Fiji. Geografi.

Transkript

1 Fiji Republiken Fiji i sydvästra Stilla havet består av hundratals stora vulkanöar och mindre korallöar. Landets ekonomiska bas utgörs av turism och sockertillverkning. Den forna brittiska kolonin har länge plågats av motsättningar mellan de fijiska urinvånarna och ättlingar till kontraktsarbetare från Indien. Fyra kupper mellan 1987 och 2006 ledde till perioder av diktatur påbörjades en återgång till folkvalt styre och demokratiska val kunde hållas Valets segrare blev den tidigare kuppledaren Voreqe (Frank) Bainimarama. Geografi Fiji är ett örike i sydvästra Stilla havet, halvvägs mellan ekvatorn och Nya Zeelands nordspets. Det består av runt 850 öar, atoller och rev på en undervattensplatå runt det ganska grunda Korohavet. Ett hundratal av öarna är bebodda. De två största öarna, Viti Levu och Vanua Levu, upptar nära nio tiondelar av den totala landytan, som är jämförbar med Värmlands. Viti Levu är en av de största öarna i Oceanien; här ligger huvudstaden Suva. Huvudöarna har vulkaniskt ursprung och är bergiga, med djupa raviner i kustlandskapen. På öarnas öst- och sydsidor växer regnskog eller planterad skog, medan vegetationen på de torrare läsidorna liknar savann. Fijis mindre öar är oftast låga korallöar. Till Fiji hör även ön Rotuma cirka 50 mil norr om Fijigruppen. 1/24

2 Yta km2 (2017) Tid svensk +11 timmar Huvudstad med antal invånare Suva (på ön Viti Levu; med förstäder som Lami, Nausori och Nasinu ca , uppskattning 2017) Övriga större städer Lautoka, Nadi (båda på ön Viti Levu) Högsta berg Tomaniivi (Mount Victoria; på Viti Levu, m ö h) Klimat Fiji har tropiskt havsklimat, präglat av den ständigt blåsande sydostpassaden. Temperaturvariationerna är små och det regnar mycket. Mest nederbörd faller på öarnas blåsiga öst- och sydkuster. Perioden maj oktober är dock något torrare och svalare än november till april, då orkaner kan förekomma. FAKTA KLIMAT Medeltemperatur/dygn 27 C (jan), 23 C (juli) Medelnederbörd/år Suva ca 3000 mm Befolkning och språk Omkring 100 av Fijis drygt 800 öar, atoller och rev är bebodda. Det pågår en inflyttning från mindre öar till huvudöarna och städerna där. Drygt två tredjedelar av befolkningen bor på den största ön Viti Levu. Befolkningen är ung; över en fjärdedel av invånarna är under 15 år. 2/24

3 Som beteckning för en medborgare i Fiji, oavsett etnisk tillhörighet, kan man använda ordet fijian. Flertalet av Fijis invånare hör till en av två stora grupper: urbefolkningen, det vill säga etniska fijier (som vi för enkelhetens skull bara kallar fijier) och indier (indo-fijianer), vars förfäder invandrat från Indiska halvön. Det finns också minoriteter av främst europeisk och kinesisk härkomst. Fijis urbefolkning har drag av två stora folk- och språkgrupper i Söderhavet: melanesier och polynesier. Numera, när fijierna odlar kontakter med melanesiska grannfolk i väster, ser de sig främst som melanesier. I äldre tider däremot betonade fijierna sina polynesiska drag. Förbindelserna med de polynesiska örikena Tonga och Samoa i öster är av urgammalt datum. I likhet med polynesiska folk har fijierna en aristokrati där de högre positionerna går i arv, och deras hövdingar har haft mer makt och prestige än hövdingar i melanesiska samhällen. En särskild inhemsk folkgrupp är rotumanerna, ett polynesiskt folk från ön Rotuma. Av runt rotumaner i Fiji bor bara kvar på den isolerade ön norr om Fijigruppen. Av indierna är de flesta ättlingar till plantagearbetare som britterna hämtade till Fiji runt förra sekelskiftet. Under 1900-talets första årtionden växte den indiska befolkningen snabbt, samtidigt som fijierna minskade i antal. Mellan och 1980-talet var indierna Fijis största folkgrupp. Etniska motsättningar Fijier och indier samexisterade i huvudsak fredligt men i skilda världar fram till 1980-talet, då relationerna mellan de två grupperna försämrades. Etniska motsättningar var en viktig faktor bakom statskupperna 1987, 2000 och 2006 (se Modern historia). De två kupperna 1987 satte igång en omfattande utvandring bland indierna, i synnerhet bland dem med yrkesutbildning. Även ett litet men betydelsefullt skikt av högutbildade fijier lämnade landet. Indiernas andel av befolkningen minskade från närmare hälften till drygt 37 procent på 20 år. Samtidigt ökade andelen fijier, från 46 procent till 57 procent. Fijier och indier talar olika språk (vid sidan av den gemensamma engelskan) och utövar olika religioner. Majoriteten av fijierna ser upp till sina hövdingar och identifierar sig med bylivets traditioner, medan indierna i huvudsak lever i tätorter. Bland indierna finns fler högutbildade och ekonomiskt framgångsrika, men samtidigt lever många indier som relativt fattiga småbönder på jord som de inte får äga utan måste arrendera av fijiska bykollektiv (se Jordbruk och fiske). Språk Fijiernas modersmål, fiji eller bauanfiji, även kallat itaukei (se nedan), har både polynesiska och melanesiska drag. Namnet bauanfiji syftar på den mest ansedda dialekten, fiji som det talas på ön Bau, alltså ett slags riksfiji. Rotumanerna har ett eget, besläktat språk fast med många polynesiska lånord. Indierna talar sinsemellan oftast en dialekt av hindi (som i författningen kallas hindustani). Flertalet invånare i Fiji talar också engelska. En viss oro har funnits för att engelskan ska ta över helt blev fiji och hindustani för första gången officiella språk vid sidan av engelska. Tanken var att höja språkens status bestämde regeringen att allt som rör fijier samt deras språk och institutioner ska benämnas "itaukei" i lagar och andra officiella dokument. Ordet betyder egentligen bara "infödd" och kan enligt dem som kritiserat beslutet från en språklig synpunkt inte användas lösryckt för att bara markera etnisk fijisk tillhörighet. Det har också befarats kunna öka spänningen mellan fijier och indier, tvärtemot vad regeringen säger att den vill uppnå. FAKTA BEFOLKNING OCH SPRÅK 3/24

4 Antal invånare (2016) Antal invånare per kvadratkilometer 48,6 (2014) Andel invånare i städerna 54,1 procent (2016) Nativitet/födelsetal 19,7 per 1000 invånare (2015) Mortalitet/dödstal 6,8 per 1000 invånare (2013) Befolkningstillväxt 0,7 procent (2014) Fertilitetsgrad 2,6 antal födda barn per kvinna (2013) Andel kvinnor 49,1 procent (2014) Förväntad livslängd 70 år (2015) Förväntad livslängd för kvinnor 73 år (2015) Förväntad livslängd för män 67 år (2015) Folkgrupper etniska fijier 57 %, indier 38 %, européer, kineser och övriga 5 % (folkräkning 2007) Språk engelska, fiji och "hindustani" är officiella språk Religion Författningen slår fast att Fiji är en sekulär stat och gör strikt åtskillnad mellan stat och religion. Allas religionsfrihet garanteras. Bland fijier och rotumaner är i stort sett alla kristna, medan de flesta indier är hinduer. Före britternas ankomst till Fiji utövade invånarna en religion grundad på andetro och förfädersdyrkan. Efter det att brittiskt styre införts 1874 kristnades landet snabbt. Numera är fyra femtedelar av de etniska fijierna och rotumanerna metodister. Näst största kristna grupp är katoliker. Metodistkyrkan (Fiji s Methodist Church) har varit politiskt inflytelserik. Den har gett stöd åt fijinationalistiska rörelser och ställde sig bakom militärkupperna 1987 och 2000 (se Modern historia). Däremot kritiserade kyrkan 2006 års kuppmakare, vilket ledde till att Bainimarama-regimen 2009 slog tillbaka genom att tillfälligt gripa kyrkoledare och förbjuda vissa sammankomster. Samma år grundades en ny metodistkyrka (New Methodist Church) av Atu Vulaono, bror till polischefen Esala Teleni som på regimens order stoppat metodisternas årsmöte. Den ordinarie metodistkyrkan fick dock stöd, även ekonomiskt, från metodister i bland annat USA och Australien. Bland indierna finns förutom hinduer också muslimer och en liten grupp sikher. 4/24

5 Utbildning I Fiji är skolgången obligatorisk i åtta år från sex års ålder. Därefter följer ett frivilligt stadium på tre år. Nästan alla barn börjar grundskolan och fyra av fem fortsätter till påbyggnadsstadiet. Nästan alla fijianer kan läsa och skriva. Fattigdom på landsbygden gör dock att en del barn där knappt får någon utbildning alls. Trots att de första åtta skolåren är avgiftsfria, blir det dyrt för många familjer att hålla barnen med böcker, skoluniformer och materiel. Skolorna drivs vanligen av lokala organisationer eller religiösa samfund. Alla skolor som får statligt stöd måste ta emot både fijiska och indiska elever i etniskt blandade klasser. I praktiken går dock barnen ur de olika folkgrupperna, särskilt på landsbygden, oftast i skilda skolor. Undervisningen i de lägre klasserna sker till viss del på fiji (itaukei) eller hindustani, men engelskan tar därefter över. Författningen stadgar att fiji och hindustani ska vara obligatoriska ämnen i alla låg- och mellanstadieskolor. Utbildningsnivån är över lag lägre bland fijierna än indierna, trots stora satsningar som successivt har minskat klyftan. Det råder brist på kvalificerade lärare, inte minst på grund av utvandring av högutbildade efter statskupperna Den högre utbildningen är ganska väl utbyggd. Ett universitet, University of the South Pacific, grundades 1968 i samarbete med elva grannstater i Stilla havet. Universitetets huvudområde ligger i Suva. Det privata University of Fiji grundades 2004 i staden Lautoka slogs sex högskolor samman till Fiji National University, som drivs i statlig regi med filialer runt om i landet. FAKTA UTBILDNING Andel barn som börjar grundskolan 96,6 procent (2012) Antal elever per lärare i grundskolan 28 (2012) Kostnader för utbildning i andel av BNP 3,9 procent (2013) Kostnader för utbildning i andel av statsbudgeten 14,0 procent (2013) Kultur En hel del gamla kulturmönster lever kvar i Fiji, trots västerländsk och kristen påverkan. Samhällslivet för fijierna präglas av sociala hierarkier byggda på familje- och släktband. Traditionellt hantverk kommer till användning i samband med högtider och ceremonier, då hövdingar till exempel kröns eller gifter sig. Då tillverkas bland annat masi, tyg som framställs ur bark från mullbärsträd. Fijierna inser kulturens värde för turistnäringen. Särskilda byar och marknadsplatser har inrättats för att locka turister med traditionellt hantverk och dans- och musikuppvisningar. Bland indo-fijianerna lever många indiska sedvänjor kvar. Det gäller inte minst hinduiska traditioner, som bröllopsceremonier och rituell självspäkning. Den stora hinduiska ljusfestivalen diwali (dipavali) är helgdag i Fiji. 5/24

6 Den skrivna litteraturen fick ett uppsving efter grundandet av det första universitetet 1968, bland annat genom de skrivarkurser som bedrevs där. FN-organet Unesco gav 2013 Fijis första huvudstad Levuka ställning som världskulturarv för dess "enastående exempel på en hamnstad vid Stilla havet från 1800-talet". Det var första gången Fiji bidrog till världsarvslistan. Massmedier Fiji har traditionellt haft en livaktig press som varit betydligt friare än på andra håll i regionen. Från statskupperna 1987 till dess att demokratin återupprättades 2014 var dock mediefriheten periodvis tillbakapressad. Därefter har situationen förbättrats, även om brister kvarstår. Medieklimatet hårdnade betydligt efter 2006, då den dåvarande arméchefen Frank Bainimarama (premiärminister sedan 2007) tog makten i en kupp. I april 2009 förvärrades situationen när pressfriheten upphävdes helt samtidigt med författningen. Censur infördes och medierna beordrades att samarbeta och enbart publicera positiva nyheter. Soldater och annan säkerhetspersonal stationerades utanför nyhetslokaler, flera utländska journalister utvisades och fijianska journalister greps och förhördes. I april 2010 skärpte regeringen kontrollen över medierna ytterligare genom ett dekret som gav myndigheterna rätt att avgöra vad som var av allmänintresse eller inte. En speciell myndighet fick rätt att tränga in på redaktioner och begära fram material för granskning. Medieföretag hotades med dryga böter och journalister med fängelse för brott mot censurlagarna. All tryckt text måste bära skribentens namn, något som bland annat omöjliggjorde anonyma insändare från allmänheten. Slutligen infördes förbud för mer än 10 procents utländskt ägande i medieföretag. Begränsningen var speciellt riktad mot tidningen Fiji Times, som vid denna tid ägdes av den australisk-amerikanske mediemogulen Rupert Murdoch och hade blivit regimens hatobjekt. I september 2010 förbjöd regeringen alla myndigheter att annonsera i Fiji Times. Ställd inför hotet om att tidningen annars skulle stängas sålde Murdoch-koncernen samma månad Fiji Times till en Suvabaserad mediegrupp. Först med 2013 års författning stärktes press- och yttrandefriheten, och de direkta ingripandena mot massmedierna minskade gradvis. Sedan 2009 har Fiji klättrat från plats 152 i organisationen Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex till 67:e plats Det utländska ägandet är dock fortfarande begränsat i lag och bland många medier råder åtminstone en viss självcensur. Redaktörer och andra mediearbetare riskerar fortfarande att dömas till böter eller fängelse för att ha publicerat material som myndigheterna inte godtar. Den viktigaste och största dagstidningen är Fiji Times, somgrundades redan Den betydligt mindre Fiji Sun vänder sig främst till indiska läsare men är engelskspråkig, liksom Fiji Times. En engelskspråkig veckotidning är Fiji Republic Gazette.Det finns också vecko- och månadstidningar på fiji och hindustani. Ett exempel är Nai Lalakai, som ges ut på fiji en gång i veckan av samma företag som äger Fiji Times. Många tidningar publicerar sig numera på internet. Den statsägda Radio Fiji sänder på engelska, hindustani och fiji. Därutöver finns flera privatägda radiostationer. StatligaFBC TV sänder bland annat lokala och internationella nyheter på engelska. I landet finns också ett par privatägda TV-kanaler. FAKTA MASSMEDIER Pressfrihetsindex 31,3 (2015) 6/24

7 Antal mobilabonnemang per 100 invånare 98,8 (2014) Antal internetanvändare per hundra invånare 41,8 (2014) Äldre historia Fijiöarna har varit bebodda i mer än år. Under 1800-talet började öarna koloniseras av Storbritannien, som värvade tusentals indier som plantagearbetare. Inflyttningen av indier har i modern tid skapat motsättningar som fortfarande påverkar landets politik. Spår av människor på Fijiöarna har daterats till år före Kristus. Långt före européernas ankomst utvecklade fijierna en rik stenålderskultur. De odlade jams, taro och sötpotatis, fiskade och födde upp grisar, höns och hundar. Byarna skyddades av befästningsanläggningar. De små hövdingadömena krigade ibland med varandra eller gjorde räder till andra ögrupper. Det bör också ha funnits fredliga förbindelser med Tonga och Samoa, där fijiska prinsar och prinsessor omtalas i gamla folksagor. Holländaren Abel Tasman siktade några av Fijiöarna Engelsmännen James Cook och William Bligh kom på 1700-talet. Under tidigt 1800-tal härjades Fijis skogar av köpmän på jakt efter sandelträ. Fiji blev känt som Kannibalöarna, och öborna hade säkert inget emot om namnet avskräckte en del inkräktare. En äventyrare som satte fart på de fijiska inbördeskrigen genom att införa eldvapen var Charlie Savage, före detta Kalle Svensson från Uddevalla. Till Fiji kom också missionärer lät den mäktige hövdingen Cakobau döpa sig. Han kom från den lilla ön Bau, där the terrible Swede Svensson hade lärt öborna hur man använde kulor och krut. I allians med kungen av Tonga lade Cakobau under sig nästan hela västra Fiji, men han hamnade i svårigheter efter anklagelser om att ha bränt ned amerikanske konsulns bostad. Inför hotet av en amerikansk invasion och annektering sökte Cakobau stöd hos Storbritannien. Brittiska nybyggare hade anlänt på 1860-talet för att anlägga bomulls- och sockerplantager, och 1874 blev Fiji en brittisk kronkoloni. Cakobau och tolv andra hövdingar fick britterna att gå med på att ingen mer jord skulle överföras från urbefolkningen till nybyggarna. Fijierna fick behålla sitt interna styre, och européer förbjöds att använda dem som arbetskraft. Istället rekryterade britterna kontraktsarbetare från Indien. Kontraktsarbetarsystemet pågick mellan 1879 och När det avskaffades valde en majoritet av indierna att stanna. Samtidigt hade fijierna blivit färre till följd av krig och europeiska sjukdomar. Britternas avsikt var att skydda urbefolkningen, vilket i någon mån uppnåddes, men politiken lade också grunden för dagens motsättningar, främst kring fijiernas ensamrätt att äga mark. Fijierna favoriserades på många vis av britterna på indiernas bekostnad men utestängdes också från att ta del i det moderna ekonomiska livet. Modern historia 7/24

8 Sedan Fiji blev en självständig stat 1970 har landets politik präglats av motsättningar mellan den fijiska ursprungsbefolkningen och ättlingarna till de indier som kom till öarna som plantagearbetare under den tidiga kolonialtiden. Konflikterna har sedan 1987 lett till att militären tagit makten fyra gånger. En återgång till demokrati fullföljdes hösten 2014, men det skedde på militärens villkor. Efter andra världskriget var det framför allt landets indier som, med stöd av FN, ville att Fiji skulle bli självständigt. Kolonialmakten Storbritannien förberedde självständigheten genom att skriva en författning i vilken etnisk tillhörighet fick stor betydelse. De tre folkgrupperna fijier, indier och övriga (främst kvarvarande britter och kineser) fick skilda valkretsar. Den 10 oktober 1970 blev Fiji en självständig stat inom Samväldet med den brittiska monarken som statsöverhuvud. Politiken dominerades helt av Allianspartiet (AP) under hövdingen och premiärministern Kamisese Mara. AP stöddes av nästan alla fijier, kineser och européer samt av en del indier. Flertalet indier föredrog dock Nationella federationspartiet (NFP). Sociala förändringar bland fijierna, som nu också bodde i städerna, skapade sprickor i AP. Marginaliserade grupper började under 1970-talet driva kampanjer under parollen Fiji åt fijierna. Bland dem fanns en extremnationalistisk organisation kallad Taukeirörelsen. Andra, såväl indier som fijier som tröttnat på segregationen, bildade 1985 Fijis arbetarparti (FLP). I valet 1987 besegrades AP av en koalition mellan NFP och FLP. Fiji fick sin första regering där flertalet ministrar var indier, även om premiärministern Kamisese Mara var fijier. Militärkupperna 1987 Maktskiftet ledde till en militärkupp, som drevs på av Taukeirörelsen. En månad efter valet, i maj 1987, avsattes regeringen av soldater under ledning av Sitiveni Rabuka. Kuppen utlöste omfattande protester i form av demonstrationer och upplopp. Inte minst angreps många indier av Taukeirörelsen. Politiska ledare ingick i september en kompromiss om maktdelning, men då genomförde Rabuka en ny kupp. Författningen upphävdes och Fiji utropades till republik. I december samma år återinsattes Kamisese Mara som premiärminister, i spetsen för en övervägande civil regering men med Rabuka som inrikesminister och utan representanter för valets vinnare NFP och FLP. Bland ministrarna fanns även företrädare för Taukeirörelsen. En ny författning garanterade fijierna majoritet i parlamentet. I valet 1992 segrade Rabukas nybildade nationalistiska Fijiska politiska partiet (Soqosoqo Vakavulewa ni Taukei, SVT). Rabuka bildade regering och Kamisese Mara utsågs till president. Fijier och indier fortsatte dock att tvista om valsystemet och jordägandet. Efter intensiv debatt antogs 1997 en ny författning som fortfarande utgick från etnisk tillhörighet men som innebar en rimligare maktfördelning mellan folkgrupperna. I valet 1999 förlorade Rabuka och SVT makten till en koalition mellan det nu indiskdominerade FLP och tre fijiska partier. FLP:s ledare Mahendra Chaudhry blev Fijis förste indiskättade premiärminister, något som väckte ont blod bland fijinationalister. Ny kupp 2000 I maj 2000 kom en ny kupp. Chaudhry och andra ministrar togs som gisslan. Kuppledaren Georg Speight utmålade sig som förkämpe för den fijiska urbefolkningen och lyckades få visst gehör för den bilden i utlandet. Under två kaotiska månader drabbades många indier av våld och trakasserier. Arméchefen Frank 8/24

9 Bainimarama klev då in på scenen, tvingade president Mara att avgå och fick de tillfångatagna politikerna frisläppta. I juli tillsatte militären en civil övergångsregering, ledd av Laisenia Qarase och med enbart fijiska ministrar. Hövdingarådet utsåg Josefa Iloilo till ny president. Speight greps och dömdes till livstids fängelse. Sedan två domstolar slagit fast att Qarases regering var olaglig ordnades ett nytt val Qarase lanserade Förenade Fijipartiet (Soqosoqo Duavata ni Lewenivanua, SDL), som ersatte SVT som dominerande fijinationalistiskt parti. SDL blev störst i parlamentet, trots att det indiskdominerade FLP fått flest röster. Qarase och SDL bildade en fijinationalistisk koalition. Även nu var alla ministrar fijier. FLP-ledaren Chaudhry krävde, med stöd av författningen, plats i regeringen. Chaudhry fick rätt av Högsta domstolen, men 2004 godtog han rollen som oppositionsledare. Ett nytt parlamentsval hölls i maj Qarases SDL blev största parti men erbjöd FLP ministerposter, fast inte åt Chaudhry. Arméchefen Bainimarama var öppet kritisk mot den nya regeringen. Han var särskilt emot en tänkt amnesti för kuppmakare. En fjärde kupp 2006 I december 2006 genomförde Bainimarama en militärkupp. Qarase sattes i husarrest, undantagstillstånd utlystes, censur infördes och en rad statstjänstemän avskedades. Kuppen fördömdes i utlandet. I januari 2007 tillsatte Bainimarama en övergångsregering med sig själv som premiärminister. FLP-ledaren Chaudhry blev finansminister, och alla andra större partier fanns också med i regeringen. Bainimarama gjorde klart att han tänkte rensa författningen från etniskt baserade uppdelningar, för att skapa ett sant mångkulturellt Fiji. Någon större respekt för demokratiska spelregler visade han dock inte. När hövdingarådet vägrade stödja kuppen avsattes det av Bainimarama. Därpå utsåg han sig själv till rådets ordförande, så att han personligen kunde utse alla nya medlemmar. I augusti 2008 drog Bainimarama tillbaka ett löfte om att hålla val följande år. Först måste ett nytt valsystem inrättas, hävdade han. Chaudhry och FLP lämnade nu regeringen. I december 2008 bildade SDL, flera småpartier, fackföreningar och medborgargrupper Rörelsen för demokrati i Fiji (MDF), vars mål sades vara att återupprätta demokratin. I början av 2009 fick flera regeringskritiker sina bostäder, bilar eller kontor vandaliserade av okända män. Commodore Bainimarama I april 2009 såg det tillfälligt ut som om demokratin var på väg att återupprättas. Appellationsdomstolen slog då fast att Fijis dåvarande president, Josefa Iloilo, hade brutit mot författningen när han tillsatt övergångsregeringen ledd av Bainimarama (oftast titulerad Commodore kommendören) efter kuppen Domstolen beordrade presidenten att utse en ansedd person som tillförordnad premiärminister. Bainimarama var uttryckligen utesluten, liksom den premiärminister han hade avsatt i kuppen, Laisenia Qarase. Bainimarama avgick, men redan dagen därpå, den 10 april, upphävde president Iloilo författningen och införde undantagstillstånd. En dag senare återinsattes Bainimarama som premiärminister och hans övergångsregering svors in på nytt. Militären började därefter ta kontroll över alla delar av samhället. Journalister, religiösa ledare, domare och andra statstjänstemän greps eller sattes i husarrest. Strikt mediecensur infördes och undantagstillståndet förlängdes. I juli 2009 meddelade president Iloilo att han skulle avgå. Han ersattes tills vidare av vicepresident Epeli Nailatikau, en tidigare arméofficer med nära band till Bainimarama. 9/24

10 En månad senare tog de tidigare ärkefienderna Laisenia Qarase och Mahendra Chaudhry (båda före detta premiärministrar) gemensamt kontakt med Bainimarama för att föreslå en politisk process, som skulle leda till demokratiska val senast i oktober Bainimarama visade inget intresse för deras förslag. I september 2009 fråntogs Fiji i praktiken sitt medlemskap i Samväldet, när landet utestängdes från deltagande i ministermötena. Internationell isolering Epeli Nailatikau tillträdde i november 2009 officiellt som president efter några månader som tillförordnad i ämbetet. Enligt Bainimarama skulle presidenten hädanefter sitta i tre år och ingen vicepresident skulle utses, utan vid behov skulle landets högste domare vikariera som president. Chaudhry skärpte under 2010 sin kritik mot Bainimaramas regim. I juli åtalades Chaudhry för penningtvätt, skattebedrägerier och för att inte ha deklarerat sina tillgångar i utländsk valuta mellan 2000 och Han släpptes därefter fri mot borgen. I oktober greps åter Chaudhry, nu anklagad för att även ha hållit ett möte i strid med undantagstillståndet. Än en gång släpptes han fri mot borgen. Rättegången mot oppositionsledaren inleddes i november 2010, men i februari 2011 lades åtalet ned. I september 2010 avstängdes Fiji från Samväldet på grund av att återgången till demokrati förhalades. Fiji uteslöts även ur den regionala samarbetsorganisationen PIF (Pacific Islands Forum) av samma skäl. Den internationella isoleringen tvingade regimen att börja planera för en återgång till ett folkvalt styre. I januari 2012 upphävdes undantagstillståndet. Bainimarama lovade att inleda en dialog med andra politiska och samhälleliga krafter om en ny författning. I praktiken förändrades dock inte den dagliga tillvaron för befolkningen, eftersom undantaget ersattes med en rad dekret som reglerade "den allmänna ordningen" och som ansågs ge myndigheterna lika stora möjligheter att hålla oppositionella under uppsikt. Laisenia Qarase den premiärminister som avsattes i kuppen 2006 dömdes i augusti 2012 till ett års fängelse för korruption. Brotten ska ha begåtts under Qarases tid som chef för ett statligt investeringsbolag på 1990-talet. Qarase nekade till anklagelserna. Gradvis återgång till demokrati I juni 2012 tillsattes en författningskommission under ledning av Yash Ghai, en ansedd kenyansk författningsexpert. Kommissionen vände sig till hela samhället och tog in över synpunkter och förslag från individer och grupper, inkluderande starkt regimkritiska partier. Kommissionen kritiserade Bainimaramas krav på att själv få styra sammansättningen av den konstituerande församling som skulle skriva en ny författning utifrån kommissionens förslag, men accepterade en del av de förutsättningar som premiärministern beskrev som "icke förhandlingsbara", bland annat att alla militärer som deltagit i kupper skulle garanteras straffrihet. Ändå åkte kommissionens förslag, som presenterades i januari 2013, rakt i militärens papperskorg. Bainimarama ansåg att kommissionen lyssnat alldeles för mycket på oppositionen. Istället började militärregimen skriva ett eget grundlagsförslag som blev klart i mars samma år. Samtidigt meddelade Bainimarama att det inte skulle tillsättas någon konstituerande församling såsom utlovats. Det förmodades att regimen inte ville ha någon demokratisk debatt om en författning som skulle ge armén en tung roll som övervakare av det politiska livet. Den nya författningen presenterades officiellt i augusti 2013, efter det att allmänheten haft möjlighet att komma med synpunkter. Den trädde i kraft i september samma år genom ett godkännande från president Nailatikau, som fått förnyat förordnande fram till Genom den nya författningen återupprättades demokratin formellt (se vidare Politiskt system) och parlamentsval planerades till Bainimarama meddelade han tänkte kandidera i valet. Han bildade våren 2014 ett nytt parti, kallat Fiji först, som skulle fungera som hans plattform i valet. 10/24

11 I maj 2014 dömdes Mahendra Chaudhry till böter för att han inte deklarerat en förmögenhet han haft insatt i Australien. Domen innebar att Chaudhry inte kunde kandidera i valet. Politiskt system Fiji har sedan självständigheten 1970 haft fyra olika författningar. Den senaste antogs i september 2013 och återupprättade demokratin efter det att landet styrts som en militärdiktatur sedan 2006, då dåvarande arméchef Josaia "Frank" Voreqe Bainimarama tog makten i en kupp års författning garanterade de etniska fijierna majoritet i parlamentet, vilket gav gruppen oproportionerligt stor politisk makt i förhållande till landets indier års författning stärkte indiernas ställning, men innebar ändå fortsatta fördelar för fijierna. Ett motiv till kuppen 2006 var att avskaffa den positiva särbehandlingen av fijierna, och 2009 upphävde Bainimarama författningen från Den nuvarande författningen föreskriver att alla medborgare är lika inför lagen, oavsett etnisk tillhörighet. Men eftersom många indier har utvandrat sedan 1990-talet har de som stannat kvar förvandlats till en krympande minoritet, och den fijiska urbefolkningens majoritetsställning har i själva verket stärkts. Fiji är en republik vars president är statschef och överbefälhavare. Formellt har presidenten den verkställande makten, men i praktiken agerar hen vanligtvis på inrådan av regeringen. Presidenten har dock möjlighet att skicka tillbaka ett lagförslag till parlamentet för ny behandling. Alla nya lagar måste godkännas av presidenten för att kunna träda i kraft. Presidenten väljs av parlamentet på tre år och kan väljas om högst en gång. I den händelse presidenten inte kan utföra sina uppgifter övertas ansvaret tillfälligt av Högsta domstolens ordförande. Regeringen leds av en premiärminister som utser och avskedar ministrar efter eget gottfinnande. Regeringens medlemmar är individuellt och kollektivt ansvariga inför parlamentet. Premiärministern kan avsättas om en enkel majoritet av parlamentets ledamöter stöder en misstroendeförklaring i en omröstning. Inför omröstningen måste en eventuell ny premiärminister utpekas. Trots att presidenten formellt är överbefälhavare är det premiärministern som har rätt att utlysa undantagstillstånd efter samråd med rikspolischefen och försvarschefen. Bainimarama är premiärminister sedan 2007 då han utnämnde sig själv till posten. När fria val hölls i september 2014 vann Bainimaramas parti Fiji först och den tidigare diktatorn valdes till premiärminister på demokratisk väg. Den lagstiftande makten innehas av parlamentet. Med 2013 års författning infördes ett enkammarparlament (tidigare hade parlamentet två kamrar) med 50 ledamöter som ska utses i allmänna val vart fjärde år enligt ett proportionellt system. Rösträttsåldern sänktes från 21 till 18 år. Även valbarhetsåldern är 18 år. Ett politiskt parti eller en oberoende kandidat måste få minst fem procent av rösterna för att få ta plats i parlamentet. De tidigare regionala valkretsarna avskaffades och hela Fiji blev en enda valkrets. Valkommissionen har inför framtida val möjlighet att ändra antalet ledamöter i parlamentet för att återspegla befolkningssammansättningen. I valet hösten 2018 ska 51 ledamöter väljas. Författningsändringar kan antas genom folkomröstningar, om tre fjärdedelar av väljarna säger ja. Å andra sidan måste en folkomröstning föregås av att ändringen antagits av parlamentet tre gånger, varav de två sista med tre fjärdedelars majoritet, så i praktiken är tröskeln så hög att författningsändringar är näst intill omöjliga. 11/24

12 Tidigare fanns ett inflytelserikt råd bestående av upp till 70 fijiska hövdingar som ärvt sin ställning inom respektive klan. Sedan hövdingarådet vägrat stödja 2006 års kupp upplöstes det av Bainimarama och avskaffades slutgiltigt Författningen ger militären ett övergripande ansvar inte bara för landets försvar och säkerhet utan även för dess "välbefinnande", vilket tolkats som en möjlighet för armén att ingripa mot politiska beslut som generalerna inte gillar. Alla militärer som deltog i kuppen 2006 garanteras straffrihet och denna immunitet kan inte ifrågasättas av en domstol eller upphävas genom en författningsändring. Ingen ekonomisk ersättning ska heller kunna utgå till personer som lidit skada till följd av kuppen. Två nya oberoende myndigheter skapades i den nya författningen: en tribunal som ska hantera disciplinära frågor inom den offentliga förvaltningen och en kommission som ska arbeta mot korruption. Fiji är indelat i fyra administrativa regioner bestående av 14 provinser och ett antal kommuner, plus den självstyrda besittningen Rotuma. Politiska partier Inför parlamentsvalet 2014 utfärdade regeringen i januari 2013 nya regler för de politiska partierna. Bland annat måste de ha minst betalande medlemmar och förbinda sig att följa vissa allmänna uppföranderegler för att få delta i val. Av de 17 partier som fanns före kuppen 2006 godkändes bara två. De övriga förklarades upplösta och deras ekonomiska tillgångar beslagtogs av staten. Därutöver fick fem nybildade partier lov att ställa upp i valet. De gamla partier som fick delta var Nationella federationspartiet (National Federation Party, NFP) och Fijis arbetarparti (Fiji Labour Party, FLP). Båda har tidigare främst fått stöd av den indiska folkgruppen. Bland de nya fanns Socialdemokratiska liberala partiet (Sodelpa), som har vuxit fram ur det fijinationalistiska Förenade Fijipartiet (Soqosoqo Duavata ni Lewenivanua, SDL), som fick flest platser i valen 2001 och Folkets demokratiska parti (People s Democratic Party, PDP) bildades 2013 med stöd av fackföreningsrörelsen för att främja arbetarnas och fackens intressen, oavsett etnisk bakgrund. Premiärminister Bainimarama bildade våren 2014 ett eget parti, Fiji först (Fiji First), som också fick ställa upp i valet samma år. Godkända blev också Ett Fiji (One Fiji Party, OFP) och Fijis förenade frihetsparti (Fiji United Freedom Party, FUFP). Endast tre partier klarade femprocentsspärren till parlamentet: Fiji först, Sodelpa och NFP avregistrerades Ett Fiji (OFP) sedan det fått sin ekonomiska redovisning underkänd av myndigheterna. Samma år registrerades ett nytt parti, Enhetspartiet (Unity Party, UP). Rättsväsen Rättsväsendet är baserat på det brittiska rättssystemet och är enligt författningen oberoende av parlamentet och regeringen. Högsta instans är Högsta domstolen, under vilken det finns en appellationsdomstol och en överdomstol (High Court, ungefär motsvarande hovrätt). Lägsta instans är Magistrates Court. Domarna i de övre instanserna utses av presidenten på rekommendation av premiärministern, justitiekanslern och en juristkommission. På lägre nivå utses domare och annan rättslig personal av juristkommissionen. Statskupperna 1987 och 2000 satte tidvis demokratiska principer och rätten till mänskliga rättigheter ur spel och efter kuppen 2006 förekom politisk inblandning i rättsprocesser samt inskränkningar i föreningsrätt och yttrandefrihet. Sedan den nya författningen antagits 2013 och demokratiska val hållits 2014 har rättssäkerheten och respekten för mänskliga rättigheter stärkts. 12/24

13 Ändå finns många brister kvar. Uppgifter förekommer om fortsatta inskränkningar i mediefriheten (se Massmedier) och enligt en rapport från människorättsorganisationen Amnesty International från 2016 har en kultur av tortyr rotat sig inom landets säkerhetsstyrkor. De soldater som utför tortyr, misshandel, våldtäkter och sexuellt våld gentemot exempelvis misstänkta brottslingar och fångar går ofta fria från straff. Amnesty ger i rapporten fem exempel på personer som avlidit av skador de fått genom misshandel eller tortyr sedan de satts i förvar. FAKTA POLITIK Officiellt namn Matanitu Ko Viti/ Republiken Fiji Statsskick republik, enhetsstat Statschef president Jioji Konrote (2015 ) Regeringschef premiärminister Josaia "Frank" Voreqe Bainimarama (2007 ) Viktigaste partier med mandat i senaste val Fiji först 32, Sodelpa 15, Nationella federationspartiet (NFP) 3 (2014) Viktigaste partier med mandat i näst senaste val Förenade Fijipartiet (SDL) 36, Fijis arbetarparti (FLP) 31, Förenade folkpartiet (UPP) 2, oberoende kandidater 2 (2006) Valdeltagande 84,6 % i parlamentsvalet 2014, 64 % i parlamentsvalet 2006 Kommande val parlamentsval 2018 Aktuell politik Fijis inrikespolitik präglas av motsättningar mellan landets två stora folkgrupper: fijier och indier. Spänningarna har sedan 1980-talet lett till fyra militärkupper. I den senaste, 2006, tog dåvarande arméchef Frank Bainimarama makten under förevändning att han skulle göra Fiji till ett mångkulturellt samhälle utan etniska konflikter. Istället ledde han en militärdiktatur i åtta år innan påtryckningar från omvärlden tvingade regimen att hålla demokratiska val. När valet hölls i september 2014 segrade den gamle kuppledarens parti Fiji först och Bainimarama valdes till regeringschef på demokratisk väg. När Fijis politiska ledning i mars 2014 meddelade att parlamentsval skulle hållas den 17 september samma år fick endast två av de 17 partier som fanns före kuppen 2006 tillstånd att kandidera. Därutöver fick fem nybildade partier ställa upp, bland andra Fiji först som bildades våren Valet uppgavs ha gått lugnt till och fick godkänt av internationella observatörer. Fiji först vann 59 procent av rösterna och fick 32 av de 50 mandaten. Näst största parti blev Sodelpa med 28 procent (15 mandat). Nationella federationspartiet (NFP) fick 5,5 procent och tog hem de 3 resterande mandaten. Valdeltagandet låg på 84 procent. Åtta av det nya parlamentets ledamöter var kvinnor. Isoleringen bryts 13/24

14 Bainimarama installerades på premiärministerposten den 22 september och två dagar senare presenterade han sin nya regering. Samma dag utsågs ordföranden för Fiji först, Dr Jiko Luveni, till parlamentets talman. Hon blev den första kvinnan på posten. Övergången till civilt styre gjorde att Fiji några dagar senare återfick fullt medlemskap i Samväldet och i oktober kunde landet återinträda i den regionala samarbetsorganisationen Forum för stillahavsöarna (PIF) (se Utrikespolitik och försvar). Samma månad hävde de viktiga handelspartnerna Australien, Nya Zeeland och USA sina sanktioner mot Fiji. I oktober 2015 valdes Jioji Konrote av parlamentet till ny president. Han tillträdde posten månaden därpå. Jioji Konrote har en militär karriär bakom sig och var tidigare minister i Bainimaramas regering. Konrote tillhör den lilla minoriteten rotumaner, och blev därmed den första icke-fijiern på presidentposten. Undantagstillstånd e er cyklon I februari 2016 drabbades Fiji av en cyklon. Fyrtiotre människor omkom och de materiella skadorna blev omfattande när Winston svepte över ön. Hela byar jämnades med marken och närmare människor tvingades ta sin tillflykt till evakueringscentra. Undantagstillstånd infördes för att underlätta räddningsarbetet. Nödhjälp flögs in från Australien, Nya Zeeland, Indien och EU. Som en följd av naturkatastrofen lånade Fiji i april samma år 50 miljoner dollar av Världsbanken. Det var första gången på 23 år som landet tog ett lån hos det internationella låneinstitutet. Landet lånade ett lika stort belopp från Asiatiska utvecklingsbanken (ADB). Pengarna skulle gå till att återuppbygga infrastrukturen, bland annat transportsystemen. Ett år före det planerade valet i september 2018 var Fiji ett mer demokratiskt land än fem år tidigare. Samtidigt kom rapporter om såväl kränkningar av de mänskliga rättigheterna som begränsningar i press- och yttrandefriheten. Det av FN kritiserade dekretet från 2010 om kraftiga begränsningar för medierna gällde fortfarande, även om det mildrats något (se Massmedier). Det fanns också lagar som begränsade mötesfriheten. Bainimarama hade en fortsatt dominerande position och var minister för en rad centrala fackområden, däribland utrikespolitiken, den viktiga sockerindustrin och etniska frågor. FAKTA POLITIK Officiellt namn Matanitu Ko Viti/ Republiken Fiji Statsskick republik, enhetsstat Statschef president Jioji Konrote (2015 ) Regeringschef premiärminister Josaia "Frank" Voreqe Bainimarama (2007 ) Viktigaste partier med mandat i senaste val Fiji först 32, Sodelpa 15, Nationella federationspartiet (NFP) 3 (2014) Viktigaste partier med mandat i näst senaste val Förenade Fijipartiet (SDL) 36, Fijis arbetarparti (FLP) 31, Förenade folkpartiet (UPP) 2, oberoende kandidater 2 (2006) Valdeltagande 84,6 % i parlamentsvalet 2014, 64 % i parlamentsvalet 2006 Kommande val parlamentsval /24

15 Utrikespolitik och försvar Fiji är litet i världen men stort i Oceanien. Flera regionala institutioner har eller har haft sin bas här, som samarbetsorganet Stillahavsöarnas forum (Pacific Islands Forum, PIF) och University of the South Pacific. Många internationella organ har också regionala högkvarter i Fiji. Australien och Nya Zeeland är viktiga samarbetspartner, men under 2010-talet har Kina blivit största utländska investerare. Första tiden efter självständigheten från britterna 1970 förde Fiji en alliansfri men i praktiken västvänlig politik. Banden till Storbritannien och andra samväldesländer var starka. Kupperna 1987 ledde dock till att Fiji stängdes av från Samväldet. Efter författningsreformen 1997 välkomnades Fiji på nytt, nu som republik. Efter kuppen 2000 utestängdes landet åter från Samväldets beslutande organ. Fiji utsattes för sanktioner och bistånd drogs in. Efter valet 2001 blev Fiji åter fullvärdig samväldesmedlem. I samband med militärkuppen 2006 avstängdes Fiji på nytt från Samväldets beslutande organ. Ekonomiska sanktioner återinfördes. I september 2009 avstängdes Fiji definitivt från Samväldet. För att släppa in Fiji i gemenskapen igen krävde Samväldet både en demokratisk författning och parlamentsval. Efter valen i september 2014 (se Aktuell politik) återfick Fiji fullt samväldesmedlemskap. Det regionala samarbetsorganet PIF försökte pressa Fijis regim att utlysa val. När kuppledaren Bainimarama våren 2009 tillkännagav att val skulle hållas tidigast 2014 utestängdes Fiji av PIF, den första nation som drabbats av en sådan åtgärd. Fiji fick inte delta i möten eller ta del av utvecklingsbistånd via PIF. Efter valet 2014 erbjöds Fiji åter en plats i PIF, men Bainimarama visade svagt intresse för detta. Först 2015 började Fiji åter delta i PIF-samarbetet. Australien och Nya Zeeland Australien var fram till 2010-talet Fijis största utländska investerare och främsta handelspartner. Efter militärkuppen 2006 frös Australien sina diplomatiska förbindelser med Fiji och införde sanktioner. Från 2012, då Fijis regering hade börjat förbereda allmänna val, gick Australien med på att gradvis återupprätta sina diplomatiska förbindelser med landet. Efter valet 2014 avvecklade Australien sina sanktioner mot Fiji. Fijis förhållande till Nya Zeeland var länge ansträngt utvisade Fiji Nya Zeelands högste diplomat i landet efter påstådd inblandning i Fijis inre angelägenheter. I december 2008 utvisades även efterträdaren. Från våren 2009, när Fijis författning upphävdes, efterlyste Australien och Nya Zeeland ett bredare internationellt engagemang för en demokratisering i Fiji. Efter ett gräl om domare från Sri Lanka som Bainimarama anställt beordrades Australiens och Nya Zeelands ambassadörer att lämna Fiji inom ett dygn. Fiji återkallade också sin ambassadör i Australien och utvisade en australisk professor som medverkat i utformningen av Fijis författning från 1997 men som nu gjort för militärregimen misshagliga uttalanden. I januari 2010 märktes ett försiktigt närmande mellan Fiji och Nya Zeeland. Länderna enades om att åter förstärka sina hårt nedbantade ambassader. Före valet 2014 hävde Nya Zeeland sina sanktioner mot Fiji och efter valet återupprättades fulla diplomatiska förbindelser mellan Fiji och Nya Zeeland. Både Australien och Nya Zeeland gav omfattande humanitärt bistånd till Fiji när öarna drabbades av cyklonen Winston i februari Andra viktiga relationer 15/24

16 Under Bainimaramas tid som premiärminister (2007 ) har Fiji stärkt banden till Kina, vars bistånd till landet har ökat kraftigt sedan kuppen Ökningen har till viss del kompenserat för bortfallet från traditionella givare som EU, Japan, Australien och Nya Zeeland ingick Fiji och Kina ett bilateralt avtal om försvarssamarbete. I november samma år blev Xi Jinping den förste kinesiske presidenten att besöka Fiji. Under 2010-talet har de två länderna även ingått flera handels- och samarbetsavtal. Numera är Kina största utländska investerare i Fiji och stod 2016 för närmare hälften av de utländska investeringarna. Bainimaramas regering har även utvecklat närmare relationer till Ryssland under 2010-talet, inte minst har Ryssland levererat vapen till Fiji. Fiji ingår tillsammans med Vanuatu, Papua Nya Guinea, Salomonöarna och det franska territoriet Nya Kaledonien i Melanesiska spjutspetsgruppen (The Melanesian Spearhead Group). Gruppen ska främja melanesisk kultur men har mest sysslat med ekonomiskt samarbete och håller på att utveckla ett frihandelsområde. Under 2009 uttalade gruppens självständiga medlemmar stöd för Fiji och Bainimarama, men när Fiji skulle ta över den roterande ordförandeposten i juli 2010 blockerades detta av Vanuatus premiärminister Edward Natapei. Först sedan Natapei hade avsatts av det fijianska parlamentet kunde Fiji ta över ordförandeklubban i december samma år. EU drog efter kuppen 2006 in allt icke-humanitärt bistånd till Fiji ingick unionen dock ett tillfälligt avtal om ekonomiskt samarbete med militärregimen, och efter det fijianska valet 2014 avskaffade EU alla restriktioner för biståndet. Året därpå undertecknade EU ett avtal som ger Fiji omfattande bistånd till utveckling av jordbruket och rättsväsendet. Stark militärmakt Författningen från 2013 garanterar Fijis militär en central roll i samhället, med ett inflytande som går utanför rollen som försvarsmakt (se Politiskt system). Grundlagen ger också soldater amnesti för eventuella övergrepp som begicks i samband med kuppen Allt fler av Bainimaramas kritiker anser att Fijis demokrati hotas av en överdimensionerad och alltför inflytelserik militärmakt. Fiji har militära traditioner som hänrör sig till den krigarkast, bati, som tjänar hövdingarna och som finns hos alla urbefolkningens grupper. Fortfarande tar många bati-män värvning, även utomlands. Sedan 1978 har Fiji i ovanligt hög grad, i förhållande till landets storlek, deltagit i FN-ledda fredsbevarande insatser. Många fijier har också tagit värvning i den brittiska armén. De militära engagemangen utomlands är en viktig inkomstkälla för Fiji. Efter kuppen 2006 uppmanade bland andra Nya Zeeland FN att sätta press på Fijis militärregim att genomföra demokratiska reformer genom att inte låta landet delta i nya FN-insatser. Påtryckningarna fick inte någon större effekt, trots att även FN:s säkerhetsråd varit avvisande till nya fijiska insatser. Istället har antalet fijiska FN-soldater ökat sedan Fijianska soldater har bland annat varit utplacerade i FN-styrkan Unami i Irak och i MFO i egyptiska Sinai samt på de syriska Golanhöjderna. FAKTA FÖRSVAR Armén antal man (2015) Flottan 300 antal man (2015) Flygvapnet 0 antal man (2015) Militärutgifternas andel av BNP 1,1 procent (2015) 16/24

17 Militärutgifternas andel av statsbudgeten 6,6 procent (2006) Ekonomisk översikt Fiji är den största, mest utvecklade och minst biståndsberoende ekonomin i södra Stilla havet, men i ett globalt perspektiv är landet litet och sårbart. Fiji räknas av Världsbanken som ett medelinkomstland, men många invånare är fattiga. Socker- och beklädnadsindustri var länge motorer i ekonomin, men båda har gått tillbaka sedan 2000-talet. Numera är servicenäringen den i särklass viktigaste delen av ekonomin. Inom tjänstesektorn återfinns närmare tre fjärdedelar av Fijis lönearbetare,och den svarar för en nästan lika stor andel av landets bruttonationalprodukt (BNP). Trots att de politiska oroligheterna tidvis har skrämt bort många besökare är turismen ändå en av de viktigaste inkomstkällorna. Sockret är fortfarande den viktigaste kommersiella grödan och en av de viktigaste exportvarorna. Men sockerförsäljningen har minskat kraftigt, från 40 procent av exportinkomsterna 1994 till 14 procent Industrin anses omodern och dåligt skött. Dessutom har EU fasat ut tidigare subventioner. Även textilindustrins andel av exporten har minskat kraftigt, särskilt till följd av att de förmånliga villkoren för tillträde till USA-marknaden drogs in I mitten av 2010-talet hade buteljerat mineralvatten gått om både socker och kläder som mest inkomstbringande exportprodukt. Tillväxten var god under de första åren på 2000-talet, men omvärldens sanktioner efter kuppen 2006 slog hårt mot ekonomin krympte ekonomin då den politiska utvecklingen och den internationella ekonomiska krisen samma år satte hård press på Fijis finanser. Turismen minskade, liksom penningförsändelserna från fijier i utlandet, och exporten försvagades. Det instabila läget fick biståndsgivare och utländska investerare att dra öronen åt sig. Ett stort underskott i bytesbalansen, som inkluderar tjänstehandel och pengaöverföringar, hotade att orsaka en betalningskris. Några dagar efter det att författningen upphävts i april 2009 ockuperade säkerhetstrupper centralbanken, vars högste chef avsattes. Efterträdaren lät genast devalvera valutan med 20 procent. Det ledde till att inflationen ökade kraftigt, med en topp på 10,5 procent i april Därefter har prisökningstakten stadigt pressats ned och låg under 2010-talets första hälft i genomsnitt runt 3 procent. Under 2010-talets första hälft växte Fijis ekonomi stadigt, trots flera bakslag i form av stormar och översvämningar. Främsta orsaker till den goda tillväxten var infrastruktursatsningar, fattigdomsbekämpning, ökad inhemsk konsumtion och växande utländska investeringar. Fleraskattesänkningar och stigande belopp skickade från fijianer i utlandet till hemlandet bidrog också. Viktigast för att locka utländska investerare var ändå att landet gradvis stabiliserades politiskt. Att en ny, demokratisk författning antogs 2013 och att fria val genomfördes 2014 anses av de flesta bedömare ha varit avgörande för den ekonomiska utvecklingen. När cyklonen Winston slog till mot öarna i februari 2016 blev dock de ekonomiska förlusterna så stora (motsvarande omkring en tredjedel av BNP) att Fiji tvingades ta ett lån från Världsbanken för första gången på 23 år. Pengarna (50 miljoner amerikanska dollar) användes till att återuppbygga transportsystem och annan infrastruktur på öarna. Goda inkomster från växande turism kunde avhjälpa en betydande del av de ekonomiska förlusterna och BNP-tillväxten blev slutligen positiv även /24