Många ungdomar vill stanna på orten men det nns en norm, även hos vuxna, a man ska bevisa sin kapacitet genom a y a. Lotta Svensson, forskare

Transkript

1 En slutrapport

2 Många ungdomar vill stanna på orten men det nns en norm, även hos vuxna, a man ska bevisa sin kapacitet genom a y a Lotta Svensson, forskare

3 LANDSBYGDSRIKSDAGEN TORSDAG 6 MARS 2008 Ungt och internationellt Landsbygdsriksdagen smygstartade på torsdagen med två specialprogram. Det ena riktade sig till de internationella gästerna, det andra till ungdomar. Västerbo nisk vardag Omkring 70 internationella gäster var på plats på Landsbygdsriksdagen. De kom från de nordiska länderna, men även från andra delar av Europa, såsom Albanien, Italien, Skottland, Nederländerna och Ungern. Sammanlagt var 20 länder representerade. För att de skulle få se och uppleva västerbottnisk landsbygdsutveckling i praktiken arrangerades tre olika studiebesök. Värdar för besöken var kommunerna och de lokala grupperna. Turen till Skellefteå kommun handlade om hur man samordnar privat, offentlig och ideell verksamhet på ett framgångsrikt sätt. Gästerna fick bland annat besöka Bygdsiljum och Bureå, som var och en på sitt sätt är goda exempel på temat. De som besökte Robertsfors fick inblick i hur en ekokommun arbetar med hållbar utveckling i praktiken. Gästerna fick besöka Överklinten och Sikeå där invånarna berättade om hur de arbetar hållbart i vardagen på flera olika sätt. Under rubriken Sameliv i Lycksele fick deltagarna veta mer om samiskt vardagsliv. Torrkött och kaffekok över öppen eld ingick naturligtvis. Gästerna fick även en inblick i samiskt liv i äldre tider och en bakgrund till de konflikter som finns idag. Ung i Bushen på Landsbygdsriksdagen Landsbygdsriksdagen är the big thing i landsbygdskretsar där beslutsfattare och praktiker träffas för att diskutera framtiden. Här har det unga perspektivet varit en bristvara. Därför arrangerades Ung i Bushen goes to Landsbygdsriksdagen av U-LAND. att köpa nya pingisbord till fritidsgården. Dagen fortsatte med workshops där det skapades framtidsbyar, pulkaåkning (något som var mycket exotiskt för alla sörlänningar som inte sett vitt på hela vintern), pyssel och dansbandsdisco. Programmet startades med att ett 80-tal unga samlades på gymnasieskolan i Lycksele dagen innan landsbygdsriksdagen. Först på schemat stod Tomas Håkki Eriksson, konstnär och landsbygdskomiker från Ljungaverk. Han satte igång mycket i huvudet med sina berättelser från konstprojektet, gubbarna från hembyn och mediakontakter. Han berättade om att hans hemkommun väljer att lägga pengar på marknadsföring till potentiella inflyttare från Stockholm men har inte pengar Under fredagen, lördagen och söndagen gällde det ordinarie programmet. U-LAND arrangerade fyra stycken av seminariepunkterna. Ett av dem var forskarseminariet med Peter Waara och Lotta Svensson som nämns senare i rapporten. I de andra fick personer under 25 år med engagemang och egen firma berätta om sina drivkrafter och deltagarna fick diskutera sig fram till hur man på bästa sätt kan få med yngre människor i lokalt utvecklingsarbete. Denna slutrapport finns att ladda hem från i pdf-format. Samtliga bilder i denna slutrapport är fotograferade av Harald Holmberg.

4 Vi måste ta tillvara ungdomarna också, deras amtidstro är stark när det gäller miljö ågor. Chris Heister, Landshövding i Västerbottens län

5 E tusen deltagare Det var fyllt till allra sista plats när Landsbygdsriksdagen drog igång. Förväntningarna kändes i luften när arrangörerna hälsade välkommen till de deltagarna. Karl-Erik Nilsson, ordförande i Hela Sverige ska leva, och Inez Abrahamzon, vice ordförande inledde. Båda var glada att fyra ministrar under helgen skulle besöka Landsbygdsriksdagen. Det här är en mötesplats där vi kan lära oss nya saker och utbyta erfarenheter med varandra, sa Karl-Erik Nilsson och fortsatte: Vi har även möjlighet att påverka, så ta tillfället i akt och knyt kontakter. Karl-Erik Nilsson passade också på att tacka alla medarrangörer som gjort det möjligt att anordna Landsbygdsriksdagen. För övrigt den största tillställningen som ägt rum i Lycksele. Men om viljan är god ryms det många i en grisho, sa Inez Abrahamzon med ett skratt och påpekade att det var ett uttryck som brukar användas i hennes hemby Latikberg. En nyhet för i år är att det nationella Landsbygdsnätverket är medarrangör. Peter Melin och Lotti Jilsmo från nätverkets Chris Heisters första framträdande Västerbottens nya landshövding, Chris Heister, gjorde under Landsbygdsriksdagens sitt första officiella framträdande i länet. Hon tog upp två av helgens huvudämnen, miljön och jämställdheten, och pratade om hur vi alla kan bidra till att göra det bättre inom dessa områden. Alla kan hjälpa till och dra sitt strå till stacken. När det gäller miljön kan vi bland annat köpa ekologiska varor och köpa miljöbil. Vi måste ta vara på ungdomarna också, deras framtidstro är stark när det gäller miljöfrågor. Möjligheterna att utveckla landsbygden är bättre än på länge. Även där är det viktigt att lyssna på ungdomarna och deras åsikter. Chris Heister påpekade också vikten av jämställdhet. Västerbottens pappor går i bräschen när det gäller att vara Storslagen invigning på torget Termometern visade på tio minusgrader men runt 500 personer trotsade den kylslagna aftonen och sökte sig till torget i centrala Lycksele för att ta del av invigningen. Scenen var specialbyggd, kvällen till ära, med en lång trappa av snö och stora ispelare med ljus på. Det bjöds på allt från eldakrobatik till björndans och sång. Invigningen startade med att Lorentz Sjulsson-Åsdell spelade på en samiska trumma och strax därefter dansade hans dotter LANDSBYGDSRIKSDAGEN FREDAG 7 MARS 2008 styrgrupp hälsade välkomna och berättade om verksamheten. Landsbygdsnätverket samlar alla nya Leadergrupper och cirka 90 små och stora nationella organisationer inom svensk landsbygdsutveckling. Den viktigaste uppgiften är att främja utbyte av erfarenheter och att åstadkomma en bättre dialog mellan olika nivåer, och just därför såg Peter Melin och Lotti Jilsmo fram emot helgens aktiviteter. Även Lycksele kommun hade en representant på plats. Kommunfullmäktiges ordförande Marika Lindgren sa att det var en utmaning för Lycksele att stå som värd och att det var ett viktigt symbolvärde för Landsbygdsriksdagen att vara på ett mindre ställe. Jag hälsar er alla välkomna till Lycksele, kommunen med guldkant på tillvaron, avslutade Marika Lindgren. hemma med barnen. Något hon anser mycket glädjande. Chris Heister menade också att Västerbotten är det kompletta länet. Det finns skog, fjäll, kust och the big five (järv, lodjur, björn, varg och älg). Västerbotten har mycket att se. Så välkommen till Västerbotten och välkommen tillbaka, avslutade Chris Heister sitt tal till deltagarna vid Landsbygdsriksdagen. På fredagskvällen var det dags för den storslagna invigningen av Landsbygdsriksdagen. Detta skedde utomhus på Torget i Lycksele. Det blev en magisk uppvisning bestående av dans, sång och tal. Anna Björndansen. Ole von Uexkull, vd för the Right Livelihood Award Foundation, höll ett invigningstal där han pratade om miljön och att alla kan hjälpa till, jobba lokalt men tänka globalt. Roger Pontare avslutade ihop med Jörgen Stenberg. Tillsammans sjöng/jojkade de låten The Seer.

6 Det är mycket vi kan göra för a stärka varandra. Inget som hindrar oss ån a vara aktiva. Vad väntar vi på? Ole von Uexkull, vd the Right Livelihood Award Foundation

7 LANDSBYGDSRIKSDAGEN FREDAG 7 MARS 2008 e Right Livelihood Award Miljön fortsatte att stå i fokus. Ole von Uexkull, vd the Right Livelihood Award Foundation, som delar ut det alternativa Nobelpriset talade om vikten av att jobba lokalt och tänka globalt. Vi har problem, vi är beroende av varandra, vi måste också lösa dessa problem tillsammans, sa Ole von Uexkull. Han visade ett bildspel med foton tagna runt om i världen. Bilderna visade hur klimatet förändrats beroende på hur vi människor lever. Han berättade väldigt personligt om var och en av bilderna, om människan på bilden och hur just han eller hon påverkats av den rådande situationen. Samtidigt berättade han om de olika personer som försöker förhindra klimatförändringen och om det alternativa Nobelpriset. Hur mycket kan vi som individer påverka? Väldigt mycket. Det vi gör påverkar hela jorden Första ministern på plats var miljöminister Andreas Carlgren. - Den negativa klimatutvecklingen skyndas på om vi inte inser konsekvenserna av hur vi lever. Vi behöver förnyelsebar energi som vindkraft och fler miljöbilar, sa han. Andreas Carlgren började med att berätta om ett möte med en same i Torneträsk förra året. Samen visade hur klimatet förändrats och hur miljöförstöringen påverkat nejderna runt omkring honom. - Det vi gör påverkar hela jorden, allt hör ihop, sa miljöministern. Något han även talade sig varm för var vindkraften. Han tyckte att det kunde bli enklare regler runt vindkraften, att det inte ska behöva ta sådan lång tid. Bioenergi ökar enormt sade Andreas Carlgren, mycket tack vare råvaror från landsbygden. Sverige leder Europaligan i att köra miljöbil och detta gläder miljöministern. - Sverige är ett stort land med långa avstånd. Utan bilen stannar Sverige. Vi ska jaga utsläppen, de ska ner. Vi ska inte jaga bilarna, menade miljöministern. Andreas Carlgren meddelade även en nyhet under sitt tal. När det gäller återvinningsstationer menade han att det ska Det handlar om politiskt mod Von Uexkull menar att förnybar energi är en viktig sak, att vi ska ta vara på det som finns. Det är aldrig lätt att arbeta mot alla hinder som finns men det är ändå möjligt att göra det. Som sista bild valde Ole von Uexkull att visa ett stort fält där det rinner ut massor med olja. Det är vi som köper och kör bensin, det är vi som kan lära oss av varandra. Det är mycket vi kan göra för att stärka varandra. Inget som hindrar oss från att vara aktiva. Vad väntar vi på?, avslutade Ole von Uexkull. kunna ställas krav på servicenivån. Där vi handlar ska vi också kunna lämna tillbaka förpackningarna för återvinning. - Vi ska se till att producenterna tar sitt ansvar, det beskedet och löftet ska uppfyllas, sa miljöminister Andreas Carlgren. Efter sitt tal stannade Andreas Carlgren kvar för att tillsammans med biolog Stefan Edman fortsätta diskussionen rörande miljön. Fokus låg kvar på vindkraften och hur det bäst ska kunna lösas ur miljösynpunkt. Båda var överens om att vindkraften är bra men Stefan Edman ansåg att det inte får byggas överallt och hota andra värden. När deltagarna i plenisalen fick vara med och ställa frågor kom mycket att röra bensin, bilkörning och bensinkostnader. Men en del kom också att handla om infrastrukturen. Både Andreas Carlgren och Stefan Edman var överens om att det måste ske förändringar, fler järnvägar måste byggas men framförallt måste också de befintliga vägarna renoveras. Dagens sista föreläsning i plenum kom att handla om politiskt mod. Kulturgeograf Ulla Herlitz och Inger Normark, enhetschef på Glesbygdsverket, diskuterade ämnet. De pratade om hur viktigt det är att glesbygden syns och att man ska vara entreprenör. Ulla Herlitz sa att engagemanget är imponerande i Byarörelsen. Det finns i alla möjliga frågor och mycket av finansieringen sköts av Byarörelsen själv. Inger Normark pekade på att det är i glesbygden som alla eldsjälar finns. Hon menade att det måste ske en bättre samordning mellan Byarörelsen, politiker och tjänstemän. Lands- och glesbygden har kommit upp på agendan på ett helt annat sätt nu och det har aldrig tidigare varit så stort fokus på just dessa frågor, avslutade Inger Normark.

8 LANDSBYGDSRIKSDAGEN LÖRDAG 8 MARS 2008 Vi ska förverkliga idéerna Näringsminister Maud Olofsson och jordbruksminister Eskil Erlandsson talade varmt om landsbygdsstrategin när de intog plenisalen. - Det finns en anledning till att vi är här, vi ska förverkliga de idéer som finns, menade Maud Olofsson. Ung på landsbygden - Jag både lånar och stjäl idéer när jag är ute såhär. Det är ni som bär på de kloka, förnuftiga idéerna, kontrade Eskil Erlandsson. Jordbruksministern pratade om hur viktig den gröna näringen är. Att jordbruket ger var tionde industrijobb i Sverige och att basen till det finns på landsbygden. - Det måste finnas kor för ett mejeri, ett slakteri för en korvfabrik och så vidare, sa Eskil Erlandsson. Näringsministern berättade också om hur hon varit i USA nyligen. Förnyelsebara energimedel var det stora samtalsämnet där och Maud Olofsson menar att det är landsbygden som har möjligheterna inom området med bland annat vindkraften och biobränslen. Vidare tyckte näringsministern att samverkan är viktigt. - Vi måste hitta lokala lösningar när det gäller servicen på landsbygden. Exempelvis när det gäller hotet om nedläggning av tusentals bensinstationer. Maud Olofsson meddelade även en nyhet vid sitt Lyckselebesök. En proposition har lämnats in som innebär att förmånsrätten återigen höjs till 100 procent. - Det ska bli lättare för småföretag att låna pengar av banker. Förslaget medför att bankerna har en bättre säkerhet ifall företaget går i konkurs. Maud Olofsson och Eskil Erlandsson valde också att dela ut varsitt pris till en kvinna som betytt mycket för någon eller något. Maud Olofsson gav tårta och diplom på internationella kvinnodagen till Siv Söderlund som driver lanthandeln Örträsk Livs, sex mil från Lycksele. - Siv ställer verkligen upp för bygden och hon visste inte om hon skulle kunna komma och ta emot priset idag, för vem skulle då jobba i affären, sa Maud Olofsson. Eskil Erlandsson i sin tur gav en vårbukett till Cecilia Waldenström som forskar på Sveriges lantbruksuniversitet. - Det du gör är betydelsefullt och därför vill jag hedra dig, avslutade Eskil Erlandsson. Ett av alla olika seminarier under helgen var Ung i bushen. Där diskuterades om ungas syn på livet på landsbygden och varför unga människor ofta flyttar bort från den mindre orten. - Många ungdomar vill stanna på orten men det finns en norm, även hos vuxna, att man ska bevisa sin kapacitet genom att flytta, sa forskare Lotta Svensson som skrivit en avhandling i ämnet. Lotta Svensson har i avhandlingen intervjuat ungdomar i Söderhamn och finner att de flesta ungdomar egentligen vill stanna på hemorten. Men det skiljer sig beroende på vilken bakgrund ungdomarna har. Framförallt är tjejer och killar från arbetarklass villiga att stanna på orten om det finns jobb. Den grupp som vill lämna småstaden är oftast en tjej från medelklass, visar avhandlingen. De vill studera i en större stad och komma iväg från landsbygden, testa något nytt för den personliga utvecklingen. - Ungdomar som vill stanna klassas som initiativlösa. De ses inte som en tillgång i kommunen. Det är viktigt att man gör det möjligt för dessa ungdomar att stanna, att vi ser dem, menar Lotta Svensson. Även forskaren Peter Waara har undersökt varför ungdomar inte vill stanna. Han pratade om den kulturella skillnaden mellan tjejer och killar men framförallt mellan vuxna och ungdomar. Peter Waara har undersökt flera kommuner i Norrbotten och de fyra minsta kommunerna tappar invånare, ungdomarna flyttar till de större städerna. - Man måste satsa pengar på att få ungdomarna att stanna kvar. Barn och ungdomar måste få samma möjligheter var de än väljer att bo, sa Peter Waara. Seminariet avslutades med frågestund och diskussion. Det var många ungdomar, men också vuxna, som lyssnat och hade åsikter och tankar runt ämnet. Det nns en anledning till a vi är här, vi ska förverkliga de idéer som nns. Maud Olofsson, Näringsminister

9 LANDSBYGDSRIKSDAGEN LÖRDAG 8 MARS 2008 Jämställdhet i fokus På internationella kvinnodagen stod, passande nog, jämställdhet på schemat under hela eftermiddagen. Beteendevetaren Magnus Sjögren och juristen Ann-Katrine Roth berättade om sitt samarbete i programserien Jobba Jämt! Programmet tog upp jämställdhetsfrågor och olika problem runt ämnet på arbetsplatser i Sverige. Magnus Sjögren och Ann-Katrine Roth visade olika klipp ur programserien och deltagarna i plenum fick följa med ut på arbetsplatserna och se jämställdhetsproblemen som kan uppstå. På en advokatbyrå fanns stora problem när det gällde rekrytering och föräldraledighet. I en matbutikskedja jobbade männen med tunga lyft och kvinnorna satt i kassan. I klädbutiken fanns vissa avdelningar bara för män och vissa för kvinnor. Detta började redan med babykläder. Hur blir vi bäst på jämställdhet? I plenum fortsatte jämställdhetsdiskussionen. En expertpanel pratade om hur man kan bli bra på jämställdhet, vad man ska tänka på och hur man kan gå tillväga för att lyckas. Karl-Erik Nilsson började debatten med att säga: - Vi ska bli bäst på jämställdhet inom Hela Sverige ska leva. Hur går vi tillväga? - Varför vill man bli bäst? Det handlar om uthållighet och envishet. Ni kommer aldrig att bli klara med arbetet, man måste alltid räkna med motgångar, sa Patrik Oksanen. - Jämställdhet är en vision. Ni måste tänka igenom problem som ska lösas för att bli bäst på jämställdhet. Leta efter problemen och jobba utifrån dem, man lär sig av problem och motgångar, sa Malin Rönnblom. - Ytterst handlar det om att förändra sitt sätt att tänka, både för män och kvinnor, menade Camilla Carlsson. Kor eatern Slå anna Sjögren och Roth åkte runt på dessa arbetsplatser och påvisade problemen för ledningen. De hade också med sig förslag på olika lösningar. För många blev det en tankeställare. Vissa chefer hade nog inte alls tänkt på att män och kvinnor behandlades olika medan andra inte alls verkade bry sig nämnvärt om orättvisorna. Magnus Sjögren och Ann-Katrine Roth fick även med sig åhörarna i diskussionerna och det var många som hade åsikter i ämnet. Panelen diskuterade de flesta vinklar gällande jämställdheten och publiken fick komma in med frågor emellanåt. En undran gällde hur man ska stärka kvinnans självförtroende. - Bilda nätverk, menade Camilla Carlsson. - Stärk varandra i vardagen, arbetet börjar där man står, där man är. Ge en syster en klapp på armen, Jävla bra gjort det där, menade Patrik Oksanen. Panelen bestod av journalisten Patrik Oksanen, praktiker Camilla Carlsson, statsvetare Malin Rönnblom, projektledare Pia Tingvall och Inez Abrahamzon, vice ordförande Hela Sverige ska leva. Det sista som hände för dagen var kortteater av Lyckselegruppen Nalta. Stycket som spelades upp hette Slåttanna och platsen var skördetid på 30-talet. Pjäsen börjar med att karlarna räfsar ute på åkern, kvinnorna hjälper till och efter ett tag vankas det kaffe. I samma veva kommer en reporter från nutiden för att göra en intervju. Karlarna tar direkt kommandot och svarar på frågorna reportern ställer. - Vad arbetar kvinnorna med då, undrar reportern. Männen står tysta och funderar. - Vad gör kvinnorna, undrar reportern igen. - Jaha, gör? Jag tyckte du sa arbetar, skrattade en av männen. Kvinnorna tar till sist till orda och räknar upp allt de gör. Och det är inte lite. Männen tystnar och lommar iväg till krattorna. Sven-Erik Nordström skrev teatern till förra året när Lycksele fyllde 400 år som stad.

10 en annan gång hyrde vi in en norsk kändis isör som klippte ivilliga i Ljungaverk i någon snygg mode isyr. Tomas Håkki Eriksson - glesbygdskomiker

11 Ljungaverks stolthet LANDSBYGDSRIKSDAGEN SÖNDAG 9 MARS 2008 Glesbygdskomikern Tomas Håkki Eriksson intog plenisalen under Landsbygdsriksdagens sista dag och berättade om hur han, tillsammans med några vänner, lyckades tjäna ihop pengar till sin hemort Ljungaverk. Detta genom ett virrvarr av lögner till tidningar, olika historier och ett och annat ben från en älgko... År 2000 var första gången som Tomas Eriksson förvandlades till sitt alter-ego Håkki. Han spädde på bilden av en norrlänning genom att skaffa hockeyfrilla, mustasch och pilotglasögon. Med den munderingen åkte Håkki till Stockholm och pratade om skotrar och annat som norrlänningar tros ska prata om. Två år senare var det dags igen. Tillsammans med några vänner på konstakademin i Trondheim ljög de ihop en historia om Håkki och en tröja de hade sett honom i. Där och då började killarna sälja tröjor med olika tryck. - Vi ljög alltid ihop en ny historia när någon tidning kom och intervjuade oss, alltid med Håkki som huvudperson. Till sist kom Norges största tidning, Aftonposten, till Trondheim och ville träffa Håkki. Efter ett dubbeluppslag i tidningen, där Håkki bland annat kastat upp ett ben från en älgko på bilhuven, kände Tomas Eriksson och hans kompisar att det var på riktigt. Då började försäljningen av tröjor på allvar. Intervjuer i rörlig form - Pengarna för tröjförsäljningen går till Ljungaverk. Vi har bland annat köpt in ett pingisbord till ungdomsgården och en annan gång hyrde vi in en norsk kändisfrisör som klippte frivilliga i Ljungaverk i någon snygg modefrisyr. Tomas Eriksson och hans kompisar har gjort sig pengar genom att spä på bilden av en norrlänning. - Men vi har gjort det på ett roligt sätt. Vi har gjort det bästa av situationen. Tomas Eriksson berättade även hur han i början av talet alltid svarade att han kom från Sundsvall för att han inte orkade förklara Ljungaverk. Numera säger han mer än gärna varifrån han kommer. - Jag ska aldrig behöva skämmas för att jag kommer från ett litet ställe, sa Tomas Håkki Eriksson. De deltagande ungdomarna på Landsbygdsriksdagen tog tillfället i akt och redovisade vad de hade gjort under helgen. Detta genom att visa en liten film där de intervjuat besökare från helgen. De intervjuade berättade om hur de såg på glesbygden, fördelar och nackdelar med att bo där och vad de gjort under helgen. Det var mestadels ungdomar som intervjuats på filmen och ungdomarna hade i det stora hela samma saker att önska, som de vuxna, när det gällde vad som behövde förbättras kommunikationer, bättre arbetsmöjligheter och billigare bensin. Alla människor behöver service Kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell betonade i sitt tal vikten av att de statliga myndigheterna ska samverka med kommunerna. Något som enligt Mats Odell ska bli både bättre och lättare. - Människor ute i landet ska kunna hjälpa till och ge medborgarna lokal service, som en form av underleverantör, menade Mats Odell. Kommunministern tyckte att det är väldigt viktigt att servicen är god och fungerar ute i landet. Och det finns en del att göra inom området. - Alla människor behöver service. Den behöver inte se likadan ut överallt men det måste ändå finnas, man får se efter de förutsättningar som finns. Mats Odell vill testa om bybor och lokala utvecklingsgrupper kan jobba på entreprenad åt de statliga myndigheterna. Mot betalning menade kommunministern. - Tillsammans kan vi starta något nytt. Mats Odell bjöd bland annat in Hela Sverige ska leva för att titta över detta och hitta nya samarbetsmöjligheter.

12 LANDSBYGDSRIKSDAGEN SEMINARIER Seminarier garanterat för alla En viktig del av Landsbygdsriksdagen var alla seminarier. Varje dag fanns ett stort antal seminarier att välja på i alla möjliga ämnen. Sammanlagt fanns 90 seminarietillfällen under helgen. Ett härligt smörgåsbord av nya kunskaper och inspiration! Passa på a påverka politiken På Ansia Camping erbjöds en serie seminarier på temat Landsbygd Framtidslandet. De behandlade olika ämnesområden inom strategin och syftet var att deltagarna skulle få diskutera och lämna synpunkter. Representanter för Regeringskansliet och Landsbygdsnätverket höll i de 22 seminarietillfällena som sammanlagt hade cirka 400 deltagare. Resultatet från alla seminarierna resulterade i en rejäl rapport som blir ett bra tillskott i regeringens fortsatta strategiarbete. Här följer en sammanfattning av seminarierna. 4Svenska rörflensshejker? Om klimatförändringen Frågeställningarna var vilken som är den största utmaningen för en levande landsbygd i ett förändrat klimat, och hur vi kan skapa hållbara processer för förnybar energiproduktion. Synpunkterna handlade om att framtidens produktion och förädling måste ske mer lokalt. Långa transporter bör undvikas. Det gäller även energiproduktion. Bra att ha är många småskaliga anläggningar, nära både råvaruproducenter och boende, där alla blir delaktiga i drift och ägande. Det borde finnas möjlighet att sälja el småskaligt, som i Tyskland. Kunskap och kompetens måste ut på landsbygden i större utsträckning, exempelvis lokala kompetenscentran som stöder klimatsmarta omställningar. Om det går att öka den ekonomiska aktiviteten på landsbygden så ökar antalet arbetstillfällen och pendlingen minskar. 4Framtidens företagande och byggande Som en röd tråd genom seminariet löper förslagen om hur man ska nätverka på olika sätt för att bli starkare. Exempelvis genom att uppmuntra klusterbildning mellan producenter, entreprenörer och distributörer, eller att stötta nätverkande mellan företag. Behovet av regelförändring och regelförenkling var också återkommande, liksom fler rådgivningsinsatser och möjlighet till ekonomiskt stöd. Finansieringsmöjligheterna är fortfarande för dåliga. Det räcker inte med Kreditgarantiföreningarna. Att skapa en attraktiv miljö kan vara ett bra sätt att dra till sig företagare. Och slutligen. Unga måste ha möjlighet att bo kvar/ flytta hem utan att bo hos föräldrarna. Ungt boende på landsbygden, vem fixar det? 4Brain drain i Boksjön och Borås Behovet av arbetskraft med hög kompetens ökar på landsbygden, precis som i tätorter. Hur möter vi det? Och hur får vi tillbaka de unga utbildade till landsbygden? Ungdomar i gles- och landsbygd måste ges möjlighet att skaffa sig likvärdig grundkompetens med ungdomar i tätort. Det är viktigt att naturbruksgymnasierna i den kommande gymnasieskolan 2010, liksom idag, ger ungdomarna möjlighet att välja både en yrkesinriktad profil och en mer högskoleförberedande profil. Lokala lärcentra har visat sig vara effektiva och flexibla. De är dessutom värdefulla fysiska mötesplatser. En viktig lokaliseringsfaktor för företagande och boende är lokal basservice. En fortsatt bredbandsutbyggnad är också av avgörande betydelse. 4Hur ska grunden byggas och tryggas om service Ett stort antal förslag kom fram under de två seminarietillfällena. Många handlade om att se den lokala kompetensen och att ta vara på den. Samtidigt behövs utbildning för att utföra vissa tjänster. För att stödja den lokala nivån kan coacher vara en bra idé. Lokala serviceplaner måste upprättas och de ska även inkludera drivmedel. Ett krav till regeringskansliet var att tvinga kommunerna att ta med den fjärde nivån i planeringen. Dialogen mellan politiker och ideellt arbetande är ofta bristfällig, man måste hitta kittet mellan de två parterna. Samtidigt såg några att Leader kan vara nyckeln till ett bättre samarbete mellan kommunal och lokal nivå. Frågan om servicen är också frågan om infrastruktur. Skärp kraven på Vägverket att satsa på det finmaskiga vägnätet.

13 LANDSBYGDSRIKSDAGEN SÖNDAG 9 MARS Rinkeby eller Risträsk för Rashid Den huvudsakliga frågeställningen var hur vi ska bli bättre på att integrera invandrare på landsbygden, hur vi ska underlätta för dem att bo, arbeta och starta företag där. Under seminariet framkom många förslag och några av dem är följande: Attitydförändringar behövs. Gör mer vid själva flyktingmottagningen så att invandrarna får en bättre bild av landsbygden. Utbyte mellan landsbygdsbarn och barn ifrån förorterna. Mentorskap för invandrare men det måste finnas finansiellt stöd till mentorn. Landsbygdsnätverket bör till exempel vara med vid olika festivaler i invandrartäta förorter. Ordna karnevaler på landsbygden som kan vara av intresse för invandrare. 4Landsbygdens leading ladies om jämställdhet Det sociala trygghetssystemet upplevdes som ett problem för kvinnligt företagande. Det är lätt att hamna mellan systemen och reglerna är inte anpassade till företagande. Förslaget är att alla förmåner samlas under ett tak. Många landsbygdsföretag är säsongsbetonade, vilket kan vara problematiskt. Med dagens A-kasseregler kan man bara stämpla i en period, sedan måste man lägga ner företaget ifall man vill stämpla ytterligare en period. Deltagarna ville se ökade kunskaper om kvinnors företagande, exempelvis statistik som visar kön på företagaren. Almis roll diskuterades. Deltagare vittnade om att både Almi och Vinnova ofta är traditionella i sin bedömning av företagares idéer. 4Gröna näringar goes global Resultatet av diskussionerna var att man bör se klimatförändringarna som en möjlighet, exempelvis biogas, vindkraftverk och den svenska skogen. De verksamheter på landsbygden som sågs som mest utvecklingsbara är energiproduktion, småskaliga innovationer, turism och att utveckla potentialen som den enskilda skogsägaren står för. Vi står inför ett antal utmaningar klimat, biologisk mångfald, vattenkvalitet och så vidare vad får de för konsekvenser för landsbygdsföretagandet? Deltagarnas svar var att frågor om hållbart företagande och hållbar livsstil måste finnas med på utbildningsnivå. Kunskapen om hållbarhet måste finnas med på en praktisk nivå. 4Lärande landsbygdsutveckling Sammanfattningen av seminariet är att den tredje uppgiften vid högskolan bör prioriteras. Man bör öppna för mer forskning i Landsbygdsprogrammet, bland annat för att få ett bättre underlag för politiker. Skapa sammanhang där forskare och praktiker kan mötas. Ta även vara på erfarenheterna från projekt som inte gått så bra. Utbilda och forska i lokal ekonomi. 4Vem bryr sig om demokrati Frågeställningarna var bland annat om LAG-gruppen riskerar att bli ett minikommunalförbund för landsbygdsfrågor, hur vi får mer lokalt inflytande över samhällsplaneringen och hur ungdomarna lättare ska kunna påverka landsbygdens framtid. Förslagen var många och här kommer ett axplock utifrån frågeställningarna. Jobba aktivt med utvärderingar i Leaderarbetet och följ upp de olika parternas aktivitet. Begränsa tiden för ledamöter till tre år. Arbeta med modeller för att förankra bakåt. Vad gäller lokalt inflytande var förslagen bland annat att arbeta med tidiga samråd med den lokala nivån. Inför en processpeng till de ideella parterna så att de kan engagera sig fullt ut. Ett förslag var också att varje kommun borde ha en landsbygdsutvecklare. Visa ungdomarna uppmärksamhet och ta dem på allvar. Det fanns ett mycket starkt stöd för kravet om en representant för ungdomar i varje LAG. Arbeta med fadderskap och mentorer. 4Sverige är fantastiskt om natur och kultur Mycket kom att handla om naturvårdsentreprenad och turismföretagande. Under diskussionen kom följande önskemål fram: större möjlighet till projektmedel i förskott, en landsbygds-/naturrådgivare i varje kommun som är lagtolkare och projektkunnig. Naturreservat bör i större utsträckning vara tillgängliga för lokala entreprenörer. Någon föreslog avtalsmallar för samverkan med och mellan markägare gällande naturvårdshänsyn och nyttjande av skyddad natur. Bland hindren för turismföretagande nämndes att vissa regler i livsmedelslagen omöjliggör företagande ute i naturen. Regelverket och administrationen upplevs som krångligt och regler tolkas inte på samma sätt i olika kommuner. Kan det inte räcka med en ansökan och ett beslut, även om man söker tillstånd i flera kommuner, frågade sig deltagarna.

14 Seminarier på Hotell Lappland På Hotell Lappland pågick seminarier i jämställdhet, hållbar utveckling, ungdomsfrågor, servicefrågor med mera. Sammanlagt 32 seminarietillfällen erbjöds under de tre dagarna. Bland de mest besökta var de som handlade om erfarenheter av att bygga vindsnurra i egen regi, hur man kan producera biogas och projektet Hållbara bygder. Hållbara bygder har de engelska Transition towns som förebild. De är ett nätverk av städer som planerar och arbetar för att fungera utan olja. På jämställdhetsseminarierna kunde åhörarna få lära sig om de vanligaste flosklerna om jämställdhet, liksom metoder och strategier för att lyckas med hållbar och lönsam jämställdhet. Mats Erixon från Kungliga Tekniska högskolan, KTH, berättade om projekt som drivs av Stiftelsen Folkets Hubb och Centrum för Miniseminarier Många utställare - och andra, tog vara på möjligheten att hålla ett miniseminarium. De hölls på hotell Lappland och varje seminarium varade en halvtimme. Sammanlagt erbjöds 37 miniseminarier. Här fanns möjligheter att snabbt lära sig lite mer om Utställningen i Kåtan I Kåtan, alldeles utanför Hotell Lappland fanns 30 utställare. Här kunde man bland mycket annat prata med representanter för Telia Sonera, ICA Sverige, Coompanion, Inlandskommunerna Hållbar Kommunikation på KTH. Folkets Hubb har fått medel av Landsbygdsprogrammet för att genomföra bland annat projektet Riksnätet, ett medienät för kultur, utbildning och samhällstjänster. Nätet ska nå ända ut på byanivån. Varje dag fanns ett par seminarier på engelska, speciellt riktade till en internationell publik. Ett av lördagens seminarier var i själva verket det nybildade nätverket ERCA:s första möte. ERCA är en förkortning av European Rural Community Association och syftet med nätverket är att utbyta erfarenheter mellan nationella byarörelser för att stärka landsbygden. Ett tjugotal byarörelser är medlemmar, däribland Sverige, Estland, Holland och Skottland. hur man ordnar en bilpool, vilka som är framgångsfaktorerna för distanshandel, möjligheter att lokalt kunna överblicka trender i bygdernas utveckling och mycket mer. och tre riksdagspartier. Det fanns även möjlighet att köpa sylt, saft och annat intressant att ta med sig hem. Dags a knyta i hop säcken Landsbygdsriksdagen avslutades med tillbakablickar, tal av internationella gäster och överlämnande av resultat till riksdagsledamöterna Anita Brodén och Ibrahim Baylan. Under helgen besöktes Landsbygdsriksdagen av runt 70 internationella gäster. Några av dem klev upp i talarstolen i plenisalen och öste beröm över tillställningen. - Nu har vi ett nätverk över hela Europa. Hela Sverige ska leva har inspirerat många länder runt om i Europa så det passar sig nog med en ny slogan, Hela Europa ska leva, sa Vanessa Halhead från Skottland. - Det har blivit en succé. Extra roligt är det att ungdomarna ökar i dessa sammanhang, det gläder oss. Det ger framtidsutsikter och nya perspektiv, sa Bert Brokhuis från Nederländerna. Runt 90 seminarietillfällen hanns med under helgen. Av dem var 22 stycken förlagda till Ansia Camping. - Vi har varit väldigt nöjda med deltagandet på Ansia. Det kändes som vi gått igenom en demokratiprocess under de här dagarna, menade Leif Berndtsson från Landsbygdsnätverket som var spindeln i nätet på Ansia Camping. Inez Abrahamzon och Karl-Erik Nilsson från Hela Sverige ska leva summerade helgen tillsammans med Maria Gustafsson och Peter Melin från Landsbygdsnätverket. De berättade om vad de minns bäst, allt från miljöseminariet med Ole von Uexkull, till jämställdhetsdebatten och ministerbesöken. Alla fyra var mycket nöjda med helgen och nämnde framförallt ungdomarnas deltagande och arbete under Landsbygdsriksdagen som mycket positivt. Som avslutning äntrade riksdagsledamöterna Ibrahim Baylan (s) och Anita Brodén (fp) scenen för att ta emot ett kuvert med resultat från helgen och punkter på vad deltagarna på Landsbygdsriksdagen vill att Sveriges riksdag ska ta tag i. Några exempel på dessa: 4 Stoppa avvecklingen av servicen på landsbygden. 4 Se betydelsen av landsbygden och Byarörelsen och bjud in oss till en aktiv medverkan i omställningen till ett hållbart samhälle. Ibrahim Baylan och Anita Brodén tackade för synpunkterna och de konkreta förslagen. Det finns förutsättningar och ett gediget underlag. Detta kan bara lyckas, menade Anita Brodén. Vi ska se till att synpunkterna kommer fram annars glöms lätt landsbygden bort. Fortsätt att vara aktiva, se till att ni hörs, sa Ibrahim Baylan. Innan Landsbygdsriksdagen slog igen portarna för denna gång avtackades alla som på ett eller annat sätt bidragit till helgens aktiviteter: deltagare, projektledaren, finansiärer, föredragshållare, debattörer, utställare och funktionärer. Nästa Landsbygdsriksdag hålls år 2010.

15 Pressmeddelande Från Landsbygdsriksdagen till Sveriges riksdag LANDSBYGDSRIKSDAGEN SÖNDAG 9 MARS 2008 Den tionde Landsbygdsriksdagen har lockat fler än personer till Lycksele. Under tre dagar har vi livligt diskuterat landsbygdens framtid i ett 90-tal seminarier. Ole von Uexkull, vd The Right Livelihood Award, har på ett tydligt sätt placerat den svenska landsbygden i ett globalt sammanhang. Ungefär 80 ungdomar och 70 internationella gäster har deltagit och gett arrangemanget en speciell prägel. Klimatfrågan har varit en av de stora frågor som diskuterats under Landsbygdsriksdagen. Den engagerar många människor på landsbygden och Byarörelsen är viktig i omställningen till ett hållbart samhälle. De nya kraven på alternativ energiproduktion kommer på många sätt att gynna landsbygden. Jämställdheten debatterades livligt under internationella kvinnodagen. Klart är att det finns mer att göra innan Byarörelsen har en tätposition, men ambitionen är klar: Vi ska bli bäst! Ungdomarna har tagit plats på Landsbygdsriksdagen. Nu ska vi tillsammans se till att det blir så i den framtida utvecklingen av landsbygden. Vi har också insett att vi har mycket mer att göra för att bli bättre på integration. Fyra ministrar har medverkat och gett regeringens syn på landsbygden. Vi har tillsammans med regeringstjänstemän haft en konstruktiv diskussion om innehållet i regeringens landsbygdsstrategi. Här är några punkter som vi på Landsbygdsriksdagen vill att ni i Sveriges riksdag tar tag i: 4 Se betydelsen av landsbygden och Byarörelsen och bjud in oss till en aktiv medverkan i omställningen till ett hållbart samhälle. 4 Ge den lokala nivån och entreprenörerna en tydlig roll och utrymme i förvaltningen av våra naturresurser inklusive de skyddade områdena. 4 Ge den lokala samhällsnivån under kommunen utrymme och status. Ge de lokala utvecklingsgrupperna en särskild initiativrätt i den kommunala planeringen 4 Stoppa avvecklingen av servicen på landsbygden. Skärp direktiven till de offentliga servicegivarna och ge utrymme för lokala och okonventionella lösningar. 4 Se till att landsbygdens entreprenörer och utvecklingsgrupper på ett mer obyråkratiskt sätt än idag får del av samhällets resurser. Det här är en del av det vi vill. Vi vill mycket mer! Vi hör av oss inom kort. Karl-Erik Nilsson Inez Abrahamzon Staffan Bond Ordförande Hela Sverige ska leva Vice ordförande Hela Sverige ska leva Verksamhetschef

16 Vi syns igen ETT STORT TACK TILL ALLA VÅRA SAMARBETSPARTNERS VID LANDBYGDSRIKSDAGEN 2008 I samt Västerbo ens Inlandskommuner och Västerbo ens Läns Landsting Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden.