 g/. b) Ett värde om tillverkaren begär baerat på tillförlitliga uppgifter och om godkänn av typgodkännandemyndigheten. 2.3 Beräkning av åldringtid om motvarar en referentemperatur De temperaturer om regitrerat enligt punkterna ka reducera till en referentemperatur T r, på begäran av tillverkaren efter överenkommele med typgodkännandemyndigheten, inom intervallet för de temperaturer om regitrerat under datainamlingfaen I det fall om ange i punkt får värdet på T r variera för var och en av anordningarna Den åldringtid om motvarar referentemperaturen ka beräkna för varje kla enligt punkt i enlighet med följande ekvation: Ekvation 1: där t i e ¼ ti bin e R Tr R T i bin R = den erättande utläppbegränande anordningen termika reaktivitet. Följande värden ka använda: Dieeloxidationkatalyator: Katalyerat dieelpartikelfilter: SCR eller ammoniakoxideringkatalyator baerad på järnzeolit: SCR kopparzeolit: SCR vanadin: NO x -fälla: T r = referentemperaturen, i K. T i bin = mittemperaturen, i K, för temperaturklaen i, om den erättande utläppbegränande anordningen är exponerad för under datainamlingfaen, regitrerad i temperaturhitogrammet. t i bin = tiden i mar, motvarande temperaturen Ti bin, anpaad efter den fulla användbara livlängden, dv. om hitogrammet repreenterar 5 mar och den användbara livlängden är mar enligt tabell 1 ka alla tiduppgifter i hitogrammet multiplicera med ¼ t i e = den motvarande åldringtid i mar om behöv för att genom att utätta den erättande utläppbegränande anordningen för temperaturen T r uppnå amma åldring om kulle vara reultatet av att utätta den erättande utläppbegränande anordningen för temperaturen T i under tiden bin ti. bin i = klanummer, där 1 är numret på klaen med den lägta temperaturen och n värdet för klaen med den högta temperaturen.

20 L 259/ Den totala motvarande åldringtiden ka beräkna i enlighet med följande ekvation: Ekvation 2: AT ¼ Xn i¼1 t i e där AT = total motvarande åldringtid i mar om behöv för att genom att utätta den erättande utläppbegränande anordningen för temperaturen T r uppnå amma åldring om kulle vara reultatet av att utätta den erättande utläppbegränande anordningen under de användbara livlängd för temperaturen T i bin under tiden t i bin för var och en av de i klaer om ange i hitogrammet. t i e = den motvarande åldringtid i mar om behöv för att genom att utätta den erättande utläppbegränande anordningen för temperaturen T r uppnå amma åldring om kulle vara reultatet av att utätta den erättande utläppbegränande anordningen för temperaturen T i under tiden bin ti. bin i = klanummer, där 1 är numret på klaen med den lägta temperaturen och n värdet för klaen med den högta temperaturen. n = totala antalet temperaturklaer I det fall om ave i punkt ka AT beräkna för varje anordning. 2.4 Driftackumuleringplan Allmänna krav Driftackumuleringplanen ka göra det möjligt att påkynda åldringen av den erättande utläppbegränande anordningen med hjälp av de uppgifter om amlat in under datainamlingfaen enligt punkt Driftackumuleringplanen ka betå av en termik ackumuleringplan och en ackumuleringplan för mörjmedelförbrukning i enlighet med punkt Efter överenkommele med typgodkännandemyndigheten behöver tillverkaren inte genomföra en ackumuleringplan för mörjmedelförbrukning om de erättande utläppbegränande anordningarna är placerade nedtröm ett filter för efterbehandling av avgaer (t.ex. ett dieelpartikelfilter). Både den termika ackumuleringplanen och ackumuleringplanen för mörjmedelförbrukning ka betå av en upprepning av en rad termika ekvener repektive ekvener för mörjmedelförbrukning I fråga om erättande utläppbegränande anordningar med aktiv regenerering, ka den termika ekvenen komplettera med ett läge för aktiv regenerering För driftackumuleringplaner betående av både termika ackumuleringplaner och ackumuleringplaner för mörjmedelförbrukning ka dera repektive ekvener alternera å att varje termik ekven om genomför ka följa av en ekven för mörjmedelförbrukning Det är tillåtet att utföra driftackumuleringplanen amtidigt för olika anordningar. I detta fall ka en enda driftackumuleringplan fattälla för alla anordningarna Termik ackumuleringplan Den termika ackumuleringplanen ka imulera effekten av termik åldring på pretandan ho en erättande utläppbegränande anordning fram till lutet av de livlängd Den motor om använd för att genomföra driftackumuleringplanen ka, föredd med ytem för efterbehandling av avgaer där den erättande utläppbegränande anordningen ingår, köra under mint tre på varandra följande termika ekvener enligt tillägg 4.

21 L 259/ Temperaturerna ka regitrera under mint två termika ekvener. Den förta ekvenen, om genomför om uppvärmning, ka inte beakta för temperaturregitrering Temperaturen ka regitrera på lämpliga plater om ka välja i enlighet med punkterna , med en frekven av mint en gång per ekund (1 Hz) Den effektiva åldringtiden om motvarar de termika ekvener om ave i punkt ka beräkna i enlighet med följande ekvationer: Ekvation 3: t i e ¼ P C nc¼1 e R Tr C R T i Ekvation 4: AE ¼ Xp i¼1 t i e där t i e = den effektiva åldringtid i mar om behöv för att genom att utätta den erättande utläppbegränande anordningen för temperaturen T r uppnå amma åldring om kulle vara reultatet av att utätta den erättande utläppbegränande anordningen för temperaturen T i under ekunden i. T i = temperaturen, i K, uppmätt i ekunden i under var och en av de termika ekvenerna. R = den erättande utläppbegränande anordningen termika reaktivitet. Tillverkaren ka komma överen med typgodkännandemyndigheten om det R-värde om ka använda. Det ka ockå vara möjligt att om alternativ använda följande tandardvärden: Dieeloxidationkatalyator: Katalyerat dieelpartikelfilter: SCR eller ammoniakoxideringkatalyator baerad på järnzeolit: SCR kopparzeolit: SCR vanadin: NO x -fälla: T r = referentemperatur i K, om ka vara amma värde om i ekvation 1. AE = den effektiva åldringtid i mar om behöv för att genom att utätta den erättande utläppbegränande anordningen för temperaturen T r uppnå amma åldring om kulle vara reultatet av att utätta den erättande utläppbegränande anordningen för hela den termika ekvenen varaktighet. AT = total motvarande åldringtid i mar om behöv för att genom att utätta den erättande utläppbegränande anordningen för temperaturen T r uppnå amma åldring om kulle vara reultatet av att utätta den erättande utläppbegränande anordningen under de användbara livlängd för temperaturen T i bin under tiden t i bin för var och en av de i klaer om ange i hitogrammet. i = temperaturmätningen nummer. p = totala antalet temperaturmätningar. n c = nummer på den termika ekvenen, av de om utför i yfte att regitrera temperaturer i enlighet med punkt C = det totala antalet termika ekvener om utför i yfte att regitrera temperaturer.

22 L 259/ Det totala antalet termika ekvener om ka ingå i driftackumuleringplanen ka beräkna med hjälp av följande ekvation: Ekvation 5: N TS = AT/AE där N TS = det totala antalet termika ekvener om ka utföra under driftackumuleringplanen. AT = total motvarande åldringtid i mar om behöv för att genom att utätta den erättande utläppbegränande anordningen för temperaturen T r uppnå amma åldring om kulle vara reultatet av att utätta den erättande utläppbegränande anordningen under de användbara livlängd för temperaturen T i bin under tiden t i bin för var och en av de i klaer om ange i hitogrammet. AE = den effektiva åldringtid i mar om behöv för att genom att utätta den erättande utläppbegränande anordningen för temperaturen T r uppnå amma åldring om kulle vara reultatet av att utätta den erättande utläppbegränande anordningen för hela den termika ekvenen varaktighet Det är tillåtet att minka N TS och därmed driftackumuleringplanen, genom att öka de temperaturer om varje anordning utätt för under varje teg i åldringcykeln genom tillämpning av en eller flera av följande åtgärder: a) Iolera avgaröret. b) Flytta den erättande utläppbegränande anordningen närmare avgagrenröret. c) Artificiellt höja avgaerna temperatur. d) Opera motorn intällningar utan att väentligt ändra motorn utläpp Vid tillämpning av de åtgärder om ave i punkterna och får inte den totala åldringtiden, beräknad från N TS, vara mindre än 10 % av den användbara livlängden om ange i tabell 1, t.ex. får inte fordonkategori N 1 ha en N TS på mindre än 286 termika ekvener, under antagande att varje ekven är Det är tillåtet att öka N TS och därmed driftackumuleringplanen varaktighet, genom att änka temperaturerna under varje teg i åldringcykeln genom tillämpning av en eller flera av följande åtgärder: a) Flytta den erättande utläppbegränande anordningen längre bort från avgagrenröret. b) Artificiellt änka avgaerna temperatur. c) Opera motorn intällningar I det fall om ave i punkt ka följande gälla: N TS ka vara amma för varje anordning, å att en enda driftackumuleringplan kan fattälla För att uppnå amma N TS -värde för varje anordning ka ett förta N TS -värde beräkna för varje anordning, med egna värden för AT och AE Om de beräknade N TS -värdena är olika, får en eller flera av de åtgärder om fattäll i punkterna tillämpa, på den eller de anordningar för vilka N TS -värdena behöver modifiera, under de termika ekvener om ave i punkt , i yfte att påverka det uppmätta T i och därför efter vad om är lämpligt påkynda eller fördröja den kontgjorda åldringen av den eller de berörda anordningarna De nya N TS -värden om motvarar de nya temperaturer T i om erhåll enligt punkt ka beräkna.

23 L 259/ De teg om ange i punkterna och ka upprepa till de N TS -värden om erhållit för varje anordning i ytemet överentämmer De T r -värden om använd för att erhålla de olika N TS -värdena enligt punkterna och ka vara amma om de om använd i punkterna och för att beräkna AT för varje anordning För en enhet av erättande utläppbegränande anordningar om utgör ett ytem i den mening om ave i artikel 3.25 i direktiv 2007/46/EG får ett av följande två alternativ överväga för termik åldring av anordningarna: Anordningarna i enheten får åldra antingen eparat eller tillamman, i enlighet med punkt Om enheten är uppbyggd på ett ådant ätt att det inte är möjligt att frikoppla anordningar (t.ex. dieeloxidationkatalyator och SCR i en behållare) ka den termika åldringen av enheten utföra med det högta N TS -värdet Modifierad termik ackumuleringplan för anordningar om arbetar med aktiv regenerering Det modifierade termika ackumuleringplanen för anordningar om arbetar med aktiv regenerering ka imulera effekten av åldringen på grund av både termik belatning och aktiv regenerering på en erättande utläppbegränande anordning i lutet av de livlängd Den motor om använd för driftackumuleringplanen, föredd med det ytem för efterbehandling av avgaer där den erättande utläppbegränande anordningen ingår, ka köra under mint tre modifierade termika ekvener, där varje ekven betår av en termik ekven enligt tillägg 4, följd av en fulltändig aktiv regenerering under vilken den högta temperatur om uppnå i efterbehandlingytemet inte bör vara lägre än den högta temperatur om regitrerat i datainamlingfaen Temperaturerna ka regitrera under mint två modifierade termika ekvener. Den förta ekvenen, om genomför om uppvärmning, ka inte beakta för temperaturregitrering För att minimera den tid om förflyter mellan den termika ekvenen enligt tillägg 4 och den efterföljande aktiva regenereringen får tillverkaren artificiellt utlöa den aktiva regenereringen genom att, efter varje termik ekven enligt tillägg 4, köra motorn under tabila förhållanden om möjliggör en hög otutveckling av motorn. I å fall ka de tabila förhållandena även betrakta om en del av den modifierade termika ekvenen enligt punkt Den effektiva åldringtid om motvarar varje modifierad termik ekven ka beräkna med hjälp av ekvationerna 3 och Det totala antalet modifierade termika ekvener om ka utföra under driftackumuleringplanen ka beräkna med hjälp av ekvation Det är tillåtet att minka N TS och därmed driftackumuleringplanen varaktighet, genom att öka temperaturerna under varje teg av den modifierade termika ekvenen genom tillämpning av en eller flera av de åtgärder om ange i punkt Utöver de åtgärder om ave i punkt kan ockå N TS minka genom att öka den högta temperaturen under den aktiva regenereringen inom den modifierade termika ekvenen, utan att under några förhållanden överkrida en bäddtemperatur på 800 C N TS får aldrig vara mindre än 50 % av antalet aktiva regenereringar om den erättande utläppbegränande anordningen genomgår under de användbara livlängd, beräknat i enlighet med följande ekvation: Ekvation 5: t WHTC N AR ¼ t AR þ t BAR

24 L 259/ där N AR = antal aktiva regenereringekvener under den erättande utläppbegränande anordningen användbara livlängd. t WHTC = antal mar om motvarar den fordonkategori för vilken den erättande utläppbegränande anordningen är avedd, erhållna ur tabell 1. t AR t BAR = den aktiva regenereringen varaktighet, i mar. = tid i mar mellan två på varandra följande aktiva regenereringar Om, till följd av tillämpningen av det minta antalet modifierade termika ekvener enligt punkt , AE N TS om beräknat med hjälp av ekvation 4 övertiger AT om beräknat med hjälp av ekvation 2, får tiden för varje teg av den termika ekvenen enligt i tillägg 4 och om ingår i den modifierade termika ekvenen enligt punkt minka i amma proportion i yfte att göra AE N TS = AT Det är tillåtet att öka N TS och därmed driftackumuleringplanen varaktighet, genom att änka temperaturerna under varje teg av den termika-aktiva regenereringekvenen genom tillämpning av en eller flera av de åtgärder om ange i punkt I de fall om ave i punkt ka punkterna och tillämpa Ackumuleringplan för mörjmedelförbrukning Ackumuleringplanen för mörjmedelförbrukning ka imulera effekten av åldring, på grund av kemik förgiftning eller avlagringar till följd av mörjmedelförbrukning, på pretanda ho en erättande utläppbegränande anordning i lutet av de livlängd Det mörjmedel om förbruka ka fattälla i g/ under mint 24 termika ekvener eller ett motvarande antal modifierade termika ekvener, med en lämplig metod, till exempel det förfarande med dränering och vägning om bekriv i tillägg 6. Färkt mörjmedel ka använda Motorn ka vara utrutad med ett oljetråg med kontant volym för att undvika behovet av påfyllningar, efterom oljenivån påverkar oljeförbrukningen. Vilken lämplig metod om helt, exempelvi den om ange i ASTM-tandarden D , får använda Den teoretika tid, i mar, om den termika ackumuleringplanen eller den modifierade termika ackumuleringplanen, beroende på vad om är tillämpligt, måte genomföra för att uppnå amma mörjmedelförbrukning om den om motvarar den användbara livlängden ho den erättande utläppbegränande anordningen, ka beräkna med hjälp av följande ekvation: Ekvation 6: där t TAS ¼ LCR WHTC t WHTC LCR TAS t TAS = driftackumuleringplanen teoretika varaktighet, i mar, om kräv för att uppnå amma mörjmedelförbrukning om den om motvarar den användbara livlängden ho den erättande utläppbegränande anordningen, förutatt att driftackumuleringplanen utelutande betår av en erie på varandra följande termika ekvener eller på varandra följande modifierade termika ekvener. LCR WHTC = mörjmedelförbrukningen i g/ fattälld enligt punkt t WHTC = antal mar om motvarar den fordonkategori för vilken den erättande utläppbegränande anordningen är avedd, erhållna ur tabell 1. LCR TAS = mörjmedelförbrukningen i g/ fattälld enligt punkt

25 L 259/ Antalet termika ekvener eller modifierade termika ekvener om motvarar t TAS ka beräkna med hjälp av följande formel: Ekvation 7: där N ¼ t TAS T TS N = antal termika ekvener eller modifierade termika ekvener om motvarar t TAS. t TAS = driftackumuleringplanen teoretika varaktighet, i mar, om kräv för att uppnå amma mörjmedelförbrukning om den om motvarar den användbara livlängden ho den erättande utläppbegränande anordningen, förutatt att driftackumuleringplanen utelutande betår av en erie på varandra följande termika ekvener eller på varandra följande modifierade termika ekvener. t TS = varaktigheten, i mar, av en enda termik ekven eller modifierad termik ekven Värdet av N ka jämföra med värdet av N TS beräknat i enlighet med punkt eller när det gäller anordningar med aktiv regenerering i enlighet med punkt Om N N TS är det inte nödvändigt att utöka den termika ackumuleringplanen med en ackumuleringplan för mörjmedelförbrukning. Om N > N TS ka den termika ackumuleringplanen utöka med en ackumuleringplan för mörjmedelförbrukning En ackumuleringplan för mörjmedelförbrukning måte inte lägga till om den mörjmedelförbrukning om behöv, genom att öka mörjmedelförbrukningen enligt bekrivningen i punkt , redan uppnå med genomförandet av motvarande termika ackumuleringplan betående av N TS termika ekvener eller modifierade termika ekvener Utarbetande av ackumuleringplanen för mörjmedelförbrukning Ackumuleringplanen för mörjmedelförbrukning ka betå av ett antal ekvener för mörjmedelförbrukning om upprepa ett flertal gånger, där varje ekven för mörjmedelförbrukning alternera med varje termik ekven eller varje modifierad termik ekven Varje ekven för mörjmedelförbrukning ka betå av ett tabilt läge med kontant belatning och hatighet; belatningen och hatigheten ka välja på ett ådant ätt att mörjmedelförbrukningen maximera och den effektiva termika åldringen minimera. Läget ka fattälla av tillverkaren i amråd med typgodkännandemyndigheten utifrån god teknik ed Varaktigheten för varje ekven för mörjmedelförbrukning ka betämma enligt följande: Motorn ka köra under en lämplig tidperiod med den belatning och den hatighet om fattällt av tillverkaren i enlighet med punkt och det mörjmedel om förbruka ka fattälla i g/ med en lämplig metod, till exempel det förfarande med dränering och vägning om bekriv i tillägg 6. Smörjmedelbyten ka genomföra i rekommenderade intervaller Varaktigheten för varje ekven för mörjmedelförbrukning ka beräkna med hjälp av följande ekvation: Ekvation 8: t LS ¼ LCR WHTC t WHTC LCR TAS N TS t TS LCR LAS N TS

26 L 259/ där t LS = varaktigheten, i mar, av en enda ekven för mörjmedelförbrukning. LCR WHTC = mörjmedelförbrukningen i g/ fattälld enligt punkt t WHTC = antal mar om motvarar den fordonkategori för vilken den erättande utläppbegränande anordningen är avedd, erhållna ur tabell 1. LCR TAS = mörjmedelförbrukningen i g/ fattälld enligt punkt LCR LAS = mörjmedelförbrukningen i g/ fattälld enligt punkt t TS = varaktigheten, i mar, av enda termik ekven enligt tillägg 4, eller av en modifierad termik ekven enligt punkt N TS = det totala antalet termika ekvener eller modifierade termika ekvener om ka utföra under driftackumuleringplanen Smörjmedelförbrukningen ka alltid vara lägre än 0,5 % av motorn bränleförbrukning för att undvika alltför tor ackumulering av aka på framidan av den erättande utläppbegränande anordningen Det är tillåtet att lägga till den termika åldring om oraka av genomförandet av ekvenen för mörjmedelförbrukning till den AE om beräkna i ekvation Utarbetande av den fulltändiga driftackumuleringplanen Driftackumuleringplanen ka kontruera genom att alternera termika eller modifierade termika ekvener, enligt vad om är lämpligt, med ekvener för mörjmedelförbrukning. Detta mönter ka upprepa N TS gånger, där N TS -värdet ka vara det om beräkna i enlighet med punkt eller 2.4.3, beroende på vad om är lämpligt. Ett exempel på en fulltändig driftackumuleringplan finn i tillägg 7. Ett flödechema om bekriver utarbetandet av en fulltändig driftackumuleringplan finn i tillägg Utförande av driftackumuleringplanen Motorn, utrutad med ett ytem för efterbehandling av avgaer där den erättande utläppbegränande anordningen ingår, ka köra enligt den driftackumuleringplan om ange i punkt Den motor om använd för driftackumuleringplanen får vara en annan än den motor om använd i datainamlingfaen; den itnämnda ka dock alltid vara den motor för vilken den erättande utläppbegränande anordning om ka typgodkänna har kontruerat, och den om prova aveende utläpp enligt punkt Om den motor om använd för driftackumuleringplanen har en lagvolym om är 20 % törre eller mer än den motor om använd i datainamlingfaen, ka avgaytemet på den förra vara föredd med en förbikoppling för att å nära om möjligt återpegla avgaflödet på den enare under de valda förhållandena av åldring I det fall om ave i punkt ka den motor om använd för driftackumuleringplanen vara typgodkänd enligt förordning (EG) nr 595/2009. Om den eller de anordningar om prova är avedda att montera i ett motorytem med avgaåterföring ka deutom det motorytem om använd för driftackumuleringplanen ockå vara förett med avgaåterföring. Om den eller de anordningar om prova inte är avedda att montera i ett motorytem med avgaåterföring ka det motorytem om använd för driftackumuleringplanen inte heller vara förett med avgaåterföring Det mörjmedel och det bränle om använd under driftackumuleringplanen ka i å hög utträckning om möjligt likna de om använt under datainamlingfaen enligt punkt 2.2. Smörjmedlet ka överentämma med rekommendationen från tillverkaren av den motor för vilken den utläppbegränande anordningen är avedd. De bränlen om använd bör vara marknadbränlen om uppfyller motvarande krav i direktiv 98/70/EG. På tillverkaren begäran kan ockå referenbränlen i enlighet med denna förordning använda.

27 L 259/ Smörjmedlet får byta för underhåll, med de intervaller om ange av tillverkaren av den motor om använd under datainamlingfaen När det gäller en SCR, ka inprutningen av urea genomföra i enlighet med den trategi om fattällt av tillverkaren av den erättande utläppbegränande anordningen. 5. Följande tillägg ka införa om tilläggen 4 8: Tillägg 4 Sekven för termik åldring Läge Varvtal (% av hög tomgång) Belatning (% för ett givet varvtal) () 1 2,92 0, ,72 1, ,87 3, ,23 11, ,37 14, ,78 18, ,12 20, ,53 34, ,24 54, ,07 62, ,82 62, Regenerering (i förekommande fall) Ska fattälla (e punkt ) Ska fattälla (e punkt ) Ska fattälla (e punkt ) Smörjmedelförbrukning (i förekommande fall) Ska fattälla i enlighet med punkt Ska fattälla i enlighet med punkt Ska fattälla i enlighet med punkt Anmärkning: Sekvenen för lägena 1 11 har ordnat efter tigande belatning i yfte att maximera avgatemperaturen vid lägen med hög belatning. Med typgodkännandemyndigheten amtycke kan ordningen ändra för att opera avgatemperaturen, om detta kan bidra till att minka den faktika åldringtiden.

28 L 259/ Tillägg 5 Provningcykel för datainamling med chaidynamometer eller vid provning på väg , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,81 7 2, , , , , , ,99 8 5, , , , , , ,03 9 8, , , , , , , , , , , , , ,1 11 9, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,92

29 L 259/ , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,92

30 L 259/ , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,77

31 L 259/ , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,63

32 L 259/ , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,5

33 L 259/ , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,48

34 L 259/ , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,77

35 L 259/ , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,8

36 L 259/ , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,25

37 L 259/ , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,59 Tillägg 6 Förfarande med dränering och vägning 1. Motorn ka fylla med ny olja. Om ett oljetråg med kontant volym (enligt ASTM-tandarden D ) använd, ka oljepumpen vara pålagen när motorn fyll. Tillräckligt med olja ka tillföra för att fylla både motorn och det externa tråget. 2. Motorn ka tarta och köra den önkade provningcykeln (e punkterna och ) under mint När cykeln är avlutad ka oljetemperaturen tillåta tabiliera vid tationärt motortilltånd innan motorn täng av. 4. Ett rent, tomt oljedräneringtråg ka väga. 5. All ren utrutning om ka använda vid oljedräneringen (t.ex. traor) ka väga. 6. Oljan ka dränera under 10 min med hjälp av den externa pumpen (om ådan finn) pålagen följt av ytterligare 10 min med pumpen avlagen. Om ett oljetråg med kontant volym inte använd ka oljan dränera från motorn under totalt 20 min. 7. Den dränerade oljan ka väga. 8. Den vikt om fattäll i enlighet med teg 7 ka ubtrahera från den vikt om fattäll i enlighet med teg 4. Differenen motvarar den totala vikten av den olja om avlägnat från motorn och amlat upp i dräneringtråget. 9. Oljan ka föriktigt återföra till motorn. 10. Det tomma dräneringtråget ka väga. 11. Den vikt om fattäll i enlighet med teg 10 ka ubtrahera från den vikt om fattäll i enlighet med teg 4. Reultatet motvarar vikten av den återtående oljan i dräneringtråget om inte återfört till motorn.

38 L 259/ All mutig utrutning om tidigare har vägt i enlighet med teg 5 ka väga. 13. Den vikt om fattäll i enlighet med teg 12 ka ubtrahera från den vikt om fattäll i enlighet med teg 5. Reultatet motvarar vikten av den återtående olja om kvartannat på den mutiga utrutningen och inte återfört till motorn. 14. De vikter av återtående olja om fattäll i enlighet med tegen 11 och 13 ka ubtrahera från den totala vikten av oljan om avlägnat, beräknad i enlighet med teg 8. Differenen mellan dea vikter motvarar den totala vikten av den olja om återfört till motorn. 15. Motorn ka köra under den eller de önkade provningcyklerna (e punkterna och ). 16. Stegen 3 8 ka upprepa. 17. Vikten av den olja om dränerat i enlighet med teg 16 ka ubtrahera från den vikt om fattäll i enlighet med teg 14. Differenen mellan dea vikter motvarar den totala vikten av den förbrukade oljan. 18. Den totala vikten av den förbrukade oljan beräknad enligt teg 14 ka dividera med varaktigheten, i mar, av de provningcykler om utfört i enlighet med teg 15. Reultatet utgör mörjmedelförbrukningen. Tillägg 7 Exempel på driftackumuleringplan inkluive termika ekvener, ekvener av mörjmedelförbrukning och ekvener av regenerering