Plan för Värnamo kommuns miljöarbete

Transkript

1 Plan för Värnamo kommuns miljöarbete Antagen av kommunfullmäktige Gäller från

2 2 ( 22 ) Reglemente Kommunala beslut som utöver kommunallag och andra författningar styr och reglerar kommunala verksamheter. Innefattar Nämndreglementen, Delegeringsordningar, Bolagsordningar, Ägardirektiv, Föreskrifter, Kommunala taxor och avgifter. Policy Anger principer och värdegrundsbaserat förhållningssätt och tjänar som vägledning inom det aktuella området. Plan Beskriver strategier för arbetet med utvecklingen av Värnamo som kommun, och utvecklingsarbete inom kommunens organisation. Åtgärdsplan Anger konkreta åtgärder, tidsramar och ansvar. Riktlinje Beskriver hur förvaltning bedriver den befintliga verksamheten, eller ett visst område, så att den bedrivs effektivt och med god kvalitet. Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: , 24 Dokumentet gäller från: Dokumentet gäller för: Kommunstyrelsen och kommunens nämnder och utskott Dokumentansvarig: Martina Palm, Kommunledningsförvaltningen

3 3 ( 22 ) Innehållsförteckning Inledning...4 Syfte...4 Avgränsning...4 Värnamo kommuns mål...4 Sammanfattning...5 Hållbar utveckling...6 Hållbarhetsprinciperna...7 Åtaganden och beslut...8 Strategiska områden...11 Energi och transport...11 Giftfri miljö...13 Samhällsplanering och natur...14 Konsumtion och resurshantering...15 Kunskap och engagemang...17 Organisation och ansvar...18 Planens ekonomiska konsekvenser...18 Dokumentansvariga...18 Uppföljning...18 Ordlista...19 Referenser...20 Bilaga Indikatorer...21

4 4 ( 22 ) Inledning En hållbar utveckling handlar om att använda både mänskliga resurser och naturens resurser så effektivt och balanserat som möjligt. Värnamo kommun har möjlighet att agera för omställning till ett hållbart samhälle på bred front då organisationen spänner över flera verksamhetsområden. Kommunen påverkar utvecklingen genom gemensamt fokus och ett systematiskt arbete inom fem strategiska områden: Energi och transport Giftfri miljö Samhällsplanering och natur Konsumtion och resurshantering Kunskap och engagemang Inom varje strategiskt område beskrivs ett antal vägledande ställningstaganden och bilagt ett antal indikatorer. Till varje område finns åtgärderna kopplade. De är sammanställda i bilagan Åtgärder för Värnamo kommuns miljöarbete. Syfte Syftet med planen är att beskriva kommunens behov av att arbeta inom den miljömässiga aspekten av hållbarhetsbegreppets tre (ekologisk, ekonomisk, social) dimensioner. Primär målgrupp för Plan för Värnamo kommuns miljöarbete är politiker och tjänstepersoner i Värnamo kommun. Planen redogör för vad Värnamo kommun som organisation kan och ska göra för att minska sin negativa miljöpåverkan. Planen beskriver hur Värnamo kommun och dess nämnder samordnar och följer upp resultatet av miljöarbetet. Avgränsning är ett långsiktigt och övergripande dokument. Planen formulerar inte några lokala miljömål på verksamhetsnivå utan tar de internationella, nationella och regionala miljömål som sina egna. I tillägg till dessa beslutar varje bolag, nämnd och verksamhet mål, indikatorer och aktiviteter kopplat till målområdet klimat i kommunens övergripande styrmodell. Åtgärder som är kopplade till planen beskrivs övergripande i bilagan. Detaljstyrning och planering av genomförande utformas av de ansvariga nämnderna. får konsekvenser även i andra styrdokument, till exempel Översiktsplan, Plan för Vatten och avlopp och Mat- och måltidspolicy. Värnamo kommuns mål Värnamo kommun - den mänskliga tillväxtkommunen, invånare För att samhället ska kunna växa på ett tryggt, attraktivt och hållbart sätt tas kommunövergripande mål inom fyra områden. Denna plan bidrar till att uppfylla främst det interna klimatmålet Värnamo kommuns organisation minskar sin klimatpåverkan inom områdena resande och energianvändning. Planen omfattar dock ett bredare miljöperspektiv, utöver de mål och åtgärder som nämnder och verksamheter själva skapar i målstyrningsprocessen. Läs mer om Värnamo kommuns vision och mål

5 5 ( 22 ) Sammanfattning Miljö, energi- och klimatfrågor spelar en allt större roll i takt med att vår kunskap ökar kring människans påverkan på jordens ekosystem och planetens begränsningar. Värnamo kommun vill agera föredömligt och ambitiöst på miljöområdet och behandlar därför inte ekologisk hållbarhet som en isolerad fråga vid sidan om ordinarie verksamhet. Ett miljöperspektiv måste genomsyra alla kommunala kärnverksamheter för att samhället ska kunna utvecklas hållbart, både genom att minska den negativa miljöpåverkan men också genom att öka den positiva miljöpåverkan. Strategiska områden för Värnamo kommuns miljöarbete: Energi och transport Giftfri miljö Samhällsplanering och natur Konsumtion och resurshantering Kunskap och engagemang Utvecklingen inom de fem strategiska områdena mäts och följs genom indikatorer. Indikatorerna i sig ger inte en heltäckande bild av områdets utveckling men kan ge en generell bild av åt vilket håll vi är på väg. Inom de strategiska områdena finns även vägledande ställningstaganden som anger vilka resultat kommunen vill åstadkomma. Kopplat till varje område finns även åtgärder som beskrivs i en separat bilaga. revideras en gång per mandatperiod. Bilagan Åtgärder för Värnamo kommuns miljöarbete revideras årligen. Båda dokumenten följs upp årligen i en redovisning till kommunfullmäktige. har politiker och tjänstepersoner i Värnamo kommun som primär målgrupp.

6 6 ( 22 ) Hållbar utveckling Begreppet hållbar utveckling fick internationell spridning i samband med FNrapporten Vår gemensamma framtid 1 och definieras av tre dimensioner: den ekologiska som handlar om vår miljö, klimatet, naturresurserna och ekosystemets funktion den sociala som handlar om oss människor, den kultur och de relationer vi skapar, till exempel demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet den ekonomiska som handlar om de strukturer och system som vi bygger vårt samhälle på, till exempel handel, kapital och investeringar. Illustration: WWF Begreppet hållbar utveckling bygger på uppfattningen att den ekologiska dimensionen sätter den yttersta gränsen för vad som utgör människans handlingsutrymme och att social och ekonomisk hållbarhet är omöjlig att uppnå om dessa gränser överskrids och naturresurser överexploateras. Ekonomin behöver därför fungera som ett verktyg för samhället att utveckla välfärd utan bekostnad på varken människor eller planeten. Klimatförändringarna är ett tecken på att vi agerar utanför planetens säkra gränser och är ekosystemets naturliga sätt att reagera på obalans. Forskning om att vår livsstil påfrestar planetens gränser till den grad att det kan leda till en global kollaps blev uppmärksammat i rapporten Tillväxtens gränser 2. Klimatet erkändes då som både en global och lokal fråga som måste hanteras därefter. Hållbar utveckling är idag en vägledande princip för hela världssamfundet som gemensamt tagit fram globala hållbarhetsmål och enats om ett rättsligt bindande klimatavtal. Den kommunala nivån är viktig när det gäller arbetet med miljö- och hållbarhetsfrågor. Värnamo kommun ska genom sitt förfogande av styrmedel och i egenskap av arbetsgivare för ett brett verksamhetsområde, verka för en ekologiskt hållbar utveckling. 1 World Commission on Environment and Development (1987) Oxford University Press, New York 2 Club of Rome/ Meadows, Dennis L. (1972) Bonnier, Stockholm

7 7 ( 22 ) Hållbarhetsprinciperna Som medlem i Sveriges ekokommuner har Värnamo förbundit sig att följa fyra grundsatser som definierar villkoren för ett hållbart samhälle. Håller vi oss till dessa instruktioner säkerställer vi att vi inte systematiskt förstör de sociala och ekologiska systemen som vi är beroende av. I ett hållbart samhälle utsätts inte naturen för systematisk... Läs mer om Sveriges ekokommuner

8 8 ( 22 ) Åtaganden och beslut Förutom de egna ställningstagandena som finns formulerade i denna plan tar Värnamo kommun befintliga internationella, nationella och regionala miljömål som sina egna. Specifika mål finns dock inte inom alla planens fokusområden. Åtgärder kommer främst genom Länsstyrelsen eller lokala beslut. Värnamo kommun Länsstyrelsen Verksamhetens egen planering Målstyrning Övriga initiativ och politiska uppdrag/beslut Åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Åtgärder i aktuellt beslutsstöd (Hypergene) Åtgärder för Värnamo kommuns miljöarbete Revidering vart 4 år Revidering varje år Internationella åtaganden Miljö, energi och klimatfrågor har spelat en allt större roll i takt med att kunskapen ökat kring människans påverkan på jordens ekosystem och planetens begränsningar. FN:s Agenda 2030 antogs av världens stats- och regeringschefer Med sina 17 mål ska den fram till år 2030 leda världen mot en fredlig och hållbar utveckling. Nationella åtaganden De globala målen för hållbar utveckling De 16 miljökvalitetsmålen antogs av riksdagen 1999 och samordnas av länsstyrelserna fram till Dessa mål är ledande för Sverige och har en De svenska miljökvalitetsmålen

9 9 ( 22 ) betydande roll på kommunal nivå. Förutom miljökvalitetsmålen har Sveriges regering tagit flera specifika mål En fossilt oberoende fordonsflotta till procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska utgöras av certifierade ekologiska produkter år Inga nettoutsläpp av växthusgaser 2045 Etappmål. Jämfört med 1990 års utsläpp ska vi till 2020 minska med 40 procent 2030 minska med 63 procent 2040 minska med 75 procent Regionala åtaganden Vision Jönköpings län är ett plusenergilän. Visionen innebär att Jönköpings län till år 2050 minskar behovet av energi med knappt 40 procent jämfört med år 2007 och ökar produktionen av förnybar energi så att länet blir självförsörjande och ett överskott av förnybar energi kan säljas till andra län och länder. Det är lätt att leva, bo och resa energieffektivt och fossilfritt i Jönköpings län. Övergripande mål 2050 År 2050 är energianvändningen i Jönköpings län mindre än GWh. År 2050 producerar vi i Jönköpings län minst GWh förnybar energi. År 2050 är utsläppen av koldioxid lägre än 1 ton per år och invånare. Vision 2020 Jönköpings län är det klimatsmarta länet Visionen innebär att alla samhällssektorer har utvecklat ett strategiskt tänkande med energieffektivisering och klimatsmart som ledord, vilket gör att utsläppen av växthusgaser minskar i snabb takt. Övergripande mål År 2020 har arbete med minskad klimatpåverkan och energiplanering en central och framskjuten position i kommunernas och näringslivets strategiska arbete en utveckling som inletts sedan flera år tillbaka genom arbetet med egna klimat- och energistrategier. År 2020 finns attraktiva cykelvägar till och från skolor, arbetsplatser, fritidsanläggningar och butiker i länets alla tätorter. Etappmål Utsläpp av växthusgaser År 2020 ska utsläppen av växthusgaser i Jönköpings län vara 30 procent lägre än år Målet gäller verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Utsläppen ska räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner. Upptag och utsläpp till och från skogsbruk eller annan markanvändning ingår inte i målet. Energianvändning År 2020 ska energianvändningen i Jönköpings län vara 30 procent effektivare än år 2008 och vara högst GWh. Målet är sektorsövergripande och innebär en minskning av energiintensiteten med 30 3 Målen har redigerats och inaktuella mål har tagits bort

10 10 ( 22 ) procent mellan åren 2008 och 2020, det vill säga den tillförda energin per BRP (bruttoregionalprodukt) - enhet i fasta priser ska minska med 30 procent. År 2020 byggs alla nya villor och flerfamiljshus med lösningar som ger låg energianvändning en höjning från 80 % år Förnybar energi År 2020 finns det solcells- och vindkraftsanläggningar som, tillsammans med el från kraftvärme, gör att Jönköpings län till minst 50 procent är självförsörjande på el. År 2020 har nästan alla tätorter utbyggd fjärrvärme eller närvärme med enbart förnybar energi. År 2020 är all energi för uppvärmning av bostäder och lokaler fossilbränslefri. Transporter År 2030 ska Jönköpings län ha en fordonspark som är oberoende av fossila bränslen. År 2020 drivs majoriteten av alla nya bilar och kollektivtrafiken med fossilfria drivmedel. År 2020 finns i länet både stora och små biogasanläggningar, tankställen för biogas och elenergi i varje kommun. År 2020 har andelen resor som sker med kollektivtrafik eller cykel ökat med 20 % jämfört med år 2002 genom att samhällets aktörer (kommun, stat, länstrafik, arbetsgivare) tillhandahåller och främjar attraktiva alternativ som är tillgängliga för alla. Avfall År 2015 ska mängden hushållsavfall per person inte längre öka, och år 2020 ska mängden hushållsavfall ha minskat till samma nivå som riksgenomsnittet år 2002, dvs. högst 374 kg per person. Hushållsavfall från verksamheter ingår inte. Lokala åtaganden Värnamo kommuns vision om den mänskliga tillväxtkommunen har hållbarhet som ett av fyra kriterier samt fokus på klimat i ett av målen. Nämnder och verksamheter formulerar mål och åtgärder som skall bidra till vision och måluppfyllelse. Alla nämnder och utskott är utöver detta fria att sätta egna mål och ta egna verksamhetsspecifika styrdokument som hanterar miljöfrågor. Läs mer om FNs globala hållbarhetsmål De nationella miljökvalitetsmålen Klimat- och energistrategi Länsstyrelsen Jönköpings län Värnamo kommuns vision och mål

11 11 ( 22 ) Strategiska områden Ekologisk hållbarhet kan inte behandlas som en isolerad fråga vid sidan om ordinarie verksamhet. Ett miljöperspektiv måste genomsyra alla kärnverksamheter för att Värnamo kommun ska kunna utvecklas hållbart. För att på ett överskådligt och effektivt sätt visa hur alla verksamheter kan bidra finns strategiska områden i denna plan formulerade. Områdena pekar ut var Värnamo kommuns betydande miljöpåverkan finns. För att kunna arbeta långsiktigt och övergripande uttrycker denna plan även ställningstaganden inom varje strategiskt område. Ställningstagandena är vägledande för vad som är viktigt att sikta på inom området. För att veta hur kommunen ska arbeta finns till varje område ett antal åtgärder kopplade och för att kunna följa områdets utveckling finns även ett antal indikatorer. De speglar indikatorerna som tagits fram inom ramen för kriteriet Hållbarhet i kommunens övergripande målstyrning och som följs upp i delårsrapport och årsredovisning, men även de indikatorer som årligen följs upp genom vårt medlemskap i Sveriges ekokommuner. I vissa fall har områden kompletterats med ytterligare indikatorer. Energi och transport Runt jorden finns en atmosfär som består av olika gaser, bland annat vattenånga, koldioxid, metan och lustgas, så kallade växthusgaser. Dessa balanserar inkommande solstrålning och utgående värmestrålning, ett fenomen som kallas växthuseffekt. Detta är en grundläggande egenskap hos jordens klimat och utan den hade temperaturen på jorden varit cirka -19 grader 4. Problem uppstår när mänskliga aktiviteter förstärker förekomsten av växthusgaser, vilket ökar den globala medeltemperaturen och påverkar förutsättningarna för allt liv på jorden. Idag finns en bred enighet om att utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt för att den globala uppvärmningen, och därmed klimatförändringarnas hot mot välfärden, ska kunna begränsas. En stor andel av de ökade utsläppen växthusgaser i atmosfären kommer av sättet vi utvinner, omvandlar och använder fossil energi främst genom förbränning av kol, olja och naturgas. 4 Bernes, Claes (2007). En ännu varmare värld: växthuseffekten och klimatets förändringar. Monitor 23. Naturvårdsverket Illustration: Energimyndigheten

12 12 ( 22 ) Tillgång till förnybar energi och rena bränslen är en förutsättning för att vi ska kunna möta de utmaningar en omställning av energisystemet innebär. Tekniska lösningar är dock inte hela svaret, i jakten på minskade utsläpp och en tilltagande elektrifiering ökar behovet av energieffektivisering. Påverkan på energi och transport Många av våra dagliga aktiviteter leder till utsläpp av växthusgaser, till exempel genom arbetspendling, varutransporter och tjänsteresor, materialanvändning, uppvärmning och användning av el. Ur ett globalt perspektiv spelar det ingen roll vart utsläppen av växthusgaser sker, påverkan på klimatet blir detsamma. Ur ett lokalt perspektiv spelar det dock roll eftersom enskilda åtgärder är det som får de globala effekterna att minska. Hur utsläppen i en kommun ser ut beror på en rad parametrar och att bryta ner dessa på kommunal nivå är inte helt oproblematiskt. Värnamo Kommun är en varuproducerande och fordonstät kommun med både E4 och väg 27 som trafikintensiva transportleder, vilket av naturliga skäl påverkar utsläpp per invånare. En kommun kan inte själv påverka alla utsläpp men kan spela en viktig roll för att minska dem. I Värnamo kommun finns idag väl utbyggda fjärrvärmenät baserade på biobränslen och restvärme samt en förnybar elproduktion från biobränsle, vind, vatten och sol. Vid energieffektivisering är det viktigt att ta hänsyn till fastigheters verkliga energianvändning (alltså inräknat den energin som till exempel en värmepump ger utöver den köpta) och inte bara fokusera på den köpta energin. Ställningstagande för energi och transport Energi i verksamheterna ska användas på ett effektivt sätt. Fastigheter och byggnaders energianvändning genom uppvärmning och elförbrukning ska minska (köpt och använd energi) Anläggningar som producerar förnybar energi ska öka Andelen fossilfria bränslen ska öka Endast biodrivmedel utan inblandning av palmolja eller PFAD ska användas till fordon och maskiner Korta resor med bil ska minska till förmån för till exempel cykel och kollektivtrafik Kopplingar till internationella/nationella mål Kopplingar till kommunala styrdokument Miljöprogram för byggnader Plan för trafik Resepolicy Policy för fordon under 3,5 ton

13 13 ( 22 ) Giftfri miljö Samhället är beroende av kemikalier. Samtidigt kan de önskvärda egenskaperna hos kemiska ämnen leda till negativa konsekvenser för vår hälsa och miljö. För vissa kemikalier finns klarlagda samband till förändrad arvsmassa, allergier och reproduktionsstörningar eller akuta sjukdomstillstånd. Andra kemikalier misstänks vara orsaken till fetma, diabetes, beteendestörningar med mera. Andra ämnens påverkan är inte klarlagda, effekter uppenbarar sig inte alltid direkt och konsekvenserna kan vara svåra att förutse. Den så kallade cocktaileffekten innebär att den kombinerade effekten av kemikalier som var för sig inte kunnat påvisas ha farliga egenskaper, tillsammans kan reagera helt annorlunda. En sund och hälsosam livsmiljö är en miljö fri från störningar, föroreningar och ämnen som är negativ för vår hälsa och för de naturliga kretsloppen. Det är viktigt att koncentrationen av främmande ämnen i miljön varken hotar människor eller den biologiska mångfalden. Utsläpp från övergödande ämnen, kemiska produkter, läkemedel, plastpartiklar och tungmetaller är exempel på skadliga föroreningar. Påverkan på giftfri miljö Användning av kemikalier är mycket omfattande i dagens samhälle. Skadliga ämnen kan läcka ut och sprids från till exempel leksaker, kläder, elektronik, kosmetika, däck, byggmaterial men också gamla deponier och industritomter. Maten vi äter kan innehålla rester av bekämpningsmedel och skadliga tillsatser från livsmedelsförpackningen. Utsläpp av förorenande ämnen kan vara både uppenbara och diffusa. De kan komma från vårt avlopps/dagvatten, läckage från jord- och skogsbruksverksamheter, trafikens avgaser eller uppvärmning och andra förbränningsprocesser. De högsta halterna av luftföroreningar finns i människans närhet och i tätorter där ventilationsförhållanden är dåliga. Utsläpp av ämnen i vatten hamnar till slut antingen i havet eller i grundvattnet. Fettlösliga och svårnedbrytbara ämnen tas upp av djur och ökar i koncentration längre upp i näringskedjan. När vi gräver i marken, framförallt våtmarker, kan ämnen som legat bundna i jorden frigöras. Värnamo kommuns historik av småföretagande har föranlett en hög andel markföroreningar från tidigare verksamheter. Ställningstaganden för giftfri miljö Andelen kemikalier med farliga egenskaper i våra verksamheter ska minska Utsläpp av miljö- och hälsovådliga ämnen ska minska Tillgång till dricksvatten av god kvalitet ska säkerställas Kopplingar till internationella/ nationella mål Kopplingar till kommunala styrdokument Renhållningsordning Plan för vatten och avlopp Samhällsplanering och natur

14 14 ( 22 ) Människor har alltid bosatt sig i lägen som är gynnsamma för människan själv, gärna nära vatten och vid bördig jord. När bebyggelsen expanderar uppstår ofta konflikter med värden och funktioner i det kringliggande landskapet. Vid intensivt mark- och vattenutnyttjande och vid bostads-, industri- och infrastrukturbyggen finns risk att växt- och djurarter påverkas negativt då deras naturliga habitat och vandringsvägar förstörs eller förändras. En ökad urbanisering leder också till ökad igenväxning och igenplantering av odlingslandskapet där naturbetesmarker och slåttermarker överges. Höga miljöoch naturvärden som återfinns i öppna landskap, gammal jordbruksmark och grönytor är svåra att ersätta eller återskapa men för att minska negativa konsekvenser vid ingrepp går det att arbeta med biologiska kompensationsåtgärder. Från naturen får vi ekosystemtjänster, de nyttor naturen ger oss gratis men som vi oftast tar för givet. Ekosystemtjänster behöver visualiseras och värderas för att kunna integreras i beslutsunderlag och vid politiska avväganden. Genom att lyfta ekosystemtjänsterna som en del av naturkapitalet synliggörs de förluster som uppstår om naturen utarmas vid oaktsam exploatering. Genom sitt markinnehav och planarbete kan en kommun stärka och utveckla ytor som gynnar den biologiska mångfalden, friluftslivet, kulturmiljön, den gröna infrastrukturen och ökar attraktiviteten. När städer förtätas är det ofta grönområden och öppna vattenytor som minskar eller försvinner. Detta ökar risken för buller, höga partikelhalter i luften och stadens sårbarhet för negativa konsekvenser av klimatförändringarna. I Jönköpings län har förändringar i klimatet varit tydlig sedan 1990-talet 5 och kommer utan tvekan att fortsätta. Genom att planera för klimatförändringar går det att förebygga och hantera översvämningar, erosion, ras och skred, torka, värmeböljor och andra situationer som följer extremt väder. Påverkan på samhällsplanering Värnamo kommuns vision handlar om att växa och bli fler, vilket sätter stor press på hur kommunen exploaterar och planerar bebyggelsemiljöer. Generellt sett ökar både efterfrågan men också påfrestningen på naturresurser med ökad tillväxt. Ansvaret för samhällsplaneringen innebär att kommunen måste göra kloka val vid fysisk planering för att kunna skapa en god livsmiljö. Mer mark ska tas i anspråk och trycket på samhällssystemen, det vill säga infrastruktur för trafik och system för att hantera avlopp-, energi-, vatten- och avfallsflöden, ökar. Samhällsplanering kan i värsta fall orsaka allt från ökade sociala klyftor till ljudluft- och ljusföroreningar och utarmade ekosystem. När vi inte ser ekosystemets tjänster riskerar vi att påverka dem negativt- till den dag då vi märker att tjänsterna störs eller uteblir. Det är därför viktigt att bevara och utveckla både blå och grön infrastruktur såväl tätortsnära som på landsbygd. Ställningstaganden för samhällsplanering och natur Ett öppet landskap ska värnas, natur- och kulturvärden vårdas och en ökad andel skyddad natur ska eftersträvas Jordbruksmark ska betraktas som en tillgång och exploatering undvikas Planering och exploatering ska verka för att utveckla grönytor, naturmiljöer och vattendrag av god kvalitet Biologiska värden som förlorats till följd av exploatering ska kompenseras Offentliga miljöer ska planeras utifrån miljö- och hälsoaspekter 5 Länsstyrelsen Jönköping:

15 15 ( 22 ) Klimatanpassning ska vara en självklar del i planering av, samt arbetet med, bebyggelse och livsmiljöer Kopplingar till internationella/ nationella mål Kopplingar till kommunala styrdokument Översiktsplan Fördjupad översiktsplan Renhållningsordning Plan för trafik Plan för vatten och avlopp Vattenförsörjningsplan Bostadsförsörjningsplan Miljöprogram för byggnader Grönstrukturplan Konsumtion och resurshantering Forskning visar att Sveriges klimatpåverkan minskar. Detta är sant ur ett produktionsperspektiv, det vill säga de utsläpp som uppstår inom landets gränser. Ur ett konsumtionsperspektiv, det vill säga inräknat de utsläpp som uppstår i andra länder genom våra utrikesresor och produktion och transport av varor vi konsumerar, ökar Sveriges utsläpp. Vi exporterar delvis våra utsläpp. Det svåraste är att förebygga uppkomsten av avfall och därför är det högst prioriterat i avfallstrappan. Att minska avfallets uppkomst genom att sluta kretsloppet av resurser så att materialflöden ständigt återanvänds kallas ofta för cirkulär ekonomi och är motsatsen till dagens linjära ekonomi som bygger på att producera- förbruka- kasta. För att vi ska kunna utvecklas hållbart behöver både våra konsumtionsmönster och den underliggande produktionen av varor och tjänster förändras. Illustration: Temabygg.se

16 16 ( 22 ) Påverkan på konsumtion och resurshantering Utsläpp av växthusgaser från svensk konsumtion består till 80 % av privat konsumtion och 20 % offentlig konsumtion 6, varav kommunsektorn står för den största delen. Det handlar framförallt om varor och tjänster som används i verksamheten som exempelvis förbrukningsmaterial, livsmedel, el och värme. Genom att uttrycka sin konsumentmakt och endast handla miljömärkt energi, minska användningen av engångsartiklar, öka kraven vid upphandling och beställa mer hållbara livsmedel även vid catering, är det möjligt att påverka. Allt som vi köper har i tillverkningsprocessen förbrukat stora mängder material och resurser. Eftersom vi konsumerar allt mer och världens resurser är begränsade håller vissa material, till exempel mineraler, redan på att ta slut och andra blir allt svårare att utvinna. Utöver vad vi konsumerar och vilket direkt avfall det ger upphov till finns även ett starkt symbolvärde i de profilprodukter, trycksaker och presenter som köps in vid avtackning. Vår konsumtion har även en indirekt påverkan genom investeringar, till exempel pensionsförsäkringar, där det finns risk att sparkapital investeras i kol, olja och gas. Ställningstaganden för konsumtion och resurshantering Uppkomst av avfall ska förebyggas, återanvändning främjas och återvinning tillämpas så långt det är möjligt i alla kommunala verksamheter Alla offentliga utrymmen ska erbjuda källsortering Vatten ska användas på ett resursbesparande sätt Andelen hållbara livsmedel i våra verksamheter ska öka, utan bekostnad på baskvalitén. Alla inköp ska göras med hänsyn till miljö- och hållbarhet användningen av engångsmaterial ska undvikas Investeringar ska göras utifrån ett livscykelperspektiv och ta direkt såväl som indirekt miljö- och klimatpåverkan i beaktning Kopplingar till internationella/ nationella mål Kopplingar till kommunala styrdokument Renhållningsordning Inköp- och upphandlingspolicy Mat- och måltidspolicy 6 Naturvårdsverket (2008) Konsumtionens klimatpåverkan. RAPPORT 5903

17 17 ( 22 )

18 18 ( 22 ) Kunskap och engagemang I strävan mot ett hållbart samhälle spelar inte bara fysisk planering och tekniska lösningar en viktig roll. Den största klimatboven är oftast människans beteende. För att vi ska välja mer medvetet hållbara val i vår vardag behöver inte bara den praktiska möjligheten att göra rätt finnas, vi behöver också veta varför och vilja göra valet. För att motivera beteendeförändringar är kommunikation, snarare än information, en nyckel till att skapa engagemang, driva förändringar, bygga trovärdighet, förändra normer och inspirera både medborgare och medarbetare. Kommunikation är ett särskilt viktigt verktyg i det interna hållbarhetsarbetet eftersom miljö- och klimatfrågor ibland ses som något komplicerat, dyrt, oattraktivt, svårt eller rent av omöjligt att uppnå. Genom att fokusera på hållbara lösningar, lyfta framgångar och se möjligheter kan vi hitta vägar framåt. I det externa hållbarhetsarbetet handlar det om att kontinuerligt berätta hur vårt hållbarhetsarbete bidrar till en positiv samhällsutveckling. Värnamo kommun, precis som många andra kommuner, kan bli bättre på att kommunicera sitt arbete med miljö och hållbarhet. Detta kallas greenhush och kan ses som en motsats till begreppet greenwash som handlar om att framhäva ett hållbarhetsarbete som sedan inte efterlevs eller som överdrivs för att skapa en grön profil Påverkan på kunskap och engagemang Att skapa förutsättningar för andra att göra klimatsmarta val är en indirekt miljöåtgärd, men i många fall är det de små insatserna som ger störst effekt. Det går att knuffa folk i rätt riktning, utan att de ibland tänker på det. Det räcker inte med att ställa upp soptunnor om ingen väljer att använda dem, men genom att markera tydligt vart de finns, varför de står där och vad du kan vinna på att använda dem kan du minska problemet med nedskräpningen rejält. Att kommunicera vilket miljöarbete som görs skapar inte bara en förståelse utan har också potentialen att involvera och skapa delaktighet. Genom att tänka på vilket budskap vi sänder kan vi både informera och utbilda men också verka beteendepåverkande. Vad Värnamo kommun väljer att framhålla och uppmana till kan ha effekt. För att öka påverkansfaktorn utåt är det också viktigt att både stötta och aktivt samarbeta med förenings- och näringsliv inom olika hållbarhetsfrågor samt synas i samband med olika utåtriktade arrangemang. Ställningstaganden för kunskap och engagemang Medarbetare och medborgare ska stimuleras till ett hållbart beteende genom information och utbildning Medarbetares och medborgares kunskap om kommunens miljöarbete ska öka Utåtriktade evenemang med miljötema ska i hög utsträckning arrangeras i samarbete med andra organisationer och föreningsliv Kopplingar till internationella/ nationella mål Kopplingar till kommunala styrdokument Policy för kommunikation och information

19 19 ( 22 ) Organisation och ansvar Det regionala miljömålsarbetet i Jönköpings län är uppdelat i fem åtgärdsprogram baserat på olika nationella miljökvalitetsmål. Åtgärder i programmen tas fram i samverkan med olika organisationer, myndigheter och kommuner, som har en central roll. Programmen revideras löpande vart fjärde år. Det innebär att Värnamo kommun årligen får en remiss på ett nytt program med åtgärder att ta ställning till. Precis som Länsstyrelsen formulerar åtgärder för att föra det nationella och regionala miljöarbetet framåt kompletterar Värnamo kommun med egna åtgärder för att driva det lokala miljöarbetet. Dessa åtgärder är delvis kopplade till målstyrningen men kan även vara initiativ som ger effekt på ett bredare miljöområde. Alla förvaltningar har ett eget ansvar att utveckla sin verksamhet hållbart och skapa åtgärder som leder till miljövinster. Alla förvaltningar och nämnderna har möjlighet att formalisera sina ambitioner i egna styrdokument som rör verksamhetsspecifika frågor. Oavsett varifrån de åtgärder som Värnamo kommun åtagit sig kommer ifrån, samlas de i bilagan Åtgärder för Värnamo kommuns miljöarbete och tilldelas den nämnd som åtagit sig att genomföra åtgärden. Nämnden ger sedan sin förvaltning uppdraget att konkretisera och planera sina resurser för att genomföra åtgärden. Då bilagan revideras varje höst ska planeringen av åtgärdernas genomförande matcha budgetprocessen och verksamhetsplanerna. I vissa åtgärder kan genomförandet vara delat mellan nämnder. Varje nämnd ska då planera för sin del i genomförandet. Uppföljning och inrapportering av åtgärderna sker årligen via aktuellt beslutsstöd till ansvarig tjänsteperson som sedan sammanställs tillsammans med de strategiska områdenas indikatorer. Planens ekonomiska konsekvenser Ställningstaganden i leder till åtgärder som kan ta både personella och ekonomiska resurser i anspråk. När förvaltningar avser genomföra åtgärder kopplat till planen ska dessa hanteras i budgetprocessen. Möjligheten till extern finansiering ska undersökas. Finansiering dokumenteras i den årliga revideringen av bilagan med åtgärder. Dokumentansvariga På politisk nivå ansvarar Kommunfullmäktige för Plan för Värnamo kommuns miljöarbete samt bilagan Åtgärder för Värnamo kommuns miljöarbete. På tjänstenivå ansvarar kommunens hållbarhetsstrateg för båda. Uppföljning revideras och utvärderas under varje mandatperiod av kommunens hållbarhetsstrateg. Revidering blir därmed aktuell Bilagan Åtgärder för Värnamo kommun miljöarbete revideras och utvärderas årligen. Uppföljning av görs i samband med revideringen av Åtgärder för Värnamo kommuns miljöarbete och redovisar vad kommunen uppnått och hur resultaten i förhållande till planens ambitioner ser ut. Redovisningen ska ge en balanserad och rimlig bild av resultaten, både det som är positivt och negativt, inom de strategiska områdena.

20 20 ( 22 ) Ordlista Biobränsle- ett samlingsbegrepp för bränslen tillverkade av organiskt material, det vill säga olika delar av växter, slam från reningsverk eller slaktavfall. Biobränslen kan vara gasformiga såsom biogas, flytande som etanol eller fasta till exempel ved och pellets. Biodrivmedel- ett samlingsbegrepp för drivmedel tillverkades av vegetabiliska oljor och animaliska fetter som minskar utsläppen av koldioxid jämfört med fossil diesel. Exempel på biodrivmedel är HVO och RME. PFAD- Palm Fatty Acid Destillate är en biprodukt från palmoljeproduktion och används som bland annat råvara i tillverkningen av HVO. Habitat- en biologisk term för livsmiljö som är lämplig för en viss art att leva i. Ordet används både när det gäller växter och djur. Habitat är delvis synonymt med ordet biotop. Biologisk mångfald- variationsrikedomen inom arter, mellan arter och av ekosystem. En livskraftig natur består av en hög biologisk mångfald. Biologisk mångfald är även synonymt med ordet biodiversitet. Ekosystemtjänster - De produkter och tjänster som naturens ekosystem ger oss människor och som bidrar till vårt välbefinnande. Det är källan till råvaror, rekreation och rikt friluftsliv och kan handla om produkter som mat och bränsle, men också tjänster som att rena vatten och luft, reglera klimat och pollinera växter. Grön infrastruktur- är ett nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande. Nätverk behövs för att knyta ihop olika områden med höga värden för att landskapets olika ekosystemtjänster ska kunna fortsätta leverera. Blå infrastruktur handlar om vatten. Hållbara livsmedel- Enligt Värnamo kommun ska de livsmedel som producerats så nära som möjligt, är ekologiska och Fairtrade-märkta premieras. Livscykelperspektiv- att se till miljöpåverkan längs hela värdekedjan

21 21 ( 22 ) Avfallstrappan- eller avfallshierarkin är ett EU-direktiv som är antaget i den svenska miljöbalken och styr hur avfallet ska tas om hand och består av fem nivåer: minimera, återanvända, återvinna, utvinna energi och deponera. Referenser Illustration: Avfall Sverige Översiktsplan Fördjupad översiktsplan Grönstrukturplan Plan för vatten och avlopp Vattenförsörjningsplan Resepolicy Policy för fordon under 3,5 ton Renhållningsordning Mat- och måltidspolicy Miljöprogram för byggnader Bostadsförsörjningsplan Inköp- och upphandlingspolicy Policy för kommunikation och information

22 22 ( 22 ) Bilaga Indikatorer Indikatorer för energi och transport SEKOM 1a: Koldioxidutsläpp industri (ton/invånare) SEKOM 1b: Koldioxidutsläpp övriga sektorer (ton/invånare) SEKOM 2: Antal resor med kollektivtrafik (resor/invånare) SEKOM 3: Andel förnybara bränslen i kollektivtrafiken (%) SEKOM 9: Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler (%) SEKOM 10a: Transportenergi för tjänsteresor med bil (kwh/årsarbetare) SEKOM 10b: CO2-utsläpp från tjänsteresor med bil (ton/årsarbetare) Kolada U00437: Miljöbilar i kommunorganisationen andel (%) Kolada N07400: Miljöbilar i den geografiska kommunen, andel (%) Värnamo Kommun: Energianvändning i kommunala byggnader (kwh/m2) Värnamo Kommun: Antal körda km i tjänst med egen bil (km/årsarbetare) Värnamo Kommun: Andel förbrukat bränsle per bränsleslag (%) Värnamo Kommun: CO2-utsläpp från tjänsteresor med tåg (kg) Indikatorer för giftfri miljö SEKOM 8a: Årsmedelhalt av bly i avloppsslammet (mg/kg TS) SEKOM 8b: Årsmedelhalt av kadmium i avloppsslammet (mg/kg TS) SEKOM 8c: Årsmedelhalt av kvicksilver i avloppsslammet (mg/kg TS) Indikatorer för samhällsplanering och natur SEKOM 4: Andel ekologiskt odlad åkermark (%) SEKOM 5: Andel FSC-certifierat skogsbruk (%) SEKOM 6: Andel skyddad natur (%) SEKOM 12: Andel miljöcertifierade skolor (%) Indikatorer för konsumtion och resurshantering SEKOM 11: Ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen under hela året, andel (%) SEKOM 7: Total mängd insamlat hushållsavfall (kg/invånare) Kolada U07414: Andel återvunnet material av hushållsavfall (%) Kolada U07484: Insamlat grovavfall, kg/person Värnamo kommun: Andel fairtrademärkta produkter i den kommunala organisationen Värnamo kommun: Matsvinn som uppkommer i service- och omsorgsförvaltningarnas kök (%) Värnamo kommun: Vattenanvändning i kommunala byggnader (l) Indikatorer för kunskap och engagemang Kolada U07402: Nöjd MedborgarIndex Miljöarbete Värnamo kommun: Antal arrangerade informationsaktiviteter Värnamo kommun: Beskrivning av informationsaktiviteter