Kriminalvårdens miljöplan Gäller hela myndigheten

Transkript

1 Kriminalvårdens miljöplan Gäller hela myndigheten

2 2 (34)

3 3 (34) Dokumentinformation Titel på dokumentet Kriminalvårdens miljöplan Plan Handlingstyp Planens giltighetsområde Planens giltighetstid Planens versionsnummer (1.0, 2.0, 3.0 osv.) Hela myndigheten Titel på ev. annat styrande dokument som ersätts av planen Miljöplan Organisatorisk enhet som förvaltar planen Fr.o.m och tills vidare t.o.m Beslut om planen Se avsnittet Beslut och revideringar Chef som ansvarar för förvaltning av planen 1.0 Datum för ev. senaste revidering Granskning av planen Avdelningen för ledningsstöd Kriminalvårdsdirektören Minst var 12 månad Öppen Planens informationsklass Verksamhetsprocess Upprätta och revidera styrande och stödjande dokument Beslut och revideringar Beslut om ny plan Beslutsdatum Beslutsfattare Beslutets innebörd Diarienummer Versionsnummer Generaldirektören Nils Öberg Nya planen träder i kraft : Beslut om revideringar av planen Beslutsdatum Beslutsfattare Sammanfattning av revideringar Diarienummer Versionsnummer

4 4 (34) Innehåll 1 Inledning Förordning om miljöledning i statliga myndigheter Sveriges miljömål Agenda 2030 och de globala målen Hur berör miljöplanen Kriminalvårdens verksamhet? Utgångspunkter för Kriminalvårdens miljöarbete Miljömål och övergripande åtgärder Kriminalvårdens övergripande miljömål Miljömål och övergripande åtgärder Energi Avfall Livsmedel Transporter och tjänsteresor Användning av engångsmaterial Kemikalier Inköp och upphandling Utbildning Miljöarbetets organisation och metod Miljöorganisation Ansvar och uppgifter i miljöledningsarbetet Miljöarbetet i Kriminalvårdens verksamheter Huvudkontoret Anstalter Häkten Kriminalvårdens kontor NTE-kontor Miljöledningsprocessen Den övergripande miljöledningsprocessen Miljöledningsprocessen på anstalter, häkten, kontor och NTE-kontor Ledningens årliga genomgång Uppföljning av miljöledningsarbetet Bilaga 1 Handlingsplan anstalter Bilaga 2 Gröna häkten intern miljödiplomering för häkten Bilaga 3 Gröna kontor intern miljödiplomering för kontor Bilaga 4 Gröna NTE-kontor intern miljödiplomering för NTE-kontor... 33

5 5 (34) 1. Inledning Kriminalvården ska vara en myndighet där miljöledningsarbetet är en integrerad del av den ordinarie verksamheten och där miljöhänsyn vägs in vid strategiska beslut. Myndigheten ska genom miljöledningsarbetet bidra till att uppfylla Sveriges miljömål och Agenda Kriminalvårdens miljöplan för åren bygger på en miljöutredning genomförd Planen ska ses som ett inriktningsdokument som alla medarbetare i Kriminalvården ska verka efter så långt det är praktiskt och ekonomiskt möjligt utifrån givna förutsättningar. Eftersom det ekonomiska läget under perioden för denna plans giltighet förväntas vara mycket ansträngt behöver detta styra vilka prioriteringar som görs inom miljöledningsarbetet. Alla åtgärder som vidtas för att implementera planen finansieras inom respektive verksamhets årliga budgetram. Denna miljöplan ersätter miljöplanen och miljömålen för bygger förutom miljöutredningen också på resultatet av den tidigare planen. Alla områden för miljömål som fanns i miljöplanen finns kvar, men ytterligare tre områden för miljömål har lagts till. De nya områdena är användning av engångsmaterial, kemikalier och utbildning. Arbetet under åren fungerade väl och Kriminalvården har legat högt i Naturvårdsverkets rankning över myndigheters miljöledningsarbete samtliga år. Vid den senaste bedömningen innan framtagande av denna plan hamnade Kriminalvården i den grupp myndigheter med högst poäng på sitt miljöledningsarbete. Bedömningen som Naturvårdsverket gör baseras på bland annat måluppfyllelse, vidtagna åtgärder för att uppnå de satta miljömålen och kunskapshöjande åtgärder för anställda. 1 Miljöplanen innehåller miljömål, övergripande åtgärder, dokument i form av mallar och checklistor, beskrivning av miljöarbetets organisation och metod samt Kriminalvårdens utgångspunkter för miljöarbete. Utgångspunkterna är att betrakta som en miljöpolicy enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Förordning om miljöledning i statliga myndigheter Statliga myndigheter ska enligt förordningen om miljöledning i statliga myndigheter införa och utveckla ett miljöledningssystem. Miljöledningssystemet ska leda till att miljöhänsyn integreras i myndighetens verksamhet på ett systematiskt sätt och till att myndigheten bidrar till en hållbar utveckling och de svenska miljömålen. Det ska ske genom framtagande av bland annat miljöpolicy och miljömål för verksamheten. Miljöledningssystemet bygger på att den miljöpåverkan som myndigheten kan ge upphov till är utredd och hänsyn ska tas till både den direkta och indirekta miljöpåverkan. Utifrån en miljöutredning ska myndigheter årligen planera, genomföra, följa upp och redovisa sitt miljöledningsarbete till Naturvårdsverket. 1 Naturvårdsverket, Miljöledning i staten 2017, Naturvårdsverket rapport 6821, 2018

6 6 (34) 1.2. Sveriges miljömål Sveriges miljömålssystem består av 1 generationsmål och 16 miljömål. Det övergripande målet med miljömålsarbetet är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Generationsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska nås inom en generation från att systemet infördes år Generationsmålet är ett inriktningsmål för miljöpolitiken och ska ge vägledning om prioriteringar i miljöarbetet. Miljömålen beskriver sedan det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Av Sveriges 16 miljömål är det framförallt 11 mål som Kriminalvårdens miljöplan bidrar till De miljömål som Kriminalvårdens miljöarbete bidrar till är färglagda. 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap

7 7 (34) 14. En storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv 1.3 Agenda 2030 och de globala målen De globala målen antogs av FN:s generalförsamling 2015 och syftar huvudsakligen till att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen samt lösa klimatkrisen. De globala målen ingår i Agenda 2030, vars namn innebär att målen ska vara uppfyllda senast Agendan ska vägleda beslut som länder fattar, med hänsyn tagen till den nationella kapaciteten och utvecklingsnivån och leda till en ambitionshöjning i arbetet med hållbar utveckling i alla länder. Av de 17 målen är det 7 mål som direkt kan kopplas till ekologisk hållbarhet och som Kriminalvården i sitt miljöarbete ska bidra till att uppnå. Kriminalvården bidrar även i sitt miljöarbete till målet om god utbildning och målet om hälsa och välbefinnande De mål som Kriminalvårdens miljöarbete bidrar till är färglagda. 1. Ingen fattigdom 2. Ingen hunger 3. Hälsa och välbefinnande 4. God utbildning för alla 5. Jämställdhet 6. Rent vatten och sanitet 7. Hållbar energi för alla 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur

8 8 (34) 10. Minskad ojämlikhet 11. Hållbara städer och samhällen 12. Hållbar konsumtion och produktion 13. Bekämpa klimatförändringarna 14. Hav och marina resurser 15. Ekosystem och biologisk mångfald 16. Fredliga och inkluderande samhällen 17. Genomförande och globalt partnerskap 1.4 Hur berör miljöplanen Kriminalvårdens verksamhet? Miljöplanen rör alla delar av Kriminalvårdens verksamhet. Den strategiska miljöledningsfunktionen på avdelningen för ledningsstöd vid huvudkontoret har en viktig roll i att skapa förutsättningar för alla verksamheter i myndigheten att arbeta med miljö och minska sin negativa miljöpåverkan. I den processbeskrivning som finns i denna miljöplan framgår vilka delar av miljöarbetet som huvudkontoret ansvarar för och vilka delar av miljöarbetet som ska bedrivas och ansvaras för regionalt och lokalt. Kriminalvårdens olika verksamheter har varierande förutsättningar att bidra till och nå miljömålen. Varje anstalt, häkte, kontor 2 och NTE-kontor behöver därför anpassa miljöarbetet till förutsättningarna för respektive verksamhet. Anstalterna ska fortsätta arbeta med gemensamma handlingsplaner tillsammans med fastighetsägarna, medan häktena och kontoren ska arbeta utifrån koncepten Gröna häkten och Gröna kontor. Nytt i denna miljöplan är att det nu finns en särskild mall för NTE-kontoren. En stor del av Kriminalvårdens miljöarbete är kopplat till lokaler och därför är det viktigt med en nära samverkan kring miljöfrågor med fastighetsägarna. Detta gäller framförallt för anstalter och häkten men även för kontor. Kriminalvården och fastighetsägaren Specialfastigheter har tecknat gröna hyresavtal för att stärka samarbetet. Gröna hyresavtal innebär ett större fokus på hållbarhetsfrågor där gemensamma mål sätts upp. Kriminalvården har för avsikt att etablera samverkan i miljöfrågor med fler fastighetsägare och ser positivt på att teckna fler gröna hyresavtal de kommande åren. Ytterligare en viktig del i Kriminalvårdens miljöarbete är att engagera och göra klienterna delaktiga. Kriminalvårdens miljöarbete och miljömål bör således behandlas i klienternas sysselsättning så som arbetsdrift, praktisk arbetsträning, klientutbildning, självförvaltning och annan strukturerad verksamhet. Hur de olika verksamheterna ska arbeta beskrivs närmare under avsnitt 4 i denna plan. 2 Med kontor avses i denna plan huvudkontor, KSC, KC, regionkontor och frivårdskontor.

9 9 (34) 2. Utgångspunkter för Kriminalvårdens miljöarbete Kriminalvården ska vara en myndighet där miljöledningsarbetet är en integrerad del av den ordinarie verksamheten och där miljöhänsyn vägs in vid strategiska beslut. Vi ska bedriva ett miljöarbete som bidrar till Sveriges miljömål och till Agenda Detta vill vi förverkliga genom att effektivisera energianvändningen prioritera återanvändning och återvinning ställa krav på användning av miljöanpassade lösningar vid ny- och ombyggnation ställa miljökrav vid inköp/upphandling av varor och tjänster begränsa klimatpåverkan från transporter och tjänsteresor engagera, utbilda och motivera medarbetare och klienter i miljöarbetet årligen följa upp, utvärdera och vidareutveckla miljöarbetet i syfte att uppnå ständiga förbättringar samt följa tillämplig miljölagstiftning och föreskrifter liksom övriga miljökrav som verksamheten berörs av.

10 10 (34) 3. Miljömål och övergripande åtgärder Kriminalvårdens övergripande miljömål Energi Kriminalvården ska vara en energieffektiv myndighet, vilket innebär att användningen av el, värme och vatten ska minska Avfall Kriminalvården ska minska verksamhetens avfallsmängd, samt prioritera arbetet med återanvändning och återvinning Livsmedel Kriminalvården ska öka antalet vegetariska måltider samt öka andelen ekologiska produkter Transporter och tjänsteresor Kriminalvården ska minska utsläppen av koldioxid från transporter och tjänsteresor Användning av engångsmaterial Kriminalvården ska minska användningen av engångsprodukter. Kemikalier Kriminalvården ska minska antalet kemikalier i verksamheten och ersätta kemikalier som kan innebära en risk för människors hälsa eller miljö. Inköp och upphandling Kriminalvården ska öka andelen miljökrav vid upphandlingar. Utbildning Kriminalvården ska erbjuda medarbetare och klienter utbildning i miljö och hållbarhet.

11 11 (34) 3.2 Miljömål och övergripande åtgärder I detta avsnitt beskrivs de detaljerade miljömålen, indikatorer, hur måluppfyllelse mäts samt övergripande åtgärder för att nå målen. De åtgärder som beskrivs är de som avdelningen för ledningsstöd vid huvudkontoret ansvarar för. Åtgärderna ska bidra till att nå målen direkt eller indirekt genom att skapa förutsättningar för alla delar av Kriminalvården att arbeta i enlighet med målen. En viktig del i Kriminalvårdens arbete med att nå målen är det arbete som bedrivs regionalt och lokalt i enlighet med de dokument som finns upprättade för de olika verksamhetstyperna och som beskrivs i kapitel 4.2 i denna plan. Beläggningen på anstalter och häkten påverkar i hög grad flera av målen, främst de om energi, avfall, transporter och användning av engångsmaterial Energi Övergripande miljömål för energi Kriminalvården ska vara en energieffektiv myndighet, vilket innebär att användningen av el, värme och vatten ska minska. Detaljerat miljömål för el Kriminalvården ska minska elanvändningen årligen. Mål % Mål % Detaljerat miljömål för värme Kriminalvården ska minska värmeanvändningen årligen. Mål % Mål % Detaljerat miljömål för vatten Kriminalvården ska minska vattenanvändningen årligen. Mål % Mål % Indikatorer för målet om energi elanvändning per kvadratmeter

12 12 (34) värmeanvändning per kvadratmeter vattenanvändning. Så mäts målet för energi Målet om energi gäller för hela Kriminalvården men jämförelser över åren görs mellan de anstalter, häkten, kontor och NTE-kontor som kan redovisa uppgifter för energianvändning. Flera av myndighetens verksamheter kan inte redovisa energianvändningen då de finns lokaliserade i byggnader med flera andra hyresgäster och där fastighetsägaren inte tillhandahåller separata mätningar för respektive hyresgäst. Övergripande åtgärder Genomföra en gemensam kampanj med Specialfastigheter för att minska energianvändningen genom beteendeförändring. Etablera kontakt med samtliga fastighetsägare för att undersöka möjligheten att mäta energi separat i fler lokaler som Kriminalvården hyr. Undersöka möjligheten att ingå gröna hyresavtal med fler av Kriminalvårdens fastighetsägare. Koppling till de svenska miljömålen Koppling till de globala målen Avfall Övergripande miljömål för avfall Kriminalvården ska minska verksamhetens avfallsmängd, samt prioritera arbetet med återanvändning och återvinning. Detaljerade miljömål Kriminalvården ska minska mängden osorterat avfall årligen. Mål % Mål %

13 13 (34) Kriminalvården ska minska mängden matavfall årligen. Mål % Mål % Indikatorer för målet om avfall antal kg osorterat avfall antal kg matavfall. Så mäts målet för avfall Målet om avfall gäller för hela Kriminalvården men jämförelse över åren görs mellan de anstalter, häkten, kontor och NTE-kontor som kan redovisa uppgifter för mängd osorterat(brännbart) avfall och matavfall. Det är inte alla verksamheter som kan redovisa uppgifter på avfall, då det råder stora skillnader mellan kommunerna avseende vilka uppgifter som de kan lämna ut. Vissa kommuner kan inte lämna exakta siffror på avfallet men kan ändå uppge ett schablonvärde. Övergripande åtgärder Undersöka möjligheterna för textilåtervinning genom samarbete med återvinningsaktörer. Ta fram en modell för att minska och mäta matsvinnet och testa den i verksamheten. Ta fram ett dokument med förslag på återvinningsmöbler som passar de olika verksamhetstyperna i myndigheten. Koppling till de svenska miljömålen Koppling till de globala målen Livsmedel Övergripande miljömål för livsmedel Kriminalvården ska öka andelen ekologiska produkter samt öka antalet vegetariska måltider.

14 14 (34) Detaljerade miljömål Andelen ekologiska livsmedelsprodukter ska öka årligen.(procentenheter) Mål ,5 % Mål ,5 % Antalet vegetariska måltider som serveras på anstalter och häkten ska utgöra minst tre måltider i veckan i snitt vid slutet av 2020, med delmål för Mål ,5 måltider Mål måltider Indikatorer för målet om livsmedel andel ekologiska produkter mätt i kronor andel ekologiska produkter i livsmedelsavtalet antal vegetariska måltider per vecka. Så mäts målet för livsmedel Målet om livsmedel gäller för hela Kriminalvården men jämförelse över åren görs för anstalter och häkten. För målet om vegetariska måltider är endast anstalter och häkten aktuella. För målet om ekologiska livsmedelsprodukter är det huvudsakligen anstalter och häkten som berörs men det levereras även en del livsmedel till kontor och NTE-kontor, främst i form av kaffe, te och frukt. Övergripande åtgärder Fortsatt arbete med att öka andelen ekologiska produkter på livsmedelsavtalen. Främja vegetarisk matlagning genom kunskaps- och inspirationsinsatser för kökspersonal. Koppling till de svenska miljömålen Koppling till de globala målen

15 15 (34) Transporter och tjänsteresor Övergripande miljömål, transporter och tjänsteresor Kriminalvården ska minska utsläppen av koldioxid från transporter och tjänsteresor. Detaljerade miljömål Utsläppen av koldioxid från Kriminalvårdens tjänsteresor ska minska årligen. Mål % Mål % Utsläppen av koldioxid från Kriminalvårdens transportfordon ska minska årligen. Mål % Mål % Indikatorer för målet om transporter och tjänsteresor koldioxidutsläpp per kilometer andel miljöklassade fordon/elbilar antal körda kilometer med frivårdsbilar Så mäts målet för transporter och tjänsteresor I målet för tjänsteresor ingår medarbetares resor i tjänsten med flyg, tåg, hyrbil och egen bil. Taxiresor och kollektivtrafikresor med till exempel buss och tunnelbana går i dagsläget inte att följa upp. I målet för transporter ingår samtliga resor med Kriminalvårdens fordon. Det går inte att skilja på vilka resor som genomförs med klienter i bilen eller vilka resor som endast genomförs i syfte av en tjänsteresa. Övergripande åtgärder Se över Kriminalvårdens riktlinjer för tjänsteresor i samråd med HR-avdelningen. Säkerställa att alla verksamheter i myndigheten har tillräcklig utrustning för möten via videolänk eller Skype. Koppling till de svenska miljömålen

16 16 (34) Koppling till de globala målen Användning av engångsmaterial Övergripande miljömål, användning av engångsmaterial Kriminalvården ska minska användningen av engångsprodukter. Detaljerade miljömål Kriminalvården ska minska antalet inköpta produkter för engångsanvändning. Mål % Mål % Kriminalvården ska byta ut produkter för engångsanvändning till mer miljömässigt hållbara material. Mål produkter Mål produkter Indikatorer för målet om användning av engångsmaterial inköpt antal produkter för engångsanvändning antal produkter för engångsanvändning i mer hållbara material på avtalen. Så mäts målet för användning av engångsmaterial Målet om minskat antal inköpta produkter för engångsanvändning mäts och jämförs mellan åren genom statistik från befintliga leverantörer. Målet om att byta ut produkter för engångsanvändning till mer miljömässigt hållbara material mäts genom antalet ändrade produkter på det befintliga avtalet för aktuella produkter. Övergripande åtgärder Se över produkter för engångsanvändning som kan tas bort från avtalen och eventuellt ersättas av produkter i mer miljömässigt hållbara material. Utveckla samverkan med och mellan anstalter som tillverkar och som kan börja tillverka miljömässigt hållbara produkter för engångsanvändning.

17 17 (34) Koppling till de svenska miljömålen Koppling till de globala målen Kemikalier Övergripande mål, kemikalier Kriminalvården ska minska antalet kemikalier i verksamheten och ersätta kemikalier som kan innebära en risk för människors hälsa eller miljö. Detaljerade miljömål Kriminalvården ska minska mängden kemikalier som finns i verksamheten årligen. Mål % Mål % Kriminalvården ska minska antalet kemikalier som är miljöskadliga i verksamheten genom att byta ut mot mindre miljöskadliga. Mål produkter Mål produkter Indikatorer för målet om kemikalier antal kemikalier i kemikaliedatabasen andel miljöskadliga kemikalier som används i verksamheten. Så mäts målet för kemikalier Målet om kemikalier gäller för hela Kriminalvården men jämförelse över åren görs för anstalter och häkten då endast de rapporterar sin kemikalieanvändning till myndighetens gemensamma kemikaliedatabas. Målet om att minska mängden kemikalier mäts genom antalet kemikalier i kemikaliedatabasen. Målet om att minska antalet kemikalier som är miljöskadliga mäts genom antalet kemikalier som finns med på listan över miljöfarliga ämnen i kemikaliedatabasen.

18 18 (34) Övergripande åtgärder Fortsatt samarbete med leverantör av Kriminalvårdens kemikaliedatabas för att vidareutveckla arbetet med kemikalier och påskynda utbytet till mindre miljö- och hälsofarliga kemikalier. Ta fram en rekommendation för vilka kemikalier som ska användas i lokalvården, i samråd med fastighetsägarna. Koppling till de svenska miljömålen Koppling till de globala målen Inköp och upphandling Övergripande miljömål, inköp och upphandling Kriminalvården ska öka andelen miljökrav vid upphandlingar. Detaljerat miljömål Vid samtliga upphandlingar där miljöhänsyn anses vara relevant, ska miljökrav ställas. Mål procent Mål procent Indikatorer för målet om inköp och upphandling antal relevanta upphandlingar där miljökrav ställts Så mäts målet för inköp och upphandling Målet om inköp och upphandling mäts genom statistik från inköpsenheten. Miljökrav kan vara krav som ställs på leverantörernas miljöledningssystem, energianvändning, farliga ämnen, materialval, återvinningskrav, livslängd etc. Miljökrav kan ställas som obligatoriska krav, utvärderingskriterier eller kontraktsvillkor.

19 19 (34) Övergripande åtgärder Fortsatt samarbete mellan inköpsenheten vid ekonomi- och fastighetsavdelningen och avdelningen för ledningsstöd för att ta fram miljökrav och kriterier som ska gälla i alla upphandlingar av olika kategorier samt säkerställa att miljö alltid beaktas vid upphandling. Koppling till de svenska miljömålen Koppling till de globala målen Utbildning Övergripande miljömål, utbildning Kriminalvården ska erbjuda medarbetare och klienter utbildning i miljö och hållbarhet. Detaljerade miljömål Alla nyanställda medarbetare i Kriminalvården som deltar i grundutbildning ska gå e-kursen i miljöledning. Mål % Mål % Antalet klienter som genomför studiecirkeln Gröna Fotspår ska öka årligen. Mål % Mål % Indikatorer för målet om utbildning andel deltagare i grundutbildning som gått e-kurs i miljöledning antal deltagare i studiecirkeln Gröna Fotspår. Så mäts målet för utbildning För målet om att alla nyanställda medarbetare som deltar i grundutbildningen ska gå e-kursen i miljöledning hämtas statistik från Kriminalvårdens kompetenscenter.

20 20 (34) För målet om att antalet klienter som genomför studiecirkeln Gröna Fotspår ska öka hämtas uppgifter från verksamhetsområdena i den årliga uppföljningen av miljöledningsarbetet. Övergripande åtgärder Uppdatera e-kursen i miljöledning och materialet till studiecirkeln Gröna Fotspår regelbundet och vid behov. I samråd med frivårdsavdelningen se över möjligheten för frivården att implementera studiecirkeln Gröna Fotspår inom ramen för Krami. Koppling till de svenska miljömålen Koppling till de globala målen

21 21 (34) 4. Miljöarbetets organisation och metod 4.1 Miljöorganisation Ansvaret för miljöledningsarbetet hos de olika verksamheterna inom Kriminalvården åligger respektive chef. En samordnande funktion vid varje verksamhet kan stärka förutsättningarna för ett väl fungerande miljöledningsarbete Ansvar och uppgifter i miljöledningsarbetet I detta avsnitt beskrivs ansvar och uppgifter som åligger alla verksamheter i myndigheten och syftar till att integrera miljöarbetet i verksamheten. Detta innebär att samordna och utveckla miljöledningsarbetet arbeta med dokumenten gröna häkten/kontor/nte-kontor (häkte/kontor/nte) upprätta en lokal miljöhandlingsplan (anstalt) genomföra och följa upp åtgärder i handlingsplanen (anstalt) kommunicera miljöinformation till medarbetare kommunicera miljöinformation till klienter (anstalt/häkte) delta på hyresgästmöten (anstalt/häkte) samt rapportera verksamhetens miljöledningsarbete. 4.2 Miljöarbetet i Kriminalvårdens olika verksamheter Huvudkontoret Avdelningen för ledningsstöd ansvarar för det strategiska miljöarbetet som bland annat innefattar framtagande av myndighetens miljöplan. Avdelningen har förutom en planerande funktion också en stödjande funktion mot övriga verksamheter i myndigheten i deras miljöarbete. Arbetet med inköp och upphandling är centralt för att skapa rätt förutsättningar för hela myndigheten att arbeta med miljö och på så sätt minska sin negativa miljöpåverkan. Det handlar framförallt om att ställa relevanta och tillräckliga miljökrav i upphandlingar. Ekonomi- och fastighetsavdelningen under vilken inköpsenheten ligger, är därför en viktig avdelning i det strategiska miljöarbetet. Flera andra avdelningar och enheter på huvudkontoret spelar också en betydande roll i det strategiska och operativa miljöarbetet, bland annat fastighetsenheten och sektionen för fastighetsprojekt kopplat till fastigheter och IT-avdelningen och kommunikationsavdelningen kopplat till systemstöd och kommunikation Anstalter Kriminalvårdens anstalter ska tillsammans med fastighetsägarna arbeta fram gemensamma handlingsplaner. I handlingsplanen ska åtgärder som bidrar till Kriminalvårdens övergripande miljömål prioriteras. Planerna kan även innehålla andra åtgärder som anstalten och

22 22 (34) fastighetsägaren kommer överens om samt andra miljöförbättrande åtgärder som kan vara specifika för den enskilda anstalten eller som på annat sätt gynnar det lokala miljöarbetet. Handlingsplanen ska upprättas tillsammans med fastighetsägare enligt den mall som finns i bilaga 1 till detta dokument. De åtgärder som förs in i handlingsplanen gås igenom och uppdateras vid behov på hyresgästmöten. I samband med den årliga miljöuppföljningen, rapporterar anstalterna vilka åtgärder ur handlingsplanen som har genomförts under året. Handlingsplanen revideras vid behov i början av varje år så att den förblir aktuell. För de anstalter som har Specialfastigheter som hyresvärd är den gemensamma handlingsplanen en del av arbetet med gröna hyresavtal. Anstalterna bör också integrera miljöarbetet i arbetsdriften, praktisk arbetsträning och annan strukturerad verksamhet. Det kan handla om val av material, sysselsättning och att använda studiecirklar för att lära klienter om miljö och en hållbar livsstil Häkten Kriminalvårdens häkten ska arbeta med konceptet Gröna häkten som finns i bilaga 2 till detta dokument. Grönt häkte är en form av intern miljödiplomering som innebär att om ett antal kriterier är uppfyllda så tilldelas häktet ett diplom som bevis på ett framgångsrikt miljöarbete. Kriterierna i dokumentet visar vilka områden som häktena bör prioritera i miljöarbetet. Kriterierna är dels områden där miljöpåverkan från verksamheten vanligtvis är stor och dels områden som bidrar till Kriminalvårdens övergripande miljömål. Dokumentet Gröna häkten innehåller 27 kriterier. För att bli diplomerad krävs att 9 stycken obligatoriska kriterier och 14 av övriga 18 kriterier är uppfyllda. För att uppnå grönt häkte ska alltså minst 23 av 27 kriterier uppfyllas. Ett av de obligatoriska kriterierna är att genomföra minst två miljöförbättrande åtgärder per år. De miljöförbättrande åtgärderna ska skrivas in i handlingsplanen i dokumentet. I slutet av året ska en ansökan om att godkännas som grönt häkte skickas in genom att bifoga ifyllt dokument i samband med miljöuppföljningen. De häkten som uppfyller kraven tilldelas ett diplom. I miljöuppföljningen som skickas ut årligen beskrivs närmare hur de häkten som vill ansöka om att erhålla diplomeringen går tillväga. Häktena bör också integrera miljöarbetet i praktisk arbetsträning och annan strukturerad verksamhet. Det kan handla om val av material, sysselsättning och att använda studiecirklar för att lära klienter om miljö och en hållbar livsstil Kriminalvårdens kontor Kriminalvårdens kontor ska arbeta med konceptet Gröna kontor som finns i bilaga 3 till detta dokument. Grönt kontor är en form av intern miljödiplomering som innebär att om ett visst antal kriterier uppfylls så tilldelas kontoret ett diplom som bevis på ett framgångsrikt miljöarbete. Kriterierna i dokumentet visar vilka områden som kontoren bör prioritera i miljöarbetet. Kriterierna är dels områden där påverkan på miljön för kontoren vanligtvis är stor och dels områden som bidrar till Kriminalvårdens övergripande miljömål.

23 23 (34) Dokumentet Gröna kontor innehåller 22 kriterier. För att bli diplomerad krävs att 8 stycken obligatoriska kriterier och 11 av övriga 14 kriterier är uppfyllda. För att uppnå grönt kontor ska alltså minst 19 av 22 kriterier uppfyllas. Ett av de obligatoriska kriterierna är att genomföra minst två miljöförbättrande åtgärder per år. De miljöförbättrande åtgärderna ska skrivas in i handlingsplanen i dokumentet. I slutet av året ska en ansökan om att godkännas som grönt häkte skickas in genom att bifoga ifyllt dokument i samband med miljöuppföljningen. De kontor som uppfyller kraven tilldelas ett diplom. I miljöuppföljningen som skickas ut årligen beskrivs närmare hur de kontor som vill ansöka om att erhålla diplomeringen går tillväga NTE-kontor(sektioner) Kriminalvårdens NTE-kontor ska arbeta med konceptet Gröna NTE-kontor som finns i bilaga 4 i detta dokument. Grönt NTE- kontor är en form av intern miljödiplomering som innebär att om ett visst antal kriterier uppfylls så tilldelas kontoret ett diplom som bevis på ett framgångsrikt miljöarbete. Kriterierna i dokumentet visar vilka områden som NTE-kontoren bör prioritera i miljöarbetet. Kriterierna är dels områden där miljöpåverkan för NTE-kontoren vanligtvis är stor och dels områden som bidrar till Kriminalvårdens övergripande miljömål. Diplomering för NTEkontor sker på sektionsnivå vilket innebär att kriterierna för att räknas som uppfyllda ska gälla för samtliga kontor i sektionen. Dokumentet gröna NTE-kontor innehåller 23 kriterier. För att bli diplomerad krävs att 9 stycken obligatoriska kriterier och 11 av övriga 14 kriterier är uppfyllda. För att uppnå Grönt NTEkontor ska alltså minst 20 av 23 kriterier uppfyllas. Ett av de obligatoriska kriterierna är att genomföra minst två miljöförbättrande åtgärder. Den eller de miljöförbättrande åtgärderna ska skrivas in i handlingsplanen i dokumentet. I slutet av året ska en ansökan om att godkännas som grönt NTE-kontor skickas in genom att bifoga ifyllt dokument i samband med miljöuppföljningen. De NTE-kontor som uppfyller kraven tilldelas ett diplom. I miljöuppföljningen som skickas ut årligen beskrivs närmare hur de häkten som vill ansöka om att erhålla diplomeringen går tillväga. 4.3 Miljöledningsprocessen Nedan beskrivs Kriminalvårdens övergripande miljöledningsprocess med de aktiviteter som ska försäkra att myndigheten lever upp till förordningen om miljöledning i statliga myndigheter samt miljöledningsprocessen för Kriminalvårdens anstalter, häkten, kontor och NTE-kontor. För varje aktivitet i den övergripande miljöledningsprocessen beskrivs vem/vilka som ansvarar för den. Dokumenten som beskrivs i processen går att hitta på Krimnet under miljöarbete. Några av aktiviteterna beskrivs mer ingående i egna kapitel i miljöplanen.

24 24 (34) Den övergripande miljöledningsprocessen 1. Miljöutredning 2. Fastställande av Miljöplan 7. Återkoppling till myndigheten 3. Implementering av miljöplan 6. Återkoppling från Naturvårdsverket 4. Uppföljning 5. Rapportering till Naturvårdsverket 1. Miljöutredning Miljöutredningen visar vilken miljöpåverkan, både negativ och positiv som Kriminalvården ger upphov till och därmed vilka som är myndighetens miljöaspekter. Den är en nulägesanalys och ligger till grund för miljöplanen, vilken i sin tur beskriver hur myndigheten ska arbeta. En miljöutredning ska enligt förordningen om miljöledning i statliga myndigheter hållas aktuell och uppdateras minst vart femte år. Ansvarig för aktiviteten: Avdelningen för ledningsstöd 2. Fastställande av miljöplan Utifrån miljöutredningen, där Kriminalvårdens miljöaspekter har identifierats, beslutas myndighetens miljöplan som beskriver vilka områden som ska prioriteras och hur miljöarbetet ska bedrivas. Ansvarig för aktiviteten: Avdelningen för ledningsstöd

25 25 (34) 3. Implementering av miljöplan Alla verksamheter i Kriminalvården ska verka efter miljöplanen så långt det är praktiskt och ekonomiskt möjligt med hänsyn tagen till det ansträngda ekonomiska läget. Samtliga verksamheter ska arbeta efter de dokument som finns upprättade för respektive verksamhet (anstalter, häkten, kontor, NTE-kontor), samt överlag arbeta för att minska sin negativa miljöpåverkan. Ansvarig för aktiviteten: Alla verksamheter 4. Uppföljning Varje år görs en uppföljning av Kriminalvårdens miljöledningsarbete kopplat till målen i miljöplanen. Uppföljningen bygger på uppgifter från relevanta avdelningar på huvudkontoret och från samtliga anstalter, häkten, kontor och NTE-kontor. Uppföljningsmallen skickas ut i slutet av året och de svarande verksamheterna ska rapportera in uppgifterna under januari året därpå. Instruktioner om hur verksamheterna rapporterar statistik skickas ut årligen till berörda. Ansvarig för aktiviteten: Alla verksamheter 5. Rapportering till Naturvårdsverket De uppgifter som rapporteras in vid uppföljningen används för att ta fram en sammanställning som skickas till Naturvårdsverket. Naturvårdsverket sammanställer med hjälp av uppföljningarna från Sveriges myndigheter en rapport Miljöledning i staten. Ansvarig för aktiviteten: Avdelningen för ledningsstöd 6. Återkoppling från Naturvårdsverket Naturvårdsverket gör i samband med rapporten Miljöledning i staten en bedömning på hur väl myndigheterna arbetar med miljöledning. Genom att poängsätta utifrån bland annat måluppfyllelse och vidtagna åtgärder får varje myndighet poäng på sitt miljöledningsarbete. Ansvarig för aktiviteten: Naturvårdsverket 7. Återkoppling till myndigheten För att bedriva ett så effektivt miljöledningsarbete som möjligt är det viktigt att alla Kriminalvårdens verksamheter som arbetar med frågan får ta del av myndighetens resultat och återkopplingen från Naturvårdsverket. Detta görs genom framtagande av ett kort material med information om föregående års resultat som publiceras på Krimnet. Ansvarig för aktiviteten: Avdelningen för ledningsstöd Miljöledningsprocessen på anstalter, häkten, kontor och NTE-kontor Miljöarbetet på Kriminalvårdens anstalter, häkten, kontor och NTE-kontor sker genom arbete med de specifika dokument i form av mallar och checklistor som finns för respektive verksamhet.

26 26 (34) Miljöledningsprocessen för verksamheterna beskriver de aktiviteter som ska säkerställa att de arbetar med miljö på ett sätt som är effektivt och leder till resultat i enlighet med denna plan. 4. Ledningens genomgång 1. Arbete med verksamhetsspecifika dokument 3. Uppföljning av miljöarbetet 2. Uppföljning av verksamhet och ekonomi 1. Arbete med verksamhetsspecifika dokument I denna miljöplan beskrivs hur anstalter, häkten, kontor och NTE-kontor ska arbeta strukturerat med miljö i sin respektive verksamhet. Anstalter ska arbeta med handlingsplaner som tas fram tillsammans med fastighetsägaren, häkten med mallen för gröna häkten, kontor med mallen för gröna kontor och NTE-kontor med mallen för gröna NTE-kontor. 2. Uppföljning av verksamhet och ekonomi I uppföljningen av verksamhet och ekonomi inom ramen för den ordinarie uppföljningsprocessen som görs vid åtta månader följs ledningens genomgång av miljöarbetet upp. 3. Uppföljning av miljöarbetet I uppföljningen av miljöarbetet som görs efter tolv månader följs miljömålen i miljöplanen upp och uppgifterna används för den sammanställning som Kriminalvården rapporterar till Naturvårdsverket. (beskrivs närmare under 4.5 Uppföljning av miljöledningsarbetet)

27 27 (34) 4. Ledningens genomgång Ledningens genomgång görs för att identifiera möjliga förbättringar och behov av ändringar i miljöledningsarbetet och ligger till grund för kommande års miljöarbete. (beskrivs närmare under 4.4 Ledningens genomgång). 4.4 Ledningens årliga genomgång För att veta om miljöledningsarbetet fungerar som tänkt och är effektivt, ska det årligen göras en genomgång av systemet (ledningens genomgång) där bland annat resultatet av arbetet följs upp. Syftet är att säkerställa att miljöledningsarbetet är lämpligt, tillräckligt och verkningsfullt. Genomgången ska identifiera möjligheter till förbättringar och behovet av ändringar i miljöledningssystemet. Vid genomgången ska det framgå hur väl verksamheten har lyckats att följa Kriminalvårdens miljöplan samt hur miljöledningsarbetet har fungerat utifrån tidigare planering och de dokument som verksamheten arbetar efter. Vid genomgången ska det även finnas underlag för beslut om det framtida miljöledningsarbetet. Ledningens genomgång genomförs med fördel i januari varje år, i samband med den årliga miljöuppföljningen samt planering för kommande år. Som stöd finns en mall för ledningens genomgång med rekommenderat upplägg på Krimnet. 4.5 Uppföljning av miljöledningsarbetet Enligt förordningen om miljöledning i statliga myndigheter, ska myndigheten årligen redovisa sitt miljöledningsarbete. Redovisningen ska vara undertecknad av myndighetens chef och i samband med myndighetens årsredovisning skickas in till Justitiedepartementet och till Naturvårdsverket. Uppföljningen bygger på uppgifter från relevanta avdelningar på huvudkontoret och från samtliga anstalter, häkten, kontor och NTE-kontor. En mall för uppföljning skickas ut till alla som ska svara i slutet av året och består av frågor om bland annat statistik och hur verksamhetens miljöarbete fungerat/inte fungerat. Den ifyllda mallen ska skickas in under januari året därpå, datum för sista dag framgår i utskicket. Miljöarbetet följs också upp i uppföljningen av verksamhet och ekonomi. Kriminalvården genomför inte interna miljörevisioner separat utan miljö ingår kontinuerligt som en del i det myndighetsövergripande tillsynsarbetet.

28 28 (34) Bilaga 1: Handlingsplan anstalter Ansvarig Typ Aktivitet (Vad ska göras?) HV KV Resurser (kostnader och tidsåtgång) Tidplan för aktivitet Resultat (Vad blev utfall från aktivitet?) El Värme Vatten Avfall Livsmedel Resor Användning av engångsprodukter Kemikalier /lokalvård Utbildning

29 29 (34) Bilaga 2: Gröna häkten - intern miljödiplomering för Kriminalvårdens häkten Det här dokumentet fungerar som planeringsdokument vid ledningens genomgång och som underlag för diplomering. För att erhålla diplomering skickas detta ifyllda dokument in i samband med den årliga miljöuppföljningen. För mer information se miljöplan , under avsnitt häkten. För att erhålla diplomeringen måste de obligatoriska punkterna 1-9 vara uppfyllda samt 14 av de resterande 18 punkterna (10-27). Checklista Obligatoriska krav 1. Vi har utsett en person som är häktets miljösamordnare. Ja Nej 2. Vi har en miljöutredning som beskriver häktets miljöpåverkan. Ja Nej 3. Samtliga anställda har tagit del av häktets miljöarbete. Ja Nej 4. Miljöfrågor är en punkt på våra personalmöten. Ja Nej 5. Vi har under året genomfört ledningens genomgång i enlighet Ja Nej med mallen för ledningens genomgång 6. Vid hyra av bil väljs miljöklassade fordon. Ja Nej 7. Vi källsorterar minst i följande fraktioner; farligt avfall, elektronik, Ja Nej lysrör/lågenergilampor, glödlampor och batterier, samt har en tydlig information om var det ska kastas. 8. Vi har under året genomfört minst två miljöförbättrande åtgärder. Ja Nej (fyll i de två miljöförbättrande åtgärderna) Åtgärd Tidplan för aktivitet (fylls i vid planering) Resultat (fylls i när åtgärden är utförd) 9. Häktets kemikalier finns inlagda i Kriminalvårdens kemikaliedatabas Ja Nej Krav där 14 av 18 måste vara uppfyllda

30 30 (34) 10. Vi källsorterar förpackningar (glas, plast, papp, tidningar, Ja Nej kontorspapper och metall), samt har tydlig information om var det ska kastas. 11. Vi återanvänder textilier i form av kläder som är brukbara. Ja Nej 12. Vi använder endast miljömärkta tvätt- och städprodukter. Ja Nej 13. Vi använder endast miljömärkt toalett- och hushållspapper. Ja Nej 14. Vi använder endast miljömärkt kontorspapper.. Ja Nej 15. Vi använder endast ekologiskt kaffe och te. Ja Nej 16. Vi åtgärdar kontinuerligt droppande kranar och rinnande toalettstolar. Ja Nej 17. Vid byte av lyskällor är det alltid LED/lågenergilampor som används. Ja Nej 18. Vi har tydliga instruktioner och rutiner för att undvika att Ja Nej belysningen är tänd när personal inte är på plats. 19. Vi har tydliga instruktioner och rutiner för klienterna när det gäller Ja Nej att släcka belysning och stänga av elektronisk utrustning i bostadsrummen. 20. Vi har doseringsinstruktioner för att minska förbrukningen av Ja Nej tvätt- och städprodukter. 21. Vi serverar minst 15 % ekologisk mat till klienterna. Ja Nej 22. Vi serverar minst tre vegetariska måltider i veckan Ja Nej 23. För att lyfta miljöfrågan har vi genomfört kunskapshöjande åtgärder Ja Nej för vår personal (exempelvis Kriminalvårdens e-kurs i miljöledning). 24. För att lyfta miljöfrågan har vi genomfört kunskapshöjande åtgärder Ja Nej för klienterna (exempelvis studiecirkeln Gröna Fotspår). 25. Våra datorer stängs av helt vid arbetets slut. Ja Nej 26. Våra skrivare/kopiatorer är inställda på att kopiera/skriva ut Ja Nej dubbelsidigt. 27. Vid möten utanför kontoret överväger vi, där så är möjligt, i Ja Nej första hand resfria alternativ så som video- eller telefonkonferenser.

31 31 (34) Bilaga 3: Gröna kontor - intern miljödiplomering för Kriminalvårdens kontor Det här dokumentet fungerar som planeringsdokument vid ledningens genomgång och som underlag för diplomering. För att erhålla diplomering skickas detta ifyllda dokument in i samband med den årliga miljöuppföljningen. För mer information se miljöplan , under avsnitt kontor. För att erhålla diplomeringen måste de obligatoriska punkterna 1-8 vara uppfyllda samt 11 av de resterande 14 punkterna (9-22). Checklista Obligatoriska krav 1. Vi har utsett en person som är kontorets miljösamordnare. Ja Nej 2. Vi har en miljöutredning som beskriver kontorets miljöpåverkan. Ja Nej 3. Samtliga anställda har tagit del av kontorets miljöarbete. Ja Nej 4. Miljöfrågor är en punkt på våra personalmöten. Ja Nej 5. Vi har under året genomfört ledningens genomgång i enlighet Ja Nej med mall för ledningens genomgång 6. Vid hyra av bil väljs miljöklassade fordon. Ja Nej 7. Vi källsorterar minst i följande fraktioner; farligt avfall, Ja Nej elektronikskrot, lysrör/lågenergilampor, glödlampor och batterier, samt har en tydlig information om var det ska kastas. 8. Vi har under året genomfört minst två miljöförbättrande åtgärder. Ja Nej (fyll i de två miljöförbättrande åtgärderna) Åtgärd Tidplan för aktivitet (fylls i vid planering) Resultat (fylls i när åtgärden är utförd) Krav där 11 av 14 måste vara uppfyllda

32 32 (34) 9. Vi källsorterar förpackningar (glas, plast, papp, tidningar, Ja Nej kontorspapper och metall), samt har tydlig information om var det ska kastas. 10. Vi använder endast miljömärkta tvätt- och städprodukter. Ja Nej 11. Vi använder endast miljömärkt toalett- och hushållspapper. Ja Nej 12. Vi använder endast miljömärkt kontorspapper.. Ja Nej 13. Vi använder endast ekologiskt kaffe och te. Ja Nej 14. Vi använder inga engångsartiklar i plast Ja Nej 15. Vi åtgärdar kontinuerligt droppande kranar och rinnande toalettstolar. Ja Nej 16. Vid byte av lyskällor är det alltid LED/lågenergilampor som används. Ja Nej 17. Vi har tydliga instruktioner och rutiner för att undvika att Ja Nej belysningen är tänd när personal inte är på plats. 18. För att lyfta miljöfrågan har vi genomfört kunskapshöjande åtgärder Ja Nej för vår personal (exempelvis Kriminalvårdens e-kurs i miljöledning). 19. Våra datorer stängs av helt vid arbetets slut. Ja Nej 20. Våra skrivare/kopiatorer är inställda på att kopiera/skriva ut Ja Nej dubbelsidigt. 21. Vid möten utanför kontoret överväger vi, där så är möjligt, i Ja Nej första hand resfria alternativ så som video- eller telefonkonferenser samt kollektivtrafik om resa är nödvändig. 22. Vi har en cykel för kontorets kortare resor Ja Nej

33 33 (34) Bilaga 4: Gröna NTE-kontor - intern miljödiplomering för Kriminalvårdens NTEkontor(sektioner) Det här dokumentet fungerar som planeringsdokument vid ledningens genomgång och som underlag för diplomering. För att erhålla diplomering skickas detta ifyllda dokument in i samband med den årliga miljöuppföljningen. För mer information se miljöplan , under avsnitt NTE-sektioner. För att erhålla diplomeringen måste de obligatoriska punkterna 1-9 vara uppfyllda samt 11 av de resterande 14 punkterna (10-23). Checklista Obligatoriska krav 1. Vi har utsett en person som är NTE-sektionens miljösamordnare. Ja Nej 2. Vi har en miljöutredning som beskriver NTE-sektionens miljöpåverkan. Ja Nej 3. Samtliga anställda har tagit del av NTE-sektionens miljöarbete. Ja Nej 4. Miljöfrågor är en punkt på våra personalmöten. Ja Nej 5. Vi har under året genomfört ledningens genomgång i enlighet Ja Nej med mallen för ledningens genomgång. 6. Vid hyra av bil väljs miljöklassade fordon. Ja Nej 7. Vi har rutiner för att säkerställa en miljömässigt hållbar fordonstvätt Ja Nej 8. Vi källsorterar minst i följande fraktioner; farligt avfall, Ja Nej elektronikskrot, lysrör/lågenergilampor, glödlampor och batterier, samt har en tydlig information om var det ska kastas. 9. Vi har under året genomfört minst två miljöförbättrande åtgärder. Ja Nej (fyll i de två miljöförbättrande åtgärderna) Åtgärd Tidplan för aktivitet (fylls i vid planering) Resultat (fylls i när åtgärden är utförd)

34 34 (34) Krav där 11 av 14 måste vara uppfyllda 10. Vi källsorterar förpackningar (glas, plast, papp, tidningar, Ja Nej kontorspapper och metall), samt har tydlig information om var det ska kastas. 11. Vi använder endast miljömärkta tvätt- och städprodukter. Ja Nej 12. Vi använder endast miljömärkt toalett- och hushållspapper. Ja Nej 13. Vi använder endast miljömärkt kontorspapper.. Ja Nej 14. Vi använder endast ekologiskt kaffe och te. Ja Nej 15. Vi använder inga engångsartiklar i plast Ja Nej 16. Vi åtgärdar kontinuerligt droppande kranar och rinnande toalettstolar. Ja Nej 17. Vid byte av lyskällor är det alltid LED/lågenergilampor som används. Ja Nej 18. Vi har tydliga instruktioner och rutiner för att undvika att Ja Nej belysningen är tänd när personal inte är på plats. 19. För att lyfta miljöfrågan har vi genomfört kunskapshöjande åtgärder Ja Nej för vår personal (exempelvis Kriminalvårdens e-kurs i miljöledning). 20. Våra datorer stängs av helt vid arbetets slut. Ja Nej 21. Våra skrivare/kopiatorer är inställda på att kopiera/skriva ut Ja Nej dubbelsidigt. 22. Vid möten utanför kontoret överväger vi, där så är möjligt, i Ja Nej första hand resfria alternativ så som video- eller telefonkonferenser samt kollektivtrafik om resa är nödvändig. 23. Vi har rutiner för att planera de lokala transporterna på ett ur Ja Nej miljöperspektiv bra sätt.