KALLELSE/UNDERRÄTTELSE

Transkript

1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE () Styrelse/Nämnd: Barn- och utbildningsnämnden Dag, tid: , kl. 3:30 Plats: Sammanträdesrum Nämnden Övrigt: Ärenden: Dnr: Sida: Beslutsärenden Val av justerare Remiss ny VA-plan BUN Plan för Värnamo kommuns miljöarbete, revidering av tidigare Miljöprogram, Energi- och klimatstrategi och Plan för hållbar upphandling BUN Upphävande av antagna styrdokument BUN Redovisning av delegationsbeslut 5 Delegeringsbeslut Beredningsärenden 6 Samrådshandlingar för del av fastigheten Värnamo 4:4 7 Uppföljning och utvärdering av skolskjutsverksamheten 8 Utökat lokalbehov Grundsärskolan och Gröndalsskolan 9 Salsa-utredning BUN BUN BUN Utredning kostnader paviljonger Informationsärenden Information IT pedagogiken i förskolan Information verksamhetschef förskola 3 Information verksamhetschef grundskola 4 Information verksamhetschef för de fria

2 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE () skolformerna 5 Information förvaltningschef 6 Meddelande 00 7 Övriga frågor Glenn Lund Ordförande Ulla Söderström Sekreterare

3 3

4 VÄRNAMO KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 4 38 Dnr: Remiss ny VA-plan Värnamo kommuns plan för vatten och avlopp Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att överlämna ärendet till nästa sammanträde. Ärendebeskrivning Den grundläggande avsikten med Värnamo kommuns Vaplanering är att skapa en förvaltningsöverskridande och gemensam planering för hela kommunens VA-försörjning. Detta kommer ge positiva effekter för miljön, människan och för kommunens utveckling som helhet. VA-planen är remitterad till samtliga nämnder, utskott och kommunala bolag för yttrande senast den 5 november 07. Beslut expedieras till: Justerare

5 VÄRNAMO KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Dnr: Plan för Värnamo kommuns miljöarbete, revidering av tidigare Miljöprogram, Energi- och klimatstrategi och Plan för hållbar upphandling Beslut Kommunstyrelsen beslutar att sända föreslagen Plan för Värnamo kommuns miljöarbete på remiss till mottagare enligt sändlista för synpunkter under remisstiden 7/9-/ 07. Ärendebeskrivning Kommunledningsförvaltningen har i uppdrag av kommunstyrelsen att sammanställa Energi-och klimatstrategi, Plan för hållbar upphandling och Miljöprogram till ett enhetligt styrdokument. Ett förslag till plan har tagits fram i samråd med representanter från kommunens förvaltningar. Förslag till Plan för Värnamo kommuns miljöarbete samt tillhörande bilaga Aktiviteter för Värnamo kommuns miljöarbete har överlämnats till kommunstyrelsen. Kommunledningsförvaltningen föreslår i skrivelse 8 september 07 kommunstyrelsen besluta att sända föreslagen Plan för Värnamo kommuns miljöarbete på remiss till mottagare enligt sändlista för synpunkter under remisstiden 7/9-/ 07. Beslut expedieras till: Utvecklingsavdelningen /hållbarhetsstrateg Samtliga förvaltningar Justerare

6 6 Plan för Värnamo kommuns miljöarbete Antagen av kommunfullmäktige 0x-xx-xx. Gäller från 0x-xx-xx

7 ( 6 ) Plan för Värnamo kommuns miljöarbete 7 Reglemente Kommunala beslut som utöver kommunallag och andra författningar styr och reglerar kommunala verksamheter. Innefattar Nämndreglementen, Delegeringsordningar, Bolagsordningar, Ägardirektiv, Föreskrifter, Kommunala taxor och avgifter. Policy Anger principer och värdegrundsbaserat förhållningssätt och tjänar som vägledning inom det aktuella området. Plan Beskriver strategier för arbetet med utvecklingen av Värnamo som kommun, och utvecklingsarbete inom kommunens organisation. Åtgärdsplan Anger konkreta åtgärder, tidsramar och ansvar. Riktlinje Beskriver hur förvaltning bedriver den befintliga verksamheten, eller ett visst område, så att den bedrivs effektivt och med god kvalitet. Fastställd av: Xxxxx Datum: 0xx-xx-xx, xxx Dokumentet gäller från: 0xx-xx-xx Dokumentet gäller för: Kommunstyrelsen och kommunens nämnder och utskott Dokumentansvarig: Daniella Rydberg, Barn- och utbildningsförvaltningen

8 3 ( 6 ) Plan för Värnamo kommuns miljöarbete 8 Innehållsförteckning Inledning...4 Syfte...4 Avgränsning...4 Värnamo kommuns mål...4 Sammanfattning...5 Hållbar utveckling...6 Hållbarhetsprinciperna...6 Strategier och metoder...7 Strategiska områden...7 Klimatsmart Energi och Transport...8 Giftfri miljö...0 Långsiktig Samhällsplanering... Ansvarsfull Konsumtion och Resurshantering...3 Kunskap och Engagemang...5 Organisation och ansvar...6 Planens ekonomiska konsekvenser...7 Dokumentansvariga...7 Uppföljning...7 Referenser...7

9 4 ( 6 ) Plan för Värnamo kommuns miljöarbete 9 Inledning En hållbar utveckling handlar om att använda både mänskliga resurser och naturens resurser så effektivt och balanserat som möjligt. Kommuner har ett brett ansvarsområde och kan ta täten i omställningen till ett hållbart samhälle. För att vi i Värnamo kommun ska kunna göra detta behövs ett gemensamt fokus och ett strukturerat arbete inom de områden där kommunen har störst chans att påverka utvecklingen. Värnamo kommun vill agera föredömligt och ambitiöst på miljöområdet, därför innehåller denna plan ett antal principer och aktiviteter inom fem strategiska områden där vi gör skillnad: Klimatsmart Energi och transport Hälsosam Livsmiljö Långsiktig stadsplanering Ansvarsfull konsumtion och resurshantering Kunskap och Engagemang Enligt Kommunstyrelsens beslut (06:36) sammanställer och ersätter Plan för Värnamo kommuns miljöarbete de tidigare styrdokumenten Energi- och klimatstrategi, Miljöprogram och Plan för hållbar upphandling. Syfte Denna plan ska lyfta och stärka vårt arbete för en hållbar utveckling med fokus på den miljömässiga aspekten av hållbarhetsbegreppets tre (ekologisk, ekonomisk, social) dimensioner. Primär målgrupp för Plan för Värnamo kommuns miljöarbete är politiker och tjänstepersoner i Värnamo kommun. Planen redogör för vad Värnamo kommun som organisation kan och ska göra för att minska sin negativa miljöpåverkan, förbättra samordningen av kommunens miljöarbete och förenkla uppföljning. Avgränsning Plan för Värnamo kommuns miljöarbete är ett långsiktigt dokument med övergripande områden och vägledande principer. De antal utpekade aktiviteter som finns i bilagan undviker i möjligaste mån detaljstyrning och lämnar istället den mer specifika genomförandeformuleringen till ansvarig nämnd. Plan för Värnamo kommuns miljöarbete berör flera ämnen som hanteras närmare i andra styrdokument, t.ex. Översiktsplan, VA-plan och Mat- och måltidspolicy. Värnamo kommuns mål Värnamo vill växa, år 035 vill vi vara invånare. Men vi vill inte växa på vilket sätt som helst, ett samhälle som växer behöver göra det på ett tryggt, attraktivt och hållbart sätt. För att vi ska kunna göra detta har Värnamo kommun övergripande mål inom fyra områden: Kvalitet, Kompetens, Delaktighet och Klimat. Denna plan bidrar till att uppfylla främst det interna klimatmålet Värnamo kommuns organisation minskar sin klimatpåverkan inom områdena resande och energianvändning. Utöver de aktiviteter som verksamheterna själva skapar i målstyrningsprocessen anges här ett bredare arbetsområde än klimat som innefattar ambitioner ur ett övergripande miljöperspektiv. Läs mer om -Värnamo kommuns vision och mål Värnamo kommuns illustration av målkriteriet Hållbarhet

10 5 ( 6 ) Plan för Värnamo kommuns miljöarbete 0 Sammanfattning Miljö, energi och klimatfrågor spelar en allt större roll i takt med att vår kunskap ökar kring människans påverkan på jordens ekosystem och planetens begränsningar. Värnamo kommun vill agera föredömligt och ambitiöst på miljöområdet och behandlar därför inte ekologisk hållbarhet som en isolerad fråga vid sidan om ordinarie verksamhet. Ett miljöperspektiv måste integreras i, och genomsyra alla verksamheter för att vi ska kunna utvecklas hållbart. Syftet med denna plan är att lyfta och stärka vårt arbete för en hållbar utveckling med fokus på den miljömässiga aspekten av hållbarhetsbegreppets tre (ekologisk, ekonomisk, social) dimensioner. Planen redogör för vad Värnamo kommun som organisation kan och ska göra för att minska sin negativa miljöpåverkan, förbättra samordningen av kommunens miljöarbete och förenkla uppföljning. Planens utgångspunkt ligger inom fem strategiska områden där vi gör skillnad: Klimatsmart Energi och transport Hälsosam Livsmiljö Långsiktig stadsplanering Ansvarsfull konsumtion och resurshantering Kunskap och Engagemang Inom varje strategiskt område finns principer som fungerar som vägledande ställningstaganden. Varje princip leder till aktiviteter över hur vi ska jobba, vilka samlas i en separat bilaga. Aktiviteterna läggs även in i det digitala verktyget Hypergene och delas ut till de nämnder som är huvudansvariga för genomförande. För att kunna följa vår utveckling på sikt finns inom varje strategiskt område även ett antal nyckeltal. De speglar de nyckeltalen som tagits fram inom ramen för kriteriet Hållbarhet i kommunens övergripande målstyrning och som följs upp i delårsrapport och årsredovisning, men även de nyckeltal som årligen följs upp genom vårt medlemskap i Sveriges ekokommuner. I vissa fall har områden kompletterats med ytterliga nyckeltal för att ge en så övergripande bild som möjligt. Plan för Värnamo kommuns miljöarbete revideras en gång per mandatperiod av kommunens hållbarhetsstrateg. Bilagan Aktiviteter för Värnamo kommun miljöarbete revideras årligen. Båda dokumenten följs årligen upp i en redovisning som tas i Kommunfullmäktige. Primär målgrupp för Plan för Värnamo kommuns miljöarbete är politiker och tjänstepersoner i Värnamo kommun.

11 6 ( 6 ) Plan för Värnamo kommuns miljöarbete Hållbar utveckling Begreppet hållbar utveckling fick internationell spridning i samband med FNrapporten Vår gemensamma framtid och definieras av tre dimensioner: den ekologiska som handlar om vår miljö, klimatet, naturresurserna och ekosystemets funktion den sociala som handlar om oss människor, den kultur och de relationer vi skapar, t.ex. demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet den ekonomiska som handlar om de strukturer och system som vi bygger vårt samhälle på, t.ex. handel, kapital och investeringar. Begreppet hållbar utveckling bygger på uppfattningen att den ekologiska dimensionen sätter den yttersta gränsen för vad som utgör människans handlingsutrymme och att social och ekonomisk hållbarhet är omöjlig att uppnå om dessa gränser överskrids och naturresurser överexploateras. Ekonomin behöver därför fungera som ett verktyg för samhället att utveckla välfärd utan bekostnad på varken människor eller planeten. Klimatförändringarna är ett tecken på att vi agerar Illustration: WWF utanför planetens säkra gränser och är ekosystemets naturliga sätt att reagera på obalans. Forskning om att vår livsstil påfrestar planetens gränser till den grad att det kan leda till en global kollaps blev uppmärksammat i rapporten Tillväxtens gränser. Klimatet erkändes då som både en global och lokal fråga som måste hanteras därefter. Hållbar utveckling är idag en vägledande princip för hela världssamfundet som gemensamt tagit fram globala hållbarhetsmål och enats om ett rättsligt bindande klimatavtal. Den kommunala nivån är viktig när det gäller ansvarstagandet i att praktiskt arbeta med miljö- och hållbarhetsfrågor. Värnamo kommun har stora möjligheter att påverka en ekologisk hållbar utveckling, både genom förfogandet av styrmedel och i egenskap av arbetsgivare för ett brett verksamhetsområde. Här har vi möjligheten att agera föredöme och samtidigt skapa förutsättningar för andra att bedriva framgångsrikt miljöarbete. Hållbarhetsprinciperna Som medlem i Sveriges ekokommuner har Värnamo förbundit sig att följa fyra grundsatser som definierar villkoren för ett hållbart samhälle. Håller vi oss till dessa instruktioner säkerställer vi att vi inte systematiskt förstör de sociala och ekologiska systemen som vi är beroende av. I ett hållbart samhälle utsätts inte naturen för systematisk... Läs mer om -Sveriges ekokommuner World Commission on Environment and Development (987) Oxford University Press, New York Club of Rome/ Meadows, Dennis L. (97) Bonnier, Stockholm

12 7 ( 6 ) Plan för Värnamo kommuns miljöarbete Strategier och metoder Miljö, energi och klimatfrågor har spelat en allt större roll i takt med att kunskapen ökat kring människans påverkan på jordens ekosystem och planetens begränsningar. FN:s Agenda 030 antogs av världens stats- och regeringschefer 05. Med sina 7 mål ska den fram till år 030 leda världen mot en fredlig och hållbar utveckling. De 6 miljökvalitetsmålen antogs av riksdagen 999 och samordnas av länsstyrelserna fram till 00. Dessa mål är ledande för Sverige och har en betydande roll på kommunal nivå. I Värnamo kommun förhåller vi oss till dessa mål genom att i den övergripande målstyrning lyfta Hållbarhet och Klimat som områden under vilka alla nämnder och verksamheter samlar sina mål och aktiviteter. Denna plan pekar ut strategiska områden och koppla dem till de mål de berör. Alla områdena är relaterade till kommunens övergripande De globala målen för hållbar utveckling De svenska miljökvalitetsmålen målstyrning. Läs mer om: -FNs globala hållbarhetsmål -De nationella miljökvalitetsmålen Strategiska områden Ekologisk hållbarhet kan inte behandlas som en isolerad fråga vid sidan om ordinarie verksamhet. Ett miljöperspektiv måste integreras i, och genomsyra alla verksamheter för att vi ska kunna utvecklas hållbart. För att på ett överskådligt och effektivt sätt visa hur alla verksamheter kan bidra finns vissa strategiska områden i denna plan formulerade. Områdena pekar ut vart vi har vår betydande miljöpåverkan och samtidigt rådighet att göra något. För att kunna följa vår utveckling på sikt finns inom varje strategiskt område även ett antal nyckeltal. De speglar de nyckeltalen som tagits fram inom ramen för kriteriet Hållbarhet i kommunens övergripande målstyrning och som följs upp i delårsrapport och årsredovisning, men även de nyckeltal som årligen följs upp genom vårt medlemskap i Sveriges ekokommuner. I vissa fall har områden kompletterats med ytterliga nyckeltal. För att på ett långsiktiga och övergripande sätt kunna arbeta för ett miljömässigt hållbart Värnamo uttrycker denna plan principer inom ett antal strategiska områden. Principerna är vägledande för vad som är viktigt att jobba med inom området och leder till aktiviteter över hur vi ska jobba. Läs mer om: - Värnamo kommuns delårsrapport och årsredovisning

13 8 ( 6 ) Plan för Värnamo kommuns miljöarbete 3 Klimatsmart Energi och Transport Runt jorden finns en atmosfär som består av olika gaser, bland annat vattenånga, koldioxid, metan och lustgas, så kallade växthusgaser. Dessa balanserar inkommande solstrålning och utgående värmestrålning, ett fenomen som kallas växthuseffekt. Detta är en grundläggande egenskap hos jordens klimat och utan den hade temperaturen på jorden varit cirka -0 grader. Problem uppstår när våra mänskliga aktiviteter förstärker förekomsten av växthusgaser, vilket ökar den globala medeltemperaturen och påverkar förutsättningarna för allt liv på jorden. Idag finns en bred enighet om att utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt för att den globala uppvärmningen, och därmed klimatförändringarnas hot mot välfärden, ska kunna begränsas. En stor andel av de ökade utsläppen växthusgaser i atmosfären kommer av sättet vi utvinner, omvandlar och använder fossil energi - främst genom förbränning av kol, olja och naturgas. Tillgång på förnybar energi och rena bränslen är en förutsättning för att vi ska kunna möta de utmaningar en omställning av energisystemet innebär. Tekniska lösningar är dock inte hela svaret. I jakten på renare utsläpp ökar efterfrågan på energi, därför finns också behovet av energieffektivisering. Illustration: Energimyndigheten Kopplingar till berörda mål: Kopplingar till andra styrdokument: Miljöplan för byggnader Plan för trafik Resepolicy Policy för fordon under 3.5 ton

14 9 ( 6 ) Plan för Värnamo kommuns miljöarbete 4 Värnamo kommuns påverkan på energi och transport Många av våra dagliga aktiviteter leder till utsläpp av växthusgaser, till exempel genom arbetspendling, varutransporter och tjänsteresor, materialanvändning, uppvärmning och användning av el. Ur ett globalt perspektiv spelar det ingen roll vart utsläppen av växthusgaser sker, de påverkar klimat oavsett. Ur ett lokalt perspektiv spelar det dock roll eftersom enskilda åtgärder är det som får de globala effekterna att minska. Hur utsläppen i en kommun ser ut beror på en rad parametrar och att bryta ner dessa på kommunal nivå är inte helt oproblematiskt. Värnamo Kommun är en varuproducerande och fordonstät kommun med både E4 och väg 7 som trafikintensiva transportleder, vilket av naturliga skäl påverkar capitautsläpp. En kommun kan inte själv styra bort alla utsläpp men kan spela en viktig roll för att få ner nivåerna. Nyckeltal för energi och transport SEKOM a: Koldioxidutsläpp industri (ton/invånare) SEKOM b: Koldioxidutsläpp övriga sektorer (ton/invånare) SEKOM : Antal resor med kollektivtrafik (resor/invånare) SEKOM 3: Andel förnybara bränslen i kollektivtrafiken (%) SEKOM 9: Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler (%) SEKOM 0a: Transportenergi för tjänsteresor med bil (kwh/årsarbetare) SEKOM 0b: CO-utsläpp från tjänsteresor med bil (ton/årsarbetare) Kolada U00437: Miljöbilar i kommunorganisationen andel (%) Kolada N07400: Miljöbilar i den geografiska kommunen, andel (%) Värnamo Kommun: Energianvändning i kommunala byggnader (kwh/m) Värnamo Kommun: Antal körda km i tjänst med egen bil (km/årsarbetare) Värnamo Kommun: Andel tankat bränsle per bränsleslag (%) Värnamo Kommun: CO-utsläpp från tjänsteresor med tåg (kg) Principer för energi och transport Energi i verksamheterna ska använda på ett effektivt sätt. Fastigheter och byggnaders energianvändning genom uppvärmning och elförbrukning ska minska Anläggningar som producerar förnybar energi ska öka Användningen av fossilfria bränslen ska öka Korta och onödiga resor med bil ska minska till förmån för t.ex. cykel och kollektivtrafik

15 0 ( 6 ) Plan för Värnamo kommuns miljöarbete 5 Giftfri miljö Det samhälle vi lever i idag är beroende av kemikalier men de önskvärda egenskaperna hos kemiska ämnen kan leda till negativa konsekvenser för vår hälsa och miljö. Vi vet att vissa kemikalier är farliga och kan förändra arvsmassan, orsaka allergier och reproduktionsstörningar eller göra oss akut sjuka. Andra kemikalier misstänker vi är orsaken till fetma, diabetes, beteendestörningar med mera. Andra ämnens påverkan vet vi för lite om, effekter uppenbarar sig inte alltid direkt och konsekvenserna kan vara svåra att förutse. Den så kallade cocktaileffekten innebär att den kombinerade effekten av kemikalier som var för sig inte kunnat påvisas ha farliga egenskaper, tillsammans kan reagera helt annorlunda. En sund och hälsosam livsmiljö är en miljö fri från störningar, föroreningar och ämnen som är negativ för vår hälsa och för de naturliga kretsloppen. Det är viktigt att koncentrationen av främmande ämnen i miljön varken hotar människor eller den biologiska mångfalden. Utsläpp från övergödande ämnen, kemiska produkter, läkemedel, plastpartiklar och tungmetaller är exempel på skadliga föroreningar. Kopplingar till berörda mål: Kopplingar till andra styrdokument: Renhållningsordning VA-plan Värnamo kommuns påverkan på giftfri miljö Användningen av kemikalier är mycket omfattande i dagens samhälle och skadliga ämnen kan läcka ut och sprida sig från olika saker, till exempel leksaker, kläder, elektronik, kosmetika, däck, byggmaterial men också gamla deponier. Maten vi äter kan innehålla rester av bekämpningsmedel och skadliga tillsatser som vandrat över från livsmedelsförpackningen. Utsläpp av förorenande ämnen kan vara både uppenbara och diffusa och komma ifrån vårt avlopps/dagvatten eller genom läckage från jord- och skogsbruksverksamheter men också genom utsläpp av försurande ämnen ifrån till exempel trafikens avgaser eller uppvärmning och andra förbränningsprocesser som olja- och vedeldning där halten av gas, sot och partiklar försämrar luftkvaliteten. De högsta luftföroreningshalterna finns i människans närhet och i tätorter där ventilationsförhållanden är dåliga. Utsläpp av ämnen i vatten har en tendens att till slut hamna antingen i haven eller i grundvattnet- det vi använder som dricksvatten. Fettlösliga och svårnedbrytbara ämnen tas upp av djur och koncentrationen av dessa ökar längre upp i näringskedjorna. När vi gräver i marken, dränerar och dikar ur i framförallt våtmarker kan ämnen som legat bundna i marken frigöras. Även gamla industritomter kan vara markförorenade från tidigare verksamhet. Nyckeltal för giftfri miljö SEKOM 8a: Årsmedelhalt av bly i avloppsslammet (mg/kg TS) SEKOM 8b: Årsmedelhalt av kadmium i avloppsslammet (mg/kg TS) SEKOM 8c: Årsmedelhalt av kvicksilver i avloppsslammet (mg/kg TS) Principer för giftfri miljö Andelen kemikalier med farliga egenskaper i våra verksamheter ska minska Källor till utsläpp av miljö- och hälsovådliga ämnen ska minska Tillgång på dricksvatten av god kvalitet ska säkerställas

16 ( 6 ) Plan för Värnamo kommuns miljöarbete 6 Långsiktig Samhällsplanering Värnamo kommuns vision handlar om att växa och bli fler, vilket sätter stor press på hur vi planerar och exploaterar bebyggelsemiljöer. Generellt sett ökar både efterfrågan men också påfrestningen på naturresurser med ökad tillväxt. Ansvaret för samhällsplaneringen innebär att vi måste göra kloka val vid fysisk planering för att kunna skapa en god livsmiljö. Mer mark ska tas i anspråk och trycket på samhällssystemen, det vill säga infrastruktur för trafik och system för att hantera avlopp-, energi-, vatten- och avfallsflöden, ökar. Samhällsplanering innefattar även tillgång till bullerfria miljöer, ett säkert strålskydd och närhet till livskraftig natur som källa till råvaror, rekreation och rikt friluftsliv. Från naturen får vi ekosystemtjänster, de nyttor naturen ger oss gratis men som vi oftast tar för givet. Det är därför viktigt att bevara och utveckla både blå- och grönytor såväl tätortsnära som på landsbygd. Det finns ofta en vinning i att värdera ekosystemtjänster i ekonomiska termer och integrera det i beslutsunderlag och vid politiska avväganden. Genom att lyfta ekosystem-tjänsterna som en del av naturkapitalet synliggörs de förluster som uppstår om naturen utarmas vid oaktsam exploatering. Kopplingar till berörda mål: Kopplingar till andra styrdokument: Översiktsplan Fördjupade översiktsplaner Renhållningsordning Plan för trafik VA-plan Vattenförsörjningsplan Bostadsförsörjningsplan Miljöplan för byggnader Grönstrukturplan Värnamo kommuns påverkan på långsiktig samhällsplanering En undermålig samhällsplanering kan orsaka allt från ökade sociala klyftor till luft-, ljud- och ljusföroreningar. Genom vår planering av mark och vatten ansvarar vi för att intensivt markutnyttjande, bostäder, vägar och annan infrastruktur byggs utan att växt- och djurarter påverkas negativt då deras naturliga habitat eller vandringsvägar förändras. Genom att planera för ett förändrat klimat kan vi förebygga och hantera översvämningar, torka, värmeböljor och likande situationer som följer extremt väder. Nyckeltal för långsiktig samhällsplanering SEKOM 4: Andel ekologiskt odlad åkermark (%) SEKOM 5: Andel FSC-certifierat skogsbruk (%) SEKOM 6: Andel skyddad natur (%) SEKOM : Andel miljöcertifierade skolor (%) Principer för långsiktig samhällsplanering Ett öppet landskap ska värnas, natur- och kulturvärden vårdas och en ökad andel skyddad natur ska eftersträvas Planering och exploatering ska verka för att utveckla grönytor, naturmiljöer och vattendrag av god kvalitet Offentliga miljöer ska planeras utifrån miljö- och hälsoaspekter Uppdaterade kunskaper om miljökvalitén i vår naturmiljö ska finnas Klimatanpassning ska vara en självklar del i planering av, samt arbetet med, bebyggelse och livsmiljöer

17 ( 6 ) Plan för Värnamo kommuns miljöarbete 7 Ansvarsfull Konsumtion och Resurshantering Forskning visar att Sveriges klimatpåverkan minskar. Detta är sant ur ett produktionsperspektiv, det vill säga de utsläpp som uppstår inom landets gränser. Ur ett konsumtionsperspektiv, det vill säga inräknat de utsläpp som uppstår i andra länder genom produktion och transport av varor vi konsumerar, ökar Sveriges utsläpp. Vi exporterar delvis våra utsläpp. Att förebygga uppkomsten av avfall är det första, men också det svåraste, steget i avfallshierarkin och är prioriterat att fokusera på. Att minska avfallets uppkomst genom att sluta kretsloppet av resurser så att materialflöden ständigt återanvänds kallas ofta för cirkulär ekonomi och är motsatsen till dagens linjära ekonomi som bygger på att producera- förbruka- kasta. För att vi ska kunna utvecklas hållbart behöver både våra konsumtionsmönster och den underliggande produktionen av Illustration: Temabygg.se varor och tjänster förändras. Figur Illustration: Avfall Sverige Kopplingar till berörda mål: Kopplingar till andra styrdokument: Renhållningsordning Inköps-och upphandlingspolicy Mat och måltidspolicy Värnamo kommuns påverkan på konsumtion och resurshantering Utsläpp av växthusgaser från svensk konsumtion består till 80 % av privat konsumtion och 0 % offentlig konsumtion 3, varav kommunsektorn står för den största delen. Det handlar framförallt om varor och tjänster som används i verksamheten som exempelvis förbrukningsmaterial, livsmedel, el och värme. Allt som vi köper har i tillverkningsprocessen förbrukat stora mängder material och resurser. Eftersom vi konsumerar allt mer och världens resurser är begränsade håller vissa material, t.ex. mineraler, redan på att ta slut och andra blir allt svårare att utvinna. Utöver vad vi konsumerar och vilket direkt avfall det ger upphov till finns även ett starkt symbolvärde i våra give-aways, profilprodukter, trycksaker och presenter vid avtackning. Vår konsumtion har även en indirekt påverkan genom till exempel investeringar, som placeringar i fonder och pensionssparande, där det finns risk att sparkapital investeras inom kol, olja och gas. 3 Naturvårdsverket (008) Konsumtionens klimatpåverkan. RAPPORT 5903

18 3 ( 6 ) Plan för Värnamo kommuns miljöarbete 8 Nyckeltal för konsumtion och resurshantering SEKOM : Ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen under första halvåret, andel (%) Kolada U0754: Ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen under hela året, andel (%) SEKOM 7: Total mängd insamlat hushållsavfall (kg/invånare) Kolada U0744: Andel återvunnet material av hushållsavfall (%) Kolada U07484: Insamlat grovavfall, kg/person Värnamo kommun: Andel fairtrademärkta produkter i den kommunala organisationen Värnamo kommun: Matsvinn som uppkommer i service- och omsorgsförvaltningarnas kök (%) Värnamo kommun: Vattenanvändning i kommunala byggnader (l) Principer för konsumtion och resurshantering Uppkomst av avfall ska förebyggas, återanvändning främjas och återvinning tillämpas så långt det är möjligt i alla kommunala verksamheter Vatten ska användas på ett effektivt och resursbesparande sätt Andelen hållbara livsmedel i våra verksamheter ska öka, utan bekostnad på baskvalitén När profilmaterial tas fram görs detta med hänsyn till med miljö- och hållbarhet Investeringar ska göras utifrån ett långsiktigt hållbart perspektiv som utesluter indirekt miljö- och klimatpåverkan

19 4 ( 6 ) Plan för Värnamo kommuns miljöarbete 9 Kunskap och Engagemang I strävan mot ett hållbart samhälle spelar inte bara fysisk planering och tekniska lösningar en viktig roll. Den största klimatboven är oftast människan själv. För att människor ska välja mer medvetet hållbara val i vardagen behöver inte bara den praktiska möjligheten att göra rätt finnas, du behöver också veta varför och vilja göra valet. För att motivera beteendeförändringar är kommunikation, snarare än information, en nyckel till att skapa engagemang, driva förändringar, bygga trovärdighet och till att inspirera både medborgare och medarbetare. Kommunikation är ett särskilt viktigt verktyg i det interna hållbarhetsarbetet eftersom miljö- och klimatfrågor ibland ses som något komplicerat, dyrt, oattraktivt, svårt eller rent av omöjligt att uppnå. Genom att fokusera på hållbara lösningar, lyfta framgångar och se möjligheter kan vi hitta vägar framåt. I det externa hållbarhetsarbetet handlar det om att kontinuerligt berätta hur vårt hållbarhetsarbete bidrar till en positiv samhällsutveckling. Värnamo kommun, precis som många andra kommuner, underkommunicerar ofta sitt arbete med miljö och hållbarhet. Den kommunala verksamheten arbetar på många sätt hållbart varje dag och viktiga beslut tas utan att klimatnyttan den leder till betonas. Detta kallas greenhush och kan ses som en motsats till begreppet greenwash som handlar om att framhäva ett hållbarhetsarbete som sedan inte efterlevs eller som överdrivs för att skapa en grön image. Kopplingar till berörda mål: Kopplingar till andra styrdokument: Kommunikationspolicy Värnamo kommuns påverkan Att skapa förutsättningar för andra att göra klimatsmarta val är en indirekt miljöåtgärd, men i många fall är det de små insatserna som ger störst effekt. Det går att knuffa folk i rätt riktning, utan att de ibland tänker på det. Det räcker inte med att ställa upp soptunnor om ingen väljer att använda dem, men genom att markera tydligt vart de finns, varför de står där och vad du kan vinna på att använda dem kan du minska problemet med nedskräpningen rejält. Att kommunicera vårt miljöarbete skapar inte bara en förståelse utan har också potentialen att involvera och skapa delaktighet. Genom att tänka på vilket budskap vi sänder kan vi både informera och utbilda men också verka beteendepåverkande. Vad vi framhåller och uppmanar till kan ha stor effekt. Nyckeltal för kunskap och engagemang Kolada U0740: Nöjd MedborgarIndex Miljöarbete Värnamo kommun: Antal arrangerade informationsaktiviteter Värnamo kommun: Beskrivning av informationsinsatser Principer för kunskap och engagemang Medarbetare och medborgare ska stimuleras till ett hållbart beteende genom information och utbildning Medarbetares och medborgares kunskap om Värnamo kommuns miljöarbete ska öka

20 5 ( 6 ) Plan för Värnamo kommuns miljöarbete 0 Organisation och ansvar Till Plan för Värnamo kommuns miljöarbete hör bilagan Aktiviteter för Värnamo kommuns miljöarbete som samlar alla de aktiviteter vi har på miljöområdet. Dessa kommer främst från Länsstyrelsen och genom vår egen organisation. Det regionala miljömålsarbetet i Jönköpings län är uppdelat i fem åtgärdsprogram baserat på olika nationella miljökvalitetsmål. Aktiviteter i programmen tas fram i samverkan med olika organisationer, myndigheter och kommuner och revideras löpande vart fjärde år. Det innebär att vi årligen får en remiss på ett nytt åtgärdsprogram med aktiviteter att ta ställning till. Precis som Länsstyrelsen skapar aktiviteter för att föra det nationella och regionala miljöarbetet framåt skapar Värnamo kommun egna aktiviteter för att driva det lokala miljöarbetet. Dessa aktiviteter är delvis kopplade till den övergripande målstyrningen men kan också vara aktiviteter som inte passar målet Klimat men som ändå är bra initiativ och ger effekt på ett bredare miljöområde. Det kan också vara aktiviteter som vi ska genomföra genom andra organisationer, till exempel kommunalförbundet SÅM. Oavsett vart de aktiviteter som vi åtagit oss kommer ifrån, samlas de i bilagan Aktiviteter för Värnamo kommuns miljöarbete och förs in i Hypergene där de tilldelas den nämnd som åtagit sig att genomföra aktiviteten. Varje nämnd ansvarar för att konkretisera och planera genomförandet av sina aktiviteter i Hypergene. Då bilagan revideras varje höst ska planeringen av aktiviteternas genomförande matcha budgetprocessen och verksamhetsplanerna. I vissa aktiviteter kan genomförandet vara delat mellan nämnder. Varje nämnd ska då planera för sin del i genomförandet. Värnamo kommun Länsstyrelsen Målstyrning Övriga initiativ Vattnets miljömål Djuren och Växternas miljömål Minskad klimatpåverkan Hälsans miljömål miljömål Anpassning till ett föränderligt klimat Plan för Värnamo kommuns miljöarbete Aktiviteter för Värnamo kommuns miljöarbete Aktiviteter i Hypergene

21 6 ( 6 ) Plan för Värnamo kommuns miljöarbete Planens ekonomiska konsekvenser Principerna i Plan för Värnamo kommuns miljöarbete leder till aktiviteter som kan ta både personella och ekonomiska resurser i anspråk. När förvaltningar avser genomföra aktiviteter kopplat till planen ska dessa hanteras i den normala budgetprocessen. I de fall aktiviteter inte kan genomföras i drift- eller investeringsbudget kan medel sökas centralt och/eller genom extern finansiering. Detta klargörs i den årliga revideringen av bilagan med åtgärder. Dokumentansvariga På politisk nivå ansvarar Kommunfullmäktige för Plan för Värnamo kommuns miljöarbete samt bilagan Aktiviteter för Värnamo kommuns miljöarbete. På tjänstenivå ansvarar hållbarhetsstrategen för båda. Uppföljning Plan för Värnamo kommuns miljöarbete revideras under varje mandatperiod av kommunens hållbarhetsstrateg. Bilagan Aktiviteter för Värnamo kommun miljöarbete revideras årligen. Uppföljning av plan för Värnamo kommuns miljöarbete görs i samband med revideringen och redovisar vad vi uppnått och hur långt vi kommit i förhållande till planens ambitioner. Redovisningen ska ge en balanserad och rimlig bild av våra resultat, både det som är positivt och det som är negativt, och visa hur det går för de mål, nyckeltal och aktiviteter som vi åtagit oss. Referenser Översiktsplan Fördjupad översiktsplan Grönstrukturplan VA-plan Vattenförsörjningsplan Plan för trafik Resepolicy Inköpspolicy för fordon Renhållningsordning Mat- och måltidspolicy Miljöplan för byggnader Bostadsförsörjningsplan Inköps- och upphandlingspolicy Kommunikationspolicy

22 Bilaga: Aktiviteter för Värnamo kommuns miljöarbete Detta är en lista av aktiviteter som hör samman med styrdokumentet Plan för Värnamo kommuns miljöarbete. Varje aktivitet är sprungen ur en princip som återfinns i planen och har en ansvarig nämnd som utförare. I de fall aktiviteten har flera ansvariga är en av dessa understruken för att visa vilken som har huvudansvaret. Aktiviteten "ägs" dock av alla uppräknade nämnder som har en del i genomförandet och därför har i uppgift att planera sin del i aktiviteten. Alla de aktiviteter som nämnden har huvudansvar för ska detaljplaneras, det vill säga vem i förvaltningen som ska göra vad, när och hur. Kolumnerna Tidsplan, Uppskattad kostnad och Ryms aktiviteten inom budget fylls i av nämnderna själva under remissförfarandet. Uppskattad kostnad kan vara svårt att veta exakt, därför ska stjärnsystemet användas. * kr ** kr *** mkr **** mkr - 5 mkr ***** 5 mkr - Bilagan revideras årligen i kommunfullmäktige och aktiviteterna förs in i Hypergene. Uppföljning av genomförandegraden i aktivitetslistan följs upp årligen av hållbarhetsstrategen och sammanställs i en redovisning. Kontaktperson: Martina Palm, hållbarhetsstrateg Utvecklingsavdelningen, kommunledningsförvaltningen martina.l.palm@varnamo.se

23 Instruktioner 3 Översikt Fliken "Alla åtgärder" innehåller information om Fliken "Fulltext" innehåller en fullständig åtgärds statusbeskrivning av arbetet mot att uppfylla åtg Fliken "Gamla åtgärder" innehåller information o Resterande flikar innehåller övrig information kn Hitta rätt åtgärd De tre första kolumnerna i fliken "Alla åtgärder" ä Åtgärdsprogram Genom att klicka respektive miljömål i kolumn A Åtgärdsbeskrivning För att få fram en fullständig beskrivning av resp Bedömning av åtgärdsarbetet I kolumn D under fliken Alla åtgärder görs en b G: Genomförd eller i huvudsak genomförd alt. H: Genomförd till mer än hälften P: Påbörjad men ännu inte genomförd till hälft E: Ej påbörjad Aktuell lägesbeskrivning I kolumn E under fliken Alla åtgärder ges en ko Uppdatering I kolumn F anges det datum då den senaste stat Övrig information I kolumnerna G-J anges kontaktperson för åtgär

24 4 m det aktuella åtgärdsarbete som utförs för att uppnå miljökvalitetsmålen. dsbeskrivning för de åtgärder som är aktuella i dagsläget, samt en fullständig gärden. om det åtgärdsarbete som har slutförts. (Luftens och hälsans år 00) nuten till åtgärdsuppföljningen. (Statistik, diagram mm) är sorterade på Miljömål (A), Åtgärdsnummer (B) och Åtgärdsnamn (C). För att få fram de åtgärd A under fliken "Alla åtgärder" länkas du till åtgärdsprogrammets rapport på Länsstyrelsens hemsid pektive åtgärd klickar du på åtgärdsnumret i kolumn (B) under fliken Alla åtgärder. Du länkas då bedömning av hur åtgärdsarbetet fortgår. Bedömningen baseras på en fyrgradig skala enligt följa t. pågående verksamhet. ften ort beskrivning av det aktuella åtgärdsarbetet. För att få en fullständig beskrivning av det åtgärds atusuppdateringen skedde. rden, vilken funktion på Länsstyrelsen som är ansvarig, vem/vilka som är ansvariga enligt åtgärd

25 5 rder som är knutna till ett specifikt miljömål klickar du på den svarta pilen i det nedre högra hörne ida. då vidare till rätt plats i fliken "Fulltext" där åtgärden beskrivs i fulltext under kolumn D. För att kom ande: sarbete som utförts tillbaka i tiden klickar du på texten i kolumn E. Du länkas då vidare till rätt pla dsprogrammet samt vilken tidsplanen som gäller för åtgärdsarbetet.

26 6 et i kolumn A och väljer önskat miljömål. På samma sätt kan du sortera ut ett specifikt åtgärdsnum mma tillbaka till huvudfliken "Alla åtgärder" klickar du åter igen på åtgärdsnumret i kolumn B. (Du ats i fliken "Fulltext". För att komma tillbaka till huvudfliken "Alla åtgärder" klickar du på åtgärdsnu

27 7 mmer inom varje miljömål genom att klicka på den svarta pilen i det nedre högra hörnet i kolumn u kan givetvis även själv bläddra dig fram till rätt åtgärd under fliken "Fulltext"). umret i kolumn B.

28 n B. För att återgå till ursprungsläget klickar du på "(Alla)" i rullistan under den svarta pilen. 8

29 9

30 30

31 3

32 3

33 33

34 34

35 35

36 Ansvarig Namn på aktiviteten Tidplan för aktivitetens genomförande Kan aktiviteten genomförs Om Nej- ange uppskattad kostnad Princip Referens Aktiviteten i fulltext Synpunkt inom befintlig budget? för aktiviteten (Här kan man t.ex. föreslå en annan (Ja/Nej) nämnd för genomförande eller att man inte kommer att genomföra aktiviteten) Alla nämnder Minska körsträckorna Korta och onödiga resor med bil ska minska till Alla förvaltnigar analyserar sitt körmönster utifrån förmån för t.ex. cykel och kollektivtrafik upphandlingens rapport om körjournaler och inför åtgärder för att minska sina körsträckor där så är möjligt. Det kan till exempel handla om att byta transportmedel eller lägga om rutter. Alla nämnder HVO00 Användningen av fossilfria bränslen ska öka Testa HVO 00 i egenägda diseldrivnabilar samt utvärdera möjligheten att ersätta syntetiskt diesel med biodiesel, i den mån det är tillåtet från biltillverkaren Kommunstyrelsen Sparsam körning Korta och onödiga resor med bil ska minska Erbjud alla tillsvidareanställda som kör mycket i tjänsten en utbildning i sparsam körning. Antalet platser på utbildningen kan vara begränsad och utbildningstillfället kan till exempel vara en gång i terminen eller löpande för alla nyanställda men syftet är att sparsam körning ska tillämpas i tjänsten. Sparsam körning ska användas oavsett fordon och bränsleslag. 36 Kommunstyrelsen Tryckmaterial Uppkomst av avfall ska förebyggas, återanvändning främjas och återvinning tillämpas så långt det är möjligt Kommunstyrelsen Krav på källsortering vid evenemang Uppkomst av avfall ska förebyggas, återanvändning främjas och återvinning tillämpas så långt det är möjligt Kommunstyrelsen Avfallskärl i kommunala och offentliga Uppkomst av avfall ska förebyggas, utrymmen återanvändning främjas och återvinning tillämpas så långt det är möjligt Kommunstyrelsen Håll Sverige rent Uppkomst av avfall ska förebyggas, återanvändning främjas och återvinning tillämpas så långt det är möjligt Kommunstyrelsen Skype för resfria möten Medarbetare och medborgare ska stimuleras till ett hållbart beteende genom information och utbildning Kommunstyreslen Resepolicy Korta och onödiga resor med bil ska minska till förmån för t.ex. cykel och kollektivtrafik Skapa en checklista i kommunikationhandboken som tar upp regler för tryckmaterial. Reglerna ska uppmana till att överväga om tryckt material behövs och att endast använda miljömärkt material när så behövs. Befintligt material ska återanvändas där så är möjligt. Till exemepl kan rolluppställning återanvändas med ny vepa och tryck kan ske på återanvänd capa skiva Ställ krav på källsortering i de fall evenemangsbidrag ges med hänvisning till möjlighet att hyra kommunens kit för avfallssortering och hantering. Vid nästa revidering av evenemangspolicyn ska kravet på källsortering tilläggas i texten. Utred möjligheterna för källsortering på alla kommunala arbetsplatser och offentliga utrymmen inomhus för att kunna införa en enhetlig sorteringsmöbel Anslut till stiftelsen Håll Sverige rent och arbeta aktivt med frågan om nedskräpning Utforma en utbildningsinsats som erbjuds alla förvaltningar för att fler ska lära sig använda Skype for business för resfria möten. Revidera resepolicy med målet att minska körsträckor oavsett bränsleslag och syfte att tydliggöra när olika transportslag bör användas. Resepolicyn ska harmoniera med bilpolicyn och ta upp regler för användandet av egen bil i tjänsten. Kommunstyrelsen Värnamo laddar upp Användningen av fossilfria bränslen ska öka Minskad klimatpåverkan Genomför projektet Värnamo laddar upp med syftet att bygga ut en laddinfrastruktur i kommunens egna verksamheter, verka för att en mångfald fossilfria bränslen ska kunna tankas samt öka antalet fordon som kan gå på fossilfritt bränsle i den kommunala fordonsflottan. Inom ramen för projektet ska insatser för beteendepåverkan användas, till exempel testa påkoncept, ekonomiska incitament, parkeringsfördelar o.s.v. Vid inköp av personbilar ska endast fordon väljas som uppfyller regeringens krav för miljöbil och som främst är avsedda att drivas med fossilfria drivmedel. Då speciella krav på fordon gäller som gör att ovanstående inte går att uppfylla till rimliga kostnader får avsteg göras men ska då motiveras för fordonsansvarig upphandlare. Kommunstyrelsen Profilprodukter När profilmaterial tas fram görs detta med hänsyn till med miljö och hållbarhet Kommunstyrelsen Fossilfria investeringar Investeringar ska göras utifrån ett långsiktigt hållbart perspektiv som utesluter indirekt miljöoch klimatpåverkan Kommunstyrelsen Gröna obligationer Investeringar ska göras utifrån ett långsiktigt hållbart perspektiv som utesluter indirekt miljöoch klimatpåverkan Kommunstyrelsen Hållbarhetsutbildning Medarbetare och medborgare ska stimuleras till ett hållbart beteende genom bland annat information och utbildning Kommunstyrelsen Kommunikationsplan Medarbetare och medborgare ska stimuleras till ett hållbart beteende genom bland annat information och utbildning Se över utbudet av profilprodukter för att eftersträva att gåvor och liknande representation tar olika miljö ovh hållbarhetsaspekter i beaktning. Besluta om placeringsdirektiv som utesluter investeringar i bolag som producerar kol, olja och naturgas, med syfte att exkludera fossil energi i kapitalförvaltningen. Beslutet om fossilfria investeringar ska komplettera befintliga riktlinjer om etiska investeringar. Utred möjligheten för Värnamo kommun att emmitera gröna obligationer Skapa en grundutbildning i hållbar utveckling som kan användas av inspiratörer för hållbar utveckling och andra kommunanställda. Utbildningen ska vara digital, pedagogisk, övergripande i teman och interaktiv med möjlighet till resultatuppföljning. Skapa en kommunikationsplan för Värnamo kommuns miljöarbete. Delar som kan ingå är till exemepl en hållbarhetskarta i GIS eller liknande, uppstart av en kampanj om att tanka rätt, inspelade korta informationsfilmer eller livesändningar om t.ex. vad en energirådgivare gör m.m. Kommunstyrelsen Kulturnämnden Arrangemang för miljö/hållbarhetsfrågor Medarbetare och medborgare ska stimuleras till ett hållbart beteende genom bland annat information och utbildning Ordna arrangemang för, och arrangemang med inslag av, miljöoch hållbarhetsfrågor kontinuerligt. Arrangemangen kan anordnas som event med enskilt fokus på miljö/hållbarhet eller jobbas in som en del av en annan aktivitet för att kunna lyfta och komplettera med ett miljö/hållbarhetsfokus. Kommunstyrelsen Information till allmänheten om värden i 07 0 Medarbetare och medborgare ska stimuleras till ett Vattnets miljömål Tekniska utskottet sjöar och vattendrag. hållbart beteende genom bland annat information och utbildning Kommunstyrelsen Dubbdäcksinventering Källor till utsläpp av miljö och hälsovådliga Hälsans miljömål ämnen ska minska Ordna arrangemang där allmänheten informeras om sjöar och vattendrag; deras natur och kulturvärden, ekosystemtjänster, miljötillstånd, tips på friluftsaktiviteter och så vidare. Arrangemanget kan samordnas med andra evenemang som Stora fiskedagen och i Naturkartan Dubbdäcksinventeringar ska göras på minst en parkering. Antal bilar med och utan dubbdäck räknas. Andelen dubbdäck räknas sedan ut. Inventeringen görs under säsongen då det är obligatoriskt att använda vinterdäck. Förutsatt att Länsstyrelsen skapar en film om dubbdäck ska även denna spridas genom olika medier Kommunstyrelsen Kontroll av informationskravet i Reach Medarbetare och medborgare ska stimuleras till ett Hälsans miljömål hållbart beteende genom bland annat information, utbildning I kommunen genomförs ett projekt där informationskravet i REACH testas. Under programperioden ska information för minst 0 varor från varje kommun samlas in i projektet. Information om produkter inom dessa områden ska efterfrågas: kläder, skor, elektronik, leksaker, hygienartiklar. Kommunen kan genomföra åtgärden på olika sätt. Ett alternativ är att involvera skolan genom att elever får i uppdrag att testa informationsplikten i REACH som ett projektarbete. En fördel med detta tillvägagångssätt är att informationen om informationskravet därigenom sprids till allmänheten direkt genom eleverna. Ett annat sätt att genomföra åtgärden är genom sommarjobb som kan kombineras med andra uppgifter. Länsstyrelsen anpassar redan framtaget förfrågningsunderlag till länet. Detta kan användas av kommunerna under åtgärdens genomförande. De svar som erhålls skickas in till Länsstyrelsens miljömålssekretariat för sammanställning. Vid efterfrågan kan Länsstyrelsen hålla ett upptaktsmöte för att introducera åtgärden och samordna arbetet mellan kommunerna. Eventuellt kan informationen användas som underlag vid ett examensarbete. Att få genomslag i media är en viktig del av åtgärden vilket innebär att kommunen ska tipsa media, minst en gång under programperioden, om projektet.

37 Kommunstyrelsen Fasa ut farliga kemikalier Andelen kemikalier med farliga egenskaper i våra verksamheter ska minska Hälsans miljömål a) En förteckning över vilka farliga kemiska ämnen som används i verksamheten upprättas, det vill säga en sammanställning över de som kan ha allvarliga hälso och/eller miljöeffekter. Förteckningen ska även ange mängderna som används samt vilka av ämnena som förekommer på kandidatlistan, är prioriterade ämnen enligt vattendirektivet eller utfasningsämnen. Förteckningen ska kontinuerligt uppdateras och vara på ämnesnivå. b)användningen av de ämnen som pekas ut under åtgärdens del a ska minska varje år. Till år 00 ska användningen (i volym) av farliga ämnen ha minskat med 0 procent jämfört med För åtgärder som riktar sig mot näringsliv och privat konsumtion ansvarar Länsstyrelsen och kommunerna för att nå ut till sina tillsynsobjekt. Näringslivets intresse bygger på frivillighet. Det finns inte resurser för tillsynsmyndigheterna att följa upp samtliga verksamhetsutövares kemikalieanvändning. i) Tillsynsmyndigheten går ut med information om målet till verksamhetsutövarna och i samband med det görs en efterfrågan om hur stor volym av farliga ämnen som totalt hanteras inom verksamheten. ii) Tillsynsmyndigheten arbetar aktivt i tillsynen med att lyfta frågan och arbeta för att verksamhetsutövarna har en uppdaterad förteckning enligt a ovan. Ett informationsblad som lyfter kopplingen mellan miljömålen, miljöbalken och utfasning av farliga ämnen tas fram. iii) År 00 efterfrågar tillsynsmyndigheten hur väl minskningen fallit ut för de deltagande verksamhetsutövarna. Samhällsbyggnadsnämnden Resvaneundersökning Korta och onödiga resor med bil ska minska till förmån för t.ex. cykel och kollektivtrafik Samhällsbyggnadsnämnden Avtal om luftvårdsamverkan Källor till utsläpp av miljö och hälsovådliga ämnen ska minska Hälsans miljömål Genomför en resvaneundersökning under varje mandatperiod som underlag till stads och trafikplanering. Undersökningen ska vara jämförbar över tid. Förutsatt att Luftvårdsförbundet tar fram ett förslag på nytt mätprogram för samverkansområdet tiden efter år 07 ska Värnamo kommun bistår i framtagandet och sedan skriva på avtalet om fortsatt samverkan. Samhällsbyggnadsnämnden Förorenade områden orsakade av pågående verksameheter ska inventeras och riskklassas enligt MIFO fas Källor till utsläpp av miljö och hälsovådliga ämnen ska minska Hälsans miljömål Kommunerna och Länsstyrelsen arbetar med målsättningen att senast till utgången av programperioden ska alla potentiellt förorenade områden i länet som härrör från pågående verksamheter i prioriterade branscher inventeras och riskklassas enligt MIFO fas. De branscher som ska inventeras har huvudsakligen branschklass och enligt Naturvårdsverkets branschkartläggning. Länsstyrelsen och kommunerna förelägger pågående verksamheter att utföra inventering och riskklassning på de områden där verksamheten bedrivs eller har bedrivits. Samhällsbyggnadsnämnden Undersökningar av potentiellt förorenade Källor till utsläpp av miljö och hälsovådliga områden vid nedlagda eller pågående ämnen ska minska verksamheter i risklass och motsvarande MIFO fas Hälsans miljömål Undersökningar på förorenade områden i riskklass och ska utföras i en omfattning motsvarande MIFO fas på minst 80 objekt i länet, varav kommunernas del utgörs av 50 objekt och Länsstyrelsens del av 30 objekt. Länsstyrelsen och kommunerna förelägger ansvariga att utföra översiktlig undersökning och riskklassning. I de fall det inte finns någon ansvarig kan statliga bidragsmedel sökas. Samhällsbyggnadsnämnden Arbete med saneringsåtgärder av riskklass objekt Källor till utsläpp av miljö och hälsovådliga ämnen ska minska Hälsans miljömål a) Tillsynskrav på ansvarig verksamhetsutövare ställs så att arbete med åtgärder av förorenade områden påbörjas vid minst ett av kommunens tillsynsobjekt i riskklass, i respektive kommun, och på minst två av Länsstyrelsens tillsynsobjekt i riskklass i länet under programperioden. b) Åtgärder av förorenade områden ska vara genomförda på sju stycken riskklass objekt i länet under programperioden. Samhällsbyggnadsnämnden Arbete med sanerings åtgärder av riskklass objekt Källor till utsläpp av miljö och hälsovådliga ämnen ska minska Hälsans miljömål a) Tillsynskrav på ansvarig verksamhets utövare ställs så att arbete med åtgärder av förorenade områden ska påbörjas på minst fem av kommunens tillsynsobjekt i riskklass, i respektive kommun, och på minst tio av Länsstyrelsens tillsynsobjekt i riskklass under programperioden. b) Åtgärder av förorenade områden ska genomföras på 35 riskklass objekt i länet under programperioden. Samhällsbyggnadsnämnden Grönstrukturplaner/ program Planering och exploatering ska verka för att utveckla grönytor, naturmiljöer och vattendrag av god kvalitet Hälsans miljömål Samtliga kommuner i länet har senast år 00 uppdaterade grönstrukturplaner för alla tätorter med fler än invånare*. Planen kan innehålla följande delar Inventering av tätortens grönstruktur inklusive tätortsnära områden. Analys av inventeringen. Riktlinjer för en grönare tätortsmiljö. Analysen kan göras utifrån olika aspekter, till exempel följande Vilka ekossystemtjänster planen bidrar till att bevara. Skyddsvärda djur och växtarter och skyddsvärda träd. Klimatanpassning. Tillgänglighet för olika grupper. Kulturmiljö. Den gröna infrastrukturen i tätorten. Med grön infrastruktur avses vilda växter och djurs möjlighet att förflytta sig och sprida sig i landskapet. Strukturens landskapshistoriska bak grund. Planen är framtagen med hänsyn till den regionala landskapsstrategin (Länsstyrelsen i Jönköpings län, 04b). Samhällsbyggnadsnämnden Fördjupad genomlysning av God bebyggd miljö i översiktsplanen Offentliga miljöer ska planeras utifrån miljö och hälsoaspekter Hälsans miljömål * Enligt 00 års siffror ger detta en tätort per kommun förutom När översiktsplanen Jönköpings revideras och Gislaveds ska det kommuner beskrivas som hur har planen tre var verkar för att nå preciseringarna för God bebyggd miljö. Beskrivningarna ska finnas för varje område som planen berör och som är relevant med hänsyn till miljömålet God bebyggd miljö och ska stå integrerat i respektive avsnitt. Länsstyrelsen ska ge råd och stöd i arbetet, till exempel vid samrådsmöten. Åtgärden ska genomföras under programperioden. Samhällsbyggnadsnämnden Tillsynsinsats på miljöfarliga 07 0 Tillgång till dricksvatten av god kvalitet ska verksamheter som påverkar säkerställas vattenförekomster Samhällsbyggnadsnämnden Tillgängliggörande av analysresultat 07 0 Tillgång till dricksvatten av god kvalitet ska säkerställas Samhällsbyggnadsnämnden Utökning av antalet övervakningsplatser 07 0 Goda kunskaper om miljökvalité i vår naturmiljö ska finnas och ständigt förbättras Vattnets miljömål Vattnets miljömål Vattnets miljömål En särskild tillsynsinsats ska genomföras där miljöfarliga verksamheter som har en påverkan på vattenförekomster identifieras. De verksamheter där miljökvalitetsnormerna inte uppnås eller riskerar att inte uppnås sammanställs och granskning av egenkontroll genomförs. Krav ska ställas på att eventuella brister i egenkontrollen åtgärdas. Informationsmaterial från Länsstyreslen om vikten av att rapportera in analysresultat ska spridas till underentreprenörer som vi anlitar. Förslag på två lämpliga övervakningsplatser lämnas till Länsstyrelsen och provtaging genomförs på dessa platser.

38 Samhällsbyggnadsnämnden Information till fastighetsägare om enskilt 07 0 Tillgång till dricksvatten av god kvalitet ska vatten säkerställas Samhällsbyggnadsnämnden Beredskapsplaner och övning 07 0 Tillgång till dricksvatten av god kvalitet ska säkerställas Vattnets miljömål Vattnets miljömål införmationsmaterial om vikten av vattenprover sprids till fastighetsägare med enskilt vatten genom olika medier. Materialet revideras och sprids minst vart tredje år genom Miljösamverkan F. En plan för hantering av olyckor som kan påverka vattenskyddsområden ska tas fram. I planen ska det framgå hur olika incidenter ska hanteras och vilken typ av övning som behöver genomföras. Befintlig plan ska aktualitetsprövas. 38 Samhällsbyggnadsnämnden Tillsyn av ledningsnätet 07 0 Källor till utsläpp av miljö och hälsovådliga ämnen ska minska Vattnets miljömål Fortsatt tillsyn på avloppsledningsnätet och mindre reningsverk ska bedrivas inom ordinarie tillsynsverksamhet, även efter Miljösamverkans F:s projekt Samhällsbyggnadsnämnden Klimatanpassning åtg. Nr Klimatanpassning ska vara en självklar del i planering av samt arbetet med bebyggelse och livsmiljöer Anpassning till ett förändrat klimat Kommunerna utreder, vid planering av byggnation nära eller i spridningsområdet från ett förorenat område, spridningsrisken i ett framtida klimat samt byggnationens påverkan på spridningsrisken. Detta utreds tidigt i planprocessen. Samhällsbyggnadsnämnden Tekniska utskottet Ekologkompetens Uppdaterade kunskaper om miljökvalitén i vår naturmiljö ska finnas Hälsans miljömål Varje kommun ska ha en eller flera tjänster med ekologkompetens och uttalad uppgift att arbeta med natur och miljöfrågor. Med tjänsten/tjänsterna ska tillses att verksamheten har tillgång till kontinuerlig ekologkompetens minst av den omfattning som krävs för att löpande aktivt bevaka och integrera natur och miljöfrågorna i den dagliga verksamheten samt för att delta i regionala och med fördel även nationella nätverk. En generell uppskattning är att det krävs minst en halvtidstjänst för detta. Kompetensen kan antingen hållas genom anställd inom kommunen eller genom att dela en resurs med en annan kommun. Åtgärden ska genomföras senast år 00 men gärna så tidigt som möjligt då detta är en åtgärd som skulle underlätta naturoch miljöarbetet i länet. Samhällsbyggnadsnämnden Tekniska utskottet Undersökning av kvicksilver i fisk Uppdaterade kunskaper om miljökvalitén i vår naturmiljö ska finnas Hälsans miljömål Kommunerna tar beslut om finansiering av kvicksilveranalyser i minst 0 sjöar eller vattendrag per kommun under programperioden. Länsstyrelsen samordnar arbetet genom att bistå med hjälp av urval av sjöar, provtagningsinstruktioner, upphandling av analyser samt sammanställning och utvärdering av data. Urvalet av sjöar bör baseras på fisketrycket i sjön och/eller indikationer på att halten kvicksilver kan vara hög. Länsstyrelsen kontaktar fiskevårdsområdesföreningarna vid de utvalda sjöarna och hör om de kan genomföra själva insamlingen av fisken. Samhällsbyggnadsnämnden Klimatanpassning åtg. Nr Klimatanpassning ska vara en självklar del i Tekniska utskottet planering av samt arbetet med bebyggelse och livsmiljöer Tekniska utskottet Aktuella vattenskyddsområden 07 0 Tillgång till dricksvatten av god kvalitet ska säkerställas Samhällsbyggnadsnämnden Insatser för grönstrukturen Planering och exploatering ska verka för att Tekniska utskottet utveckla grönytor, naturmiljöer och vattendrag av god kvalitet Tekniska utskottet Producera el av rötgas på Pålslunds Anläggningar som producerar förnybar energi ska avloppsreningsverk öka Tekniska utskottet solceller vid nybyggnation/ renovering Anläggningar som producerar förnybar energi ska öka Tekniska utskottet Driftoptimering Energi i verksamheterna ska använda på ett effektivt sätt. Tekniska utskottet Dörröppnare med rullstolssymbol Fastigheter och byggnaders energianvändning genom uppvärmning och elförbrukning ska minska Anpassning till ett förändrat klimat Vattnets miljömål Hälsans miljömål Kommunerna beaktar klimatförändringarna i de kommunala vattenförsörjningsplanerna samt vid behov tar fram beredskapsplaner för hur dricksvatten ska hanteras och uttag regleras om det skulle bli en bristvara. Större allmänna vattentäkter och befintliga vattenskyddsområden ska ses över. Det finns många exempel på insatser som kan göras för att öka kvaliteten på tätortens grönstruktur eller för att ta tillvara på grönstrukturens möjligheter för rekreation med mera. Några exempel är att: Anlägga gröna tak. Gröna tak har flera fördelar, de kan bidra till att minska buller, minska och utjämna avrinningen, höja luftfuktigheten och sänka temperaturen samt att binda kol vilket minskar klimatpåverkan. Skapa förutsättningar för stadsodling. Tillgängliggöra grönområden. Uppmärksamma skyddsvärda träd genom att naturminnesmärka dem eller peka ut och märka upp evighetsträd samt anlägga trädkyrkogårdar. Eller genom att välja ut de 5 0 grövsta träden i kommunen och informera om dem via en skylt vid träden och på kommunens hemsida. Åtgärder som gynnar pollinatörer: sandbäddar, bikupor, biholkar, kryddland eller planteringar med nektarväxter, ängsmark eller blommande små åkrar med äldre tiders åkerogräs (allmogeåkrar). Säkerställa att historiska gröna strukturer till exempel i form vägrenar, alléer och fältgränser tillvaratas och integreras vid etablering av nya funktioner och en förändrad markanvändning. Detta kan ske till exempel genom att integrera ett landskapshistoriskt perspektiv i arbetet med kommunens grönstrukturplan. Diverse olika kompensationsåtgärder när grönstrukturer exploateras. Åtgärden går ut på att kommunerna under programperioden ska genomföra minst en insats som gynnar den gröna tätortsmiljön per invånare* i kommunen. Exemplen ovan kan tjäna som inspiration. Samma insats kan göras flera gånger. Utred vilka investeringar som behövs för att producera el av * överskottsgas Det ger 7 insatser från rötningsprcessen i tolv av kommunerna från Pålslunds och 6 insatser i Jönköpings avloppsreningsverk kommun. samt Detta möjligheter enligt befolkningssiffror för extern finansiering för 03 (SCB, 04). Inför en rutin vid planering av nybyggnation/ större renovering av kommunala lokaler att se över möjligheten till solceller. Till exempel vid ny förskola eller renovering av stadshus. Identifiera och åtgärda objekt i det befintliga uppvärmningssystemet som kan driftoptimeras Markera eldrivna dörröppnare med rulstolssymbol Tekniska utskottet LED armaturer med styrning vid nybyggnation/ renovering Fastigheter och byggnaders energianvändning genom uppvärmning och elförbrukning ska minska Inför en rutin för installation av LED armaturer med styrning (närvaro/ frånvaro) vid nybyggnation/ renovering. I objektblad skall en ruta för belysning/styrning LED finnas. Tekniska utskottet LED armaturer med styrning i befintlig Fastigheter och byggnaders energianvändning verksamhet genom uppvärmning och elförbrukning ska minska Tekniska utskottet Checklista för energibesparing i Fastigheter och byggnaders energianvändning lokalbidrag genom uppvärmning och elförbrukning ska minska Tekniska utskottet Solceller på befintliga fastigheter Anläggningar som producerar förnybar energi ska öka Tekniska utskottet Avfallskärl på offentliga platser Uppkomst av avfall ska förebyggas, återanvändning främjas och återvinning tillämpas så långt det är möjligt Tekniska utskottet Avfallskärl vid evenemang Uppkomst av avfall ska förebyggas, återanvändning främjas och återvinning tillämpas så långt det är möjligt Tekniska utskottet Snålspolande munstycken Vatten ska användas på ett effektivt och resursbesparande sätt Inför en rutin för installation av LED armaturer med styrning (närvaro/ frånvaro) i befintlig verksamhet. Fastigheter med äldre belysning är högst prioriterade Inför en checklista för energibesparing i ansökan om lokalbidrag så att föreningar kan redovisa hur de jobbar för att minska sin energianvändning som ett krav för att erhålla bidraget. Utred lämpliga objekt för placering av solceller på befintliga fastigheter. Fastigheterna ska helst ha verksamhet året runt och placering ska gärna vara synlig ifrån marknivå. Se över placering av avfallskärl på och omkring offentliga platser och vid behov omplacera och utöka dem. Skapa ett kit för avfallssortering och hantering som kan användas/hyras vid evenemang. Kitet ska innehålla källsorteringsmöbel, pantrör, tömning och rutiner. Avfallskärlen ska kunna lånas/hyras både vid egna och externa parters evenemang. Inför en rutin för installation av snålspolande munstycken. Vanliga munstycken på vattenkranar samt ducshar ska succesivt bytas ut till snålspolande. För effektivt byte kan ärendet passa på att kombineras med andra ärenden i närheten. Tekniska utskottet Kommunstyrelsen Naturkartan Medarbetares och medborgares kunskap om Värnamo kommuns miljöarbete ska öka Utveckla Naturkartans innehåll och överväg vilka användare som ska ha redigeringsrätt. Använd Naturkartan aktivt som en kommunikationskanal för vårt arbete med naturvård, turism, fritid och hälsa. När aktiviteter med kopplingar till natur och rekreation arrangeras ska Naturkartan användas i marknadsföringen. Tekniska utskottet Inventera maskinpark och revidera bytesplan Användningen av fossilfria bränslen ska öka Årligen revidera utbytesplan gällande maskiner och redskap för en snabbare omställning med avseende på miljöegenskaper Tekniska utskottet Klimatanpassning åtg. Nr Klimatanpassning ska vara en självklar del i planering av samt arbetet med bebyggelse och livsmiljöer Anpassning till ett förändrat klimat Kommunerna arbetar med vattendragsrestaurering med syfte att syresätta vattnet bättre på naturlig väg.

39 Tekniska utskottet Klimatanpassning åtg. Nr Klimatanpassning ska vara en självklar del i planering av samt arbetet med bebyggelse och livsmiljöer Tekniska utskottet Solskydd på förskolegårdar och Offentliga miljöer ska planeras utifrån miljö och sommaröppna fritidshem hälsoaspekter Anpassning till ett förändrat klimat Hälsans miljömål Kommunerna vidtar åtgärder för att öka sitt skydd vid värmebölja. a) En inventering av nuvarande läge i utemiljöerna som identifierar eventuella brister genomförs. b) En åtgärdsplan med tidsatta åtgärder tas fram. Planen ska utformas så att när den är genomförd är minst 50 procent av de lekintensiva ytorna bes kuggade eller investeringsbeslut är tagna. Samtliga åtgärder behöver inte vara genomförda till 00 men åt gärdsplanen ska innehålla tidsatta åt gärder så att målet om 50 procents beskuggning kommer att nås. c) En rutin för att regelbundet kontrollera att 50 procent av de lekintensiva ytorna är skuggade införs i egenkontrollen för skolan och är också ett krav för att åtgärden ska anses vara uppfylld. Vid planering av nya skolor ska skolgårdarna utformas så att förslagets syfte och mål uppfylls. d) Kommunen informerar också privata aktörer om arbetet. 39 Samhällbyggnadsnämnden Åtgärda buller i utomhus miljön vid förskola/skola/ fritidshem Offentliga miljöer ska planeras utifrån miljö och hälsoaspekter Hälsans miljömål Varje kommun ska beräkna/mäta buller i utomhusmiljön vid förskolor, fritidshem och skolor för barn upp till och med år inom kommunen. Som ett första steg är det möjligt att göra en inledande bedömning vilka förskolor/skolor/fritidshem som det bör beräknas eller mätas buller för. Vilket underlag som används för detta urval kan skilja sig åt men det är viktigt att redovisa vilka förskolor/skolor/fritidshem som väljs bort och på vilka grunder. Efter det första urvalet görs beräkning/mätning för de förskolor/skolor/fritidshem som är kvar. Om det vid utredningen visar sig finnas förskolor, skolor eller fritidshem som är bullerutsatta ska mätningen redovisas för Kommunstyrelsen, så att bullerminskande åtgärder kan tas i beaktning i budgetprocessen. De bullerutsatta objekten, främst förskolor, åtgärdas enligt gällande riktlinjer. Där åtgärder genomförs ska mätningar av bullret, både i decibel och som upplevt buller, göras före och efter för att följa upp miljöeffekten. Barn- och Utbildningsnämnden Tekniska utskottet Kemikalier i förskolan Andelen kemikalier med farliga egenskaper i våra verksamheter ska minska Hälsans miljömål a) Förskollärare erbjuds att gå på en föreläsning om giftfri förskola. Ett syfte är att utbildningen ska öka förståelsen för vikten av att upphandla och avropa rätt. Förskollärna blir själva delaktiga och kan rensa sina förskolor från produkter som kan innehålla farliga ämnen. Vid utgången av programperioden (december 00) ska alla tillsvidareanställda förskollärare i kommunen ha gått någon utbildning med detta tema. Vid nyanställning ska förskolelärarna få en introduktionskurs i kemikaliefrågan. b) Kommunerna genomför en inventering av miljöfarliga ämnen på sina förskolor. Till exempel kan metoden från Naturskyddsföreningen, Giftfri förskola, användas. Flera kommuner har vidareutvecklat denna metod. c) Kommunerna tar fram en plan för hur arbetet ska bedrivas för att minska mängden farliga kemikalier i förskolorna. Den ska bland annat innehålla en tidplan för när till exempel golv som läcker skadliga ämnen ska bytas ut. Planen kan vara långsiktig och alla de åtgärder som ingår i den behöver inte genomföras under programperioden. Barn och Utbildningsnämnden miljöcertifiera skolor Medarbetares och medborgares kunskap om Värnamo kommuns miljöarbete ska öka Servicesnämnden Minska svinnet Uppkomst av avfall ska förebyggas, återanvändning främjas och återvinning tillämpas så långt det är möjligt Se remiss för Klimat och energistrategin/ åtgärdsprogram för klimat Öka antalet skolor med aktiv* kvalitetsmärkning för * aktiv i bemärkelsen att man måste miljöarbete. Företrädelsevis utmärkelsen Skola för hållbar söka om utmärkelsen kontinuerligt utveckling eller liknande. Förskolan bestämmer själv fokus och visa på utveckling. men strävar efter kontinuerlig förbättring. Kvalitetsmärkningen ska erhållas av extern part. Minst 5 offentliga kök ska systematisk mäta sitt matsvinn minst en gång per halvår, under en sammanhållen period av en vecka. En målsättning och åtgärder för att minska svinnet ska antas. Barn och Utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Minska svinnet Uppkomst av avfall ska förebyggas, återanvändning främjas och återvinning tillämpas så långt det är möjligt Alla verksamhetskök kök ska systematisk mäta sitt matsvinn minst en gång per halvår, under en sammanhållen period av en vecka. En målsättning och åtgärder för att minska svinnet ska antas. Servicesnämnden Klimatsmart mat Medarbetare och medborgare ska stimuleras till ett hållbart beteende genom bland annat information, utbildning Servicenämnden Kravcertifiera köken Andelen hållbara livsmedel i våra verksamheter Motion Dnr: 008:7 ska öka, utan bekostnad på baskvalitén Kökspersonal ska löpande och vid varje nyanställning genomgå utbildning om klimatsmart mat. Utbildningen kan ha olika fokus men syfta till en miljöbesparing. Kravcertifiera alla de kommunala köken. Servicenämnden Växtbaserad kost/ Vegetariskt alternativ Andelen hållbara livsmedel i våra verksamheter ska öka, utan bekostnad på baskvalitén Erbjud vegetariska måltider minst två gånger per vecka. Grönsakerna ska vara efter säsong. Servicenämnden Kylning av serverrum Energi i verksamheterna ska använda på ett effektivt sätt. Minska serverlokalen till fördel för kontorsutrymme samt säkerställa kyldrift på ett energieffektivt sätt Servicenämnden Automatisk avstängning på datorer Fastigheter och byggnaders energianvändning genom uppvärmning och elförbrukning ska minska Servicenämnden Miljöriktigt återtag av kasserad IT Uppkomst av avfall ska förebyggas, återanvändning främjas och återvinning tillämpas så långt det är möjligt Medborgarnämnden Återbruk av konstorsmöbler Uppkomst av avfall ska förebyggas, återanvändning främjas och återvinning tillämpas så långt det är möjligt Inför/Aktivera automatisk avstänging på stationära samt dockade datorer som inte används under planerade kväll nattoch jourtider. Utred möjligheten att införa ett sytem för miljöriktigt återtag och säker destruering av kasserade IT produkter. Förändra inköp samt avyttring av kontorsmöbler och inredning och uppdra åt Värnamo Arbetsmarknadscentrum att sköta hanteringen på en andra hands marknad. Innan beslut tas att köpa nyproducerat eller slänga oskadad och fungerande inredning ska kontakt först tas med VAC för att undvika onödigt köp och släng. Omsorgsnämnden Klimatanpassning åtg. Nr Klimatanpassning ska vara en självklar del i planering av samt arbetet med bebyggelse och livsmiljöer Anpassning till ett förändrat klimat Regionen och kommunerna samverkar kring frågor som vårdplatser och vård i hemmet för att öka beredskapen för värmebölja.

40 Upphandlingnämnden Serviceförvaltningen Hållbara livsmedel Andelen hållbara livsmedel i våra verksamheter ska öka, utan bekostnad på baskvalitén Utred, räkna på och planera för hur Värnamo kommun ska kunna upphandla hållbara livsmedel utifrån: ett bassortiment av livsmedel med god kvalite livsmedel som i så stor utsträckning som möjligt är producerad så nära som möjligt en spets av ekologiska och fairtade märkta livsmedel beaktande ett generellt stigande livsmedelspris på ca 5%/ år 40 Utredningen ska redovisas för Kommunstyrelsen för beaktning i budgetprocessen. Upphandlingnämnden Reseplanering Användningen av fossilfria bränslen ska öka Utred möjligheten att inom nuvarnade bilbokningssystem underlätta reseplanering utifrån en kombinationen av trafikslag som gång/cykel/elcykel, samåkning, kollektivtrafik, fossilfri bil och fossilbil. Systemet ska enkelt leverera statistik utifrån antal resor per trafikslag. Upphandlingnämnden Körjournal på förvaltningsnivå Korta och onödiga resor med bil ska minska till Ta fram en rapport utifrån elektroniska körjournaler där antal förmån för t.ex. cykel och kollektivtrafik körda km uppdelat på bilpool, egna fordon och egen bil i tjänsten fördelat på personbil /lätt lastbil. Rapporten delas ut till varje förvaltning årligen. Upphandlingnämnden Personalbil med bildelningsteknik Användningen av fossilfria bränslen ska öka Genomföra projektet "Personalbil med bildelningsteknik" under förutsättningen att en Reanult Zoe kan erhållas genom Green Charge och att intresse för den här typen av personalbil finns. Upphandlingnämnden fossilfria transporter Användningen av fossilfria bränslen ska öka Vid kommande upphandlingar av kommunens transporter ska krav ställas på att dessa fordon drivs med förnyelsebart bränsle, där så är möjligt. Kulturnämnden Delningsekonomi Uppkomst av avfall ska förebyggas, återanvändning främjas och återvinning tillämpas så långt det är möjligt Utred möjligheten att utöka bibliotekskonceptet till att innefatta fler produkter än medier. Produkterna ska vara av det slag som antingen har en hög inköpskostnad, sällan används och lika gärna kunde lånas istället för att köpas eller som innefattar testa på koncept i syfte att uppmuntra vidare köp.

41 VÄRNAMO KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 4 39 Dnr: Plan för Värnamo kommuns miljöarbete, revidering av tidigare Miljöprogram, Energi- och klimatstrategi och Plan för hållbar upphandling Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att överlämna ärendet till nästa sammanträde. Ärendebeskrivning Kommunledningsförvaltningen har i uppdrag av kommunstyrelsen att sammanställa Energi-och klimatstrategi, Plan för hållbar upphandling och Miljöprogram till ett enhetligt styrdokument. Ett förslag till plan har tagits fram i samråd med representanter från kommunens förvaltningar. Förslag till Plan för Värnamo kommuns miljöarbete samt tillhörande bilaga Aktiviteter för Värnamo kommuns miljöarbete har överlämnats till kommunstyrelsen. Kommunledningsförvaltningen föreslår i skrivelse 8 september 07 kommunstyrelsen besluta att sända föreslagen Plan för Värnamo kommuns miljöarbete på remiss till mottagare enligt sändlista för synpunkter under remisstiden 7/9-/ 07. I planen föreslås att barn- och utbildningsförvaltningen ska titta över sina transporter och kortare tjänsteresor. Giftsmart förskola finns redan. Målet är att öka antalet miljöcertifierade skolor. Förvaltningen skall också vara delaktiga i att minska matsvinnet. Beslut expedieras till: Justerare

42 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden Dnr:BUN Upphävande av antagna styrdokument Ärendebeskrivning Som en del i revideringen av kommunens mål- och styrdokument sker en översyn av alla dokument och dess innehåll. Barn- och utbildningsnämnden har identifierat några av de styrdokument som antagits av barn- och utbildningsnämnden men som i fortsättningen inte är aktuella utan skall upphävas. Beslutsförslag Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att föreslå barn- och utbildningsnämnden besluta att upphäva nedanstående styrdokument. Dokument Beslut Ersätts av Flaggning på skolgårdar PM 35:08 BUN Följer reglerna för flaggning enligt stiftelsen Sveriges nationaldag Kostpolicy BUN Ersätts ej Rutiner för synpunkter/klagomål 95 BUN Riktlinje för synpunktshantering Rutiner för tillsynsansvar för barn i förskolan BUN Verksamhetsrutin för tillsynsansvar för barn i förskola ()

43 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden Dnr:BUN Ulla Söderström Nämndsekreterare Elisabet Nord Barn- och utbildningschef ()

44 VÄRNAMO KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Dnr: Upphävande av antagna styrdokument Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att överlämna ärendet till nästa möte. Ärendebeskrivning Som en del i revideringen av kommunens mål- och styrdokument sker en översyn av alla dokument och dess innehåll. Barn- och utbildningsnämnden har identifierat några av de styrdokument som antagits av barn- och utbildningsnämnden men som i fortsättningen inte är aktuella utan skall upphävas. Förslag till beslut Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att föreslå barn- och utbildningsnämnden besluta att upphäva nedanstående styrdokument. Dokument Beslut Ersätts av Flaggning på skolgårdar BUN Följer reglerna PM 35:08 35 för flaggning enligt stiftelsen Sveriges nationaldag Kostpolicy BUN Ersätts ej Rutiner för synpunkter/klagomål 95 BUN Riktlinje för synpunktshantering Rutiner för tillsynsansvar för barn i förskolan BUN Verksamhetsrutin för tillsynsansvar för barn i förskola Beslut expedieras till: Justerare

45 VÄRNAMO KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 45 Protokollsutdrag: Bun Dnr Redovisning av delegationsbeslut 6 Anställningsavtal tillsvidare och visstid 63 Beslut angående skolskjuts, växelvis boende G 8 st. 64 Beslut angående bidrag till dagliga resor PM 5.3 st. 65 Beslut om inackorderingsstöd Gy7 st.

46 Justerare 46

47 47 Samrådshandling Dnr Samråd kring detaljplan för del av fastigheten VÄRNAMO 4:4 (Malmgatan) i Värnamo stad UTSÄNDA HANDLINGAR: Allmän information Planbeskrivning Plankarta med bestämmelser Så här upprättas en detaljplan Sändlista Fastighetsförteckning (endast till länsstyrelsen och lantmäteriet samt utställd, ej på webbplatsen) Svarsblankett Behovsbedömning (endast till länsstyrelsen samt utställd) SAMRÅDSTID: 7 OKTOBER NOVEMBER 07 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

48 Samrådshandling 48 Detaljplan för del av fastigheten Dnr VÄRNAMO (Malmgatan) i Värnamo stad ALLMÄN INFORMATION PLANSAMRÅD ENLIGT PLAN- OCH BYGGLAGEN 5 KAP, STANDARD PLANFÖRFARANDE Planen syftar till att möjliggöra för en trafiksäker lösning i bostadsområdet Malmen med kortare avstånd för lokaltrafiken till och från området. Handlingarna finns utställda i Stadshusets foajé, Samhällsbyggnadsförvaltning samt Vråens bibliotek. De finns även tillgängliga på sjukhusbiblioteket, bokbussen samt på kommunens webbplats En behovsbedömning är gjord i samband med planen och dess genomförande anses inte medföra betydande miljöpåverkan. Den som inte senast under granskningstiden lämnat in skriftliga synpunkter kan förlora rätten att senare överklaga beslutet om antagande. I detta sammanhang vill vi också uppmana fastighetsägare om medverkan till att informera sina hyresgäster om plansamrådet. SAMRÅDSTID: 7 OKTOBER NOVEMBER 07 Synpunkter på planförslaget lämnas i skriftlig form (använd gärna bifogad svarsblankett) senast november 07 till någon av nedanstående adresser: Värnamo kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Plan- och byggavdelningen, Värnamo e-postadress: samhallsbyggnad@varnamo.se Ytterligare upplysningar lämnas av Samhällsbyggnadsförvaltningen, Sofie Finnander, tel Oktober 07 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Sofie Finnander Planhandläggare ()

49 Samrådshandling 49 Detaljplan för del av fastigheten Dnr VÄRNAMO 4:4 (Malmgatan) i Värnamo stad PLANBESKRIVNING PLANDOKUMENT En detaljplan består av flera olika dokument. Vissa av dem är obligatoriska och andra kompletterande. För att berörda ska kunna bedöma detaljplanens innehåll och för att undvika missförstånd behövs en redovisning med både karta och förklarande text. Obligatoriska handlingar i en detaljplan är en plankarta med bestämmelser. När detaljplanen har vunnit laga kraft blir plankartan med bestämmelser juridiskt bindande. I en detaljplan ska det även finnas en aktuell grundkarta och en aktuell förteckning över fastighetsägare och andra sakägare. Fastighetsförteckningen redovisar vilka fastigheter samt kända servitut och andra rättigheter som berörs av planen. Till varje detaljplan hör en planbeskrivning som förklarar innehållet i planen för att man ska förstå avvägningarna. Planbeskrivningen ska också redogöra bland annat för hur planen ska genomföras. Beskrivningen är inte juridiskt bindande men vägledande vid rättsprövning. Beroende på vilket planförfarande som ska användas för aktuell plan kan det behövas ytterliga handlingar. Andra dokument som kan komplettera planbeskrivningen kan vara behovsbedömning, samrådsredogörelse, granskningsutlåtande, illustrationskarta och särskilda utredningar. HANDLINGAR Till denna detaljplan hör följande handlingar: Planbeskrivning Plankarta med bestämmelser Fastighetsförteckning Behovsbedömning (3)

50 Samrådshandling PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Planen syftar till att möjliggöra för en trafiksäker lösning i bostadsområdet Malmen med kortare avstånd för lokaltrafiken till och från området. Planen medför därmed att motordrivet fordon kan ha två permanenta bilvägar in till bostadsområdet. 50 Vy över planområdet, sett från söder. PLANENS FÖRENLIGHET MED 3 OCH 5 KAP MB Planförslaget bedöms vara förenligt med Miljöbalkens grundläggande hushållningsbestämmelser för mark och vatten. Den tänkta markanvändningen medför inte heller att miljökvalitetsnormerna enligt 5 kapitlet MB överträds eller att människor utsätts för varaktig störning. PLANENS LÄGE, AREAL SAMT MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN Planområdet är beläget i östra delen av Värnamo stad. Området utgörs av en del av ett huvudstråk för gång-, cykel- och mopedtrafik (gcm-huvudstråk) från stadsdelen Vråen till Sörsjö via Värnamo centrum. Området innefattar även gatumark (tidigare bussgata). Den tidigare bussgatan inom planområdet har tillfälligt varit öppen på prov för allmän trafik i drygt tre år. I samtliga väderstreck angränsar planområdet till bostadsbebyggelse. Planområdet utgör ett markområde på cirka 40 kvm som ägs av Värnamo kommun. Planområdet utgörs av del av fastigheten Värnamo 4:4. Detaljplan för del av Värnamo 4:4 (3) Planbeskrivning

51 Samrådshandling 5 Planområdet med omgivning. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan Det aktuella planområdet beskrivs inte utmärkande i den kommunomfattande översiktsplanen för Värnamo kommun, antagen 00. Översiktsplanen medger dock att kommunen ska verka för ökad trafiksäkerhet. Detaljplaner m m Nedanstående befintlig detaljplan berörs direkt av planförslaget. För de markområden som ingår i det nya detaljplaneförslaget upphör nedanstående plan att gälla vid den tidpunkt då den nya detaljplanen vinner laga kraft. F 73 Förslag till ändring och utvidgning av stadsplanen för del av Värnamo kommun, Vråenområdet, västra delen i Värnamo stad, antagen Detaljplan för del av Värnamo 4:4 3 (3) Planbeskrivning

52 Samrådshandling 5 Gällande stadsplan Vråenområdet, västra delen i Värnamo stad med aktuellt planområde markerat med röd linje. Äldre stadsplaner gäller sedan plan- och bygglagens införande som detaljplaner. Ovanstående stadsplan har ingen genomförandetid kvar. Inom föreslaget detaljplaneområde tillåter stadsplanen (F 73) allmän platsmark, park eller plantering. Riksintresse Det finns inga dokumenterade riksintressen inom planområdet. Kommunala beslut i övrigt Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden beslutade (MSN 95, ) att motordrivet fordon får föras på parkvägen mellan Birger Jarlsgatan och Malmgatan i Värnamo från och med 6 juli 04. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden beslutade (MSN 95, ) att föreskrift :00063 om förbud mot trafik med motordrivet fordon på parkväg mellan Birger Jarlsgatan och Malmgatan i Värnamo inte ska tillämpas från och med 6 juli 04. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden beslutade (MSN 95, ) att ge miljöoch stadsbyggnadskontoret i uppdrag att upprätta en detaljplan för området kring parkvägen mellan Birger Jarlsgatan och Malmgatan. FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER I denna del av planbeskrivningen beskrivs förutsättningarna för planområdet, de fysiska förutsättningarna vid och inom planområdet, liksom de mest berörda regler och juridiska förutsättningar som påverkar planen. Även förändringarna som möjliggörs av detaljplanen och konsekvenserna av ändringarna beskrivs i denna del av planbeskrivningen. Natur, geoteknik och kultur Mark och vegetation Marken inom planområdet består idag av asfalterad mark, en gräsyta samt planterade träd. Detaljplan för del av Värnamo 4:4 4 (3) Planbeskrivning

53 Samrådshandling Geotekniska förhållanden Av Grundkonsult AB:s översiktliga grundundersökning för planerad bebyggelse inom Vråenområdet från 969, kan det utläsas att marken direkt öster om Malmgatan är av sand eller mo på lera. Lagret sand eller mo har en mäktighet varierande mellan,0 3,5. Leran är kraftigt överkonsoliderad, vilket innebär att sedimentpacken i ett tidigare geologiskt skede varit utsatt för en betydligt större belastning än vad som motsvarar belastningen av lerans egen vikt. Området erbjuder skiftande men i huvudsak gynnsamma grundförhållanden för den då planerade bostads- och centrumbebyggelsen på Vråen. 53 Radon Enligt en övergripande markradonundersökning av SGU är marken inom planområdet klassat som eventuellt högriskområde för markradon. Markradon påverkar inte genomförandet av planens syfte. Risk för skred/höga vattenstånd Det finns inga kända risker för skred inom planområdet. I Grundkonsults översiktliga grundundersökning från 969 för planerad bebyggelse direkt öster om Malmgatan har två grundvattenytor beskrivits. För det första det s k sanna grundvattnet, vilket representeras av stignivån i ett rör nedslaget i friktionsjorden under leran, för det andra en övre grundvattenvåning, vilken består av i sand- och molagret infiltrerat ytvatten, som inte kan tränga vidare ned i den täta leran. Ur arbetsteknisk synpunkt är dagvattenytan d v s det vatten som ligger i sandlagret på leran mest intressant. Denna vattenyta ligger betydligt högre och enligt uppmätningarna ca 0,5,0 meter under markplanet. Trots detta bedöms det inte finns några risker för höga vattenstånd inom planområdet. Fornlämningar Det finns inga kända fornlämningar inom eller i närheten av planområdet. Fornminnen skyddas av Kulturmiljölagen (988:950), vars syfte är att försäkra tillgången till en mångfald av kulturmiljöer nu och i framtiden. Om fornfynd påträffas ska kontakt omedelbart tas med Länsstyrelsen i Jönköpings län. Bebyggelseområden Planområdet ligger inom bostadsområdet Malmarna i östra delen av Värnamo stad. Bostadsområdet som främst utgörs av flerbostadshus tillsammans med villa- och industriområdet norr om Malmarna utgör bebyggelsen mellan huvudgatorna Nydalavägen och Växjövägen. Inom planområdet finns en busskur. Det finns inga arbetsplatser inom planområdet men i närområdet finns arbetsplatser, offentlig och kommersiell service. Närmaste belägna arbetsplats är en förskola strax öster om planområdet. Detaljplan för del av Värnamo 4:4 5 (3) Planbeskrivning

54 Samrådshandling 54 Flygfoto över planområdet och dess närområde. Källa: Värnamo kommun Tillgänglighet Tillgänglighet är en viktig aspekt för attraktivitet. Hänsyn till tillgängligheten och trafiksäkerheten ska ske vid gatuprojektering, särskilt i samband med korsande trafik och hållplats för kollektivtrafik. Huvudstråket för gång- och cykeltrafik som går genom planområdet är en viktig pendlingsväg till och från skola och arbete. I program för ökad tillgänglighet i Värnamo kommun antagen av Kommunfullmäktige 0- -9,, anges som målsättning: Värnamo kommun ska så långt det är möjligt göra den fysiska miljön tillgänglig oavsett vilka och hur stora funktionsnedsättningar människor har. Kommunen ska också se till att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga får tillgång till information och möjlighet till kommunikation. Detaljplan för del av Värnamo 4:4 6 (3) Planbeskrivning

55 Samrådshandling Byggnadskultur och gestaltning Till planområdet angränsar bostadsområdet Malmarna som utgör fyra kvarter med infart från Malmgatan, Birger Jarlsgatan och Gjuterigatan. Bebyggelsen utgörs främst av flerbostadshus i -3½ våningar men det förekommer även radhus i våningar. Flerbostadshusen är utformade med två invändiga trapphus alternativt som loftgångshus. Inom planområdet finns en busskur som kommer flyttas ett antal meter åt väster i samband med genomförande av planen. 55 Detaljplanen medför ingen byggrätt. Skyddsrum Det finns inget skyddsrum inom planområdet. Friytor Lek och rekreation Den gröna utemiljön är en viktig byggsten för hållbar stadsutveckling och har stora värden för trivseln, folkhälsan och stadens attraktivitet. Aktuellt planområde är idag detaljplanelagt som allmän platsmark, park eller plantering. Viss del av denna består dock av asfalterad gata. Närmaste allmänna plats för lek och rekreation är Vråenparken. Parken är belägen cirka 80 meter öster om aktuellt planområdet, i gcm-huvudstråkets förlängning. Inom föreslaget planområde i höjd med huvudstråket för gcm-trafik från stadsdelen Vråen till huvudgatan Lagastigen i Värnamo stad ges det utrymme för en parallell gräsremsa med trädplanteringar. I höjd med busshållplatsen, Malmgatan/Birger Jarlsgatan, minskar gräsytan något. Det finns inget område för lek och rekreation inom planområdet. Naturmiljö Det finns inga kända naturvärden inom planområdet. Ett antal befintliga träd inom planområdet bevaras. Vattenområden Det aktuella planområdet omfattas inte av vattenskyddsområde. Cirka 00 meter väster om planområdet finns ett vattenskyddsområde för Ljusseveka vattentäkt. Planförslaget bedöms inte medföra någon påverkan på vattenskyddsområdet. Detaljplan för del av Värnamo 4:4 7 (3) Planbeskrivning

56 Samrådshandling Gator och trafik Medveten gestaltning av gaturummet kan medföra minskad risk för trafikolyckor. 56 Gällande trafikföreskrift inom planområdet tillåter att motordrivet fordon får föras på parkgatan mellan Birger Jarlsgatan och Malmgatan i Värnamo. Trafikföreskriften är inte förenlig med gällande detaljplan för aktuellt område. Direkt söder om planområdet finns två trafikföreskrifter som inte tillåter parkering i vändplan eller på västra sidan av Malmgatan. Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik (gcm-trafik) Lokalgatorna i och i direkt anslutning till planområdet matas med trafik från huvudvägarna Nydalavägen och Växjövägen. Direkt söder om planområdet finns en asfalterad yta som idag används som vändplan. I planområdets norra del finns ett huvudstråk för gcm-trafik i östvästlig riktning, från stadsdelen Vråen till Sörsjö via Värnamo centrum. Gcm-trafiken korsar bussgatan i Malmgatans förlängning. Sen drygt tre år tillbaka har bussgatan på prov öppnats för dubbelriktad allmän motorfordonstrafik. Kommunen har för avsikt att permanenta lösningen men med en medveten gatuutformning för att minimera olyckor, framförallt olyckor med oskyddade trafikanter. Utformningen ska även bidra till att minska risken för genomfart av motorfordonstrafik. Bild tagen på gång-, cykel och mopedvägen i riktning mot centrum. Enligt kommunens hastighetsplan, antagen av Miljö- och stadsbyggnadsnämnden , är högsta tillåtna hastighet i området runt kvarteret 40 km/h. Planen möjliggör för att göra planområdet permanent för allmän motorfordonstrafik. Det säkerställs i plankartan med användningsbestämmelsen GATA. I användningen ingår lokalgator, industrigator, bussgator, gånggator och gångfartsområden. I vissa fall kan även det som tidigare benämndes huvudgata ingå om de har karaktären av en stadsgata. Gatuparkering ingår och normalt förekommer cykeltrafik på körbanan men också separata cykelvägar kan ingå. Det kan även vara möjligt att anlägga en gång- eller cykeltunnel under gatan om platsen medger det. Användningen inrymmer de vanliga arrangemangen av trafikanordningar, trottoarer, planteringar, gräsytor, hållplatsskydd, kiosker med mera. Anläggningar och byggnader som behövs för gatans skötsel och bruk ingår också i användningen. Detta ingår i användningen oavsett om det redovisas som egenskapsbestämmelser eller inte. Gatans funktion, tillgängligt gaturum och den omgivande bebyggelsens användning, som till exempel bostäder, skolor eller affärscentra är förutsättningar för hur trafik bör regleras på gator. Dessa trafikregleringar är inte lämpliga att göra i en detaljplan utan regleras istället företrädesvis genom lokala trafikföreskrifter. Det kan handla om särskilda åtgärder för Detaljplan för del av Värnamo 4:4 8 (3) Planbeskrivning

57 Samrådshandling hastighetsdämpning, begränsning av trafikslag (bil-, gång-, cykel-, kollektivtrafik med flera) eller tidsbegränsningar av trafik. Även krav på trafiksäkerhet, trygghet, god stadsbild samt minimering av avgaser och bullerstörningar kan tillgodoses genom lokala trafikföreskrifter. Kommunen har för avsikt att genomföra trafiksäkerhetsåtgärder i gaturummet. Nedan finns en illustration som visar ett exempel på hur gaturummet kan projekteras när planen har vunnit laga kraft. 57 ± Vikten av trafiksäker utformning tydliggörs i planens syfte, se planbeskrivningen avsnitt: Planens syfte och huvuddrag. Kollektivtrafik Inom planområdet finns befintlig busshållplats, Gjuterigatan. Busshållplatsen kommer finnas kvar, men med förändrad placering av busskur. Busshållplatsen trafikeras av linje 5 med halvtimmesintervall under vardagar och timmesintervall under helger. Värnamo tågstation är belägen cirka två kilometer från planområdet. Närmaste tågstopp är Rörstorps station som är belägen cirka,5 kilometer från planområdet. Parkering, varumottagning, utfarter Inom planområdet stannar buss i linjetrafik vid en busshållplats. Inom planområdet finns ingen parkering eller utfart från kvartersmark. Direkt söder om planområdet finns Malmgatan med en vändplan. I anslutning till vändplanen finns en garagelänga där det förekommer utbackning av fordon. Gällande trafikföreskrifter tillåter inte parkering i vändplan eller på västra sidan av Malmgatan, söder om planområdet. Samtliga trafikföreskrifter inom och i anslutning till planområdet bör ses över. Utrymme för cykelparkering intill busshållplats möjliggörs i detaljplanen genom att marken säkerställs som allmän platsmark, GATA. Detaljplan för del av Värnamo 4:4 9 (3) Planbeskrivning

58 Samrådshandling Inom bostadskvarteret nordost om planområdet finns en förskola som har dagliga varutransporter via gcm-vägen. Vid detaljprojektering av gaturummet måste hänsyn tas till att varutransport kan nå förskolan. 58 För att skapa en trafiksäker situation i gaturummet behövs vissa trafiksäkerhetsåtgärder vidtas, både inom och utanför planområdet. Till exempel kan vändplanen delas upp av en refug för att separera utrymme för utbackande fordon och körbanor. Störningar, hälsa och säkerhet Buller Buller är ett oönskat ljud som mäts i decibel. Det ljud som uppfattas av människan mäts normalt i så kallad decibel A, skrivet som db(a). Buller beräknat i ett genomsnitt per dygn kallas ekvivalent bullernivå. Decibelskalan är logaritmisk. Vid nybyggnation av bostadsbebyggelse bör inte buller från spårtrafik och vägar överskrida 55 db(a) ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad och 50 db(a) ekvivalent ljudnivå samt 70 db(a) maximal ljudnivå vid en uteplats. (SFS 05:6, Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader). Inga synpunkter på eventuell trafikbullerstörning har inkommit under de dryga tre år som bussgatan har varit tillfälligt öppen för allmän trafik. Därmed anses inte planen medföra till störande trafikbullervärden. Genomförande av planens syfte att möjliggöra en trafiksäker lösning i bostadsområdet Malmen medför även till att trafikbullret minskas. Belysning Gatubelysning finns på befintlig gcm-väg inom planområdet samt på anslutande gator. Planförslagets genomförande kommer inte innebära en högre andel störande ljus från motorfordon eftersom planområdet i dagsläget är tillfälligt öppen för allmän trafik och trafikföringen kommer inte ändras från dagens gatusträckning. Brand och räddning Tillgänglighet till brandfordon samt till brandvatten Räddningstjänsten är belägen cirka 3,8 kilometer från planområdet. Vid normal belastning på vägnätet ska räddningstjänsten vara på plats inom 5-0 minuter från det att larm har kommit in. Närmaste brandvattenpost är belägen cirka åtta meter nordväst om föreslaget planområde. Brandposten är A-klassad, vilket innebär att den ska leverera minst 000 l/min och aldrig får blockeras. På vintern snöröjs det till brandposten och den kontrolleras årligen. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Planområdet ligger inom kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp (VA). Befintliga vatten- och avloppsledningar ligger i Malmgatan. Befintliga avvattningsbrunnar för dagvatten i anslutning till planområdet är tillräckliga för avvattna asfaltsytan inom planområdet. Värme, el och tele Angränsande bostadsområden är anslutna till fjärrvärmenätet. Inom Värnamo stad ansvarar Värnamo Energi för elen och fjärrvärmen. Inom planområdet finns ledningar dragna i Malmgatan och GCM-vägen. Detaljplan för del av Värnamo 4:4 0 (3) Planbeskrivning

59 Samrådshandling MILJÖMÅLEN Riksdagen har antagit 6 nationella miljökvalitetsmål som drar upp riktlinjer för dagens och morgondagens miljöarbete i Sverige. Dessa har sedan utvecklats inom varje länsstyrelse, efter regionala förutsättningar. Värnamo kommun har också fört ner miljökvalitetsmålen till kommunal nivå och tagit fram lokala delmål. Det lokala delmål som kan anses beröras av detta planförslag är: 59 God bebyggd miljö Kommunen ska verka för: att hälsosamma och sociala boende- och arbetsmiljöer med närhet till grönska och vatten skapas samt att störningar i redan befintliga miljöer begränsas samt att god balans mellan grönytor och bebyggelse inom etablerade tätortsområden bibehålls Planförslaget innebär att motordrivet fordon kan ha två permanenta bilvägar in till planområdet samt att besökare i bostadsområdet får två infarter till området för motordrivet fordon samt att åtgärder kan göras för att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Det kan innebära liten påverkan på miljön då planen tillåter genomfartstrafik. Det som avgör om det blir mer eller mindre genomströmning av genomfartstrafik beror på gatuutformningen vid detaljprojektering. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer anger de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med, utan fara för påtagliga olägenheter. Idag finns det miljökvalitetsnormer för: - olika föroreningar i utomhusluften, - olika parametrar i vattenförekomster, - olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten, - omgivningsbuller. Värnamo kommun har under perioden fram till genomfört olika mätningar av luftkvalitén i Värnamo tätort och på andra enstaka platser i kommunen. För att tillgodose kraven på kontroll av utomhusluften har Värnamo kommun därefter deltagit i det samverkansområde som Jönköpings läns Luftvårdsförbund står bakom. En första utvärdering av resultaten har publicerats under 05. Av denna framgår att nivån nedre utvärderingsskötsel överskrids vid några tillfällen, vilket motiverar fortsatt kontroll av luftkvalitén. Något överskridande av miljökvalitetsnorm förekommer inte. Mätningar/beräkningar har utförts vid Kyrkogatan under vinterhalvåret med luftintag mot Bäcklunden/Krycklebäcken. Baserat på dessa mätningar kan man göra bedömningen att miljökvalitetsnormerna klaras även i det för detaljplanen aktuella området. Den faktor som ligger närmast gränsen är partiklar, PM0. Behovsbedömning (Miljöbedömning/Miljökonsekvensbeskrivning) Enligt plan- och bygglagen (PBL 4:34) ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas om detaljplanen medger en användning av mark, byggnader eller andra anläggningar som innebär betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållning med naturresurser. Redovisningen ska uppfylla kraven i 6 kap, 7 första och andra styckena i miljöbalken. Enligt 3 kap, 8 i samma lag, anges att även bestämmelserna i miljöbalkens 6 kap, - 8 och ska tillämpas om Detaljplan för del av Värnamo 4:4 (3) Planbeskrivning

60 Samrådshandling planens genomförande antas medföra en betydande miljöpåverkan. En behovsbedömning är genomförd för att utreda huruvida planförslaget bör innehålla en miljöbedömning/miljökonsekvensbeskrivning. 60 Länsstyrelsen har inför plansamrådet haft tillfälle att yttra sig om behovsbedömningen. Länsstyrelsen hade vid tillfället inget att erinra över behovsbedömningen. Kommunen tar efter samrådet beslut om planen förväntas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Sammanfattningsvis från behovsbedömningen kommer möjliga trafiksäkerhetsåtgärder utredas vidare i planen. Kommunens bedömning är att miljökonsekvenserna är av sådan komplexitet att de redovisas löpande i planbeskrivningen och att det inte krävs någon separat miljöbedömning i samband med planläggningen av området. GENOMFÖRANDEFRÅGOR Genomförandedelen i planbeskrivningen ska redovisa de organisatoriska, fastighetsrättsliga, tekniska och ekonomiska åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Organisatoriska frågor Tidplan för detaljplaneprocessen Detaljplanen handläggs med ett standard planförfarande. Efter samråd och granskning antas planen av Samhällsbyggnadsnämnden. Kommunen verkar för att planen blir antagen våren 08. När detaljplanen är lagakraftvunnen kommer de juridiska, ekonomiska och praktiska åtgärder som krävs för planens genomförande att företas. Genomförandetid Genomförandetiden för detaljplanen är fem (5) år från det datum planen vinner laga kraft. Under genomförandetiden har fastighetsägaren en lagstadgad rätt att bygga i enlighet med planen, och detaljplanen får inte ändras utan att synnerliga skäl föreligger. Efter genomförandetidens slut fortsätter planen att gälla tills kommunen tar fram en ny plan, upphäver eller ändrar gällande plan. Fastighetsägaren äger efter genomförandetidens slut ingen rätt till ersättning för förlorade rättigheter som fanns i den ursprungliga planen. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Detaljplanen föreskriver att kommunen är huvudman för allmän platsmark, vilket i huvudsak innebär att kommunen ansvarar för utbyggnad av allmän plats samt framtida drift och underhåll av densamma. Kommunen är huvudman för allmänna vatten- och avloppsanläggningar inklusive dagvatten i området. Huvudmannen ansvarar för att ledningar och anläggningar byggs ut samt dess framtida drift och underhåll. Kommunen ansvarar för att ta fram lokala trafikföreskrifter. Trafikföreskrifter bör tas fram i samband med planens genomförande. Värnamo Energi är huvudman för fjärrvärme och elnät inom planområdet. Detaljplan för del av Värnamo 4:4 (3) Planbeskrivning

61 Samrådshandling Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning Denna plan medför inte några fastighetsjuridiska genomförandefrågor. Enbart kommunägd allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap berörs av den nya detaljplanen. Området kommer också framöver att vara kommunalägt och utgöra allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap. 6 Ekonomiska frågor Planekonomi Värnamo kommun bekostar såväl framtagandet som genomförandet av detaljplanen. Åtgärderna för att genomföra planen bekostas genom stadbusstrafikprojektet. Tekniska frågor Påverkan under byggtiden Under byggnadstiden kommer störningar från byggtrafik och byggverksamhet att förekomma. Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser ska tillämpas. Råden ger vägledning om skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighetsmått vad gäller störningar av buller. Störningar från byggtrafiken i form av minskad framkomlighet på det allmänna vägnätet ska minimeras. Det gäller även störningar för gående och cyklister. Säkra gång- och cykelstråk ska finnas under byggtiden. Framkomlighetsfrågor, trafiksäkerhetsfrågor med mera ska studeras av kommunen innan genomförandet. Kommunen svarar för erforderliga åtgärder av det befintliga vägnätet och gång- och cykelvägnätet med anledning av byggverksamheten. KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Planens genomförande innebär att motordrivet fordon kan ha två permanenta bilvägar in till bostadsområdet samt att åtgärder kan göras för att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Två permanenta bilvägar in till bostadsområdet innebär kortare avstånd för lokaltrafiken. Planens genomförande kan innebära att en gata med dubbelriktad trafik anläggs, vilket i sin tur kan innebära att fordonstrafikens genomsnittliga hastighet ökar på gatan. Konsekvensen av detta innebär försämrad luftkvalitet, hårdare slitage på gatan samt att gcmtrafikanter upplever passagen över vägen mer otrygg. Genomförandet av planen kan även innebära viss genomfartstrafik, vilket medför sämre luftkvalitet, ökad störning så som trafikbuller och otrygg känsla bland korsande gcm-trafikanter. Det som avgör om det blir mer eller mindre genomströmning av genomfartstrafiken samt ökad trygghet för de oskyddade trafikanterna är gatuutformningen vid detaljprojektering. Oktober 07 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Sofie Finnander Planhandläggare Behnam Sharo Stadsarkitekt Detaljplan för del av Värnamo 4:4 3 (3) Planbeskrivning

62 Räd d n in gs st at io n Gr ön da lspla n Sörs k ogs - väge n Energiv Lum m erv ägen Apelsinvä gen Kum m in Koc k v 53 Kapris Sör sko g Serv itörv ägen väge n väge n Bäck ad al Häs tha ge n Trädgatan Ädels tens v Sm ink örv ägen Krögar vä gen Borgaba cksv Jong lör v Ek ox e Väs trab o 6 0 Bo rg e n 5 Gullväge n 4 0 Kar l- sko g 9 7 pige v väge n Kras s ev Ringduv ev ägen Bola sko g Bolav ägen Stall 5 Grö nd a lssk ol an Spo rth a ll 8 Li nn e be rg Sagov ägen gatan 4 Nor re gå rd sp ar ken Folkets Park 6 SJUK HUS Freds gatan grops v Gr us Tr älle bo rg s- pa rke n S:t Jo h an n es ky rk a Fo lk ta n dv ård 8 Träl leb o rgs - sk ol an Tyge lst Hantv erk ar egatan 4 Bunk egatan Lillgatan Melanga tan Släntv ägen Gr äns gatan Dok tors gatan Selkroksv Fo lk h ög - sk ol an 8 3 Sadelv arps bac k en Grö na Lu n d en Egn a- he ms - pa rke n Mo s sle sk o lan Ry dgatan Svea pla n Trädgårds g Göta väge n Selk rok s v 7 4 Rek tors g Brink v Kullagatan Solbac k s g 6 4 Tpl Mossle Try gg- Kaptensg Ljun glidsv Bangårdsgatan Klev a Bac k egårds gatan Sm edgatan Käv s jöporten Hagagat an liden Sågareliden Norr a över gången Klev alids - tunneln Liba nonv Viaduk ten Snic k areg Jär nv ägs g Varpv ägen Repgata n M agas ing 68 Jvg Resecentrum pla n 0 Li ba n on gå rde n Pos tgatan Mo ssle lun de n Jönköpin gsvägen Boag Karls dals g 5 43 Västermogata n S Ö v ergången Ox dr.gr änd Ga lga pla n Tor sg ränd Ågå rd s- pa rke n Oxtor gsg Julia Fr ed rik sso ns pla ts Ku ltu rh us et Cu po le n 65 Idava ls - Frejav ägen 4 3 gatan Flintg atan Luddög Bureg. N Sa lutor ge t Pilgatan V. Pum par eg Lu d d ö 7 5 Källgr Tyr vä gen Gär desvä gen Tunadals gatan M ust agatan Bränner ig atan Balders g gatan Oden - Bragega tan Lillegårds g Fla na de n Luddöparken Va tt en v erk Karls dals - tunneln Flora- 5 Dr Lundskogs pla n Br M a ths son s pla ts Cen tr alp lan 5 Fi nn v ed s- va lle n Camp in g p lat s 4 5 Åbr o- pa rke n La ga - pa rke n Sun din s pla ts Ap lad a lssk ol an Ap larin k en Pro stsk og en Ene h ag s- sk ol an 4 4 S.Kyr kogå rd en Kyrk - tor ge t Tin g s- hu s Tin a s ö Värn amo ky rk a Sta ds - hu s Kaf fe st u ga n APLADAL EN Naturpark och he mb yg dsp ar k Pol ish u s Gä stispla n 3 Pros ts jöv Fi nn v ed en s - ut b ild n in gs - ce nt rum Ku ltu ren s hu s Has s elbergs g 4 Fö rs. he m 37 Storgatan 3 Väx jöv ägen Åk rok s - tunneln Verk s tads g Rörs tor ps gatan Ös ter Norra Kyrkogården 5 Up ps tå n de ls e- ka pe lle t Gäs tgiv areg Söderga tan 34 Ringv ägen Pilagårds gatan Ängag Brändög malm sga tan Plom bo hu s- pla n 6 5 Söd er slät t 4 Ma lm ö- pla n 45 Vallmo v Gjuter ig 8 Väx jöv ägen Blom s terv ägen 46 3 Ene rgi ve rk Ko mmun e ns fö rrå d Öst bo - pla n Tpl Nöbbele Rö rs to rp s- sk ol an Nylundsplan 6. Tor nfalks v. 4 Rö rs to rp s- gå rde n Spo rth a ll Ös tb o sk ol an 9 Vr åe np ar ke n 7 9 Ynglingag Ling onvä gen 5 Rörstorp hpl Ren in g sv erk Va n da lo rum Vård - ce nt ral 8 Engelbrek ts g Vråen centr um Ny ponv ägen 48 4 Törn Körs bärs v Päron Ma riak yrk an väge n Plom m on Olofs gatan 4 Fo lk ta n dv ård Skog sfå llen 83 Sna bb e- ha ge n , , A& 5,0 G G SKYTTEN , PLANKARTA MED BESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. 6 Gjuterigatan & G G G G G G G G & A HAMMAREN V Ä R N A M O lø b 995 lø & 4:4 GATA G Birger Jarlsgatan lø lø P 8485 G G G G GRÄNSBETECKNINGAR ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap GATA Gata, PBL 4 kap. 5 st p. EGENSKAPSBESTÄMMELSER ALLMÄN PLATS Utfart lø l Ø Planområdesgräns Körbar förbindelse för motorfordon får inte anordnas, PBL 4 kap. 9 ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 5 (fem) år från det datum planen vinner laga kraft., PBL 4 kap. G SPETTET MALMEN 5 5,4 Malmgatan G S A M R Å D S H A N D L I N G GRUNDKARTA M O S S L E 0:00 DALEN 00 Storgatan Gällande användningsoch egenskapsgräns Traktgräns Fastighetsgräns Servitutgräns Traktnamn Block- och enhetsnummer Kvartersnamn Tomtnummer Gatunamn Befintliga byggnader (husliv) Fornlämning Markkontur Staket Stödmur Mur Järnvägsspår Slänt Dike Strandlinje Ledning Lyktstolpe Träd Polygonpunkt Höjdfixpunkt Rutnätspunkt Befintlig markhöjd Nivåkurvor Grundkartan upprättad genom utdrag ur Värnamo kommuns primärkartverk, standard 3 Koordinatsystem Sweref ', höjdsystem RH000. Grundkartan aktuell Värnamo kommuns samhällsbyggnadsförvaltning Danfilip Lundberg geodatachef Gröndalsleden ORIENTERINGSKARTA Sekatörvä ge n Aprik os v ägen Pålabov ägen Citronv ägen Guldbäc k s v ägen Rörlägga rvägen Silke svägen Fräk env ägen Kås örv Dans örv ägen HORNARYD Sk ålgrops v Dans örv ägen Hov s lagarev ägen 57-4 Åk erm y ntav ägen Stenm urs v ägen Fjärilsv ägen Pepparm ynta väge n Reps lagarev ägen Salv ia- Sälggatan Gröndalsleden VÄSTHORJA SÖDRA GRÖN DAL Söderås v Ha lmstadsvägen Sk ogs duv ev Horn arydsväg en Taltra stvägen Väs tbov ägen M yr agatan Ek gatan Söderås v Salviaväg en Lind gatan Alm gatan Rus thållarev Alands ry ds v ägen Poppelgatan Sk ogs v ägen Trollsländev Sk attejords v ägen Bok gatan Silke svägen Trollgatan Bigatan väge n 9 Tom t egatan Sv eav ägen Lönngatan Riddareg Prins gatan gatan Mossgata n Åk aregatan Kus k v ägen Björk gatan Borggata n Klos ter- Kloc k arev ägen Bangård sgat an Sv albov ägen Fev ägen Nunne- Alfv ägen Gr eveväg en Slotts v ägen Träffgatan Ås env ägen Gar v arev Ry ttars t M unk gatan Kolonigatan Mäst ers gata Selk rok s v N Torpgata n Bondegatan Egnahem s v ägen Kävsjövä gen Norr åsvä gen Sv eav ägen Gr öna gatan Lärlin gsg atan By gelv Väs thorjav ägen Sk ördev ägen Slåtterv ägen Träns v ägen Högalids gatan M oss elunds gr änd Odlar evä gen Majo rsg Ny hem s v ägen Fornm innes v 8 6. Bangård sgat an Väs tbov ägen Uddeboväge n Hagagat an Ättehögs v ägen Dom ar rings - Ågårds gatan Duv elunds g DUVELUND Ättehögs v ägen väge n Jär nv ägs gatan M oss legatan Kv arnängs g Sandgatan Hattmaka reg M ynt gatan Köpm ans g G:a M ov Fors gr Planområdet Ny gatan Storgats bac k en gatan Brunns - Finngatan Brogatan KARLSD AL Dals tigen Pinnstols g gatan Lasa rettsgatan MOSSLE 0 0,5 Km Vallga tan Pilgatan Ågatan Park g Lagastigen Norr a vägen Ö. P um pareg Ouchter lo nyg Enehags v ägen Lagan V.Ky rk o- gårds g Sk olgatan Lagm ans g Storgatan Ö.K y rk o- gårds g Värnamo Viking ag Apladals g Lagan Prostsjön gatan Ky rk ogatan Vatten- Tånnögatan Prostgård sv Thure S ällber gsgatan Sm ålands gatan Lagastigen Pilagårds g Kapellg Malm övägen Stenfalk s v Birger Jar lsgata n Malm sten sga tan M alm gatan Nydal aväg en Klöv erv Ingelundsväg en Ingelundsväg en Ringv ägen Arm atur gatan Ex pov ägen Hallonv Vråenv ägen Blåbärs v ägen NÖBBELE sk atev Sturegata n NYLUND Julias väg Ny lunds gatan Högaber gs gatan Brus haneg Erik s gatan Folku ngag väge n Horn sgat an Karl Johansg Tättingv RÖRSTORP Karlav ägen VRÅEN Detaljplan för del av fastigheten VÄRNAMO 4:4 Malmgatan i Värnamo stad Upprättad i oktober 07 Antagen av KF: [Antagen datum] Samhällsbyggnadsförvaltningen Laga kraft: [Laga kraft datum] ± Sofie Finnander Behnam Sharo planhandläggare stadsarkitekt Skala :400 (A3) m Dnr